Från realism till normkritik: - barnböcker om sexualitet för barn i förskoleåldern under ett halvt sekel, 1970-talet till 2010-talet

Från realism till normkritik

- barnböcker om sexualitet för barn i förskoleåldern under ett halvt sekel, 1970-talet till 2010-talet

Johan Claesson

Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Självständigt arbete 15 hp, AN (Magisterexamen) Barn- och ungdomsvetenskap

Masterprogram i förskoledidaktik (120 hp) Vårterminen 2020

Examinator: Åsa Bartholdsson

English title: From realism to norm criticism - children's books about sexuality for preschool age children from half a century, the 1970s to the 2010s

Från realism till normkritik

- barnböcker om sexualitet för barn i förskoleåldern under ett halvt sekel, 1970-talet till 2010-talet

Sammanfattning

Studiens intentioner är att ta reda på hur sexualiteten har framställts i sexualupplysningsböcker för barn i förskoleåldern med fokus på begreppen; familj, genus, biologiskt kön, könsumgänge och befruktning, under tidsperioden från 1970 till 2019. Vidare vilken funktion och stöd litteraturen kan fylla i förskolan då den används som ett verktyg i undervisningen. Studien använder sig av kvalitativ textanalys av sexualupplysningsböckerna och tidigare forskning för att tolka och förstå och därmed skapa kunskaper av det studerade i fokus. Studien visar på att 1970-talets böcker hade större variation av begrepp av biologiskt kön och könsumgänge än senare årtionden. 2010-talet är det årtionde som har minst begrepp, men med de böckerna går det att se en medvetenhet på hbtq-, normkritiska- och

genusfrågor där exempelvis andra familjekonstellationer samt sätt att skaffa barn på belyses. Det finns väldigt lite forskning kring sexualundervisning för barn i förskolan, här har senare skolgång fått större uppmärksamhet. Och när det kommer till hur sexualupplysningsböcker används som ett didaktiskt redskap i förskolan är det brist på kunskaper. Här framträder behovet av forskning kring hur

sexualupplysningsböcker för barn i förskoleåldern används av personal i förskolan i undervisningen.

Den här studien belyser även att det är brist på barnperspektivet i sexualupplysningslitteraturen då det är den vuxnes sexualitet som träder fram genomgående i böckerna.

Nyckelord

barn och sexualitet, sexualundervisning, sexualitet, bilderböcker, faktaböcker, förskola

Innehållsförteckning

Förord ... 1

Inledning ... 2

Syfte och frågeställningar ... 4

Syfte ... 4

Frågeställningar ... 4

Tidigare forskning ... 5

Sexualupplysningslitteratur för barn 1970-2019 ... 5

Det didaktiska och förskolan angående barnböcker och sexualundervisning ... 6

Analys och metod ... 10

Kvalitativ textanalys ... 10

Val av metod ... 11

Urval och avgränsningar ... 11

Undersökningsmaterial ... 12

Databearbetning och analysmetod ... 12

Studiens kvalitet ... 13

Resultat och analys ... 15

Diskussion ... 21

Betydelse för praktiken och professionen ... 25

Slutsatser ... 27

Vidare forskning ... 27

Referenser ... 28

1

Förord

Som förskollärare har jag under mina 20 år stött på barns sexualitet och dess uttryck i olika former.

Det är en viktig och grundläggande del av oss som individer och att vara människa. Min erfarenhet är att sexualiteten sällan kommer på tal i arbetsgrupper i förskolan eller tillsammans med barnen, då det kan upplevas som ett känsligt ämne. Då det tas upp för samtal och diskussion är det ofta relaterar till oro eller någon problematik hos något barn, antingen från vårdnadshavare eller i arbetsgruppen.

Under dessa år är det undantagsvis sexualupplysningslitteratur för barn funnits framme för att läsas och samtalas kring, vilket skapat frågor och att jag vill veta mer. Barn behöver få undervisning och information om biologin men även andra aspekter av sexualiteten som det sociala och psykologiska.

Detta för att kunna förstå sig själva och andra, men också ha en uppfattning om vad som är normalt eller inte. Om barn får upplysning kanske de också kan säga nej till sådant som känns obehagligt eller de inte ska vara med om. Här tänker jag att förskolan kan vara en viktig arena för att hjälpa barn att utveckla kunskaper och lägga en bra grund för resten av livet.

Jag vill tacka de som varit med på vägen som kurskompisar, kolleger, familjemedlemmar och bibliotekarier på Högsbo bibliotek i Göteborg som hjälpt till att få fram böcker, men som också delat med sig av sina erfarenheter.

Det kan vara svårt att beskriva essensen i en text eller en bild som det här arbetet går ut på, nedan citat tycker jag fångar detta.

The most important element in a picture cannot be defined.

Pierre-Auguste Renoir

Johan Claesson

Göteborg 4 oktober 2020

2

Inledning

Människans sexuella identitet grundläggs tidigt i livet och vilken information samt vilka möjligheter som ges för att utveckla en sund sexualitet och syn på sin kropp, har stor betydelse för hälsan. På det sätt som samhället är uppbyggt idag spenderar många barn långa dagar i förskolan, som då blir en viktig plats för barnens möjligheter att både få information, leva ut och lägga grunden för sin sexualitet för resten av livet (Kellogg, 2009, WHO, 2016). Sexualupplysningslitteratur för barn i förskoleåldern som denna studie behandlar kan vara ett viktigt verktyg för personal i förskolan för undervisning på området.

Det är begränsat med svensk forskning med fokus på sexualupplysningslitteratur för barn i

förskoleåldern. Ett mer omfattande arbete har gjorts av barn- och ungdomslitteraturforskaren Maria Andersson med studien Från stork till spermabank. Sexualupplysningslitteratur för barn 1965–2014 (Andersson, 2015), som bidragit med viktiga kunskaper på området. Begreppet

sexualupplysningslitteratur eller sexualupplysningsböcker kommer att användas i denna studie som ett samlingsnamn för att definiera böcker om sexualitet för målgruppen barn i förskoleåldern. Dessa termer har tidigare använts av Andersson (2015) för att beskriva böcker som förmedlar en eller flera aspekter inom sexualiteten för att ge barn ökade kunskaper på området. Studiens startpunkt har förlagts till 1970-talet då utgivningar av sexualupplysningslitteratur för barn tog fart i Sverige, och fram till 2019 för att belysa förändringar som skett under perioden 50 år. Denna studie berör också vad sexualupplysningslitteraturen kan betyda för barns kunskapsinhämtning samt vilken funktion och stöd litteraturen kan bidra med till personal i förskolan som ett verktyg i undervisningen.

Förskolan har ett uppdrag utifrån Läroplanen för förskolan (Lpfö 18) där barn genom utbildning ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Det finns dock inga specifika skrivningar i Lpfö 18 som ger personalen i förskolan skyldigheter att undervisa och bemöta barns sexualitet. Men sexualiteten inkluderas i Lpfö 18 i mer generella ordval i relation till utveckling och välbefinnande som i dessa meningar; ”vilka krav och förväntningar som ställs på barnen bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt” och vidare att ”det är viktigt att alla som arbetar i förskolan bidrar till att barnen oavsett könstillhörighet ges förutsättningar för utvidgade upplevelser och uppfattningar om sina möjligheter”. Kosztovics (2014) utförde på uppdrag av Malmö stad en undersökning på 22 förskolor i Malmö med sammanlagt 54 deltagare för att få en bild av

förskolepersonalens syn på barns sexualitet. Resultatet pekar på att pedagoger är ängsliga för kollegers och vårdnadshavares reaktioner och åsikter när det kommer till att berätta, samtala om och låta barn leva ut sin sexualitet i förskolemiljö. Och det är inte alltid det känns naturligt och enkelt att berätta för barn om sexuell anatomi, sexuell utveckling och reproduktion. Sexualupplysning borde vara en integrerad del av förskolans verksamhet men så är det inte alltid. European Expert Group on Sexuality Education (2016) lyfter fram att det är väsentligt med regelbunden och genomtänkt

sexualundervisning. De menar att sexualundervisning som sker på förskolan inom en känd och säker miljö för barnen har en positiv och livslång effekt på deras hälsa och välbefinnande. En långsiktig och god kvalité på sexualundervisningen har bland annat effekt på individers relationsbyggande, påverkar könsterotypiska attityder och minskade tonårsgraviditeter (European Expert Group on Sexuality Education, 2016).

