Välfärd och religion i ett europeiskt perspektv: En jämförande studie av kyrkors roll som välfärdsaktörer inom den sociala ekonomin. Projektbeskrivning

(1)

VÄLFÄRD OCH RELIGION I EUROPEISKT PERSPEKTIV

En jämförande studie av kyrkors roll som välfärdsaktörer

inom den sociala ekonomin

WELFARE AND RELIGION IN A EUROPEAN PERSPECTIVE

A comparative study of the role of the churches as agents of welfare

within the social economy

Projektbeskrivning - Project description

(2)

Projektet är finansierat av:

Riksbankens jubileumsfond Diakonistiftelsen Samariterhemmet Teologiska fakulteten, Uppsala Universitet

The Project is sponsored by:

The Bank of Sweden Tercentenary Foundation Diakonistiftelsen Samariterhemmet, Uppsala Faculty of Theology, Uppsala University

Projektets kansli/ Project Office

Diakonivetenskapliga institutet/ Institute for Diaconal and Social Studies Postadress/ Postal address: Samaritergränd 2, S - 753 19 Uppsala, Sweden Besöksadress/ Visiting Address: Kungsängstorg 6, Uppsala, Sweden Tel: +46 (0)18 564010

Fax: +46 (0)18 14 31 44

E-post/ E-mail: Diakonivetenskapliga.institutet@svenskakyrkan.se Hemsida/ Website: www.svenskakyrkan.se/samariterhemmet/aktforsk.html

Diakonivetenskapliga institutet. Rapport nr 4.

2

(3)

Boken ingår i Diakonivetenskapliga institutets skriftserie nr 4/2003

ISSN 1404- 2924

Diakonivetenskapliga institutet,Samaritergränd 2, S- 753 19 Uppsala

Diakonivetenskapliga institutet. Rapport nr 4. 3

(4)

4

(5)

Innehåll/Table of Contents

SAMMANFATTNING ... 9

I INLEDNING ... 9

1. Fördjupad ansökan ... 9

2. Projektets syfte och grundläggande frågeställning... 10

3. Projektets bidrag ... 10

II BAKGRUND ... 11

1.VÄLFÄRD I FÖRÄNDRING ... 11

2.KYRKAN SOM SOCIAL AKTÖR INOM VÄLFÄRDSOMRÅDET ... 12

3.PROJEKTETS RELATION TILL TIDIGARE SVENSK FORSKNING ... 14

4.BEGREPPET ”SOCIAL EKONOMI” ... 15

III FÖRUTSÄTTNINGAR OCH AVGRÄNSNING ... 16

1.INTERAKTION KYRKOTRADITION - VÄLFÄRDSMODELL I ÅTTA LÄNDER... 16

2.FYRA EUROPEISKA VÄLFÄRDSMODELLER ... 17

3.FYRA EUROPEISKA KYRKOTRADITIONER ... 18

IV METOD OCH MATERIAL ... 18

1.FALLSTUDIER I ÅTTA LÄNDER ... 18

2.TOLKNING OCH KONTEXTUELL ANALYS ... 20

3.EUROPEISK KOMPARATION OCH ÖVERGRIPANDE ANALYS ... 20

4.ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 22

V ÅTTA FALLSTUDIER ... 22

1. SVERIGE ... 23

Bakgrund ... 23

Fallstudier ... 23

Projektgrupp ... 24

2. NORGE ... 24

Bakgrund ... 24

Fallstudien... 25

Projektgrupp ... 26

3. FINLAND ... 26

Bakgrund ... 26

Fallstudien... 26

Projektgrupp ... 27

4. TYSKLAND ... 27

(6)

Bakgrund ... 27

Fallstudien... 28

Projektgrupp ... 28

5. FRANKRIKE ... 29

Bakgrund ... 29

Fallstudien... 29

Projektgrupp ... 30

6. ENGLAND ... 30

Bakgrund ... 30

Fallstudien... 31

Projektgrupp ... 31

7. ITALIEN ... 32

Bakgrund ... 32

Fallstudie ... 32

Projektgrupp ... 33

8. GREKLAND ... 33

Bakgrund ... 33

Fallstudie ... 34

Projektgrupp ... 35

Kommentar ... 35

VI LEDNING, PERSONAL OCH TIDSRAM ... 35

1) Operativ ledning ... 36

2) Nationell utförarnivå ... 36

TIDSRAM ... 37

VII RESULTATSPRIDNING ... 38

Dokumentation och vetenskaplig publicering ... 38

Kunskapsförmedling utanför vetenskapssamhället ... 39

VIII SAMMANFATTNING AV PROJEKTETS RELEVANS ... 39

English translation: SUMMARY ... 44

I INTRODUCTION ... 44

1. Detailed application ... 45

2. Project aim... 45

3. The project’s contribution ... 45

II BACKGROUND ... 46

1.SOCIAL WELFARE UNDERGOING CHANGE ... 46

2.THE CHURCH AS AN AGENT OF WELFARE WITHIN THE SOCIAL WELFARE SECTOR ... 48

6

(7)

3.THE RELATION OF THE PROJECT TO PREVIOUS SWEDISH RESEARCH ... 49

4.THE CONCEPT OF “SOCIAL ECONOMY” ... 50

III EXPECTATIONS AND LIMITATIONS ... 51

1.INTERACTION BETWEEN CHURCH TRADITION AND SOCIAL WELFARE MODELS IN EIGHT COUNTRIES ... 51

2.FOUR EUROPEAN SOCIAL WELFARE MODELS ... 52

3.FOUR EUROPEAN CHURCH TRADITIONS ... 53

IV METHOD AND MATERIAL ... 53

1.CASE STUDIES IN EIGHT COUNTRIES ... 54

2.INTERPRETATION AND CONTEXTUAL ANALYSIS ... 55

3.EUROPEAN COMPARISON AND COMPREHENSIVE ANALYSIS ... 56

4.ETHICAL CONSIDERATIONS ... 57

V EIGHT CASE STUDIES ... 58

1. SWEDEN ... 59

Background ... 59

Case studies ... 59

Project group ... 60

2. NORWAY ... 60

Background ... 60

Case study ... 61

3. FINLAND ... 62

Background ... 62

Case study ... 62

4. GERMANY ... 63

Background ... 63

Case study ... 63

5. FRANCE ... 64

Background ... 64

Case study ... 65

6. ENGLAND ... 66

Background ... 66

Case study ... 66

7. ITALY ... 67

Background ... 67

Case study ... 68

8. GREECE ... 69

(8)

Background ... 69

Case study ... 70

Comments ... 71

VI LEADERSHIP, STAFFING AND TIMETABLE ... 71

1) Operational management ... 72

2) National level ... 72

TIMETABLE ... 73

VII DISTRIBUTION OF RESULTS ... 74

Documentation and scientific publication ... 74

Distribution of information outside the scientific community ... 75

VIII SUMMARY OF THE RELEVANCE OF THE PROJECT ... 75

MEDARBETARE / PARTICIPATING RESEARCHERS ... 77

X LITTERATURFÖRTECKNING/ REFERENCES ... 79

ITALY ... 85

GREECE ... 88

GERMANY ... 90

FINLAND ... 93

NORWAY ... 94

ENGLAND ... 97

FRANCE ... 98

8

(9)

