Uppsala universitet
Inst. för informatik och media
Privacy paradox
En kvalitativ kartläggning
Privacy Paradox: A qualitative survey
Jesper Andersson Daniel Stenmark
Kurs: Examensarbete
Nivå: C
Datum: 2019-06-04
Handledare: Carl Mikael Lönn
Abstract:
There is a pattern in social media which shows that users tend to disclose personal information, but at the same time have concerns regarding their privacy. This dichotomy has been given the name
“privacy paradox”. This study explores the newly developed phenomenon called privacy paradox.
Earlier studies have mainly investigated the privacy paradox in an american context, but this study intends to explore the phenomenon in a swedish context. Furthermore this study will include different types of theories that help understand the paradox, and why people have this paradoxical behavior. To answer this question the study will interview ordinary social media users. The interviews intend to help the study in regards to chart how swedish people view their privacy, and to see if they have a paradoxical behavior.
Keywords:
Information Privacy, Social Media, Privacy Paradox,
Sammanfattning:
Forskningsvärlden har hittat ett mönster hos användare inom sociala medier. Mönstret visar att användare påstår sig vara oroliga över sin integritet online, men avslöjar sedan information som skadar deras integritet. Dikotomin har döpts till Privacy Paradox. Sedan dess har många studier undersökt fenomenet. Eftersom sociala medier används världen över, har studier gjorts på fenomenet i olika kontexter vilket har resulterat i motsägande resultat. Den här studien ämnar undersöka fenomenet i en ny kontext, Sverige där fenomenet inte tidigare undersökts.
Studien resultat visar att fenomenet är närvarande men inte som det tidigare utmärkt sig. I slutet av studien diskuteras resultatet mot vad tidigare litteratur säger om fenomenet för att försöka klargöra hur man skulle kunna gå vidare för att tänkas lösa privacy paradox.
Nyckelord:
Information Privacy, Social Media, Privacy Paradox, Integritet
Innehållsförteckning
1 Inledning 6
1.1 Bakgrund 6
1.2 Problemformulering 7
1.3 Syfte och forskningsfråga 7
1.4 Kunskapskaraktärisering 8
1.5 Avgränsningar 8
1.6 Kunskapsintressenter 8
1.7 Disposition 8
2. Teori 9
2.1 Privacy 9
2.2 Privacy Paradox 10
2.2.1 Fenomenet 10
2.2.2 Begrepp inom fenomenet 10
2.2.3 Tidigare forskning 11
2.2.4 Förklarande teorier till fenomenet 13
2.3 Sociala Medier 13
3. Metod och forskningsansats 15
3.1 Strategi och forskningsansats 15
3.2 Datainsamlingsmetod 15
3.3 Dataanalys 16
3.4 Alternativ metod 16
3.5 Tillämpning av metod 17
3.5.1 Genomförande 17
3.5.2 Urval 17
3.5.3 Validitet och Reliabilitet 18
3.5.4 Etiska övervägande 18
3.5.1 Informationskravet 18
3.5.2 Samtyckeskravet 18
3.5.3 Konfidentialitetskravet 19
3.5.4 Nyttjandekravet 19
4. Resultat 20
4.1 Empirisk miljö 20
4.2 Tillit 21
4.3 Användarvillkor 21
4.5 Oro 23
5. Analys 24
5.1 Privacy paradox 24
6. Slutsats och diskussion 26
6.1 Reflektion 26
6.2 Framtida studier 27
Källförteckning 28
Bilaga 30
1 Inledning
Under den här rubriken kommer studien presenteras med bakgrund kring problemet. Vidare beskriver kapitlet problemformulering samt syftet bakom studien. Uppsatsens forskningsfråga definieras och motiv till varför de bör undersökas redovisas. Under kapitlets sista rubriker redovisas avgränsningar som tagits och tänkta kunskapsintressenter presenteras.
1.1 Bakgrund
Begreppet privacy handlar om en individs rätt till att leva/vara ifred. På traditionellt vis, med västerländska värderingar har privacy begreppet nästan alltid haft en relation till hemmet. Där hemmet setts som en fristad dit företagens långa armar inte ska kunna nå, skyddade från reklam och försäljare (Solove, 2008). Men i dagens samhälle har detta förändrats. Människan är ständigt uppkopplad, och gränsen mellan privatliv och socialt liv blir allt suddigare. I artikeln “Four Etihcal Issues of the Information Age” påstod Mason (1986) att i takt med teknikens utveckling kommer fyra orosområden om hur information utnyttjas växa fram, privacy inräknat. Påståendet visade sig stämma, i en studie från Madden, et al. (2007) svarade 85% av respondenterna att Privacy and Personal Information var mycket viktig.
I dagens samhälle har nästan varje person ett eller flera konton på sociala medier. Där kan användarna hålla kontakt med familj och vänner, dela med sig av sin vardag och ta del av andra personers liv. Det finns en stor variation på sociala medier, men tre av de största är Facebook, Twitter och Google (Statista, 2019). Tjänsterna växer kontinuerligt och nya användare ansluter sig varje dag. Samtidigt kommer det inte bara positiva nyheter om tjänsterna, under 2018 drabbades Facebook av ett antal skandaler, skandaler som man hade trott skulle ge implikationer för Facebooks popularitet och användning. Ett företag hade fått tillgång till 87 miljoner användares information utan respektive användares kännedom eller godkännande (New York Times, 2018). En kränkning som lett till att allt fler ställer sig redan den aktuella frågan, respekterar verkligen företagen användarens integritet online?
Studier pekar på en ökad medvetenhet, där användarna generellt visar sig bekymrade över integritetsfrågor (Kokolakis, 2015). Däremot finns det inga tecken på att användning minskar eller att tjänsterna utnyttjas med mer vaksamma integritetsskyddande metoder.
Ett flertal studier har dokumenterat dikotomin i användarnas beteende, och benämnt den “Privacy Paradox” (“PP”) (Barth & de Jong 2017). Generellt sett finns det ett intresse och en viss mån om sin privacy från användaren, där användaren visar god attityd mot ett integritetsskyddandebeteende. I praktiken återfinns inte detta integritetskyddandebeteende och en paradox i användarens beteende uppstår (Joinson, et al. 2010). Flera studier har ämnat förklara hur fenomenet uppstår genom att använda olika teoretiska lenser lånade från andra discipliner inom forskning. Resultaten av dessa studier har påvisat att fenomenet existerar men kommer med tvetydiga förklaringar gentemot varandra (Kokolakis, 2015). Denna studie ämnar undersöka PP fenomenet i relation till svenska användare med ett kvalitativt förhållningssätt för att utvidga den kunskap som finns om fenomenet.
