Högskolan Halmstad Hälsa och Samhälle
Arbetsvetenskapligt program
GEMENSKAP & TILLIT
Om samhällsformens påverkan på en arbetsgrupp vid en extraordinär händelse
Arbetsvetenskap 61-90 Vårterminen 2008 Författare: Jenny Lindahl Evelina Samuelsson Handledare: Jonas Carlsson
Titel: GEMENSKAP & TILLIT - Om samhällsformens påverkan på en arbetsgrupp vid en extraordinär händelse
Författarnamn: Jenny Lindahl, Evelina Samuelsson Högskolan Halmstad
Vårterminen 2008
SAMMANFATTNING
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en liten arbetsgrupp på nio individer, belägen på en liten ort, påverkas av en arbetskamrats plötsliga avhopp till följd av en oegentlig handling.
Fallet undersöks genom att utröna om, och i så fall hur, det lilla samhället sett genom begreppsparet Gemeinschaft och Gesellschaft har haft någon betydelse för arbetsgruppens reaktioner och handlingar efter gruppmedlemmens avhopp. Undersökningen genomfördes med hjälp av enskilda kvalitativa intervjuer med arbetsgruppen. Det genomfördes även en gruppintervju med utgångspunkt i resultaten från de enskilda intervjuerna diskuterades.
Resultaten från undersökningen visade att gruppen kännetecknas av en stark familjekänsla, där tilliten och samhället har stor betydelse för gruppens karaktär. Handlingen som till viss del ligger till grund för undersökningen upplevs av gruppen som orsak till lidande, men det framkom även av arbetsgruppen att kollegan som begått den brottsliga handlingen alltid upplevts som annorlunda och aldrig riktigt passat in i arbetsgruppen eller samhället på grund av sin attityd och uppenbarelse.
Nyckelord: Arbetsgrupp, Tillit, Samhälle, Gemeinschaft, Gesellschaft
Title: FELLOWSHIP & TRUST – The impact from the community on a work group by an extraordinary happening
Authors name: Jenny Lindahl, Evelina Samuelsson
Högskolan Halmstad Vårterminen 2008
ABSTRACT
The aim of this essay is to examine how a small work group of nine individuals, situated in a small town, are affected by a colleague’s sudden defection due to a suspected criminal act.
The case is studied to determine if, and how, the little town, in relationship to the concept of Gemeinschaft and Gesellschaft, have had any meaning for the work groups reactions and actions due to the colleague’s defection. The investigation was carried out by individual interviews with members of the work group. A group interview was also carried out where the results from the individual interviews where taken in consideration. The results from the investigation showed that the group is distinguished by a strong feeling of family, where the trust and the small town character have a big impact on the group character. The act that the investigation to a certain part is based on seem to have caused a big suffering in the group, but a thing that also showed up in the examination was that the person that had committed the crime always had been seen as different and she never really fit in the group or the society, due to her attitude and look.
Keywords: Work group, Trust, Community, Gemeinschaft, Gesellschaft
FÖRORD
Idén till den här uppsatsen tog form vid diskussioner mellan oss författare angående ämnesval till en C-uppsats. Vi har sedan tidigare kännedom om den, i denna uppsats, berörda organisation och den händelse som uppsatsen till viss del grundas på. Vi ville undersöka hur händelsen har påverkat de som idag arbetar i organisationen.
Vi vill rikta vårt tack till individerna i den berörda organisationen för att Ni ställde upp och lät Er intervjuas, utan Er hade vår undersökning aldrig gått att genomföra. Vi vill även rikta ett varmt tack till vår handledare Jonas Carlsson, universitetsadjunkt i sociologi vid högskolan i Halmstad, som med sina tankar och kunskaper har väglett oss och hjälpt oss att färdigställa uppsatsen.
Tack!
Jenny Lindahl och Evelina Samuelsson
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING... 1
PROBLEMFORMULERING... 2
TEORI OCH TIDIGARE FORSKNING ... 3
Arbetsgrupp... 3
Gemeinschaft och Gesellschaft... 3
Tillit ... 5
METOD... 8
Urval av respondenter ... 8
Datainsamling ... 8
Gruppintervjuer... 9
Analysmetod ... 9
Etik ... 9
Metoddiskussion ... 9
RESULTAT – ENSKILDA INTERVJUER ... 11
Gruppens karaktär ... 11
Gruppmedlemmarnas relationer till varandra och till X ... 11
Gruppmedlemmarnas reaktioner efter händelsen ... 12
Kommunikationen i gruppen efter händelsen ... 12
Reflektioner kring hanteringen av händelsen ... 13
Ledarskapet i gruppen... 13
Samhället... 14
Tilliten i gruppen... 14
Händelsens konsekvenser ... 15
RESULTAT – GRUPPINTERVJU ... 16
ANALYS ... 17
Gemeinschafts och Gesellschafts påverkan på gruppen ... 17
Tillitens betydelse i arbetsgruppen ... 20
DISKUSSION OCH SLUTSATSER ... 22
Den samhälleligt formade tilliten och dess betydelse... 23
Anonymitet med påverkan på kommunikation och relationer... 23
Normer i samhällsformens spår ... 24
Avslutande reflektioner... 25
FIGURFÖRTECKNING
FIGUR 1 - Modell av tillit ... sid 12
INLEDNING
Den händelse som undersökningen bottnar i, och som också benämns som ”händelsen” i uppsatsen, inträffade i början av 2007 i ett litet samhälle där en arbetsgivare för några mindre butiker av en slump upptäckte att en ansenlig summa pengar saknades. En anställd, i uppsatsen kallad X, blev snart misstänkt för förskingring och därmed anhållen. I undersökningen tas ingen ställning till den juridiska frågan, där dom ännu ej har fallit;
intresset är istället riktat mot den återstående arbetsgruppen som nu alltså är en gruppmedlem mindre. Vad gäller organisationen där undersökningen utförts består den, som sagt, av några butiker belägna på olika orter i en mindre bygd och då bransch inte är av betydelse för undersökningen är det något som medvetet inte berörs närmare här, vilket också är ett etiskt val.
Vad gäller arbetsgruppen är fokus i uppsatsen till stor del på gruppens interaktion med det omgivande samhället. Författarna till denna uppsats har båda vuxit upp i bygden där arbetsgruppen existerar och kännedomen om bygden, företagaren och den olägenhet som drabbat denne och arbetsgruppen gjorde att intresset för att undersöka arbetsgruppen vaknade.
Hur omgivningen, här i form av lokalsamhället, påverkar oss människor är ett intresseområde som hos författarna vaknade dels på grund av uppväxten i den mindre bygden och därpå följande flytt till en större stad, men också i form av tillgodogörande av relevant litteratur inom området, vilken redogörs för tillsammans med övrig litteratur i avsnittet om teori och tidigare forskning. Den litteratur som ligger till grund för den samhälleliga aspekten i denna uppsats är den kring begreppsparet Gemeinschaft och Gesellschaft, distinktionen dem emellan, dess karaktäristika, samt den liknelse med landsbygd och stad som gjorts utifrån dem. Författarna finner teorin kring begreppsparet intressant och i tillgodogörandet av den infann sig en igenkänningskänsla hos dem i begreppens karaktärsdrag, vilket i det närmaste blev en så kallad ”aha-känsla”. Medvetenhet råder kring att begreppsparet Gemeinschaft och Gesellschaft är myntat av Ferdinand Tönnies och redogörs för i hans omfattande verk Gemeinschaft und Gesellschaft från år 1887. Tönnies begreppsapparat har tjänat som utgångspunkt för uppsatsen och författarna har medvetet tagit del av det från sekundärkällor som för en aktuell diskussion kring förståelse och tillämpning av begreppen.
Liknelsen med landsbygden och staden som görs i förhållande till begreppsparet Gemeinschaft och Gesellschaft kan tillämpas mer eller mindre ordagrant och i denna uppsats är i stor utsträckning det förstnämnda valt; det vill säga att begreppsparet representerar just landsbygd och stad. Det som är intressant att undersöka och beakta i detta fall är att begreppen samexisterar i såväl landsbygden som staden och att samexistensens art innebär en påverkan på invånarna, därmed också arbetsgrupper.
Några av de erfarenheter som ligger till grund för författarnas förförståelse är bland annat att det innebär helt olika saker att vara människa och leva i ett brukssamhälle på landsbygden, än det gör att vara och verka i en stad. Bland annat en upplevelse av att i en landsbygd, till stor del representerad av ett Gemeinschafts karaktäristika, känner alla varandra och vet det mesta om varandra. Landsbygdens invånare känner exempelvis till de andra ortsinvånarnas uppväxts-, familje-, och arbetsförhållanden och att vara anonym är oftast en omöjlighet.
