Är jorden rund?

Fakulteten för teknik och naturvetenskap Fysik

Katrin Börjesson

Är jorden rund?

En studie om förskolebarns föreställningar kring jordens form

Is the Earth round?

A study of preschool children’s conceptions about the shape of the earth

Examensarbete 10 p Lärarprogrammet

Datum: 07-03-30

Handledare: Roger Andersson Examinator: Kjell Magnusson

Sammanfattning

Studiens syfte är att undersöka förskolebarns föreställningar om jordens form samt var/hur människan bor på jorden och metoden som använts för att uppnå syftet var kvalitativa intervjuer av nio barn i åldern fem år. Tidigare forskning inom området finns, dock är de grundade på intervjuer och studier av något äldre barn.

Barn formar utifrån sina erfarenheter egna föreställningar och dessa hjälper dem att skapa ordning och förklaring till olika saker. Föreställningarna är i dessa unga år oftast inte vetenskapligt korrekta, men resultatet av intervjuerna i denna studie visar dock att de flesta ändå har kommit en bra bit i sin utveckling om jordens sfäriska form samt var/hur människan kan bo på jorden. Barnen har många begrepp och föreställningar, dock ännu inte helt fast förankrad.

Nyckelord: Förskolebarns föreställningar, jordens form, kvalitativa intervjuer, naturvetenskap.

Abstract

The purpose of the study is to investigate preschool children’s conceptions about the shape of the earth. The method used to attain the purpose is qualitative interviews with nine children at the age of five. Earlier researches in this field exists, however, they are based on interviews and studies of older children.

Children build their own conceptions from their experiences that help them to create order and explanation within science. The conceptions in young years are not often scientific correctly, but however, the result of the interviews in this study shows that most of the children have come a little step in their development about the spherical shape of the earth and where/how people can live on the earth.

Keywords: Preschool children’s conceptions, the shape of the earth, qualitative interviews, science.

Innehållsförteckning

SAMMANFATTNING ______________________________________________________ I ABSTRACT ______________________________________________________________ II INNEHÅLLSFÖRTECKNING _____________________________________________ III 1 INLEDNING_____________________________________________________________ 1 1.1 BAKGRUND ___________________________________________________________ 2 1.1.1 Läroplan __________________________________________________________ 2 1.1.2 Tidigare forskning och skrifter_________________________________________ 2 1.1.2.1 Naturvetenskapliga begrepp, barns föreställningar______________________ 2 1.1.2.2 Jordens form ___________________________________________________ 4 1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ___________________________________________ 8 2 METOD_________________________________________________________________ 9 2.1 URVAL_______________________________________________________________ 9 2.2 DATAINSAMLINGSMETOD_________________________________________________ 9 2.3 PROCEDUR___________________________________________________________ 10 2.4 DATABEARBETNING____________________________________________________ 11 2.5 TILLFÖRLITLIGHET_____________________________________________________ 11 3 RESULTAT ____________________________________________________________ 13 3.1 VILKA FÖRESTÄLLNINGAR HAR 5-ÅRINGAR KRING JORDENS FORM? _______________ 13 3.2 VILKA FÖRESTÄLLNINGAR HAR 5-ÅRINGAR OM JORDENS INRE SOM CENTRUM?_______ 16 3.3 SAMMANFATTNING AV RESULTAT _________________________________________ 18 4 DISKUSSION ___________________________________________________________ 19 4.1 METODDISKUSSION ____________________________________________________ 19 4.2 RESULTATDISKUSSION__________________________________________________ 19 4.3 SLUTSATS____________________________________________________________ 23 LITTERATURFÖRTECKNING _____________________________________________ I BILAGA 1 _______________________________________________________________ II BILAGA 2 ______________________________________________________________ III BILAGA 3 _______________________________________________________________IV

1 Inledning

Naturvetenskap är viktigt att börja arbeta medvetet med redan på ett tidigt stadium, så det blir en naturlig del och ett intressant område hos eleverna även fortsättningsvis. Det är enligt Harlen (1996) bevisat att barnens inställning och attityd till området formas mycket tidigt och redan i 11- eller 12-årsåldern har de bestämt sig för att ha en positiv eller negativ inställning till området. Naturvetenskapen hjälper barnen att se samband i sin vardag och till att utveckla deras förmåga att förstå världen omkring dem, skriver Harlen (1996).

Förskolan ska stimulera och väcka barnens nyfikenhet, ta tillvara på deras olika föreställningar och ge dem grundläggande kunskap inom området. Barn är nyfikna och förskolan kan genom många enkla experiment hjälpa barnen i deras utveckling för att på ett vetenskapligt sätt förstå sin omvärld.

Barn bygger sina föreställningar och senare även sin kunskap på sina erfarenheter, vad de upplever, ser och hör. Det är mycket viktigt att vi använder begrepp på rätt sätt redan i de yngre åldrarna. De hör vuxna som talar om begrepp som jorden och form och bygger utifrån det upp sina egna föreställningar kring vad det kan vara. Dessutom reser många barn utomlands och träffar barn från andra kulturer här hemma, vilket kan skapa tankar om var man kan bo på jorden.

För att kunna arbeta på ett bra sätt kring dessa frågor tillsammans med barnen behövs mer vetskap om deras föreställningar, så att undervisningen på något sätt kan utgå därifrån. Det är viktigt att veta vilka föreställningar barn har om naturvetenskapliga begrepp så att vi kan förbättra förskolans respektive grundskolans undervisning och barns lärande. Kan vi skapa ett genuint intresse hos barnen på ett tidigt stadium, kommer troligen kunskapsnivåerna inom ämnet att nå längre.

Naturvetenskapen blir alltmer viktig för var dag som går eftersom tekniken utvecklas i snabb takt och berör fler och fler områden i våra liv. Det är en baskunskap, precis som läsning, räkning och skrivning, menar Harlen (1996).

Hur det ser ut i rymden och vad som finns där är spännande att fantisera kring och detta tror jag även barn är intresserade av och nyfikna på. Framförallt barn i fem-sex års ålder som ofta har funderingar kring stora livsfrågor. Det är idag också aktuellt med barnprogram som behandlar rymden på olika sätt, samt att det finns mycket ny barnlitteratur inom detta ämne.

Rimligtvis borde detta på något sätt påverka barnen och eventuellt skapa nya funderingar.

I Rådbo (1998) står följande citat av Albert Einstein: ”De flesta vuxna tänker aldrig på begrepp som rymd och tid, men det är sådant som barn frågar om. Min hemlighet är att jag förblev ett barn och alltid ställde de enklaste frågorna.” (s 3).

Vad barn i fem års ålder föreställer sig när de hör begreppet jorden och hur de menar att dess form är, samt hur deras föreställningar angående var/hur människan kan bo på jorden utan att falla av, är frågor som jag vill få svar på i mitt arbete. Detta är tankar som för övrigt intresserar mig själv som person, men också som pedagog. Jag vill med mitt arbete själv öka min förförståelse om vad barn i denna ålder föreställer sig angående jorden, för att senare i

mitt yrke kunna använda mig av det. Jag vill också se eventuella likheter och skillnader i min studie jämte äldre forskning inom området.

1.1 Bakgrund

I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) står det att förskolan ska vara ett komplement till hemmet och skapa goda möjligheter för alla barn att utvecklas på ett rikt och mångsidigt sätt.

Det kan förskolan göra t.ex. genom att ta reda på barnens tidigare erfarenheter och kunskaper och på så sätt vidareutveckla det. Likaså kan det handla om att väcka barnens intresse och nyfikenhet för nya saker. Detta relateras till den aktuella undersökningen, genom att jag som blivande lärare tar reda på barnens föreställningar om t.ex. naturvetenskapliga begrepp, i detta fall jordens form.

I Lpfö 98 nämns inte begreppet jorden eller dess form, men det skulle kunna innefattas i nedanstående citat från Utbildningsdepartementet (2001):

• ”Verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld.

Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den skall utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer skall tas till vara för att skapa mångfald i lärandet” (s 12).

Vidare står det angående begreppet omvärlden, i detta fall jorden och dess form, samt naturvetenskapliga fenomen:

”Förskolan skall sträva efter att varje barn…

• Tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,

• Utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen,” (s 13).

Det står även i Lpfö 98 följande angående omvärlden:

• ”Förskolan skall erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet.

