Betydande faktorer i
sjuksköterskans arbete mot
vårdrelaterade infektioner inom slutenvården
En litteraturstudie
Significant factors in the nurse’s work towards health care-related infections in hospital care
A literature study
Amanda Bååt Lisa Jonsson
Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet
Grundnivå
Handledare: Karin Ekholm och Karin Sandberg Examinerande lärare: Barbro Renck
2020-04-23
SAMMANFATTNING
Titel: Betydande faktorer i sjuksköterskans arbete mot vårdrelaterade infektioner inom slutenvården
Significant factors in the nurse’s work towards health care-related infections in hospital care
Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå
Författare: Amanda Bååt och Lisa Jonsson
Handledare: Karin Ekholm och Karin Sandberg
Sidor: 22 exklusive bilaga
Nyckelord: Vårdrelaterade infektioner, Sjuksköterska, Slutenvård
Introduktion/bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste typen av vårdskada och står för 34 % av alla vårdskador i Sverige. Detta leder till lidande för patienter och onödiga kostnader för sjukvården.
Sjuksköterskans förebyggande arbete är därför viktigt för att uppnå en patientsäker vård. Syfte: Att belysa faktorer som har betydelse för sjuksköterskans förebyggande arbete mot vårdrelaterade infektioner inom slutenvården. Metod: Syftet besvarades genom en litteraturstudie som utfördes enligt Polit och Becks (2017) flödesschema. Databaser som användes var Cinahl och PubMed samt kompletterande manuella sökningar utifrån artiklarnas referenslistor. Sammanlagt representerar elva artiklar litteraturstudiens resultat. Samtliga artiklar har granskats enligt Polit och Becks (2017) granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa studier.
Resultat: Två huvudteman och tre underteman bearbetades fram som var av betydelse inom det förebyggande arbetet mot vårdrelaterade infektioner. Första huvudtemat var Arbetsmiljö och kultur på vårdavdelningen med tillhörande underteman; Att vara en god förebild, Stöttning och ledarskap samt Tillgång till riktlinjer. Andra huvudtemat var Kunskap och utbildning. Slutsats: Faktorer som har betydelse i det förebyggande arbetet mot vårdrelaterade infektioner är arbetsmiljö och kultur på avdelningen samt kunskap och utbildning. De teman som identifierats i litteraturstudiens resultat speglas mot varandra och sjuksköterskan behöver ha samtliga faktorer i sitt dagliga arbete för att förebygga vårdrelaterade infektioner inom slutenvården.
Innehållsförteckning
Introduktion ... 4
Bakgrund ... 4
Vårdrelaterade infektioner ... 4
Riskfaktorer ... 4
Smittvägar ... 5
Sjuksköterskans ansvar ... 5
Problemformulering ... 6
Syfte ... 6
Metod ... 7
Litteratursökning ... 7
Inklusions- och exklusionskriterier ... 8
Urval 1 ... 8
Urval 2 ... 9
Urval 3 ... 9
Databearbetning och analys ... 9
Forskningsetiska ställningstaganden ... 9
Resultat ... 11
Arbetsmiljö och kultur på vårdavdelningen ... 11
Att vara en god förebild ... 11
Stöttning och ledarskap ... 12
Tillgång till riktlinjer ... 12
Kunskap och utbildning ... 13
Diskussion ... 14
Resultatdiskussion ... 14
Metoddiskussion ... 16
Slutsats ... 17
Klinisk betydelse ... 17
Förslag till fortsatt forskning ... 17
Referenslista ... 18 Bilaga 1, Artikelmatris ...
4
Introduktion
Vårdrelaterade infektioner (VRI) uppstår hos hundratals miljoner patienter varje år inom slutenvården världen över (World Health Organization [WHO] 2009). VRI är den vanligaste typen av vårdskada i Sverige och cirka 57 000 patienter drabbas varje år. VRI står för 34 % av alla vårdskador och cirka 1300 patienter avlider till följd av VRI årligen, vilket är ett genomsnitt på 3 - 4 patienter per dygn. VRI leder till lidande för patienter, ett högt antal dödsfall och onödiga kostnader för vården, men med relevanta förebyggande åtgärder kan detta reduceras och bidra till en mer patientsäker vård (Sveriges Kommuner och Regioner [SKR] 2019a).
Studiens forskningsområde är modeller och innovationer för säker vård.
Bakgrund
Vårdrelaterade infektioner
Vårdskada definieras enligt Patientsäkerhetslagen som lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om relevanta förebyggande åtgärder vidtagits (SFS 2010:659, kap. 1 § 5). VRI är en infektion som uppstått till följd av diagnostik, behandling eller omvårdnad då förebyggande åtgärder frångåtts, vilket kan orsaka patienten skada, lidande eller död (Socialstyrelsen 2018). Varje år genomförs en punktprevalensmätning gällande förekomst av VRI inom slutenvården. Mätningarna visar att förekomsten av VRI har ökat, då 2019 års resultat visade att 9,2 % av alla patienter vid mättillfället hade VRI, jämfört med 2018 års resultat som var 8,9 % (SKR 2019b).
Vanligt förekommande vårdrelaterade infektioner inom slutenvården är urinvägsinfektion (UVI), postoperativa sårinfektioner, pneumoni och sepsis (SKR 2019a; WHO 2009). VRI förlänger vårdtiden och bidrar till höga och onödiga kostnader för vården (Lindahl & Skyman 2014), vilket är ett globalt samhällsproblem och ökar efterfrågan på hälso- och sjukvård (Ramirez och Soledad 2018). Årligen läggs 1,5 - 2,2 miljarder kronor ut på förlängda vårdtider och 120 000 - 200 000 vårddagar kunde ha frigjorts om VRI undvikits. För de patienter som drabbas av VRI förlängs vårdtiden med cirka tio dygn och den genomsnittliga vårdtidskostnaden år 2017 var 11 000 kronor per dygn (SKR 2019a). En stor del av vårdrelaterade infektioner kan undvikas genom att utföra infektionsförebyggande interventioner och kontroller (WHO 2016). En journalgranskning som utförts mellan åren 2013 och 2018 visade att 30 – 50 % av de vårdrelaterade infektioner som uppstår varje år hade kunnat undvikas (SKR 2019a).
Vissa typer av VRI kräver isoleringsåtgärder för att förhindra smittspridning. Isolering kan vara en psykisk påfrestande upplevelse (Andreassen et al. 2011), då patienter kan uppleva att rättigheter tas ifrån dem samt att de känner sig övervakade och övergivna (Lindgren et al. 2019).
Andra konsekvenser VRI kan leda till är långvariga funktionshinder och känslomässig stress för både patienter och anhöriga (WHO 2009).
Riskfaktorer
Enligt punktprevalensmätningen år 2019 hade 47,2 % av de inneliggande patienterna på sjukhus minst en riskfaktor för att drabbas av VRI (SKR 2019b). Kvarliggande kateter i urinröret (KAD) är den största orsaken till vårdrelaterad UVI, då det är en direkt möjlighet för mikroorganismer att ta sig in i kroppen (Finan 2012). Central venkateter (CVK) och perifer venkateter (PVK) är ytterligare riskfaktorer för att drabbas av VRI (Humphreys et al. 2008; Sato et al. 2017), då fibrinbeläggningar bildas vid insticksstället och snabbt koloniseras av mikroorganismer som via kateterns utsida tar sig in i blodbanan (Ericson & Ericson 2009). Risken för VRI ökar även hos äldre och undernärda patienter (Socialstyrelsen 2019) samt vid kirurgiska ingrepp
5 (Nordqvist et al. 2017; Humphreys et al. 2008), antibiotikabehandling (Humphreys et al. 2008), cancersjukdom, trauma och neutropeni (Sax & Pittet 2002).