1.2 Problemformulering
PP fenomenet handlar om den problematiska dikotomi som uppstår i användares beteende. Fenomenet är erkänt inom forskningsvärlden och problemet anses ha implikationer inom e-handel och sociala medier (Kokolakis, 2015). Inom tidigare forskning råder det dock en del motstridigheter om fenomenet, som tidigare konstaterat finns det en del tvetydiga förklaringar till PP. Resultaten kan förklaras genom att fenomenet studerats inom olika kontexter, med olika metoder och utifrån olika teoretiska ramverk. Dessa teoretiska ramverk förklarar användarens beteende utifrån olika perspektiv, där vissa ramverk lägger mer vikt vid vissa variabler än andra och konceptualiserar integritet annorlunda. Detta leder till att beteende förklaras olika i liknande kontexter eller att beteende är en konsekvens av olika faktorer. Kokolakis (2015) anser därför att resultatet av tidigare studier har varit givande, men för att lösa PP problemet behövs ett mer omfattande teoretiskt ramverk. Kokolakis (2015) föreslår därför att framtida forskning inom området ska söka eller försöka skapa ett ramverk som kan ta hänsyn till variationen som PP fenomenet kan ha. Tidigare forskning som belyser problemet har främst undersökt fenomenet på en amerikansk kultur, något som är problematiskt då användaren anses vara starkt påverkad av kulturella värderingar. Därför kan en studie om PP fenomenet i annan kultur vara ett givande bidrag, då outforskade aspekter eller konsekvenser kan dokumenteras.
Denna undersökning bygger på att utforska vilka delar av PP fenomenet som återspeglas hos användare i en svensk kontext och proskreptivt rekommendera vilka teorier och variabler som kan tänkas vara relevanta för ett mer omfattande teoretiskt ramverk.
1.3 Syfte och forskningsfråga
Syftet med studien är att få en djupare förståelse kring PP fenomenet i relation till svenska användare inom en svensk kontext. Studien kommer bidra till att PP fenomenet utforskas ytterligare. Motivet bakom studien är på ett kvalitativt vis ta reda på hur användare resonerar vad gäller sin integritet och privacy, i relation till nuvarande litteratur om PP fenomenet. Bidraget är tänkt att utöka den kunskapsbas som finns kring fenomenet men även resultera i en proskreptiv indikation till vilka teorier som lämpar sig bättre för att förklara PP fenomenet i sociala medier.
● Hur återspeglas privacy paradox fenomenet hos svenska sociala medieanvändare?
Resultatet av uppsatsen kommer vara en kvalitativ studie med underlag från intervjuer samt tidigare forskning för att lämna en produkt bestående av rekommendationer till hur framtida forskare kan tänkas angripa paradoxen och nuvarande läge av fenomenet i en svensk kontext.
1.4 Kunskapskaraktärisering
Studien ämnar producera kunskap som förklarar varför användare tar paradoxala beslut och kunskap om hur man kan motverka dessa paradoxala beslut. Uppsatsen ämnar därför till att bidra med förklaringskunskap och proskreptiv kunskap (Goldkuhl, 2011).
1.5 Avgränsningar
Studien har avgränsat sig endast till Information Privacy dimensionen av privacy. Ytterligare sker avgränsningar från de juridiska och tekniska delar som omger Information privacy. Vidare har studien endast avgränsat sig till PP fenomenet inom en sociala media kontext med exempel som Facebook, Twitter och Google. Studien är även avgränsad till användare av sociala medier inom Sverige.
1.6 Kunskapsintressenter
Studien kommer framförallt vara intressant för användare av sociala medier. Studien berör element av sociala medier som användaren tidigare kanske inte visste om men som skulle kunna påverka användare positivt. Studien kommer även vara intressant för forskare som ämnar undersöka fenomenet och lösa problemet i framtiden.
1.7 Disposition
Uppsatsen är disponerad enligt följande:
Kapitel 2: Teori: Här kommer viktiga begrepp redogöras som nämns under kapitel 1.
Kapitel 3: Metod och forskningsstrategi: Här redogörs hur studien kommer genomföras.
Kapitel 4: Resultat: Här redogörs den data som har samlats in genom datainsamlingsmetoden Kapitel 5: Analys: Här kommer en tolkning av resultatet göras.
Kapitel 6: Diskussion och slutsats: Här sammanställs studien och slutsat presenteras.
2. Teori
Under den här rubriken kommer väsentliga begrepp inom studien presenteras och förklaras. Tidigare forskning inom relevanta områden kommer kort presenteras.
2.1 Privacy
Privacy begreppet har kommit att växa, i relation till teknikens utveckling. Inom informationssystem anses privacy ha tre olika dimensioner; 1. Information Privacy 2. Social Privacy 3. Psychological Privacy. Inom ramarna för den här studien kommer endast information privacy behandlas, då den dimensionen innefattar relationen mellan insamling och användning av data, samt allmänhetens krav på integritet och de juridiska/etiska/politiska frågorna runt information privacy. Information Privacy definierades tidigt av Westin (1967) som den term som handlar om hur användare/skapare vill/bestämmer över hur/när/vilken information som kommuniceras och används av andra.
Fortsättningsvis menar Smith, et al. (2011) att det går att se på privacy med flera olika perspektiv, som en rättighet, som ett skick, som en artikel/vara eller en form av kontroll. Smith, et al. (2011) anser att perspektiven ger särskiljande insikt av Information Privacy. Inom informationssystem studeras det i stor utsträckning som en artikel/vara eller kontroll konceptet. Inom PP fenomenet lämpar sig perspektiven att användas, beroende på sociala mediers uppbyggnad och dess funktioner.
Inom ramen för Information Privacy finns inte en klar definition av Privacy Paradox. Ett tidigare populärt forskningsområde har varit att undersöka vad Information Privacy Concerns (IPC) har för implikationer för användaren. En tidig hypotes var att användare som är oroliga över sin integritet (dvs. har IPC) bör minska sin delning av personlig information (Smith, et al. 2011). Senare studier påvisade att det finns konsekvenser av IPC som påverkar användning av tjänsten (Belanger et al.