Information om händelser, och de individer som är inblandade i dem, sprids snabbt.
Ovanstående innebär i sin tur även att individer som arbetar i organisationer i små landsbygdssamhällen upplever ett arbetsliv som i stor utsträckning flyter ihop med privatlivet.
Det är snarare regel än undantag att individer i arbetsgrupper är mer än enbart kollegor till
varandra; de har oftast andra, mer personliga band till varandra som sträcker sig utanför arbetet. Ens kollegor är med andra ord även ens nära bekanta och de som delges ens förtroende och tillit. En arbetsgrupps relationer och faktorerna kring dem, omfattar på landsbygden därför betydligt mer än ett uttalat, skriftligt anställningskontrakt med avtalsenlig lön; den största delen av en anställningsrelation är snarare av social karaktär, med outtalade förväntningar på varandra som både kollegor och vänner, där tillit spelar en stor roll. Dessa erfarenheter ger en förståelse för att ett svek från en medlem i en arbetsgrupp i ett mindre samhälle på landsbygden, innebär en påverkan på den övriga gruppen.
Med ovanstående resonemang i åtanke är det både relevant och intressant att undersöka en samhällsforms avspeglande i, och påverkan på, en arbetsgrupp i följderna av en forn gruppmedlems misstänkt brottsliga agerande. Vad går det att se för samhälleliga spår i en arbetsgrupps interagerande? Går det att se en samhällsforms påverkan i de tankar, i de åsikter och i det agerande en arbetsgrupp hänger sig åt? Vad händer med den samhälleligt formade tilliten och kommunikationen gruppmedlemmarna emellan när en medlem svikit?
PROBLEMFORMULERING
Det omgivande samhällets påverkan på arbetsgruppens verkande efter händelsen.
1. Har samhällsformen påverkat? I så fall; hur har den påverkat?
2. Hur har relationerna i gruppen påverkats, med avseende på tillit och kommunikation?
TEORI OCH TIDIGARE FORSKNING
I detta avsnitt presenteras de teorier och begrepp som introducerades i inledningen och tillämpas i uppsatsen. Avstamp sker i begreppet arbetsgrupp för att sedan fortsätta med begreppsparet Gemeinschaft och Gesellschaft och avslutas med teori kring tillit.
Arbetsgrupp
Ett av uppsatsens nyckelord är arbetsgrupp och det är ett begrepp som Lennéer Axelsson och Thylefors (2005) definierar som att ”En arbetsgrupp utgörs av tre eller fler personer som 1) har ett eller flera gemensamma mål, 2) är ömsesidigt beroende av varandra för att nå målet, 3) är medvetna om varandras existens och 4) uppfattar sig själva som en grupp.” Deras definition åsyftas till viss del i denna uppsats då medlemmarna i den aktuella arbetsgruppen i allra högsta grad är medvetna om varandras existens och uppfattar sig själva som en grupp.
Lennéer Axelsson och Thylefors (2005) diskuterar vidare att ju mindre en grupp är, desto starkare är den då det skapas täta sociala band mellan medlemmarna i gruppen. Arbetsgrupper som till exempel utsätts för ett avhopp från en gruppmedlem, reagerar ofta med att känna stark oro för gruppens fortsatta utveckling. Det kan även utvecklas aggressivitet i gruppen som en följd av den oro som upplevs för att en medlem har försvunnit. Därför är det viktigt att hantera ett avhopp på ett bra sätt, vilket till exempel innebär samtal. Diskussionen kring dessa faktorer är intressant med tanke på den händelse som arbetsgruppen i denna uppsats gått igenom.
Gemeinschaft och Gesellschaft
Mycket av tidigare forskning kring Gemeinschaft och Gesellschaft diskuterar olika filosofers tankar och idéer kring Gemeinschaft och Gesellschaft, men annars handlar forskningen främst om den distinktion som det finns mellan begreppen; det vill säga att Gemeinschaft kan liknas vid landsbygden och Gesellschaft med staden. Rent grundläggande bottnar denna distinktion i att Gemeinschaft kan sägas vara en organism, det vill säga en naturlig och oplanerad social enhet där invånarna är beroende av varandra, medan Gesellschaft kan sägas vara en konstruerad mekanism. Det är i denna diskussion kring begreppsparets distinktion som utgångspunkt tas i undersökningen som ligger till grund för denna uppsats. Det vill säga;
Gemeinschaft liknas vid landsbygden, med den karaktär det för med sig, och Gesellschaft liknas karaktärsmässigt med staden. Just landsbygden och den samhällsform den utifrån Gemeinschaft representerar är central i denna uppsats.
Forskningen kring begreppsparet och liknelsen som nu presenterats rör också till exempel huruvida individer i ett Gemeinschaft har en mer kollektivistisk människosyn än individualisterna i ett Gesellschaft (Asplund, 1991) och det är också något som är av relevans i uppsatsen .
Begreppsparet Gemeinschaft och Gesellschaft existerar aldrig utan varandra, utan samexisterar i större eller mindre utsträckning beroende på vilket fenomen som studeras och det är en faktor som tas upp i stor utsträckning i denna uppsats. Asplund (1991) liknar detta fenomen vid en så kallad fixeringsbild, vilket är en bild som vid första anblicken verkar visa något, för att sedan vara något helt annat, och det är mer eller mindre omöjligt att se båda bilderna samtidigt. Detta resonemang kan exemplifieras genom att det i Gesellschaft finns behov av faktorer som normalt kännetecknar Gemeinschaft, som exempelvis trygghet och
närhet. Det är dock något som inte nödvändigtvis upptäcks vid första anblicken av fenomenet, utan kan framträda vid en närmare undersökning. Ett exempel kan vara att i ett samhälle där Gesellschaft dominerar finner invånarna sin familjära trygghet på jobbet, på gymmet eller i frimärksklubben; samtliga representativa för organisationens betydelse i Gesellschaft.
Vad gäller vänskaps- och familjeförhållanden i Gemeinschaft, ses alla invånarna som
”bröder” och ”systrar” utan att för den sakens skull nödvändigtvis vara släkt (Asplund 1991).
Det för med sig en självklarhet i att ställa upp för varandra och gör att det i Gemeinschaft ses som något naturligt att alla hjälps åt oavsett om det är en släkting eller en granne som behöver hjälp. I Gemeinschaft arbetar och skaffar invånarna sina ägodelar efter devisen tjänster och gentjänster och det ses som omöjlighet att ta betalt för sina tjänster då det kan skada Gemeinschafts uppbyggnad. Om en person i Gemeinschaft trots allt skulle äventyra samhällets normer och värderingar genom att, som Andersson (2005) uttrycker det, sälja en vara till överpris till någon, kommer den individ som utfört handlingen genast att uppfattas som opålitlig.
I Gesellschaft däremot är invånarna mer individualistiska och arbetar främst för att skapa egen vinning i tillvaron. Här spelar det ingen roll om personen som behöver hjälp är en släkting eller någon helt okänd, bara individen får sina pengar och därigenom skapar en fördel av samarbetet. I Gesellschaft är det en självklarhet att vid till exempel försäljning av en vara försöka få ut så mycket pengar som möjligt för varan, oavsett dess faktiska värde. Säljaren tar med andra ord ingen hänsyn till huruvida kunden blir lurad och kunden förväntar sig heller inget annat då denne hade gjort likadant i motsvarande situation (Andersson, 2005). Fördelen med Gesellschaft är alltså att individen inte behöver känna sig bunden till sina medmänniskor, utan har möjlighet att figurera i olika konstellationer av människor och miljöer.
Enligt Asplund (1991) menar Ferdinand Tönnies, som en gång myntat begreppsparet, att även språket och kommunikationen ser olika ut i Gemeinschaft och Gesellschaft. I Gemeinschaft är kommunikation något naturligt som uppstår mellan individer som en självklar del i den gemenskap och delaktighet individerna där känner för varandra. Språket i Gemeinschaft är med andra ord ytterligare ett medel för att främja gemenskapen och individernas känslor för varandra. I Gesellschaft finns det inte samma behov hos individerna att prata med varandra och det mer köpmannamässiga språk som i så fall förekommer används endast i lägen där individer behöver förhandla med varandra. I Gesellschaft finns det inget som förutsätter att den individ det förhandlas med talar sanning, för om lögner kan gagna en individs egna intressen används de. Att ljuga är visserligen inget accepterat i Gesellschaft, men Tönnies menar enligt Asplund (1991) att språket ändå har förlorat sin mening där, då det endast används som ett medel för individer att skapa egen vinning.