Vid vård av patienter i flerbäddssalar ökar risken för smittspridning av bakterier, och en daglig exponering av patienter som delar rum har en signifikant betydelse för risken att bli smittad (Hamel et al. 2010). Tidsbrist och brist på personal på vårdavdelning ger negativa effekter på det infektionsförebyggande arbetet, vilket leder till att sjuksköterskan oftare frångår infektionsförebyggande rutiner (Kaba et al. 2017). Risken för VRI fördubblas när patienten vårdas på en annan vårdavdelning än den som har specifik kompetens och medicinskt ansvar för patienten (Socialstyrelsen 2019).
Smittvägar
Vanliga smittvägar i vårdmiljöer är kontaktsmitta, luftburen smitta, droppsmitta, blodburen smitta samt livsmedelsburen smitta (Ericson & Ericson 2009). Sjukdomsframkallande mikroorganismer kan vara bakterier, virus eller svampar (Braun & Anderson 2012) som angriper människors vävnader via endogen eller exogen smitta (Graveto et al. 2018). Endogen smitta innebär att mikroorganismer från patientens bakterieflora hamnar på fel ställe i kroppen där de normalt inte ska vara och exogen smitta orsakas av mikroorganismer som kommer utifrån, till exempel från andra människor eller föremål (Sveriges Kommuner och Landsting 2014).
Den vanligaste smittvägen vid VRI är kontaktsmitta och sker främst via andra patienter, personal eller miljön (Harbarth et al. 2003). Kontaktsmitta delas in i direkt eller indirekt kontaktsmitta. Direkt kontaktsmitta innefattar fysisk kontakt med mikroorganismer i den direkta smittkällan och indirekt kontaktsmitta innebär att bakterier sprids via en mellanled från en person till en annan (WHO 2009). Indirekt kontaktsmitta är en bidragande faktor till att det uppstår VRI inom slutenvården. Den vanligaste smittvägen är via vårdpersonalens händer samt föremål och utrustning som sjukvårdspersonalen har fysisk kontakt med i direkt anslutning till patientnära vård (Jinadatha et al. 2017). När vårdpersonalens händer kommer i kontakt med föremål och patienter fäster mikroorganismer på deras händer som sedan kan föras över från en infekterad patient till en annan (Folkhälsomyndigheten 2019; Socialstyrelsen 2019; WHO 2009). Att upprätthålla basal hygien är en åtgärd för att förebygga direkt och indirekt kontaktsmitta (SOSFS 2015:10).
Sjuksköterskans ansvar
Sjuksköterskans ansvar är att förebygga sjukdom, främja hälsa, återställa hälsa och lindra lidande (International Council of Nurses [ICN] 2017). Enligt Patientsäkerhetslagen är hälso- och sjukvårdspersonal skyldiga att bidra till hög patientsäkerhet och arbeta för att undvika vårdskador (SFS 2010:659, kap. 6 § 4). Den legitimerade sjuksköterskan ska förebygga vårdskador genom att arbeta patientsäkert, följa regelverk, göra riskbedömningar och delta i utvärderingar i relation till det förebyggande arbetet mot VRI. Sjuksköterskan har en skyldighet att rapportera risker och händelser som hade kunnat medföra vårdskada (Svensk sjuksköterskeförening 2017). Sjuksköterskan arbetar även under Smittskyddslagen (SFS 2004:168) som innefattar att allmänfarliga sjukdomar, tillexempel infektioner orsakade av antibiotikaresistenta bakterier, är anmälningspliktiga för att förhindra smittspridning.
Sjuksköterskan ska ha kompetens till att arbeta evidensbaserat (Svensk sjuksköterskeförening 2017), vilket innebär att förena tillgänglig vetenskaplig kunskap med beprövad erfarenhet (Svensk sjuksköterskeförening 2014). Inom sjukvården finns ett ökat krav på att arbeta
6 evidensbaserat, det vill säga att det ska finnas bevis för de åtgärder som genomförs (Sandman
& Kjellström 2013).
Enligt föreskriften Basal hygien i vård och omsorg (SOSFS 2015:10) ska personal som arbetar enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) förhålla sig till hygien. Genom att följa basala hygienrutiner minskar antalet vårdrelaterade infektioner inom hälso- och sjukvård (Folkhälsomyndigheten 2019; WHO 2009). Basala hygienrutiner innefattar handhygien (HH) samt användning av arbetskläder, skyddshandskar och skyddskläder och är grundläggande åtgärder för att förebygga VRI (Socialstyrelsen 2019). För att förebygga smittspridning inom vården är god HH den viktigaste åtgärden (Folkhälsomyndigheten 2019; Socialstyrelsen 2019;
WHO 2009).
Att använda alkoholbaserad handdesinfektion, och vid behov, tvätta händerna med tvål och vatten är det bästa sättet för att uppnå god HH (Folkhälsomyndigheten 2019; WHO 2009), vilket enligt föreskriften Basal hygien i vård och omsorg ska utföras innan och efter patientkontakt samt om händer kan vara eller är synligt smutsiga (SOSF 2015:10). Händerna ska även desinfekteras före och efter användning av skyddshandskar. Skyddshandskar ska användas då det finns risk att händerna förorenas av kroppsvätskor och ska alltid användas som engångsbruk. Händer och underarmar måste även vara fria från främmande material såsom smycken, bandage eller armbandsur. Naglarna ska vara kortklippta och vara fria från nagellack samt lösnaglar (Socialstyrelsen 2019). Enligt 5 kap 1 § i hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) ska vården vara av god kvalitet med en hög hygienisk standard och vårdpersonal ska arbeta för patientens trygghet och säkerhet.
Problemformulering
VRI orsakar lidande för patienter och bidrar till höga och onödiga kostnader inom vården. Det förebyggande arbetet mot VRI inom slutenvården är därför viktigt. Sjuksköterskan ska ha en grundläggande kompetens om vårdrelaterade infektioner och hur dessa ska förebyggas, men trots detta står VRI för en tredjedel av de vårdskador som uppstår i Sverige varje år. Genom att upplysa faktorer som är av betydelse i sjuksköterskans förebyggande arbete mot VRI inom slutenvården, kan sjuksköterskan få en inblick i hur det infektionsförebyggande arbetet kan förbättras. Detta bidrar till en mer patientsäker vård och minskat lidande för patienter.
Syfte
Syftet var att belysa faktorer som har betydelse för sjuksköterskans förebyggande arbete mot vårdrelaterade infektioner inom slutenvården.
7
Metod
Metoden som använts är en litteraturstudie, vilket innebär att aktuell forskning inom ett valt område sammanställs till ett resultat, följt av diskussion och slutsats (Polit & Beck 2017).
Vetenskapliga artiklar har hämtats från utvalda databaser och bearbetats utifrån ett förutbestämt syfte.
Litteraturstudien genomfördes enligt Polit och Becks (2017) flödesschema för litteraturstudier.
Flödesschemat är fritt översatt.
1. Formulera syfte och frågeställningar.
2. Välj ut relevanta databaser och sökord.
3. Sök och identifiera relevanta artiklar. Dokumentera sökningarna.
4. Läs artiklarna översiktligt och bedöm dess relevans för studiens syfte.
5. Läs igenom utvalda artiklar grundligt.
6. Sammanställ information utifrån artiklarna och tolka resultat.
7. Kritiskt granska utvalda artiklar.
8. Analysera information och identifiera teman.
9. Sammanfatta artiklarnas resultat.
Litteratursökning
Utifrån steg 1 i Polit och Becks (2017) flödesschema formulerades litteraturstudiens syfte.
Sedan valdes relevanta databaser och sökord ut enligt steg 2 i Polit och Becks (2017) flödesschema. Artiklar söktes i två databaser; Cinahl och PubMed. Dessa databaser är enligt Polit och Beck (2017) relevanta för forskning inom omvårdnad och hälsa. Sökord som identifierades i Cinahl var “Cross Infection - Prevention and Control”, “hospital*” och
“nurs*”. I PubMed identifierades sökorden “Cross Infection/prevention and control”,
“Hospitals” och “nurs*”.
Formulering av inklusions- och exklusionskriterier för litteraturstudien genomfördes. Enligt Polit och Beck (2017) begränsar kriterierna sökningen och relevanta studier som svarar mot litteraturstudiens syfte lyfts fram.