SAMMANFATTNING

Europa genomgår ekonomiska/sociala och värderingsmässiga/religiösa förändringar som direkt påverkar välfärdens organisering. Den sociala nöden har inte försvunnit utan tar nya former. I det postindustriella samhället riskerar arbetslöshet, migration och en åldrande befolkning att leda till ny exkludering. I denna komplexa förändringssituation uppträder religionen som social aktör, offentlig debattör och värdegrund för solidaritet. Projektet syftar till att analysera majoritetskyrkors funktion som aktörer inom den sociala ekonomin (samhällets frivilligsektor) i ett europeiskt perspektiv. Studien fokuserar länder med skilda välfärdsmodeller och kyrkliga traditioner: Sverige/Finland/Norge (socialdemokratiskt/lutherskt), England (liberalt/anglikanskt), Tyskland/ Frankrike (korporativt/religiöst blandat), Italien (korporativt/katolskt) samt Grekland (korporativt/ortodoxt). Kvinnors dominans som aktörer inom religiös och social frivillighet fokuseras och problematiseras särskilt. Studien genomförs som en fallstudie av en kommun/stad i varje land.

Projektet bygger vidare på HSFR-programmet "Stat-människa - det svenska samhället i omvandling". Efter gjorda europeiska jämförelser sker återkoppling till svenska förhållanden. Projektet avser att bidra med ny kunskap om samspelet mellan aktörer på det lokala planet inom skilda välfärdskontexter/teologier/genustraditioner, samt med modeller för kyrkornas roll i välfärdens framtida organisering.

I INLEDNING

1. Fördjupad ansökan

Riksbankens Jubileumsfond har givit oss möjlighet att lämna in fullständig ansökan om forskningsanslag för föreliggande projekt. Den ursprungliga ansökan beskrev

(10)

huvudsakligen projektets teoretiska inriktning. I denna fullständiga ansökan fokuseras särskilt på projektets komparativa uppläggning och därmed på genomförandet av de nationella fallstudierna.

2. Projektets syfte och grundläggande frågeställning

Projektets syfte är att analysera majoritetskyrkors funktion som aktörer för social välfärd ur ett jämförande europeiskt perspektiv.

3. Projektets bidrag

Projektet avser att bidra med ny kunskap inom följande fem områden:

1) Lokala sociala myndigheters förväntningar på kyrkliga tjänster som en del av välfärdssystemet.

2) Lokalbefolkningars attityder till kyrkans funktion som aktör och värderingsmässig röst i välfärdsdebatten.

3) Majoritetskyrkors agerande på det lokala planet, både som producenter av välfärdstjänster och som opinionsbildande aktörer.

4) Majoritetskyrkors teologiska och socialetiska ställningstaganden. Här fokuseras särskilt spänningsförhållandet mellan det som uttrycks lokalt och det som uttrycks i officiella dokument, framför allt på nationell nivå.

5) Genusfaktorers betydelse inom områdena 1-4 ovan. Med tanke på den generella dominansen av kvinnor som omsorgsgivare inom skilda välfärdssystem kommer samtliga undersökningar och analyser att integrera ett genusperspektiv.

10

(11)

II BAKGRUND 1. Välfärd i förändring

Det europeiska samhället genomgår betydande ekonomiska, sociala, värderingsmässiga och religiösa förändringar (European Value Study). Dessa synliggörs såväl av pågående privatiserings- och avtraditionaliseringsprocesser som av en ekonomisk och social avreglering inom ramen för en allt mer global ekonomi (Jacobsson 2000). Samtidigt pågår ett sökande efter nya livsstilar och regleringar på transnationell nivå, som speglar nya behov inte minst inom Europeiska unionen (Mitsos 2001). I den nya framväxande tjänsteekonomin är det värdegenererande kapitalet i ökande utsträckning immateriella resurser, främst kopplade till så kallat humankapital, dvs till enskilda individers kompetens (Pettersson 2000, Edvardsson 2000). Hög kompetens utgörs ofta av en kombination av formell kunskap, social kompetens och kreativ förmåga (Giddens 1999). Idag organiseras samhället inte kring fabriker, masskonsumtion och stora folkrörelser, utan snarare kring kunskapscentra, ofta med teknisk/biologisk forskningsinriktning, och enskild konsumtion där personlig livskvalitet lyfts fram (Andersson/Sylwan 1997). I det avancerade moderna samhället suddas gamla klass- och könsgränser ut samtidigt som stora befolkningsgrupper riskerar att exkluderas från fördelarna av en generell ekonomisk tillväxt. Dagens ”nya” fattigdom har inte mycket att göra med det tidiga industrisamhällets armod, utan är en följd av ett samhälle vars välfärdssystem utmanas av arbetslöshet, migration och en åldrande befolkning (jfr Schoenig- L’Hoest 1996). Till detta kommer hälsovårdens (tekniska) utveckling som i sin tur skapar såväl ökade förväntningar som ökade kostnader. Varuproduktionens logik innebär att tekniska framsteg i regel medför rationaliseringsvinster.

Tjänsteproduktionens logik är däremot fokuserad kring personinteraktion. Detta

(12)

gäller också inom välfärdsområdet. Kvalitetsupplevelsen hos brukarna av välfärdstjänster är till stor del relaterad till individuellt bemötande och personlig omsorg (Larsson 1996). I takt med samhällsutvecklingen blir därför välfärdstjänster relativt sett allt dyrare (jfr Ingelstam 1995, Molander och Andersen 2002). Detta är en del av förklaringen till den offentliga välfärdens ökade kostnader.

Dessa förändringar rymmer också omstruktureringar där en traditionellt manlig försörjarroll mer generellt utsträcks till att gälla även kvinnor. Dock riskerar den nya medborgarrollens krav på egen försörjning, i kombination med en kvarstående förväntan på obetalda omsorgsinsatser, att skapa ett korstryck av motstridiga förväntningar på kvinnor (Lewis 1998 och 2002, Hamrén och Stark 2001). De samhällsförändringar, som rör relationerna mellan offentlig förvaltning, frivilligsektor, individ/familj och privat näringsliv, är således inte könsneutrala.

Hypotesen har också framförts att såväl offentlig sektor som frivilligsektor allt mer framstår som ”feminina sektorer”, som i ett bredare samhällsperspektiv riskerar att marginaliseras till förmån för den ”maskulina” privata sektor som dominerar den globala marknadsekonomin (Marchand 2000, jfr Beckman 2002).

De beskrivna samhällsförändringarna väcker en rad frågor kring grunden för mellanmänsklig solidaritet och sättet att organisera välfärd och omsorg.

Värdegrundsfrågor och välfärdsfrågor hör därmed samman och aktualiseras på skiftande sätt i olika nationella kontexter i Europa. Detta är de generella utgångspunkterna för denna studie.