Den skall inspirera barnen att utforska omvärlden” (s 9).

1.1.2 Tidigare forskning och skrifter

1.1.2.1 Naturvetenskapliga begrepp, barns föreställningar

Att barn inte kommer som oskrivna blad till skolan går att läsa på internet hos Myndigheten för skolutveckling (2005). De har redan från tidiga barnsben byggt upp sina föreställningar kring olika naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Barn konstruerar användbara

förklaringar för att förstå sin omvärld. Det är därför av stor vikt för undervisningen att vi skaffar oss en förförståelse om barns kunskaper i naturvetenskap. Ett citat av David Ausubel på Myndigheten för skolutveckling (2005) lyder: ”Om jag var tvungen att reducera all pedagogisk psykologi till en princip, skulle jag säga följande: Den viktigaste enskilda faktorn som påverkar lärandet är vad den lärande redan vet. Ta reda på det och undervisa med utgångspunkt från det!”

Att det är mycket angeläget för lärare att ta till sig och förstå vilka föreställningar eleverna har samt att känna till forskares olika erfarenheter, för att utgå därifrån i sin undervisning, menar även Ekstig (2002). Ibland kan man som lärare bygga vidare på och utgå ifrån barnens föreställningar, men vissa gånger fungerar det inte eftersom de så tydligt skiljer sig från den vetenskapliga. Då måste barnets föreställningar istället rivas ner för att ersättas med nya.

Dessutom kan det vara problematiskt att bestämma vilka barns föreställningar som läraren ska bygga vidare på, enligt Sjöberg (2005).

Att det är viktigt att ta reda på vad barn vet om ett ämne innan undervisningen påbörjas, skriver också Osborne i Harlen (1996). Däremot menar han att läraren alltför ofta enbart intresserar sig för barnens vetenskapliga uppfattningar och struntar i deras idéer som inte anses vara vetenskapligt försvarbara. Om och när vi vill påverka barnen i deras inlärningsprocess har vi inte råd att negligera det ovetenskapliga, anser han. Osborne i Harlen (1996): ”Om läraren inte lägger ner särskild omsorg på att komma underfund med barnens tidigare idéer och tankegångar och vidtar noga övervägda steg för att hjälpa dem att ompröva de gamla idéerna och pröva nya, visar dessa icke-vetenskapliga idéer en tendens att bli bestående och spärra vägen för de vetenskapligt godtagbara begreppen.” (s 111).

Ett naturvetenskapligt begrepp sammanfattar och hjälper oss att organisera kunskap till en meningsskapande uppfattning om naturen och världen, skriver Ekstig (2002). Vi får en struktur och ordning på naturen och naturens fenomen förklaras, men det är en lång utvecklingsprocess för barn att ta till sig och förstå alla begrepp i naturvetenskapen. Vuxna måste börja förklara enkla begrepp och fenomen för att sedan utveckla det och öka abstraktionsnivåerna, menar Ekstig (2002). Begreppen är i sin tur beroende av varandra, de är som knutar i ett nät och hänger samman och knyts ihop med hjälp av andra begrepp.

Förståelsen för ett begrepp bygger ofta på andra begrepp, och därför kan barnet inte lära sig dem isolerat utan de hänger samman i varandra, beskriver Sjöberg (2005).

Att barn konstruerar mer eller mindre stabila föreställningar är accepterat idag, och detta kallas för vardagsföreställningar, skriver Sjöberg (2005). Han menar också att dessa ofta är ganska olika vetenskapsmännens förklaringar till olika fenomen. Piaget i Sjöberg (2005), talar om barns förklaringar som ganska olika vuxnas. Ibland kallas de magiska – barn menar att världen är som den är, det finns och behövs ingen förklaring. Saker händer av sig självt helt enkelt. Till exempel kan båtar flyta därför att de är skapta att göra så. Flugor flyger därför att de har blivit skapta på det sättet och så vidare. Ibland kan barnens förklaringar vara teleologiska, det vill säga, saker händer på grund av att föremålet i fråga har ett mål att nå. Till exempel, en sten faller till marken därför att den ska till marken, det är målet och det är stenens plats. En annan ovetenskaplig förklaringsmodell är de teknologiska förklaringarna som förekom oftare i äldre kulturer, men till viss del även idag inom flera kulturer och religioner. Här menas att saker händer för att det är naturligt, eller för att det är Guds vilja att

det ska ske. Efterhand som barn utvecklas blir deras förklaringar mer överensstämmande med den vetenskapliga. Sjöberg (2005).

Även Helldén (1994) beskriver barns föreställningar om naturvetenskapliga fenomen med hjälp av begreppet vardagsföreställningar och menar att de inte är vetenskapliga. Han menar att de är personliga och tolkade utifrån var och ens förutsättningar, men helt logiska ur deras synvinkel. Vidare skriver han att hur barnens föreställningar kan förändras genom undervisning mycket beror på hur den nya kunskapen presenteras i förhållande till barnets tidigare sätt att tänka. Helldén (1994) trycker även på vilken stor betydelse vardagsspråket har för barnets lärande. Vardagsspråket har ofta en annan innebörd i de naturvetenskapliga sammanhangen än vad de är vana vid. Det är därför inte alltid som barnet och läraren har samma uppfattningar av ett begrepps betydelse, vilket är av stor vikt för att en positiv utveckling ska kunna ske.

1.1.2.2 Jordens form

När det gäller de rumsliga föreställningarna, menar Piaget i Sjöberg (2005) att man som barn måste konstruera dem själv, det är ingenting som finns hos barnet på förhand. Detta kan man tydligt se enligt honom genom att barn t.ex. ritar träd efter markens lutning, skorstenar efter hustak och så vidare. Detta med upp och ned, kan också i högre åldrar vara svårt att förstå, särskilt när det handlar om jorden och universum, skriver Sjöberg (2005). Det är många som tror att det finns ett upp och ned, och att det är dem själva som står med huvudet uppåt och fötterna nedåt. Sjöberg (2005) skriver vidare: ”De flesta barn över en viss ålder har lärt sig att jorden är rund, och att barn också på ”undersidan” av jorden står upprätt med huvudet mot himlen. Men det är inte alltid den föreställningen går särskilt djupt. Det kan till exempel sägas att vi står som vi gör för att vi är på toppen. Det kräver ingen motivering. De på andra sidan jorden ”hänger fast”, till exempel genom att ”tyngden håller dem uppe”.” (s 309).

Forskning kring yngre barn i förskoleåldern och deras föreställningar kring jordens form har tyvärr inte lyckats frambringas, däremot några forskningsprojekt då det gäller lite äldre barn.

Andersson (2001) skriver i sin publikation att ’system Jorden’ inte varit något artikulerat tema för undersökningar, men en hel del studier finns dock. Dessa forskningsprojekt vilka detta arbete använt sig utav, har gjorts av Joseph Nussbaum och Joseph D. Novak (1976), Joseph Nussbaum (1979 och 1985) samt John Baxter (1989), och beskrivs nedan.

Novak och Nussbaum (1976) genomförde kvalitativa intervjuer i New York med 52 barn i två skolor som alla gick det andra skolåret, för att ta reda på deras uppfattningar om jordens form.

Barnen delades in i två grupper, den första barngruppen blev först intervjuade och därefter genomgick de sex undervisningslektioner, medan den andra gruppen först fick undervisningen och därefter blev intervjuade. Lektionerna innehöll inte bara information om jordens form, utan även om gravitation, avstånd, rymd mm.

Svaren resulterade i fem uppfattningsgrupper:

Grupp 1: Jorden är platt och fortsätter i oändlighet såväl sidleds som i neråtriktning. Ovanför jorden finns en himmel vilken är parallell med jordens form och även den är oändligt lång.

Barn som hamnade i denna grupp började alla med att säga att jorden är rund, men senare

utvecklades deras föreställningar till att de egentligen trodde att jorden var platt. Några av barnen i denna grupp härleder också jordens runda form till kurviga vägar och runda berg.

Grupp 2: Jorden är sfärisk men under den finns det mark eller hav och över jorden finns det himmel. Barnen relaterar neråt till marken/havet under jorden. Några barn i denna grupp kopplar jordens form till hur den ser ut på långt avstånd från jorden.