Utifrån steg 3 i Polit och Becks (2017) flödesschema genomfördes en databassökning och relevanta artiklar valdes ut för litteraturstudien. I Cinahl användes sökordet “Cross Infection - Prevention and Control” som ämnesordet Major Heading (MH), då litteraturstudien specifikt fokuserar på detta huvudämne. Sökorden “hospital*” och “nurs*” söktes i fritext. Trunkering (*) har använts vid fritextsökningarna då detta ger en bredare sökning. Funktionen expanderar sökorden och inkluderar då alla former av sökordet (Polit & Beck 2017). Sökordet “Hospital”
söktes först som MH i kombinationssökning med resterande sökord. Då denna sökning blev för specifik och gav för få träffar för att kunna få ut tillräckligt med artiklar som svarade mot litteraturstudiens syfte, byttes detta sökord ut mot “hospital*” i fritext då detta sökord i kombinationssökningen gav en bredare sökning och fler träffar.
I PubMed användes sökorden “Cross Infection/prevention and control” och “Hospitals” i form av Medical Subject Headings (MeSH), då artiklarna skulle ha dessa ämnesord som huvudfokus.
Sökordet “nurs*” söktes i fritext och med trunkering då en bredare sökning ville uppnås. Vid kombination av sökord användes den booleska operatorn “AND” för att begränsa sökningarna (Polit & Beck 2017). Sökningarna i databaserna har dokumenterats i Tabell 1 och Tabell 2.
8 Inklusions- och exklusionskriterier
I litteraturstudien inkluderades kvantitativa studier, kvalitativa studier och studier med mixad metod. Artiklarna som inkluderades var skrivna på engelska, publicerade från 2010-01-01 till 2020-02-01 och avgränsade med “Peer reviewed”. Artiklarna inkluderade sjuksköterskor som arbetar på vårdavdelning på sjukhus där både män och kvinnor över 18 år vårdas.
Exklusionskriterierna var litteraturstudier samt artiklar som innefattade specialistutbildade sjuksköterskor.
Tabell 1. Databassökning och urval i Cinahl den 2 februari 2020
Databas Sökning Sökord Antal
träffar
Urval 1 Urval 2 Urval 3 Cinahl S1 MH "Cross Infection –
Prevention and Control”
680 S2 hospital* (fritext) 110 401
S3 nurs* (fritext) 49 883
S4 S1 AND S2 AND S3 121 8 6 6
Manuell sökning 1 1
Total 8 7 7
S = Sökterm.
Tabell 2. Databassökning och urval i PubMed den 2 februari 2020.
Databas Sökning Sökord Antal
träffar
Urval 1 Urval 2 Urval 3 PubMed S1 ”Cross
Infection/prevention and control” [MeSH]
1531
S2 ”Hospitals” [MeSH] 37 642
S3 nurs* (fritext) 103 352
S4 S1 AND S2 AND S3 479 21 ((3)) 3 3
Manuell sökning 1 1
Total 18 4 4
S = Sökterm. (( )) = Varav extern dubblett.
Urval 1
Enligt steg 4 i Polit och Becks (2017) flödesschema lästes artiklarna översiktligt, detta med fokus på titlar och abstrakt. Utifrån detta bedömdes artiklarnas relevans mot litteraturstudiens syfte. Urval 1 utfördes i två faser, varav första fasen bestod av enbart titelgranskning och andra fasen bestod av granskning av titlar och abstrakt. I första fasen granskades totalt 600 titlar från samtliga databaser. Efter titelgranskningen kvarstod 140 artiklar som gick vidare till andra fasen för fortsatt granskning av titlar och abstrakt. Efter andra fasen inkluderades totalt 26 artiklar.
De artiklar som inte ansågs svara mot litteraturstudiens syfte exkluderades.
9
Urval 2
I steg 5 och steg 6 enligt Polit och Becks (2017) flödesschema lästes artiklarna igenom grundligt för relevansbedömning och information sammanfattades av artiklarna för resultattolkning.
Totalt lästes 26 artiklar i fulltext med fokus på syfte, metod och resultat. Efter relevansbedömningen kvarstod nio artiklar. De 17 artiklar som exkluderades var litteraturstudier samt artiklar där resultatet inte svarade mot litteraturstudiens syfte, då fokus låg på patienters upplevelser av sjuksköterskans infektionsförebyggande arbete. Vid granskning av artiklarnas referenslistor identifierades två nya artiklar och manuella sökningar utfördes.
Artiklarna lästes igenom i sin helhet och inkluderades efter relevansbedömning då resultaten svarade på litteraturstudiens syfte. Totalt kvarstod elva artiklar efter urval 2.
Urval 3
Enligt steg 7 i Polit och Becks (2017) flödesschema gjordes en kritisk granskning av kvaliteten i de elva artiklarna som inkluderats. Kvalitetsgranskningen gjordes enligt Polit och Becks (2017) granskningsmallar ”Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report” och
”Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report”, beroende på om artikeln var en kvantitativ eller kvalitativ studie. Vid artiklar med mixad metod användes båda mallarna för att bedöma kvaliteten. Elva artiklar kvalitetsgranskades och samtliga artiklar kvarstod då dessa bedömdes uppnå god kvalitet. Utvalda artiklar redovisas i en artikelmatris, se Bilaga 1.
Databearbetning och analys
I steg 8 enligt Polit och Becks (2017) flödesschema analyserades artiklarna enligt en induktiv ansats för att identifiera teman. Artiklarna numrerades för att skilja dem åt. Artiklarna lästes igenom grundligt upprepade gånger individuellt, för att artiklarnas resultat sedan skulle kunna diskuteras gemensamt. Relevanta delar i resultaten som svarade mot litteraturstudiens syfte markerades ut med en färg för att tydligt skapa en överblick av innehållet i artiklarna. Det har gjorts en tematisk analys enligt Polit och Beck (2017). Genom att likheter och skillnader dokumenterades på postit-lappar som placerades ut på respektive artikel identifierades återkommande ämnen och teman skapades.
Utifrån steg 9 i Polit och Becks (2017) flödesschema gjordes en kritisk sammanfattning av artiklarnas resultat, för att sedan sammanställa litteraturstudiens resultat.
Forskningsetiska ställningstaganden
Samtliga artiklar som inkluderades var vetenskapligt kritiskt granskade. För att erhålla en hög kvalitet av litteraturstudien kvalitetsgranskades artiklarna med Polit och Becks (2017)
granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa studier.
Vid genomförandet av litteraturstudien fanns viss förförståelse inom ämnet. För att undvika feltolkning av artiklarnas resultat åsidosattes förförståelsen för att uppnå ett objektivt förhållningssätt till artiklarna. Artiklarnas resultat lästes individuellt, följt av en gemensam diskussion för att säkerställa att resultaten tolkats likvärdigt. Även medveten feltolkning har undvikits då det enligt Sandman och Kjellström (2013) ses som oredlighet vid vetenskapligt arbete. Då artiklarna som användes i litteraturstudien var skrivna på engelska, förekom viss översättning. För att minimera risken för felaktig översättning och feltolkning användes ett engelskt-svenskt lexikon.
Omvårdnadsforskning ska utgå från principerna autonomi, rättvisa, om att göra gott och att inte skada. Vid genomförande av forskning ska forskare värna om deltagarnas personliga integritet, hälsa, värdighet och privatliv. Forskare ska även uppfylla informationskravet, krav på
10 samtycke, krav på konfidentialitet och krav på deltagarnas säkerhet (Northern Nurses' Federation 2003). Vid genomförandet av litteraturstudien kontrollerades det därför om kraven uppnåtts i de inkluderade artiklarna samt om samtliga etiska principer och deltagarnas rättigheter tagits hänsyn till.
11
Resultat
Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som har betydelse för sjuksköterskans förebyggande arbete mot vårdrelaterade infektioner inom slutenvården. Resultatet baseras på elva vetenskapliga artiklar, varav tre kvalitativa studier, sju kvantitativa studier samt en studie med mixad metod. Artiklarna som inkluderats i resultatet är utförda i Australien (n=1), Brasilien (n=1), England (n=1), Etiopien (n=3), Iran (n=1), Saudiarabien (n=2), Turkiet (n=1) och USA (n=1). Resultatet presenteras i två huvudteman och tre underteman, se Figur 1.