Andersson (2005) för en diskussion kring att i framtiden så kommer Gesellschaft att utarma Gemeinschaft i takt med att världen allt mer går mot ett individualistiskt samhälle med marknadsekonomi, det vill säga en värld som präglas av ”kortsiktig flexibilitet och omvandling, en värld som inte erbjuder mycket till kontinuitet, vare sig ekonomiskt eller socialt.” (Andersson, 2005, s. 22). I en sådan miljö finns inget utrymme för att skapa långsiktiga relationer och förtroende med och för våra medmänniskor. Människan kan alltså bara lita på sig själv och de egna förmågorna för att överleva, att lita på någon kan innebära en risk som kan förstöra i den egna tillvaron. Andersson (2005) diskuterar huruvida det är dagens moderna samhällspolitik eller världsekonomin som är den största källan till detta utarmande eller om det helt enkelt är Gemeinschaft som av sig själv har orsakat att individerna i samhället har blivit mer individualistiska. Exempelvis på grund av att det förekommer mycket privat ägande också i ett Gemeinschaft, vilket det annars vanligen gör i ett Gesellschaft.
Tillit
Tillit kan enligt Dirks och Ferrin (2001) sägas vara ett psykologiskt tillstånd, som innefattar sårbarhet i det faktum att positiva förväntningar has på en annan persons beteende. De flesta forskare inom området tenderar enligt Dirks och Ferrin (2001) att använda versioner av denna definition vid operationalisering av tillit; som innehållande en viss förväntan eller tro att det går att förlita sig på vad en annan person säger eller gör och att personen i fråga har goda intentioner med detta. Även i denna uppsats är det en utgångspunkt att tilliten innefattar en förväntan på någon annans beteende och med problemformuleringen som grund ställs det i relation till hur samhällsformen påverkar denna förväntan, beteendet och därmed tillitens yttrande.
I boken ”Tillitens ansikten” är Aronsson och Karlsson (2001) inne på samma spår, det vill säga att tillit bygger på att människor är pålitliga. Det gör världen mer förutsägbar och hjälper till att handskas med den osäkerhet som finns i det sociala livet. I en arbetsgrupp är det till exempel dagligen ett utbyte av tillit i de sociala relationerna och därför är denna diskussion av intresse också i denna uppsats. Begreppet tillit innehåller enligt Aronsson och Karlsson (2001) flera olika faktorer. I arbetslivet finns det till exempel en koppling mellan tillit, misstro och kontroll; kontroll kan sägas ta vid där tilliten tar slut och tvärtom. Kontroll kan vara de regler och ekonomisystem som finns i en organisation. En alltför uttalad kontroll kan dock undergräva tilliten och istället främja misstro i organisationen, de anställda kan till exempel känna att det inte finns något förtroende för dem.
Vidare vad gäller kontrollens del i tillitsbegreppet, finns forskning kring förutsägbarhet.
Förutsättningarna för inflytande hos personal i branscher som handelsbranschen, där det sociala samspelet är av stor vikt, är annorlunda än i till exempel industribranschen. Det beror på att den sociala världen inte har samma förutsägbarhet som tingvärlden och som del i relationer och utbytesförhållanden går det inte att vara säkra på utfallet på längre sikt. Det är med andra ord inte lika lätt att ha kontroll över andra människor som över materiella saker. I relationer finns det med andra ord alltid en oförutsägbarhet i det faktum att det inte går att vara helt säker på andras intentioner och då måste alla handlingar baseras på tillit till varandra, vilket ska minska osäkerheten till fördel för ökad förutsägbarhet (Aronsson &
Karlsson, 2001).
En annan vanlig forskningsinriktning inom tillitsområdet, som Dirks och Ferrin (2001) presenterar i en sammanställning av olika discipliner inom området, är den som rör den interpersonella tillitens påverkan på arbetsrelaterade fenomen. Där är det tillitens påverkan på bland annat attityder, kommunikation och beteenden som ofta står i centrum för forskarna. En parallell kan dras från den forskningsinriktningen till denna uppsats undersökningsområde då det är det tillitens påverkan på faktorer som bland annat kommunikation i arbetsgruppen, som är av intresse. Den påverkan tillit har på olika fenomen studeras i denna uppsats med samhällsformens inverkan på tillitens karaktär i åtanke.
Tillit hänger samman med risktagande och ett exempel på forskning som presenterar hur det kan te sig är Davies, Mayer & Schoormans tillitsmodell (1995), som visas i figur 1 och innehåller ett antal olika komponenter rörande både den som har tillit till en person och den tilliten has till. Denna modell kan genom sina komponenter också öka förståelsen kring tillitens samband med sårbarhet och osäkerhet genom sin koppling till just riskfaktorn inom tillitsbegreppet.
Faktorer för pålitlighet
Förmåga
Välvilja Tillit Resultat
Integritet
Benägenhet att känna tillit
Upplevd risk
Risktagande i relationen
Figur 1 Modell av tillit
Källa: Davies m. fl (1995, s. 715). Författarnas översättning.
Enligt modellen måste alltså både faktorer som rör den som har tillit till en person och den tilliten är riktad mot beaktas för att förstå varför någon litar på någon annan. Den faktor som är aktuell gällande personen som känner tillit är benägenheten att känna tillit och vad gäller faktorer som är avgörande för att bli litad på är de förmåga, välvilja och integritet.
Benägenhet att känna tillit - Benägenheten påverkar hur mycket tillit en individ känner för en annan mot bakgrund av den information som finns tillgänglig om personen. Faktorer som kan påverka benägenheten att känna tillit kan till exempel vara vilken kulturell bakgrund och erfarenhet individen har. Det är viktigt att tänka på att benägenhet att lita på någon inte har något att göra med motpartens faktiska pålitlighet, då det endast är en uppfattning om någons pålitlighet denna komponent rör och ej en sanning.
Vad gäller komponenterna rörande pålitlighet hos den som någon har tillit till är förmåga personens kompetens och färdigheter inom ett visst område, välvilja är i vilken utsträckning den som någon litar på verkar vilja väl mot den som har tillit till den och integritet innebär att den som har tillit till någon ser att denne står vid sitt ord och vid sina principer.
Ovanstående komponenter avgör som sagt var tilliten som finns till en person och hur stor tilliten är ställs emot den risk med att känna tillit som personen känner, det vill säga jämförs med komponenten som kallas för upplevd risk. Den innebär att möjliga vinster och förluster med beslut som följer tillit tas med i beräkningen, och då bortsett från överväganden som rör relationen till den som det finns tillit till. Om den tillit personen känner för den andre upplevs som överstigande den upplevda risken ökar sannolikheten för att personen kommer hänge sig åt den komponent som kallas risktagande i relationen. Vilket ovan nämnda definition av tillit delger finns det alltid ett visst mått sårbarhet inom begreppet tillit och i modellen är det något som händer först när en person agerar till följd av sin tillit till någon annan, vilket till exempel kan vara när en chef ger en anställd ansvar för en viktig arbetsuppgift. Att känna tillit är alltså inte en risk i sig, utan det är beteendet som följer av att känna tillit som innebär ett risktagande.
Det risktagandet mynnar ut i, det vill säga resultatkomponenten, uppdaterar synen på de tre komponenterna rörande pålitlighet av den tilliten är riktad till; det vill säga de tre faktorerna för pålitlighet blir omprövade. Modellen visar med andra ord även tillitens dynamik.
Davies m.fl. (1995) poängterar omgivningens och tidens påverkan när det gäller modellen och tillämpandet av den. Exempelvis kan tillitsnivån vara konstant, men dess konsekvenser kan
bestämmas av kontextuella faktorer så som maktförhållandet i relationen, riskuppfattningen och de alternativ som är möjliga för den som står inför att lita på någon. Tillit är även något som utvecklas över tid, i takt med att parter interagerar. I början av en relation kan tilliten till exempel bygga på det faktum att en person håller sitt ord, för att sedan utvecklas till att personen som litar på den andre även märker att personen vill den väl. I denna uppsats tillämpas modellen och dess komponenter framförallt utifrån just tidens och omgivningens betydelse gällande tillit och vad gäller omgivningen är det samhällsformen som framförallt åsyftas då omständigheterna kring den, och även dess påverkan på tillitens karaktär, är central för uppsatsens problemformulering.
METOD
För att besvara undersökningens problemformulering genomfördes en kvalitativ undersökning (Kvale, 1997) med explorativ ansats (Arvidsson & Rosengren, 2002). Vad undersökningen skulle mynna ut i hölls med andra ord öppet, med ingången att arbetsgruppen nyligen blivit av med en gruppmedlem till följd av misstanke om ett brottsligt agerande och ett intresse för arbetsgruppen därav fanns hos författarna.