2011). Det som anses problematiskt med IPC begreppet är att det definieras olika i olika studier.
Belanger et al. (2011) har även presenterat något motsägande studier som menar att när användaren har en stark tillit till företaget, hindras inte användaren av IPC längre. Det betyder att en användare som är orolig för att använda en tjänst, använder tjänsten ändå eftersom användaren känner tillit till tjänstutgivaren.
Information Privacy Attitudes (“IPA”) begreppet handlar om användarens uppfattning och reaktionen gentemot privacy policys och integritetsfrågor (Belanger, et al. 2011) . “IPA” kan exempelvis förklaras som användarens attityd i form av dennes “öppenhet” med delning av personlig information, reaktion mot förlust av information eller känslighet mot datainsamling. Belanger, et al. (2011) fortsätter förklara IPA som en problematisk aspekt av Information Privacy. Då studier som undersöker aspekten konceptualiserar användarens attityder på olika vis. Vidare förklaras “IPA” som att attityd är en självständig variabel som påverkar beteende, till vissa fall i den utsträckning att användaren inte reflekterar över “IPC”. Belanger, et al. (2011) ger ett exempel på när användare skiftar mot en mer öppen attityd gentemot delning av personlig information, efter att ha blivit informerad om att rättvis information och integritets praxis gäller. Belanger uttrycker att ytterligare studier krävs för att undersöka hur och varför “IPA” påverkar användarens beslutsfattning gällande integritet. Begreppen IPC och IPA är liknande och används som påverkande faktorer inom PP fenomenet. Vad som skiljer begreppen åt är att IPC består av generiska oros mål inom privacy som användare har oberoende på
kontext. IPA handlar om hur användaren ställer sig till att data samlas in av tredje part inom den specifik kontexten som undersöks.
2.2 Privacy Paradox
Här presenteras PP fenomenet med begrepp, tidigare forskning och betydande litteratur.
2.2.1 Fenomenet
Privacy Paradox är det namnet som forskarvärlden inom informationssystem har givit den dokumenterade dikotomi som finns i beteendet hos användare (Kokolakis, 2015).
Enkätundersökningar inom Privacy har visat att användare finner integritetsfrågor och säkerhet som viktig, användarna har även uttryckt en oro för sin integritet. Studier har dock bevisat att användarnas oro sällan resulterar i ett beteende som skyddar användarens integritet. Teoretiskt sett bör en användare med IPC begränsa sin användning så denne inte riskerar skada sin integritet, men i praktiken ses användare både ha IPC och skada sin egen integritet. Samma dikotomi återfinns i användarens IPA, användaren anser sig inte öppen till att dela med sig av personlig information men gör det ändå på sociala medier (Kokolakis, 2015). Fortsättningsvis anser Barth & de Jong (2017) att användare beroende på kontext troligtvis kommer begå eller begår någon form av integritets skadande aktivitet. Alltså förväntas användaren ha ett paradoxalt beteende oberoende på social media, men enligt Kokolakis(2015) beror även användarens beteende på vilken tjänst som nyttjas. Det talar för att fenomenet är utbrett och inte bara existerar på en plattform, dock kan det vara närvarande på olika vis.
2.2.2 Begrepp inom fenomenet
Inom PP fenomenet används en del återkommande begrepp. “Privacy Protection Strategies” är ett samlingsord för de funktioner sociala medier erbjuder användarna för att kontrollera sin privacy. På Facebook kan användaren använda dessa funktioner för att bestämma åtkomsten för andra till sin profil, bestämma vilka kontakter som ser uppdateringar etcetera. Ett annat begrepp är “privacy invasion” som handlar om när en användare får sin integritet kränkt. Kränkningen kan komma från olika håll, exempelvis från en annan användare eller från tjänstutgivaren själv. Tredje part är något som tas upp utan att tydligt definieras, med tredje part menas en utomstående part från tjänstutgivaren och användaren som tar del av den data som genereras. Tredje parten kan exempelvis vara ett utomstående företag som skapar marknadsföringsprofiler baserade på data från tjänsten som användaren använder. En annan term som används inom PP fenomenet är “integritetsskyddande beteende”, vilket hänvisar till ett beteende som låter användaren bevara sin integritet online. Termen integritetskaddande beteende är precis motsatsen, det beteendet hänvisar till en användare som genomför aktiviteter som är skadlig för användarens integritet. Statisk information inom sociala medier refererar till den information som användaren angivit tex namn, adress, ålder etcetera.
Kortlivad information refererar till uppdateringar i form av statusar, videos, bilder och hyperlänker.
2.2.3 Tidigare forskning
Tidig forskning kring PP fenomenet bygger på antagandet att IPC bör påverka användaren till att vara försiktig. Resonemanget har lytt att en användare som är orolig, är medveten om faran och bör därför kunna undvika den (Smith, et al. 2011). Som tidigare nämnts visade sig antagandet inte stämma och PP fenomenet har växt fram därifrån. Inom tidigare forskning har framförallt enkätstudier varit dominerande. Detta på grund av att forskare ämnat kunna generalisera problemet till större populationer, eftersom sociala medier används världen över och problemet är universellt. Dessa studier har haft grounded theory som förhållningssätt, där man har undersökt användarnas beteende i hopp om att kunna förstå PP fenomenet. Resultaten har inte löst problemet utan istället utökat kunskapen om fenomenet och det har konstaterats att fenomenet är ytterst komplext och kontext baserat allt eftersom kunskapsbasen vuxit (Kokolakis, 2015). Meyers & Avison (1997) anser att kvalitativ forskning lämpar sig för att undersöka komplexa och kontextbaserade fenomen, då värdefull empiri även kommer från den kulturella sociala kontexten som fenomenet studeras inom. Genom att studera PP fenomenet genom en kvalitativ ansats kan aspekter som tidigare studier missat tänkas fångas upp vilket kan leda till nya insikter inom PP fenomenet. Meyers & Avison (1997) menar att genom exempelvis intervjuer kan forskaren ta del av respondentens version av fenomenet, där bakomliggande faktorer kan undersökas. Något som kvantitativa metoder inte är användbara för, då mycket av det kontextuella sammanhanget inte fås med (Myers & Avison, 2002). Fortsättningsvis anses nu PP fenomenet handla om dikotomin som finns mellan IPC och användning av tjänsten samt IPA och beteende inom tjänsten.