Figur 1. Resultatöversikt
Arbetsmiljö och kultur på vårdavdelningen Att vara en god förebild
Att vara en god förebild är ett återkommande ämne inom det förebyggande arbetet mot VRI och förbättrar det praktiska utförandet av infektionsförebyggande åtgärder (Jackson et al. 2014).
En effektiv strategi för att förbättra utförandet av HH på sjukhus är att vara en god förebild (Tan
& Olivo 2015). En faktor som är associerad med god HH är att vårdpersonal blir positivt påverkade av att se sina arbetskollegor utföra det, och de som utför god HH ses därför som bra förebilder för sina medarbetare. Sjuksköterskor upplevde att kollegor med god följsamhet till HH hade en god effekt på det förebyggande arbetet mot VRI (Alp et al. 2011).
Om sjuksköterskan har ett felaktigt beteende kan detta tas efter av arbetskollegor och bilda normer samt bli en del av rutinerna på arbetsplatsen (Tan & Olivo 2015). När sjuksköterskor observerar olämpligt beteende gällande HH hos sina kollegor, tillexempel att de inte byter handskar mellan patienter, påverkades de av detta och risken att beteendet tas efter ökar (Jackson et al. 2014).
En positiv attityd är en god faktor som ökar sannolikheten att utföra ett gott infektionsförebyggande arbete (McLaws et al. 2012; Sahiledengle et al. 2018). Sannolikheten att annan vårdpersonal utför HH på sjukhus ökar om sjuksköterskan har en positiv attityd och förväntar sig att de ska utföra HH, jämfört med om sjuksköterskan har en negativ attityd. Dåliga attityder hos sjuksköterskan har en negativ påverkan på utförandet av HH. Vårdpersonal som uppfattade att sjuksköterskan inte hade förväntningar på att HH skulle utföras hade mindre
Att vara en god förebild
Arbetsmiljö och kultur på vårdavdelningen
Kunskap och utbildning
Faktor er
Stöttning och ledarskapTillgång till riktlinjer
12 sannolikhet att ha följsamhet mot HH (McLaws et al. 2012). En förutsättning för att en god HH ska utföras är att sjuksköterskan tror att HH är en enkel uppgift att utföra (Alp et al. 2011).
Stöttning och ledarskap
En faktor som påverkar kvaliteten på det infektionsförebyggande arbetet på sjukhus är stödjande arbetsmiljö (Alshehry 2019). Sjuksköterskor ansåg att stöttning från deras arbetskollegor var den mest betydande faktorn för att utföra HH (White et al. 2015). Även påminnelser från arbetskollegor var en faktor som var till hjälp för att utföra HH i det infektionsförebyggande arbetet (Seibert et al. 2014; White et al. 2015).
”I actually have seen people say, ‘Can you wash your hands?’, or something like that. So I have actually heard that question being asked of colleagues or, ‘Can you wash your hands and come give me a hand?”. (White et al. 2015, s. 5)
Ledarskap är ett återkommande ämne som innebär att visa utförande av arbetsuppgifter på ett korrekt sätt, vilket är en grund till att förbättra praktiska utföranden (Jackson et al.
2014). Ledarskap skapar en miljö som gör det möjligt att göra förändringar (Alshehry 2019) och stöttning från ledande chefer ansågs vara en faktor som har god effekt för att förbättra utförandet av HH på sjukhus (Tan & Olivo 2015). En viktig del i arbetet mot smittspridning är kommunikation med patienter och närstående, och brist på kommunikation är ett hinder för implementering av rekommenderade metoder för att förebygga VRI (Seibert et al. 2014).
”Make sure they are aware, the family is aware. The lack of communications can cause lots of problem”. (Seibert et al. 2014, s. 4)
Tillgång till riktlinjer
Tillgång till infektionsförebyggande riktlinjer är en effektiv intervention för att förebygga VRI.
Vid tillgång till infektionsförebyggande riktlinjer på vårdavdelning hade vårdpersonal ett bättre infektionsförebyggande arbete mot VRI (Geberemariyam et al. 2018; Sahiledengle et al. 2018;
Tan & Olivo 2015). Riktlinjer bidrar till ett förbättrat tillvägagångssätt för att bekämpa VRI.
Sjuksköterskor som arbetade på vårdavdelningar på sjukhus som hade tillgång till instruktiva posters och riktlinjer, hade större sannolikhet att ha godtagbara infektionsförebyggande åtgärder än de sjuksköterskor som inte hade denna tillgång (Sahiledengle 2019). Lättillgängliga riktlinjer fungerar som en påminnelse och anses vara en motivation för att uppmuntra utförandet av HH hos sjuksköterskor (White et al. 2015). Att ha tillgång till tydliga och lättförståeliga instruktioner som demonstrerar utförandet av HH är effektiva interventioner i det förebyggande arbetet mot VRI (Tan & Olivo 2015).
Vid tillgång till infektionsförebyggande riktlinjer har vårdpersonal 3,34 gånger större sannolikhet att utföra ett infektionsförebyggande arbete på ett säkert sätt (Geberemeriyam et al.
2018). Även vårdpersonal som hade medvetenhet om att det fanns riktlinjer på vårdavdelningen hade två gånger högre sannolikhet att ha ett gott infektionsförebyggande arbete (Sahiledengle et al. 2018).
Tillgängligheten till infektionsförebyggande riktlinjer på en vårdavdelning är en signifikant faktor som förknippades med kunskap om att förebygga VRI. Vårdpersonal som hade infektionsförebyggande riktlinjer på sin vårdavdelning var 2,44 gånger mer benägna att ha kunskap om det förebyggande arbetet av VRI, jämfört med dem som inte hade det (Geberemariyam et al. 2018).
13
Kunskap och utbildning
God kunskap om infektionsförebyggande åtgärder är en faktor för att kunna uppnå ett gott infektionsförebyggande arbete (Seibert et al. 2014; Sahiledengle et al. 2018).
“I´ve actually told a lot of people, well this is what it is. Kind of like spread the word because a lot of people actually don´t know what it is”. (Seibert et al. 2014, s. 4)
Vid god kunskap om infektionsförebyggande åtgärder är det 1,5 gånger mer sannolikt att ha ett gott infektionsförebyggande arbete, jämfört med dem som inte har den kunskapen (Sahiledengle et al. 2018). Även sjukvårdsteamet som helhet måste ha kunskap om förebyggande åtgärder för att bekämpa VRI (Seibert et al. 2014).
“All coworkers, all the people that work in the hospital. First they have to wash their hands, that´s the main thing. Before they go in the patients room and even after. Wash their hands before using gloves and after they take the gloves off; wash their hands. We just have to make sure that everybody understands as a team”. (Seibert et al. 2014, s. 5)
Sjuksköterskor ansåg att deras kunskap om effektiva förebyggande metoder var viktigt i arbetet mot VRI (Jackson et al. 2014). Sjuksköterskan bör ha specifika kompetenser, teknisk kunskap och förmåga att använda skyddsutrustning och utföra procedurer på ett korrekt sätt. Ett sätt att undvika större olyckor är att använda personlig skyddsutrustning, då det är en skyddande barriär för både patienter och vårdpersonal (Batista et al. 2017).
För att motverka smittspridning bör mer utbildning ges (Seibert et al. 2014), då brist på undervisning och förståelse om infektionskontroll är ett hinder i det förebyggande arbetet mot VRI (White et al. 2015). Utbildning har en stor betydelse och all vårdpersonal som går in och ut från patienternas rum ska ha en förståelse för smittspridning (Seibert et al. 2014).
“We’ve educated; we’ve done everything. I just think it’s just continually, just the monitoring, continually educating people, and keep hounding them”. (Seibert et al. 2014, s. 4)
Praktisk utbildning i infektionsförebyggande arbete är en betydande faktor för att förebygga VRI. Den vårdpersonal som genomgått praktisk utbildning hade 5,02 gånger större sannolikhet att ha mer kunskap om infektionsförebyggande arbete än de som inte genomgått detta.