Urval av respondenter
Deltagarna i undersökningen innefattar samtliga nio anställda i den berörda organisationen, bortfallet var alltså 0 %. Samtliga var kvinnor i åldern 35 år och uppåt och åtta av dem hade samma arbetsuppgifter. Den återstående var chefen för arbetsgruppen, i undersökningen och uppsatsen benämnd som ledaren, vilken arbetade med administrativa frågor och inköp.
Datainsamling
Till grund för insamlandet av det empiriska materialet användes förutom i inledningen nämnd förförståelse även forskningsteorier framtagna för utarbetandet av en reviewartikel.
Intervjuguidens teman och underliggande frågor (se bilaga 1) skapades dels utifrån ovan nämnda förförståelse och teori och även genom så kallad brainstorming från författarnas sida, varvid intressanta och relevanta områden för att kunna besvara syftet med undersökningen var i fokus. Intervjuguiden fick under de enskilda intervjuerna fungera som stöd och distribuerades även till uppsatsens handledare för kommentarer och godkännande.
Informationen samlades in med hjälp av intervjuer med samtliga av arbetsgruppens medlemmar och då undersökningen omfattar ett flertal begrepp som kan vara svåra att mäta kvantitativt gjordes ett aktivt val att istället använda sig av en kvalitativ metod, det vill säga låta intervjupersonerna själva formulera sina svar i intervjuer som hade en explorativ inriktning.
För att säkerställa undersökningens reliabilitet hölls 7 av 9 intervjuer hölls enskilt i rum med stängd dörr. Två av intervjuerna genomfördes i rum utan möjlighet att stänga till en dörr, författarna gjorde dock bedömningen att den väntande intervjupersonen vid första intervjun höll sig på behörigt avstånd utan möjlighet att störa. Det anses därför inte påverka undersökningens reliabilitet. En faktor som kan ha påverkat reliabiliteten i undersökningen är det faktum att båda författarna har anknytning till samhället där undersökningen ägde rum.
Detta på så sätt att förförståelsen och bekantskapen med respondenterna kan ha påverkat frågornas formulering likväl som respondenternas svar. Reliabiliteten anses av författarna ha kunnat påverkas både positivt och negativt av det.
Vid undersökningens början var intentionen med den att genomföra en fallstudie och intervjuguiden utformades följaktligen därefter; för att täcka in det specifika fallets undersökningsområden. I takt med att materialet växte och vid sammanställning och analys av resultatet upptäckte författarna att undersökningen tagit en explorativ inriktning istället och gjorde ett medvetet val att då betrakta och genomföra undersökningen som just det, istället för en fallstudie. Detta innebär att intervjuguidens frågor i hög grad är knutna till just denna specifika undersökning, vilket i sin tur kan innebära en begränsning vid användande av den i liknande undersökningar. Materialet som ligger till grund för undersökningen kan med andra ord behöva modifieras innan tillämpning i framtida liknande undersökning, något som enligt författarna kan påverka validiteten.
Gruppintervjuer
Även en gruppintervju med samtliga i arbetsgruppen har genomförts i undersökningen, med en intervjuguide som stöd (bilaga 2). Frågorna grundades i resultatet från de enskilda intervjuerna, där det samstämmiga och relevanta i samtligas resultat lyftes fram; detta för att ingen skulle känna sig utpekad. Gruppintervjuns tillförlitlighet kan påverkas av osäkerhet från respondenternas sida att uttala sig inför resten av gruppen, dock indikerar den tidigare erfarenheten från de enskilda intervjuerna att de flesta i gruppen anser sig ha möjlighet att säga sin mening i arbetsgruppen, vilket kan bidra till att denna osäkerhetsfaktor inte nödvändigtvis behöver har påverkat gruppintervjuns tillförlitlighet.
Förutom intervjuguide användes även en dator vid intervjutillfällena. Fördelningen av arbetsuppgifterna mellan författarna bestod av att en ställde frågor och den andra skrev ner svar på datorn. Det faktum att intervjupersonernas svar skrevs ner kan enligt författarna öka undersökningens validitet.
Analysmetod
Kvale (1997) skriver om Ad Hoc när det gäller analysmetoder, vilket innebär att ett flertal olika analysmetoder används samtidigt för att skapa mening i materialet från intervjuerna och det är något som tillämpats i denna undersökning enligt följande beskrivning; intervjuerna resulterade i en mängd data, varvid analysmetoden meningskoncentrering först tillämpades (Kvale, 1997). Det innebär att intervjusvaren koncentrerades till en mindre mängd. I nästa steg sammanställdes svaren i enlighet med intervjuguidens olika temaområden, vilket enligt Kvale (1997) kallas för meningskategorisering. Det gjordes för att få en överblick av respektive temas resultat, där samtliga intervjupersoners svar skrevs in under respektive tema.
Etik
Samtliga respondenter informerades om undersökningen och tystnadsplikten och samtycke till intervjuerna (Trost, 1997). Vidare vad gäller undersökningens etiska aspekter har materialet hanterats med tanke på konfidentialiteten både i hanteringen av det och i presentationen av det i denna uppsats. Bygden, organisationen, respondenterna och uppgifterna rörande dem är avidentifierade, inklusive de citat som anges. Vid gruppintervjun togs etiken i beaktande på så sätt att författarna vid intervjutillfället inte själva deltog i den diskussion som ägde rum och därmed inte yttrade något som kunde äventyra respondenternas konfidentialitet från de enskilda intervjuerna.
Metoddiskussion
Fördelarna med vald metod är att undersökningens frågeställningar besvarades och att vald analysmetod kompletterade resultatet väl då meningskoncentrering, meningskategorisering och citat användes blandat och resulterade i ett omfattande och brett resultat att arbeta med.
Nackdelar finns dock gällande analysmetoden då det breda resultatet tidvis kändes svårt att bemästra. Tillämpande av en specifik analysmetod kunde ha minskat resultatets omfattning och förenklat analys och modifiering. En annan nackdel är att intervjufrågorna till viss del är retrospektiva (Trost, 1997). De ger inte svar på hur arbetsgruppens relation till X var då hon var en i gruppen, utan snarare på hur gruppmedlemmarna ser på den dåvarande relationen nu.
Minnet kan fela hos respondenterna och det kan även ha hunnit inträffa saker under året som gått sedan händelsen med X, vilket kan ha skapat en felkälla i resultaten.
Författarna har även reflekterat över vald metods betydelse för framkomna resultat. Genom uppväxten i bygden där undersökningen ägt rum råder viss bekantskap med arbetsgruppens medlemmar, vilket kan vara både positivt och negativt vid genomförande av kvalitativa intervjuer. Det positiva det kan ha fört med sig i undersökningen är att respondenterna kände trygghet i bekantskapen med författarna vilket kan ha resulterat i mer öppna och ärliga svar än, för dem, okända intervjuare skulle ha fått. Dock kan samma faktorer ha lett till att de behöll åsikter för sig själva vid intervjuerna för att de inte ville att dessa åsikter skulle komma till författarnas kännedom och de kan också ha tänkt sig för vid svarandet för att inte verka elaka när det gällde till exempel deras åsikter om X.
En annan reflektion kring detta är huruvida författarnas förförståelse i för hög grad styrt respondenterna i form av för detaljerade frågeformuleringar. Exempelvis satte författarna omedvetet ord på allmänhetens eventuella reaktioner i form av ”nyfikenhet” och
”omtänksamhet”, vid frågan kring allmänhetens reaktioner på det som drabbat arbetsgruppen.
Det kan ha orsakat att gruppmedlemmarna inte använde alternativa formuleringar i svaren. Att reaktionerna som allmänheten kan ha visat benämndes som de gjorde har författarna i efterhand förstått beror på deras kännedom om bygden och en vetskap om att sådana reaktioner från allmänheten förekommer när något ovanligt inträffar där. En slutgiltig reflektion över metodens betydelse för resultaten är dock att undersökningens metod var den bästa för att besvara problemformuleringen.
RESULTAT – ENSKILDA INTERVJUER
Förtydliganden till resultatpresentationen av både de enskilda intervjuerna och gruppintervjun, som följer i nästa avsnitt, är följande: Förskingringen som X misstänks ha ägnat sig åt benämns som ”händelsen” och gruppen och gruppmedlemmarna syftar på dagens arbetsgrupp, där X inte längre ingår.
Gruppens karaktär
Flera gruppmedlemmar beskriver gruppen som en familj och att de har en familjär känsla.
Alla är måna om varandra, bryr sig om varandra och lyssnar på varandra. En uttrycker det som följer: ”Vi är som en familj allihop och är väldigt öppna mot varandra.”
Många säger sig också uppleva att de arbetar med sina bästa kompisar och beskriver arbetsgruppen som ett kompisgäng, där en aldrig tidigare har upplevt sådan sammanhållning som hon upplever i denna arbetsgrupp. En benämner en arbetskamrat som en syster och flera pratar om att det råder stor öppenhet i gruppen. De känner att de kan prata med varandra om allt. Enligt de flesta träffas de inte mycket privat, i så fall är alla i arbetsgruppen med och inte bara några stycken.
