Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap
Hälsa och datorkonsumtion bland pojkar i årskurs nio
En komparativ tvärsnittsstudie
Författare Handledare
Hanna Forsberg Josefin Westerberg-
Cecilia Jildenhed Jacobsson
Examinator Birgitta Edlund
Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
Ht2010
SAMMANFATTNING
Syftet med studien är att undersöka hur datorkonsumtionen bland pojkar i årskurs nio ser ut, samt om det finns skillnader med avseende på fysisk aktivitet, sömnvanor, frukostvanor samt BMI. Studien är en tvärsnittsstudie med komparativ och kvantitativ ansats och baseras på undersökningen “Mat & Hälsa 2007”. Undersökningsgruppen utgjordes av 181 pojkar i nionde klass från tio skolor i Uppsala län, som besvarade frågor om mediekonsumtion, frukostvanor, fysisk aktivitet och sömn. Daglig genomsnittlig datorkonsumtion var upp till en timme för 12 % av pojkarna, en till tre timmar för 65 % och över tre timmar för 42 %. De pojkar som var fysiskt högaktiva uppvisade lägre datorkonsumtion medan fysiskt lågaktiva spenderade mer tid vid datorn. Pojkar med hög datorkonsumtion var antingen fysiskt högaktiva eller fysiskt lågaktiva, medan pojkarna med låg datorkonsumtion var fysiskt högaktiva. Pojkarnas BMI ökade i relation till stigande datorkonsumtion samt i relation till minskad fysisk aktivitet. Pojkarna med hög datorkonsumtion hade ett högre BMI än lågkonsumenterna, vilket innebär ökad risk för ohälsa. Ytterligare studier krävs för att undersöka vilka orsaker som kan ligga bakom de skillnader som påvisades i den här studien, och för att ge en god grund för fortsatt arbete mot ökad övervikt och fetma samt minskad aktivitet hos barn och unga.
Nyckelord: Physical activity, body mass index, computer use, eating habits, sleeping habits.
ABSTRACT
The aim of this study is to investigate the prevalence of computer consumption among boys in ninth grade, and to see if there were any differences with regards to physical activity, sleeping habits, breakfast habits and BMI. The study has cross sectional design with a comparative and a quantitative structure and is based on a former study called “Food & Health 2007”. The respondents were represented by 181 boys in ninth grade, recruited from ten different schools in the county of Uppsala, who were answering questions about media consumption, breakfast habits, physical activity and sleeping habits. Daily computer consumption was reported up to one hour for 12 % of the respondents, one to three hours for 65 % and over three hours for 42
%. The boys who had a high physical activity level were less frequent in computer consumption while those who had a low physical activity level spent more time by the computer. The boys who were high computer consumers showed either a high or low level of physical activity, while the boys who were low computer consumers were presented mainly by boys with a high activity level. BMI increased in relation to increasing computer consumption and in relation to less prevalence of physical activity. The boys with high computer consumption had a higher BMI than the low consumers and involve a risk of decreased general health. Further studies are required to confirm the results and to find out the causes for the differences, and to give a foundation for further work against overweight, obesity and decreasing level of physical activity among children and adolescents.
Keywords: Physical activity, body mass index, computer use, eating habits, sleeping habits.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INTRODUKTION... 5
Problemformulering och syfte ... 9
Frågeställningar ... 9
METOD ... 9
Design ... 9
Tillvägagångssätt ... 9
Urval ... 10
Datainsamlingsmetod/Instrument ... 10
Dataanalys ... 12
Etiska överväganden ... 12
RESULTAT ... 12
Användande av tv, tv-spel och dator ... 12
Datorkonsumtion och fysisk aktivitetsgrad ... 14
Hög respektive låg datorkonsumtion och BMI, frukostvanor och sömn ... 16
Hög respektive låg nivå av fysisk aktivitet och BMI, frukostvanor och sömn ... 17
DISKUSSION ... 19
Sammanfattning av huvudresultat ... 19
Resultatdiskussion ... 19
Metoddiskussion ... 22
Klinisk betydelse ... 24
Slutsats ... 25
REFERENSER ... 26
BILAGA 1: INFORMATION TILL FÖRÄLDRAR ... 31
BILAGA 2: INFORMATION TILL SKOLSKÖTERSKOR ... 32
BILAGA 3: FRÅGEFORMULÄR ”MAT & HÄLSA 2007” ... 34
INTRODUKTION
Fetma och övervikt är ett folkhälsoproblem som ökat internationellt, främst i västvärlden, och därmed även nationellt (Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], 2002). Enligt Socialstyrelsens folkhälsorapport (2009) samt Neovius, Jansson och Rössner (2004) finns uppgiften att 15-20 % av barnen i Sverige är överviktiga och att tre till femton procent lider av fetma, detta är siffror som ökat under de senaste decennierna. Neovius et al. (2004) tillägger att förekomsten av fetma och övervikt varierar geografiskt. Litteraturen visar inte på någon enskild orsak till fetma och övervikt, utan problemet anses snarare bero på kombinationen av genetiskt arv, livsstilsfaktorer samt betingelser i den omgivande miljön (SBU, 2002).
Övervikt och fetma innebär en risk att drabbas av överviktsrelaterade sjukdomar såsom hjärt- kärlsjukdomar, typ 2-diabetes samt ortopediska åkommor senare i livet. Bland överviktiga barn fortsätter 80 % att vara överviktiga även i vuxen ålder (Hjern & Landgren-Möller, 2009).
Däremot kan förekomst av fysisk aktivitet i unga år bidra till en fortsatt aktiv livsstil (Schäfer Elinder & Faskunger, 2006). Övervikt hos barn är svårbehandlad, vilket ställer höga krav på preventiva åtgärder som bidrar till fysisk aktivitet och goda måltidsvanor. Enligt SBU (2002) föreligger hög risk att förbli överviktig som vuxen om övervikt förekommer under/efter förskoleåldern. Psykisk ohälsa påträffas i högre utsträckning bland barn som lider av fetma.
Detta illustreras i flera studier som visar att lägre självskattning, lägre tillfredsställelse med den fysiska prestationsförmågan samt mobbning oftare drabbar feta barn (SBU, 2002).
Livskvalitet, självförtroende och social förmåga upplevs sämre av feta barn jämfört med normalviktiga barn vilket bidrar till en risk att drabbas av psykisk ohälsa senare i livet (Griffiths, Parsons & Hill, 2010). Världshälsoorganisationen (WHO) definierar nutritionsstatus genom uträkning av Body Mass Index (BMI).
Bland ungdomar i Sverige har tv- och datorspelsanvändandet ökat på senare år. En undersökning som gjordes 2005 visar att drygt hälften av ungdomarna mellan 13-20 år spelade datorspel varje dag, nästan varje dag eller någon gång per vecka. Bland dessa ungdomar finns en tydlig trend som visar att killar spelar regelbundet och ofta i betydligt större utsträckning än tjejer. Hela 44 % av killarna spelade varje eller nästan varje dag, medan endast sex procent av tjejerna spelade lika ofta. Även skillnader mellan årskullar är tydliga.
De yngre deltagarna i undersökningen spelade betydligt oftare än de äldre deltagarna, och det är spelarna mellan 13-15 år som spenderar mest tid framför spelen (Ungdomsstyrelsen, 2006).
Tolv procent av pojkarna i åldern 11-18 år ägnade 2005 över tre timmar dagligen åt dataspel och nära hälften av föräldrarna upplevde oro över barnets datorvanor (FairPlay, 2008).
I litteraturen definieras graden av mediekonsumtion på olika sätt. De svenska studier som finns kring barn och ungdomars mediekonsumtion definierar daglig användning av en enskild medieform i tre eller fler timmar per dag som hög konsumtion (Medierådet, 2008). Denna definition används även av Chaput, Brunet och Tremblay (2006) som använder tre timmars daglig användning som en skiljelinje mellan hög och låg konsumtion. Allt fler barn mellan 12-16 år tillbringar dagligen tre timmar eller mer framför olika medieformer (Medierådet, 2008). I USA är medelkonsumtionen av media bland ungdomar över sju timmar per dag, vilket utgör den största av dygnets aktiviteter förutom sömnen (Kaiser Family Foundation, 2010). Många barn och ungdomar har tillgång till tv, dvd-spelare och dator med internetanslutning på sitt rum (Strasburger, Jordan & Donnerstein, 2010). Exempelvis var det 2005 endast åtta procent av finska ungdomar som inte hade tillgång till dator med internetanslutning i sina hem (Lajunen et al., 2007), och bland svenska barn i åldern 12-16 år har hälften dator med internetanslutning på sitt rum (Medierådet, 2008). Enligt Hylén (2003) fanns nästan lika många datorer per elev i svenska skolor som i finska skolor 2003, men svenska skolungdomar använde internet i större utsträckning både hemma och i skolan.