Sannolikheten för ett säkert utförande av infektionsförebyggande arbete ökade med 5,31 gånger efter genomförd utbildning (Geberemeriyam 2018).
Majoriteten av sjuksköterskor hade tillräcklig utbildning för att kunna förebygga VRI (Batista et al. 2017) och utbildning sågs som en betydande intervention för att förbättra och främja HH på sjukhus. Majoriteten av deltagarna ansåg att utbildning hade en god effekt på att förbättra utförandet av HH (Tan & Olivo 2015).
Strukturerad träning i HH motiverar sjuksköterskan till att utföra detta (Alp et al. 2011). En sjuksköterska uttrycker i en intervju att förståelsen för HH ökade vid praktisk träning, då de fick se effekterna av ofullständig respektive effektiv handtvätt. Deltagarna ansåg även att brist på undervisning var ett hinder och att relevant utbildning som uppmuntrade till HH hade god effekt i det förebyggande arbetet mot VRI (White et al. 2015).
14
Diskussion
Resultatdiskussion
Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som har betydelse för sjuksköterskans förebyggande arbete mot VRI inom slutenvården. Litteraturstudiens resultat visar att arbetsmiljö och kultur på vårdavdelningen samt kunskap och utbildning är betydande faktorer.
Att vara en god förebild, att arbetskollegor stöttar varandra samt att det finns tillgång till riktlinjer på vårdavdelningen skapar en god arbetsmiljö och kultur på vårdavdelningen. Dessa faktorer bör efterföljas av sjuksköterskor inom slutenvården då de visar sig ha en positiv effekt på det förebyggande arbetet mot VRI.
HH var ett återkommande ämne vid det förebyggande arbetet mot VRI i litteraturstudiens resultat. Genom att vara en god förebild, att arbetskollegor stöttar varandra samt att riktlinjer finns tillgängligt på vårdavdelningen visar sig ha en positiv effekt på utförandet av HH. Att få utbildning och ha kunskap om HH är också betydande faktorer för att god HH ska uppnås. HH är enligt WHO (2009) den primära åtgärden för att förebygga VRI och för att öka patientsäkerheten, då den vanligaste smittvägen är just via vårdpersonalens händer.
Litteraturstudiens resultat visar att en viktig del i arbetsmiljön och kulturen på vårdavdelningen var att sjuksköterskan ska vara en förebild för andra arbetskollegor i det förebyggande arbetet mot VRI. Perry (2008) beskriver vikten av att sjuksköterskan medvetet agerar som en förebild genom att utföra effektiva åtgärder som andra kollegor kan ta efter, samt att sjuksköterskan behöver ha betydande kunskap och yrkeskompetens för att vara en god förebild. Vad sjuksköterskan säger och gör, samt hur det sägs och görs är grundläggande för att vara en god förebild. Detta kan ses i Lankfords et al. (2003) studie, då sjukvårdspersonalen utförde HH när de observerade att sjuksköterskan utförde det. I de situationer sjuksköterskan frångick HH, gjorde även övrig vårdpersonal detta. Även Pittet (2004) lyfter att observation av goda förebilder har en positiv inverkan på utförandet av HH.
Det framkom i litteraturstudiens resultat att attityder hos sjuksköterskan är av betydelse, då en positiv attityd hade en god effekt på utförandet av HH. Det överensstämmer med Pittets (2004) studie då det framkom att positiva attityder påverkar vårdpersonalens utförande av HH, då beteenden ofta skapas utifrån grupptryck och den sociala miljön på vårdavdelningen. Samur och Seren Intepeler (2019) stärker också att attityder hos kollegor påverkar arbetsmiljön, då sjuksköterskor i studien uttryckte i intervjuer att bristen på stöd och dåliga attityder hos kollegorna bidrog till att de inte vågade uttrycka tankar och åsikter. Detta hade en negativ påverkan på arbetsmiljön.
Enligt litteraturstudiens resultat har stöttning och ledarskap en god effekt på utförandet av HH inom slutenvården. Stöttning till arbetskollegor är en del i förbättringsarbetet mot VRI, och goda förbättringsstrategier uppnås genom att påpeka när kollegor har ett oönskat beteende samt att uppmuntra och motivera arbetskollegor vid utförandet av HH (Huis et al. 2013).
Sjuksköterskan har en skyldighet att skydda patienter då deras hälsa är hotad på grund av en medarbetares handlande (ICN 2017). Genom att uppmärksamma negativa attityder, felaktigt beteende och brister hos medarbetare i det infektionsförebyggande arbetet, anser författarna att sjuksköterskan kan förebygga att patienten drabbas av VRI.
Resultatet i litteraturstudien nämner vikten av sjuksköterskans kommunikation till patienter och anhöriga i arbetet för att förebygga smittspridning. Kommunikation kan användas som ett hjälpmedel av sjuksköterskan för att kunna förmedla information och kunskap till både patienter, anhöriga och annan vårdpersonal (Baggens & Sandén 2014). Sjuksköterskans
15 arbetsmiljö på vårdavdelningen påverkas negativt vid kommunikationsbrist (Samur & Seren Intepeler 2019). Enligt sjuksköterskans kompetensbeskrivning ska den legitimerade sjuksköterskan kunna kommunicera med patienter, närstående samt arbetskamrater på ett empatiskt, lyhört och respektfullt sätt (Svensk sjuksköterskeförening 2017). En tolkning av resultatet kan vara att god kommunikation ger en förutsättning till stöttning, och är en betydande faktor i sjuksköterskans infektionsförebyggande arbete.
God HH betraktas som en av de viktigaste åtgärderna för att förebygga infektioner, men trots detta är utförandet av HH en utmaning som vården står inför. Genom att sprida riktlinjer, samt bevis som stödjer dess effekt, ges en ökad chans till att ändra vårdpersonalens beteende för en god HH (Federal Ministry of Health Ethiopia 2004). En ledare har ett ansvar att utarbeta riktlinjer för god omvårdnad och skapar förutsättningar för en god arbetsmiljö (ICN 2017).
Sjuksköterskan bär ett stort ansvar gällande att använda riktlinjer i sitt arbete (Svensk sjuksköterskeförening 2014). Litteraturstudiens resultat visar att vårdpersonal, inklusive sjuksköterskor, som hade tillgång till riktlinjer, eller var medvetna om att det fanns, fick ett bättre infektionsförebyggande arbetssätt. Infektionsförebyggande riktlinjer resulterar i att kunskapen bland vårdpersonal ökar samt har en positiv effekt på det förebyggande arbetet mot VRI. Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2017) ska sjuksköterskan arbeta evidensbaserat, och Alanen et al. (2009) menar att riktlinjer är ett användbart verktyg för att kunna arbeta evidensbaserat. Det framkom i Ozans et al. (2019) studie att ett positivt beteende identifierades då sjuksköterskan följde och använde sig av riktlinjer i sitt arbete. Eftersom riktlinjer ger möjlighet att arbeta efter befintlig evidens, bidrar detta till en god och patientsäker vård.
Resultatet i litteraturstudien visar att kunskap och god attityd hos sjuksköterskan är betydande faktorer i det förebyggande arbetet mot VRI. Detta stärks av Nofal et al. (2017) då sjukvårdspersonal, inklusive sjuksköterskor, hade en positiv påverkan på följsamheten till det förebyggande arbetet mot VRI, då en ökad kunskap om infektionsförebyggande åtgärder samt en positiv attityd fanns. Det krävs även kunskap för att kunna förstå och använda riktlinjer som innehåller ny evidens. Svensk sjuksköterskeförening (2017) beskriver att sjuksköterskans ansvar är att hålla sig uppdaterad och utveckla sin kunskap genom forskning, samt utveckla och fördjupa sina kunskaper för att kunna förbättra, bedriva och uppnå en säker vård.