De flesta upplever att arbetsgruppen knutit ännu starkare band efter det X misstänks ha gjort, att de kommit varandra ännu närmare. Något annat som också ändrats är de flesta i arbetsgruppen är mycket tydligare och informativa mot varandra nu när de tar hem produkter från butiken för att prova dem, eller vid genomförande av returer. Det på grund av det var fiffel med just detta som X:s gärning bottnade i. En uttrycker till exempel att hon är extra noga eftersom hon tänker att: ”så här gjorde X och la det i egen ficka”. Någon säger att hon har känt att hon måste se till att hon verkligen gör på rätt sätt så det inte faller på någon av de andra. Vidare kommentarer kring ämnet är att någon är mer noga med kassakvittot och extra noga med att kunden alltid ska skriva på när de lämnar tillbaka produkter. De säger att de gör detta för sin egen skull och inte för att någon av de andra kräver det.
Vad gäller inställningen till de andra i arbetsgruppen och arbetet i övrigt säger en gruppmedlem att eftersom hon inte kände något personligt band till X har det X misstänkt ha gjort inte heller påverkat gruppmedlemmens inställning, varken till arbetet eller till de andra i gruppen. En annan gruppmedlem säger samma sak, samt att hon inte förstår hur X kunde
”skita ner sig” på det sätt hon gjorde och ändå gå runt och må bra.
En gruppmedlem säger att hon av händelsen har lärt sig att hon är fruktansvärt sårbar och att ett företag är sårbart på grund av att en kompanjon gör något sådant som X misstänks ha gjort.
Hon säger att hon blivit varse att det alltid finns en risk för att något sådant här kan hända.
Gruppmedlemmarnas relationer till varandra och till X
De flesta i arbetsgruppen beskriver att de inte hade en nära relation till X. En i arbetsgruppen beskriver det som att ”Man är som en stor familj men X var den som man minst pratade med”. Många säger att anledningen till att de inte var så nära med X var att de inte arbetade så mycket tillsammans med henne, eller som en uttryckte sig ”Vi hade ingen närmare relation eftersom hon var ´däruppe´”. (Författarnas anmärkning: här åsyftas en annan av organisationens butiker).
Men många gruppmedlemmar upplever också att X skilde sig från övriga gruppen och därför inte var så nära som de andra. Några av åsikterna i arbetsgruppen angående X är att hon hade mycket fokus på sig själv, var övertrevlig, att hon hade många sjukdagar för ”lindriga”
åkommor, klagade på sin lön och att hon inte ställde upp för de andra som alla andra brukar göra. En säger att relationen med alla andra är jättebra och att det var X som ”man aldrig riktigt knöt an till” eftersom hon kunde ”häva ur sig vad som helst”. Enligt en annan i gruppen kände X själv av att hon skilde sig från de övriga och inte kände sig som en i arbetsgruppen.
Många i arbetsgruppen säger att de ofta funderade över X:s höga levnadsstandard i förhållande till vad hon tjänade och tyckt att det var konstigt. Några av undringarna var hur hon hade råd att hålla sig ”tipp topp” alltid, köpa så många av butikens produkter och åka och shoppa varje helg. Någon kommenterar också att det var konstigt att hon handlade produkter i andra butiker med tanke på att hon jobbade i butik och att det då är vanligt att använda den butikens produkter. En säger att X kändes falsk på något sätt eftersom hon alltid fixade håret och naglarna.
Gruppmedlemmarnas reaktioner efter händelsen
Vad gäller reaktionerna efter att händelsen med X uppdagades är chock en gemensam nämnare för i princip hela arbetsgruppen. Många beskriver det som ett ”chocktillstånd” och att de tänkte att det inte kunde vara sant. En stor del av arbetsgruppen beskriver att de blev ledsna, sårade, kränkta och en uttrycker: ”Man är fruktansvärt berörd, man är en familj och det har verkligen… det är i ens hjärta”.
Även ilska beskrivs av de flesta som en reaktion som kom efter ett tag. Någon i gruppen beskriver att hon blev ”så fruktansvärt arg” på X att hon flera gånger drömde om hur hon slog henne.
De flesta i arbetsgruppen berättar om hur alla samlades efter händelsen och gick igenom kassarullar för att undersöka omfattningen av förskingringen. De gick igenom allt under nästan en hel vecka och en i arbetsgruppen säger att det fortfarande ”kryper i kroppen” på henne när hon pratar om det och flera av gruppmedlemmarna säger också att om det var någon i arbetsgruppen som skulle förskingra så var det X och ingen annan av de i gruppen.
Kommunikationen i gruppen efter händelsen
Vad gäller behovet av att prata om händelsen med X har det varit stort hos i stort sett alla i arbetsgruppen, en säger till och med att hennes behov av att prata om det varit ”fruktansvärt stort”. En gruppmedlem har helst velat prata om det rättsliga; eftersom att stjäla är det värsta hon vet förutom att X gjorde som hon gjorde mot de andra under förtroende.
I stort sett samtliga anser att de i gruppen har pratat väldigt mycket om det som X gjorde, speciellt i början. Någon beskriver det som att de har ”ältat, vänt och vridit på det jättemycket, men inte för mycket” och några säger att både pratet och behovet av att prata om det har avtagit med tiden. En i arbetsgruppen säger att det inte går att älta hela tiden, ”man måste gå vidare” och en annan säger att nu när det lagt sig vill hon inte dra upp det, utan ha det bakom sig. Dock är de flesta eniga om att händelsen med X fortfarande poppar upp som samtalsämne när de träffas allihop och att det oftast inte dröjer mer än fem minuter förrän de
pratar om det. Någon tycker att det märks att ämnet fortfarande är ”jätteinfekterat”, men att de med tiden till och med kunnat skoja någon gång om det som drabbat dem.
Vad gäller möten kring det inträffade är formella sådana inget som arbetsgruppen har haft, dock nämner de flesta ett krismöte de hade precis när den misstänkta förskingringen uppdagades. Efter det har de inte haft några möten som berört det inträffade, men de har däremot träffats privat vid några tillfällen och precis som redogjordes för ovan har det vid de tillfällena pratats om det. En gruppmedlem uttrycker det på följande sätt: ”Man träffas ett par gånger om året, bestämmer semestrar och då kommer det alltid upp. Vi ventilerar det allihop.
Det ligger hela tiden aktuellt i hjärnan, rättegången, att man ska vara med och stötta varandra.”
Reflektioner kring hanteringen av händelsen
Hela arbetsgruppen säger sig vara nöjd med hur företaget har hanterat händelsen och delaktighet är ett återkommande nyckelord; alla har fått vara delaktiga och involverade i bearbetningen av det som har hänt. Även informationen inom företaget poängteras; både informationen om vad som hänt när det hade hänt och även efterverkningarna, det vill säga den fortlöpande informationen tiden efteråt nämner de flesta som mycket bra; ”Man hålls ajour med vad som händer.”
Gruppen blev mer och mer chockad ju fler kassarullar som gicks igenom efter att den misstänkta förskingringen hade uppdagats och en i arbetsgruppen anser att det var bra att det då kom en person från Länsförsäkringar till dem. Det kändes bra enligt henne att någon utifrån kom, fick se vad som hade hänt och därmed bekräftade dem på något sätt.
Någon tycker att den spontanbehandling som händelsen fått i företaget har varit ”jättebra”
och många poängterar hur bra det har varit att de har varandra att prata med, de har varit nöjda med det, men några önskar att de hade vetat mer hur de skulle vara mot de andra och haft någon form av mall att följa för att stötta de som varit mest ledsna till följd av det X misstänks ha gjort.
Ledarskapet i gruppen
Som gruppresultatet ovan visar är flertalet gruppmedlemmar av åsikten att arbetsgruppen mer eller mindre fungerar som en andra familj för dem och det poängteras att en anledning till att gruppen har en så bra relation beror på deras ledare, som uppmuntrar till denna typ av familjär relation mellan de anställda.
Några i arbetsgruppen uttrycker att de har känt en stor oro över hur deras chef skulle reda ut allt som inträffat, de var rädda för att hon skulle falla ihop av bördan gärningen orsakat. Vissa i gruppen menar att chefens dagsform i vissa lägen har haft en negativ inverkan på gruppen som helhet, då alla dragits med av dennas sinnesstämning.