Det finns ett antal risker som förknippas med datorkonsumtion. Barns och ungdomars förmåga att tolka olika intryck varierar och därmed finns risker att det som konsumeras blir feltolkat, vilket kan få negativa följder som aggressivt beteende, sexuellt riskbeteende, substansmissbruk, fetma och ätstörningar, uppmärksamhets- och inlärningssvårigheter samt risk att drabbas av metabola sjukdomar (Strasburger et al., 2010). Mark och Janssen (2008) visar att förekomst av det metabola syndromet ökar i samband med ökad tid framför dator, tv och tv-spel bland ungdomar mellan 12 och 19 års ålder. Blodsocker och blodfettsvärden samt midjemått, blodtryck och kolesterol steg i relation till högre konsumtion av dator, tv eller tv- spel. Förekomst av dator i hemmet och datoranvändande utgör en risk för att utveckla övervikt (Lajunen et al., 2007), och hög konsumtion, definierat till tre eller fler timmar per dag, av dator, tv eller tv-spel är starkt förknippat med övervikt och risk för överviktsrelaterade sjukdomar (Chaput et al., 2006).
Vetenskapliga studier belyser, om än i mindre utsträckning, även fördelar med medieflödet som riktas mot barn- och ungdomar. Budskap förenade med samhällsnytta såsom empati, tolerans mot olika samhällsgrupper, respekt samt icke-våldsamt beteende kan förmedlas till ungdomar via olika mediala kanaler (Strasburger et al., 2010). Vissa typer av tv- och datorprogram kan till och med hjälpa små barn att utveckla talet, ordförrådet och därmed också språket (Linebarger & Walker, 2005). Flera studier (Castel, Pratt & Drummond, 2005;
Green & Bevalier, 2007) visar att datorspelande har positiva effekter på en av människans viktigaste förmågor, den spatiala förmågan, även kallad rumsuppfattningen (Lager &
Bremberg, 2005). Den spatiala förmågan har under senare år ökat, vilket förmodas ha ett samband med det ökade mediaflödet och att fler barn och unga spelar tv- och datorspel i större utsträckning nu än förr (Lager & Bremberg, 2005). Även logiskt tänkande, konstruktion och uppbyggnad av berättelser samt moraliskt ställningstagande tränas av spelaren vid datorspel (Carlquist, 2005), liksom reaktionshastighet och förmågan att uppfatta mönster (Lager & Bremberg, 2005). Att ha tillgång till internet och virtuella mötesplatser kan bidra med ökade sociala färdigheter genom olika forum som finns tillgängliga på internet. Detta är en social vinst för många, särskilt för de blyga och tillbakadragna, som får en chans att våga uttrycka sig och skaffa vänner i en annan form. Dessutom ges även möjlighet att hålla kontakt med familjemedlemmar och vänner som inte finns i den direkta närheten (Enochsson, 2005).
Livsmedelsverket (2005) ger råd om kost och näring men förordar även en viss nivå av fysisk aktivitet för att goda hälsomässiga förutsättningar skall uppnås. Rekommendationerna gällande barn och ungdomar föreskriver 60 minuters moderat eller högintensiv daglig träning, aktiviteterna kan vara av varierande karaktär och kan även delas upp i kortare intervaller.
Aktivitetsnivån bland eleverna i årskurs fem är högre än bland niondeklassarna enligt en rapport av Hjern & Landgren-Möller (2009) och i årskurs nio finns en större andel elever som aldrig ägnar sig åt fysisk aktivitet.
Rekommendationerna från Livsmedelsverket gällande måltidsordning förordar tre huvudmåltider som fördelas jämnt över dagen samt ett till tre mellanmål däremellan (Becker, 2006). Van den Bulck och Eggermont (2006) visar att 10 % av 13-16-åringar hoppar över en måltid per vecka för att spela tv-spel eller sitta vid datorn. Detta gällde främst de ungdomar som använde dessa medier över fem timmar dagligen. Dessutom åt 25 % av ungdomarna snabbare minst en gång per vecka till förmån för mer tid framför tv eller dator. En utebliven frukost bidrar till ökad hungerkänsla som riskerar att kompenseras med fettrik mat och att det
totala dagliga energiintaget därmed blir högre än det föreliggande behovet (Moreno et al., 2010). Flera studier visar att måltidsvanor i gemenskap med andra familjemedlemmar är en måltidsfrämjande faktor (Custers & Van den Bulck, 2010; Moreno et al., 2010). Moreno et al.
(2010) påvisar även gynnsamma effekter av familjemåltiden då företeelsen minskar risken att drabbas av övervikt och fetma.
Sömnbrist och för mycket sömn är faktorer som förknippas med negativa fysiologiska effekter och sämre upplevd hälsa (Bixler, 2009). Både för mycket sömn och sömnbrist leder till sämre hälsa och högre förekomst av både sjuklighet och dödlighet medan åtta till nio timmars nattsömn är en hälsoinvestering för ungdomar. Under sömnen bearbetar hjärnan funktioner som kognitiv utveckling, minne, psykiska funktioner, immunförsvar, kroppstillväxt och reparationer av skador på cellnivå. Sömnbrist påverkar den kognitiva förmågan, omdömet, beteendet samt den psykiska hälsan i negativ riktning (Kaiser Family Foundation, 2008). I det moderna samhället är reducerad sömntid och sömnkvalitet vanligt förekommande och under den senaste 50-årsperioden har sömntimmarna minskat med upp till två timmar bland ungdomar och vuxna enligt en amerikansk studie (Bixler, 2009). För få timmars nattsömn bland barn och unga har även ett samband med, och utgör en riskfaktor för, att utveckla övervikt (Chaput et al., 2006; Kuriyan, Bhat, Thomas, Vaz & Kurpad, 2007). Tv- tittande, datorspelande och musiklyssnande på kvällstid är förknippat med senarelagt sänggående under veckodagar. Dessutom medför konsumtion av dessa medier färre sovtimmar och högre förekomst av trötthet under dagtid (Eggermont & Van den Bulck, 2006).
Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska är ett dokument som tydliggör sjuksköterskans profession och yrkesutövande i syfte att säkerställa god vårdkvalitet.
Genomgående för samtliga kompetensområden är att arbetet skall präglas av ett etiskt förhållningssätt och en holistisk människosyn. En av kompetenserna den legitimerade sjuksköterskan är ansvarig för är att främja hälsa samt förebygga ohälsa. Detta kräver dels en förmåga att identifiera och förebygga hälsorisker samt att ta initiativ till att skapa en förändring när en patient riskerar sjukdom till följd av ohälsa. Att motivera och undervisa patienter samt anhöriga, vara ett stöd för dessa samt att informera om egenvård är insatser som kan bidra till att främja hälsa och/eller minska pågående ohälsa (Socialstyrelsen, 2005).
Problemformulering och syfte
Med bakgrund av att ungdomar i den industrialiserade delen av världen anammar en mer stillasittande livsstil där datorspel, tv-spel och tv-tittande tar allt större plats samtidigt som den fysiska aktivitetsnivån minskar ökar riskerna för följdsjukdomar. Faktorer som bidrar till god hälsa kan också påverkas negativt av utökade datorvanor och stillasittande, vilket i sin tur kan leda till utbredd ohälsa bland dagens barn och ungdomar. De som tillbringar mest tid framför dator- och tv-spel är pojkar mellan 13 och 15 år, varför det är intressant att närmare undersöka om deras vanor kring sömn, måltidsordning och fysisk aktivitet och BMI har något samband med deras datorvanor.
Syftet med studien är att undersöka hur datorkonsumtionen bland pojkar i årskurs nio ser ut, samt om det finns skillnader med avseende på fysisk aktivitet, sömnvanor, frukostvanor samt BMI.
Frågeställningar
1. Hur ser dator-, tv- och tv-spelskonsumtionen ut bland pojkar i nionde klass?
2. a) Finns det skillnad i datorkonsumtion bland pojkar i nionde klass med hög respektive låg nivå av fysisk aktivitet?
b) Finns det skillnad i fysisk aktivitet bland pojkar i nionde klass med hög respektive låg datorkonsumtion?
3. Finns det skillnad gällande BMI, frukostvanor och sömnvanor bland pojkar i nionde klass med hög respektive låg datorkonsumtion?
4. Finns det skillnad gällande BMI, frukostvanor och sömnvanor bland pojkar i nionde klass med hög respektive låg nivå av fysisk aktivitet?