Litteraturstudiens resultat visar även att utbildning är en betydande faktor för det infektionsförebyggande arbetet. Genom att sjuksköterskan får utbildning och träning om VRI och HH förbättras det infektionsförebyggande arbetet på sjukhus. Detta stärks av Nakamuras et al. (2019) studie, då deltagarna fick genomgå praktisk träning av och undervisning om HH. En betydande ökning i utförandet av HH kunde ses efter genomgången träning och förekomsten av kateterrelaterade blodinfektioner minskade. Litteraturstudien visade att brist på utbildning är ett hinder för det förebyggande arbetet mot VRI, och därför anses utbildning vara en betydande faktor för att motverka smittspridning på sjukhus.
16
Metoddiskussion
Litteraturstudien utgår från Polit och Becks (2017) flödesschema, som tydligt kan följas i metodavsnittet. Litteraturstudiens tillvägagångssätt är väl dokumenterad. Sökord, val av databaser, inklusions- och exklusionskriterier och valda artiklar är väl beskrivna, vilket ökar pålitligheten.
Egna reflektioner och åsikter har frångåtts i litteraturstudiens resultat och redovisas i resultatdiskussionen, vilket enligt Polit och Beck (2017) ökar pålitligheten. Detta styrker litteraturstudiens tillförlitlighet då resultatet tagits fram på ett korrekt sätt.
Två databaser användes i litteraturstudien. Polit och Beck (2017) menar att studiens pålitlighet ökar om fler än en databas används vid databassökning av relevanta artiklar. Litteraturstudiens trovärdighet kan dock ha ökats om det gjorts sökningar i fler än två databaser. I Cinahl användes först sökordet “Hospital” som MH i kombinationssökning, som sedan byttes ut mot
“hospital*” i fritext. Detta resulterade i att sökningen gav fler träffar, vilket ökade chansen för att fler relevanta artiklar inkluderats, som annars riskerats fallit bort. Detta ökar litteraturstudiens kvalitet. I PubMed användes sökordet “Hospitals” som en MeSH-term då den i kombinationsökningen gav tillräckligt med träffar för att få ut artiklar som svarade på studiens syfte. Relevanta artiklar kan ha frångåtts då trunkering inte användes på detta sökord.
Litteraturstudiens trovärdighet kan ha påverkats vid val av sökord. Valet av sökordet “Cross Infection - Prevention and Control” kan ha exkluderat relevanta artiklar som enbart hade
“Cross Infection” som MH.
Polit och Becks granskningsmallar (2017) användes för att bedöma artiklarnas kvalitet.
Kvalitetsgranskningen som genomfördes ökar trovärdigheten på litteraturstudien, då de artiklar som inkluderades i resultatet erhöll en hög kvalitet.
Etiska aspekter har tagits hänsyn till då artiklarna kontrollerades om de var granskade av en etisk kommitté. I tre av artiklarna som ingår i litteraturstudiens resultat framgick det inte om de var etiskt granskade. Därför gjordes en egen relevansbedömning utifrån Northern Nurses' Federation (2003) som menar att forskaren har ansvar för deltagarnas integritet samt att information och samtycke ska ges. I dessa tre artiklar framkommer det att deltagarna har fått muntlig och skriftlig information, har anonymitet samt att enkäter som besvarades via email skickades via universitetets server och endast forskarna fick tillgång till svaren. Namn byttes ut och deltagarna gav muntligt samtycke. Utifrån detta bedömdes artiklarna erhålla god kvalitet för litteraturstudien och inkluderades i resultatet.
Styrkor i dataanalysen är att resultatet bearbetats väl, både individuellt och gemensamt. Detta för att säkerställa att resultatet är likvärdigt tolkat och för att undvika feltolkning. Svagheter som kan ha påverkat trovärdigheten är omedvetna feltolkningar och missuppfattningar av resultaten. Resultatet i litteraturstudien inkluderar vetenskapliga artiklar som är publicerade inom en tio års intervall. Sju av elva artiklar i resultatet var publicerade inom en femårsperiod, vilket ökar litteraturstudiens trovärdighet.
Urval 1 utfördes i två faser då sökningarna i båda databaserna gav totalt 600 träffar, varav 121 i Cinahl och 479 i PubMed. För att systematiskt bedöma vilka artiklar som skulle kunna svara på studiens syfte lästes endast artiklarnas titlar i första fasen, vilket kan ha riskerat att relevanta artiklar kan ha fallit bort. Utifrån andra fasen då både titlar och abstrakt lästes valdes relevanta artiklar ut.
17 Då studierna som använts i litteraturstudiens resultat har genomförts i ett flertal olika länder kan detta påverka överförbarheten, då ett större geografiskt område skulle öka trovärdigheten ytterligare. Sjukvårdssystem och hygienisk standard skiljer sig åt länderna emellan, men resultaten bedömdes vara relevant och överförbart även i Sverige, då artiklarnas resultat inte fokuserade på den hygieniska standarden.
Sex av elva artiklar i resultatet handlar om “Health care workers” eller “Health care professionals”, och fokuserar inte enbart på sjuksköterskan. Då litteraturstudiens syfte var att belysa faktorer som har betydelse för sjuksköterskans förebyggande arbete mot VRI inom slutenvården, kan detta ha påverkat pålitligheten i resultatet. Dessa artiklar ansågs dock vara relevanta för litteraturstudiens syfte, då sjuksköterskan är en del av sjukvårdspersonalen och är en profession inom hälso- och sjukvård. Sjuksköterskans ansvar är att bland annat samverka i team för att främja och uppnå en säker och god hälso- och sjukvård. Ansvaret inom detta område innebär att samordna och utvärdera teamarbetet samt ansvara för omvårdnadskompetensen i teamet (ICN 2017). I nio av elva artiklar i resultatet var majoriteten av deltagarna sjuksköterskor (52 - 100 %) och ansågs därför vara relevanta för litteraturstudiens resultat. I de två artiklar där minoriteten representerade sjuksköterskor framkom det tydligt i resultatet vad som berörde sjuksköterskan, och valdes därför att inkluderas.
Slutsats
Arbetsmiljö och kultur på vårdavdelningen samt kunskap och utbildning var faktorer som hade betydelse för sjuksköterskans förebyggande arbete mot VRI inom slutenvården. De slutsatser som kan dras är att de teman som identifierats i litteraturstudiens resultat speglas mot varandra och att sjuksköterskan behöver dessa faktorer i sitt dagliga arbete för att bekämpa VRI. Då sjuksköterskan har utbildning och tillgång till riktlinjer ökar kunskapen om infektionsförebyggande åtgärder. Genom att vara en förebild och stötta annan vårdpersonal kan kunskapen föras vidare, vilket resulterar i att sjuksköterskan påverkar vårdteamet att uppnå ett gott infektionsförebyggande arbete.
Klinisk betydelse
Litteraturstudiens resultat är användbart i verksamheten genom att kliniskt verksamma sjuksköterskor får en inblick i vilka faktorer som har betydelse för det infektionsförebyggande arbetet samt får förståelse för sitt inflytande på annan vårdpersonal. Brist på kunskap och utbildning är ett hinder för det infektionsförebyggande arbetet och genom implementering av utbildning och praktisk träning ökar förståelsen, följsamheten och utförandet av infektionsförebyggande åtgärder. Detta resulterar i en patientsäker vård inom slutenvården.
Förslag till fortsatt forskning
Förslag till fortsatt forskning är sjuksköterskans roll samt vilka specifika omvårdnadsinterventioner sjuksköterskan kan tillämpa i det förebyggande arbetet mot VRI.
Vidare forskning om effekten av att följa riktlinjer på vårdavdelning vore intressant.