Baserat på sin forskning om barns sexualitet beskriver Kellogg (2009) att normala sexuella beteenden

hos barn 2-6 år som; “touching/masturbating genitals in public or private, looking at or touching a

3

peer's or new sibling's genitals, showing genitals to peers, standing or sitting too close to someone and trying to see peers or adults naked”. WHO åskådliggör att sexuell hälsa är ”integrationen av de somatiska, emotionella, intellektuella och sociala aspekterna av sexuell varelse på sätt som är positivt berikande och som förbättrar personlighet, kommunikation och kärlek” (WHO, 2016:4). Dokumentet från WHO (2016:6) lyfter vidare fram ”att vara sexuell är mycket mer än en fråga om fysiologi och sexuell aktivitet. Att vara sexuell handlar mycket om vem vi är, vad vi känner, vad vi värderar, vad vi tycker och vad vi önskar”. Det går att se på sexualiteten i våra liv utifrån olika aspekter som

biologiskt, socialt och psykologiskt (Larsson, 2001, WHO, 2016). Våra kroppar och könsorgan samt de hormoner som styr vår sexualitet kan hänvisas till det biologiska avseendet. Den sociala

sexualiteten är kopplad till vår tolkning av det som anses vara normalt utifrån kulturella, politiska och religiösa aspekter. Den individuellt upplevda sexualiteten utifrån biologiska och sociala erfarenheter, vilka skapar våra uppfattningar och som blir en del av personligheten, bildar den psykologiska sexualiteten (Larsson, 2001, WHO, 2016). Därmed kan vi säga att det är viktigt att barn tidigt får kunskaper på området för att utveckla en sund relation till sin kropp och sexualitet.

Som tema i studien används familj, genus, biologiskt kön, befruktning och könsumgänge, vilka går att koppla till det biologiska, sociala och psykologiska av sexualiteten som ovan beskrivit.

o Tema familj kopplas till den sociala sexualiteten. Kopplat till vad vi anser vara normalt. Det vill säga hur vi lever ut vår sexualitet utifrån förväntningar på hur vi ska vara.

o Tema genus kopplas till den psykologiska sexualiteten. De biologiska och sociala aspekterna av sexualiteten skapar den personliga sexualiteten utifrån erfarenheter på vad som förväntas utifrån vårt biologiska kön samt samhällets förväntningar. Här kan exempelvis hbtq personer komma i krock med vad som är socialt gångbart och de egna upplevda erfarenheterna av sin kropp.

o Teman biologiskt kön och befruktning kopplas till den biologiska sexualiteten. Då det handlar om våra kroppar.

o Tema könsumgänge kopplas till de biologiska, sociala och psykologiska delarna av sexualiteten.

Att ingå könsumgänge innebär att flera delar av sexualiteten är inkopplad och bildar en helhet.

Ett annat tema som används i studien är barns egen sexualitet och hur den kommer fram i sexualupplysningslitteraturen för barn.

Det saknas en entydighet i forskningen av vad som definierar en familj och därigenom finns det en mångfald av tolkningar av vad en familj är utifrån historiska, politiska och kulturella sammanhang.

Men en familj kan definieras som en grupp individer i ett hushåll som ofta består av enbart föräldrar

och barn med biologiska band (Bäck-Wiklund, 2012, Svenska akademiens ordlista över svenska

språket, 2015). Genus kan sägas innefatta hur pojke/man/flicka/kvinna framställs, uppfattas, skapar

förväntningar och positioneras utifrån förställningar om könen, normer och värderingar i kulturen och

i samhällsstrukturer menar Eriksson & Gottzén (2020). När studien belyser biologisk kön så innefattas

det av de organ och aspekter i biologin som är viktiga för sexlivet, fortplantningen och att avgöra en

människas kön. För att räknas som en man/pojke: XY-kromosomer, manliga genitalier (prostata,

sädesblåsa och penis) och könskörtlar (testiklar). För att räknas som en kvinna/flicka: XX-

kromosomer, kvinnliga könsorgan (äggledare, livmoder, vagina, blygdläppar och klitoris) och

könskörtlar (äggstockar) (Eriksson & Gottzén, 2020). Svenska akademiens ordlista över svenska

språket (2015) beskriver könsumgänge som sexuellt umgänge, en handling där minst två individer

förenas sexuellt. När studien lyfter fram befruktning syftar det på den biologiska process då spermie

och äggcell förenas och en ny individ börjar utvecklas.

4

Syfte och frågeställningar

Syfte

Studiens syfte är att undersöka hur sexualupplysningslitteratur för barn i förskoleåldern har förändrats under tidsperioden 1970 till 2019.

Frågeställningar

Vad förmedlas i sexualupplysningslitteraturen utifrån teman; familj, genus, biologiskt kön, könsumgänge, befruktning och barns egen sexualitet?

Hur kan sexualupplysningslitteratur för barn i förskoleåldern bidra till kunskapsinhämtning?

5

Tidigare forskning

Sexualupplysningslitteratur för barn 1970-2019

Sexualupplysningslitteratur för barn är inte lätt att definiera som genre, då upplysningslitteratur av detta slag oavsett innehåll ligger mellan skönlitteratur och facklitteratur (läroböcker) (Andersson, 2015, Gómez, 2008). Faktaböcker för barn är en speciell genre som ligger utanför skönlitteraturens villkor med sina speciella drag anser Nikolajeva (2017:36) professor i allmän litteraturvetenskap. Här menar Gómez (2008:22) i sin forskning om faktaböcker att upplysningslitteratur för barn motsvaras av vuxenlitteraturens populärvetenskap. Texterna i böckerna är berättande, sakliga och i de flesta fall utan rim och bundenhet till några metriska regler vilket gör att litteraturen i genren kan tillskrivas sakprosa.

Nikolajeva (2017:34) lyfter fram att prosaberättelser är det vi oftast syftar på när vi talar om

barnlitteratur, men att det ofta är svårt att sätta in i viss genre utifrån allmän litteraturvetenskap. Här menar Andersson (2015) i sin forskning att barn informeras om könsskillnader, sex och sexualitet genom någon form av fiktiv berättelse.

Den vanligaste varianten är att en vuxen, oftast en förälder, talar om hur bokens huvudperson blev till eller att hon eller han ska få ett syskon, vilket också anknyter berättelserna till ofta förekommande motiv inom barnlitteraturen som berör familj, känslor och relationer.

Andersson, 2015:8 Andersson (2015:9) menar vidare att det i sexualupplysningslitteraturen för barn finns en

grundstruktur som gäller för de flesta av dem: redogörelser för inre och yttre biologiska skillnader mellan kvinnor och män, samlag och befruktning, graviditetens förlopp och förlossningen samt vad den nyfödde behöver är ofta förekommande. Antal utgivningar av sexualupplysningslitteratur för barn i förskoleåldern har varierat stort under årtiondena. På 1970-talet utgavs det många böcker då det satsades stort på barnkulturen, men också som ett svar på 1960-talets sexualliberala stämningar (Andersson, 2015, Kåreland, 2008). Under 1970-talet överskreds många tabugränser i barnboken och det fanns en stor öppenhet för att skildra sexualitet lyfter Kåreland (2008) fram. Även

påverkansfaktorn att det i början av 1960-talet kom krav på en mer verklighetsorienterad barnlitteratur som började synas i slutet av årtiondet men som fick stort genomslagskraft i 1970-talets böcker (Andersson, 2015, Kåreland, 2008, Lind, 2010, Widhe, 2018). Det utkom ett flertal barnböcker om sexualitet under 1970-talet och de präglades av frispråkighet och realism. I slutet av 1970-talet blev det en motreaktion på den verklighetsorienterade barnlitteraturen och på 1980-talet kom fantasi och saga att dominera. Under 1980-talet var det magert med utgivningar av litteratur om sexualitet för barn i förskoleåldern och realistiska skildringar minskade överhuvudtaget inom barnböcker. Det hände inte mycket i genren utan den följde till många delar tidigare mönster lyfter Andersson (2015) och

Kåreland (2008). Med 1990-talet kom en strävan att utveckla barnperspektivet och ett ökat intresse för filosofiska frågor. I barnböckerna från 1990-talet ökar avståndet från 1970-talets realism bland annat genom att fotografierna byts ut mot illustrationer menar Andersson (2015). Vidare lyfter hon att det mot slutet av 1990-talet kom ett ökat intresse för genusfrågor och att det gavs barnböcker som tar upp om samkönade familjer och att man kan skaffa barn genom assisterad befruktning. Under 2000-talet utvecklas och växer trenden från det sena 1990-talet med utgivningar med fokus på det normkritiska.

Det kommer böcker som berör olika familjekonstellationer och tillvägagångsätt att skaffa barn. Här

menar Andersson (2015) att många av böckerna från 2000-talet har en agenda att bryta tabun och

normer vilket är gemensamt med de böcker som kom ut på 1970-talet. Det utkom många barnböcker

6

om sexualitet under 2000-talet vilket fortsatte in i 2010-talet. I början av 2000-talet diskuterades mångkultur och mångfald och normkritik inom barnlitteraturen, vilket avspeglar sig i utgivningarna under perioden (Andersson, 2015). Med 2010-talet fortsatte utvecklingen och medvetenheten på hbtq-, normkritiska- och genusfrågor i barnlitteraturen är något som Anderssons (2015) studie visar.