METOD Design
Studien är en tvärsnittsstudie med kvantitativ och komparativ ansats.
Tillvägagångssätt
Studien baseras på enkätundersökningen ”Mat & Hälsa 2007” som undersöker ungdomars attityder till mat/hälsa, måltidsvanor, fysisk aktivitet och självvärdering. Rektorerna vid tio slumpmässigt utvalda skolor i Uppsala län kontaktades med kortfattad information om projektet, varefter ett informationsmöte med skolsköterskor och skolöverläkare vid de berörda skolorna hölls. När deltagande godkänts av rektorer och skolhälsovården på respektive skola
skickades informationsbrev till elever och föräldrar ut (se bilaga 1). De föräldrar som motsatte sig sina barns deltagande i studien fick själva ta kontakt med skolpersonalen. I övrigt tolkades frånvaron av invändningar från föräldrarna som ett medgivande, kallat ”passivt ja-svar”. Även ett informationsbrev om proceduren till skolsköterskor skickades ut (bilaga 2).
Frågeformulären delades ut till elever i årskurs fem och årskurs nio i lämplig lokal på skolan, klassrum eller aula, och insamlingen tog ungefär 35 minuter. Eleverna fick själva lägga sina besvarade frågeformulär i en låda med en öppning stor nog att passa endast frågeformuläret, detta för att bevara elevernas integritet. Deltagande i studien var frivilligt och eleverna hade möjlighet att när som helst avbryta deltagandet i studien. Skolsköterska alternativt medarbetare från projektet närvarade vid proceduren för att svara på frågor och övervaka tillvägagångssättet. Skolsköterskorna hade via instruktionsbrevet stöd för eventuella tveksamheter vid insamlingstillfället.
Urval
De inkluderade skolorna bestod av ett slumpmässigt urval av tio skolor av 69 möjliga skolor i Uppsala län. Dessa tio skolor, vilka representerade ett urval från både innerstad och landsbygd, medverkade i ”Mat & Hälsa 2007” och resulterade i ett deltagande av ungefär 600 elever. Av de 600 eleverna var hälften pojkar och hälften flickor och eleverna var ungefär jämnt fördelade mellan årskurs fyra och årskurs nio. Urvalet i denna studie omfattar endast pojkarna i årskurs nio (det vill säga 14-, 15- och 16-åringar), totalt 181 personer.
Datainsamlingsmetod/Instrument
Datainsamlingen genomfördes med hjälp av frågeformulär som består av frågor som handlar om måltidsordning, livsmedelsval, självvärdering, fysisk aktivitet, attityder till mat och ätande, tv- och datorvanor, sömn, socialt stöd samt kroppsuppfattning. Frågorna är av både öppen och sluten karaktär, och är av typerna envals- och flervalsfrågor.
Frågeformulär
Ett frågeformulär som behandlar frågor om ungdomars attityd till och beteenden gällande mat, hälsa, måltidsvanor, fysisk aktivitet och stillasittande. Formuläret bestod av totalt 43 frågor, men endast de frågor som berör kön, ålder, längd, vikt, sömnvanor, frukostvanor, tv-, tv- spels- och datorvanor samt fysisk aktivitet används i denna studie (se bilaga 3).
Definitionen av tv-, tv-spels- och datorkonsumtion gjordes med stöd av vetenskaplig litteratur där tre timmars daglig konsumtion benämns som hög konsumtion (Chaput et al., 2006;
Medierådet, 2008). För att definiera lågt och normalt datoranvändande har en gräns för lågt datoranvändande gjorts vid maximalt en timmas dagligt användande. Medelhögt datoranvändande definieras som spannet mellan lågt och högt datoranvändande, följaktligen en till tre timmars daglig konsumtion. Denna indelning gäller för de tre berörda medieformerna som behandlas i denna studie. Nivån av fysisk aktivitet kunde fastställas genom att de fem olika svarsalternativen kategoriserades i låg, medel och hög nivå. De som
”sitter mest stilla” samt uppger att de är ”ute ibland” kategoriseras till låg nivå medan ”är ute ofta” och ”går in för idrott” kategoriseras till hög nivå. Svarsalternativet ”är ute” inbegriper någon form av fysisk aktivitet. Medelnivån fastställs således till ”är ute ganska ofta”.
Body Mass Index
Genom uträkning av BMI kan fetma, övervikt, normalvikt och undervikt definieras. Eftersom barn och ungdomars tillväxt utvecklas olika beroende av ålder och kön måste uträkningen av BMI kompletteras med korrigeringar för dessa faktorer. Ju yngre barnet är, desto lägre är den nedre gränsen för övervikt och för fetma, och även mellan könen varierar gränsdragningarna (Cole, Flegal, Nicholls & Jackson, 2000). För att definiera BMI-gränser i denna studie används vedertagna gränser för 14-, 15- och 16-åringar, vilka redovisas i tabell 1.
Tabell 1. Ålderskorrigerat BMI för 14-, 15- och 16-åringar
Undervikt Normalvikt Övervikt Fetma
14-åringar <16,41 16,42-22,61 22,62-27,62 >27,63 15-åringar <16,98 16,99-23,28 23,29-28,29 >28,30 16-åringar <17,54 17,55-23,89 23,90-28,87 >28,88
(Cole et al., 2000; Cole, Bellizzi, Flegal & Dietz, 2007)
Vissa personer uppgav sin vikt och/eller längd i intervall. I dessa fall användes medelvärdet i intervallet. Personer som uppgav sin vikt och/eller längd som ett värde med ett plus efter tolkades som att vikten/längden kunde röra sig i ett begränsat spann som definierades till fem kilo respektive fem centimeter över det angivna värdet. Medelintervallet i det spannet användes sedan.
Dataanalys
Frågeställning ett besvarades med deskriptiv statistik och resultatet kommer att illustreras genom olika typer av diagram. I frågeställning två, tre och fyra beräknades skillnaderna med Chi2, och resultatet kommer att presenteras med hjälp av stapeldiagram för bästa möjliga överblick. För att resultaten skulle räknas som signifikanta var kravet för p ≤ 0,05.
Etiska överväganden
Då respondenterna i denna studie är minderåriga är det relevant att diskutera i vilken utsträckning respondenternas föräldrar ska involveras. Eftersom deltagarna är niondeklassare, 14-16 år, anses de själva kunna ta beslut om huruvida de vill delta i studien, varför endast föräldrarnas passiva samtycke efterfrågades. Föräldrar informerades om studien via informationsbrev från rektorerna på respektive skola. Respondenterna garanterades anonymitet samt konfidentiell hantering av enkäterna, och deltagandet var helt frivilligt. De kunde när som helst avbryta sitt deltagande i studien utan att behöva förklara varför.
I studien ingår frågor av mer eller mindre känslig karaktär vilket förutsätter att anonymitet och möjlighet att avbryta deltagandet garanteras. Då respondenterna är i en känslig ålder är frågornas utformning mycket viktig, och eftersom vissa av de ämnen som berörs kan upplevas privata finns viss risk för icke sanningsenliga alternativt uteblivna svar vilket. Möjligheten till anonymitet kan minska denna risk.
RESULTAT
Användande av tv, tv-spel och dator
Samtliga 181 respondenter svarade på frågorna som rörde vanor kring tv, tv-spel och datoranvändning. Figur 1 visar fördelning efter konsumtionsnivå för samtliga grupper; tv, tv- spel och dator.
Tv-konsumtionen uppgick till en till tre timmar per dag för 58 % av pojkarna, vilket betecknas som medelkonsumtion. Grupperna med låg respektive hög konsumtion var lika stora med 38 personer, 21 %, i vardera gruppen. Dessa spenderar upp till en timma respektive tre eller fler än tre timmar per dag på tv-tittande (se figur 1).
Figur 1. Antal pojkar som är låg-, medel- och högkonsumenter av tv, tv-spel respektive dator
Större delen av pojkarna, drygt sju av tio eller 128 personer, konsumerade mindre än en timmes tv-spelande per dag och tillhör därför lågkonsumenterna. En dryg femtedel låg på en medelnivå av tv-spelskonsumtion med en till tre timmars tv-spelande per dag. En knapp tiondel av pojkarna var högkonsumenter av tv-spel (se figur 1).
Endast 12 %, eller 22 stycken, av pojkarna var lågkonsumenter med ett genomsnittligt datoranvändande på under en timme per dag, medan grupperna av medel- och högkonsumenter var relativt lika storleksmässigt. Medelkonsumenterna utgjorde den största gruppen med drygt 46 % (84 personer) medan högkonsumenterna var drygt 41 % (75 personer) (se figur 1 och 2).