Grupp 3: Jorden är sfärisk och människor kan endast leva ”uppe” på den. Barnen tänker att jorden nu är omringad av himmel och det finns ingen botten på rymden.

Grupp 4: Jorden är sfärisk och människor kan leva överallt på jorden. Neråt är nu alltid ner mot jordens yta/mark, dock ser de inget samband med jordens inre som centrum, utan det

”inre neråt” är längst ner på globen. De ser ingen upp- och neråtriktning, utan riktningen nu är till och från jorden. Några av barnen kopplar ihop fallande föremål med gravitationen.

Grupp 5: Jorden är sfärisk, det är rymd omkring och ”neråt” är nu jordens inre centrum.

Resultaten blev varierade och av de barn som först fått undervisning och sedan blev intervjuade hamnade några fler i grupp 4 och 5 än de övriga barnen. Barnen fördelade sig i grupperna likt: grupp 1 = 6 barn, grupp 2 = 14 barn, grupp 3 = 9 barn, grupp 4 = 13 barn och grupp 5 = 10 barn.

Nussbaum (1979) refererar till denna ovan beskrivna studie av Novak & Nussbaum (1976) men vill besvara följande frågor:

• Är de tidigare framlagda och förklarade uppfattningsgrupperna giltiga ännu en gång om studien skulle upprepas med en liknande barngrupp men med något olika redskap?

Om inte, hur skulle förslagen till förbättring och ändring kunna fastställas?

• Gäller de tidigare gjorda uppfattningsgrupperna även för äldre barn vilka har mottagit formell undervisning i skolan om jorden?

• Finns det något gemensamt mönster i utvecklingen av uppfattningen genom de olika åldrarna hos varje individuellt barn?

• Vilka slutsatser kan man dra av en sådan åldersblandad studie för skolans undervisning?

Studien bygger på underlag hos 240 barn i en av Jerusalems statliga skolor och barnen går i skolåren 4 till 8. Barnen i de lägre åldrarna har ännu inte mottagit någon formell undervisning, medan de äldre barnen har fått undervisning inom området på skolan. I skolår 5 påbörjas den aktuella undervisningen för att göras intensivare i skolår 8.

De tidigare intervjufrågorna blev i denna undersökning ändrade till flervalsalternativ och presenterades även genom bilder.

Resultaten angående jordens form och var/hur människan kan bo på jorden visade att barnen i denna studie hade överensstämmande föreställningar likt de amerikanska barnen från den tidigare studien.

Däremot lades de tidigare grupperna 1 och 2 ihop till en och samma grupp, medan ytterligare en grupp framkom – därför blev det fem grupper även efter analyserna av denna undersökning. Den nya grupp 2 ser ut som följande:

Barnen i denna grupp menar att jorden är sfärisk och består av två hemisfärer. Den undre hemisfären är marken där man bor och den övre hemisfären är fylld med himmel och luft.

Solen, månen och stjärnorna kan finnas inuti, på eller utanför den övre hemisfären. Utanför finns det rymd utan luft. Människorna bor inuti jorden och det är omöjligt att leva utanpå jorden. Jorden ses nu som en begränsad kropp omgiven av rymd.

Resultaten visar också att det finns bevis för att jordkonceptet utvecklas hos individen med åren genom ett antal olika övergångar, från en egoistisk föreställning, via en delvis egoistisk, till slutligen en med vetenskapen förenlig föreställning. Dock har man i studien inte kunnat upptäcka en specifik utvecklingsväg genom de olika föreställningsstadierna.

Nussbaum (1985) har i sin rapport beskrivit resultaten av intervjuer gjorda i New York, Kalifornien, Israel och Nepal genom intervjuer med barn i åldrarna 8 – 14 år. Dessa intervjuer handlade om barns uppfattningar kring jorden och dess form. Intervjuerna började med att barnen fick svara på frågor, och därefter användes olika hjälpmedel såsom jordglob och bilder. Detta berodde på att han först ville få svar av barnen som var oberoende av yttre påverkan genom materielen. Han ville ha spontana och äkta svar om barnens uppfattningar.

Frågorna han ställde var: Vilken form har jorden? Hur vet du att jorden är rund? Åt vilket håll ska vi titta för att se jorden? Varför kan vi inte se att jorden ser ut som en boll? Vad kan vi göra för att se jorden som en boll?

Därefter användes en stor jordglob och en flyttbar figur samt bilder i en bok för att barnen skulle svara på några problemexempel.

Utav dessa intervjuer kom han fram till fem kvalitativt skilda begreppsuppfattningar som han delat in i följande grupper:

• Jorden som vi bor på är platt och inte rund som en boll. En ändlös mark finns nedanför jorden och en himmel finns ovanför jorden.

• Jorden är en enorm boll av två hemisfärer; den nedre platta delen bor vi på och den övre är fylld med luft eller himmel eller luft och himmel. Enligt denna grupp av barn bor vi inuti jorden och det är omöjligt att bo uppe på den.

• Den runda, solida jorden är här omringad av en obegränsad rymd. I denna grupps tänkande finns det fortfarande en ”uppåt och neråt” -riktning.

• I denna grupp menar barnen att man bor på en rund jord och att det är rymd runt om.

Deras ”uppåt och neråt” -riktning handlar nu istället om till och från jorden, även om jordens centrum ännu inte finns med i tankarna.

• Barn i denna kategori har tre tankar om jorden; jorden är en rund planet, omringad av rymd samt att fallande objekt alltid dras mot jordens centrum.

Sammanfattningsvis menar Nussbaum (1985) att barns begreppsuppfattning i den första kategorin visar ett egocentriskt och primitivt tänkande, medan barn i kategori fem har nått ett mer vetenskapligt och vidare tänkande. Ju yngre barnen var i denna undersökning desto större andel befann sig i den första kategorin, och ju äldre barnen var desto fler av dem befann sig i

grupp fem. I samband med att barnens föreställningar om jordens form utvecklas från en platt jord till en rund jord, följer även utvecklingen av tänkandet som handlar om vad som finns runt omkring med. Dessa följs åt och med tanke på detta valdes för övrigt den andra frågeställningen ut, om jordens inre som centrum, till den pågående undersökningen.

Generellt menar Nussbaum (1985) att barnens tänkande genomgår en evolution hos barnen genom att de blir äldre och mognare, men också genom att de möter både en mer akademisk och en inofficiell undervisning. Många gånger läggs fokus på avancerade aspekter av begrepp, medan man glömmer, negligerar kärnan i det. Det tas för givet, men för barn, särskilt yngre, är det inte självklart att de i grund och botten har grundförståelsen av begreppet.

Nussbaum (1985).

Baxter (1989) har sammanställt data från en större studie där syftet var att utveckla material och undervisning inom astronomi. Baxters rapport bygger på uppfattningar och förklaringar angående enkla observerade astronomiska händelser från barn i åldern 9-16 år i England. Han har dragit paralleller bakåt i historien och sett likheter i utvecklingen av föreställningarna.

Han hänvisar till att yngre barn tänker sig jorden som platt och att solen roterar kring jorden, uppfattningar som även fanns av vuxna långt tillbaka i tiden. Vidare beskrivs att barnen som deltagit i studien ännu inte fått formell undervisning inom området, utan det är personliga konstruktioner och informell utbildning. Baxter (1989).

Angående jordens form blev barnen informerade om att de lyft från jorden i en rymdraket och tittade ut på jorden från långt håll. Därefter skulle de rita hur de trodde att jorden såg ut. De skulle rita till människor, moln samt regn som föll mot jorden. Ur detta togs fyra grupper:

Grupp 1: Jorden är formad som en stekpanna – rund och platt.

Grupp 2: Jordens form är sfärisk men uppfattningen om ett upp och ner finns fortfarande.

Människor bor endast på den övre halvan av jorden. Jorden kan röra sig, men det är likt: upp, ner, höger och vänster.

Grupp 3: Jorden är sfärisk. Människor bor överallt på jorden, men ännu finns ett upp och ner tänkande kvar hos barnet. Norr är uppåt. Jorden rör sig i en omloppsbana.

Grupp 4: Jorden är sfärisk och har ett centrum. Människor lever överallt på jorden och inåt är alltså jordens centrum, gravitationstankarna finns nu med.

Den största gruppen var grupp 3, bland alla åldrar, men antalet barn ökade ju äldre de var.