2. Kyrkan som social aktör inom välfärdsområdet

Mitt i denna komplexa förändringssituation uppträder religionen både som social aktör och offentlig debattör (Beyer 1994, Casanova 1994). Även om åtskillnad mellan religion och samhälle är det moderna samhällets grundläggande tanke, välkomnar både sociala myndigheter och befolkningsmajoriteter kyrkans röst i

12

(13)

välfärdsdebatten (Davie 2000, 2002). Samtidigt orsakar kyrkliga debattinlägg osäkerhet om religionens funktion inom ramen för “det moderna” (jfr debatten i Dagens Nyheter 28/11 -01 och rapporteringen efter den 11 september-händelsen, jfr Ammerman 1997). Förväntningar på kyrkornas aktörskap kan ses som en följd både av de ekonomiska och sociala problem, som har tydliggjorts under 1990-talet, och av en ökad osäkerhet om solidaritetens grundläggande förutsättningar. Denna trend är internationell, även om den uppträder olika. Det ur svenskt perspektiv intressanta är att dessa förväntningar på kyrkors aktörsinriktade och samhällssolidariska roll kommer i ett skede då Svenska kyrkan avregleras och de svenska pastoraten inte längre fungerar som kyrkliga kommuner (Ekstrand 2002). Svenska kyrkans fria ställning har skapat nya möjligheter att etablera sig som aktör genom sociala projekt och etablering av t ex värmestugor/härbärgen, förskolor, friskolor och äldrevård (Thidevall 2002). Denna tendens är ännu tydligare i Finland, särskilt inom den sociala omsorgen (Yeung 2001, 2002). I Norge finns liknade tendenser relaterade till den aktuella kyrka-stat debatten (Samme kirke – ny ordning 2002). Projektets frågeställning blir därför särskilt intressant i ett svenskt och nordiskt jämförande perspektiv.

Samtidigt är det inte självklart att samhällets (i vid mening) förväntningar låter sig integreras med kyrkornas teologiska motivation för att bedriva välfärdsarbete. I ett Europa som blir allt mer integrerat växer kyrkornas behov av reflexion över den egna samhällsfunktionen i relation till grundläggande teologiska och ecklesiologiska överväganden. För närvarande ökar förväntningarna på, liksom osäkerheten om, kyrkors funktion inom välfärdsområdet. Frågan är vilka uppgifter som kyrkorna bör ta sig an. Detta är de specifika utgångspunkterna för denna studie.

(14)

3. Projektets relation till tidigare svensk forskning

Detta projekt utgör en direkt fortsättning och uppföljning av det svenska HSFR- understödda forskningsprogrammet ”Stat-människa, det svenska samhället i omvandling”, som har utförts i samverkan mellan Uppsala, Karlstads, Stockholms m fl universitet. Inom detta program har grundläggande studier av religiös och social förändring i Sverige utförts (Från statskyrka till fri folkkyrka 1999). Tre av dessa studier fungerar som pilotstudier inför föreliggande projekt. Den första studien har analyserat relationen mellan den lokala kyrkan och den kommunala socialtjänsten. Den visar att kyrkan förväntas bidra med kompletterande välfärdstjänster (Bäckström 2001). Den andra studien avser en kartläggning av religiösa organisationers välfärdstjänster i en svensk kommun. Denna studie visar att det råder stor osäkerhet om innehållet i kyrkans kompletterande roll (Jeppsson Grassman 2001). I den tredje studien jämförs den kyrkliga diakonins ställning i Tyskland respektive Sverige. Den visar både på skillnader och på konvergeringstendenser mellan ländernas organisering av välfärd (Leis 2002).

Dessa studier bygger vidare på tidigare svensk och internationell forskning om kyrkors och frivilliga organisationers roll för social identitet och välfärd (SOU 1993:82, Amnå 1995).

Nordiska välfärdsstudier visar vidare att det svenska välfärdssystemet står sig väl i en internationell belysning (Kauto et al, red, 1999 och 2001). Det gör att den svenska utredningen ”välfärdsbokslutet” frågar sig om 1990-talet skall uppfattas som ett hack i utvecklingen (med ökad arbetslöshet, marginalisering etc) eller om den är inledningen på en mer långsiktig förändring inom det sociala området (SOU 2000:3). Sverige ligger på en relativt sett hög nivå jämfört med flertalet länder i västvärlden i fråga om den frivillighet, som avser föreningsrelaterat ideellt arbete utan vinstintresse (Gaskin och Smith 1995). Andelen sociala välfärdstjänster ligger dock på en lägre nivå. Nu visar emellertid undersökningar som

“Demokratiutredningen” och “Välfärdsbokslutet” hur nya organisationer etablerar

14

(15)

sig som aktörer inom välfärdsområdet, t ex lokala byalag, kooperativa rörelser och självhjälpsgrupper (SOU 1999:84, SOU 2001:79). Ytterligare en genomgång inom ramen för välfärdsbokslutet visar att andelen privat utförda välfärdstjänster i Sverige fördubblades under sjuårsperioden 1992-99 (SOU 2001:52). Situationen är således komplex och behöver undersökas närmare. Denna kortfattade genomgång visar att det finns en betydande forskning inom problemområdet. En jämförande europeisk analys av majoritetskyrkors funktion saknas dock helt.

4. Begreppet ”social ekonomi”

Begreppet ”social ekonomi” har fått en allt större betydelse som benämning för frivillig organisering utan vinstintresse (Westlund 2001). Den svenska regeringens

“Arbetsgrupp om social ekonomi och dess utveckling” lämnar följande definition:

“Med social ekonomi i Sverige avses organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft” (Arbetsgrupp om social ekonomi och dess utveckling 1999). I skriften ”Gemensamt hushåll. Svenska kyrkans roll i den sociala ekonomin” (Engvall, red. 2002) bejakas dessa principiella ställningstaganden samtidigt som kvalitetsaspekten lyfts fram: ”Kanske är kvalitetsaspekten den enda som kan motivera en församling till en så genomgripande omprioritering som det innebär att ta långsiktigt ansvar för verksamhet inom exempelvis vård och omsorg. Saknas förvissning om att kyrkan har något speciellt att bidra med kan man lika gärna låta bli. Detta speciella skall vara ett mervärde…”. Citatet aktualiserar grundläggande identitetsfrågor relaterade till kyrkornas samhällsfunktion. Vi ansluter vi oss till definitionen av social

(16)

ekonomi och använder detta begrepp omväxlande med begreppet “samhällets frivilligsektor”. Studien bygger samtidigt vidare på problematiseringen av kyrkornas roll inom denna sektor.

