Examensarbete
Kandidatuppsats
Planering för resilienta externhandelsområden
En studie över hur en plankarta kan utformas för ökad resiliens och flexibilitet av ett externhandelsområde
Planning for resilient external trading areas
Författare: Linus Cedervärn
Handledare: Therese Olsson & Tony Svensson Examinator: Daniel Brandt
Ämne/huvudområde: Samhällsbyggnadsteknik Kurskod: GSQ25N
Poäng: 15 Hp
Examinationsdatum: 2020-06-04
Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA.
Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet.
Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet.
Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.
Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):
Ja ☒ Nej ☐
Högskolan Dalarna – SE-791 88 Falun – Tel 023-77 80 00
Sammanfattning
Denna studie är en kandidatuppsats i Samhällsbyggnadsteknik vid Högskolan Dalarna.
Handeln är i ständig utveckling vilket ställer krav på de platser där handel bedrivs. Dessa platser måste därför planeras för att möta den ibland oförutsedda utveckling som framtiden för med sig annars finns risken för urbana förfall inom dessa områden.
Studien avser att med hjälp av samlad empiri kring arbete med planering, flexibilitet och resiliens resultera i hur plankartor över externhandelsområden kan arbetas fram och sedan utformas för att bli anpassningsbara mot trendbrott och oförutsedd utveckling i framtiden. I studien har även plankartor över handelsområden från tre olika kommuner granskats. Detta för att få en inblick i hur dagens områden är planerade, detta ligger sedan till grund för skapandet av en alternativ plankarta över Knalleland i Borås. I studien har även sex semistrukturerade intervjuer utförts, alla med någon koppling till någon av de tre valda handelsområdena.
Studien har visat på att de granskade områdena inte planerats för att vara så flexibla och resilienta som man ur studiens perspektiv kanske kan önska. Studien resulterade även i ett experiment med en alternativ plankarta vars syfte var att möjliggöra för en flexiblare användning samt innehålla ett större inslag av komponenter för ökad resiliens. Det har genom studien framkommit att den unika platsens förutsättningar spelar stor roll när man ska planera för ett resilient område. Vilket får till följd att det kan vara svårt att hitta generella lösningar som fungerar och som kan appliceras överallt.
Nyckelord:
Externhandel – Flexibilitet – Resiliens – Detaljplanering
Abstract
This study is a bachelor thesis in Civil Planning and Construction at Högskolan Dalarna.
Commerce is in constant change, which put demands on the places where commerce occurs.
These places must therefore be planned to meet the sometimes-unforeseen development that the future brings. If not, there is a risk of urban decay in these areas.
This study aims to result in how maps for detailed development plans in external retail areas can be created to be adaptable to unforeseen future development. This with the help of collected data concerning work with planning, flexibility and resilience. The study also contains a comparison of maps for detailed development plans in external retail areas in three different Swedish
municipalities. This was made to get an insight to how these areas are planned and is also used to create an alternative map for detailed development plan for the area Knalleland in Borås, Sweden.
The study also contains six semi-structured interviews, all with a connection to one of the three chosen external retail areas examined.
The study has shown that the areas examined has not been planned to be as flexible and resilient as one, from the perspective of the study might have wished for. The study also resulted in an experiment with an alternative map for detailed development plan, whose purpose was to enable a more flexible use, as well as to contain more components for increased resilience. It has been
concluded, through this study, that the unique prerequisites of the site are of great importance when planning for a resilient area. This makes it hard to find general solutions that works and can be applied anywhere.
Key words:
Extern retail areas – Flexibility – Resilience – Detailed development plan
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Syfte ... 1
1.2 Frågeställning ... 2
1.3 Definitioner ... 2
1.4 Begreppsförklaring ... 2
1.5 Deltagande kommuner ... 2
1.5.1 Ulricehamn ... 2
1.5.2 Borås ... 3
1.5.3 Borlänge ... 3
2 Metod ... 4
2.1 Forskningsstrategi och val av studiemetod ... 4
2.2 Urval ... 5
2.3 Semistrukturerade intervjuer ... 6
2.4 Dokumentstudier ... 8
2.4.1 Checklista ... 9
2.5 Litteraturstudier ... 9
2.6 Avgränsningar ... 9
3 Teori ... 10
3.1 Externhandelns uppkomst och utveckling ... 10
3.1.1 Externhandelns effekter ...11
3.2 Klassificering av handel ... 12
3.3 Planering - Grunden för etablering ... 12
3.3.1 Externhandeln i planeringen ...13
3.4 Flexibel eller styrd detaljplan ... 14
3.4.1 Risker med flexibilitet ...15
3.4.2 Flexibla plankartor ...16
3.4.3 Konsekvenser av funktionsblandning ...16
3.5 Resiliensteori... 17
3.5.1 Biologisk och social mångfald ...18
3.5.2 Multifunktionalitet ...19
3.5.3 Flerskaliga nätverk och konnektivitet ...19
3.5.4 Redundans och Modularitet ...19
3.5.5 Adaptiv planering ...20
4 Resultat ... 21
4.1 Intervjuer ... 21
4.1.1 Resiliens ...21
4.1.2 Arbetssätt ...22
4.1.3 Geografisk placering ...23
4.2 Dokumentstudier - Nuvarande planområden ... 25
4.2.1 Ulricehamn ...25
4.2.2 Borås ...25
4.2.3 Borlänge ...26
4.3 Alternativ plankarta för Knalleland ... 28
5 Resultatanalys ... 30
5.1 Resiliens ... 30
5.1.1 Multifunktionalitet ...30
5.1.2 Biologisk mångfald ...30
5.1.3 Konnektivitet av flerskaliga nätverk ...31
5.2 Arbetssätt ... 31
5.3 Geografisk placering ... 31
6 Diskussion ... 33
6.1 Metoddiskussion ... 33
6.1.1 Val av metod och respondenter ...33
6.1.2 Analysmetod ...33
6.2 Resultatdiskussion... 34
6.2.1 Riskspridning med flexibilitet ...34
6.2.2 Skavningar och samspel mellan resiliens och flexibilitet ...34
7 Slutsats ... 36
8 Vidare forskning ... 37
9 Referenser ... 38
1
1 Inledning
När affärer för dagligvaror, livsmedel, husgeråd, fritidsartiklar och liknande upprättas i lägen utanför etablerade tätorter och bostadsområden kallas detta för externhandel. I slutet av 1990-talet och början av 2000-talet var det ett stort tryck i Sverige på att etablera och planera för dessa typer av handelsområden. (Alarik, 2003) Enligt Drain (2012) var det under 1970-talet ett liknande tryck i USA, ett av de som då byggdes var Rolling Acres Mall. Men på grund av skiftande förutsättningar för ekonomin i köpcentrets närhet i början av 2000-talet försvann kunderna och butikerna började stänga en efter en. Sedan 2008 har det varit helt stängt för allmänheten och har därefter fått stå och förfalla. (Drain, 2012)
Den nya trenden där externhandelsområden förfaller håller på att sprida sig världen över. Detta på grund av en rad olika anledningar. En av dem är det ständiga hotet från e-handeln, inte bara för att konsumenterna handlar där istället utan för att det pressar priserna som detaljhandeln blir tvungna att svara på (Jerker Söderlind, 2015). Skräckexempel på sådana urbana förfall kan hämtas från bland annat USA och Kina (Paiva, 2017). Kan det vara så att svenska externhandelområden riskerar samma sak?
Svensk Handel pekar ut e-handeln som ett av de största hoten mot externhandeln. De spår att e- handeln sannolikt kommer att ta en allt större del av volymhandeln och handeln med homogena varor såsom elektronik och sportutrustning. Det är dessa varor som särskilt förekommer vid externhandels områden, vilket innebär att externhandeln spås möta en allt hårade konkurrens från den digitala handeln. (Svensk Handel, 2019)
Forskning med adaptiva strategier om hur man ska arbeta för att förhindra förfall och skapa resilienta och över tid hållbara områden blir allt mer vanligt. Walker och Salt (2006) skriver i sin bok ”Resilience Thinking: Sustaining Ecosystems and People in a Changing World” att nyckeln till hållbarhet sitter i att hela systemets kapacitet behöver förbättras för att vara resilienta. Det räcker således inte att enstaka delar av ett system optimeras. System i detta fall är staden.