I grupp 1 och 2 hamnade de flesta yngre barn, 9 – 10 åringarna, där antalet barn i dessa grupper minskade ju äldre de var. I grupp 4 var det bara barn i åldern 13 – 16 år, men ändå förvånansvärt få barn. Baxter (1989).

Majoriteten av barn har alltså en uppfattning av att jorden är sfärisk och att människor kan bo överallt, men med en nordlig riktning som upp. Vidare blev resultatet att ju yngre barnen var, desto naivare syn på jordens form och gravitation har de. Vanföreställningar förekommer hos många barn även i åldersgruppen 16 år. Baxter menar också att man utifrån denna studie tenderar att visa hur yngre barn ofta baserar sina uppfattningar på observerbara iakttagelser.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med arbetet är att undersöka yngre barns föreställningar om planeten jorden, och då speciellt dess form samt var och hur de föreställer sig att människan kan bo på jorden utan att för den skull falla av, finns det något ”upp och ner” för dem?

För att uppnå syftet används följande frågeställningar:

• Vilka föreställningar har 5-åringar kring jordens form?

• Vilka föreställningar har 5-åringar om jordens inre som centrum?

2 Metod

2.1 Urval

För att få svar på frågeställningarna har undersökningen valts att genomföras med hjälp av enskilda kvalitativa intervjuer av barn som alla är födda år 2001, idag fem år. Valet av barnens ålder berodde på att det är viktigt som pedagog att få kunskap om hur barn tänker kring detta ämne innan de börjar i grundskolan där ytterligare strukturerad och grundligare undervisning inom det berörda ämnet så småningom kommer att ske. Tidigare forskning inom området med så unga barn har heller inte blivit funna, vilket gör valet av åldern än mer intressant.

Barnen gick på en montessoriförskola i en mellanstor kommun i södra Sverige, och förskolan var av intervjuaren känd sedan tidigare.

Ett utskick gjordes till de berörda barnens föräldrar då de godkände att intervjuerna genomfördes, se bilaga 1. Sammanlagt var det nio barn på förskolan i denna åldersgrupp och alla kom tillbaka med positiva svar från föräldrarna. Det var utifrån dessa svar barnen senare blev tillfrågade om de ville delta på intervjuerna.

Såväl pojkar som flickor ingick i intervjuerna, men ingen fokus blev lagd på genusperspekti- vet i undersökningen.

2.2 Datainsamlingsmetod

Metoden som användes för detta arbete var den kvalitativa intervjun, då ämnet i förväg var valt samt ett par frågor med hänvisning till syftet och frågeställningarna. Med tanke på barnens unga ålder, var det viktigt att intervjun var öppen och tillåtande för alla deras tankar.

Att använda den kvalitativa intervjun som en forskningsmetod innebär ett samtal mellan parterna innehållande struktur och syfte. Forskaren bestämmer ämnet och följer upp den intervjuades svar på ett kritiskt sätt. Han menar att samtalet är ett äldre sätt att förvärva sig kunskap. Kvalitativa metoder, som denna, är ett verktyg inom forskningen. Användbarheten beror på vilka forskningsfrågor som ställs. Kvale (1997).

Ur Kvale (1997): ”Den kvalitativa intervjun är en unikt känslig och kraftfull metod för att fånga erfarenheter och innebörder ur undersökningspersonernas vardagsvärld. Genom intervjun kan de förmedla sin situation till andra ur ett eget perspektiv och med egna ord.” (s 70).

För den som blir intervjuad kan den kvalitativa forskningsintervjun bli en positiv upplevelse, då samtalet mellan parterna sker inom ett gemensamt intresseområde. Den intervjuade får dessutom uppmärksamhet och visas intresse för under en längre stund. Kvale (1997). För

flertalet av barnen blev även dessa intervjuer troligen en positiv upplevelse, vilket visade sig genom att de var mycket glada efteråt och gärna ville bli intervjuade fler gånger.

Inför intervjuerna gjordes en intervjuguide enligt Kvale (1997), se bilaga 2. Den följer en struktur av olika faser, vilka är uppvärmning, introduktion, huvuddel, nertrappning och reflektion. Den första uppvärmningsfasen är en orienteringsfas då den intervjuade ska få bakgrundsfakta kring intervjun samt skapa god kontakt mellan de inblandade. Här bör också ske en förklaring till användandet av bandspelare och även anonymiteten i arbetet. Denna inledande orientering bör följas upp på slutet av intervjun och då bli den avslutande fasen.

Intervjuaren fortsätter sedan med en introduktionsfas då han börjar övergripande med sitt intervjuämne. Därefter kommer huvuddelen, där det ställs korta och enkla frågor, som hela tiden följs upp av intervjuaren. Finns inte fler frågor trappas intervjun ner, och han kan höra med den intervjuade om eventuella funderingar och avslutar sedan genom att tacka för intervjun. Därefter följer reflektionsfasen då intervjuaren samlar sig och tänker igenom hur intervjun gick, vad som blev sagt och vad som för övrigt lades märke till.

Under intervjuerna användes några hjälpmedel för att förtydliga och göra intervjun så konkret som möjligt samt hålla uppe koncentrationen, just med tanke på barnens ålder. Dessa hjälpmedel bestod i papper och tuschpennor, där uppgiften var att måla jorden som barnen tänker att den ser ut. Solida kroppar gjorda i play-doh lera i följande former; cirkel, klot, kvadrat, kub, triangel och kon, användes för att barnen skulle fundera och sedan välja någon form som de kopplade till jordens form. Dessutom användes slutligen en jordglob med små figurer, vilka hade tejp på fötter och huvud, för att barnen skulle placera ut dem beroende på var och hur människan bor på jorden. För att få med allt som barnen sagt användes en bandspelare vid intervjuerna.

2.3 Procedur

Intervjuerna skedde med varje barn enskilt i ett personalrum. De flesta av barnen hade varit i detta rum tidigare och kände igen det. Där fanns ett bord med stolar runt omkring, och det valdes att placeras bort några stolar, så att intervjuaren och barnet satt snett emot varandra istället för mittemot varandra. Varje barn blev intervjuat en gång var och intervjuerna tog mellan 15 och 40 minuter var.

Först kontrollerades att allt hjälpmedel var på plats och fungerade. Därefter gick intervjuaren in på den aktuella förskolans avdelning och frågade ett barn i taget om det ville vara med på intervjun denna dag. Sedan började intervjun med uppvärmningsfasen. Då berättades vem intervjuaren var och varför detta arbete skulle göras. Därefter förklarades varför bandspelaren skulle användas och några frågor om barnet fick mjukstarta intervjun. Vad hon/han hette, ålder och vad som hade hänt på förskolan tidigare under dagen.

Introduktionsfasen inleddes med att bandspelaren sattes igång och intervjuaren ställde en övergripande fråga om vad barnet tänkte på när hon/han hörde ordet jorden. Denna fas blev olika lång beroende på hur mycket barnet var beredd att delge sina tankar. Därefter följde huvudfasen av intervjun, och barnet blev ombett att måla en teckning av hur de tror att jorden ser ut. Under denna stund fördes ett samtal och intervjuaren ställde frågor kring målningen, av

typ ”Vad är det du målar nu?”, ”Vad är det för någonting?”. Denna fas bestod också av en del korta och långa pauser, beroende på hur mycket barnet koncentrerade sig på sin uppgift att måla och hur lätt barnet hade för att tala samtidigt. Kärnan i intervjun var att få fram barnets föreställningar kring jordens form, och därför ställdes frågor kring hur jorden ser ut, vad som finns runtomkring jorden, var de har lärt sig det de vet, om vi kan se jorden samt var vi människor kan bo på jorden.

För att få djupare kunskap om deras föreställningar kring jordens form användes även solida kroppar, former gjorda av play-doh lera. Barnet blev ombett att välja den form som ser ut som jordens. Därefter fortsatte intervjun med att höra hur barnen föreställer sig att människorna bor på jorden samt huruvida vi ramlar av eller inte. Efter samtalet togs en liten jordglob fram samt små figurer med tejp på huvudet och fötterna. Barnen fick nu placera ut figurerna beroende på var/hur de kan tänkas bo. Detta ledde så småningom till nertrappningsfasen då barnet frågades om det ville berätta något mer eller om det undrade över något. Intervjun avslutades och barnet tackades för all hjälp som hon/han bidragit med. Bandspelaren stängdes av.