På frågan om gruppens chef är ”en i gänget” anser alla gruppmedlemmar att hon definitivt är det, men att hon ändå är chefen. En av dem uttrycker det som så att ”När det gäller så är hon chef, men hon är ju ändå en i gänget”. En annan av dem upplever också att chefens roll som ledare har blivit mer tydlig i takt med att gruppen av anställda har växt med åren, men att hon trots detta upplever henne som en i gänget.
Vad gäller chefens ledarskap i övrigt anser ingen i arbetsgruppen att det har förändrats, några uttrycker att de till en början trodde att hon på grund av händelsen skulle införa striktare regler i företaget, men inget har förändrats. Här anser någon att det faktiskt hade varit skönt om chefen hade infört nya rutiner för kassahanteringen.
De anställda är alla överens om att händelsen hanterades, och fortfarande hanteras, på ett mycket bra sätt av deras chef trots att det inte fanns någon utarbetad krishanteringsplan på företaget. Flertalet av gruppmedlemmarna poängterar att de uppskattade ledarens öppenhet kring händelsen och att alla fick vara med och vara delaktiga i att reda ut vad som faktiskt hade hänt. Många gruppmedlemmar uppskattar även att ledaren kontinuerligt givit dem information om vad som händer i den rättsliga fråga som det X misstänks ha gjort nu har lett fram till.
Samhället
Allmänheten har enligt hela arbetsgruppen reagerat på händelsen och flertalet av gruppmedlemmarna har upplevt deras reaktioner som omtänksamhet. Endast i ett fåtal fall har frågorna från omgivningen upplevts som nyfikenhet. När frågorna har upplevts som ställda av nyfikenhet, har de som blivit utsatta för dem reagerat med att dra sig undan personen i fråga och inte ge så utförliga svar. Flera i arbetsgruppen berättar att många kunder har undrat hur det misstänkt brottsliga agerandet kunnat ske, varför ingen upptäckte det tidigare och att det har känts som ett ifrågasättande av butikens rutiner för bland annat kassahanteringen. Som svar på detta har de anställda uppgett att de aldrig kunde tro att någon skulle göra något sådant som X misstänks ha gjort. Flera av gruppmedlemmarna sa även gällande de samhälleliga frågorna att de hade flyttat från samhället om de hade varit hon.
Flertalet av de anställda upplever att stödet hos allmänheten har varit stort, dock påtalar några att utomstående har sagt kommentarer som ”så mycket pengar kan det väl inte handla om”,
”det måste vara tagit ur luften”. Andra kommentarer som vissa kunder har gjort har bland annat handlat om att de tycker att det är synd att X har slutat för ”hon var ju så trevlig”.
De flesta i arbetsgruppen tror att reaktionerna från allmänheten har varit större i det samhället där butiken, där X mestadels arbetade, är belägen. Detta eftersom alla där vet vem hon är. I det andra berörda samhället, där X stundtals arbetade, är det inte lika många som vet vem hon är, vilket de tror bidrog till att reaktionerna efter det hon misstänks ha gjort blev mindre där.
De anställda är samtliga överens om att kunderna inte har fått en förändrad uppfattning av butikerna och dess anställda i negativ bemärkelse. Däremot upplever de mer stöd än någonsin, både i form av muntlig uppmuntran, men också i form av att kunderna har blivit butikerna mer köptrogna. En av gruppmedlemmarna tror att en av faktorerna till detta kan vara att X inte var särskilt omtyckt av många människor, vilket gjorde att de undvek butiken när hon arbetade där. För att nu, när hon är borta, återvända som kunder.
Tilliten i gruppen
Vad gäller tilliten i arbetsgruppen litar alla på varandra idag trots det som hänt. En säger att de måste ha tillit till varandra eftersom ”vill man ta så kan man” och några andra anser att de litar ännu mer på varandra idag. Vad gäller detta poängteras till exempel det som kom fram i resultatet angående om något ändrats i deras inställning till jobbet och de övriga i arbetsgruppen; nämligen att de flesta i arbetsgruppen är mycket tydligare och informativa mot
varandra nu när de tar hem produkter från butiken för att prova dem, eller när de genomför returer. En av dem som anser att de känner mer tillit inom arbetsgruppen idag än innan händelsen med X uppdagades säger sig dock vara osäker på om det beror på händelsen med X, eller på något annat. Flera i arbetsgruppen säger att det X gjorde har inneburit att de skulle ha svårt att lita på någon ny om det till exempel skulle göras nyanställningar, en säger dock att hon inte hade varit misstänksam utan att ”man får utgå från just den personen”.
Förutom att gruppmedlemmarna själva är mer noggranna gällande vissa rutiner efter händelsen med X, så upplever ingen i arbetsgruppen att det införts varken direkta eller indirekta förändringar i butiksarbetet. En tror att det hade blivit misstämning hos alla om misstänksamhet tagit överhanden. Ingen i arbetsgruppen tycker att det behövs mer kontroll av dem som anställda, en kommenterar att hon vill ha det som det är nu för att det är skönt att bli litad på. Det gör enligt henne att hon har ett ansvar att leva upp till och hon tycker det är skönt att hon får ha ansvar i arbetet. En annan tycker att ökad kontroll är onödigt för att hon känner en trygghet i sitt arbete. Däremot är det några som ändå skulle vilja att det infördes någon typ av kontroll, för ledarens skull.
Händelsens konsekvenser
Händelsen med X har visat sig få både positiva och negativa konsekvenser enligt arbetsgruppen. De flesta tycker till exempel att det är positivt att det förde med sig att X försvann ur arbetsgruppen. En säger att hon inte kan komma på något annat positivt med det som hände än just det; att X försvann, för det var ”knappast en förlust”. Andra åsikter är glädje över att ”vara kvitt” X och att det är skönt att X försvann på grund av hennes lynniga humör och sätt. Några i arbetsgruppen säger dock att även om det är skönt att vara av med X så är ändå sättet det hände på tråkigt. Något annat positivt som händelsen med X förde med sig är enligt många i arbetsgruppen att de har kommit varandra ännu närmare, vilket även framkom tidigare i resultatet. En säger att ”Man samlades runt en grej och öppnade sig för varandra lite mer.” och en annan uttrycker sig på följande sätt att ”Man kommer varandra lite närmare och lär sig något omedvetet ur det ändå.”
Vad gäller de negativa konsekvenser som händelsen med X fört med sig framförs en mängd olika åsikter från arbetsgruppens medlemmar. En nämner all tid och energi det tagit, en pratar om stämningen som det mest negativa och att några medlemmar varit väldigt ledsna. En säger att den positiva känsla hon hade just runt den tiden när händelsen inträffade drogs ner och någon annan säger att just när det hände var allt negativt. Andra negativa resultat som nämns i arbetsgruppen är oro och ängslan och att det kändes som att få en smäll. Någon säger till exempel att ”Det är en smäll man får som medarbetare, en sak man inte ska behöva genomlida... Man har själv blivit sårad, här har jag litat på henne och tyckt lite synd om henne och så har hon blåst en rakt ut. Man har blivit sviken. Och förtroendet för kassan, det finns inte på en karta att man gör så.”
En säger att bedrövelse är det mest negativa som kommit ur händelsen och att det varit skillnad om det hänt på ett stort företag där de inte har de känslorna för företaget och chefen som finns i deras arbetsgrupp; det vill säga där de inte står varandra så nära som i denna arbetsgrupp. Hon säger att ”Man är så fruktansvärt nära chefen och de andra, det är som ens lilla hem, det står en så nära.” Ingen i arbetsgruppen tror att det de drabbades av skulle kunna hända igen, i alla fall inte i den arbetsgrupp de har idag. En säger att det beror på att alla i dagens arbetsgrupp är lika och har samma värderingar.
RESULTAT – GRUPPINTERVJU
På frågan om varför tillit och familjekänsla kännetecknar arbetsgruppen som undersökts svarade gruppen att det förmodligen beror på att alla känner varandra väl både privat och arbetsmässigt. En annan anledning som också dyker upp är ledarens förmåga att handplocka individer med ”hjärtat på rätt ställe” som de uttrycker det, vilket har bidragit till att alla i gruppen är ganska lika i personligheterna vilket de ser som en förutsättning för att gruppen ska fungera på ett bra sätt. Gruppen tror också att familjekänslan som karakteriserar gruppen är ett resultat av att de alla är uppfostrade med de ”rätta” värderingarna, vilket visa sig genom att alla är måna om varandra och att alla i arbetsgruppen ställer upp för varandra när det behövs.
Arbetsgruppen är överens om att det faktiskt är lite speciellt att leva och arbeta på en liten ort.