När resiliens diskuteras introduceras ett synsätt som sätter staden som komplexa adaptiva system för att förklara dess dynamiska och självorganiserande förmåga (Ahern, 2013). För att uppnå resiliens måste vi acceptera att vi lever i en föränderlig och inte en statisk värld (Walker & Salt, 2006). Det måste vi accepterat och på så sätt sluta planera som om den vore statisk (Ahern, 2011).
Jack Ahern (2013) listar fem strategier för att uppnå resiliens i planeringen av framtidens städer. Ett av dem är multifunktionalitet dvs. att införa funktionsblandning och minska risken för
monofunktionella områden.
Funktionsblandning som en lösning nämner även författaren Kellie Ell vilket hon skriver om sin artikel ” Malls can survive if they’re converted into mixed-use centers: Retail expert” från 2018. I Ell’s artikel yttrar Amanda Nicholson professor i detaljhandel vid Syracuse University sig inom området.
Nicholson säger då att de stora ytorna är för stora för enbart butiker och att man ska satsa på att integrera bostäder, gym och tillexempel exklusivare restauranger för att skapa en plats med fler upplevelser (Ell, 2018). Även Svensk Handel är inne på en mer mångfunktionell användning för att skapa ett mer flexibelt externhandelsområde. De lyfter specifikt fram behovet att stärka
närmarknaden runt handelsområden, framförallt genom att etablera bostäder och kontor inom den sortens område.
1.1 Syfte
Syftet med denna kandidatuppsats är att analysera hur kommuner med hjälp av detaljplanering kan arbeta för att skapa resilienta externa handelsområden. Detta för att ge en generell kunskap om hur planer kan utvecklas för att verka flexibelt och bli anpassningsbara mot trendbrott och oförutsedd utveckling. Samt att pröva om externhandelsområden på sikt kan bli en mer integrerad och
mångfunktionell del av städer. För att komma fram till hur arbetet med detaljplaner i dessa områden kan se ut och senare utformas har följande frågeställning valts ut;
2
1.2 Frågeställning
• Hur jobbar man i de utvalda kommunerna med planering för att uppnå ett resilient externt handelsområde?
• Hur kan resiliensteori stödja en utveckling av externhandelsområden för att bli mer flexibla och mångfunktionella integrerade delar av staden.
• Hur kan en plankarta utformas för att bli resilient och anpassningsbar mot kraftiga trendbrott i handel och andra tendenser i samhällsutvecklingen?
1.3 Definitioner
Resiliens
Ett systems förmåga att absorbera störningar och förändringar men fortfarande kunna behålla sin grundläggande funktion och struktur (Walker & Salt, 2006).
Social-ekologiska system
Människor lever i sociala och ekologiska system, benämnda social-ekologiska system, som är oupplösligt sammanlänkade med varandra. Städer är typiska exempel på social-ekologiska system.
Social-ekologiska system är komplexa och adaptiva, förändringar i dessa sker dynamiskt och de kan ha flera stabila lägen. (Walker & Salt, 2006)
Redundans
Innebär att ett system innefattar flera komponenter som förser systemet med samma eller liknande funktion på olika sätt (Walker & Salt, 2006).
Adaptive design
Är en process eller strategi där utvalda stadsplaner och projekt utforskar innovativa
praxis och metoder. De valda projekten är öppna för designinnovationer och kreativitet. De valda projekten som får ses som experiment övervakas och analyseras - med målet att få kunskap för att tillämpa i framtida projekt. (Ahern, 2011)
1.4 Begreppsförklaring
I studien förekommer många begrepp om planeringens grunder. Allt från syftet med de olika typerna av planer samt deras innehåll och uppbyggnad. Uppsatsen kräver att läsaren har en förståelse för detaljplaner och plankartans uppbyggnad med bland annat de olika typerna av
användningsbestämmelser som den kan innehålla.
1.5 Deltagande kommuner
De utvalda kommunerna som denna studie kommer titta närmare på är: Borås, Ulricehamn och Borlänge. Här nedan följer en kort beskrivning av varje område i respektive kommun. Valet av dessa kommuner grundar sig i att dom har tre olika typer av handelsområden i tre olika tidsintervall och på så sätt kan ge en bred bild av verkligheten och problematiken kring denna typ av område.
1.5.1 Ulricehamn
Ulricehamn har valts som motvikt till Borås där ett helt nytt handelsområde etablerades sommaren 2018. Detta område består av ett stort livsmedelsvaruhus, elektronikhandel, drivmedelsförsäljning och en snabbmatsrestaurang. Externhandelsområdet är placerat ut vid den relativt ny exploaterade motorvägen som löper strax norr om staden. Området ligger längre ut från staden än de övriga två fallen som listats ovan, nämligen 2,4 km ut från stadens centrum. Handelsområdets placering i Ulricehamn samt dess aktuella plankarta återfinns i bilaga B.
3
1.5.2 Borås
Knalleland i Borås har valts för att det är ett gammalt och anrikt handelsområde som grundades år 1975. Staden har expanderat och omsluter numer området vilket har lett till att handelsområdet nu är en central del av staden, cirka 1,5 km från stadens centrum. Handelsplatsen består i huvudsak av två större gallerior i var sin ände av området med stora parkeringsytor där i mellan. Handelsområdets placering i Borås samt de aktuella plankartorna i området återfinns i bilaga C.
1.5.3 Borlänge
Borlänge har valts för att det liksom Borås har ett förhållandevis centralt handelsområde.
Handelsområdet kan delas upp i Kupolenområdet samt det angränsande Norra backaområdet.
Kupolen etablerades som köpcentrum i början av 1990-talet sedan dröjde det dryga 20 år innan Norra backa etablerades som handelsområde. De båda handelsplatserna ligger cirka 1km ifrån stadens centrum och förutom med bil är möjligheterna goda att nå platserna med gång, cykel- samt kollektivtrafik. Handelsområdets placering i Borlänge samt de båda aktuella plankartorna återfinns i bilaga D.
4
2 Metod
För att uppnå syftet med denna kandidatuppsats har en fallstudie valts till den övergripande
metoden. Datainsamlingen har skett genom dokumentstudier och intervjuer som varit relevanta för ändamålet. Insamlingsmetoderna har valts för att få en bredare bild samt säkerhetsställa kvalité till studiens resultat och slutsats. För att göra det har tre olika svenska kommuner studerats för att få inblick om hur de har arbetat med deras respektive handelsområden och vad de har för tankar kring platsernas utveckling i framtiden. Det har krävts en granskning av de berörda detaljplanerna i varje kommun samt en god kunskap i varje kommuns översiktsplan.
För att svara på den uppsatta frågeställningen för uppsatsen har även en alternativ plankarta för handelsområdet i Knalleland, Borås skapats. Att valet föll på Knalleland för att göra den alternativa plankartan grundar sig i det tänkta deltagandet av en workshop som skulle anordnas i Borås under våren 2020. Om deltagandet av workshopen kan läsas mer i delen 2.6 Avgränsningar. Den
experimentella plankartan bygger på den empiri som samlats in till uppsatsen och redovisas under resultatdelen. Kartan analyseras sedan vidare under Resultatanalysdelen samt diskuteras under Diskussionsdelen.
2.1 Forskningsstrategi och val av studiemetod
Valet av forskningsstrategi för den här undersökningen föll på en fallstudiemetodik. Robert K. Yin skriver i sin bok Fallstudier: design och genomförande från 2007 att en fallstudie som
forskningsstrategi lämpar sig när forskningsfrågorna går att formuleras till ett ”hur” eller ”varför”.
Vidare kan en fallstudie delas in i kategorierna enfallsstudie eller flerfallsstudie. Enligt Yin (2007) är styrkan med en flerfallsstudie att den ger större reliabilitet i sitt resultat och ses som mer solid än vad en enfallsstudie gör. När säregna och extrema fall ska undersökas faller valet istället på typen
enfallsstudie, detta då det är svårt att hitta andra fall att jämföra med. Det viktiga är att oavsett val av antal fall ska varje fall uppfylla ett specifikt syfte för studien. (Yin, 2007)
Då syftet med studien är att undersöka externhandelsområden i tre olika kommuner ses det som flera fall och får således till följd att studien bör klassas som en flerfallsstudie.
I boken “Architectural Research Methods” skriven av David Wang och Linda N. Groat citeras (Yin, 2007);
” A case study is an empirical inquiry that investigates a contemporary phenomenon within its real‐life context, especially when the boundaries between phenomenon and context are not clearly evident.”