Det didaktiska och förskolan angående barnböcker och sexualundervisning

Här kommer tidigare forskning tas upp med underrubrikerna; sexualundervisning för barn i

förskoleåldern, bilderböckernas didaktiska potential och sexualundervisningslitteratur för barn. På det sätt som sexualundervisning genomförs, samt hur böckerna förmedlar sexualiteten i kunskaper, värden, och uppfattningar tillkännages ett värde och som värdefullt för sin tid, vilket förs vidare till målgruppen.

Sexualundervisning för barn i förskoleåldern

Sexualundervisning i förskolan borde värderas högt av alla menar Kakavoulis (1998:63). Detta utifrån hans studie på 282 förskollärares perspektiv på barns sexuella utveckling och sexualundervisning i förskoleåldern. Studien pekar på att 70 procent av dem tycker det är viktigt att barn under 5 år blir undervisade i sexualitet. Då tonåringars kunskaper bygger på tidigare insikter och erfarenheter menar Kakavoulis (1998) att sexualundervisning i förskoleåldern kan vara viktigare än att undervisningen påbörjas senare. Bobier & Martin (2016:201) lyfter fram att det finns väldigt lite forskning kring sexualundervisning för barn i förskolan, här har senare skolgång fått större uppmärksamhet.

Sexualundervisning för barn i förskoleåldern kan vara kontroversiellt, även om de flesta ställer sig positiva till det (Bobier & Martin, 2016, Kakavoulis, 1998). Att lyssna och diskutera sexualitet med barnen är en viktig aspekt för att utveckla en hälsosam sexualitet över tid framhåller Bobier & Martin (2016:202) i sin forskning kring sexualundervisning i förskoleåldern. Men det finns delade meningar i vilken omfattning barn ska informeras när det kommer till sexualiteten. Detta då många vuxna anser att det är för tidigt att informera barn i förskoleåldern i ämnet. Här blir det barnsynen hos vuxna som påverkar barnens möjligheter till sexualundervisning;

One of the primary barriers to the enactment of sexuality education itself, as well as research regarding it, is the presumed asexuality of children. Drawing on an image of romantic

childhood from the 18th century, society constructs a dichotomy wherein childhood constitutes a time of purity and innocence, and sex and sexuality are considered dirty and polluting.

Bobier & Martin, 2016:202 Bobier & Martin (2016:204) pekar på att många vuxna dämpar sig när de exempelvis läser böcker om sexualitet för barn, men många blir också väldigt emotionellt engagerade och ger extra information som barnen inte frågat efter. Men här menar Bobier & Martin (2016:202) att sexualundervisning oftast sker genom att vuxna svarar på barnens frågor då tillfällen dyker genom den dagliga fostran och inte som något inplanerat och strukturerat. Barn återkopplar till sina erfarenheter samt vad de ser och deras huvudsakliga frågor i förskoleåldern handlar om könsskillnader, graviditet och födelse. Här menar Bobier & Martin (2016:208) att det är viktigt att ge barnen vokabulär inom sexualitet och rätta namn på kroppsdelarna för att de ska kunna utvecklas och förstå sig själv och sin omvärld. Genom att frånta barn de rätta namnen på sina könsorgan kan det ge dem en signal att de är mindre viktiga eller något

”smutsigt” som inte ska samtalas om. I sin forskning angående barn i förskoleåldern och deras

kroppskunskaper (anatomiska) framhåller Thackeray & Readdick (2003:147) vikten av att svara

7

korrekt på barnens frågor om kroppen och sexualitet och visa för barnen att det är viktigt att samtala med dem om detta; ”Introduction of anatomically correct terminology conveys to the child that every part of the body, from head to toes and everything in between, is important Early Childhood

Sexuality”. Genom att barn undervisas, fostras och får kunskaper inom sexualitet hjälper det dem att kunna bygga sunda sexuella relationer som bygger på god etik och respekt betonar Robinson, Smith &

Davies (2017:345). Vidare menar de att för skolan kan det vara en bra väg att gå att bjuda in vårdnadshavarna för att diskutera sexualundervisningen. Det ger familjerna en möjlighet att ställa frågor och hantera eventuella betänkligheter som de har inför sexualundervisningen i skolan.

Bilderböckernas didaktiska potential

Harper (2016) belyser i sin studie att genom användning av bilderböcker kan barn i förskoleåldern utveckla och bli medvetna om sina känslor, öka deras känslighet för andras känslor, främja empatiska beteenden gentemot andra och främjar moralisk utveckling samt sin självreglering. Barnboksforskaren Kåreland (2013) menar att barnlitteraturens didaktiska och konstnärliga aspekter arbetar med varandra och har alltid befunnit sig i gränslandet mellan pedagogik och estetik. Och att barnbokens innehåll ständigt har diskuterats utifrån vilka normer och värderingar som ska förmedlas i samstämmighet med samhällets barnsyn och kulturella utveckling. Varje tidsepok har också velat förnya och överföra de normer och värden som är aktuella för samhället. Därmed kan man säga att barnboken är beroende av övriga samhället och inte en isolerad företeelse (Simonsson, 2004:37). Sexualupplysningsböcker har haft och har element av sexualpolitik för att förändra synen på sexualitet för vad som är normalt (önskvärt) eller inte lyfter Paul (2005) i sin forskning kring barnlitteratur och sexualitet. Således ger barnlitteraturen information om samhällets barnsyn och vad som är lämpligt och önskvärt beteende eller inte. I förskolan är högläsning oftast en pedagogstyrd aktivitet som har en lång tradition som ett medel för att lära barnen olika saker, vilket Simonsson (2004) behandlar i sin avhandling om

bilderboken i förskolan. Vidare lyfter hon fram att barns språkliga och visuella kunskaper (visuella läs- och skrivkunnighet ”literacy”) utvecklas genom högläsning då bilderboksmottagaren erfar både det verbala och visuella. Den kan också ses som en väg in i kulturen och öppna upp för olika

berättelser menar den norska barnlitteraturforskaren Ingeborg Mjør (2010) i sin studie om högläsning i förskolan. Vilket då också kan ses som en motivation då läsning är en mental process för att bearbeta information genom att relatera det till det kända. Vi skapar mening då vi kan föra samman lagrade minnen med nya tankegångar (Mjør, 2010). Det är viktigt att bjuda in barnen till dialog för att föra samtal om innehållet i texten för att det ska bli en dynamisk process (Mjør, 2010, Simonsson, 2004).

Sánchez Álvarez (2019:145) lyfter fram hermeneutiskt perspektiv i sin doktorsavhandling med fokus på språk och dialog som ett sätt att undervisa utifrån. Hermeneutiskt perspektiv blir ett sätt för att uppfylla sitt pedagogiska uppdrag på grund av att inkludera barnen genom att stimulera dialog. Genom att som pedagog lyssna och föra samtal utifrån ”hermeneutiska cirkeln”, vilket innebär att man går från delarna till helheten och tvärtom för att i samtalet tolka barnens handlingar, funderingar och förklaringar. Hon menar vidare på att ett sådant förhållningssätt kräver reflektion och aktivt lyssnade på deras tankar, frågor, kunskaper och syn på omvärlden. På detta sätt blir inte barnens kunskaper en reproducering av vad pedagogen förmedlar utan ett samspel mellan den vuxnes och barnens kunskaper som växer fram (Sánchez Álvarez, 2019). Då pedagogen är öppen för barnens förkunskaper kan deras kunskaper revideras och utvecklas i samspelet. Sánchez Álvarez (2019:61) lyfter fram Malaguzzi som betonade att ett dialogbaserat arbetssätt gör att skolan blir ”en levande organism” och meningsfull.

Genom att ställa de rätta frågorna blir barnen aktiva och vilket skapar intresse samt koncentration belyser Mjør (2010). Med hjälp av rösten och kroppsspråket för att förklara ord och begrepp utvecklas barnens ordförråd och begreppsvärld vilket hjälper dem att tolka sin omvärld utifrån tidigare

erfarenheter. Men som vuxen kan man ibland få problem då barnen inte har tidigare erfarenheter som

8

de kan bygga sina nya kunskaper på menar Mjør (2010). Simonsson (2004:59) lyfter fram att

bokläsning med reflekterande samtal har betydelse för barns utveckling kring könsfrågor. Många barn har inte varit i kontakt med sexualitet på det sätt som böcker kan illustrera, vilket gör det svårt för dem att associera till erfarenhet, vilket då blir viktigt att väga in. Därför är vuxnas agerande och

förhållningssätt till boken en viktig aspekt för hur barnet kommer att relatera till boken och dess innehåll (Simonsson, 2004:16).