Figur 2. Procentuell fördelning i konsumtionsnivå av datoranvändning
Det var 27 % av respondenterna som uppgav att de tillbringar i genomsnitt en till två timmar per dag framför datorn medan drygt 19 % spenderar två till tre timmar där. Dessa utgör
0 20 40 60 80 100 120 140
Tv Tv‐spel Dator
Lågkonsument Medelkonsument Högkonsument
12%
46%
42% Lågkonsumtion
medelkonsumtion Högkonsumtion
tillsammans gruppen medelkonsumenter. Gruppen högkonsumenter fördelades över tre svarsalternativ: tre till fyra timmar, fyra till fem timmar och över fem timmar. De flesta, nästan 19 % av det totala antalet respondenter, uppgav att de spenderar tre till fyra timmar framför datorn per dag. 12 % av pojkarna lägger fyra till fem timmar per dag på att använda datorer, medan 10,5 % sitter mer än fem timmar per dag framför datorn. Endast knappt 3 % uppgav att de aldrig sitter framför datorn, medan drygt 9 % tillbringar upp till en timme per dag framför datorn. Respondenternas uppskattning av det genomsnittliga antal timmar de dagligen spenderar framför datorn redovisas i figur 3.
Figur 3. Självrapport av genomsnittligt datoranvändande per dag i antal timmar
Datorkonsumtion och fysisk aktivitetsgrad Fysisk aktivitetsnivå
Två respondenter svarade inte på frågan om fysisk aktivitet, varför det totala antalet som besvarade frågan var 179 pojkar. Av dessa uppgav knappt 9 % att de mest sitter stilla, och knappt 22 % att de är ute ibland. Drygt 17 % av pojkarna ansåg att de är ute ganska ofta, medan drygt 12 % uppgav att de är ute ofta. Nästan 40 % sade att de tränar flera gånger i veckan eller ”satsar på idrotten”. Figur 4 visar fördelningen av dessa mellan låg, medel och hög nivå av fysisk aktivitet.
Drygt tre tiondelar hade en låg fysisk aktivitetsnivå, och till dessa räknas de som sitter stilla och de som är ute ibland. Knappt en femtedel, drygt 17 %, tillhörde den medelaktiva gruppen, det vill säga de som är ute ganska ofta. Drygt hälften, 52 % av pojkarna, tillhörde den högaktiva gruppen som är ute ofta och/eller tränar flera gånger i veckan (se figur 4).
0 5 10 15 20 25 30
0 <1 1 till 2 2 till 3 3 till 4 4 till 5 >5
Andel pojkar
Figur 4. Procentuell fördelning i nivå av fysisk aktivitet Datoranvändande bland fysiskt hög- och lågaktiva
Av de 55 pojkar med låg fysisk aktivitetsnivå var 3 (5,5 %) lågkonsumenter av datorer, 16 (29,1 %) medelkonsumenter medan hela 36 (65,4 %) var högkonsumenter av datorer. Av de 55 pojkar som mest sitter stilla eller bara är ute ibland tillbringade alltså fler än tre femtedelar, 36 personer, mer än tre timmar framför datorer varje dag. Figur 5 presenterar hur stor del av pojkarna inom respektive aktivitetsnivå som var låg-, medel- respektive högkonsumenter av datormediet.
Figur 5. Procentuell andel pojkar med låg-, medel- respektive högkonsumtion av datorer fördelat på aktivitetsnivå
De pojkar som hade en medelnivå av fysisk aktivitet fördelas med 6 (19,4 %) på låg konsumtionsnivå, 13 (41,9 %) på medelnivå och 12 (38,7 %) på hög konsumtionsnivå. Av de 93 pojkar som hade en hög fysisk aktivitetsnivå var 12 (12,9 %) lågkonsumenter, medan 54 (58,1 %) var medelaktiva. Av dem som tränar flera dagar i veckan och/eller är ute ofta var 27 (29 %) också högkonsumenter av datormediet och tillbringar fler än tre timmar per dag
31%
17%
52%
Lågaktiv Medelaktiv Högaktiv
0 10 20 30 40 50 60 70
Låg aktivitetsnivå Medel aktivitetsnivå Hög aktivitetsnivå
Lågkonsument Medelkonsument Högkonsument
framför datorn (se figur 5). Skillnaden i fördelning av datorkonsumtion mellan grupperna av fysiskt högaktiva och fysiskt lågaktiva var signifikant (p=0,000).
Fysisk aktivitet bland hög och låg datorkonsumtion
Av pojkarna med låg konsumtionsnivå av datoranvändning, totalt 21 stycken, var 12 stycken (57,1 %) högaktiva fysiskt. I den fysiskt medelaktiva gruppen fanns 6 pojkar (28,6 %), medan endast 3 stycken (14,3 %) tillhörde gruppen med låg fysisk aktivitetsnivå. Totalt 83 pojkar återfanns i gruppen med en medelnivå av datoranvändning. Av dessa var 16 pojkar (19.6 %) lågaktiva fysiskt och 13 stycken (15,7 %) var medelaktiva. De som var högaktiva och är ute ofta och/eller tränar flera gånger per vecka bland medelkonsumenterna utgjordes av en grupp på 54 pojkar (65 %). Ur gruppen högkonsumenter av datorkonsumtion, totalt 75 pojkar, var 36 stycken (48 %) lågaktiva fysiskt, 12 stycken (16 %) var medelaktiva medan 27 stycken (36
%) var högaktiva fysiskt. Figur 6 visar hur stor del av pojkarna inom respektive konsumtionsnivå av datoranvändning som är lågt, medel respektive högt fysiskt aktiva.
Figur 6. Procentuell andel pojkar med låg, medel respektive hög nivå av fysisk aktivitet fördelat på konsumtionsnivå av datorer
En signifikant skillnad i fysisk aktivitet sågs mellan de som var låg- och högkonsumenter av datorer (p=0,02).
Hög respektive låg datorkonsumtion och BMI, frukostvanor och sömn
För frågorna om sömn- och frukostvanor var det totala antalet respondenter 181, men antalet respondenter för analysen kring BMI var endast 159. Bortfallet kring BMI utgjordes av totalt 22 personer, då dessa ej uppgett vikt och/eller längd.
0 10 20 30 40 50 60 70
Lågkonsument Medelkonsument Högkonsument
Låg aktivitetsnivå Medel aktivitetsnivå Hög aktivitetsnivå
Av de pojkar som var lågkonsumenter av datorer var tre personer (17 %) underviktiga, 13 personer (72 %) normalviktiga, två stycken (11 %) överviktiga medan ingen bland lågkonsumenterna led av fetma. Bland högkonsumenterna var ingen av respondenterna underviktig, 51 pojkar (79 %) normalviktiga, tio stycken (16 %) överviktiga och tre personer (5 %) led av fetma. Skillnaden i fördelning av viktkategorier mellan hög- och lågkonsumenter var signifikant (p=0,008).
Ingen signifikant skillnad uppvisades mellan gruppen av lågkonsumenter och gruppen av högkonsumenter när deras frukostvanor granskades (p=0,189). Mellan grupperna uppvisades heller inte någon signifikant skillnad i antalet sömntimmar per natt (p=0,232). Ingen signifikant skillnad i upplevd sömnkvalitet uppvisades mellan de två grupperna (p=0,213).
Hög respektive låg nivå av fysisk aktivitet och BMI, frukostvanor och sömn
För frågorna om sömn- och frukostvanor var det totala antalet respondenter 181, men antalet respondenter för analysen kring BMI var endast 159. Bortfallet kring BMI utgjordes av totalt 22 personer, då dessa hade låtit bli att uppge vikt och/eller längd.
Bland de pojkar som hade en låg fysisk aktivitetsnivå var ingen underviktig, 31 pojkar (69 %) var normalviktiga, tio personer (22 %) var överviktiga och 4 stycken (9 %) led av fetma.
Bland de pojkar som hade en hög fysisk aktivitetsnivå var tre stycken (4 %) underviktiga, 77 pojkar (90 %) normalviktiga, tre personer (4 %) överviktiga medan två personer (2 %) led av fetma. Skillnaden i fördelning av viktkategorier mellan fysiskt hög- och lågaktiva var signifikant (p=0,001).
Bland gruppen lågaktiva fanns 31 pojkar (55 %) som åt frukost alla dagar i veckan, åtta (15
%) som hoppade över frukosten två dagar per vecka medan sju (13 %) aldrig åt frukost. I gruppen av högaktiva var det 67 stycken (73 %) som åt frukost alla dagar i veckan, fem (5 %) som hoppade över frukosten två dagar per vecka medan en person (1 %) aldrig åt frukost (figur 7). Skillnaden i fördelning av pojkarnas frukostvanor mellan den låg- och högaktiva gruppen var signifikant (p=0,012).