För att göra en empirisk undersökning som studerar ett fenomen eller miljö som i detta fall kan man byta ut ordet ” contemporary” det vill säga ”samtida” i Yin’s citerade definition och istället använda ordet ”setting” vilket i detta fall översätts till miljö. Detta får då till följd att definitionen kan rymma historiska fenomen, och både historiska och samtida miljöer som potentiella fokus för fallstudier.
(Groat & Wang, 2013)
Det finns fem särskilt framträdande egenskaper som primärt identifierar en fallstudie som forskningsmetod, dessa är:
1. Fokus på antingen enstaka eller flera fall, studerade i deras verkliga livssituationer 2. Förmågan att förklara orsakssamband.
3. Vikten av teoriutveckling i forskningsdesignfasen.
4. Beroende av flera beviskällor, med data som konvergerar på triangulärt sätt.
5. Kraften att generalisera till teori.
(Groat & Wang, 2013)
Utifrån de ovan nämnda fem egenskaperna har en metod till denna studie arbetats fram och beskrivs här nedan;
5
1. Den första egenskapen beskriver att kärnan i den valda fallstudiestrategin ska ha fokus på att studera en miljö eller fenomen som är hämtat från dess verkliga sammanhang. Groat och Wang tolkar Yin’s beskrivning av fallstudiestrategin och skriver att det handlar om mycket mer än bara att studera ett fenomen i "fältet." Fallstudien innebär även att studera ett fall i förhållande till den mer komplexa dynamik som den berör (Groat & Wang, 2013).
De valda fallen är tre handelsområden hämtade från dess verkliga sammanhang från tre olika kommuner. För att studera de valda fallens komplexa dynamik har en kvalitativ studie valts. Det för att kunna konstruera teman som sedan används för att analysera de tre fallen med (King & Brooks, 2017).
2. I studien av resilienta externhandelsområden undersöks orsakssamband för att förstå varför ett handelsområde blir skört och oförmöget att anpassa sig.
Orsakssamband eller kausalitet innebär en form av nödvändighet i relationen mellan empiriska fenomen (ting eller händelser). Om kausalitet råder mellan två fenomen, kallas det ena orsak och det andra verkan. Statistiska samband kan sakna orsakssamband: två relaterade händelser kan till exempel bero på en tredje händelse. (Groat & Wang, 2013)
3. En fallstudies syfte kan både vara att utveckla eller att testa teori. Studien som görs styrs av den teori som samlats in. Med detta i åtanke är målet inte att ha så mycket teori som möjligt utan ha rätt teori för att täcka det område som studien berör (Yin, 2007).
I denna studie är det snarare att testa teori än att utveckla den. Detta då teorin testas för att undersöka om den kan vara behjälplig till att göra ett externt handelsområde resilient. Teori som samlas in till denna studie kommer bland annat beröra handelns utveckling ur ett historiskt
perspektiv. Att ha kunskap i historien skapar en större förståelse i vart handeln är på väg i framtiden.
För att slutföra studien krävs teori kring hur externhandeln planeras, dess förutsättningar samt teori kring de effekter och utmaningar som kan uppstå i framtiden. För att svara på frågorna hur man ska göra handeln så flexibel och anpassningsbar som möjligt krävs även teori kring hur man gör områden resilienta.
4. Den fjärde egenskapen som listas är studiens införlivande av flera beviskällor. Jane Jacobs bok
”The Death and Life of Great American Cities” fokuserar sin uppmärksamhet och analytiska insikter på New York. Men där använder även Jane många observationer från andra städer. Då med bland annat kommentarer från tjänstemän och samhällsledare verkande i de andra observerade städer (Groat & Wang, 2013).
På liknande sätt studeras externhandelsområden från olika städer i denna fallstudie. De valda städerna i denna studie är Borås, Ulricehamn och Borlänge. Det tillför då ett bredare omfång av
”beviskällor” som i sin tur ger en tydligare helhetsbild.
5. Kritik gällande fallstudier är att det inte finns någon grund i att generalisera teori och
observationer från ett fall till ett annat, vilket bestrids av Yin (Groat & Wang, 2013) Fallstudiens styrka är dess förmåga att generalisera till teori, precis som ett enda "experiment" kan generaliseras till teori, som i sin tur kan testas genom andra experiment (Yin, 2007).
Denna studiemetod tillåter därför studien att generalisera teorier, samt jämföra observationer från de olika kommunerna för att få en generell lägesuppfattning att sedan bygga ett resultat på.
2.2 Urval
De valda kommunerna är Borås, Ulricehamn och Borlänge. Ulricehamn skiljer sig från de andra två då det är ett externhandelsområde som ligger utanför tätorten i ett biltrafikorienterat läge med dålig tillgänglighet gällande att nå platsen via gång och cykel samt med kollektivtrafik. Handelsområdena i Borlänge och Borås klassas istället som halvexterna då dessa ligger i anslutning till tätorterna med
6
god tillgänglighet för gång och cykel samt väl intrigerad kollektivtrafik. Att vända sig till flera kommuner kan då bidra till en större förståelse över komplexiteten som ett externhandelsområde för med sig. (Groat & Wang, 2013)
Att använda flera olika källor på detta sätt kan ses som triangulering. Bryman (2016) beskriver triangulering genom att samla in data och tolka ett fall utifrån flera olika datakällor vilket i sig stärker trovärdigheten i studien. (Bryman, 2016)
2.3 Semistrukturerade intervjuer
Då studien syftar till att undersöka hur externhandelsområden kan arbetas fram för att bli resilienta samt studera kommuners arbetssätt för just detta, har intervjuer genomförts med planerare på respektive kommun. En Fastighetsägare i Knallelandsområdet finns också representerad som respondent.
Valet av intervjumetod föll då på en semi-strukturerad metod vilket är en av de vanligaste typerna av intervjumetoder. En semistrukturerad intervju bygger på en viss anpassning av frågorna beroende på vem respondenten är. Metoden följer ett intervjuschema men med en viss frihet att ställa
passande följdfrågor vart efter det krävs för att få en bra dialog. I en strukturerad intervjumetod som är en annan intervjumetod bygger den istället på en helt strikt frågeställning oavsett vem som är respondent och ger inte möjlighet till följdfrågor. Eftersom respondenterna i studien är från olika kommuner med olika förutsättningar valdes den semi-strukturerade metoden för att göra små justeringar inför de olika intervjuerna, detta för att anpassa och få ut så mycket av varje intervju som möjligt. Möjligheten till att på ett mer naturligt sätt ställa följdfrågor under intervjuns gång bidrog även de till valet av en semi-strukturerade metod. (Bryman, 2016)
För att intervjuerna med de olika respondenterna skulle bli någorlunda likvärdiga och för att säkerhetsställa att viktiga frågor inte skulle glömmas av att ställas skapades en intervjuguide (Bilaga A). Guiden innehåller 3 huvuddelar (teman) där frågor sedan har placerats in, dessa är;
• Dåtid – Frågor kring hur planeringen med det aktuella området startade.
• Nutid – Frågor om hur respektive respondent ser på områdes resultat i dagsläget samt frågor om hur arbetet ser ut med området i dagsläget.
• Framtid – Frågor rörande vilka visioner man ser kring de aktuella områdena och dess generella framtid.
(Bryman, 2016)
Intervjuerna har utförts med respondenterna en och en. Fyra intervjuer har skett via fysiska möten och de övriga två har skett via ett digitalt mötesrum samt över telefon, totalt har sex intervjuer ägt rum.
Tabell 1 Sammanställning av de deltagande respondenterna. Respondenternas nummer används i resultatkapitlet.
7
Template Analysis skriven av Nigel King & Joanna M. Brooks fån 2017 har sedan använts för att strukturera upp analysarbetet av intervjuerna. Ljudinspelning pågick under samtliga intervjuer, detta för att sedan kunna transkriberas till text. Den löpande texten kodades senare i programmet NVivo.
King & Brooks (2017) förespråkar en arbetsmetod på sex steg för att utförligt analysera
intervjumaterialet i en kvalitativ undersökning enligt (Figur 1). Genom att arbeta med denna mall kan materialet analyseras i loopar, där teman konstrueras och omarbetas under processens gång.
Steg ett går ut på att transkribera intervjuerna för att få en översiktlig förståelse för vilka ämnen som respondenten har behandlat (King & Brooks, 2017).