Joinson, et al. (2010) undersökte PP fenomenet genom en enkätstudie på studenter. Studien bestod av frågor nära kopplat till integritet inom sociala medier och hur användaren utnyttjar sociala medier.
Resultatet visade att användare har ett intresse i sin integritet och visade positiva känslor mot att använda integritetsskyddande beteende. Däremot återfinns inte något integritetsskyddande beteende hos användarna i praktiken, vilket bevisar paradoxen. Studien visade även att “Tillit” är en faktor som behöver tas med inom PP fenomenet. Joinson, et al. (2010) kom fram till att “tillit” hade en stor påverkan hos användaren när det kommer till aktiviteter som kan anses paradoxala, då en hög tillit till tjänstutgivaren kompenserar för dålig integritet. Samtidigt som hög integritet och säkerhet kompenserar för dålig tillit till företaget.
Reynolds, et al. (2011) undersökte PP fenomenet i en social mediakontext med avgränsning till kortlivad information. Studien fokuserar på det material som användaren laddar upp på sociala medier i relation till användarens personliga uppfattning om integritet och bra användarbeteenden. Studien presenterar kontraster mellan användarens uppfattning om integritet och användarens inställning till delning av information inom sociala medier mot användarens faktiska användning. Motivet bakom studien grundar sig i att, tidigare forskning som undersökt PP fenomenet avgränsat sig till statisk information, men en stor del av den paradox som sker är även i det dagliga informationsflödet som skapas. Problematiken ligger i hur användaren resonerar när en uppdatering ska genomföras och varför inte resonemanget matchar användarens faktiska beteende. Studien har även med det faktum att sociala medier ofta presenterar användares uppdateringar i kronologisk ordning och sammanfattar all aktivitet som uppdateringen genererat. Detta ger möjligheten att andra användare kan dra kontextuella
slutsatser genom att titta på flera uppdateringar, kommentarer, tidsstämpel etcetera och få information.
som användaren egentligen inte ville dela med sig. Studien anser att “privacy management” inom sociala medier är en socioteknisk aktivitet som involverar att användaren resonerar kring det tekniska systemet och det kontaktnätet som användaren har. Aktiviteten består av en blandning av tekniska steg och mentala strategier. Användaren får resonera vilka “privacy protection strategies” som ska utnyttjas för att informationen ska nå “rätt” kontakter.
Studien kom till slutsatsen att det finns skillnader på hur könen resonerar kring integritet och stegen som tas för att bevara sig egen integritet på sociala medier. Kvinnor visar en större tendens än män att oroa sig för integriteten online. I den faktiska användningen visade sig kvinnor uppdatera sina sociala medier oftare, och använder “privacy protection strategies” i mindre utsträckning än män. Reynolds, et al. (2011) anser att detta inte är bevis på att kvinnor inte oroar sig för sin integritet mindre än män.
Utan snarare att de inte lika aktivt skyddar sig. Studien påvisar även att äldre tar integritet online mer seriöst än yngre. Äldre användare uppdaterar sociala medier oftare men använder även striktare
“privacy protection strategies”. Äldre användare visade sig även aktivt ändra sina privacy inställningar än yngre vilket kan antyda att äldre personer är mer oroade över sin integritet online men även att oron resulterar i ett bättre integritetskyddande beteende.
Young & Quan-Haase (2013) undersökte fenomenet inom sociala medier på studenter med fokus på privacy protection strategis. Undersökning genomfördes som en enkätstudie med syftet att kartlägga med vilka strategier som användare skyddar sin integritet. Även den här studien utgick från att studenterna har IPC som påverkar hur de delar information om sig själva. Young & Quan-Haase (2013) kom till slutsatsen att användare av sociala medier tämligen har ett integritetsskyddande beteende. På facebook tillämpar majoriteten av användare olika “privacy protection strategies” som att dölja profilinformation för att bevara sin integritet. Detta är delvis även i linje med vad Grant, et al.
(2014) kom fram i sin studie om PP fenomenet. I samband med att PP blivit ett känt fenomen har senare litteratur försökt motbevisa paradoxen i form av undersökning av nya kontexter eller olika populationer. Grant, et al. (2014) genomförde en studie som undersökte korrelationen mellan ålder och privacy på en population från England, USA och Australien. Undersökningen omfattade en enkätstudie där variabler såsom ålder, inkomst, utbildning och etnisk bakgrund låg till grund.
Resultatet visade sig vara intresseväckande i relation till tidigare uppfattningar om yngre personers handlingar och ställningstagande till privacy. Förr var det konstaterat att yngre personer inte bryr sig om privacy, men Grant, et al. (2014) motbevisa påståendet i deras undersökning. Resultatet tydde på att yngre personer är mer villiga att måna över sin privacy i form av användning av privacy protection strategi. Anledningarna till att yngre personer tar en aktiv handling till att säkerställa sin privacy är kopplad till teknisk kompetens samt en större medvetenhet. Yngre personer använder generellt sätt internet mer och därför skapas en större medvetenhet om privacy samt teknisk kompetens. Som slutsats antydde forskarna att yngre personer inte har ett paradoxalt beteende, eftersom de aktivt använder integritetsinställningar. Vad som skiljer studierna åt, är att Grant, et al. (2014) inte ansåg PP fenomenet som närvarande medans Young & Quan-Haase (2013) ansåg att användarna har integritetsskyddande beteende men reflekterar eller skyddar sig inte mot tredje-parts deltagare. Man kan därför argumentera för att Grant, et al. (2014) inte tog med alla aspekter som behövs för att erkänna PP fenomenet som löst.
2.2.4 Förklarande teorier till fenomenet
PP fenomenet har genom tiden försökts förklaras av forskare genom ett antal teorier som belyser olika aspekter till varför PP fenomenet finns. Dessa teorier kan ses som en grundpelare till varför paradoxen har uppstått hos användare på social media. Inom ramen för den här studien kommer endast två teorier förklaras, nämligen “theory of bounded rationality” och “privacy calculus”.