Barn möter sexualitet genom vår kultur som media, underhållning, kompisar och inom familjen. Även i barnlitteratur som inte är sexualupplysningslitteratur träder sexualiteten fram genom exempelvis hur manligt och kvinnligt lyfts fram genom text och bild (Andersson, 2015, Bobier & Martin, 2016). Allt detta påverkar barns sexuella utveckling och syn på manligt och kvinnligt samt vad familjebildning och familj innebär. Redan i förskoleåldern börjar barn agera efter inlärda könsidentiteter för hur pojkar och flickor ska bete sig. Här uppmärksammar Bobier & Martin (2016:212) att det saknas ett

barnperspektiv i forskningen på förståelse och kunskaper hur dessa faktorer spelar in i barns sexuella utveckling. Här anser Andersson (2015:28) att sexualupplysningslitteratur för barn i förskoleåldern kan vara en motpol och lyfta sexualiteten från en annan synvinkel.

Sexualundervisningslitteratur för barn

När det kommer till forskning om hur sexualupplysningsböcker används i förskolemiljö så är det svårt att finna. Som hjälp i det pedagogiska arbetet kan sexualupplysningsböcker vara ett viktigt stöd för att föra fram och visualisera ämnet för barnen. Men dessa böcker har länge varit en del av de mest laddade inom barn- och ungdomslitteraturen (Andersson, 2015). Att begränsa informationen i sexualupplysningsböcker för förskolebarn är ett sätt att förhindra sexuell utveckling och bevara ideologin om oskyldighet framför Andersson (2015) och Asplund Carlsson (2003). Men böckerna kan även ses som ett sätt att hjälpa barnen i navigeringen av den framväxande sexualiteten.

Det är brist på barnperspektivet när det kommer till sexualiteten i fiktionslitteraturen menar Asplund Carlsson (2003:8) i sin forskning om barnperspektivet i barndomslitteraturen. Vidare menar hon att på 1970-talet rådde en tid av att lyfta på tabun men barnperspektivet på sexualiteten fick stå tillbaka för bland annat 1990-talets pedofil- och övergreppsdebatter. Detta då det inte rymdes i den vuxnes syn på den goda barndomen och barns oskuldsfullhet. Sexualiteten och hur den lyfts fram i litteraturen är till största delen ur ett vuxenperspektiv och inte hämtat ur barnens egen erfarenhetsvärlds. En aspekt är att när vuxna skriver barnlitteratur har deras kunskap om att vara barn samt vad det innebär i dagsläget gått förlorad i uppväxtprocessen (Asplund Carlsson, 2003:9). Lunceford (2017:65) lyfter fram att sexualiteten i barnlitteraturen är ett tydligt exempel på det och att sexualundervisningsböcker för barn sällan handlar om glädje utan är relativt kliniska i sin framställning. "By taking a clinical approach, it seems, one can attempt to remove the eroticism from sexuality by reducing it to a biological function akin to eating or defecation” (Lunceford, 2017:65).

Luncerford (2017:60-61) framhåller att det är det manliga som har företräde i tolkningen av sexualiteten och att den kvinnliga sexualiteten står för en mer passiv roll. Exempelvis är det

missionärsställningen (samlagsställning där kvinnan ligger på rygg med mannen ovanpå henne) som är norm när samlag illustreras, spermierna står för livets ursprung före ägget, spermierna är de aktiva.

Han menar vidare att sexualupplysningsböcker för barn ofta ger en felaktig bild av kvinnans orgasm.

Det lyfts inte fram att kvinnan ofta behöver mer stimulans av klitoris, förspel, utöver penetreringen för

att få orgasm. Detta kan skapa orealistiska förväntningar senare i sexuallivet på båda parter som tror

att något är fel. Här kan det vara viktigt att litteraturen både ta upp det rent kliniska hur ett barn blir till

genom samlag, hur penis kommer in i slidan och på detta sätt kan spermierna komma in slidan för att

simma genom livmodern till ägget i äggledaren. Men det är lika viktigt att beskriva det taktila, den

9

ömhet och kärlek som finns mellan två människor för njutning. Men som Lunceford (2017) påpekar är det viktigt att reflektera hur ingående samlaget ska beskrivas samt vilka ordval som ska användas.

Detta får styras efter målgruppen, men han menar att det viktigt att både ta upp det kliniska och det mellanmänskliga som sker i ett samlag.

Det finns en oro för nakenhet i barnlitteraturen och för att lyfta fram barn som sexuella individer vilket även skulle kunna kopplas till barnpornografi. Det finns en fin linje mellan att avbilda en naken kropp för upplysning till att den får en karaktär av sensualism och sexualitet. Här uppstår en rädsla att det ska uppstå ett estetiskt nöje från vuxna att ta del av bilderna, vilket kan kopplas till pedofili då barn

avbildas. Hallberg (2018:6) lyfter fram i sin text om Mollie Faustmans bilder av nakna barn

problematiken om hur barn iscensätts och gestaltas. I bilderna kan värderingar och tankar om kön och sexualitet, oskuldsfullhet, nakenhet och barnsyn lysa igenom. Det var oproblematiskt under stor del av 1900-talet att visa bilder på nakna barn. Men med 2000-talet pedofildiskurs och integritetsfokus har synen på barns nakenhet förändrats och det har blivit allt mer problematiskt menar hon vidare.

Balansgången mellan etik och konst/estetik har diskuterats under 2000-talet när det gäller

bilder/illustrationer på nakna och avklädda barn i relation till barnpornografi. Merparten av bilderna i sexualupplysningsböcker eller i andra böcker där barn ska vara nakna är tecknade illustrationer och inte fotografier. Illustrationerna i sexualupplysningsböcker för barn visar anatomisk riktiga

illustrationer både för inre och yttre delar av könsorganen med förklarande text (Lunceford, 2017:57).

Att barn ska ta del av böcker som kan tolkas som pornografiska genom bild och text är något som

skrämmer vuxenvärlden. Barnlitteraturen representerar en önskan om hur barndomen ska vara och sex

och nakenhet är något som inte inbegriper det menar barnlitteraturforskaren Nodelman (2003:36) i sin

studie om sexualitet i barnlitteraturen. Risktänkandet att barn kan ta del av text och bilder som kan

tolkas som pornografiska av vuxna blir här det som dikterar villkoren. Även om Asplund Carlsson,

Hallbergs och Nodelmans forskning inte specifikt handlar om sexualupplysningsböcker för barn i

förskoleåldern, så berättar de om viktiga aspekter som påverkar dess utformning av bilder och text.

10

Analys och metod

Som analytiska utgångspunkter utgår studien från kvalitativ textanalys som ansats med påverkan från tolkningsinriktad hermeneutik. Jag finner kvalitativ textanalys med påverkan från tolkningsinriktad hermeneutik som en bra analytisk utgångspunkt att utgå ifrån.

Kvalitativ textanalys

Kvalitativ textanalys handlar om att läsa och tolka texter och bilder och förhålla sig till dess innehåll utifrån ett definierat undersökningsproblem (Lindgren, 2014, Widén, 2015). Kvalitativ textanalys är sprungen ur hermeneutiken, vilket syftar på tolkningsprocessen som är en växelverkan mellan det man har kunskap om och nya tolkningar som växer fram genom observationer och nya insikter (Lindgren, 2014, Widén, 2015). Lindgren (2014) lyfter fram att i hermeneutiken benämns denna process för ”den hermeneutiska cirkeln” eller den hermeneutiska spiralen”. Här argumenterar Lindgren (2014) att metaforen spiralen är bättre att använda än cirkeln. Detta då arbetet strävar efter att komma fram till mer välutvecklade tolkningar allteftersom kunskaperna ökar och framsteg görs, därmed är spiralen än bättre metafor då textanalysen inte är sluten utan en pågående process genom arbetet. Lindgren (2014) menar att oberoende vilket begrepp som används är kvalitativ analys alltid iterativ. Iterativ syftar på den tolkningsprocess av textmaterialet som bygger på flera genomgångar och jämförelser för att komma fram till stabila och väl underbyggda resultat (Lindgren, 2014). Således innebär iterativt en handling som upprepas för att gradvis förbättra eller förfina resultaten vid omarbetning, allteftersom kunskaperna ökar om det som studeras.

Widén (2015) lyfter fram tre analytiska dimensioner att förhålla sig till kvalitativ textanalys. Den första dimensionen belyser författarens intentioner med texten. Den andra dimensionen studerar och analyserar textens innehåll och form, vilka språkliga begrepp som används i texten vilka även kan härledas till vilken tidsperiod en text är skriven. Genom att skapa kunskap om texter och ställa dem mot varandra kan förståelse hur förändringar av begrepp och dess innebörder över tid skapas menar han vidare. Den tredje dimensionen handlar om att tolka texter utifrån kontext och skapa förståelse för historia, kulturella värderingar, samhällsstrukturer och vad politik haft för inflytande på texten. Det här arbetet använder sig av både den andra och tredje dimensionen som Widén (2015) beskriver som viktiga att ha med sig i textanalysarbetet.