Figur 7. Procentuell andel pojkar och fördelning av frukostvanor.
Bland pojkarna med en låg nivå av fysisk aktivitet sov tre stycken (5 %) mindre än fem timmar per natt, 26 pojkar (48 %) sov 5-7 timmar per natt, 23 personer (42 %) sov 8-10 timmar per natt medan tre pojkar (5 %) sov 11-15 timmar per natt. Bland pojkarna med en hög nivå av fysisk aktivitet sov en person (1 %) mindre än fem timmar per natt, 34 personer (37 %) sov 5-7 timmar per natt, 57 personer (61 %) sov 8-10 timmar per natt och en person (1
%) sov 11-15 timmar per natt (figur 8). Skillnaden i fördelning av antal sömntimmar per natt mellan de två grupperna var signifikant (p=0,04). Mellan de två grupperna uppvisades däremot ingen signifikant skillnad i upplevd sömnkvalitet (p=0,518).
Figur 8. Procentuell andel pojkar och genomsnittligt antal sömntimmar per dygn 0
10 20 30 40 50 60 70 80
Aldrig 1 2 3 4 5 6 Alltid
Andel lågaktiva Andel högaktiva
0 10 20 30 40 50 60 70
< 5 5 till 7 8 till 10 11 till 15
Andel lågaktiva pojkar Andel högaktiva pojkar
DISKUSSION
Sammanfattning av huvudresultat
Syftet med studien är att undersöka hur datorkonsumtionen bland pojkar i årskurs nio ser ut, samt om det finns skillnader ur ett hälsoperspektiv, med avseende på fysisk aktivitet, sömnvanor, frukostvanor samt BMI. Studien är en tvärsnittsstudie med komparativ och kvantitativ ansats och baseras på undersökningen “Mat & Hälsa 2007”.
Undersökningsgruppen utgjordes av 181 pojkar i nionde klass från tio skolor i Uppsala län, som besvarade frågor om mediekonsumtion, frukostvanor, fysisk aktivitet och sömn. Daglig genomsnittlig datorkonsumtion var upp till en timma för 12 % av pojkarna, en till tre timmar för 65 % och över tre timmar för 42 %. De pojkar som var fysiskt högaktiva uppvisade lägre datorkonsumtion medan fysiskt lågaktiva spenderade mer tid vid datorn. Pojkar med hög datorkonsumtion var antingen fysiskt högaktiva eller fysiskt lågaktiva, medan pojkarna med låg datorkonsumtion var fysiskt högaktiva. Pojkarnas BMI ökade i relation till stigande datorkonsumtion samt i relation till minskad fysisk aktivitet. Pojkarna med hög datorkonsumtion hade ett högre BMI än lågkonsumenterna, vilket innebär ökad risk för ohälsa. Ytterligare studier krävs för bekräftande av studiens resultat och för att kartlägga orsakerna till skillnaderna.
Resultatdiskussion
Den digitala mediekonsumtionen i undersökningsgruppen bestod till stor del av datoranvändande, i form av spelande, surfande, chattande, samt av tv-tittande. Dessa två medieformer lockade flest medel- och högkonsumenter medan tv-spel användes i betydligt mindre utsträckning. Tv-spelande förekom ändå hos många av pojkarna men en låg konsumtionsgrad var mest vanlig.
I denna studie framkom att det, bland pojkar i nionde klass, kan finnas en större utbredning av hög datorkonsumtion än de tolv procent FairPlay (2008) tidigare redovisat. Att så stor del som 42 % av pojkarna i den här undersökningen använde datorn mer än tre timmar dagligen kan vara en effekt av att pojkar i tonåren är mer aktiva datorkonsumenter i denna specifika åldersgrupp, 14-16 år. Den teorin får stöd i rapporten från Ungdomsstyrelsen (2006) som visar att pojkar mellan 13-15 år är de som i störst utsträckning är högkonsumenter av datorer.
Således förväntades också att resultatet i denna undersökning skulle förevisa en högre andel högkonsumenter än det genomsnittliga användandet hos pojkar mellan 11-18 år. Orsakerna till att många av ungdomarna spenderade så stor del av sin vakna tid framför datorn svarar
denna studie inte på. Endast antal timmar framför datormediet framgår och varken vad datorn använts till eller var, det vill säga i hemmet, i skolan eller på annan plats.
De olika användningsområdena för datormediet är många, några av de möjliga funktionerna skulle kunna vara som hjälpmedel vid läxläsning, till att lyssna på musik, eller till att kommunicera med omgivningen genom sociala nätverk, chatter eller via mail. Utbredningen av det höga datoranvändandet behöver således inte vara odelat negativ, somliga spel kan även bidra till positiva effekter (Carlquist, 2005; Castel el al., 2006; Lager & Bremberg, 2005;
Linebarger & Walker, 2005; Strasburger et al., 2010). För att uppnå de positiva effekterna krävs emellertid en förmåga att tolka budskapen korrekt vilket i sin tur kräver en viss mognadsgrad av konsumenten. Vad än datorn används till kvarstår ändå faktumet att daglig datorkonsumtion över tre timmar medför ökad risk för övervikt och det metabola syndromet, vilket ställer krav på vilka aktiviteter övrig fritid spenderas på. Medvetenheten om riskerna med hög konsumtionsgrad och nivån av den aktuella konsumtionen behöver tydliggöras så att informationen kan fungera som en tankeväckare för de pojkar som särskilt ligger i riskzonen på grund av sin höga datorkonsumtion, och för deras föräldrar.
Det är möjligt att det är samma pojkar som redovisat en hög konsumtion av fler än en medieform. Om så är fallet skulle det innebära att dessa pojkar till största delen av det vakna dygnet befinner sig i en stillasittande tillvaro. Konsekvensen av detta borde vara att pojkarna löper en förhöjd risk att drabbas av ohälsa i form av övervikt och överviktsrelaterade symtom.
Litteraturen visar att risken för övervikt och följdsjukdomar ökar med ökande konsumtion av tv, tv-spel och datoranvändande (Chaput et al., 2006; Lajunen et al., 2007).
Om så stor del som tre timmar eller fler dagligen ägnas åt datoranvändande är frågan hur stor del av fritiden som återstår till övriga aktiviteter i vardagen. Aktiviteter som kan tänkas bli lidande till förmån för tid vid datorn kan vara läxläsning, fysiska aktiviteter, sömnen eller det sociala umgänget. Emellertid återstår möjligheten att pojkarna redovisat det totala användandet under en dag vilket skulle kunna innebära att en del av datoranvändandet sker i skolan.
Kartläggningen av den fysiska aktivitetsnivån visar att de flesta, runt 50 %, hamnade i den högaktiva gruppen medan den näst största gruppen utgjordes av de lågaktiva, runt 30 %. De
tränar alls” bland pojkarna i nionde klass. En direkt jämförelse kan inte göras mellan föreliggande undersökning och Folkhälsorapporten eftersom de utgjordes av undersökningsgrupper i olika omfattning och av olika svarsalternativ, men resultaten indikerar ändå att en stor del av pojkarna i årskurs nio faktiskt är fysiskt inaktiva.
Skillnader sågs i datorkonsumtion mellan pojkar som var fysiskt hög- respektive lågaktiva och påvisar att de med låg aktivitetsnivå till stor del spenderar mycket tid framför datorskärmen. I den fysiskt lågaktiva gruppen förekom även minst andel lågkonsumenter vilket visar att ett stort intresse för att sitta vid datorn bland dem som till största delen lever en inaktiv livsstil. Eventuellt finns en risk att datormediet bidrar till att denna grupp fortsätter i samma riktning. Den fysiskt högaktive däremot är mer av en moderat datorkonsument vilket skulle kunna ha sin förklaring i att tiden till de olika fritidsaktiviteterna är mer begränsad.
En signifikant skillnad sågs även i den omvända frågan, det vill säga skillnaden i fysisk aktivitet mellan de olika konsumtionsgrupperna av datormediet. Bland lågkonsumenterna var det vanligare att vara fysiskt aktiv medan det bland högkonsumenterna var vanligast att vara antingen fysiskt hög- eller lågaktiv. Det kan innebära att de som både är högkonsumenter och högaktiva fysiskt antingen lyckas fördela dagens skol- och sömnfria tid mycket väl mellan sina intressen, eller att den fritid de har går ut över skolans intressen. Studien undersöker inte hur mycket av skoltiden som inte spenderas i skolan bland respondenterna, vilket kanske hade gett ytterligare en dimension till detta resonemang. Flera studier stöder det faktum att risken att drabbas av ohälsa ökar i relation till en stillasittande livsstil (Chaput et al., 2006; Mark och Janssen, 2008; Strasburger et al., 2010;). Med detta som utgångspunkt kan konstateras att de lågaktiva högkonsumenterna, till följd av sin höga datorkonsumtion och stillasittande livsstil, är den grupp som löper störst risk att drabbas av ohälsa.