III FÖRUTSÄTTNINGAR OCH AVGRÄNSNING

1. Interaktion kyrkotradition - välfärdsmodell i åtta länder

I en europeisk kontext står välfärdsbegreppet för en gemensam idé om solidaritet människor emellan (Hettne 1997). På välfärdens område kan kyrkorna ses som teologiskt motiverade bärare av solidaritets- och omsorgsvärden. Samtidigt ser välfärdens organisering olika ut beroende på nationell kontext. I denna kontext ingår kyrkotraditioner, som genom skilda teologiska grundhållningar förhåller sig delvis olika till engagemang i sociala frågor. I de nordiska länderna återfinns lutherska folkkyrkor med en tvåregementslära som tilldelar staten en särskild roll för att organisera välfärd. I Italien och delvis i Tyskland och Frankrike har den katolska socialläran haft inflytande genom den s k subsidiaritetstanken. Denna innebär att välfärdstjänster skall utföras på lägsta effektiva nivå i samhället. Tanken är särskilt tydlig i Italien där kvinnor, genom sin familjeroll, har ett särskilt socialt ansvar (European Identity, Welfare State and Religion(s) 2001). Denna sydeuropeiska familjemodell kontrasterar mot den nordiska, där den offentliga sektorn har ansvar för liknande omsorgsuppgifter, dock också med dominans av kvinnor. I Tyskland är situationen mer sammansatt med både protestantiska och katolska (diakonala) välfärdsorganisationer, s k Wohlfahrtsverbände. Denna typ av välfärdsorganisationer reser principiella identitetsfrågor i spänningsfältet mellan de kyrkliga aktörernas “sociala” och “religiösa” identitet, dvs frågan om det kvalitativa mervärdet (Schmid 1996). Den anglikanska kyrkan fungerar både som

16

(17)

välgörenhetsinrättning (genom fria organisationer) och som en kritisk samhällsröst (Faith in the City 1985 och Faith in the Countryside 1990). Den ortodoxa kyrkan i Grekland har långt in på 1900-talet avgränsat sig från samhällslivet. Också inom denna kyrka finns en tendens till ökat socialt engagemang. (Jfr The Orthodox Academy of Crete 1978, Strohm 2000). Vi vill mot denna bakgrund undersöka interaktionen mellan kyrkotraditioner och välfärdslösningar i åtta länder.

2. Fyra europeiska välfärdsmodeller

Studien utgår från en indelning i fyra olika välfärdsmodeller som uppträder i Europa (Hanesch et al 2000, Esping-Andersen 1990). Den liberala socialstatsmodellen, för det första, är typisk för anglo-saxiska länder, dvs England, USA, Australien och Nya Zeeland. Den innebär ett statligt ansvarstagande för grundläggande välfärdsfrågor samtidigt som fria aktörer ges ett betydande utrymme. Den socialdemokratiska modellen, för det andra, är typisk för de nordiska länderna (Sverige, Norge, Finland, Island och delvis Holland) och ger staten det yttersta ansvaret för en generell välfärd medan frivilliga organisationer står för komplementära tjänster. Den korporativa och konservativa modellen, för det tredje, återfinns framför allt på kontinenten (Tyskland, Frankrike, Österrike, Belgien och delvis Holland). Också inom denna modell har staten ett ramansvar medan korporationer av olika slag (även inom yrkeslivet) har en avgörande roll för att utföra dessa välfärdstjänster. Den fjärde modellen utgörs av de länder i södra Europa som kan relateras till den konservativa modellen, men där socialstaten har en svagare roll till förmån för familjen (Italien, Grekland, Portugal och Spanien).

Urvalet av länder täcker in exempel på dessa fyra välfärdsmodeller.

(18)

3. Fyra europeiska kyrkotraditioner

Ytterligare en utgångspunkt är de dominerande kyrkotraditionerna. I de åtta länder som projektet omfattar dominerar fyra olika europeiska kyrkotraditioner: I Sverige, Norge och Finland tillhör ca 85% av befolkningen en luthersk/protestantisk kyrka. I Italien och Frankrike tillhör 90 respektive 70% av befolkningen den romersk- katolska kyrkan. I England tillhör drygt halva befolkningen den anglikanska kyrkan. I Grekland tillhör ca 90% den ortodoxa kyrkan och i Tyskland tillhör ca 40% av befolkningen den romersk-katolska kyrkan och ca 40% de protestantiska kyrkorna (tillsammans ca 80%). Projektet kommer att belysa den skiftande graden av religiös pluralism i respektive kyrkas kontext. Minoritetskyrkor och andra religioner kommer dock att ägnas mindre uppmärksamhet. De fallstudier som beskrivs nedan täcker in exempel på de fyra nämnda kyrkotraditionerna.

IV METOD OCH MATERIAL 1. Fallstudier i åtta länder

Projektet bygger på fallstudier i åtta länder. Dessa fallstudier kommer att ligga till grund för sociologiska, teologiska och genusrelaterade analyser som utgör grunden för både en europeisk komparation och en övergripande analys.

För att göra projektet hanterbart och samtidigt få fram ett säkert och jämförbart material avser vi att fokusera (minst) en kommun/stad i respektive europeiskt land.

I Sverige planeras två fallstudier. Dessa skall komplettera varandra och bidra till att utveckla de metoder som skall användas i de övriga länderna. Materialinsamlingen i

18

(19)

respektive land läggs upp av forskare som är väl insatta i nationella och lokala förutsättningar, språkligt, kulturellt och religiöst.

Fallstudierna skall dokumentera, analysera och tolka interaktionen inom välfärdsområdet mellan respektive majoritetskyrka (med anknutna organisationer) och kommunala/statliga förvaltningar på lokal nivå samt ett befolkningsurvals attityder till dessa aktörer. Fallstudierna utförs triangulerande i ett samspel mellan kvalitativ och kvantitativ metod, genom intervjuer, studium av dokument samt genom enkäter.

Med utgångspunkt i projektets syfte (se ovan I.2), och dess konkretisering (I.3) avser vi att genom fallstudierna samla in följande material i de åtta länderna:

1) Material som dokumenterar faktisk pågående samverkan på det lokala planet mellan sociala myndigheter och kyrkliga organisationer,

2) Material (intervjuer) som dokumenterar hur företrädare för sociala myndigheter ser på kyrkornas roll som välfärdsaktörer samt hur lokala kyrkor ser på välfärdens organisering och utveckling,

3) Material (enkät i respektive kommun/stad) som dokumenterar ett befolkningsurvals attityder till kyrkors funktion som välfärdsaktörer,

4) Material (dokument, protokoll) som dokumenterar respektive kyrkas officiella teologiska ställningstaganden och som möjliggör jämförelser mellan officiell teologisk retorik och den teologi som uttrycks i ord och handling,

5) Material som dokumenterar betydelsen av genus inom de studerade områdena.

(20)

2. Tolkning och kontextuell analys

I ett andra led kommer det insamlade materialet att tolkas och analyseras i relation till respektive nationell och kyrklig kontext. Fokuseringen på en medelstor kommun/stad gör materialet hanterbart. Analysen syftar inte till nationell generalisering utan till kvalitativ djupförståelse. Tolkning och analys av data ur sociologiskt, teologiskt och genusperspektiv kommer att ske med varierande grad av stöd från den svenska forskargruppen. Syftet är att forma ett underlag för den avslutande komparationen och övergripande analysen. Studiens komplexitet och vikten av att relatera data till kontexten gör detta arbetssätt nödvändigt.

Fallstudiernas tolkade och analyserade resultat kommer att utgöra komparationens kärna.