I processen i textanalysarbetet har studien inspirerats av hermeneutiken i det iterativa arbetet genom att påverkas av den objektiverande hermeneutiken (del-helhet) och den aletiska hermeneutiken (förförståelse-förståelse) i arbetet med den hermeneutiska cirkeln (spiralen). Detta då dessa stämmer väl överens med hur Lindgren (2014) och Widén (2015) beskriver processerna i kvalitativ textanalys.

Det iterativa analysarbetet som utgångspunkt i detta sammanhang kan exempelvis vara att studera en

bok och dess innehåll för att gå till en större perspektivet helhet och jämföra i relation till årtiondet

som den är skriven. Men helhet blir också att sätta texten i relation till de olika årtiondena för att få

fram vad som skiljer dem eller är lika. Dessa processer i denna studie inbegriper också att sätta

texterna i relation till tidigare forskning för att skapa nya tolkningsperspektiv, som också blir en del i

processen att arbeta med sina tidigare kunskaper (förförståelse) av det studerade.

11

Val av metod

Som tillvägångsätt i arbetet med insamlat material har detta arbete använt kvalitativ textanalys med påverkan från tolkningsinriktad hermeneutik som metod för att skapa kunskap. En kvalitativ metod är lämplig för arbetet då den kunskapsteoretiska ståndpunkten är tolkningsinriktad med fokus på att skapa kunskaper om den bild av sexualitet som förmedlas i barnböckerna. I textanalysarbetet har kodning och tematisering använts i genomgången av textmaterialet för att skapa struktur och kunna dra slutsatser. I kodnings och tematiseringsarbetet av materialet har processen inspirerats av ”den hermeneutiska cirkeln” eller ”den hermeneutiska spiralen” genom att gå från delarna (enskilda böcker, årtionde) och helheten (böcker, årtionden) för att skapa kunskaper. Studiens syfte och frågeställningar kommer att vara till grund i processen då resultatet ska analyseras utifrån teman. Därmed blir

textanalysen ett viktigt verktyg för att gruppera meningsfull information från böckerna och tidigare forskning för att hitta beröringspunkter. Det är viktigt att se till detaljerna samt till en helhet för att inte meningsfull information går förlorad i arbetet. Detta för att kunna tolka budskap, avsikter och

meningsstrukturer vilket ger betydelser för materialet som studeras, och i denna studie är det böcker om sexualitet för barn i förskoleåldern i tidsperioden 1970-2019.

Urval och avgränsningar

Urvalet av barnböcker om sexualitet för barn i förskoleåldern har begränsats till tidsperioden 1970 till 2019 med svensk utgivning. Studiens startpunkt har förlagts till 1970-talet då utgivningar av

sexualupplysningslitteratur tog fart i Sverige. Under tidsperiod 1970 till 2019 har det getts ut flertalet titlar i ämnet och det går att följa en förändring i både text och bild . För analys har två till fyra böcker om sexualitet för barn i förskoleåldern valts ut under varje årtionde. Detta för att det ska bli greppbart samt att det räcker för att kunna se mönster.

En viktig källa för att få kännedom om utgivningar av sexualupplysningslitteratur för barn i förskoleåldern har Svenska barnboksinstitutet (www.barnboksinstitutet.se) varit och deras digitala arkiv och databaser. Jag har använt mig av bibliotekskatalogen Elsa som omfattar utgivna barn- och ungdomsböcker. På Elsa har jag sökt på ämnesord som sexualupplysning, sex, kroppen, faktaböcker, bilderböcker, barn- och ungdomslitteratur, graviditeter, familjen, regnbågsfamiljer, graviditeter, förlossningar, provrörsbefruktning och adoption. Genom att söka igenom bibliotekskatalogen Elsa på enskilda ord samt i kombinationer har jag kunnat få fram utgivningar på sexualupplysningslitteratur för barn i förskoleåldern. Jag har även använt mig av Svenska barnboksinstitutets bokprovningsarkiv som sträcker sig från 1993 till 2019 av barnboksutgivningar. Genom bokprovningsarkivet kan man skaffa sig kunskaper om utgivningar, tendenser och trender i barnboksutgivningarna under åren.

Således vilka böcker som varit banbrytande och viktiga då de utgavs.

Men även Kalle Linds bok Proggiga barnböcker har gett viktig information om utgivningar från 1970- talet. Bokunge (bokunge.se) som skriver om böcker för barn upp till tio år och inlägg på deras sida har varit en källa för information. De skriver recensioner, tipsar om nya barnböcker men de går även bakåt i tiden och lyfter fram äldre barnboksutgivningar som satt avtryck.

Böckerna som är med i undersökningen har valts ut på grund av att de har kommit upp flertalet gånger

som banbrytande eller på annat sätt viktiga för sin tid utifrån Svenska barnboksinstitutet, Kalle Linds

bok Proggiga barnböcker samt Bokunge. Därför är de med i undersökningen och kan säga något om

tidsperioden som de är utgivna.

12 Undersökningsmaterial

Böckerna som är med i studien är: Mummel - en ny människa av Frances Vestin & Horst Tuuloskorpi (1970), Ett, tu, tre. Sexualupplysning för barn av Bent H Claësson (1974), Så blev du till: en

fotoberättelse av Lennart Nilsson (1975), Sex: samlevnadskunskap för barn i förskolåldern av Maj- Briht Bergström-Walan (1976), Lasses klokbok för vetgiriga barn av Lasse Åberg & Christian Bessière (1984), Så fungerar din kropp av Trond-Viggo Torgersen & Vivian Zahl Olsen (1984), Mamma lägger ägg av Babette Cole (1993), Mamma hur blir en bebis till? av Monique Bonhomme &

Johan Verheyen (1995), Allt du skulle vilja veta om ägg, spermier, barn och familjer av Robie H.

Harris (1999), Mamma, pappa och jag av Bosse Löthén & Erica Jacobsson (2004), Familjeboken av Eddie Summanen (2008), Slottet med de många rummen: hur har du kommit till? av Helene Goldberg

& Maruska la Cour Mosegaard (2008), Snoppar och snippor: om skillnaden mellan pojkar och flickor av Michael Alonzo & Lena Forsman (2011), Spermie plus ägg är lika med bebis av Jenny Wik (2011), Var jag också där inne i din mage? Av Dagmar Geisler (2012), Hur görs bebisar?: en bok för alla sorters familjer och alla sorters barn av Cory Silverberg, (2014).

Böckerna är sexualupplysningsböcker för barn i förskoleåldern eller innehåller information om sexualitet för barn som de två faktaböckerna som är med, Lasses klokbok för vetgiriga barn samt Så fungerar din kropp. Böckerna innehåller både text och bilder (illustrationer/fotografier) i samspel för att beskriva och förklara sexualiteten.

Databearbetning och analysmetod

När urval av sexualupplysningslitteratur för barn i förskoleåldern var genomfört lästes de igenom för att göra en grov kodning (Lindgren, 2014, Widén, 2015). Den grova kodningen handlade om att finna böckernas innehåll utifrån övergripande teman. I detta skede av kodningsarbetet ställdes analytiska frågor till texten om kärlek i perspektiv på om den berörde vänskap och ömhet, det vill säga vilka kärleksuttryck som återges. Andra frågor som arbetades utifrån vid textanalysen var hur skildras pojkar och flickor samt hur återges ett barns tillblivelse. Det skapades ett dokument med rubriker på varje boktitel med underrubriker för teman kärlek, hur skildras pojkar och flickor och ett barns tillblivelse. Under temarubrikerna skrevs textfragment ur litteraturen som var relevant för temat i fråga. Jag tog i det här skedet del av tidigare forskning och vad den hade att säga om

sexualupplysningslitteratur för barn i förskoleåldern.

När den grova kodningen och gruppering av data baserat på övergripande teman samt genomläsning av tidigare forskning var genomfört. Gick arbetet in att förfina teman utifrån nya insikter genom en tolkningsprocess av textmaterialet där de ställdes mot varandra (Lindgren, 2014). Genom detta

iterativa arbete trädde det fram centrala teman som skulle fungera att använda i analyser och slutsatser.