Intervjuaren följde med barnet tillbaka till avdelningen och återgick till reflektionsfasen, då intervjun gicks igenom i huvudet och funderingar kring vad som fungerat bra respektive mindre bra kom fram.

2.4 Databearbetning

Under alla intervjutillfällen användes bandspelare och samma eftermiddag samt dagarna efter intervjuerna ägt rum blev de omarbetade från talspråk till skriftspråk med hjälp av en dator.

Intervjuerna skrevs ut i sin helhet för att det senare skulle vara lätt att gå tillbaka och plocka fram svar som var spridda under en och samma intervju. Kortare och längre pauser mellan frågorna skrevs ut med ordet ”Paus”, medan kort tankepaus mitt i en mening skrevs ut med hjälp av tre punkter. Därefter raderades inspelningarna som gjorts.

2.5 Tillförlitlighet

Intervjuaren valde att fråga både flickor och pojkar, för att få båda könen representerade, dock fanns inget genuspedagogiskt syfte med undersökningen.

I brevet till målsmännen utgick det att intervjun skulle komma att handla om barnens tankar kring universum, däremot inte direkt jorden.

Intervjuerna gjordes i personalrummet, vilket barnen kände till sedan tidigare, dock var de inte vana att arbeta i det. Intervjuerna genomfördes under två dagar, på förmiddagarna.

Samtliga intervjuer utgick också ifrån en och samma intervjuguide, dock med variation på följdfrågorna. Intervjuerna genomfördes också av en och samma intervjuare, vilket borde öka tillförlitligheten, dock kan den ha försvagats något av att intervjuaren inte har stor vana att

Bandspelare användes av praktiska skäl, eftersom det då var enklare för intervjuaren att fokusera på barnet istället för att koncentrera sig på själva skrivandet, samt att inte störa barnen med skrivande under samtalets gång. Genom att använda bandspelare blir ingen information heller missad.

Intervjuaren ville inte att varje enskild intervju skulle ta för lång tid med tanke på barnens ålder och koncentrationsförmåga, och kände därför av när barnen började bli okoncentrerade och trötta. Då avslutades intervjun lite snabbare än vid övriga tillfällen.

Dock ska det understrykas att syftet med denna undersökning inte på något sätt var att mäta och jämföra någon kunskap, utan istället att undersöka och rapportera föreställningarna hos barnen.

3 Resultat

Nedan redovisas resultaten av barnens svar i 3.1 och 3.2 enligt arbetets syfte. De två frågeställningarna besvaras med hjälp av sex respektive tre intervjufrågor, vilka kategoriseras utifrån barnens svar. Detta görs med anledning av att det enskilda barnets svar kunde vara inkonsekvent och varierande under samtalets gång. Resultatuppställningen blir därför tydliga- re när kategoriseringen direkt sammankopplas med intervjufrågorna istället för de två frågeställningarna. Varje kategori stöds genom att ett citat ur intervjuerna redovisas.

Barnen, som alla är födda år 2001, är nio stycken och har alla fått fingerade namn. De kallas här för Anders, Bosse, Cecilia, Daniel, Erik, Fredrik, Gustav, Hanna och Jenny. Resultaten redovisas med hjälp av namnens initialer. Intervjuaren får initialen I.

3.1 Vilka föreställningar har 5-åringar kring jordens form?

Fråga 1: Hur tror du att jorden ser ut?

3 kategorier: Form, färg och storlek.

8 av barnen kopplar jordens utseende till formen och svarar att jorden är rund.

2 utav dem svarar att den är både rund och platt.

1 utav dessa barn kopplar jordens utseende även till färger och svarar att den är blå, grön och några andra färger.

2 utav de första 8 barnen svarar också att den är mycket stor.

1 barn kopplar utseendet till enbart färger.

Citat till kategori form:

I: Hur tror du att jorden ser ut?

D: Hm… Den ser ut som… den är ju… när vi är på jorden då är den ju platt, och så är den rund när vi ser den på TV:n.

I: Jaha, så där vi går är det platt?

D: Ja.

I: Men när vi tittar på TV:n så är den rund?

D: Ja.

I: Tror du att det är samma jord?

D: Nä, det är en annan jord som finns i rymden.

I: Jaha, så det finns två jordar? En platt som vi går på och en rund uppe i rymden?

D: Nä, men den är ju precis platt där man går också. Den som man ser på TV:n. Den är ju platt som man går på.

I: Men, var bor vi då?

D: Vi bor ju på jorden.

I: Vilken jord?

D: Den runda jorden, i rymden.

I: Jaha.

D: Vi bor ju i rymden, fast man kan tro att vi bor nedanför rymden, fast vi är ju mitt i rymden.

Citat till kategori färg:

I: Hur tror du att jorden ser ut?

E: Den är rund och blå och lite olika färger.

Citat till kategori storlek:

I: Hur tror du att jorden ser ut?

A: Den är rund och stor, så där. (Han gör en cirkelrörelse med armarna.) Den är rund som en boll.

Fråga 2: Intervjuaren ber att barnet ska måla jorden som de tror att den ser ut.

Här målar samtliga 9 barn jorden som en cirkel och använder sig av olika färgsättning.

Som bilaga 3, finns 4 av teckningarna.

Fråga 3, följdfråga till målningen: Vad finns det omkring jorden?

5 kategorier: Rymd, vatten, himmel och gräs, stjärnor och solen samt vet inte.

4 av barnen använder begreppet rymd. Av dessa svarar ett barn även syre.

1 barn svarar vatten.

2 barn svarar att det finns himmel ovanför och gräs under.

1 barn svarar stjärnor i en bana och solen.

1 barn svarar att hon inte vet.

Citat till kategori rymd:

I: Vad finns det omkring jorden?

D: Det finns syre och rymd.

Citat till kategori vatten:

I: Finns det någonting utanför jorden?

A: Ja, vatten.

I: Vatten?

A: Ja.

I: Var är vattnet någonstans på din teckning?

A: Här, överallt. Massor med vatten.(Han visar på det blå runt omkring sitt jordklot på teckningen.)

Citat till kategori himmel och gräs:

I: Vad finns det runt omkring jorden?

C: Himlen är ovanför jordklotet. Och här är det gräs. (Hon pekar på undersidan av sitt jordklot och menar att gräset finns där.)

Citat till kategori stjärnor:

I: Vad finns det omkring jorden?

F: Ja, stjärnor. De går i en ring runt jorden. (Han målar stjärnor som kors runt sin jordglob.)

Fråga 4: Vilken form tror du att jorden har?

2 kategorier: Rund samt rund och platt.

7 barn svarar att jordens form är rund.

2 barn svarar att den är rund, men även platt.

Citat till kategori rund:

I: Vilken form tror du att jorden har?

C: Hm… Rund.

I: Rund. Jaha, är den rund som en stekpanna?

C: Nej. Skratt. Som en boll.

Citat till kategori rund och platt:

I: Vilken form tror du att jorden har?

J: Rund. Alldeles rund.

I: Jaha, rund. Är den rund som en stekpanna?

J: Nä, den är som en boll.

I: Jaha, så jorden är rund som en boll.

J: Men jorden är platt där vi bor, först rak och sen platt.

Fråga 5: Intervjuaren har tagit med sig sex modeller; klot, cirkel, kub, kvadrat, kon och triangel. Vilken form tycker du ser ut som jorden?

2 kategorier: Klot samt cirkel och klot.

8 barn väljer direkt klotformen som jorden, 1 barn väljer både cirkelformen och klotformen.

Citat till kategori klot:

I: Varför väljer du den formen?

A: Den är rund.

I: För att den är rund. Tror du att jorden är rund?

A: Ja, jag vet det.

Citat till kategori cirkel och klot:

I: Varför väljer du dessa formerna?

E: För jorden är rund som dem. (Han valde den cirkelformade och den klotrunda formen.) I: Jaha, är jorden rund?

E: Ja.

I: Är den rund och platt som en stekpanna?

E: Ja, fast inte platt, som en boll.

Fråga 6: Om vi tittar ut i fönstret så ser ju jorden platt ut. Varför tror du då att man säger att jorden är rund?

3 kategorier: Vet inte, berg och kullar samt avståndsförhållande.