Gällande theory of bounded rationality handlar det om att människors beslutfattande om privacy begränsas av kognitiva faktorer eller tidsbrist (Kokolakis, 2017). Ett konkret exempel på hur sociala medieanvändare förhåller sig till teorin är kopplad till tjänstens användarvillkor. Att användaren har en tendens att inte läsa och granska den information gällande privacy som finns tillgänglig i sociala media tjänster. Användaren visar sig motvillig att ta åt sig informationen på grund av upplevda eller faktiska kognitiva begränsningar, och nöjer sig därför med en bristfällig lösning, att bara acceptera hur integriteten behandlas trots sin oro (Barth & de Jong 2017). Detta leder till att användaren inte har en fullständig uppfattning om hur tjänstutgivaren använder uppgifter, hur tjänsten används etcetera. vilket grundar för användarens paradoxala beteende (Barth & de Jong, 2017).
Privacy calculus handlar om att människor gör en avvägning mellan kostnad och fördelar eller risk och belöning (Barth & de Jong 2017). I en social media kontext uppstår hindret dock när användare måste “sälja” sin privata data för att få åtkomst till plattformarna. Människor lockas enkelt till fördelar och belöningar och är villiga att ge upp sin privata integritet. Dessa fördelar och belöningar som användare eftersträvar kan exempelvis vara popularitet eller allmän tillgång till plattformens funktioner. Det är dessutom viktigt att påpeka att när användare väljer att “offra” sin privacy försvinner inte orosmålen. Människor känner fortfarande en oro över sin privacy men dem väljer uppoffringen om sin privacy för att ta del av fördelar och belöningen, och detta indikerar på att användaren har hamnat i ett paradoxalt beteende. Barth & de Jong (2017) har dessutom försökt kartlägga användarens avvägning gällande privacy. Forskarna antyder på att det finns flertal variabler som kan påverka användarens beslut om att hamna i det paradoxala beteendet. Variabler i form av generella oro, individuell oro, personliga egenskaper, situationell tillit och personligt intresse. Detta indikerar på att människor har olika anledningar till att avslöja information och det finns inte endast en variabel som kan resulterar i det paradoxala beteendet.
2.3 Sociala Medier
Sociala medier är ett fenomen som används av mycket folk. Första kvartalet av år 2011 hade Facebook 680 miljoner användare och sista kvartalet av år 2018 hade Facebook 2 320 miljoner användare. Även Twitter har skördat liknande framgångar. Första kvartalet, år 2011 hade Twitter 69 miljoner användare. Detta antal växte till 321 miljoner användare vid år 2018’s sista kvartal (Statista, 2019). Trots den extremt stora mängden anhängare social media har, är det fortfarande svårt att definiera fenomenet. Social media brukar kännetecknas som en webbplats eller en plattform där användare har möjligheten att kommunicera med andra användare (Kaplan & Haenlein, 2009).
Kommunikationen sker på olika sätt, användare kan exempelvis skapa inlägg, kommentera, retweeta,
dela eller chatta direkt. Det är en plats för människor att uttrycka sig själva samt ta del av andra personers liv.
I samband med sociala mediers stora tillväxt har det uppstått både positiva samt negativa aspekter kring plattformarna. Möjligheter och fördelar i form av lättare kommunikation utan geografiska begränsningar, användare kan bygga relationer med likasinnade personer, personer som delar samma intresse som en själv. Trots den stora nyttan som sociala medier frambringar finns det dessutom hinder och svårigheter med fenomenet. Människor använder sociala media på olika sätt, vissa personer är väldigt öppna på sina profiler medan andra inte är det. Oavsett hur människor väljer att använda plattformarna finns det fortfarande ett bekymmer hos en stor andel användare, nämligen privacy.
Privacy och social media är ett komplext ämne där flertal faktorer har en påverkan, från tredje-part datainsamling till användarens egna behov av att avslöja information (Ellison, et al 2011). Tredje part datainsamling är ett tydligt exempel på hur ett brott mot användarens privacy går till. Vanligtvis förekommer det att företagen använder artificiell intelligens (AI) som samlar upp data i form av mönster av vad användaren tittar på eller gör inlägg om. Denna data ligger sen till grund för anpassad marknadsföring, användaren får tillbaka reklamannonser baserad på vad hen gör på plattformen (Schrader & Ghosh 2018). Ett konkret exempel på detta problem skedde Mars 2018 då 50 miljoner Facebook användare påverkades av att tredje-part företag hade samlat in deras data. Tanken bakom datainsamlingen var att marknadsföra sig inför följande amerikanska val. Allting skedde utan användarens medgivande och resultera i en lång utredning om skandalen (The Guardian, 2018).
Tidigare forskning kring social media och privacy påvisar att människor har ett ganska naivt synsätt gällande sin privacy, speciellt den yngre generationen. Det är vanligt hos Facebook användare att tro att andra personer har en större risk att hamna i en negativ privacy relaterad händelse (Ellison, et al.
2011). Facebook exempelvis, har inbyggda funktioner som låter användaren styra vilka personer som har tillgång till ens profil, Twitter har också liknande funktioner. Problemet uppstår dock när funktionerna inte används av användarna. Detta beror på flera anledningar, äldre personer har svårt att navigera till inställningarna, medan yngre personer anser att det inte behövs. Överlag finns det en obalans mellan risk och belöning när användarna avslöjar sin privacy. Användare som avslöja mer information får mer tillgång till plattformens funktioner än användare som inte avslöjar information.
3. Metod och forskningsansats
Under den här rubriken kommer studiens forskningsstrategi presenteras med tillhörande forskningsansats där ett kvalitativt förhållningssätt har valts. Vidare presenteras datainsamlingsmetod, dataanalysmetod samt argument om varför dessa tillämpas i studien. Sedan redovisas studiens ställningstagande i relation till forskningsprinciperna samt etiska implikationer. Kapitlet avslutas med att en alternativ metod beskrivs till hur forskningen skulle kunna ha bedrivits på.
3.1 Strategi och forskningsansats
Studien kommer utforska PP fenomenet genom en kvalitativ kartläggning med intervjuer som datainsamling där respondenterna kommer bestå av vardagliga användare av sociala medier. Tanken bakom kartläggningen är att få en sådan bredd på studien, där många olika perspektiv fångas in för att frambringa en givande analys. Undersökningen kommer handla om att undersöka PP fenomenet inom svensk kontext och bedöma hur väl PP återspeglar på våra respondenter.