De teman som trädde fram genom textanalyserna var; familj, biologiskt kön, könsumgänge och

befruktning. Temat familj växte fram ur grovkodningen kärlek vänskap och ömhet, men kan även

kopplas till ett barns tillblivelse. Temat biologiskt kön växte fram ur hur skildras pojkar och flickor

från grovkodningen. Temat könsumgänge kopplas till både till kärlek ett barns tillblivelse och temat

befruktning är sprungen från grovkodningen ett barns tillblivelse. Genus växte fram som ett intressant

tema att utgå ifrån då litteraturen framställer pojke/man/flicka/kvinna genom text och bilder med

utgångspunkt i olika perspektiv i grovkodningen och dess teman. Då litteraturen riktar sig till barn i

förskoleåldern är det intressant att studera om och hur de tar upp barns egen sexualitet, vilket växte

fram som ett tema under processerna.

13

I det iterativa analysarbetet av sexualupplysningslitteraturen som ingår i studien användes sedan utarbetade teman för att tolka texterna i relation till tidigare forskning. Detta för att skapa kunskaper om innehållet i litteraturen och hur teman lyfts fram och illustrerats genom ord och bild under årtiondena 1970-talet till 2010-talet.

Studiens kvalitet

Då denna studie inspirerats av hermeneutiken som analysmetod är jag som forskare en viktig del i resultatet genom min förförståelse. Detta som lyfts fram i kvalitativ textanalys som det man tidigare har kunskap om i det som beforskas (Lindgren, 2014). Med förförståelse eller mina tidigare kunskaper menas i detta sammanhang att jag är färgad av min egen historia på synen av sexualiteten och

sexualupplysningslitteratur för barn i förskoleåldern. Jag har arbetat som förskollärare i 20 år vilket innebär att jag under denna period har erfarit barns sexualitet, kommit i kontakt med

sexualitetslitteratur för barn och haft högläsning med barn. Här menar Ödman (2017) att forskaren måste vara medveten om sina insikter i det som studeras för att kunna avgöra trovärdigheten i det som framkommer i tolkningarna. Under arbetets gång har jag fått förhålla mig till min egen förförståelse i läsning och tolkning av sexualupplysningsböckerna för barn i förskoleåldrarna samt tidigare forskning.

Vi behöver ständigt tolka och förstå (Ödman, 2017) i relation till nya insikter och tankegångar, vilket innebär att arbeta med den hermeneutiska cirkeln. Jag har lagt tid på tolkningsarbetet för att kunna arbeta med min egen förförståelse.

Under processerna har jag använt mig av kvalitativ textanalys med ett iterativt arbetssätt med inspiration från hermeneutiska cirkeln utifrån del – helhet (objektiverande hermeneutiken) och förförståelse – förståelse (aletiska hermeneutiken ) i rotation (Alvesson & Sköldberg, 2017, Lindgren, 2014). De olika delarna som ingått processerna är litteratur och tidigare forskning om sexuallitteratur för barn. I analys och metod har detta förhållningssätt förklarats för studiens utgångspunkt och arbetssätt.

För validiteten i ett hermeneutiskt arbete lyfter Ödman (2017:108) upp tre aspekter som är viktiga att förhålla sig till; giltlig innebörd för den studerade företeelsen, att det skänker mening åt en företeelse och att förmedla det som kommit fram på ett bra sätt.

Giltlig innebörd för den studerande företeelsen

I urval av litteratur och tidigare forskning är det viktigt att kunna sortera och värdera information genom att kritisk granska och reflektera. Ödman (2017) lyfter vidare fram vikten av att vara källkritisk och göra materialanalys. Jag har använt mig av erkänd litteratur och forskning och peer-reviewed forskningsartiklar och redovisat dessa. Mina tolkningar bygger på att jag tagit del av andras tolkningar då jag kommunicerat med deras texter. Därmed har jag ständigt förhållit mig till andras förklaringar i relation till mina egna tolkningar i arbetet för att grunda dem. Samtidigt erkänner hermeneutiken ”att det finns flera sätt att förstå världen eller företeelser på” (Ödman, 2017:14).

Skänker mening åt en företeelse

Detta kan beskrivas som att ”tolkningen ska ha en avgjord poäng” beskriver Ödman (2017). Studiens mål är att lyfta fram sexualupplysningsböcker för barn i tidsperioden 1970-2019 och sätta dem i ljuset av begreppen; familj, genus, biologiskt kön, könsumgänge och befruktning.

För studien kunde en annan forskningsdesign gett andra infallsvinklar som exempelvis

poststrukturalismen, som hade kunnat gå djupare in i hur vi människor positionerar oss utifrån de

14

förväntningar som finns och förmedlas. Barnböckerna som är med i studien förmedlar en

samhällsstruktur och skapar en förväntan på vad som är normaliteten som exempelvis kärnfamiljen eller heterosexualitet.

Skänker mening åt en företeelse och förmedla det som kommit fram på ett bra sätt

I resultat och analys har studien flera exempel på utdrag ur utvalda böcker samt forskning för att ge

underlag till mottagaren att kunna följa resonemang och tolkningar. Detta möjliggör också för

bedömning av giltighet och relevans för tolkning av det studerade.

15

Resultat och analys

I resultat och analys kommer likheter och olikheter i böckerna från urvalet i tidsperioden belysas utifrån teman; familj, genus, biologiskt kön, könsumgänge, befruktning samt barns egen sexualitet.

Detta för att få fram kunskaper utifrån syfte och frågeställningar genom att tolka och förstå empirin med hjälp av kvalitativ textanalys som metod. Genus var svår att separera från de andra teman, därför är genusperspektivet med som en del i de övriga. I underrubrikerna familj, biologi ”kön” och

könsumgänge samt barns egen sexualitet kommer svar på syfte och forskningsfrågor ligga inbäddade.

Familj:

I 1970- och 1980-talets sexualupplysningsböcker för barn är det kärnfamiljen ”mamma-pappa-barn”

som lyfts fram genom ord och bild. Flera av böckerna från perioden tar även upp att familjer kan se olika ut som med ensamstående förälder, kollektiv och att man också kan bo på ett sjukhus som i

”Mummel - en ny människa”. I flera av böckerna beskrivs även att man kan vara adopterad in i en familj, att man inte biologiskt hör ihop, men att man kan vara medlem, älskad och omhändertagen av den familj man bor hos. En annan viktig aspekt för att kärnfamiljen är det rådande som diskurs i böckerna kan bero på att homosexualitet (sex med samma kön) avkriminaliserades 1944, och fram till 1979 ansågs som en psykisk sjukdom. Annan sexuell identitet (läggning) har fått vänta längre på att erkännas vilket avspeglar sig i sexualupplysningsböckerna för barn i förskoleåldrarna, vilket förklarar avsaknaden av dessa alternativ i sexuallitteraturen under perioden. Det är först på 1990-talet som i boken ”Allt du skulle vilja veta om ägg, spermier, barn och familjer” som man beskriver samkönade föräldrapar och börjar tala om homosexualitet; ”Det finns barn med föräldrar som är bögar och barn med föräldrar som är lesbiska”. Och i de valda böckerna från 2000-talet blir det mer frekvent att beskriva andra familjekonstellationer utöver kärnfamiljen. Den bok som mest utmärker sig här är

”Familjeboken” som inte har kärnfamiljen i fokus utan lyfter fram andra familjekonstellationer för att vidga familjebegreppet. Boken beskriver hur barn blir till utifrån ett normkritiskt synsätt, det vill säga att den ifrågasätter den heterosexuella normen och kärnfamiljen som ideal och förebild. Den tar upp att barn kan bli till på olika sätt och vidare att det inte finns någon mall för en familjekonstellation.

Inledningsvis beskriver boken att familjer kan se olika ut, att den kan se ut hur som helst. I en familj kan det finnas en mamma eller en pappa, två mammor, två pappor eller att det kan finnas flera

mammor och pappor eller annan släkt och vänner som ingår. I de valda böckerna från 2010-talet är det bara boken Var jag också där inne i din mage? som beskriver en kärnfamilj, i de övriga nämns inte familjen som begrepp alls utan detta lämnas till läsaren att lägga till och samtala om. I böckerna från 2000-2019 går det att se ett hbtq-, normkritiskt- och genusmedvetet förhållningssätt i flertalet av utgivningarna, så som tidigare forskning pekar på. Under tidsperioden 1970 till 2019 går det att se en förskjutning på familjebegreppet i sexualupplysningsböcker för barn, som nu innefattas av fler sätt att se på familjen än 1970.