6 barn svarar att de inte vet.

2 barn kopplar jordens form till kullar och berg.

Citat till kategori berg och kullar:

I: Varför tror du att man säger att jorden är rund?

F: För att man säger att man kan gå uppför kullar. Och kullar är ju inte fyrkantiga, det är helt omöjligt.

I: Jaha, menar du så?

F: Och om de är trekantiga, nä, det går inte. Men om jorden är rund, då går det, då är man uppe. (Han gör en armrörelse uppför kullen.)

I: Så du tror att man säger att jorden är rund för att det finns kullar?

F: Ja.

Citat till kategori berg och kullar:

I: Varför tror du att man brukar säga att jorden är rund?

B: Jag vet inte. Det är konstigt…

I: Hur tänker du då?

B: Alla bergen…

I: Alla berg, ja…

B: De är runda…

I: Tänker du att bergen är runda?

B: Ja.

I: Tror du att det är därför man säger att jorden är rund?

B: Ja, men det är konstigt.

Citat till kategori avståndsförhållande:

I: Varför tror du att man säger att jorden är rund?

D: Vet inte.

I: Nä, för om vi tittar ut här, så ser ju jorden platt ut, men jag undrar varför man då brukar säga att jorden är rund?

D: Jo, för om man åker ut i en rymdraket, då ser man ju alla molnen och jorden och då är jorden rund, men sen när man kommer hem igen så är det platt.

3.2 Vilka föreställningar har 5-åringar om jordens inre som centrum?

Fråga 1: Var kan människor bo på jorden?

2 kategorier: Utanpå jorden, inuti jorden.

7 barn svarar att människan bor överallt/varsomhelst på jorden.

2 barn svarar att människan bor överallt, men ger tecken av att människan bor inne i jorden.

Citat till kategori utanpå jorden:

I: Kan vi människor bo på jorden?

A: Ja.

I: Bor vi på jorden?

A: Nä.

I: Var bor vi då?

A: Där. (Han pekar på en röd del av sin målning.)

I: Vad är det?

A: Europa.

I: Jaha, Europa?

A: Ja.

I: Var finns Europa?

A: På jorden.

I: Var kan vi människor bo på jorden?

A: Man kan bo varsomhelst.

Citat till kategori inuti jorden:

I: Var kan man bo någonstans på jorden?

C: Mm. Här. (Hon pekar på en plats på sin målning.) I: Kan man bo någon annanstans?

C: Ja. Överallt.

I: Överallt?

C: Ja.

I: Kan du visa mig på din målning var vi bor?

C: Här. I Sverige, inne i jorden. (Hon pekar igen på sin målning.) I: Inne i jorden?

C: Ja.

I: Hur ser det ut där?

C: Det finns himmel där uppe och gräset där nere.

Fråga 2: Intervjuaren ber barnen att placera ut figurerna där barnet tror att människan kan bo.

1 kategori: Fötterna mot jordens centrum runt hela jordgloben.

Samtliga 9 barn sätter fast de små figurerna med fötterna in mot jordens centrum och placerar ut dem på de gröna landområdena runt hela globen.

Fråga 3, följdfråga till utplaceringen av figurerna: Om människorna bor så här, med huvudet utåt, kan de inte ramla av då?

Alla 9 barn svarar nej på den frågan, men vad de menar att det beror på varierar och de svaren är indelade i 3 kategorier: Vet inte, jordens rörelse och någonting är i vägen.

4 barn svarar att de inte vet.

2 barn svarar att det beror på jordens rörelse.

3 barn kopplar sitt svar till att någonting är i vägen för dem.

Citat till kategori jordens rörelse:

I: Tror du att människorna kan ramla av jorden?

D: Nä.

I: Varför tror du inte det?

D: För jorden e´ ju…hm…

I: Vad tänkte du på?

D: Nä, för jorden snurrar, den snurrar superlångsamt.

I: Jaså.

D: Så vi känner aldrig någonting.

D: Så vi vet inte om vi är i sidan eller under eller av de andra sidorna. De´ vet vi ju aldrig.

I: Nähä.

D: För vi e´ ju rakt upp. Bara.

I: Står vi rakt upp alltid?

D: Ja.

I: Men varför tror du inte att vi ramlar av då?

D: För att den snurrar och bara för att jorden e´ ju stor…

Citat till kategori någonting är i vägen:

I: Tror du att människorna kan ramla av jorden?

G: Nä.

I: Varför tror du inte det?

G: För att…det är gräs och så är det bara vatten runt, så man kan inte ramla av jorden.

I: Nähä.

G: För man kan inte ramla ner i vattnet.

3.3 Sammanfattning av resultat

Samtliga barn svarar att jorden är rund som ett klot, men 2 barn svarar även i sina förklaringar att jorden är platt och syftar till där vi bor på den. Resultatet av barnens val av modeller visade att 1 barn valde både cirkelformen och klotformen, medan de övriga 8 barnen valde enbart den klotlika formen.

När det handlade om att måla av jorden, målade samtliga 9 barn jorden som en cirkel. En följdfråga ställdes till detta och handlade om huruvida det finns något och i så fall vad som finns omkring jorden. Detta också med syfte till hur/var människan bor på jorden. Här varierade svaren och 1 barn menade att det finns vatten omkring, 2 barn svarar att det finns gräs under och himmel ovanför, 1 barn svarar stjärnor och solen, och 4 barn svarar att det finns rymd omkring och 1 barn visste inte.

På frågan om varför man brukar säga att jorden är rund – samtidigt som man kan se ut i fönstret att marken är platt – blev svaren också varierade. 6 barn visste inte, 2 barn härledde jordens form till kullar och berg som man ser på jorden och 1 barn kopplar jordens form till att vi behöver befinna oss på långt avstånd för att kunna se rundningen. Däremot kopplar inte alla barn den sfäriska jorden till den jord vi bor på. Det finns enligt 1 av barnen även en annan jord. 2 barn menar att vi bor inuti jorden och de övriga 7 att vi bor utanpå jorden. Samtidigt placerar samtliga barn ut figurerna på jordgloben med fötterna in mot centrum runt omkring hela globen.

4 Diskussion

I detta avsnitt behandlas först en diskussion kring metoden och därefter en resultatdiskussion, då resultatet diskuteras och kopplas till den tidigare forskning som finns med i arbetet.

Avslutningsvis en kort slutsats.

4.1 Metoddiskussion

Metoden som användes i arbetet var kvalitativa intervjuer, på grund av att den tillåter en lite friare form av intervju. Med tanke på barnens ålder, fem år, räckte det med att ha de övergripande frågorna till ämnet förvalt och sedan med anpassning till varje individ ställa fler eller färre frågor. Frågornas ordningsföljd kunde också varieras beroende på barnens tidigare svar. Detta borde medföra utförligare svar från barnen. Med hänsyn till koncentrationsförmå- gan valdes det att avbrytas vid olika tidpunkter, varför intervjuerna varierade tidsmässigt mellan 15 och 40 minuter. Eftersom barnen var relativt unga, skulle det så här i efterhand kanske varit bättre med två eller tre intervjutillfällen per barn, däremot med samma intervjuguide varje gång. Detta beroende på att svaren ibland vacklade från det ena till andra, och det var svårt att avgöra hur deras föreställningar i grund och botten såg ut.

Vid intervjuerna användes visst material, likadant vid varje intervju. Detta gjordes med anledning av att ämnet är abstrakt för de unga barnen. Först valdes dock att endast samtala kring frågorna och materialet visades först efter barnens svar. Med hjälp av konkret material kan barnen lättare koppla sina föreställningar till det som diskuteras. En annan tanke med hjälpmedlen var att hålla uppe koncentrationen hos barnen genom att intervjuerna blev varierade och spännande. Att använda sig av olika hjälpmedel gjorde även Nussbaum (1985) i sin undersökning och det var därifrån idén till detta väcktes.

Generaliserbarheten utifrån detta arbete kan diskuteras, eftersom det endast bygger på nio intervjuer, samt vid varsitt tillfälle. Några generella slutsatser kan troligen inte dras av det.

Det skulle då behövas ett bredare underlag. Barnen i denna undersökning går dessutom på samma förskola och har troligtvis fått en likvärdig undervisning inom området. Däremot kan arbetet utvecklas genom fler och djupare studier samt jämföras med tidigare forskning inom området.

