I denna del följer en diskussion av den valda metoden samt resultatet som framkommit av
uppsatsen. Metoden diskuteras utifrån den metodlitteratur som legat till grund för denna studie och resultatkapitlet jämförs och tolkas med den samlade empirin från teorikapitlet. Resultatdiskussionen är uppdelat i underrubriker där varje rubrik svarar för en insikt som succesivt uppkommit undertiden arbetet med denna studie fortgått.
6.1 Metoddiskussion
6.1.1 Val av metod och respondenter
Om studien skulle klassas som enfallsstudie eller flerfallsstudie var ingen självklarhet. Valet föll emellertid på att klassa studien som en flerfallsstudie. Det som fick till följd att valet inte var självklart var att varje fall vid en flerfallsstudie ska vara mer omfattande i sin empiriinsamling och beskrivning.
Vilket den begränsade tiden för arbete inte tillåtit. Ett alternativ hade således varit att klassa det som en enfallsstudie med tre fallstudieenheter eller som tre analysenheter som Yin (2007) beskriver det.
Fallet skulle då kunna vara tematiskt i form av resilienta och flexibla handelsområden snarare än geografiskt avskilt som nu är fallet. Nackdelen med ett tematiskt fall är dess svårighet att avgränsa på samma tydliga sätt som de går att göra med geografiska alternativ. Det var detta som föll avgörande till att se varje plats som ett fall vilket gjorde att valet föll på en flerfallsstudie.
Valet av den metod som ligger till grund för arbetet med denna kandidatuppsats klassas som en kvalitativ studie, detta då den eftersträvar en beskrivning av en studerad situation (King & Brooks, 2017). Vilket förespråkas i den första av de fem egenskaperna som Wang & Groat (2013) primärt identifierar i en fallstudie. Att ha i beaktning när en kvalitativ studie genomförs är att utfallet av resultatet kan bero på vem som utför studien och vilka respondenterna är som deltar i den. (Bryman, 2016)
Då syftet med studien delvis är att jämföra handelsområden för att sedan via ett experiment visa hur en potentiell utveckling kan se ut, har en kvalitativ studie sina fördelar. Detta då en kvalitativ studie med dess framställande av teman ger goda möjligheter att jämföra de olika fallen än att endast analysera dem var för sig.
Eftersom en del i syftet med uppsatsen var att se hur arbetet med handelsområden såg ut valdes kommuntjänstemän från respektive kommun som respondenter. Respondenterna var på så sätt rätt personer för att få relevanta svar som kunde svara på studiens frågeställning. För att bredda synen kring ämnet valdes även fastighetsutvecklare samt centrumledare ut för att få deras syn inom det valda studieämnet. Några som inte var med men som hade kunnat komplettera studien ännu mer är politiker från respektive kommun.
6.1.2 Analysmetod
Plankartorna och intervjuerna har studerats utifrån samma teman, vilka uppkom efter kodningen av de transkriberade intervjuerna. Ett annat resultat av kodningen på transkriberingarna hade på så sätt resulterat i en annan typ av analys av både intervjuer samt plankartor. Enligt King & Brooks (2017) låter man en mall med teman på detta sätt växa fram successivt under arbetets gång vilket kallas för
”bottom-up”. Detta istället för att redan vid start ha färdiga teman att studera materialet igenom
”top-down”. Fördelarna med den valda metoden är att man inte har några förutfattade åsikter om ämnet redan innan arbetet startar. Nackdelar med detta sätt att arbeta på blir då att val av teman är helt beroende på vad forskaren ser i materialet, vissa teman kan då förbises. (King & Brooks, 2017)
34
6.2 Resultatdiskussion
6.2.1 Riskspridning med flexibilitet
Efter granskning av de för studien valda plankartorna så var alla hårt styrda till dess användning.
Enligt Bruce (2018) sker detta då planen är speciellt anpassad till ett specifikt projekt. Vilket stämmer överens med de fall som finns representerade i denna studie då planarbetet startade med att ICA respektive IKEA ville etablera sig på platserna i Ulricehamn samt Borlänge. Även Knalleland i Borås är hårt styrd till sin användning och möjliggör i huvudsak för handel samt viss kontorsverksamhet, vilket nu kommit att bli ett problem för fastighetsförvaltarna inom området. I Knalleland står nu en av fastigheterna vid namn Knallerian med hälften av butikslokalerna tomma och förvaltaren som har idéer på hur denne ska utveckla fastigheten sitter nu låst i dagens plankarta. Önskvärda
användningar som nämns inom fastigheten är bland annat hotell- och skolverksamhet. Att utforma plankartan på ett flexibelt sätt blir en typ av den riskspridning som Ahern (2013) talar om vid beskrivningen av redundans och modularitet. Vilket kunde ses som ” att inte sätta alla sina ägg i en och samma korg'' och på så sätt planera för när (inte om) systemet misslyckas. Att systemet har fallerat kan ses i detta fall genom att bara möjliggöra för handel. Att Knallerian sedan ska gå samma öde till mötes som Rolling Acres Mall som nämndes i inledningen gjort kan kännas långsökt. Men man bör se de dåliga trenderna som nu visar sig och ta dem på allvar, detta för att så snabbt som möjligt möjliggöra för verksamheter som inte bara är bra för fastighetsägaren utan som också kan lyfta området och göra det till ett attraktivt inslag i staden.