18
Referenslista
* Artiklar som är med i artikelmatrisen
Alanen, S., Välimäki, M. & Kaila, M. (2009). Nurses’ experiences of guideline implementation:
a focus group study. Journal of Clinical Nursing, 18(18), 2613–2621. doi:
10.1111/j.1365-2702.2008.02754.x
*Alp, E., Ozturk, A., Guven, M., Celik, I., Doganay, M. & Voss, A. (2011). Importance of structured training programs and good role models in hand hygiene in developing countries. Journal of Infection and Public Health, 4(2), 80–90. doi:
10.1016/j.jiph.2011.03.001
*Alshehry, A. (2019). Culture of quality in infection prevention of a hospital as perceived by health care workers. Journal of Nursing Management, 27(6), 1131–1139. doi:
10.1111/jonm.12783
Andreassen Tørseth, G., Fjellet, A., Hægeland, A., Wilhelmsen, I-L. & Stubberud, D-G. (2011).
Omvårdnad vid infektionssjukdomar. I Almås, H., Stubberud, D-G. & Grønseth, R. (red.). Klinisk omvårdnad 1. 2. uppl. Stockholm: Liber, ss. 59–103.
Baggens, C. & Sandén, I. (2014). Omvårdnad genom kommunikativa handlingar. I Friberg, F.
& Öhlén, J. (red.). Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt. 2.
uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 507–537.
*Batista, J., Leite, K., Oliveira, S., Campos de Medeiros, R., Araujo de Souza, T. & Galdino de Lima, M. (2017). KNOWLEDGE OF THE NURSING TEAM IN THE MAIN TYPES OF HOSPITAL INFECTIONS. Journal of Nursing UFPE, 11(12), 4946–4952. doi: 10.5205/1981-8963-v11i12a22317p4946-4952-2017
Braun, C. & Anderson, C. (2012). Patofysiologi: om hur förändringar i kroppens funktioner påverkar vår hälsa. Lund: Studentlitteratur.
Ericson, E. & Ericson, T. (2009). Klinisk mikrobiologi - Infektioner, Immunologi, Vårdhygien. 4 uppl. Stockholm: Liber.
Federal Ministry of Health Ethiopia. (2004). National Infection Prevention Guidelines for Healthcare Facilities in Ethiopia. Assis Ababa Ethiopia: Disease Prevention and Control Department. https://www.ilo.org/wcmsp5/groups/public/---ed_protect/-- -protrav/---ilo_aids/documents/legaldocument/wcms_125383.pdf [2020-02-28]
Finan, D. (2012). Improving Patient Outcomes: Reducing the Risk of CAUTIs. Kansas Nurse, 87(2), 19–23.
Folkhälsomyndigheten (2019). Handhygien.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vardhygien-och- vardrelaterade-infektioner/handhygien/ [2020-02-21]
19
*Geberemariyam, B., Donka, G. & Wordofa, B. (2018). Assessment of knowledge and practices of healthcare workers towards infection prevention and associated factors in healthcare facilities of West Arsi District, Southeast Ethiopia: afacility- based cross-sectional study. Archives of Public Health, 76(1), 1–11. doi:
10.1186/s13690-018-0314-0
Graveto, J., Rebola, R., Fernandes, E., & Costa. P. (2018). ‘Hand hygiene: nurses’ adherence after training’, Revista Brasileira de Enfermagem, 71(3), 1189–1193. doi:
10.1590/0034-7167-2017-0239
Hamel, M., Zoutman, D. & O’Callaghan, C. (2010). Exposure to hospital roommates as a risk factor for health care-associated infection. American Journal of Infection Control, 38(3), 173–181. doi: 10.1016/j.ajic.2009.08.016
Harbarth, S., Sax, H. & Gastmeier, P. (2003). The preventable proportion of nosocomial infections: an overview of published reports. Journal of Hospital Infection, 54(4), 258–266. doi: 10.1016/S0195-6701(03)00150-6
Huis, A., Holleman, G., van Achterberg, T., Grol, R., Schoonhoven, L & Hulscher, M. (2013).
Explaining the effects of two different strategies for promoting hand hygiene in hospital nurses: a process evaluation alongside a cluster randomised controlled trial. Implementation Sience, 41(8), 1–13.
Humphreys, H., Newcombe, R G., Enstone, J., Smyth, E., McIlvenny, G., Fitzpatrick, F., Fry, C. & Spencer, R C. (2008). Four Country Healthcare Associated Infection Prevalence Survey 2006: risk factor analysis. Journal of Hospital Infection, 69(3), 249–257. doi: 10.1016/j.jhin.2008.04.021
International Council of Nurses (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svenk-sjuksköterskeforening/etik- publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf [2020-01-20]
*Jackson, C., Lowton, K. & Griffiths, P. (2014). Infection prevention as ”a show”: A qualitative study of nurses’ infection prevention behaviours. International Journal of Nursing Studies, 51(3), 400–408. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2013.07.002
Jinadatha, C., Villamaria, F. C., Coppin, J. D., Dale, C. R., Williams, M. D., Whitworth, R., &
Stibich, M. (2017). Interaction of healthcare worker hands and portable medical equipment: a sequence analysis to show potential transmission opportunities.
BMC Infectious Diseases, 17, 1–10. doi: 10.1186/s12879-017-2895-6
Kaba, A., Baumann, A., Kolotylo, C. & Akhtar-Danesh, N. (2017). A descriptive case study of the changing nature of nurses' work: The impact of managing infectious diseases requiring isolation. American Journal of Infection Control, 45(2), 200–202.
doi: 10.1016/j.ajic.2016.06.036
Lankford, M., Zembower, T., Trick, W., Hacek, D., Noskin, G. & Peterson, L. (2003). Influence of Role Models and Hospital Design on the Hand Hygiene of Health-Care Workers. Emerging Infectious Diseases, 9(2), 217–223. doi:
10.3201/eid0902.020249
20 Lindahl, B. & Skyman, E. (2014). Kroppen, kroppslig vård och hygien. I Edberg, A. & Wijk,
H. (red.). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa. 2. uppl. Lund:
Studentlitteratur, ss. 121–150.
Lindgren, B-M., Ringner, A., Molin, J. & and Graneheim, U. (2019). Patients’ experiences of isolation in psychiatric inpatient care: Insights from a meta-ethnographic study.
International Journal of Mental Health Nursing, 28(1), 7–21. doi:
10.1111/inm.12519
*McLaws, M-L., Maharlouei, N., Yousefi, F. & Askarian, M. (2012). Predicting hand hygiene among Iranian health care workers using the theory of planned behavior.
American Journal of Infection Control, 40(4), 336–339.
doi:10.1016/j.ajic.2011.04.004
Nakamura, I., Fujita, H., Tsukimori, A., Kobayashi, T., Sato, A., Fukushima, S., Amano, K. &
Abe, Y. (2019). Scenario-based simulation health care education for performance of hand hygiene. American Journal of Infection Control, 47(2), 144–148.
doi: 10.1016/j.ajic.2018.07.024
Nofal, M., Subih, M. & Al-Kalaldeh, M. (2017). Factors influencing compliance to the infection control precautions among nurses and physicians in Jordan: A cross-sectional study. Journal of Infection Prevention, 18(4), 182–188. doi:
10.1177/1757177417693676
Nordqvist, P., Roberg, M., Magnusson, M. & Sjödahl, R. (2017). Vårdrelaterade infektioner en betydande del av vårdskadorna på sjukhus. Läkartidningen, 114(ED33), 1–4.
Northern Nurses' Federation. (2003). Etiska riktlinjer för omvårdnadsforskning i Norden.
[2020-02-11]
Ozan, Y., Duman, M. & Isik, G. (2019). Opinions of Nurses and Midwives on the Implementation of Clinical Practice Guidelines. International Journal of Caring Sciences, 12(3), 1487–1496.
Perry, B. (2008). Role modeling excellence in clinical nursing practice. Nurse Education in Practice, 9(1), 36–44. doi: 10.1016/j.nepr.2008.05.001
Pittet, D. (2004). The Lowbury lecture: behaviour in infection control. Journal of Hospital Infection, 58(1), 1–13. doi: 10.1016/j.jhin.2004.06.002
Polit, D. & Beck, C. (2017). NURSING RESEARCH: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. 10 uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer.