4.2 Resultatdiskussion

Resultatet av min studie visar att barnen har varierade föreställningar angående jordens form och jordens inre som centrum, samtidigt som de också visar att de har långt gångna föreställningar inom vissa delar, alltså såväl vetenskapligt korrekta som ovetenskapliga. För att besvara de två frågeställningarna behöver vi se hur varje enskilt barns föreställningar ser ut:

Barn A: Jorden är rund som en boll och stor. Människorna kan bo överallt på jorden, men talar senare om att vi bor i jorden. Runt jorden finns det vatten. Jorden snurrar.

Barn B: Jorden är rund som en boll. Jorden är rund för bergen. Människorna kan bo överallt.

Runt jorden finns det rymd. Jorden snurrar.

Barn C: Jorden är rund som en boll. Människorna kan bo överallt, men hon ger sken av med bl.a. sin teckning att man bor inuti jorden. Ovanför jorden finns det himmel och under jorden finns det gräs.

Barn D: Jorden är rund som en boll, men där vi bor är det platt. Detta beror enligt honom på att vi måste åka ut i rymden för att se att jorden är rund. Runt jorden finns det syre och rymd.

Människorna kan bo överallt. Jorden snurrar och därför ramlar vi inte av.

Barn E: Jorden är rund som en boll, men väljer även den cirkulära modellformen. Jorden snurrar, för annars skulle det inte bli dag och natt. Människorna kan bo överallt. Runt jorden finns det rymd.

Barn F: Jorden är rund som en boll. Jorden är rund för kullarnas form. Människorna kan bo överallt. Runt jorden finns det stjärnor och solen. Jorden snurrar och därför ramlar vi inte av.

Barn G: Jorden är rund som en boll och stor. Ovanför jorden finns det himmel och under jorden finns det gräs. Vi bor på en platt jord och det finns en rund jord i himmelen. Jorden snurrar så att det blir dag och natt.

Barn H: Jorden är rund som en boll. Runt jorden finns det luft och rymd. Jorden snurrar.

Människorna kan bo överallt.

Barn J: Jorden är rund som en boll. Jorden ”står stilla”. Vet inte vad som finns omkring jorden. Där vi bor är det platt och rakt.

För att lättare kunna se likheter och skillnader i resultaten av denna studie med en tidigare forskning som gjorts, Novak och Nussbaum (1976), har jag delat in barnen i grupper liknande deras, om än på ett mer förenklat sätt. Deras barn gick dessutom i det andra grundskolåret medan barnen i denna studie är fem år gamla. Nedan följer uppfattningsgrupperna av resultaten:

Grupp 1: Barnen svarar att jorden är rund, men tror egentligen inte riktigt på att vi bor på den.

Enligt dessa barn bor vi på en platt jord och har en himmel ovanför oss, vilken är parallell med marken. Den runda jorden befinner sig uppe i rymden. Att jorden är rund, beror enligt barnen i denna grupp på att kullar och berg är rundformade.

Grupp 2: Barnen svarar att jorden är rund. Vi bor på jorden eller inuti den. Ovanför jorden finns det en himmel och under jorden finns det enligt deras föreställningar en mark eller också finns det vatten runt omkring jorden.

Grupp 3: Barnen svarar att jorden är rund. Vi bor på den runda jorden. Runt jorden finns det nu luft, rymd. Ingenting är upp och ned. Ännu finns inte kunskapen om jordens inre som centrum. Utifrån intervjuerna och målningarna placerar jag in barnen följande:

Grupp 1: G, J, F, B.

Grupp 2: C, A.

Grupp 3: D, E, H.

Frågeställning 1: Vilka föreställningar har 5-åringar kring jordens form?

Resultatet av min studie visar att alla barn vet att jorden är rund, däremot är några av barnen mycket tveksamma till om det verkligen är den jorden som vi egentligen bor på. De har svårt att förklara hur det hänger ihop, att jorden är rund – trots att vi kan se utanför fönstret att

marken är platt, och att vi verkligen kan bo på en rund jord utan att falla av. Föreställningen – jorden är rund, men det är inte säkert att det är den jorden som vi bor på – tänkte jag koppla till det som Piaget i Sjöberg (2005) talar om som det egocentriska tänkandets stadie. Barnen vet att jorden är rund, men eftersom de har svårt för att byta perspektiv och se det på ett annorlunda sätt kan de inte förklara att det verkligen är på det viset. De vet bara att jorden är rund.

Precis som Novak och Nussbaum (1976) beskriver i sin undersökning, svarade även deras barn först att jordens form är rund. Senare under intervjun kunde de förstå att några av barnens föreställningar visade att de egentligen tänkte sig jorden som platt. Även i deras undersökning kom det fram att några barn kopplade jordens runda form till vägar och berg.

När barnen i min studie svarat att jorden är rund kunde jag inte säkert veta om de menade sfärisk eller cirkulär och därför fördes diskussionen vidare. Jag fortsatte då med att fråga om den var rund som en stekpanna eller en pannkaka. På det svarade samtliga barn nekande. De förklarade istället den runda formen likt en boll. Utifrån den liknelsen tolkar jag deras svar som sfärisk.

Några av barnen som säger att jorden är rund, talar även om att där vi bor är det platt. Ett av dessa barn förklarar detta med att jorden är så stor och att vi behöver åka ut i en rymdraket för att se jordens runda form. Detta, anser jag, visar på en långt gången utveckling hos ett barn i åldern 5 år, efter att ha studerat de äldre forskningarna. I uppfattningsgrupp 2, i Novak och Nussbaums (1976) undersökning, placeras de barn in som alltså just kopplar att man ser jordens runda form då man befinner sig på ett mycket långt avstånd från jorden.

Små barn har svårt för det abstrakta tänkandet och det är därför troligen lättare för dem att svara på denna typ av frågor när de får olika hjälpmedel, till exempel bilder eller glober. Att använda sig utav olika hjälpmedel vid intervjuer med barn gjorde även Nussbaum (1985) i sin undersökning. När barnen i min studie får välja och motivera en modell av jordens form är det ett barn som väljer både den sfäriska och den cirkulära modellen. Han säger att jorden är rund som en boll, men att det är platt där vi bor. Detta tyder jag till att han vet att jorden egentligen är rund, men har svårt att förstå det och därför håller kvar vid den platta jorden. De övriga barnen valde den sfäriska jorden, även om inte alla senare under intervjun håller fast vid att det är den runda jorden som vi säkert bor på.

När det gäller teckningarna som barnen fick måla, var samtliga cirkulära. Däremot var det varierande hur det såg ut runt omkring jorden, vilket jag tydde till hur olika barnen hade kommit i sin utveckling av jordkonceptet.

Frågeställning 2: Vilka föreställningar har 5-åringar om jordens inre som centrum?

Nussbaum (1985) skriver att barnets tankeutveckling från en platt jord till en rund jord, hänger samman med utvecklingen av vad som finns runt omkring jorden, och därför valdes den andra frågeställningen. Föreställningarna om ett ”upp och ner” på jorden varierade hos barnen, men överlag har de inte kommit vetenskapligt långt i denna tanke.

Barnen svarar att vi kan bo överallt på jorden, samtidigt som alla barn placerar ut de små

gjort på något annorlunda sätt om de istället fått i uppgift att rita ut egna människor på en avtecknad jordglob. I vilka riktningar hade de då ritat människornas kroppar? För att gå lite djupare i deras föreställningar angående detta ställdes några frågor om huruvida man kan ramla av jorden och i så fall varför man inte gör det. Resultatet här visade att alla barn vet att man inte kan ramla av, dock kan de inte förklara vad det beror på. Två barn gjorde försök genom att säga att det beror på att jorden snurrar och att vi därför inte kan falla av. Tre barn svarade att det finns något i vägen som tar emot oss; luft respektive vatten. De övriga hade ingen föreställning om vad det kunde bero på, men de svarade att vi i varje fall inte kunde falla av.