I steg två skapas noder i Nvivo där den transkriberade texten analyseras och kodas till olika teman som intervjun berör. Dessa teman definieras av forskaren efter vad hen anser vara intressanta för syftet och frågeställning. Kodningen blir därmed beroende av vem som genomför den och dess forskningsfråga. (King & Brook, 2017)
Dessa teman klustras i steg tre till temakategorier efter dess förhållanden till varandra. Dessa temakategorier bildar den första mallen och används sedan till åter gå igenom och koda
intervjumaterialet. Under den andra loopen av kodningen kan därmed teman behöva ändras, omformuleras eller raderas beroende på hur väl de stämmer in på forskningsfrågorna samt den preliminära mallen. Denna kodningsprocess upprepas sedan med så kallade kvalitetskontroller till dess att arbetet upplevs genomarbetat och all relevant data är kodad (King & Brook, 2017).
I ett första steg kodades de transkriberade intervjuerna in de teman som återfinns under loop 1 i (Figur 2) här nedan. Till den andra kodningen delades de olika teman som uppkommit till loop 1 om till huvud- och underkategorier. Här kunde dubbelkodning inträffa vilket betyder att ett tema i loop 1 kunde platsa under två olika huvudkategorier under loop 2. Ett exempel på en sådan
”dubbelkodning” var att de olika tillgänglighetsaspekterna kunde falla under både resiliens men också under geografisk placering. Valet gjordes här att koda om det till ”Konnektivitet och flerskaliga nätverk” och på så sätt få det till en naturlig del under kategorin resiliens. Till den sista loopen skapades sedan tre huvudkategorier som ansågs vara relevanta för studiens frågeställning och syfte, dessa blev:
Resiliens kategorin skapades genom en sammanslagning mellan ”tillgänglighet”, ”Blandstad” och
”Hot” där var och en av dessa kategorier fick en underrubrik inom begreppet resiliens.
Figur 1 Illustration över hur King & Brooks analysmall ska användas som kodverktyg (King &
Brooks, 2017, Figur 3.1).
8
Arbetssätt skapades som en relevant huvudkategori för de båda underkategorierna ”samarbeten”
och ”strategier/visioner”.
Geografisk placering blev namnet på den sista huvudkategorin som innehåller för och nackdelar med handelsområdets faktiska placering och dess trafik inom och till området.
Efter den tredje loopen där de slutliga huvudkategorierna stod färdiga gjordes bedömningen att ingen vidare kodning var nödvändig.
Efter nyttjandet av King & Brooks (2017) prioriteringsordning kan det slutgiltiga resultatet redovisas. Prioritetsordningen utgår från temats relevans utifrån kopplingen till syfte och frågeställning. Detta resulterade i detta fall till att tre temakategorier återfinns. Dessa
temakategorier har färgkodats för att tydligare redovisa hur dessa kodningar är kopplade med varandra och på så sätt kan resultatet analyseras på ett enklare sätt.
2.4 Dokumentstudier
Dokumentstudier har fungerat som den huvudsakliga insamlingen av empiri. Inom begreppet dokument innefattas skriven text i form av böcker, rapporter och artiklar. Digital kommunikation så som webbsidor och visuella källor till exempel bilder är också en del av dokumentstudien.
Dokument från de berörda kommunerna har studerats för att få större inblick i de aktuella
områdena. Dokument som då efterfrågats har varit översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner och detaljplaner innehållandes plankarta och dess planbeskrivning. De detaljplaner som har studerats har valts utifrån deras relevans till fallstudieobjekten. Syftet med att studera detaljplanerna är att förstå tankarna bakom de aktuella projekten, samt se de tillåtna markanvändningarna för respektive område. Här har kommunernas hemsidor varit portalen för att hitta de rätta dokumenten. Plankartor och planbestämmelser har i vissa fall varit svåra att få tag på via hemsidorna, i de fallen har
planarkitekter på respektive kommun varit behjälplig med att plocka fram rätt dokument från deras respektive arkiv.
Planeringsdokument är offentliga handlingar och är inte framställda i en forskningskontext vilket har fördelen att de då saknar “reaktiva effekter”. Reaktiva effekter kan beskrivas som när forskaren
Figur 2 visar hur de inledande teman kodats vidare och utvecklats genom de olika looparna för att till slut passa så bra som möjligt till studiens frågeställningar och syfte.
9
har förmåga att påverka det slutliga resultatet, exempelvis i intervjuer. Där kan forskaren påverka det slutliga resultatet genom valet av vilka frågor som ställs till respondenten. (Bryman, 2016)
En annan fördel med att använda sig av dokumentstudier är att dokumenten är permanenta. Det möjliggör att de kan granskas flera gånger vilket är behjälpligt vid en kvalitativ innehållsanalys. De kan även klassas som att de är diskreta, det vill säga inte skapade för fallstudiens ändamål (Yin, 2007). Vilket även ökar uppsatsens reliabilitet. Reliabiliteten som mått på om studien går att upprepa med samma resultat försvåras av att kvalitativ forskning på många sätt är subjektiv och grundar sig på tolkningar och uppfattningar. Men genom att använda dokumentstudier på detta sätt får till följd att studiens reliabilitet stärks (Bryman, 2016).
2.4.1 Checklista
För att studera plankartorna har ett verktyg i form av en checklista konstruerats. Checklistan används för att definiera hur flexibla och resilienta de är till sin utformning. Kriterierna som används för att bygga upp checklistan grundar sig i teoristudien om flexibla planer och om att skapa resilienta områden. Det är kriterier för en flexibel plankarta som beskrivs av Bruce (2018) och de
resiliensstrategier som Ahern (2011) som checklistan byggts upp av. Även de komponenter som Barthel (2013) nämner bidrar till uppbyggnaden av checklistan. Checklistan har även en yttre kolumn där en kort kommentar beskriver varför eller på vilka grunder det valda beslutet har gjorts.
2.5 Litteraturstudier
Summon och DiVA är portaler som använts för att hitta relevant empiri till studien. Externhandel, Stockholm Resilience Centre och Flexibel planering är tre frekventa sökord som lett till betydelsefull empiri. Rapporter publicerade av Boverket samt Boverkets kunskapsbank ligger också till grund för denna studie. Utöver strävan att söka rätt på relevant empiri på internet har även kurslitteratur från tidigare kurser varit till hjälp.
2.6 Avgränsningar
Studien har avgränsats till att undersöka hur man i skapandet av detaljplaner kan planera för resilienta externhandelsområden. För att undersöka redan existerande områden har de tre svenska kommunerna Ulricehamn, Borås och Borlänge valts ut. Respondenterna i intervjuerna har avgränsats till planarkitekter i respektive kommun. På grund av att en alternativ plankarta skapades över en del av Knalleland intervjuades även här berörda fastighetsförvaltare samt en centrumledare inom området. Den rådande politik som förs inom respektive kommun kan vara en faktor som påverkar arbetet med de olika externhandelsområdena i studien. Den politiska aspekten har emellertid avgränsats från denna studie.
Denna studie behandlar inte hur externhandeln påverkar de angränsande kommunerna, den närliggande tätorten, och andra områden i dess närhet.
En respondent nämner problemet med att människan använder bilen som färdmedel så fort möjlighet ges även på väldigt korta sträckor. Detta beteende är något som snabbt berörs i studien som ett problem som existerar. Men en djupare analys och forskning av beteendet är inget som denna studie syftar mot att behandla och därför avgränsas i denna studie.
I arbetet med studien var det tänkt att delta i en workshop beträffande fortsatt utveckling av Knalleland i Borås. Denna workshop blev emellertid uppskjuten på obestämd tid på grund av rådande omständigheter orsakade av Covid-19. Workshopen nämndes av ett flertal respondenter som en viktig del i ett fortsatt arbetet med handelsområdet.
10
3 Teori
För att skapa och uppnå hållbara och attraktiva städer har handeln en central roll. Detta då den har ett stort inflytande i vårt samhälle. Handeln är till exempel en av de fem största arbetsgivarna i 261 av landets 290 kommuner, alltså en viktig motor för att skapa både jobb och skatteintäkter. För detaljhandelsföretagen blir det allt viktigare med den fysiska butikens läge, detta för att fortsätta vara konkurrenskraftiga och lönsamma på en allt mer global marknad. Det ställer sedan i sin tur allt högre krav på rätt förutsättningar från fastighetsägare och politiker och att kommunerna har tydliga mål och visioner. (Svensk Handel, 2019)
När dagligvaru- och detaljhandeln förläggs till externa lägen utanför staden kallas detta för externhandel. Externhandelsområden kan däremot vara svårdefinierade, men beroende på dess storlek och var dessa är placerade så kan de delas in i två mindre definitioner som ger en bättre precisering på dess funktion. De två olika definitionerna är: externa affärsetableringar och halvexterna affärsetableringar och kan beskrivas utförligare på följande sätt;
Externa affärsetableringar
Avser en etablering med mer än 2000 kvm BTA för dagligvaru- eller sällanköpshandel och som ligger utanför tätorten i biltrafikorienterat läge.