Ett tema i böckerna är att lyfta fram att barnet är önskat och planerat, att vårdnadshavarna planerat för att bilda familj eller önskar fler barn. Med det här kan man säga att böckerna vill förmedla en glädje i att skaffa barn och utöka familjen. I boken ”Ett, tu, tre. Sexualupplysning för barn” beskrivs det på detta vis; ”pappa och mamma vill gärna ha ett barn till. De tycker det är för litet med två barn”. I boken ”Mamma, pappa och jag” får vi följa en mamma och en pappa från att de först träffas och förälska sig i varandra, tills de är stolta föräldrar. Boken inleds med att berätta att mamman och

pappan träffas i skolan och blir förälskade i varandra. Först är de väldigt blyga men efter att tagit första

16

steget och börjat lära känna varandra glömmer de bort både tid och rum för att umgås så mycket som möjligt. Genom vuxenleken blir mamman gravid och vi får sedan följa vad det kan innebära att vara gravid, föda och bilda familj. ”Man måste vara två för att få barn. En man och en kvinna. Man behöver egentligen inte vara gifta eller förälskade för att få barn, men det är finast om man tycker om

varandra”, så beskrivs familjebildning i boken Var jag också där inne i din mage?. Boken Spermie plus ägg är lika med bebis vill förmedla en öppen syn på hur man kan skaffa barn och varken hetero- eller homosexualitet nämns i boken. Fokus är på själva tillblivelsen oavsett familjekonstellation och på sättet barnet blivit till.

Biologiskt kön:

Under 1970-talet lyfte böckerna upp flera namn på könsorganen vilket avspeglar årtiondets öppenhet och frigjordhet. Det manliga könsorganet benämns med penis, pitt, pick och kuk. Det kvinnliga könsorganet får begrepp som slida, springa, kussimurra och fitta. På 1980-talet kom ordet snopp in för det manliga könsorganet i boken Så fungerar din kropp, men för övrigt sägs penis och slida. På 1990- talet används penis och slida i stor utsträckning i böckerna. Dock inte i Mamma lägger ägg, där tub används för det manliga könsorganet och ett hål för det kvinnliga könsorganet när de ska beskrivas. I boken Så blev du till: en fotoberättelse finns två svartvita bilder på en sida som beskriver den

kroppsliga utvecklingen från 4 år till vuxen ålder. Bild nummer ett innehåller en kvinna på 24 år och flickor på 4, 8 och 14 år, bild nummer två innehåller en man på 23 år och pojkar på 4, 10 och 16 år. I texten beskrivs att i puberteten börjar flickors bröst växa och pojkarnas muskler blir kraftigare och det är då man får hår på könsdelarna. De här bilderna tillsammans med texten tydliggör kropparnas utveckling för barnen vilket kan hjälpa dem att förstå könsskillnader. På ett liknande sätt med färgillustrationer beskriver boken Mamma hur blir en bebis till? detta förlopp också vad som händer med kroppen ”, samt i boken Allt du skulle vilja veta om ägg, spermier, barn och familjer.

I böckerna från 2000-talet fortsätter och fördjupas trenden från 1990-talet med genus samt det

normkritiska. Med 2000-talet och i boken Familjeboken kom ordet snippa in som begrepp i de böcker som ingår i studien. När det gäller det manliga könsorganet är det snopp som används i dessa böcker från årtiondet. I boken Slottet med de många rummen: hur har du kommit till? benämns inte

könsorganen alls, men den boken har fokus på insemination och adoption.

På 2010-talet ökar queer perspektivet i barnböckerna vilket också speglar av sig i

sexualupplysningsböcker för barn. I böckerna från tidsperioden används övervägande snopp, snippa

men även penis och slida som i boken ”Var jag också där inne i din mage?” för könsorganen. Den bok

som avspeglar queer perspektivet i störst utsträckning är boken Hur görs bebisar?: en bok för alla

sorters familjer och alla sorters barn, där livmodern lyfts fram där bebisar kan växa och snippa eller

vagina då barnet ska födas, men kopplas i sammanhangen inte till det kvinnliga könet. I boken

beskrivs inte manligt eller kvinnligt utan nämner bara kroppar och att kroppar bär på olika delar (ägg,

spermie). I boken får vi följa människan utveckling från ett ägg och en spermie, foster och till att

utvecklas till en bebis. Boken inleds med att berätta att det måste börja med något för att bli en bebis

och det är ett ägg och en spermie. Den beskriver att en del kroppar har ett ägg och en livmoder medan

andra har kroppar har spermier. Inuti varje ägg och spermie finns det olika berättelser som slås ihop

när de träffas och bildar en helt ny sak. Boken är inriktad på att berätta om hur en ny individ kommer

till och vad som krävs för detta. I boken används snippa eller vagina då barnet ska komma ut ur

kroppen. För övrigt benämns inte könsorganen eller samlag och kärlek. Boken vill att individer och

familjer från olika familjekonstellationer som skaffat barn på olika sätt och andra övertygelser och

traditioner ska kunna använda boken och lägga till och berätta det som passar dem.

17

I de böcker som ingår i studien är det boken Snoppar och snippor: om skillnaden mellan pojkar och flickor som är mest inriktad på att förklara för barnen om könsskillnaderna. Boken beskriver att flickor och pojkar är mest lika men att det finns skillnader, vilket märks mera då man är så stor att man är mellan en vuxen och ett barn. Då kommer det hår kring könsorganen, lite överallt på kroppen, pojkar får skägg och flickor får bröst och mens. Boken tar också upp genom text och bilder att snoppar och snippor kan ha olika former och vara större eller mindre. Boken Allt du skulle vilja veta om ägg, spermier, barn och familjer är den boken som tydligas visar och förklara kvinnans yttre könsorgan.

Men ingen av böckerna beskriver underlivets alla delar; blygdläpparna, venusberget, klitoris (vulvan) samt urinrör och analöppning.

Böckerna från 1970-, 1980- och 1990-talen går igenom de kroppsliga könsskillnaderna både genom text och bild. Flera av böckerna går även igenom hur kroppen förändras från barn till vuxen som exempelvis i böckerna Så blev du till: en fotoberättelse och Mamma hur blir en bebis till?. De böcker som skiljer ut sig är böckerna från 1970-talet med fotografier istället för illustrationer på

människokroppen. När vi kommer till 2000-talet och 2010-talet tar böckerna överlag upp

könsskillnader men går inte in så detaljerat som tidigare. Böckerna Slottet med de många rummen: hur har du kommit till? och Hur görs bebisar?: en bok för alla sorters familjer och alla sorters barn sticker ut med att inte beröra könsskillnaderna och koppla det till manligt eller kvinnligt. I den senare boken är flertalet av illustrationerna så avskalade så att det är upp till läsaren att avgöra vilket kön som är avbildat.

Könsumgänge:

På 1970-talet används begrepp som samlag, ligga med varandra, pippa eller knulla när samlag tas upp och beskrivs med ord. Fotografierna och illustrationerna visar ingående på hur det går till där Ett, tu, tre är mest ingående och visuellt beskrivande. Boken beskriver för barnen att ”kuken glider fram och tillbaka” i fittan och när pappan i boken blir tillfredsställd ”sprutar det ut en vit vätska ur hans kuk”, det är pappans säd. Böckerna genomsyrades av svartvita bilder och/eller detaljrika illustrationer på kön, sex och olika familjebildningar, detta i kombination med beskrivande text som förklarar

ingående, rättframt och avskalat. Allt ska förklaras, inget ska undanhållas utan ska komma till ytan och diskuteras utan skönmålningar där exempelvis kroppsdelar ska benämnas med rätt ord eller de ord som dagligdags används.

På 1980-talet skildras sexakten genom illustrationer och beskrivande text men inte med något begrepp.

I boken ”Så fungerar din kropp” lyfts könsumgänget fram på detta sätt när pappa ska berätta för sin son Lasse;

Och så kelar vi, kramas och kysser varandra. Och när det känns extra bra händer det att vi gör något mer – något som är extra fint för oss vuxna. Lasse kände att pappa blev varm och att handen stannade. -Ja, då stoppar jag in min snopp i mammas slida.

Det finns en illustration på ett älskande par i boken ”Lasses klokbok för vetgiriga barn”, men inget som beskriver att de har samlag. Det som sägs är att ”mannens penis sprutar in en vätska som kallas sperma i kvinnans slida”. I böckerna från 1980-talet kan man se ett avståndstagande från 1970-talets rikt beskrivande om könsumgänget, det är större fokus på att beskriva hur ett barn blir till och familjebildning.

I sexuallitteraturen för barn från 1990-talet går det att se trenderna på ett ökat fokus på

barnperspektivet, filosofi och genusperspektiv som i övriga barnböcker från årtiondet. Med boken

”Mamma lägger ägg” kommer ett humoristiskt sätt att beskriva hur ett barn blir till. Borta är 1970-

talets och 1980-talets mer ”verklighetstrogna” och realistiskt beskrivande sätt. I boken får vi följa en

18

familj som tar upp ämnet sex och hur barn kommer till. Boken inleds med att ett föräldrapar (mamma och pappa) har bestämt sig för att berätta hur små barn kommer till för sina två barn (pojke och flicka).