Ramirez, K. & Soledad, M. (2018). Urinary Tract Infection: Cost Study. Hospital Topics, 96(2), 42–46. doi: 2048/10.1080/00185868.2017.1406288
*Sahiledengle, B. (2019). Decontamination of patient equipment: nurses’ self-reported decontamination practice in hospitals of southeast Ethiopia. BMC Res Notes, 12(1), 1–7. doi: 10.1186/s13104-019-4427-5
21
*Sahiledengle, B., Gebresilassie, A., Getahun, T. & Hiko, D. (2018). Infection Prevention Practices and Associated Factors among Healthcare Workers in Governmental Healthcare Facilities in Addis Ababa. Ethiopian Journal of Health Sciences, 28(2), 177–186. doi: 10.4314/ejhs.v28i2.9
Samur, M. & Seren Intepeler, S. (2019). Nurses' view of their work environment, health and safety: A qualitative study. Journal of Nursing Management, 27(7), 1400–1408.
doi: 10.1111/jonm.12821
Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken: Etik för vårdande yrken. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Sato, A., Nakamura, I., Fujita, H., Tsukimori, A., Kobayashi, T., Fukushima, S., Fujii, T. &
Matsumoto, T. (2017). Peripheral venous catheter-related bloodstream infection is associated with severe complications and potential death: a retrospective observational study. BMC Infectious Diseases, 17(434??), 1–6. doi:
2048/10.1186/s12879-017-2536-0
Sax, H. & Pittet, D. (2002). Interhospital Differences in Nosocomial Infection Rates Importance of Case-Mix Adjustment. Archives of Internal Medicine, 162(21), 2437–2442.
*Seibert, D., Speroni, K., Oh, K., DeVoe, M. & Jacobsen, K. (2014). Preventing transmission of MRSA: A qualitative study of health care workers’ attitudes and suggestions.
American Journal of Infection Control, 42(4), 405–411. doi:
10.1016/j.ajic2013.10.008
SFS 2004:168. Smittskyddslag.
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag.
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag.
Socialstyrelsen (2019). Basala hygienrutiner. https://www.socialstyrelsen.se/stod-i- arbetet/vardhygien/basala-hygienrutiner/ [2020-02-25]
Socialstyrelsen (2018). Minska risken för vårdrelaterade infektioner, VRI.
https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker/vardskadeomraden/vri- vardrelaterade-infektioner [2020-01-21]
SOSFS 2015:10. Basal hygien i vård och omsorg.
Svensk sjuksköterskeförening (2014). Omvårdnad och god vård.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om- publikationer/om.omvardnad.och.god.vard_april_2014.pdf [2020-01-24]
22 Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for- webb.pdf [2020-02-08]
Sveriges Kommuner och Landsting (2014). Vårdrelaterade infektioner – framgångsfaktorer som förebygger. https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/978-91- 7585-109- 9.pdf [2020-01-27]
Sveriges Kommuner och Regioner (2019a). Vårdrelaterade infektioner - EN KUNSKAPSSAMMANSTÄLLNING BASERAD PÅ MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING 2013–2018.
https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-756-5.pdf?issuusl=ignore [2020- 01-21]
Sveriges Kommuner och Regioner (2019b). Mätning av vårdrelaterade infektioner i slutenvården.
https://skr.se/halsasjukvard/patientsakerhet/matningavskadorivarden/matningvar drelateradeinfektioner.2333.html [2020-01-23]
*Tan, A. & Olivo, J. (2015). ORIGINAL PAPER. Assessing Healthcare Associated Infections and Hand Hygiene Perceptions amongst Healthcare Professionals. International Journal of Caring Sciences, 8(1), 108–114.
*White, K., Jimmieson, N., Obst, P., Graves, N., Barnett, A., Cockshaw, W., Gee, P., Haneman, L., Page, K., Campbell, M., Martin, E. & Paterson, D. (2015). Using a theory of planned behaviour framework to explore hand hygiene beliefs at the ‘5 critical moments’ among Australian hospital-based nurses. BMC Health Services Resarch, 15(1), 1–9. doi: 10.1186/s12913-015-0718-2
World Health Organisation. (2009). WHO Guidelines on Hand Hygiene in Health Care: a Summary.
https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/70126/WHO_IER_PSP_2009.0 7_eng.pdf;jsessionid=88B658FF4AE4C109C82CCEF9E55F3F3A?sequence=1 [2020-02-19]
World Health Organization (2016). Guidelines on Core Components of Infection Prevention and Control Programmes at the National and Acute Health Care Facility Level [2020-01-21]
Bilaga 1, Artikelmatris
Författare, årtal och land Titel Syfte Metod Resultat
Alp, et al.
2017, Turkiet
Importance of structured training programs and good role models in hand hygiene in developing countries
Syftet var att identifiera övertygelser och uppfattningar som är förknippade med handhygienprestanda
Metod: Kvantitativ studie Datainsamling: Enkäter Urval: Strategiskt urval då deltagarna måste uppfylla vissa krav
Deltagare: 1764 varav 703 sjuksköterskor
Bortfall: 823 varav 0 sjuksköterskor
Dataanalys: Chi-square test och SPSS
Faktorer som är associerade med att god handhygien utförs är bland annat att se arbetskollegor utföra handhygien, observation samt att vara en god förebild.
Sjuksköterskorna i studien ansåg att om modeller följs för god handhygien är man en bra förebild för
vårdpersonal.
Alshehry
2019, Saudiarabien
Culture of quality in infection prevention of a hospital as perceivet by health care workers
Syftet var att utvärdera kvaliteten av förebyggandet av infektioner
Metod: Kvantitativ metod med tvärsnittsstudie Datainsamling: Enkäter Urval: Strategiskt urval då deltagarna måste uppfylla vissa krav
Deltagare: 623 formulär inkluderades i studien. 326 deltagare var sjuksköterskor.
Bortfall: 377
Dataanalys: Statistisk analys
Utifrån faktorerna psykologisk säkerhet, prioritering av kvalité, stödjande arbetsmiljö och förbättringsorientering visade studien att stödjande arbetsmiljö upplevdes ha den sämsta kvaliteten. 64,5% av deltagarna i studien håller stark med eller håller med om att seniorledarskap skapar en god arbetsmiljö och ger möjlighet till förändringar.
Bilaga 1, Artikelmatris
Författare, årtal och land Titel Syfte Metod Resultat
Batista, et al.
2017, Brasilien
KNOWLEDGE OF THE NURSING TEAM IN THE MAIN TYPES OF
HOSPITAL INFECTIONS
Att identifiera kunskaperna från omvårdnadsteamet om VRI
Metod: Kvantitativ metod med en explorativ-deskriptiv design
Datainsamling:
Semistrukturerat
frågeformulär och intervjuer Urval: Strategiskt urval då deltagarna ska ha uppfyllt inklusionskriterier Deltagare: 40
sjukvårdspersonal, varav 10 sjuksköterskor
Bortfall: 0
Dataanalys: Statistisk analys
Sjuksköterskor behöver ha kunskap och specifika kompetenser för att kunna förebygga VRI. Ett sätt att undvika större olyckor är att använda personlig
skyddsutrustning, då det är en skyddande barriär för vårdpersonal och patienter.
Geberemariyam, et al.
2018, Etiopien
Assessment of knowledge and practices of healthcare workers towards infection prevention and associated factors in healthcare facilities of West Arsi District, Southeast Ethiopia:
a facility-based cross- sectional study
Att utvärdera kunskap och praxis inom hälso- och sjukvårdpersonal med avseende på förebyggande av infektioner och
tillhörande faktorer på sjukhus
Metod: Kvantitativ metod med tvärsnittsstudie.
Datainsamling: Enkäter Urval: Flerstegsurval Deltagare: 648, varav 398 sjuksköterskor
Bortfall: 4,7%
Dataanalys: SPSS, Receiver observed characteristics (ROC) kurva samt Hosmer och Lemeshow test
Sannolikheten för att ha mer kunskap om att förebygga VRI samt att utöva ett säkert infektionsförebyggande arbete var större om vårdpersonalen hade infektionsförebyggande riktlinjer tillgängligt, jämfört med dem som inte hade det.