De menar att det inte går att vara anonym då ”alla känner alla”, någon nämner att kontrollen som omgivningen har på individerna i små samhällen både är på gott och ont på så sätt att man alltid har någon och vända sig till om det händer något, samtidigt som små samhällen kan göra att folk blir sensationssökande och nyfikna. Då butiken de arbetar i är beroende av sina kunder i de små samhällena menar de att det är extra viktigt för dem att tänka på vilket humör de visar upp gentemot sina kunder, om en kund blir bemött på ett otrevligt sätt är de alla överrens om att den kunden sprider det vidare till övriga ortsbor vilket kan leda till minskad kundtillförsel. Detta problem tror inte arbetsgruppen förekommer i större städer i samma utsträckning då där finns fler kunder.
Författarna frågade även arbetsgruppen om de hade några rekommendationer till andra arbetsgrupper som råkar ut för en liknande händelse som de gjorde. Arbetsgruppen svarade att de viktigaste man kan göra när en katastrof inträffar är att ta hand om varandra. De tror även att det är viktigt att så snabbt som möjligt samla alla och ha ett informationsmöte så att alla har samma information, så att ingen känner sig utanför och sedan kontinuerligt uppdatera alla och prata om vad som händer i fallet så att det inte skapas någon onödig oro i gruppen. De tror även att det är bra att ha någon form av branschorganisation i ryggen som kan stötta med praktiska detaljer så som hjälp med juridiska frågor, försäkringstips och annat. Arbetsgruppen tycker också att de hade varit bra att haft en krishanteringsplan färdig som kunde ha underlättat i början av krisen.
Avslutningsvis säger gruppen att de tycker att alla företag ska vara beredda på att en kris kan inträffa när som helst, oavsett hur bra arbetsgrupp man än har.
Under intervjun uppmärksammade författarna att det fortfarande finns en tydlig fascination för händelsen trots att det snart är ett år sedan det inträffade, arbetsgruppen glider ofta ifrån frågorna för att prata om detaljer ur händelsen.
ANALYS
Ur resultatet lyfts här två områden fram för analys; samhällsform och tillit. Dessa löper parallellt med varandra som en sorts röda trådar genom resultatet och har endast vaga gränser till varandra, eftersom tilliten i arbetsgruppen är präglad av samhällsformen. Anledningen till att samhällsform och tillit ses som röda trådar i resultatet finns i deras uppkomst, vars ursprung finns i följande faktorer: Dels i undersökningens problemformulering, formulerad delvis utifrån författarnas intresse och egna förförståelse i form av erfarenheter av bygden arbetsgruppen existerar i. Och dels har den sitt ursprung i den teori rörande områdena som författarna tagit del av både före och under undersökningens genomförande. Den teori som ligger till grund för samhällsområdet är den kring begreppsparet Gemeinschaft och Gesellschaft. Det innebär att området inte enbart omfattar just samhällsformen som sådan, utan också påverkar och visar sig i arbetsgruppen, dess interagerande och dess individer.
Resonemangen kring samhällsform och tillit, kring deras existens och verkningar i arbetsgruppen, flyter därför samman med varandra i den analys av dem som presenteras här.
Begreppsparets samverkan och distinktion i landsbygd och stad öppnar alltså upp för en analys som når ett vidare område än enbart ett och det är här denna analys tar sitt avstamp för att efter hand vävas samman med tillit och hur den och dess betydelse i arbetsgruppen kan beskådas och förstås närmare.
Gemeinschafts och Gesellschafts påverkan på gruppen
Det går i resultatet att se det faktum Asplund (1991) redogör för; att begreppsparet Gemeinschaft och Gesellschaft är just ett par som begrepp. Det innebär en sorts samexistens där deras respektive kännetecken till större eller mindre del representeras, och därmed påverkar och visar sig, i det fenomen som studeras. I arbetsgruppen går denna samexistens påverkan bland annat att se inom dess medlemmar. Som inledningen till uppsatsen avslöjade har arbetsgruppen nyligen blivit en medlem mindre till följd av misstanke om ett brott utfört i organisationen. I de åsikter som finns i arbetsgruppen om X:s karaktär, personlighet och utseende går att utläsa att Gemeinschaft och Gesellschaft samexisterar och bidrar i olika grad med sina respektive karaktäristika. I denna undersökning innebär det att X i högre grad representeras av drag från Gesellschaft än vad de andra gruppmedlemmarna gör. Det kommer att beskrivas närmare längre fram i denna analys och ledde fram till det faktum att många av de övriga i arbetsgruppen upplevde att X skilde sig från dem och arbetsgruppen som helhet och därför inte var lika närstående någon av dem som de andra var varandra.
En del av det som framkom vid gruppdiskussionen kring varför familjekänsla och tillit kännetecknar den återstående arbetsgruppen förstärker, med uttalandena om att X var annorlunda i åtanke, resonemanget kring en annorlunda samexistens av Gemeinschaft och Gesellschaft i X jämfört med övriga gruppmedlemmar. Några av dessa uttalanden är till exempel att hon skilde sig från de övriga i gruppen, att hon inte ställde upp för de andra som alla andra brukar och att hon kunde ”häva ur sig vad som helst”. Det framkom till exempel att arbetsgruppen ansåg att en anledning till deras kännetecken familj och tillit är ledarens förmåga att handplocka individer med ”hjärtat på rätt ställe”, vilket har resulterat i att alla i gruppen är ganska lika i personligheterna. Att det ses som en förutsättning för att gruppen ska fungera på ett bra sätt, visar att liktänkande i form av samma samexistens av begreppsparet Gemeinschaft och Gesellschaft, med övertag från Gemeinschaft i detta fall, både är ett faktum och något som är viktigt för arbetsgruppen.
Det är också anledningen till de tankar som uttrycks om X från gruppmedlemmarna, att hon var den som ”man aldrig riktigt knöt an till” och att ”man är som en stor familj men X var den som man minst pratade med”. Uttalandena om att hon hade mycket fokus på sig själv och var övertrevlig är kompletterande åsikter till dessa som också visar på samma faktum och även på att X:s personlighet dominerades av andra faktorer än de andras. Det vill säga från Gesellschaft. Förklaringen kring varför dessa uttalanden visar på ett annorlunda förhållande mellan begreppsparet inom X finns i ordet ”brukar”, vilket till exempel användes i uttalandet kring att hon inte ställde upp för de andra när det behövdes, som de andra brukade göra. Ordet
”brukar” står nämligen för vad som är normen i den, av Gemeinschaft dominerade, bygden, arbetsgruppen och individerna; nämligen hur det är vanligt och brukligt att bete sig och vara där. Gemeinschaft karaktäriseras till exempel av hjälpsamhet (Asplund, 1991) och det är med andra ord naturligt och självklart för personerna i arbetsgruppen att ställa upp för varandra.
Att som den avhoppade medlemmen då fokusera på sig själv i större utsträckning och inte se det som självklart att ställa upp för de andra visar på dragen från Gesellschaft hos henne. Det kan de andra gruppmedlemmarna inte känna igen, eller se hos sig själva, och därmed är det något okänt för dem. Den avhoppade medlemmen sågs på grund av detta som en annorlunda individ i arbetsgruppen.
I gruppmedlemmarnas reaktioner kring händelsen och i deras uttalanden om X rörande hennes övertrevlighet, hur hon inte riktigt passade in i gruppen, att hon kunde häva ur sig vad som helst, att de inte riktigt knöt an till henne och att de i skuggan av händelsen nu kommit varandra ännu närmare och är som en familj går det att utläsa att gruppen nu försöker reparera den turbulens de utsattes för i och med händelsen. I reaktionerna och uttalandena avspeglar sig dels den oro för gruppens fortsatta utveckling som Lennéer Axelsson och Thylefors (2005) menar kan visa sig då en gruppmedlem försvinner och dels hur de, på grund av den oron och som en reaktion därav, försöker stärka sig som grupp. Det märks hur viktigt det är för dem att lindra oron genom att sluta sig tätt tillsammans i sin familjekänsla och poängtera denna för att känna att den existerar och återfå den trygghet som de vill ha. En trygghet som är väsentlig för dem i och med att Gemeinschaft råder i gruppen och inom dem. De sluter sig helt enkelt samman som grupp och i uteslutandet av X, som skiner igenom i ovanstående uttalanden om henne, kommer de varandra närmare.
För att åter fokusera på Gemeinschafts och Gesellschafts samexistens inom gruppmedlemmarna och X finns det i den skiftande syn på arbete som begreppen presenterar en förståelse för att gruppmedlemmarna reagerade så starkt som de gjorde på händelsen. I Gesellschaft råder, vilket bristen på hjälpsamhet från X:s sida är en indikator på, individualism och arbete sker för egen vinnings skull (Andersson, 2005). Att X agerade som hon misstänks ha gjort kan alltså analyseras med hjälp av hur förhållandet i begreppsparets samexistens såg ut i hennes personlighet, det vill säga att Gesellschaft dominerade över Gemeinschaft. Och då blir också chocken, ledsamheten och ilskan som följde i handlingens spår hos övriga i arbetsgruppen än mer förståelig. X tänkte individualistiskt, snarare än kollektivistiskt, och försökte i sitt arbete få ut mesta möjliga ekonomiska vinning för sin egen del. Förmodligen också i tron att någon annan i arbetsgruppen gjorde likadant som henne, eller hade kunnat göra samma sak.