3. Europeisk komparation och övergripande analys

Den avslutande komparationen och övergripande analysen genomförs ur tre perspektiv, 1) ett sociologiskt 2) ett teologiskt och 3) ett genusperspektiv.

1) Den sociologiska komparationen avser jämförelsen av faktiskt pågående lokal samverkan mellan kyrkan och den offentliga förvaltningen samt betydelsen av denna samverkan för organisering och utförande av välfärdstjänster. Den avser vidare jämförelsen mellan olika lokala sociala myndigheternas förväntningar på kyrkliga tjänster som en del av respektive lands välfärdssystem. Till detta kommer jämförelsen mellan respektive lokalbefolknings attityder till kyrkornas funktion som aktör och värderingsmässig röst i välfärdsdebatten. Sammantaget avser den sociologiska komparationen att belysa respektive kyrkas agerande på det lokala planet, både som producent av välfärdstjänster och som opinionsbildande aktör.

20

(21)

Genom denna fokusering kan studien tränga in i pågående samhällsförändringar på lokal nivå och därmed bidra med ny kunskap om vilken roll majoritetskyrkor kan spela inom ramen för olika typer av välfärdslösningar.

II) Den teologiska komparationen avser jämförelsen mellan kyrkornas reflexion över den egna samhällsfunktionen inom ramen för olika välfärdssystem. Den teologiska komparationen skall klargöra skillnader mellan olika kyrkotraditioner i fråga om a) lokala ställningstaganden och lokal praxis så som de kommit till uttryck i fallstudierna, b) officiella teologiska ställningstaganden och retorik, huvudsakligen på nationell nivå, samt c) samspel och motsägelser mellan dessa nivåer inom varje land. Resultatet från fallstudierna på lokal nivå kommer att tolkas som ett av flera uttryck för respektive kyrkas teologi. Därmed kan lokal praxis ställas i relation till teologiska och socialetiska ställningstaganden på nationell eller, med avseende på den romersk-katolska kyrkan, även övernationell nivå. Relationer och spänningar beträffande kyrkornas agerande på olika nivåer kan på detta sätt klarläggas. Därmed kan eventuella europeiska mönster analyseras. Den övergripande analysen rör ytterst den ecklesiologiska fråga som kan sammanfattas Vad bör kyrkan göra? (jfr Rothstein 2002: Vad bör staten göra?). Denna fråga relaterar till den ovanstående problematiseringen av kyrkors möjliga och önskvärda roller inom ramen för ett modernt Europa.

III) Den genusrelaterade komparationen avser jämförelsen mellan fallstudierna beträffande betydelsen av genus. Komparationen avser för det första kvinnors och mäns faktiska ansvar och inflytande inom den kyrkligt baserade omsorgen. För det andra avser komparationen genusrelaterade attityder så som de avspeglas i intervju- och enkätmaterialet. För det tredje avser komparationen kyrkornas teologiska ställningstaganden i genusrelaterade frågor som rör familj och omsorg.

Komparationen kommer på detta sätt att skära genom både välfärdssystem och teologiska system. Detta möjliggör en analytisk diskussion av relationen mellan genus och omsorgsvärden i relation till pågående förändringsprocesser och välfärdslösningar. Analysen avser att mynna i en konstruktiv diskussion om

(22)

betydelsen av genus i förhållande till den övergripande frågan om majoritetskyrkors samhällsroll och möjliga bidrag till framtida välfärdslösningar.

4. Etiska överväganden

Projektets samtliga delstudier kommer att granskas och utformas i enlighet med forskningsetiska principer som garanterar enskilda individers integritet.

V ÅTTA FALLSTUDIER

Genomgången hittills har gällt materialinsamling och analysmetoder mer generellt.

I det följande skall de preliminära planerna för studiernas uppläggning demonstreras land för land. Detaljuppläggningen kommer, som framgår av tidsplanen, att ske under projektets första arbetsår.

Beskrivningarna har utformats i samarbete med respektive forskargrupp i det aktuella landet. Fallstudierna läggs i princip upp på samma sätt i de åtta länderna.

Samtidigt måste hänsyn tas till lokala förhållanden. Ett sådant förhållande utgör skilda historiskt betingade former av välfärdsorganisering (ex Tyskland-Sverige). I vissa länder med egen finansiering kommer också ytterligare forskningsfrågor, utöver de som ingår i detta projekt, att komplettera uppläggningen. Detta tillför nyanser till helhetsbilden.

Det är dock viktigt att framhålla att komparationen begränsas till sådana data som fullt ut är jämförbara.

För att undvika upprepning omnämns inte den generella uppläggningen av projektet land för land nedan. I stället betonas särskilt det för respektive land specifika. Det gäller de skilda bakgrundsförutsättningarna, men också motiven för eventuella

22

(23)

särdrag i uppläggningen av varje fallstudie. Referenser till landbeskrivningarna är ej införda i texten, utan finns under särskilda rubriker i referenslistan.

1. SVERIGE

Bakgrund

De specifika svenska förhållandena har till stora delar redan tecknats (se II:1 ovan).

Därför går vi direkt till uppläggningen av de svenska fallstudier som skall utgöra projektets pilotfall.

Fallstudier

Vi har valt att fokusera två kommuner som å ena sidan representerar ett “åldrande”

svenskt industrisamhälles, och å andrasidan ett växande ”postindustriellt”

samhälles värderingar. Med detta avses för det första orter som utvecklades tillsammans med industrisamhället på 1800-talet och senare, men som har haft en vikande industriell utveckling under 1900-talets senare hälft och där arbetslösheten är eller har varit hög under 1990-talet. Till denna grupp kan flera brukssamhällen i t.ex. Bergslagen hänföras, liksom orter där industrin etablerade sig tidigt men också försvann tidigt t.ex. Motala (Motala verkstad), Sundsvall (sågverksindustrin) och Gävle (både industri och handel). På dessa orter finns stark folkrörelsetradition som också inkluderar sociala/diakonala sällskap.

Den andra gruppen av kommuner är sådana där forskning och utbildning är starka, särskilt inom den tekniska och biologiska industrin och där arbetslösheten är låg (hög inflyttning med olika nationaliteter). Exempel på denna typ av kommuner är Uppsala med Science park och biomedicinskt centrum eller förorten Kista, inom Stockholms kommun, med dominans av data och kommunikation (Ericsson) och Mölndal, där Astra är ett betydande företag. Värmdö och Sollentuna kan också

(24)

anföras som exempel på kommuner med en växande befolkning, delvis verksam inom denna samhällssektor. På denna typ av orter kan samspelet mellan offentligt, privat och civilt samhälle variera på grund av olika politiska konstellationer i kommun och kyrka. Materialinsamlingen kommer att fokusera på lokal samverkan på dessa orter, genom bland annat intervjuer med tjänstemän, politiker och utförare av sociala/diakonala tjänster i respektive kommun och lokal kyrka. I arbetet ingår utvecklingen av instrument för materialinsamling och analys.

Projektgrupp

Projektgruppen utgörs av professorn i religionssociologi, Anders Bäckström, professorn i socialt arbete, Eva Jeppsson Grassman, professorn i företagsekonomi Bo Edvardsson och av teol dr Per Pettersson, för den religionssociologiska analysen, teol dr Thomas Ekstrand, för den teologiska analysen och teol dr Ninna Edgardh Beckman, för den genusrelaterade analysen.