Att i detaljplanen möjliggöra för fler användningar i den typ av miljö med mycket trafik och buller som ett handelsområde innebär kan vara problematiskt. Användningar som medför att människor kan bosätta sig på platsen kräver flera utredningar för att säkerställa att miljön inte blir skadligt under lång tid av vistelse på platsen. Att möjliggöra för permanenta bostäder är det som kräver hårdast krav på miljön till exempel på bullernivåer. Boverket (2020) ger vissa lösningar för att lyckas med att reglera för bostäder trots bullriga miljöer. De nämner att för att bostäder i mer bullerutsatta lägen ska få byggas kan det till exempel i plankartanställas krav för att säkerställa att en viss andel av bostadsrummen orienteras mot en bullerdämpad sida. I en alltför flexibel plan kan regleringar för dessa problem saknas. Hotell har lägre krav för att det ses som tillfällig vistelse vilket sänker kraven för att få etableras. Genom att möjliggöra för människor att vistas inom området över dygnets alla timmar bidrar man, som Bellander (2005) påpekar, till ökad trygghet vilket krävs för att
handelsplatserna ska bli naturliga och populära delar av städerna. Även Ell (2018) är inne på samma åtgärd som Bellander (2005) och nämner i sin artikel att gym eller restauranger kan vara möjliga användningar som kan skapa liv och rörelse när vanliga butiker är stängda.
6.2.2 Skavningar och samspel mellan resiliens och flexibilitet
För att uppnå resiliens kan det vara svårt att samtidigt vara flexibel. Exempel på detta kan tas ur Albanoprojektet där Barthel (2013) förespråkar för medverkande byggnader samt gröna artärer. För att reglera en byggnad i en plankarta för att uppnå kriterierna för en ”medverkande byggnad” krävs högt ställda krav på dess utformning, vilket då motsätter sig dess funktion som flexibel. Högt ställda regleringar kan strida mot 4 kap. 32 § i Plan- och Bygglag (2010:900) där det står ”Detaljplanen får inte vara mer detaljerad än som behövs med hänsyn till planens syfte”. Vilket innebär att så hårda regleringar kan vara svåra att ha argument för i planer vars syfte är att reglera ett handelsområde. I fallet med den alternativa plankartan som framställts i denna studie är syftet emellertid att uppnå ett resilient handelsområde vilket då skulle kunna argumentera för en styrning för ”medverkande byggnader”. Reglering för att säkerställa ”medverkande byggnader” åsidosattes på den alternativa plankartan, detta för att bibehålla flexibilitet. Medverkande byggnader kan fortfarande uppnås inom planen men då på de sätt som Bruce (2018) beskriver: att gestaltningen av kvarter eller byggnader säkerställs nödvändigtvis inte i plankartan utan kan göras i en markanvisningsprocess.
Gröna artärer är också en sådan sak som tydligt måste reglereras för att de ska bli verklighet. Att låta värdefull mark i denna typ av område gå åt till en typ av användning som inte genererar några
35
intäkter är inget som sker om det inte specifikt regleras och avsätts åt det. Detta framkom tydligt i de intervjuer vi hade med olika aktörer inom området. Där var det svårt att tumma på en enda parkering för att detta skulle få till följd att tillgängligheten till området försvåras och får till följd att färre konsumenter väljer att handla inom området.
Vid skapandet av den alternativa plankartan uppenbarades dessa skavningar extra tydligt. En avvägning var hur mycket av parkeringsytorna som kunde avsättas för att möjliggöra för aktiv mark samt gröna artärer som Barthel (2013) förespråkar. Då områdes huvudsyfte är att förbli ett
handelsområde vill man försvåra så lite som möjligt för de på platsen verksamma företagen. Men frågan är om inte ett parkstråk kan ha större fördelar och möjligheter att skapa intäkter än vad parkeringsplatserna har. I en intervju med en aktör inom Knalleland nämns dennes önskan av olika typer av aktivitetsområden och ger då själv ett exempel på hur lekplatser som kan uppskattas och nyttjas av hela familjen. Genom att reglera för användningen park inom området finns möjligheten att sådana platser för aktivitet säkerställs. Detta skulle då få konsekvensen att fler människor stannar på platsen en längre tid, vilket i sin tur är inkomstbringande. Ahern (2013) beskriver en sådan
funktion som en konnektivitet som främjar både ekologiska och sociala funktioner och på så vis främjar platsens resiliens.
36