Detta gör de bland annat med att säga att det går att göra barn av pepparkaksdeg, hitta dem under stenar, klämma ut dem ur en tub eller mamma lägger ett ägg som barnen kommer ut ifrån. Då tar barnen över och berättar hur det går till, att mamma har ägg i kroppen och att pappa har frön i fröpåsar utanpå kroppen. Pappa har en sorts tub som kommer in i mammans hål och på så sätt kommer fröna in i mamman, för att sedan möta ägget som då börjar förvandlas till en baby. Den växer i mammans mage tills den är färdig och pluppar då ut. I boken nämns inte begreppet samlag med ord men det är barnen som berättar för föräldrarna hur ett barn kommer till genom könsumgänge. Från utgivningarna från 1990-talet är det bara boken Allt du skulle vilja veta om ägg, spermier, barn och familjer som beskriver samlag, och i boken lyfts det fram att det även kan kallas för att ha ”sex” eller ”att ligga med varandra”.

2000-talet används ”sex” och ” vuxenlek” för könsumgänge. När vi kommer till 2010-talet är det bara boken ”Var jag också där inne i din mage?” som i text och illustrationer beskriver ett samlag, men ger inte barnen begrepp som ”sex” eller ”samlag”;

Om två vuxna ligger tillsammans och kelar med varandra, rör de precis på de ställena på varandra som är olika, förklarar pappa. Mannen smeker kvinnans bröst och slida, och kvinnan smeker mannens penis. Och då händer det, att kvinnans slida blir fuktig och att mannens penis blir hårdare.

Och när det blir så, och man ligger alldeles nära varandra, som man gärna vill göra när man älskar någon, då glider mannens penis lätt in i kvinnans slida. Det är skönt, och det är ännu skönare om de rör sig samtidigt, så att mannens penis glider fram och tillbaka i kvinnas slida.

Den här beskrivningen speglar framställningen av samlag från 1970-talets böcker. I de övriga böckerna som ingår i studien från 2010-talet beskrivs eller nämns inte samlag alls. I de böckerna går det att se medvetenheten på hbtq-, normkritiska- och genusfrågor som för övrigt genomsyrar

bokutgivningen från tidsperioden.

I några av de böcker som ingår studien visar man att kvinnan kan ta en aktiv roll som exempelvis i Ett, tu, tre. Sexualupplysning för barn; ”Pappa lägger sig på rygg och mamma sätter sig grensle över honom och så stoppar hon upp hans kuk, som man också säger, i sin fitta”. Övervägande är det missionärsställningen som illustreras i sexualupplysningsböckerna när samlag ska åskådliggöras. Men de sexualupplysningsböcker som ingår i studien visar att det även lyfts fram andra samlagsställningar för genomförandet. Detta som i exemplet ovan från Ett, tu, tre. Sexualupplysning för barn, där kvinna sitter grensle över mannen. Även i Familjeboken finns det en illustration där det är kvinnan som är överst. I boken Mamma lägger ägg finns det underfundiga illustrationer där vuxna har olika samlagsställningar med texten ”Det är några sätt som pappor och mammor passar ihop”.

I den litteratur som ingår i studien sticker 1970-talet ut genom att lyfta fram den kvinnliga

tillfredställelsen i könsumgänget på ett sätt som senare decennier inte gör. Detta går att se i boken Ett, tu, tre. Sexualupplysning för barn som beskriver kel med varandra och förspel som något viktigt i könsumgänget. Här beskrivs hur pappan smeker mamman tills hon blir våt vilket också visar på att boken vill lyfta fram kvinnans njutning som viktig. I Mummel - en ny människa beskrivs att ”när man har samlag, så kan mannen eller kvinnan eller båda två få utlösning. Det känns skönare och skönare och sen kommer utlösningen”. Här kan man säga att det inte görs någon skillnad mellan könen i framställningen. I böckerna försöker man att beskriva för barnen hur det känns att få orgasm. I

Mummel - en ny människa beskrivs orgasmen som att ”det är ungefär som när det kittlar mer och mer i

näsan och så får man äntligen nysa. Fast ännu skönare”. Böckerna Ett, tu, tre. Sexualupplysning för

19

barn, Mummel - en ny människa och Sex: samlevnadskunskap för barn i förskolåldern, beskriver för barn att vuxna använder preventivmedel (kondom, P-piller, spiral, pessar) vid samlag om de inte vill ha barn. Detta för att förhindra att spermierna ska nå och kunna befrukta ägget. De flesta gånger som vuxna vill ha könsumgänge är för njutning och gemenskap, en kärlekshandling är något som böckerna vill lyfta fram.

I de utvalda böckerna är det ett fåtal som tar upp homosexualitet. I boken Allt du skulle vilja veta om ägg, spermier, barn och familjer beskriver homosexualitet och att det handlar om kärlek. ”Om det är kvinnor som har sex med varandra eller män som har sex med varandra blir det inga barn genom att de har sex. Men de kan ha sex ändå för att de gillar att ha sex med varandra”, så tas samkönad

könsumgänge upp i Familjeboken. Men ingen av böckerna som ingår i studien beskriver könsumgänge mellan samkönade mer ingående.

Befruktning:

Tidsperioden från 1970-talet fram till 2000-talet är kärnfamiljen det rådande som diskurs och att ett barn blir till genom samlag. I sexualupplysningslitteraturen för barn får läsaren följa spermiernas väg från pappan till att ägget befruktas, detta beskrivs genom text och bilder. I barnböckerna från

tidsperioden 1970- och 1980-talet beskrivs enkom att barn kommer till genom pappans spermie och mammans ägg, och utesluter andra sätt att skaffa barn på som insemination och surrogatmödraskap.

En aspekt är att assisterad befruktning inte fanns som alternativ på 1970 talet. I Storbritannien föddes det första barnet genom provrörsbefruktning 1978 och i Sverige dröjde det till 1982 (Statens

medicinsk-etiska råd, 2020). När vi kommer in på 2000-talet avspeglas utvecklingen och medvetenheten i hbtq-, normkritiska- och genusfrågor i övrig barnlitteratur och i samhället. Det kommer böcker som beskriver insemination och konstgjord befruktning för familjer som inte kan få barn på konventionellt sätt.

På 2000-talet kommer normkritiken in i barnlitteraturen vilket bland annat syns i boken Familjeboken;

Ett annat sätt att blanda ägg och spermie är genom att ha sex. Om vuxna blandar ägget och spermien på det sättet går det till så att en man med spermier och en kvinna med ett ägg är nakna tillsammans. Mannens snopp kramas om av kvinnans snippa.

Här är inte samlaget i fokus som det enda sättet att skaffa barn. För övrig används orden ”sex” eller

”vuxenlek” då samlag ska benämnas.

I boken Slottet med de många rummen: hur har du kommit till? från 2008 beskrivs hur barn blir till genom konstgjord befruktning och att familjer kan se olika ut. Inledningsvis får vi möta Freddy Groda som träffar Martin och Malin som sitter på en parkbänk och gråter. De är ledsna för att de saknar ett eget barn att älska då de inte på egen väg kan skaffa det. På resan till ett eget barn kommer de till bebisslotten med olika rum och doktorer som kan hjälpa dem på olika sätt att få ett eget barn. Martin och Malin träffar även på andra familjer som hjälper dem fram i processen, och Freddy Groda är med dem hela vägen.

Boken tar upp sorgen över att inte kunna skaffa barn, olika familjekonstellationer, olika sätt att få barn på som insemination (konstgjord befruktning, ägg, spermie) och att adoptera. I boken benämns inte könsorganen eller samlag utan hur Doktor Prick blandar Malins ägg och Martins säd och smälter ihop till ett bebisfrö (på detta sätt behöver säden inte simma så långt, utan når fram till ägget). Sedan stoppar Doktor Prick in bebisfröet i Malins mage där det får växa. Boken beskriver känslorna och önskan för att få ett eget barn att älska och vara stolt över. Den tar även upp olika

familjekonstellationer som två mammor med fakta kring att skaffa barn genom insemination.

20 Barns egen sexualitet:

I böckerna som ingår i studien är det brist på barnperspektivet då det är få som lyfter fram barns egen

sexualitet. Det är bara böckerna Sex: samlevnadskunskap för barn i förskolåldern och Allt du skulle

vilja veta om ägg, spermier, barn och familjer som tydligt lyfter fram barns egen sexualitet under en

period på 50 år. Boken Sex: samlevnadskunskap för barn i förskolåldern har ett barnperspektiv på

tillfredställelse och sex, då den tar upp att både pojkar och flickor tycker det är skönt att leka med sina

könsorgan. Den andra boken är Allt du skulle vilja veta om ägg, spermier, barn och familjer som har

ett barnperspektiv på kärlek och sexualitet då den tar upp om kärlek och känslor man kan känna inför

någon annan, men även att det är normalt att vara nyfiken på sin egen kropp och smeka och gnida de

privata delarna, ”onanera” eller ”leka med sig själv”.