Hade arbetsgruppen i denna situation bestått av individer med samma drag som gruppmedlemmarna ansåg att X har, hade avslöjandet om vad hon misstänks ha gjort inte kommit som en chock. Arbetsgruppens medlemmar hade då nämligen i högre grad förväntat sig ett sådant agerande från någon i gruppen förr eller senare. Men övriga arbetsgruppen och dess individer karaktäriseras, vilket framkom tidigare, till större del av Gemeinschaft och det
innebär att de kännetecknas av ett mer kollektivistiskt tänkande än X. De arbetar efter den devis Andersson (2005) redogör för, nämligen devisen tjänster och gentjänster snarare än för sin egen ekonomiska profit. Därför ledde det X misstänks ha gjort till den chock samtliga beskrev och även till att de blev ledsna, sårade och kränkta och inte kunde förstå varför X agerat på det viset hon gjort. Uttalandet från en i arbetsgruppen i detta sammanhang som var att ”man är fruktansvärt berörd, man är en familj och det har verkligen… det är i ens hjärta”
är ett uttryck som visar hur hårt händelsen drabbade den övriga gruppen och ledde till den ledsamhet som uppstod i deras ”familj” när den uppdagades.
Vid en genomgång av resultaten kring hur arbetsgruppen sagt att allmänheten reagerat kan ovanstående resonemang även knytas till bygden arbetsgruppen verkar i. Många kunder har enligt flera i arbetsgruppen undrat hur gärningen kunde ske och varför ingen upptäckte det tidigare och det visar på det i bygden rådande Gemeinschaft. Arbete för dem handlar inte om att tänka individualistiskt och arbeta enbart för egen skull och det handlar definitivt inte om att utnyttja sitt arbete på det sätt X gjorde. Det är därför svårt att till fullo förstå hur ett sådant agerande ens kan börja i tanken. Arbetsgruppens svar på allmänhetens frågor har, lika logiskt som sanningsenligt i sammanhanget, varit att de aldrig kunde tro att någon skulle göra något sådant som X gjorde.
För att i ännu större utsträckning förstå allmänhetens, likväl som arbetsgruppens, känslor för X och det hon misstänks ha gjort, kan det analyseras i förhållande till det som Andersson (2005) uttrycker när det gäller att sälja en vara till överpris till någon. X har i sitt agerande fört individerna i arbetsgruppen bakom ljuset och äventyrat de normer och värderingar som råder hos dem och i bygden som helhet. En av följderna blir givetvis uppfattningen av opålitlighet i omgivningens ögon och därmed ett sorts utdömande. Ett utdömande de andra idag försöker undvika genom det som till viss del analyserats gällande förfarandet att för varandra tydligt informera varandra om saker och ting och visa att rutiner går rätt till. Ingen vill bli misstänkt för att agera som X misstänks ha gjort och därmed uppfattas som opålitliga av varandra likväl som av allmänheten.
Vad gäller värderingar finns flertalet intressanta aspekter att ta upp för analys i sammanhanget, både i förhållande till agerandet X misstänks ha engagerat sig i och att hon skilde sig från övriga gruppen. Bland annat finns ytterligare förklaring till, och en sorts bekräftelse på, att dragen från Gemeinschaft är överrepresenterade hos de återstående gruppmedlemmarnas personligheter jämfört med hos X i vissa av de åsikter som kom fram kring värderingar i arbetsgruppen. Vid gruppdiskussionen sa till exempel gruppen att de tror att familjekänslan, som genom de enskilda intervjuernas resultat visat sig vara ett kännetecken för gruppen, är ett resultat av att de alla är uppfostrade med de ”rätta” värderingarna. Det är också något som kom fram i de enskilda resultaten i form av att många ansåg att de i dagens arbetsgrupp har liknande värderingar och att om det var någon som skulle förskingra så var det just den person som gjorde det. Ingen av de andra skulle kunna gjort på det sättet.
Till att börja med är familjekänslan som sagt var sprungen ur Gemeinschaft, och värderingarna som följer därav gör att ens sådan syn på arbete som X hade, där förskingring överhuvudtaget ens beaktas, är en omöjlig tanke. Gesellschaft kan dock ses avspegla sig i dem som uttryckt att om det var någon som skulle förskingra så var det X. Det avspeglar sig genom att insikten finns hos de gruppmedlemmarna att ett sådant agerande kan ske, vilket gör att förvåning att det var X som gjorde det till viss del har uteblivit hos vissa. Den inledande chocken till trots.
Tillitens betydelse i arbetsgruppen
Resonemanget kring arbetsgruppens värderingar och deras roll kan också utvidgas i förhållande till tillit i arbetsgruppen genom användande av tillitsmodellen av Davies m.fl.
(1995). Till att börja med har tiden en betydelse för arbetsgruppens värderingar, likväl som den har betydelse för den tillit de har till varandra. Enligt modellen utvecklas relationer, och därmed tillit, med tiden. Det sker genom interaktion och betyder i det här fallet att de gruppmedlemmar som är dominerade av Gemeinschaft kunnat avläsa varandras därav följande gemensamma värderingar tydligare och tydligare ju längre de arbetat tillsammans.
Det innebär också att olikheten till den numer avhoppade medlemmen samtidigt blivit allt tydligare.
I modellen har, förutom tiden, även omgivningen en påverkan gällande detta. Arbetsgruppens kontext påverkar främst genom en av tillitsmodellens tre komponenter för att ses som pålitlig:
välvilja, innefattande just värderingar. Medlemmarna i arbetsgruppen uppfattar helt enkelt vilka i arbetsgruppen som har liknande värderingar som de själva och upplever en högre nivå av välvilja hos de personerna. Därmed existerar en ökad förutsättning för dem att känna större tillit till de gruppmedlemmarna än till en medlem som inte upplevs ha samma välvilja, det vill säga X. X:s personlighet dominerades ju av Gesellschaft, utmynnande i det mer individualistiska än det kollektivistiska tänkande och agerande hon ägnade sig åt. Detta tedde sig för övriga gruppmedlemmar som ett beteende som inte bottnade i välvilja för någon av dem och därmed följde en minskad förutsättning för hög tillit till henne. Den blev inte heller lika hög som för de andra, som alla i stor utsträckning litar på varandra än idag.
Vidare vad gäller resultatet kring tillit i arbetsgruppen kommenterar i stort sett samtliga att de har hög tillit till varandra; de litar helt enkelt mycket på varandra. Att de samtidigt visar varandra kassakvitton och informerar varandra tydligt om tillvägagångssätt i vissa arbetsprocedurer visar på det faktum som finns att skåda inom tillitsforskningen; nämligen att den sociala världen inte har samma förutsägbarhet som tingvärlden (Aronsson & Karlsson, 2001). Det går aldrig att vara till fullo säker på andra människors intentioner och då gäller det att som medlem i arbetsgruppen basera alla handlingar på tillit till varandra för att minska osäkerheten och istället öka förutsägbarheten. Det är det arbetsgruppens medlemmar gör när de agerar på det sätt de gör vid exempelvis hanteringen av kassakvitton och genomförandet av returer. Att arbetsgruppen dessutom är överrepresenterat av Gemeinschaft och därmed kännetecknas av den familjära och kollektiva känsla som tidigare analyserades, innebär att det sociala dominerar över tingen i ännu större utsträckning och gör tilliten och handlandet i dess riktning ännu viktigare. Allt för att eliminera osäkerhet och misstro inom arbetsgruppen.
Utifrån tillitsmodellen som Davies m.fl. (1995) presenterar går det att se att en stark organisatorisk kontroll hämmar den dynamiska tillitens utveckling på så sätt att den man litar på kan tros agera utifrån uppsatta regler. Det gör att agerandet inte uppfattas som ett agerande som styrker någon av faktorerna för pålitlighet utan som ett agerande som uppstår för att personen måste, till följd av reglerna. Den höga tillit arbetsgruppen säger sig uppleva till varandra är med andra ord genuin och äkta eftersom de inte har faktiska regler att följa som säger att de absolut måste visa varandra kassakvitton och informera om andra saker. Det gör i sin tur att de inte behöver tvivla på huruvida de andra gruppmedlemmarna verkligen agerar med hög integritet och välvilja och därför har de också i grunden goda förutsättningar för en fortsatt hög tillit till varandra.