Gällande skillnaderna i BMI, sömntimmar, sömnkvalitet och frukostvanor bland hög- respektive lågkonsumenter av datorer kunde signifikanta skillnader konstateras endast för BMI. I gruppen högkonsumenter var större andel feta och överviktiga medan inga var underviktiga jämfört med lågkonsumenterna där förhållandena var de motsatta. Att det bland högkonsumenterna skulle förekomma fler överviktiga och feta individer var inte oväntat men frånvaron av underviktiga i denna grupp var överraskande. En föreställning fanns om att högkonsumenterna skulle hoppa över frukosten eller andra måltider till förmån för tid framför datorn samtidigt som de, i och med den stillasittande livsstilen borde ha mindre muskelmassa
och därmed även ett lågt BMI. Att det bland lågkonsumenterna däremot inte fanns någon som led av fetma men att det förekom en andel underviktiga skulle kunna förklaras med att fler är fysiskt högaktiva bland lågkonsumenterna samtidigt som tillväxtspurten bland pojkarna börjat tillta i 15-årsåldern.
Skillnader mellan hög- och låg fysisk aktivitetsnivå och samma parametrar som ovan visade signifikanta skillnader i BMI, frukostvanor och sömntimmar men inte i sömnkvalitet. De fysiskt högaktiva hade generellt lägre BMI än de fysiskt lågaktiva, vilket är fullt rimligt då en aktiv livsstil inte bara innehåller daglig eller nästan daglig motion utan även kräver ett sundare tänk kring maten och ett mer regelbundet födointag. Den lågaktive däremot kanske inte reflekterar kring kost och motion på samma sätt samtidigt som de inte gör av med samma mängd energi som de fysiskt högaktiva vilket kan leda till ett ökat BMI och tillhörande följdproblematik. Gällande frukostvanor verkar resultatet rimligt då hög fysisk aktivitet förmodligen bidrar till mer regelbundna måltider. Enligt Morgan, 2003, leder ökad fysisk aktivitet, och då främst lågintensiv och långvarig sådan, till bättre och mer tillräcklig sömn i form av goda sömnmönster samt en naturlig trötthet i kroppen. Samtidigt är låg fysisk aktivitet starkt knuten till störda sömnmönster i form av för många eller för få sömntimmar och/eller avbruten sömn, vilket stämmer väl överens med resultatet gällande sömntimmar och fysisk aktivitet i föreliggande studie och förklarar skillnaderna mellan de två aktivitetsnivåerna.
Metoddiskussion
Studien baserades på data som samlades in under 2007 och det är rimligt att anta att om en liknande studie gjordes idag skulle datorkonsumtionen ha ökat, beroende på hur datorkonsumtion definieras. Exempelvis är det idag vanligare med små lätta laptops med uppkopplingsmöjligheter och många trådlösa närverk som även smartphones kan anslutas till.
Kommande studier bör göra en åtskillnad i uppkopplad datorkonsumtion (surfande, användande av sociala medier, chattande, mailande, onlinespel med mera) och nedkopplad konsumtion (ordbehandling, datorspel, film med mera), där datorn i sig inte är det viktiga för att avgöra konsumtionsnivån eftersom även surfplattor, smartphones och annan elektronisk utrustning kan användas till precis samma saker. I studien görs ingen skillnad på var konsumtionen sker eller i vilket syfte. Dock är det faktiska syftet med konsumtionen irrelevant ur ett hälsoperspektiv varför en åtskillnad inte är av vikt i denna studie.
Vissa personer uppgav sin vikt och/eller längd i intervall. Det är därför möjligt att uträkningen av BMI för vissa personer inte stämmer exakt. Totalt föll 12,2 % (22 personer) av respondenterna bort i de BMI-relaterade analyserna då de inte kunde eller ville uppge vikt och/eller längd. Eftersom frågor kring vikt och längd kan vara känsliga, särskilt i den ålder respondenterna befann sig i, är bortfallet inte något som förvånar. För att öka svarsfrekvensen kunde informationsbreven som skickades ut ha innehållit en uppmaning till respondenterna att vikt och längd var viktiga beståndsdelar i undersökningen. Ökad svarsfrekvens kunde inneburit tydligare skillnader och tydligare bild i diskussionen.
Den fråga som rörde aktivitetsnivå i datamaterialet var utformad på ett sätt som gav utrymme för respondenternas tolkningar, vilket medförde svårigheter vid indelning i aktivitetsnivå.
Tolkningen som gjordes av författarna kan inte med säkerhet sägas vara densamma som respondenterna gjorde. Med specifika svarsalternativ, exempelvis indelning i timmar, hade en mer korrekt analys av den fysiska aktivitetsnivån kunnat utföras eftersom vetenskapligt vedertagna gränsvärden hade kunnat användas. När det är fråga om självskattning är det alltid svårt att tolka de resultat som tas fram genom analyser eftersom självskattningen är subjektiv.
Frågorna om aktivitetsnivå och sömnkvalitet innehåller inslag av självskattning vilket kan ge svårtolkade resultat vid analys, särskilt i kombination med tolkningsbara begrepp (exempelvis kvalitet).
Många av frågorna i datainsamlingen har en stark anknytning till samhällsnormer och acceptans. Det är möjligt att individer som inte anser sig nå upp till samhällets förväntningar vill dölja detta i sina svar för att istället föra fram de vanor och egenskaper de önskar att de hade. Exempelvis kan brist på dator i hemmet döljas eller en hög datorkonsumtion minskas genom justering av svaren på de datorrelaterade frågorna. Troligtvis minimerades risken för denna typ av verklighetsjusteringar genom anonymisering samt frågeformulär.
De skolor som i urvalsprocessen slumpades fram till deltagande är spridda i hela Uppsala län.
Därför kan det antas att deltagarna i studien också kom från skilda bakgrunder geografiskt sett, men också från skilda sociala och ekonomiska bakgrunder. Uppsala kommun förmodas ha en högre bildningsnivå än många andra delar av länet med tanke på universitetet, sjukhuset, flera statliga verk samt privata forskningsaktörer som är verksamma inom kommunens område. Andra delar kan antas ha en lägre bildningsnivå, vilket också kan (men behöver inte) leda till lägre social och ekonomisk status i samhället. Genom att inkludera
skolor från hela länet representerades fler samhällsklasser, vilket gav ett vidare perspektiv på hälsa och datorkonsumtion än vad en mindre geografiskt spridd studie hade gjort. Större generaliserbarhet hade dock kunnat uppnås genom ett större antal deltagare samt inkludering av skolor i flera län, vilket är att önska för ett bredare underlag för verksamhet och insatser riktade mot den stillasittande livsstilen.
Klinisk betydelse
Det finns idag en allmänt utbredd uppfattning om att hög datorkonsumtion i stor utsträckning är skadlig för hälsan. Det klagas genom olika medieformer över att barn och unga blir alltmer inaktiva och spenderar mer och mer tid framför datorer och tv, samtidigt som få studier har undersökt hur det egentligen ser ut. Genom att undersöka hur konsumtionen av både tv, tv- spel och datorer faktiskt ser ut bland ungdomar idag, och hur dessas vanor kring sömn, mat och fysisk aktivitet ser ut, kan en del som tidigare varit uppfattningar ges en stabil grund att utgå från i arbetet med att främja hälsa och motverka ohälsa.
Det finns flera olika grupper i samhället som kan ha nytta av den här studiens resultat i sitt arbete. Först och kanske främst är resultaten viktiga för dem som möter barn och unga varje dag, i skolhälsovård och på ungdomsmottagningar. Då sjuksköterskor i sitt yrkesutövande är ålagda att arbeta hälsofrämjande bör de sjuksköterskor som dagligen möter barn och ungdomar ha kunskaper om att en hög konsumtion av olika medieformer kan påverka hälsan negativt. Genom att i tidig ålder identifiera de barn som tillbringar mycket tid framför olika medieformer har sjuksköterskan en möjlighet att implementera hälsofrämjande insatser redan innan övervikt eller annan ohälsa uppstått. Metoder som kan användas för att nå fram med riskerna skulle kunna vara information anpassad efter barnets förståelse och motiverande samtal. Även föräldrar är en viktig grupp som behöver uppmärksammas på att datoranvändande kan leda till ett flertal hälsovådliga följder och att det kan få stora konsekvenser för ungdomarna i deras liv som vuxna. Emellertid inte sagt att hög nivå av datorkonsumtion nödvändigtvis innebär ett stillasittande liv i övrigt. Andra vårdinstanser där barnen utgör en stor (eller huvudsaklig) del av patientgruppen och olika typer av folkhälsoprojekt som riktar sig mot barn och ungdomar kan använda den grund för information som den här studien utgör för att motivera särskilda insatser eller rikta insatser mot vissa grupper.