2. NORGE

Bakgrund

Den norska kyrkan är formellt sett inte en frivilligorganisation, utan tydligt lagreglerad. Samtidigt finns inga restriktioner för kyrkans verksamheter på välfärdens område. Därför blir det rimligt att se kyrkan som en frivillig aktör inom den sociala ekonomin. Ett utredningsarbete med sikte på lösare relationer mellan stat och kyrka har också nyligen slutförts.

Historiskt har den inflytelserika norska pietismen haft en skeptisk inställning till uppbyggnaden av den norska välfärdsstaten. Man såg denna som ett konkurrerande alternativ till kristnandet av samhället. Denna uppfattning har successivt svängt.

Från 1940-talet och framåt har kyrkan blivit mer positiv till den offentiga välfärden,

24

(25)

bland annat genom inflytande av ledande personer inom den kyrkligt baserade diakonin. Under senare år har den lutherska traditionen nytolkats och en socialetisk reflexion har växt fram som bygger på ett samarbete mellan statligt och kyrkligt organiserade välfärdstjänster.

Undersökningar visar att den norska kyrkans välfärdsinsatser har hög legitimitet.

Däremot saknas generella undersökningar av omfattningen av och kvaliteten i det församlingsbaserade välfärdsarbetet inom kyrkan. Begränsade fallstudier pekar mot stora pågående förändringar i välfärdens organisering i riktning mot ökad valfrihet och öppenhet för såväl privata som andra fria aktörer. En större variation på

”välfärdsmarknadens” område förväntas bättre kunna tillfredställa olika typer av behov. Samtidigt växer en ”kontraktskultur” fram, som bygger mindre på förtroende och mer på konkurrens mellan olika aktörer, med effektivitet och valfrihet som nyckelord. Detta kan i sin tur vara en indikation på ökat statligt inflytande med risk för åtföljande begränsning av de fria aktörernas autonomi.

Fallstudien

Den norska fallstudien utförs i en medelstor stad (55 000 invånare) i sydöstra delen av Norge. Staden är ett centrum för både industri- och tjänsteproduktion. Det finns ett markant inslag av etniska minoriteter i befolkningen. De nationella norska förhållandena ger anledning till kontextuellt specifika forskningsfrågor. En sådan fråga gäller eventuella konsekvenser på välfärdsområdet av de föreslagna förändrade relationerna mellan kyrkan och staten. De beskrivna samhällsförändringarna ger den norska forskargruppen anledning till en djupare socialetisk reflektion kring relationen mellan kyrkans officiella teologiska hållning och den teologi som gestaltas genom lokala välfärdsinsatser. Denna del av studien anknyter också direkt till projektets generella teologiska analys.

(26)

Projektgrupp

Den norska studien kommer att ledas av docenten i systematisk teologi Trygve Wyller (framför allt teologisk och socialetisk analys) och fil dr i sociologi vid Diakonihöjskolen, Olav Helge Angell.

3. FINLAND

Bakgrund

I Finland spelar den evangeliskt lutherska kyrkan en viktig roll när det gäller att möta de utmaningar som riktas mot välfärdsstaten till följd av stora sociala och ekonomiska förändringar. Kyrkan utgör en central del av det finska civilsamhället och är en grundläggande identitetsskapande faktor för det finska folket. Kyrkans sociala och frivilliga arbete utgör sedan tidigare en central komponent i det finska välfärdssystemet, och har vuxit avsevärt under det senaste decenniet.

Den senaste välfärdsbarometern avslöjar att finländarnas välstånd blir alltmer ojämlikt fördelat. Utvecklingen går mot en modell där en allt större del av arbetet med sociala problem utförs av frivilliga insatser inom den sociala ekonomin.

Samtidigt är det långt ifrån klart hur ansvaret för social välfärd ska delas mellan olika aktörer. De förväntningar som riktas mot kyrkan är stora och blandade.

Förändringarna har också en genusrelaterad dimension eftersom de flesta frivilliga i Finland är kvinnor.

Fallstudien

Den finska fallstudien följer i stora drag projektets övergripande modell med avseende på både syfte och metoder och anknyter teoretiskt till diskussionen om civilsamhället och betydelsen av det sociala kapitalet.

26

(27)

Projektgrupp

Det finska teamet kommer att ledas av professorn i kyrkosociologi vid Helsingfors universitet, Eila Helander och utföras av doktoranden vid Helsingfors universitet, MT Anne Yeung. Den finska studien utgör också del av ett nytt nationellt forskningsprojekt ”Kyrkorna och EU”, för vilket medel söks från Finlands akademi.

I detta projekt kommer också det finska samhällets värdegrund och etik i samband med europeiseringen att uppmärksammas.

4. TYSKLAND

Bakgrund

Också det tyska välfärdssystemet håller på att rekonstrueras som en följd av pågående samhällsförändringar. Specialisering och individualisering utgör, liksom en förändrad åldersstruktur, utmaningar mot de sociala säkerhetssystemen. Genom framväxten av en europeisk marknad har den sociala sektorn öppnats på ett nytt sätt för det privata marknadssystemet. Den sedan lång tid vägledande subsidiaritetsprincipen måste mot denna bakgrund tänkas om. Tills för några år sedan gav lagstiftningen prioritet åt de fria välfärdsorganisationerna. Detta system håller nu på att urholkas.

Denna utveckling får långtgående konsekvenser för ”Diakonie” (protestantisk) och

”Caritas” (romersk-katolsk), de båda aktörer som dominerar det fria och icke- vinstdrivande välfärdsarbetet. Tillsammans har dessa fria organisationer över en miljon anställda. Organisationerna har blivit allt mer konkurrensutsatta av vinstorienterade aktörer. Detta har betydelse för både arbetsvillkor och kvalitet.

Inom kyrkans välfärdsorganisationer finns en potentiell konflikt mellan å ena sidan en kundorienterad social service och å andra sidan en mer profetisk och kritisk diakoni, som ger röst åt utsatta individer som hamnat utanför marknadssystemet (exempelvis hemlösa). För kyrkans diakoni betyder utvecklingen också en växande

(28)

trend mot decentralisering av diakonala välfärdstjänster, med ett ökat intresse på församlingsnivå för aktörskap på det sociala området. Detta motsvaras också av ett ökat samhällsintresse för, inte bara kyrkliga organisationer, utan också församlingar, som samarbetspartners. På det lokala planet hamnar också kvinnors engagemang i fokus.

Fallstudien

De komplicerade förändringsprocesser som har skisserats kommer att studeras genom den planerade fallstudien. Ur tyskt perspektiv blir det viktigt att fokusera både på existerande nätverk bestående av församlingar och olika typer av diakonala organisationer och på dessas relationer till övriga aktörer i såväl offentlig som privat sektor. Tre geografiska områden kommer att kartläggas; ett ”kyrkodistrikt”

med agrar inriktning, en medelstor industristad och ett stadsdistrikt. Ett ”distrikt”

domineras av en förhållandevis stor diakonal institution med inflytande på det sociala området.