Halvexterna affärsetableringar
Avser etableringar med mer än 2000 kvm BTA för dagligvaru- eller sällanköpshandel och som ligger i anslutning till samlad bebyggelse, i ett tätortsnära men biltrafikorienterat läge med möjlighet till gång-, cykel- och kollektivtrafik.
(Ljungberg, Modig, Neergaard, & Smidfelt Rosqvist, 2004) Den viktigaste faktorn när det gäller etablering av externa handelsområden är valet av placering.
Val av plats innefattar många aspekter, placering i förhållande till kunderna, i förhållande till
konkurrenterna och läge i förhållande till annan handel. Framförallt ska det vara lättillgängligt att nå området med bil, därav etableras dessa områden ofta intill stora trafikleder och där
parkeringsmöjligheten är god. På grund av de perifera placeringarna leder det till negativa konsekvenser i samband med externa handelsetableringar i form av trafikarbete och utsläpp.
(Neergaard, o.a., 2006)
3.1 Externhandelns uppkomst och utveckling
I början av 1930-talet och sedan under 1940- och 50-talet när bilen blev allt vanligare för gemene man startade en massiv utflyttning av affärer, hotell, industrier och restauranger från stadskärnorna ut till stadens periferi. Detta förändrade och satte grunden i samhällsstrukturen och
infrastrukturnätet i USA. Det är denna struktur som vi ser än idag, och inte bara i USA utan över hela världen. Effekten av den allt större användningen av motorfordon ledde till en utbyggnad av landets vägnät med bland annat ringleder runt stadskärnor och stora motorvägssystem. (Ljungberg, Modig, Neergaard, & Smidfelt Rosqvist, 2004)
Den då aktuella planeringen ökade tillgängligheten och minskade trängseln på vägarna och resulterade i att stadens utkanter uppfattades som mer attraktiva och ledde till en ännu större utflyttning av verksamheter och användande. Denna typ av utveckling av städer definieras som stadsutglesning eller som ”urban sprawl” (Couch, Karecha, Nuissl Dr, & Rink, 2005).
Externhandelsområden blev då omåttligt populära och år 1980 fanns det 22 000 externa köpcentrum som i slutet av 80-talet stod för ca 50% av detaljhandeln i USA. (Ljungberg, Modig, Neergaard, &
Smidfelt Rosqvist, 2004)
När det fanns 22 000 externa handelsområden i USA 1980 fanns det samtidigt 40st som skulle kunna falla under samma kategori i Sverige. Då denna typ av handel stod för 50% av den totala i USA var den i Sverige knappt bara 5%. Fram till år 2000 har sedan denna typ av handel kraftigt ökat i
11
Sverige och stod då för 12% av den totala i landet. Den största ökningen av dessa områden skedde under högkonjunkturen under 1980-talet i landets mellersta och södra delar. (Ljungberg, Modig, Neergaard, & Smidfelt Rosqvist, 2004)
Externa etableringar anses kunna tillgodose några av de allra mest primära konkurrensaspekterna inom handel, som till exempel konkurrenskraftiga priser, goda parkeringsmöjligheter och i vissa fall en tidsvinst av att vid samma inköpstillfälle kunna utföra flera kompletterande köp. (Ljungberg, Modig, Neergaard, & Smidfelt Rosqvist, 2004)
Senare under 2000-talet ser man en ny trend inom handel, nämligen den över internet. Under 2018 uppgick den totala e-handelns marknadsandel till drygt 10 procent. Den svenska e-handeln stod för 8,6 procent och utlandshandeln stod för 1,7 procent. 90% var alltså fortfarande genom
butikshandel. (Svensk Handel, 2019)
Med hjälp av en e-postenkät under februari 2018 där 1014st respondenter i åldrarna 18–75 år deltog har Svensk Handel kunnat få en bild av vad svenska folket tycker är de bästa fördelarna med att handla på nätet kontra i fysiska butiker. Nätets fördelar blev då att 37% av de som svarade tyckte att det var de lägre priserna som var det bästa, medan 31% tyckte att det var smidigheten som var bäst och 16% tyckte att det var det fanns större utbud som var anledningen till att de e-handlade.
Den fysiska butikens fördelar var följande: 62% föredrog att de kunde se/känna på produkterna i verkligheten. 10% svarade att den största fördelen med att handla i fysiska butiker var att de som kunder då kunde få med sig varorna direkt och 9% tyckte att det var inspirationen som butiken bidrog med som gjorde att de föredrog att handla där. (Svensk Handel, 2019)
3.1.1 Externhandelns effekter
Externhandelns existens på vissa platser kan leda till substitutionseffekter och överspillningseffekter.
Det är två olika scenarier som kan uppstå när konsumenterna ändrar beteende till följd av att ett externhandelsområde etableras i utkanten av en centralort. (Handelns Utredningsinstitut, 2008)
Substitutionseffekten är en reaktion som uppstår genom att konsumenter som är bosatta i centralorten väljer att göra sina inköp på det externa köpcentret istället för att handla på den bostadsnära handelsmarknaden inne i staden. På detta sätt påverkas inte bara själva staden utan även de som bor på landsbygden samt i kranskommunerna som saknar en sådan typ av handel.
Landsbygden får då en ny konkurrent som kan ligga närmare dem rent geografiskt och får då svårt att bemöta både priser och utbud. Substitutionseffekterna innebär då att både handeln i centralorten, landsbygden samt kranskommunerna får en negativ utveckling samtidigt som externhandeln får en positiv utveckling och ökar sin handel. (Handelns Utredningsinstitut, 2008)
Enligt Handelns Utredningsinstitut (2008) uppstår överspillningseffekten när kunderna från landsbygden samt kranskommunerna åker till det externa handelsområdet för att göra inköp men samtidigt även besöker och tar del av centralortens handel. På detta sätt får centrumhandeln en positiv utveckling (Handelns Utredningsinstitut, 2008). Likt Överspillningseffekten behöver det inte enbart vara negativt för cityhandeln att ett externt handelsområde etableras i utkanten av staden. På vissa håll kan man se att butiksföretagare i cityhandeln tillsammans med de lokala politikerna får drivkraft och drar igång stadsförnyande program som bidrar till att öka stadskärnans attraktivitet (Bergström, 2000).
12
3.2 Klassificering av handel
Detaljhandel är ett brett begrepp som innefattar alla slags köp och försäljning av varor men också tjänster till framförallt privatpersoner. Ytterligare kan man dela in detaljhandel i två undergrupper, dagligvaruhandel och sällanköpshandel. Med dagligvaruhandel räknas varor som kan tänkas komma att handlas dagligen exempelvis mat och hygienartiklar. Till sällanköpshandel tillfaller varor som kan tänkas inhandlas mer sällan. Till denna grupp tillhör tillexempel byggmaterial, hemelektronik, möbler och kläder. Även tjänster och viss service räknas in i användningen detaljhandel. Frisör och
resebyråer är två exempel på tjänster som kan räknas in i användningen. Till service kan bland annat skomakeri och bank ingå. Utöver detaljhandel kan man också dela in handel i partihandel. Detta är handel som inte riktar sig till enskilda konsumenter, till exempel grossisthandlare. De ovan givna alternativen kan äga rum i butiker,
stormarknader, eller gallerior och kan bedrivas inomhus eller utomhus.
(Boverket, 2020)
Vid skäl av betydande vikt kan kommunen i detaljplan precisera möjligheten med användningen
detaljhandel. Kommunen har då möjlighet att tillexempel reglera användningen till
”handel med livsmedel” vilket då bara tillåter livsmedelsförsäljning. Det finns en begränsning med vad som kan uteslutas, de olika alternativen redovisas i (Figur 2).