Slutsats
Högkonsumenter av datorer tenderade vara antingen låg- eller högaktiva fysiskt, vilket helt går emot de föreställningar som ofta finns kring att de som använder datorer i stor utsträckning inte är fysiskt aktiva alls. Trots att datorer och digitala medier kan ha positiva effekter på flera plan så bidrar de till en stillasittande livsstil som kan stjäla tid och engagemang från andra viktiga aktiviteter såsom fysisk aktivitet, skola, sömn samt sociala evenemang och arenor.
Hälsorelaterade skillnader förekom mellan hög- och lågkonsumenterna likaväl som mellan de hög- och lågaktiva. Dessa skillnader, främst gällande BMI, indikerade att det för vissa av pojkarna fanns en ökad risk för ohälsa, exempelvis övervikt och fetma, på grund av deras datorkonsumtion. För att hindra sådan ohälsa att uppstå är det viktigt att genomföra hälsofrämjande insatser riktade mot åldersgruppen 14-16 år. Framförallt bör en mer aktiv livsstil främjas genom att väcka intresse för fritidssysselsättningar som innehåller någon typ av fysisk aktivitet.
Ytterligare studier krävs för att undersöka vilka orsaker som kan ligga bakom de skillnader som påvisades i den här studien, och för att ge en god grund för fortsatt arbete mot ökad övervikt och fetma samt minskad aktivitet hos barn och unga.
REFERENSER
Becker, W. (2006). Näringsrekommendationer – bakgrund och användning. I L.
Abrahamsson, A. Andersson, W. Becker & G. Nilsson (Red.). (2006). Näringslära för högskolan (5. uppl., ss 424-439). Stockholm: Liber.
Bixler, E. (2009). Sleep and society: An epidemiological perspective. Sleep Medicine, 10(1), 3-6. DOI: 10.1016/j.sleep.2009.07.005
Carlquist, J. (2005). Att spela en roll. Om datorspel och dess användare. Tidskrift för lärarutbildning och forskning, 12(1-2), 23-39.
Chaput, J-P., Brunet, M. & Tremblay, A. (2006). Relationship between short sleeping hours and childhood overweight/obesity: result from the ”Que´bec en Forme” Projekt. International Journal of Obesity, 30(7), 1080-1085. DOI: 10.1038/sj.ijo.0803291
Cole, T.J., Bellizzi, M.C., Flegal, K.M. & Dietz, W.H. (2000). Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. British Medical Journal, 320(7244), 1240-1243.
Cole, T.J., Flegal, K.M., Nicholls, D. & Jackson, A.A. (2007). Body mass index cut offs to define thinness in children and adolescents: international survey. British Medical Journal, 335(7612), 194. DOI: 10.1136/bmj.39238.399444.55
Castel, A.D., Pratt, J. & Drummond, E. (2005). The effect of action video game experience on the time course of inhibition of return and the efficiency of visual search. Acta Psychologica, 119(2), 217-230. DOI: 10.1016/j.actpsy.2005.02.004
Custers, K. & Van den Bulck, J. (2010). Television viewing, computer game play and book reading during meals are predictors of meal skipping in a cross-sectional sample of 12-, 14- and 16-year-olds. Public Health Nutrition, 13(4), 537-543. DOI:
10.1017/S1368980009991467
Eggermont, S. & Van den Bulck, J. (2006). Nodding off or switching off? The use of popular media as a sleep aid in secondary-school children. Journal of Pediatrics and Child Health, 42(7-8), 428-433. DOI: 10.1111/j.1440-1754.2006.00892.x
Enochsson, A-B. (2005). Ett annat sätt att umgås- yngre tonåringar i virituella gemenskaper.
Tidskrift för lärarutbildning och forskning, 12(1-2), 81-99.
FairPlay. (2008). Gallup. Stockholm: FairPlay. Hämtad 20 oktober, 2010, från http://fair- play.se/vara_satsningar/gallup.php
Greenfield, P.M. (1998). The cultural evolution of IQ. I U. Neisser (Ed.). The rising curve:
longterm gains in IQ and related measures (pp 81-123). Washington, DC: American Psychological Association.
Green, C.S. & Bavelier, D. (2007). Action video game experience alters the spatial resolution of vision. Psychology and Science, 18(1), 88-94. DOI: 10.1111/j.1467-9280.2007.01853.x
Griffiths, L.J., Parsons, T.J. & Hill, A.J. (2010). Self esteem and quality of life in obese children and adolescents: A systematic review. International Journal of Pediatric Obesity, 5(4), 282-304. DOI: 10.3109/17477160903473697
Hjern, A. & Landgren-Möller, E. (2009). Barns hälsa. I Socialstyrelsen (Red.).
Folkhälsorapport 2009 (ss. 41-68). Stockholm: Socialstyrelsen.
Hylén, J. (2003). IT i skolan – en internationell jämförelse. Stockholm: KK-stiftelsen.
Hämtad 15 oktober, 2010, från
http://www.kks.se/upload/diverse_filer/internationell_jamforelserapport_IT_i_skolan_2003.p df
Håglin, L., Becker, W., Andersson, A. & Hagren, B. (2006). Kost och hälsa I Sverige och världen. I L. Abrahamsson, A. Andersson, W. Becker & G. Nilsson (Red.). (2006).
Näringslära för högskolan (5. uppl., ss29-57). Stockholm: Liber.
Kaiser Family Foundation. (2008). Children’s media use and sleep problems: Issues and unanswered questions. Washington, DC: Kaiser Family Foundation website. Hämtad 18 oktober, 2010, från http://www.kff.org/entmedia/upload/7674.pdf
Kaiser Family Foundation. (2010). Generation M2: Media in the lives of 8 and 18-year-olds.
Washington, DC: Kaiser Family Foundation website. Hämtad 18 oktober, 2010, från http://www.kff.org/entmedia/upload/8010.pdf
Kuriyan, R., Bhat, S., Thomas, T., Vaz, M. & Kurpad, A.V. (2007). Television viewing and sleep are associated with overweight among urban and semi-urban South Indian children.
Nutritional Journal, 20(6), 25. DOI: 10.1186/1475-2891-6-25
Lager, A. & Bremberg, S. (2005). Hälsoeffekter av tv- och datorspelande: En systematisk genomgång av vetenskapliga studier. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Hämtad 6 oktober, 2010, från http://www.fhi.se/PageFiles/3314/r200518barn_dataspel10504.pdf
Lajunen, H-R., Keski-Rahkonen, A., Pulkkinen, L., Rose, R.J., Rissanen, A. & Kaprio, J.
(2007). Are computer and cell phone use associated with body mass index and overweight? A population study among twin adolescents. BMC Public Health, 7(24), 1-8. DOI:
10.1186/1471-2458-7-24
Linebarger, D.L. & Walker, D. (2005). Infants’ and toddlers’ television viewing and language outcomes. American Behavioral Scientist, 48(5),624-645. DOI: 10.1177/0002764204271505
Livsmedelsverket. (2005). Svenska näringsrekommendationer – rekommendationer om näring och fysisk aktivitet. Uppsala: Livsmedelsverket. Hämtad 18 oktober, 2010, från
http://www.slv.se/upload/dokument/mat/rad_rek/SNR2005.pdf
Mark, A.E. & Janssen, I. (2008). Relationship between screen time and metabolic syndrome in adolescents. Journal of Public Health, 30(2), 153-160.
Medierådet. (2008). Ungar & Medier: Fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier. Stockholm: Medierådet, Utbildnings- och kulturdepartementet. Hämtad 20
oktober, 2010, från
http://www.medieradet.se/upload/Rapporter_pdf/Ungar_&_Medier_2008.pdf
Moreno, L.A., Rodrigues, G., Fleta, J., Bueno-Lozano, M., La´zaro, A. & Bueno, G. (2010).