Patel och Davidsson (2003) beskriver kvalitativ forskningen som ett sätt att ta del av “varandras inre bild av världen” via språket. Den kvalitativa forskningsprocessen har ett ontologiskt perspektiv på verkligheten, där människan anses uppleva världen subjektivt. Perspektivet kan förklaras som att verkligheten är en individuell konstruktion baserad på individens sociala- och kulturella historia och förutsättningar och inte som någon universal självklarhet (Patel & Davidsson, 2003). Anledningen till att studien följer den kvalitativa forskningsprocessen beror på forskningsfrågans natur. Eftersom studien vill bidra med förståelse runt PP fenomenet samt proskreptiva rekommendationer lämpar sig den kvalitativa ansatsen då empirin som eftersöks är av kvalitativ karaktär. Den kvalitativa
forskningsansatsen talar även för intervjuer som datainsamlingsmetod, då den kan användas för att skapa en djupare förståelse kring användarens upplevda verklighet och upplevelse (Meyers & Avison, 2002).
Det kvantitativa förhållningssättet behandlar och nyttjar mätbara resultat med vetenskapliga tekniker som kan generaliseras eller kvantifieras med en mer objektiv syn på verkligheten som inte passar ihop med studiens forskningsfråga. Kartläggnings metodiken för denna studie kommer bestå av att respondenter samlas in och en bedömning görs om huruvida väl PP fenomenet återspeglar hos dem.
Fortsättningsvis förklarar Oates (2006) som kartläggningsmetoden justerbar, då datainsamlingsmetod kan bestå av enkäter, dokumentation, mer djupgående intervjuer eller en variation av alla. Beroende på hur dessa metoder tillämpas, ställs det olika krav på typ av analysmetod (Oates, 2006).
3.2 Datainsamlingsmetod
Denna studie kommer använda intervjuer som datainsamlingsmetod. I samband med uppsatsens syfte behövs en mer djupgående datainsamlingsmetod då djupintervjuer är passande. Människor har olika perspektiv på privacy och en sådan kunskap är svårt att utvinna från andra datainsamlingsmetoder som exempelvis enkäter. Fördelen med intervjuer är att en mer förklarande kunskap utvinns från respondenten, enkäter ger ett vagt resultat i jämförelse med intervjuer. Visserligen kan man frambringa mer statistiska analyser i användning av enkäter, dock har denna studie ingen nytta av
sådan analys. Vidare kommer relevant litteratur användas för att bidra till ett givande resultat för studien.
Intervjuer kan genomföras och struktureras på olika sätt. Oates (2006) presenterar tre olika intervjuformat; strukturerat, semi-strukturerat och ostrukturerat. Dessa format skiljer sig i form av hur frågorna är strukturerade. Strukturerad intervju har ett väldigt strikt format och det finns inte mycket utrymme för följdfrågor. Gentemot ostrukturerade intervjuer där konversation grundar sig främst utan förberedda frågor. Denna studie kommer genomföras med semi-strukturerade intervjuer där genomtänkta frågor sammanställs men det finns fortfarande utrymme för följdfrågor. Ytterligare kommer studien förberedas med en pilotversion för att validera kvalitén på frågorna. Se bilaga för intervjuguide.
3.3 Dataanalys
För att utvinna värdefull information från intervjuerna krävs en dataanalys. Innan dataanalysen kan genomföras krävs det att materialet är i en textuell form för att lättare kunna analyseras.
Konverteringen från analog till textuell form kommer genomföras med transkribering för att bästa sätt resultera i en värdefull analys.
Denna studie kommer genomföra en tematisk analys av data. Oates (2005) hävdar att en tematisk dataanalys kan vara ett bra tillvägagångssätt för kvalitativa studier där datainsamlingsmetod består av intervjuer. Analysen genomförs med att meningar/ord “plockas” ut från materialet och kategoriseras sedan i teman och subkategorier. Genom en tematisk dataanalys bildas en överskådlig bild av vad respondenterna har sagt och det blir lättare att skilja på relevant och irrelevant information. Detta är ett strukturerat sätt för att utvinna värdefull information som kan bidra till studiens resultat.
För att tolka resultatet på ett givande sätt kommer referensramen för denna studie vara PP fenomenet.
Utifrån vad respondenternas ställningstagande är till integritet på social media, kommer svaren jämföras med PP fenomenet. Det är ett tillvägagångssätt till att validera resultatet och hitta skillnader/liknelser med paradoxen.
3.4 Alternativ metod
PP fenomenet kan utforskas på olika sätt för att besvara forskningsfrågan. Som nämns under avsnitt 3.1, kommer denna studie genomföras som en kvalitativ kartläggning. En alternativ metod till att besvara forskningsfrågan är genom en kvalitativ fallstudie. Fallstudier brukar kännetecknas genom att studien utforskar ett fenomen, beslut eller projekt på en djupare nivå. Vidare finns det olika typer av fallstudier, exempelvis explorativ och deskriptiv (Oates, 2005). Som alternativ till denna studie kan en explorativ undersökning vara passande.
Gällande datainsamlingsmetod och dataanalys kommer det ske på samma sätt som den kvalitativa
det genererar en djupgående insikt kring människors synsätt på privacy. Dataanalysen kommer också genomföras på samma sätt, en tematisk dataanalys där mönster i ord/meningar utvinns.
3.5 Tillämpning av metod
Under den här rubriken kommer studiens genomförande presenteras, där läsaren kommer kunna följa studiens gång från start till slut. Urvalsprocessen kommer även beskrivas och ett etiskt övervägande kommer redogöras.