I denna frågeställning, min andra, känner jag mig tveksam till resultatet. Det är inte troligt att alla dessa 5-åriga barn som deltagit i min studie har kunskap om att människorna bor överallt på jorden och med fötterna in mot jordens centrum samt huvudet ut ifrån jordens centrum, trots att de säger det. Särskilt inte med tanke på att alla inte är säkra på att vi verkligen bor på den runda jorden. När jag läser forskningsrapporten av Nussbaum (1985) så är barnen i åldern 8 år och uppåt när de hamnar i hans grupp 3, där barnens föreställning att man kan leva utanpå jorden är möjlig, däremot tänker barnen fortfarande att det finns ett ”upp och ned” och alltså lever man bara med huvudet i ”uppåtriktning”. I rapporten gjord av Baxter (1989) hamnar de flesta yngre barn, 9-12 år, i hans grupp 1 och 2, men majoriteten av alla intervjuade barn hamnade i grupp 3, från 9 års ålder upp till 16. Barnen i denna grupp menar att människan kan bo överallt på jorden, dock med huvudet i en ”uppåtriktning”. Ingen utav 9 – 12 åringarna hamnade i grupp 4, där man har kunskap om att ”ner” är jordens centrum.

Jag tyder därför resultatet här till att barnen i min studie har hört att man kan bo överallt på jorden, men om jag gjort mer djupgående intervjuer eller andra studier hade jag troligen kommit fram till ett annat resultat i denna fråga. Barnen har i denna fråga, om jordens inre som centrum, alltså inte nått den vetenskapligt korrekta kunskapen. I samband med detta vill jag också hänvisa till Nussbaum (1985) där han menar att barn kan nämna många begrepp utan att för den skull verkligen ha grundförståelsen utav begreppet.

En annan fundering som uppkommit i samband med analyserna av intervjuerna är huruvida det har någon betydelse för barnens föreställningar att de går på en montessoriförskola där de alltid har jordglober framme. Likaså diskuterar de en del kring universum, jorden, solen och andra planeter och stjärnor. De har på förskolan också möjlighet att skapa sina egna jordglober och universum och det finns tillgång till litteratur inom ämnet. Samtidigt ser de bilder på TV och i tidningar där jorden är avbildad som ett klot, vilket troligen stöder deras föreställningsbild.

Barnen som deltagit i denna studie använder sig av begrepp som jorden, form, stjärnor, planeter, solen, rörelse, rymden, astronaut. Däremot finns inte begrepp som gravitation med, vilket jag inte heller hade förväntat mig av barn i denna ålder. Nussbaum (1985) skriver också i sin rapport att man som vuxen många gånger använder avancerade begrepp, vilka barn kan lära sig att använda, men ändå inte har grundförståelsen av betydelsen.

Vad jag tycker mig ha sett i mina analyser är att barnen har många begrepp, de har många föreställningar om jordens form och om ”upp och ner” på jorden, dock är de inte alltid särskilt djupa och fast rotade, utan de konstruerar ihop sina föreställningar och bygger sina egna förklaringar på den spridda kunskap de har. Troligen kan de ganska lätt ändra sina

föreställningar efterhand de hör ny information. Att barnen vid en viss ålder lärt sig att jorden är rund, men att kunskapen inte alltid är särskilt djup, påpekar även Sjöberg (2005).

De forskningar som jag använt mig av i arbetet är alla byggda på barn i grundskoleåldern 7 – 16 år, alltså äldre barn än de som deltagit i mina intervjuer. Här ser jag att de 5-åriga barnen i min studie har nått en jämförbar föreställningsbild med de yngre barnen i de äldre forskningarna, både vad det gäller jordens form samt jordens inre som centrum. Jag vill med detta resonemang komma fram till att min studie skulle kunna visa att yngre barn idag kan ha nått lite närmre de vetenskapligt korrekta kunskaperna. Det skulle kunna bero på att forskningarna är några år gamla. Barn idag blir troligen också mer stimulerade och lär sig därmed saker i en allt yngre ålder jämfört med för bara ett tjugotal år sedan, såväl genom informell utbildning som akademisk.

En intressant aspekt i denna fråga är naturligtvis också hur förskolans och grundskolans undervisning har förändrats de senaste årtiondena.

4.3 Slutsats

Med tanke på att jag nu har sett i resultaten att dessa unga barn redan har så pass många begrepp och föreställningar om planeten jorden, såväl dess form som jordens centrum, är det av mycket stor betydelse att vi redan i förskolan arbetar med att hjälpa barnen mot ett vetenskapligt sätt att lära sig och utveckla sina tidigare föreställningar. Vi måste utgå ifrån vad barnen har med sig och fortsätta arbetet därifrån. I förskolan läggs grunden till mycket av barnens senare kunskaper och med anledning av det tror jag att vi måste arbeta mycket med naturvetenskap just i denna ålder. Vi kan hjälpa barnen att stimulera och utveckla deras fortsatta intresse för ämnet.

Undersökningen har varit mycket tillfredsställande att få genomföra, och jag ser vilken användbar metod det var att göra de kvalitativa intervjuerna. Varje barn får då ett relativt stort utrymme att delge sina tankar, och läraren kan se var i utvecklingsprocessen barnet befinner sig, vilket senare underlättar för läraren i den kommande undervisningen.

Det skulle fortsättningsvis vara mycket intressant att göra mer djupgående studier kring förskolebarns föreställningar om jordens form, och eventuellt även se vilken betydelse tillgången på material för barnen har i dessa tidiga åldrar. Vidare kunde det också vara spännande att se huruvida förskolors olika inriktningar har någon betydelse i denna fråga.

Litteraturförteckning

Böcker:

Andersson, Björn (2001). Elevers tänkande och skolans naturvetenskap. Forskningsresultat som ger nya idéer. Göteborgs universitet. Institutionen för ämnesdidaktik, Avdelningen för naturvetenskap. Skolverket. Kalmar: Liber Distribution.

Ekstig, Börje (2002). Naturen, naturvetenskapen och lärandet. Lund: Studentlitteratur.

Harlen, Wynne (1996). Våga språnget! Om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen.

Stockholm: Liber AB.

Helldén, Gustav (1994). Barns tankar om ekologiska processer. Stockholm: Liber Utbildning AB.

Johansson, Bo & Svedner, Per-Olov (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen –

undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB.

Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Rådbo, Marie (1998). Runt i rymden – till alla frågvisa. Stockholm: Opal AB.

Sjöberg, Svein (2005). Naturvetenskap som allmänbildning – en kritisk ämnesdidaktik. Lund:

Studentlitteratur.

Utbildningsdepartementet, (2001). Läroplan för förskolan. Lpfö 98. Stockholm:

Skolverket/Fritzes.

Artiklar:

Baxter, John (1989). Children´s Understanding of Familiar Astronomical Events.

International Journal of Science Education. Sidor: 502-513.

Novak, Joseph D. & Nussbaum, Joseph (1976). An Assessment of Children´s Concepts of the Earth Utilizing Structured Interviews. Science Education. Sidor: 535-550.

Nussbaum, Joseph (1979). Children´s Conception of the Earth as a Cosmic Body. Science Education. Sidor: 83-93.

Nussbaum, Joseph (1985). The Earth as a Cosmic Body. Children´s Ideas In Science. Sidor:

170-192.

Internet:

Myndigheten för skolutveckling (2005):

http://www.skolutveckling.se/notnavet/kemi/kemiskafferiet/modul%202/Modul%202%20did aktikteori%20F%F6rf%F6rst%E5else.pdf

(Hämtat 2006-10-24)

Bilaga 1 Brev till föräldrar

Hej alla föräldrar,

Jag heter Katrin Börjesson och läser på Lärarprogrammet mot förskola och förskoleklass med inriktning på naturkunskap, på distans till Karlstads Universitet och är snart färdig med detta.

Nu är det så att jag snart ska göra ett examensarbete angående förskolebarns tankar och funderingar kring universum. Det kommer troligtvis att behandla jorden, solen och månen.

Med anledning av detta undrar jag nu, om jag får er tillåtelse att intervjua ert barn en liten stund på förskolan, någon dag under höstterminen, för att sedan kunna använda deras tankar i mitt arbete.

Jag kommer naturligtvis varken att namnge dem eller tala om på vilken förskola de går.

Om ni tycker att detta går bra, kan ni kanske vara snälla och skriva på den sista delen av detta ark och lämna in till personalen på förskolan.

Med vänliga hälsningar från Katrin Börjesson.

0340-620 650.

Ja, det är ok att mitt barn intervjuas:

Namn: ___________________________________

Ort, datum:________________________________