Trends of dietary habits in adolescents. Critical Reviews in Food Science and Nutrition, 50(2), 106-112. DOI: 10.10.80/10408390903467480
Morgan, K. (2003). Daytime activity and riskfactors for late-life insomnia. Journal of Sleep Research, 12(3), 231-238. DOI: 10.1046/j.1365-2869.2003.00355.x
Neovius, M., Janson, A. & Rössner, S. (2006). Prevalence of obesity in Sweden. Obesity reviews – an official journal of the International Association for the Study of Obesity, 7(1), 1- 3. DOI: 10.1111/j.1467-789x.2006.00190.x
SBU – Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2002). Fetma – problem och åtgärder (rapport 160). Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering. Hämtad 12 oktober, 2010, från http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/fetma_2002/kapitel_1.pdf
Schäfer Elinder, L. & Faskunger, J. (2006). Fysisk aktivitet och folkhälsa. Huskvarna: Statens folkhälsoinstitut. Hämtad 20 oktober, 2010, från
http://www.fhi.se/PageFiles/3358/R200613_Fysisk_aktivitet_0701.pdf
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm:
Socialstyrelsen. Hämtad 5 januari, 2011, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-105- 1_20051052.pdf
Strasburger, C.V., Jordan, A.B. & Donnerstein, E. (2010). Health effects of media on children and adolescents. Pediatrics – official journal of the American Academy Pediatrics, 125(4), 756-767. DOI: 10.1542/peds.2009-2563
Ungdomsstyrelsen. (2006). New game – om unga och datorspel. Stockholm:
Ungdomsstyrelsens skrifter. Hämtad 19 september, 2010, från
http://www.ungdomsstyrelsen.se/ad2/user_documents/new_game.pdf
Van den Bulck, J. & Eggermont, S. (2006). Media use as a reason for meal skipping and fast eating in secondary school children. Journal of Human Nutrition and Dietetics – the official journal of the British Dietetic Association, 19(2), 91-100. DOI: 10.1111/j.1365-
277X.2006.00683.x
Världshälsoorganisationen. (2006). BMI-classification. World Health Organisation. Hämtad 11 oktober, 2010, från http://apps.who.int/bmi/index.jsp?introPage=intro_3.html
BILAGA 1: INFORMATION TILL FÖRÄLDRAR
Information till föräldrar med barn i grundskolans år 5 och 9
Under nästa vecka kommer ditt barn tillfrågas om att anonymt besvara ett frågeformulär med frågor som gäller inställningen till mat, måltidsvanor, fysisk aktivitet, och självvärdering.
Alla som tillfrågas får ett informationsbrev där det framgår att det är helt frivilligt att besvara formuläret samt att svaren besvaras anonymt, det vill säga inga svar kan härledas till en specifik person. Formuläret delas ut av skolsköterskan vid Ditt barns skola.
Frågeformuläret distribueras i samarbete med skolhälsovården och Institutionen för
folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, som under hösten 2007 genomför en studie avseende flickors och pojkars inställning till mat och hälsa, måltidsvanor, fysisk aktivitet och självvärdering. Studien är en uppföljning av en undersökning som genomfördes mellan åren 1995-2002. Syftet med studien är att få kunskap om ungdomars uppfattningar idag och om de har förändrats under de senaste åren. Skolbarns inställning till mat, måltidsvanor och fysisk aktivitet spelar en central roll för deras aktuella och framtida hälsa. Bättre kunskaper är därför en förutsättning för att kunna förstå och förebygga problem.
Om du anser att Ditt barn inte bör tillfrågas om att besvara frågorna kontaktar du skolsköterskan vid Ditt barns skola.
Har du några frågor kring studien kan du kontakta Birgitta Edlund, universitetslektor.
Tel: 018 /471 66 50 E-post: birgitta.edlund@pubcare.uu.se
Undersökningen görs som en kartläggning av ca 500 ungdomar i åldrarna 11 och 15 år från hela Uppsala län. Uppgifterna om enskilda ungdomar är konfidentiella och kommer bara till projektpersonalens kännedom. De resultat som presenteras från
undersökningen gäller enbart barnen som grupp. Skolöverläkare Björn Wettergren känner till undersökningen och ställer sig positiv till dess genomförande.
BILAGA 2: INFORMATION TILL SKOLSKÖTERSKOR
Mat, Hälsa, Måltidsvanor, Fysisk aktivitet och Självvärdering
Till Er skolsköterskor
Syftet med den här studien är att beskriva ungdomars inställning till mat och hälsa, måltidsvanor, fysisk aktivitet och självvärdering. Elever i skolår 5 och 9 medverkar.
Vi är oerhört tacksamma att Ni medverkar så att denna studie kan genomföras!
Viktigt att tänka på:
Det är viktigt att varje elev sitter så pass fritt så att det inte finns någon risk att någon annan elev kan se vad den andra skriver.
Eleverna får inte prata med varandra.
När varje elev är färdig med ifyllandet av enkäten är det viktigt att enkäten läggs i en låda som inte går att ta upp av någon annan (t ex en större kartong med en öppning för enkäten).
Frågor om frågorna:
Om det är svårt att bestämma sig för vilket svar eleven ska välja så säg att de ska välja det svar som stämmer med hur de oftast brukar göra och tänka, brukar vara det svar som de först kom att tänka på. På vissa frågor om t ex deras föräldrar får de skriva vad de tror – om det är svårt att svara.
Vanliga frågor på specifika frågeformulär:
Frågeformulär nr 17. Generellt för frågorna gäller att om de inte funderat på frågan eller vet vad det betyder (t ex kolesterolvärde) så väljer de att kryssa i mittenalternativet 4.
Frågeformulär nr 36 (”Jag tycker jag är”) delfråga 7: ”Jag är dum i det mesta”
kan förklaras med ”Jag är inte särskilt bra på det mesta”
Frågeformulär nr 37 (Vad Du tycker om mat, ätande och motion):
Delfråga 5 ”Jag skär min mat i små bitar” kan förklaras med ”Jag skär min mat i pyttesmå bitar”.
Delfråga 18 ”Jag tycker att maten kontrollerar mitt liv” kan förklaras med ”Jag tycker att maten styr mitt liv”.
Delfråga 20 ”Jag känner att andra pressar mig att äta” kan förklaras med ”Jag känner att andra vill att jag ska äta mer”
/ Lycka till!
BILAGA 3: FRÅGEFORMULÄR ”MAT & HÄLSA 2007”
Frågor om mat, hälsa, måltidsvanor, fysisk aktivitet och självvärdering.
Var snäll och sätt X vid det ord eller de svar som Du tycker passar bäst för varje fråga. Ofta kan det vara det första Du tänkte på. Tack för att Du hjälper oss.
1. Är Du kille eller tjej? Kille □ Tjej □ 2. Jag är ____ år
5. Hur många dagar per vecka brukar du äta frukost? (kryssa för en ruta)
Ingen □
1 dag □
2 dagar □
3 dagar □
4 dagar □
5 dagar □
6 dagar □
7 dagar □
Vad äter du oftast till frukost? ____________________________________
26 a. Hur många timmar per dag tittar du på TV? (sätt ett kryss)
Aldrig 0-1 1-2 2-3 3-4 4-5 mer än 5
På vardagar: □ □ □ □ □ □ □
På helger: □ □ □ □ □ □ □
26 b. Hur många timmar per dag spelar du TV-spel? (sätt ett kryss)
Aldrig 0-1 1-2 2-3 3-4 4-5 mer än 5
På vardagar: □ □ □ □ □ □ □
På helger: □ □ □ □ □ □ □
27. Hur många timmar sitter du framför datorn? (sätt ett kryss)
Aldrig 0-1 1-2 2-3 3-4 4-5 mer än 5
På vardagar: □ □ □ □ □ □ □
På helger: □ □ □ □ □ □ □
29. Hur mycket väger Du? _________
30. Hur lång är Du? __________
34. Vad passar bäst in på dig? (välj ett alternativ)
Sitter mest stilla (t ex cyklar, idrottar aldrig och är nästan aldrig ute) □ Är ute ibland (t ex idrottar, cyklar eller promenerar ) □ Är ute ganska ofta (t ex idrottar, cyklar, eller promenerar) □ Är ute ofta (t ex idrottar, cyklar eller promenerar) □ Går in för idrott. Tränar flera gånger i veckan. □ 35 a. Hur bra tycker du att du sover i allmänhet om nätterna? (kryssa för
en ruta)
Mycket bra □
Ganska bra □
Varken bra eller dåligt □
Ganska dåligt □
Mycket dåligt □
35 b. Hur många timmar per natt sover du? (kryssa för en ruta)
Mindre än 5 5-7 timmar 8-10 timmar 11-15 timmar
□ □ □ □