Projektgrupp

Studien planeras i samarbete med ”Diakoniewissenschaftliche Institut” (DWI) vid universitetet i Heidelberg och Diakonische Werk Württemberg (DWW) i Stuttgart.

Forskargruppen leds av professor dr Heinz Schmidt, Heidelbergs universitet i samarbete med professor dr Hans Georg Ziebertz, Würzburgs universitet. Gruppen arbetar interdisciplinärt och interkonfessionellt. Vid DWW är Dr. Thomas Mäule ansvarig. Den sammanfattande studien genomförs av diakonivetaren Annette Leis vid DWW. Leis talar flytande svenska och är antagen doktorand i religionssociologi vid Uppsala universitet.

28

(29)

5. FRANKRIKE

Bakgrund

I religionsvetenskapliga sammanhang framstår Frankrike som ett undantag, genom det svåröversatta begreppet “laïcité” och vad det står för. Detta begrepp innebär ett starkt åtskiljande mellan en religiös och en sekulär sfär, där all offentlighet skall vara sekulär. Religionen tillhör, underförstått, den privata sfären. När religionen uppträder som en social aktör förändras denna bild radikalt. Därför blir det franska exemplet särskilt intressant i jämförelse med det övriga Europa. När de religiösa aktörerna uppträder på ett nytt sätt inom ramen för det offentliga, uppstår behov av kompromisser och krav på förändringar, som berör både åtskillnaden mellan religiöst-sekulärt och den religiösa identiteten i sig. Som det nu är uppträder de religiösa aktörerna närmast på ett fördolt sätt. Avregleringen bidrar således till att kyrkorna kan uppträda med en ny tydlighet.

Fallstudien

Den franska fallstudien utgår från denna speciella situation. För att göra laicité- problematiken tydlig måste också andra religiösa aktörer beaktas i studien. Det är först då som den komplexa situationen mellan de båda samhällssfärerna kan jämföras och tydliggöras. Studien genomförs på tre nivåer:

1) Först görs en kartläggning av religiösa aktörer på det sociala området i staden Evreux. Stadens omgivande landsbygd präglas av organisationen "Frères missionnaires". Staden har vidare ett rikt föreningsliv med både kristna, judiska och muslimska aktörer i exempelvis fängelset och sjukhuset. Fokus ligger på den romersk-katolska kyrkans aktivitet, men med möjlighet till bredare jämförelser.

2) För det andra undersöks religiöst drivna institutioner inom hälsosektorn och den sociala sektorn. En inventering från 1994 visar på ett omfattande sådant engagemang. Idag är detta endast möjligt genom att församlingarna bildar föreningar (stiftelser) som i sin tur kan driva sjukhus, konvalescenthem, vårdcentraler, utbildningscentra eller äldreboenden. Viktiga frågor gäller hur beslut

(30)

fattas och hur ledarskap utövas vid dessa institutioner, liksom hur relationerna till staten och den katolska kyrkan löses. Vidare berörs den generella frågan om hur den katolska identiteten kommer till uttryck i detta arbete.

3) Det tredje fältet rör aktiviteter i regi av “Secours Catholique” (Caritas i Frankrike). Detta är en social aktör med stark katolsk identitet och med ambitioner att vara aktör inte bara på nationell, utan också på europeisk nivå. En gemensam rapport från Caritas i olika europeiska länder om fattigdomen i Europa är under publicering.

Projektgrupp

Den franska projektgruppen leds av professorn i religionssociologi vid Ecole des Hautes Etudes en Siences Sociales, Paris, Danièle Hervieu-Léger och utförs av fil dr i statsvetenskap Francois Mabille, Katolska universitetet i Paris.

6. ENGLAND

Bakgrund

England domineras av den anglikanska kyrkan, som är ”established”, dvs en

”statskyrka”. England industrialiserades mycket tidigt och var också tidigt ute med att skapa en välfärdsstat. I denna process spelade kyrkan en aktiv roll. Övergången till ett postindustriellt samhälle ställer England inför nya utmaningar. Ökad arbetslöshet, invandring och en växande grupp äldre, hör till de nya förutsättningar som välfärdssystemet måste ta hänsyn till. För det sociala arbetet i olika typer av moderna miljöer har kyrkan utarbetat principer som uttrycker dess självförståelse (Faith in the City, 1985. Faith in the Countryside, 1990). Rapporterna har fått gensvar från regering och lokala myndigheter.

Det engelska välfärdssamhället förutsätter frivilligorganisationer, som ofta är knutna till kyrkan. Statens engagemang begränsas ofta till sjukvård och ekonomiskt

30

(31)

bistånd. Till det specifika för engelska kyrkan hör engagemanget på utbildningsområdet. Det finns ett stort utbud av kyrkligt drivna skolor inom den statliga sektorn, men kyrkan har också inflytande inom det privata skolväsendet. Ett ökat intresse från regeringens sida att använda kyrkan som samarbetspartner i utbildningsfrågor, har resulterat i ett nytt intresse också från kyrkligt håll. Detta sker i en tid då sekulariseringen borde leda till minskade förutsättningar för kyrkan att uppträda offentligt.

Fallstudien

Fallstudien kommer att fokusera en medelstor stad (ca 200.000 innevånare) med blandad befolkning socialt sett. Orten skall illustrera den växande kulturella och religiösa pluralismen i landet. Valet av ort ger möjlighet att studera en etablerad

”statskyrkas” funktion i förhållande till andra kyrkor och religioner i en mångkulturell situation. Ett exempel är skapandet av så kallade ”Inner City Councils”. Fallstudien kommer att undersöka relationen mellan kyrkan som å ena sidan social omsorgsgivare på det lokala planet och å andra sidan socialpolitisk debattör både lokalt och nationellt. Den engelska kyrkan har ett betydande inflytande också i fråga om statlig policy. Därför kommer kyrkans profetiska och samhällskritiska roll att prövas i förhållande till de delar eller aspekter av regeringspolitiken, som leder till att marknadsmodellen prioriteras då sociala välfärdsfunktioner skall utvecklas.

Projektgrupp

Den engelska fallstudien leds av professorn i teologi vid universitetet i Durham, Douglas Davies och f d Kerstin Hesselgren-professorn, professorn i religionssociologi vid universitetet i Exeter, Grace Davie. För genomförandet står doktoranden vid Uppsala universitet, Martha Middlemiss. Middlemiss behärskar det svenska språket och slutförde sommaren 2002 en mastersuppsats om kyrkans roll i det engelska välfärdssystemet.

(32)

7. ITALIEN

Bakgrund

Italien befinner sig också i en process av omstöpning på välfärdens område. Främst märks detta i fråga om fördelningen av ansvar mellan offentlig förvaltning, frivilligsektorn, kyrkan och familjen, med bland annat växande förväntningar riktade mot kvinnor i såväl familj som arbetsliv. Traditionellt har staten haft en svag roll och välfärdssystemet har med utgångspunkt i subsidiaritetsprincipen byggt på en komplicerad interaktion mellan tredje sektorn (inklusive kyrkan) och familjen.