3.5.1 Genomförande
Processen inleddes med att boka in respondenter för intervjuer, detta genomfördes genom att respondenterna blev uppringda eller kontaktade via e-post. Med respondentens godkännande påbörjades intervjuprocessen. Intervjuerna skedde i enlighet med semi-strukturerat format och genomfördes över telefon. Intervjufrågorna togs fram med den tidigare nämnda litteraturen om paradoxen. Vissa frågor är tänkt att besvara konkret ifall respondenten tillhör det paradoxala beteendet, exempelvis “Känner du en oro kring hur din integritet behandlas på social media?”. Andra frågor grundar sig i de teoretiska länsarna som förklarar PP fenomenet. Dessa frågor kan exempelvis vara “Känner du att du skulle förlora mycket om du inte använde social media?”. Tanken bakom frågan är att se om respondenten förhåller sig till teorin som förklarar PP fenomenet genom avvägningen mellan risk och belöning. Slutligen läser respondenten igenom några kontroversiella påståenden gällande användarens integritet, till exempel att Google maps sparar användarens geografiska platsbefintlighet. Grundtanken bakom detta är att undersöka respondenternas ställningstagande till påståendena. Innan intervjun startades klargörs det vad studien ämnar undersöka samt respondenternas medgivande till att bli inspelade. Vidare genomfördes tre pilotintervjuer på olika åldersgrupper. Dessa pilotintervjuer resulterade i att fler frågor konstruerades för att få en bättre förståelse kring PP fenomenet. När intervjuerna var klara påbörjades transkriberingen och anonymiseringen. Respondenterna namngavs till respondent 1, respondent 2 o.s.v. detta för att säkerställa personens integritet. Slutligen sammanställdes resultatet och den tematiska analysen påbörjades. Frekventa ord/meningar “plockades” ut från det transkriberade materialet och låg till grund för de teman som identifierades.
3.5.2 Urval
I samband med en kvalitativ kartläggning krävs en provtagningsteknik för att kunna kartlägga studien (Oats, 2005). Oates (2005) presenterar fyra olika tillvägagångssätt som kartäggningsarbeten kan förhålla sig till; random sampling, systematic sampling, stratified sampling och cluster sampling.
Dessa tillvägagångssätt skiljer sig i form av hur urvalet väljs ut. Denna studie kommer förhålla sig till en random sampling teknik vilket innebär att respondenterna väljs ut slumpmässigt för att intervjuas.
Fördelen med en random sampling är att urvalet består av olika typer av människor, olika åldersgrupper exempelvis. Detta ger en mer kartläggande bild om huruvida PP fenomenet återspeglas.
P.g.a. studiens tidsram gjordes ett bekvämlighetsurval i samband med random sampling, respondenter som stod forskningsdeltagarna nära valdes slumpmässig ut.
Urvalskriterierna för studien är främst kopplad till att respondenten använder någon form av social media. Vidare är det också viktigt att respondenten innefattar en svensk nationalitet eftersom studien
ämnar undersöka PP i svensk kontext. Slutligen är det betydande att respondenterna omfattar olika åldersgrupper och kön. Urvalet resulterade i nio respondenter varav alla använder social media och är av svensk nationalitet. Ålders och könsfördelningen bestod av 6 personer mellan 19-30 år, 2 personer mellan 40-60 år och 1 person på 70 år. Ytterligare resultera urvalet i fem män och fyra kvinnor.
3.5.3 Validitet och Reliabilitet
Validitet syftar till att studien undersöker den avsedda forskningsfrågan, att studien förhåller sig till att endast forskningsfrågan undersöks (Golafshani, 2003). Den främsta kopplingen till denna studies validitet är datainsamlingsmetoden och urvalet. I samband med att studiens urval består av svenska sociala media användare säkerställs validiteten. Ytterligare är det viktigt att belysa användningen av random sampling. Studien ämnar undersöka svenskars syn på privacy, ingen erfarenhet om ämnet är nödvändigt. Den enda urvalskriterien är att respondenterna använder någon form av social media.
Gällande reliabilitet handlar det om att resultatet ska kunna upprepas med samma utfall. Att studien ska kunna upprepas under en annan tidsperiod med liknande metodologi och få någorlunda samma resultat (Golafshani, 2003). Detta kan anses svårt då människors uppfattningar och åsikter förändras genom tiden, händelser och event påverkar människor. Shenton (2014) hävdar att en bra reliabilitet uppnås genom att hela forskningsprocessen redogörs tydligt. Denna studie förhåller sig till en god reliabilitet då hela forskningsprocessen redogörs. Avsnitt 3.5.1 och 3.5.2 redogör hur genomförandet gick till samt urvalet som användes.
3.5.4 Etiska övervägande
Vid användning av intervjuer som datainsamlingsmetod krävs det ett etiskt förhållningssätt för att bevara respondentens integritet och säkerhet. För att bevara respondentens integritet kommer studien förhålla sig till fyra principer som säkerställer respondentens integritet. Dessa principer är sammanställda av vetenskapsrådet (2002) och ger en konkret bild om hur forskning ska bedrivas i enlighet med etiska aspekter.
3.5.1 Informationskravet
Informationskravet syftar till att det är en tydlig transparens mellan forskaren och respondenten.
Forskaren ska informera respondenten om att deltagandet är frivilligt och har rätt till att avbryta intervjun när som helst. Kravet uppfylls genom en tydlig dialog innan intervjun påbörjas där alla aspekter av kravet framförs.
3.5.2 Samtyckeskravet
Samtyckeskravet handlar om att respondenten har full kontroll över sitt medverkande. Respondenten ska själv bestämma hur länge och på vilka villkor deltagandet går till. Det är dessutom viktigt att respondenten känner en frivillighet till att medverka i studien, personen ska inte känna sig tvingad eller pressad till att genomföra studien. Kravet uppfylls genom en överenskommelse innan intervjun
påbörjas där forskaren får ett samtycke om att genomföra intervjun.
3.5.3 Konfidentialitetskravet
Konfidentialitetskravet syftar till att all känslig information såsom personuppgifter ska ges största möjliga konfidentialitet och förvaras på ett sätt som förhindrar obehörig tillgång. I koppling till undersökning behandlas inte känslig information, den enda uppgift som lagras är respondentens ålder.
3.5.4 Nyttjandekravet
Nyttjandekravet handlar om att data ska endast syfta till vetenskapligt bruk. Data får inte användas till övriga syften som exempelvis kommersiellt bruk. Studien förhåller sig till kravet genom att tydligt förklara studiens syfte och hur respondentens data kommer användas.
4. Resultat
Under den här rubriken kommer studiens resultat att presenteras. Resultatet består av den samling intervjusvar som kartläggning resulterat i. I kapitlet kommer en beskrivning av kartläggningen och intervjuguiden ges.
4.1 Empirisk miljö
Tabellen nedan ger en överskådlig bild av dem intervjudeltagare som varit med under datainsamlings perioden.