(Boverket, 2020)
För att skäl av betydande vikt ska godkännas och ge kommunen möjlighet att begränsa detaljhandeln skriver boverket följande;
”Om kommunen avser att begränsa detaljhandeln behöver kommunen utreda de vanliga planeringsfrågorna så som behovet av en handelsetablering samt till exempel frågor om trafik, parkering och miljö. Utöver detta behöver det även finnas en särskild utredning,
varuförsörjningsplan eller motsvarande, som styrker att det finns skäl av betydande vikt för att en begränsning ska kunna göras. En sådan utredning ska tydligt redovisa behovet och
konsekvenserna av en begränsning.”
Klarar inte kommunen av att i en särskild utredning redovisa skäl av betydande vikt får de inte möjligheten till en begränsning av användningen. (Boverket, 2020)
3.3 Planering - Grunden för etablering
Ansvaret för den fysiska planeringen ligger i första hand på landets kommuner. Kommuner har det så kallade planmonopolet. Enligt Plan- och Bygglag (2010:900) är det obligatoriskt för alla kommuner att upprätta en Översiktsplan (ÖP). Här ska intentionerna för användningen av kommunens mark- och vattenområden redovisas. Detta dokument är inte juridiskt bindande utan mer en guide på hur de vill utveckla kommunen i framtiden. Till exempel kan kommunen här göra en översiktlig planering på hur de vill utveckla infrastrukturen och var dom har visioner att placera framtida handelsområden.
(Nyström & Tonell, 2012)
Det viktigaste verktyget för att genomföra avsikterna med planeringen är detaljplanen (DP).
Detaljplanen är juridiskt bindande och ger byggrätt så länge det som ska byggas inte strider mot den aktuella planen. Kommunerna övervakas av staten delegerad till länsstyrelsen för att se till att landets intressen inom den fysiska planeringen efterföljs. I sällsynta fall kan länsstyrelsen upphäva kommunens planer. (Nyström & Tonell, 2012)
Figur 3 Möjligheter att precisera handel (Boverket, 2020)
13
Ett annat användbart verktyg för planering av områden i kommunen är så kallade
områdesbestämmelser (OB). Syftet med OB är att kommunen för begränsade geografiska områden kan reglerera sådant som en detaljplan inte omfattar. Det kan tillexempel vara bestämmelser kring bebyggelse och byggnadsverk. Områdesbestämmelser används ofta för att säker ställa
markanvändningen och syftet med översiktsplanen, då denna inte är juridiskt bindande. (Nyström &
Tonell, 2012)
Som tidigare nämnt är syftet med en detaljplan att rättsverkande binda den mark och vatten som detaljplanen berör till en lämplig användning. Den lämpliga användningen beror på vad man vill åstadkomma på det aktuella området. För att i en detaljplan bestämma vad som får byggas eller vad marken ska nyttjas till används så kallade användningsbestämmelser. Dessa bestämmelser ter sig på olika sätt om marken de berör hör till allmän plats, kvartersmark eller vattenområde. (Adolfsson &
Boberg, 2015)
De tre olika typerna av mark definierar Boverket i PBL kunskapsbanken på följande sätt;
”Med allmän plats avses ett område som i en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov. En allmän plats får inte mer än tillfälligtvis upplåtas för en enskild verksamhet. En allmän plats kan till exempel vara en gata, ett torg eller en park.”
”Med kvartersmark menas mark som enligt detaljplan inte är allmän plats eller vattenområde utan främst är avsedd för bebyggelse för enskilt eller allmänt ändamål.”
”Bestämmelsen vattenområde används vid planläggning av områden som ska vara öppet vatten eller för områden där kommunens avsikt med planeringen är att karaktären av öppet vatten ska finnas kvar. Om det finns vattenområden inom en detaljplan ska de alltid avgränsas och användningen ska anges. Användning av vattenområde betecknas med W på plankartan.”
(Boverket, 2020)
Definitionerna ovan får då till följd att man bygger ett externhandelsområde på typen kvartersmark.
Då den innehåller begreppet ”…avsedd för bebyggelse för enskilt eller allmänt ändamål.” Boverket ger följande exempel på användning av kvartersmark: ”Användning av kvartersmark kan till exempel vara bostäder, detaljhandel eller industri.” (Boverket, 2020)
För att externa och framförallt halvexterna handelsområden i framtiden ska vara en mer naturlig del av staden och behålla sin attraktivitet har en trend med ökad funktionsblandning i dessa
områden startats. I USA har det blivit allt vanligare att inom tillexempel köpcenter ha funktioner så som lägenheter, biografer, hotell och gym (ICSC, 2020). För att möjliggöra detta i detaljplanen krävs därför en kombination av olika bestämmelser. Det gör planen mer flexibel och kan förlänga dess aktualitet och användbarhet. (Bellander, 2005)
Vid fördelning mellan kombinerade bestämmelser anges andelarna genom
egenskapsbestämmelser om utnyttjandegrad. Egenskapsbestämmelser kan bland annat reglera hur stor del av varje bestämmelsesom får byggas samt en rad andra preciseringar. Funktionen att reglera utnyttjandegraden användas för att styra hur mycket av varje bestämmelse som maximalt får byggas.
(Adolfsson & Boberg, 2015)
3.3.1 Externhandeln i planeringen
3.3.1.1 ÖversiktsplanDet är angeläget att den kommersiella servicen tar plats i den översiktliga planeringen vad gäller lokaliseringen av handelsområden, infrastruktur och trafikleder som i betydande utsträckning kommer att betjäna handelsområden (Normann Bjarsell, Thörnquistl, & Lundqvist, 2015). När externhandelsområden planeras i översiktsplaner är det viktigt att de innehåller analyser av invånarnas rörelsemönster så att det aktuella området inte placeras på ett ställe där invånarna
14
egentligen inte passerar. Vidare är det viktigt med tydliga mål för hur området ska utvecklas i framtiden samt strategier för att åstadkomma detta. (Boverket, 2009)
3.3.1.2 Detaljplan
När en privatperson ansöker om bygglov för att få bygga en villa så måste kommunen först avgöra via en specifik process enligt Plan och Bygglagen (PBL) om de ska tillåta detta eller ej. På liknande sätt startas en process när någon vill börja planera för att etablera ett affärsområde. I detta fall räcker det allt som oftast inte med ett bygglov utan här krävs det att en detaljplan upprättas och får laga kraft.
(Alarik, 2003)
I arbetet med planen har kommunen enligt PBL till uppgift att väga samman allmänna och det enskilda intresset med etableringen, kommunens roll blir då främst att bevaka det allmänna intresset. PBL är således en avvägningslagstiftning. (Boverket, 2020)
I rapporten ”Beslutsunderlag vid detaljhandelslokalisering - en kvalitativ studie av åtta fall åren 2004 och 2005” utgiven av Boverket år 2009 listas fyra underlag inför beslut av antagandet av en detaljplan för större handelsetableringar. Dessa är;
• ”En tydlig kartläggning av planområdet och planens influensområde. Vilken pågående markanvändning och verksamhet finns, vilken är platsens karaktär, hur känsligt är området för olika slags påverkan?”
• ”Ett klargörande av egenskaperna hos den verksamhet som planen avser medge. Vad för markanvändning med sig från samhällsbyggnadssynpunkt?”
• ”Beskrivning av de effekter som kommer att uppstå vid planens fulla utnyttjande. Vad innebär tilltänkt markanvändning och byggrätt sett i relation till målen och de materiella kraven i PBL och angränsade politiska beslut?”
• ”En sammanvägning av den påverkan planens genomförande kan komma att få för de allmänna intressena. Bra underlag inför beslut om antagande av en detaljplan för större handelsetableringar innebär att det finns en tydlig beskrivning av konsekvenserna jämfört med ett rimligt nollalternativ och helst med alternativa lokaliseringar.”
(Boverket, 2009)
3.4 Flexibel eller styrd detaljplan
Skillnaden mellan en flexibel detaljplan och en styrd dito är att den flexibla planen inte är anpassad efter ett speciellt projekt, den ska istället möjliggöra för många olika lösningar för hur byggnader kan utformas. Det gör även att detaljplanen kan hålla över tid, och att omtag inte behöver göras. Ofta används flexibla planer för att skapa större blandstadskvaliteter inom det aktuella området, men det är inget som kräver en flexibel plan, det kan även en väldigt styrd plan åstadkomma. (Bruce, 2018)
Av 4 kap. 32 § Plan- och Bygglag (2010:900) framgår att den avsedda regleringen av bebyggelse, byggnadsverk och miljön tydligt ska framgå av detaljplanen vilket innebär att en detaljplan inte tillåts vara så flexibel att kravet på tydlighet inte uppfylls. Under samma paragraf står även ”Detaljplanen får inte vara mer detaljerad än som behövs med hänsyn till planens syfte” (PBL (2010:900) ). Enligt Boverket (2020) upprättas därför detaljplaner ofta för ett visst projekt och är då väldigt
genomförandeinriktade på det aktuella byggprojektet. Detta medför att planerna blir mindre flexibla och sämre rustade för att möta förändringar över tid.