Den romersk-katolska kyrkan är som aktör ingen enhetlig part, utan agerar ofta genom olika underaktörer. Däremot har kyrkan ett stort inflytande över välfärdens prioriteringar, även i det nu aktuella förändringsskedet. Ansvaret delas lokalt mellan olika myndigheter och andra aktörer, men fördelningen är sällan uttalad och formaliserad.

Fallstudie

För att förstå de pågående förändringarna kommer den aktuella studien att fokusera tre områden, där kyrkan har en väsentlig roll och där viktiga förändringar pågår, nämligen a) skolsystemet, som lider av stora institutionella problem, b) hälsosektorn, som präglas av kyrkliga institutioner i nära samarbete med staten, samt c) den socialvård som riktas till fattiga och utstötta grupper.

Den stad som valts är Vicenza, också kallad “Italiens sakristia”. Staden är mellanstor (110.000 invånare) och typisk för den urbana nordöstra delen av Italien, Veneto-regionen, med dess snabba socio-ekonomiska omvandling och åtföljande sociala problem. Venetoregionen är en framgångsrik industriregion dominerad av exportindustri och har sedan 80-talet haft en omfattande men politiskt omdiskuterad multietnisk arbetskraftsinvandring. Den kyrkliga närvaron är väl organiserad och regionen har tydligt upprätthållit sin religösa identitet. Kyrklig konservatism

32

(33)

förenas med ett dynamiskt socialt aktörskap, präglat framför allt av den sociala organisationen Caritas.

Arbetet med fallstudien kommer att läggas upp i tre faser som ansluter till projektets övergripande modell:

1) Kartläggning av de sociala sektorer där kyrkan är verksam, samt i vilken organisationsform (genom stiftsorganisation, de lokala religiösa ordnarna eller religiösa organisationer verksamma inom den tredje sektorn).

2) Tolkning av förväntningar och samverkan mellan religiösa aktörer och lokala myndigheter. Här kommer särskild uppmärksamhet att riktas mot integrationen av invandrare, samt kyrkans initiativ i relation till prostituerade kvinnor.

3) Fördjupning av tolkningen avseende genus och teologi. Här uppmärksammas bland annat kyrkans relation till de grupper av huvudsakligen invandrarkvinnor som utgör en ny viktig arbetskraft i omsorgen om de äldre. Nära relaterat till detta kommer teologiska ställningstaganden att uppmärksammas. Exempelvis gäller det tolkningen av subsidiaritetsprincipen i en ny tid med generella förändringar i familjesituationen.

Projektgrupp

Den italienska projektgruppen leds av professorn i sociologi vid Universitetet i Padua dr Chantal Saint-Blancat, och utförs av doktoranden Anna- Lisa Frisina.

8. GREKLAND

Bakgrund

Grekland är ett förhållandevis homogent land både religiöst och etniskt, med en stark dominans av den grekiska ortodoxa kyrkan. Förändringar är dock på gång, som en följd av en växande immigration från Balkan, Östeuropa och Mellanöstern.

Religionen spelar stor roll i det grekiska samhället, framför allt som bärare av

(34)

tradition och kultur. Konstitutionen tillskriver den grekiska kyrkan en offentlig ställning med vissa privilegier. Däremot finns ingen officiell statsreligion.

Välfärdssystemet kan karakteriseras som konservativt korporativt. Staten har huvudansvaret för den sociala omvårdnaden, vilket dock inte fungerar i praktiken.

Systemet bygger på att det finns en manlig familjeförsörjare, medan kvinnan står för ett stort omsorgsansvar inom familjens ram. Familjen har traditionellt utgjort en motvikt till det ineffektiva statliga systemet, men även familjesystemet befinner sig i omvandling. Detta får konsekvenser både för kvinnorna och för det sociala systemet som sådant. Greklands inträde i EU har medfört ett ekonomiskt uppsving, som inte fått sin motsvarighet i sociala förbättringar för utsatta grupper.

Välfärdsdebatten i Grekland har fokuserat på pensionssystem, sjukvård och arbetslöshet. Låga födelsetal, en åldrande befolkning och invandring utgör också viktiga inslag.

Fallstudie

Den ortodoxa kyrkans insatser finns endast perifert behandlade i europeiska välfärdsstudier. Kyrkan deltog tidigare inte nämnvärt i offentlig socialpolitisk debatt. Sedan 80-talet finns en mer uttalad diakonal inriktning och religiösa organisationer, kloster och församlingar hör till den rika flora av fria aktörer som idag erbjuder frivilliginsatser. Aktiviteterna är primärt av välgörenhetstyp och inkluderar fonder för fattiga, stöd till familjer, barn och äldre.

Projektet kommer att inledas med en mer övergripande inventering av olika typer av kyrkligt engagemang. På denna grundval kommer en medelstor ort att väljas för en mer ingående fallstudie. En svårighet att ta hänsyn till i valet av ort är att klostren undviker all offentlig insyn och sällan samarbetar med andra organisationer. Kvalitativa och kvantitativa metoder kommer att kombineras, inkluderande intervjuer, enkäter och textanalyser. Undersökningens frågor utvecklas på grundval av de överenskommelser som görs i den internationella forskargruppen och de förslag som utarbetas av den svenska gruppen. Frågorna

34

(35)

avser (a) religiösa organisationers profil, (b) organisationernas externa relationer och (c) definitioner av social välfärd i såväl teologiska som sociologiska termer.

Undersökningarna omfattar också attityder från ett befolkningsurval, varvid särskild vikt kommer att läggas vid kvinnors situation och behov.

Projektgrupp

Den grekiska projektgruppen leds av professorn i sociologi Nikos Kokosalakis, Panteion University, Athen och utförs av fil dr i sociologi Lina Molokotos- Liederman och doktoranden Effie Fokas.

Kommentar

Genomgången visar att de generella samhällsförändringarna mot avreglering och privatism är märkbara i alla länder. Samtidigt aktualiseras specifika problemställningar beroende på kontext. Vi betraktar dessa båda omständigheter som en styrka i projektet. Genomgången visar, till sist, att projektet kommer att ledas och utföras av kvalificerade forskare i respektive land. Dessa är beredda att ta sig an denna forskningsuppgift.

VI LEDNING, PERSONAL OCH TIDSRAM

Projektets omfattning och komparativa ansats gör att en strikt sammanhållning kring den grundläggande problemställningen är nödvändig. Denna sammanhållning har sin förutsättning i en forskningsmiljö dit en samlad samordnings- och ledningsfunktion kan vara lokaliserad. En sådan miljö har successivt byggts upp genom ett samarbete mellan Diakonistiftelsen Samariterhemmet och Uppsala universitet. År 1999 grundades Diakonivetenskapliga institutet i Uppsala (DVI), som en avancerad forskningsmiljö för religionsvetenskaplig och socialvetenskaplig välfärdsforskning. Miljön har förstärkts genom tidigare nämnda forskningsprojekt inom Vetenskapsrådets program ”Stat-människa - det svenska samhället i