I och med att genomförandefrågorna har fått ökat fokus, blir det ännu svårare att ha detaljplaner som håller över tid. Enligt Åkerwall (2013) bör detaljplanerna bli mer flexibla och mindre styrda.
Detta då det visat sig ett ökat behov av att göra justeringar av utformningen som medför att man tvingas ta ställning till att göra en liten avvikelse från detaljplanen direkt efter att den fått laga kraft.
Anledning till att planerna ofta blir mer styrda och detaljeringsgraden i planerna ökar har flera
15
orsaker. Åkerwall (2013) skriver bland annat att det beror på att det finns brist på förtroende mellan olika aktörer, såväl inom som utom kommunerna, eller i samband med överklagande. Genom att istället utforma mer flexibla planer låter kommunen istället bygglovsprövningen fälla avgörandet för den slutliga utformningen av tillkommande bebyggelse. På detta sätt blir det en avvägning mellan kommunens önskan att styra bebyggelsen, vilka möjligheter kommuner har att förenkla eller minska detaljeringsgraden enligt PBL och byggherrens möjligheter att bygga det den önskar. (Åkerwall, 2013)
3.4.1 Risker med flexibilitet
Men det är inte alltid lämpligt att förespråka och att upprätta flexibla detaljplaner. På platser där det finns en ökad risk för olyckor, översvämningar eller där andra säkerhets- samt hälsoaspekter är särskilt påtagliga bör flexibla planer inte appliceras. Lägen som är bullerutsatta är en särskild hälsoaspekt där boverket varnar för att upprätta flexibla planer. Flexibla planer inom bullerutsatta områden kan orsaka att utformningen och byggnadernas utförande inte regleras tillräckligt.
(Boverket, 2020)
Men med flexibla planer följer också ett risktagande som kan leda till oönskade resultat. En flexibel plan utan tvingande bestämmelser av olika slag kan istället leda till monofunktionella områden. Bara för att möjligheten för en bred användning finns är det inget som kan garantera att det till slut blir så. (Bruce, 2018)
Bruce (2018) har studerat olika fall där flexibla planer har verkat. I samtliga av dessa fall har de aktuella kommunerna angett tydliga gestaltningsprinciper under planprocessen. Boverket (2020) beskriver gestaltningsprinciper på följande sätt: Gestaltningsprinciper är en del av planbeskrivningen och är generella som beskriver den karaktär som önskas inom området. Detta sker via en beskrivning av önskemålet i text och med hjälp av visionsbilder (Boverket, 2020).
För att säkerställa att gestaltningsprinciperna efterföljs i ett första skede kopplas de på olika sätt till andra dokument beroende på om den aktuella marken är privatägd eller kommunal. Är marken privat kopplas gestaltningsprincipen till ett exploateringsavtal och säkerställs vid bygglov. Om marken ägs av kommunen kopplas gestaltningsprincipen till markanvisningsprocessen och bygglov. Detta är emellertid inget som är tvunget att efterlevas när fastigheten säljs vidare. (Bruce, 2018)
För att undvika problemet med flexibla planer även efter det att fastigheterna sålts vidare ställs noggrann uppföljning av de satta gestaltningsprinciperna och att bygglov känner till dess eftersträvan och har möjlighet att ställa de krav som krävs för att nå det uppsatta gestaltningsmålet. Vidare krävs även en god dialog med den aktuella byggherren. Exempel finns där flexibla detaljplaner har haft alla nödvändiga komponenter för att lyckas men ändå sedan frångåtts helt. (Bruce, 2018)
Vidare redovisar Bruce (2018) ett exempel på ett område där en flexibel detaljplan fått oönskade resultat. Vällingby Parkstad i Stockholm är då ett exempel som lyfts. En flexibel detaljplan antogs med tillhörande gestaltningsprinciper som var kopplat till ett kvalitetsprogram, som i sin tur var kopplat till det aktuella exploateringsavtalet. Eftersom marken var privat ägd togs
kvalitetsprogrammet fram i samarbete med byggherren. Visionen med den flexibla detaljplanen och dess tillhörande dokument var 28 stadsradhus, dessa var även gestaltade i både kvalitetsprogrammet och illustrationerna i planhandlingarna. Men när en av de senare etapperna i området skulle ta vid ett antal år efter att planen fått laga kraft hade marken sålts vidare och i brist på kommunikation om den tänkta gestaltningen med den nya byggherren blev de återstående radhusen istället ett 200 m långt loftgångshus när det nya bygglovet lämnades in. Detta exempel visar på vikten av en noggrann uppföljning efter det att detaljplaner antagits. Detta så att kvalitéerna följer med och
uppmärksammas ända till bygglovet som kan vara flera år senare, samt att det också finns möjlighet att ställa krav i bygglovet. (Bruce, 2018)
Detta exempel var som tidigare nämnt på mark som kommunen inte ägde. När det gäller kommunal mark finns det stora möjligheter att säkerställa önskade kvalitéer i markanvisningen.
Markanvisningen sker då under planprocessen, eller efter antagandet. I vissa fall förekommer både under planprocessen och efter antagandet. (Bruce, 2018)
16
3.4.2 Flexibla plankartor
Flexibla planer har alltmer blivit ett mål som man vill uppnå. Trots det finns det inget tydligt uttalat arbetssätt för att lyckas med detta på ett bra sätt. Detta beror på att tillvägagångsätten skiljer sig från plan till plan, beroende på dess aktuella förutsättningar. Det medför även svårigheter hur dessa ska hanteras när det kommer till bygglov. (Bruce, 2018)
För att utforma en plankarta som eftersträvas att bli så flexibel som möjligt bör enligt Bruce (2018) fokus ligga på följande aspekter: områdets övergripande struktur, stråk, skala och volymer, placering av byggnader, upplevelsen av gaturummet och andra offentliga platser. Beroende på planområdets förutsättningar kan fler eller färre bestämmelser vara lämpliga. (Bruce, 2018)
För att uppnå en generell flexibilitet i planer kan följande punkter tas i beaktning;
• Placering av byggnader styrs med hjälp av prickad mark, men då med stora fotavtryck för flexibilitet.
• Flexibla planer kan exempelvis innebära att utformning och utförande inte är reglerat.
Utformning kan vara byggnadens storlek och skala.
• All markanvisning sker efter planen fått laga kraft. Den önskade gestaltningen av kvarter eller byggnader säkerställs då inte i plankartan utan i markanvisningsprocessen.
• Flexibel användning inom kvarter
(Bruce, 2018)
3.4.3 Konsekvenser av funktionsblandning
Genom att möjliggöra för fler funktioner sida vid sida i staden ökar dess mångsidighet och närheten bidrar till en högre resurseffektivitet. Närheten möjliggör och uppmuntrar till användandet av gång- och cykeltransporter och minskar behovet av bilen, detta då invånare, kommersiell och offentlig service blandas. En effekt av denna närhet är att den leder till minskad energiförbrukning, utsläpp och föroreningar. Närheten bidrar till tätare städer då den sparar mark, återanvänder en given infrastruktur vilket bland annat ger bättre förutsättningar för kollektivtrafik, detta med högre turtäthet och större lönsamhet. (Bellander, 2005)
Ökad trygghet är också en effekt som kan fås genom en högre funktionsblandning. Inom områden där människor bara rör sig på dagarna tex handelsområden och kontorslandskap blir ödsliga och otrygga på kvällarna och nätterna. När boende, arbete, service och nöjen blandas i mångsidiga stadsdelar leder det till synliga människor större del av dygnet. På samma sätt blir bostadsområden ödsliga mitt på dagen vilket också motverkas
av högre funktionsblandning. (Bellander, 2005)
Men att blanda bostäder och andra användningar ökar risken för störningar för boende och också mellan olika
verksamheter. Störningar kan komma från maskiner, fläktar och från angörande tung trafik till exempel dagligvaru- och
detaljhandeln, men också från restauranger och nöjeslokaler. Även trafiken förs på så här sätt närmare bostäder, vilket medför ökad säkerhetsrisk men även för ökade nivåer av buller, avgaser och vibrationer. (Bellander, 2005)
För att bostäder på mer bullerutsatta lägen ska få byggas kan det till exempel handla om att säkerställa att en viss andel av
Figur 4 Högsta ljudnivå från industri/annan verksamhet.
Frifältsvärde utomhus vid bostadsfasad. (Boverket, 2020)
17
bostadsrummen orienteras mot en bullerdämpad sida. I en alltför flexibel plan kan regleringar för dessa problem saknas. Med hänseende till buller kan då inte en detaljplan vara mer flexibel än vad bullret tillåter. Genom att en kommun antar en plan har de då bedömt att marken är lämplig att bebyggas. Eventuella utredningar tex. bullerutredningar måste därför ha genomförts innan planen antas. Figur 3 visar en tabell hur man ska tänka kring bostadsbyggande i bullriga miljöer. (Boverket, 2020)
3.5 Resiliensteori
Begreppet resiliens började användas på 1960–1970 talet av Holling (1973) för att beskriva ekosystemets dynamik och kapacitet för att motstå störningar. Bland annat beskrevs hur det dynamiska samspelet mellan rovdjur och dess byte kan relateras till ekosystemens stabilitet. Han visade då att ekosystem kan ha flera olika tillstånd som alla ses som stabila. Således är naturen inte i
"balans", utan i ständig förändring där få dominerande processer tenderar att "fånga" ekosystem i vissa tillstånd som vi uppfattar som naturliga. (Barthel, o.a., 2013)
För att förstå innebörden av begreppet resiliens och sedan kunna använda det till att planera städer appliceras dess kontext som ett systemtänk. Walker och Salt (2006) listar tre koncept som gör detta mer begripligt och användbart.
Koncept 1 handlar om att städer och alla som lever i den är en del av ett socialt system som i sin tur har ett samspel med olika ekologiska system, tillsammans kan man då benämna detta som ett social-ekologiskt system. Invånare i städer är beroende av ekosystemen för att uppnå en god
levnadsstandard, detta oavsett storlek på den aktuella staden. Om förändring sker i ett av systemen, antingen i det sociala eller ekologiska, har det en direkt inverkan på det andra. Det är alltid ett samspel mellan de två systemen och människan är alltid en del av dem. (Walker & Salt, 2006)
Koncept 2 avhandlar att social-ekologiska system är komplexa och adaptiva. De förändras inte på ett förutsägbart sätt och förändringarna sker inte linjärt och inte gradvis. På grund av dess förändring kan de även ha olika lägen där dess funktion är stabil. Störningar, antingen externa eller interna, är det som tänjer på systemens gränser och som till slut gör att de skiftar och förändras. (Walker & Salt, 2006)
Koncept 3 berör själva definitionen av resiliens. Resiliens är således ett systems förmåga att absorbera störningar och förändringar men fortfarande kunna behålla sin grundläggande funktion och struktur. Ett resilient socialt-ekologiskt system i ett ”önskvärt” tillstånd (tex. ett jordbruk eller ett industrilandskap) har större kapacitet att fortsätta producera varor och tjänster även om dess funktioner utsätts för störningar. (Walker & Salt, 2006)
Så hur planeras då städer och stadsdelar för att bli hållbara och resilienta? Många av lösningarna som hittills har testats är lokala strategier/komponenter och bygger på ett samspel mellan
ekosystemen och människor på den aktuella platsen (Barthel, o.a., 2013).
I Stockholm pågår ett projekt där ett nytt campusområde utvecklas utifrån ett resiliensperspektiv, projektet och campusområdet har fått namnet Albano resilient campus (Barthel, o.a., 2013).
Området ska bli ett centrum för forskning inom socioekologisk hållbarhet och resiliens, både som institution och som experiment. Detta betyder att campusområdet inte bara ska hysa byggnader med plats för forskning utan också designas så att hela campusmiljön blir ett forskningsobjekt.
Campusområdet ska därför innehålla de funktioner som anses viktiga för att bygga en socioekologiskt hållbar stadsdel. (Barthel, o.a., 2013)
För att uppnå målen mot ett resilient område har bland annat följande komponenter
implementerats i området; Green arteries” – Gröna artärer, Performative buildings - Medverkande byggnader och Active ground - Aktiv mark (Barthel, o.a., 2013). Dessa tre komponenter förklaras vidare under rubriken Biologisk och social mångfald på nästa sida.
Eftersom de systemtänk som Walker och Salt (2006) påvisar kan te sig olika beroende på dess plats och andra förutsättningar inom området är det svårt att hitta generella lösningar som fungerar överallt. Ahern (2013) beskriver samma problematik genom att påvisa att alla geografiska områden är unika på grund av dess olika sociala, politiska, ekonomiska och geografiska aspekter. Det finns därmed inga garantier att innovativa lösningar inom fysisk planering som tillkommit på en unik plats
18
fungerar på en annan unik plats. Jack Arhn skriver i sin artikel ”From fail-safe to safe-to-fail:
Sustainability and resilience in the new urban world” från 2011 och i ”Urban landscape sustainability and resilience: the promise and challenges of integrating ecology with urban planning and design”
från 2013 om fem strategier som kan ses som extra viktiga för att uppnå och planera för framtida resilienta städer. Dessa fem är;
• (Bio and social) diversity – Biologisk och social mångfald
• Multi-scale networks and connectivity - Flerskaliga nätverk och Konnektivitet
• Multifunctionality- Multifunktionalitet
• Redundancy and modularization – Redundans och Modularitet
• Adaptive planning and design - Adaptiv planering
(Ahern, 2011)
Liksom Jack Ahern skriver Cathy Wilkinson om vikten av att ha strategier för förändringar och störningar i framtiden. Vi måste se till att det finns funktioner som gör att påverkade system kan få en chans att återgå till hur det såg ut innan störningen eller förnyas så att det fortfarande kan fortsätta fungera men i ny skepnad (Wilkinson, 2011). Cathy Wilkinson skriver i Social-ecological resilience: Insights and issues for planning theory från 2011 om fyra strategier som hon ser som fyra
”broad strategies for resilience”, alltså fyra ”huvudstrategier”, de hon nämner är;
• To assume change and uncertainty – Att förmoda förändringar och osäkerhet.
• To nurture conditions for recovery and renewal after disturbance – Att stödja förutsättningar för återhämtning och förnyelse efter störningar
• To combine different types of knowledge for learning - Att kombinera olika typer av kunskap för lärande.
• To create opportunities for self-organization - Att skapa möjligheter för självorganisation (Wilkinson, 2011)
Nedan följer utvalda strategier/komponenter som nämnts ovan för planering mot resilienta områden.
3.5.1 Biologisk och social mångfald
Biologisk, social och en ekonomisk mångfald är viktiga strategier för att stödja arbetet för en resilient stad eller stadsdel. Om det tillexempel finns flera funktioner inom ett biologiskt system som har samma funktion men som påverkas olika av störningar (tex. temperatur, förorening, sjukdom) så finns det större chans att en art kan utföra sin funktion och på så sätt har systemet större kapacitet att stå emot störningar. (Ahern, 2011)
Att ha en mångfald i en stads olika system bidrar således till framtida alternativ för staden och dess system ska kunna svara på oförutsedda störningar eller trendbrott. Därför ska mångfald eftersträvas i samtliga nämnda system. (Walker & Salt, 2006)
Det finns en rad olika strategier för att få in en större mångfald i städer. I projektet med Albano resilient campus har man bland annat arbetat med ”gröna artärer”, ”medverkande byggnader” och
”aktiv mark”.
Olika ekosystem trivs bäst på olika platser och i olika miljöer men för att utvecklas får de inte bli isolerade utan behöver ”vägar” för att kunna spridas. Dessa vägar eller korridorer beskrivs som gröna artärer. (Barthel, o.a., 2013)
I projektet Albano består de bland annat av planterade trädalléer längs vägar och cykelvägar.
Alléerna i sig har en mångfald med både löv och barrträd detta för att skapa livsmiljöer för fler arter än vad en monoplantering hade gjort. De gröna artärerna skapar även naturliga mötesplatser för människor där de gröna korridorerna sammanfaller med stråk där mycket människor rör sig. Det kan