De två variabler denna studie valt att inkludera är kön och ålder. Som nämns tidigare är det vanligt att både kön och ålder är faktorer till att människors synsätt på privacy är annorlunda. Denna studie har valt att inkludera dessa variabler för att kartläggningen ska få en större bredd till huruvida PP fenomenet återspeglas i svensk kontext. Alla deltagare använder någon form av social media och är olika aktiv på plattformarna. Gällande teknisk kompetens är det en variabel som bedöms utifrån vad respondenten svarar på intervjufrågorna. Exempel på sådan fråga är exempelvis “Vet du hur man navigerar till integritetsinställningarna?”.
Baserat på intervjusvaren har fyra olika teman konstruerats i enlighet med den tematiska analysen, tillit, användarvillkoren, privacy protection strategi och oro. Dessa teman är baserad på empirin och grundar sig i frekventa ord/meningar som respondenterna har uppgett.
Kön Ålder Teknisk kompetens
Respondent 1 Man 23 Hög
Respondent 2 Kvinna 47 Medel
Respondent 3 Kvinna 70 Vag
Respondent 4 Man 20 Vag
Respondent 5 Kvinna 19 Vag
Respondent 6 Man 21 Medel
Respondent 7 Kvinna 54 Vag
Respondent 8 Man 22 Medel
Respondent 9 Man 29 Hög
(Tabell intervjudeltagare) Tabell 1.
4.2 Tillit
Under detta tema presenteras respondenternas synsätt på tillit. Mer specifikt beskriver vi resultatet gällande respondenternas tillit till sociala mediaföretagen, såsom tillit till Facebook, Instagram, Twitter och Snapchat.
Överlag finns det en blandad tillit till företag hos respondenterna som deltog i undersökningen.
Däremot indikerar majoriteten på att personlig tillit mot företagen existerar inte. När frågan framfördes ifall respondenterna känner en tillit mot företagen var motiveringen oftast kopplad till dålig transparens mellan användaren och företag eller “dem vill bara tjäna pengar.”. Dessa typer av motiveringar syftade till att användaren inte vet konkret hur deras information behandlas på plattformarna. Respondenterna menade att Facebook måste gå ut till sina användare och förklara hur deras information behandlas. Vidare hävda en respondent att Facebook skandalen som skedde 2018 har påverkat tilliten mot företaget negativt. Respondenternas tillit ändrades inte efter att ha fått läsa dem kontroversiella påståendena, utan fick en sämre generell tillit mot företagen som tillhandahåller tjänsterna. (Se bilaga 1 för intervjuguide och påståenden om sociala medier.)
Samtidigt fanns det respondenter som upplevde att dem har en tillit mot företagen. Några respondenter belyste GDPR som ett sätt i en positiv riktning. Att företagen måste anpassa sig efter lagstiftningen, vilket resultera i att respondenterna fick en mer tillit mot företagen. Andra motiveringar till en tillit hos deltagarna är kopplade till företagets storlek. Facebook och Twitter är väldigt etablerade företag och respondenterna känner därför en viss tillit till dem. I samband med att plattformarna har många användare känner deltagarna en ökad tillit. Ytterligare påstod respondenterna en tillit mot företagen eftersom dem inte hanterar uppgifter som är kopplad till finansiell information, “När pengar inte är inblandade, känner jag mig tryggare och har en större tillit mot företaget” (Respondent 4, 2019).
Två respondenter uppger att de inte känner tillit till företagen, använder tjänsterna ändå och inte reflekterar över lagstiftningar som GDPR. Vad de istället pratar om är en respekt för social media fenomenet. Respondenterna menar att respekten för sociala media fenomenet handlar om “jag vet vad som kan hända” om man inte är försiktig.
4.3 Användarvillkor
Under detta avsnitt presenteras respondenternas ställningstagande till användarvillkor, dessutom presenteras om huruvida deltagarna brukar läsa igenom användarvillkoren innan dem använder social media tjänster.
Resultatet från intervjufrågorna visade tydligt på att alla respondenter inte läser igenom användarvillkoren innan dem använder tjänsten. Dock uppstod det varierande anledningar till att dem inte läser villkoren. Den främsta anledningen är att användarvillkoren är för långa, många deltagare ansåg att företagen behöver korta ner textmassan för att göra dem mer lättlästa. I relation till den långa textmassan påstod några respondenter att själva strukturen på villkoren borde också förändras, exempelvis göra om texten till en punktlista för att skapa en tydligare transparens mellan användaren och företaget. Vidare antydde många av respondenterna att språket är för formellt och svårläst för dem att kunna förstå innehållet. En respondent uttryckte sitt missnöje genom att säga; “Det känns som att
dem vill att man inte ska förstå” (Respondent 2, 2019). Studiens respondenter uppger även att de känner att användarvillkoren inte behöver granskas, då de påverkas av dem som redan har tjänsten.
Resonemanget lyder att ifall andra redan har godkänt användarvillkoren kan det inte vara några fel.
Samtliga respondenter visade negativa känslor mot användarvillkor, men alla ansåg dem som väldigt viktiga. Respondent 5 anser att användare som vill använda en tjänst inte har mycket till val än att acceptera användarvillkor. Har man kommit så långt i processen och vill använda tjänsten går det inte att bara acceptera delar av villkor etcetera. det leder också till att man bara accepterar.
Utöver de ovanstående motiveringar till att respondenterna inte läser användarvillkoren, fanns det dessutom svar som omfattar beteende. Lathet är en faktor som respondenterna uppgav, i samband med lång textmassa och för avancerat språk kände deltagarna att dem inte orkade läsa igenom användarvillkoren. Dessutom fanns det också några respondenter som kände inget behov av att läsa villkoren, personen kände att villkoren inte berörde användningen av plattformen direkt.
4.4 Privacy protection strategies
Detta tema presenterar respondenternas användning av privacy protection strategi, d.v.s. använder respondenterna integritetsinställningar som hjälper användaren främja sin privacy. Vidare presenteras det ifall respondenterna vet hur navigeringen till funktionerna görs.
Majoriteten av respondenterna använder någon form av privacy protection strategi, där den vanligaste integritetsinställningar är att avgränsa sin profil till att endast deras vänner kan se materialet, alltså att utomstående användare inte kan ta del av inläggen som görs av användaren. Andra deltagare uppgav att de endast använder funktionerna i speciella inlägg, att endast deras vänner kan se inlägget.
Vanligtvis motiveras användningen av privacy protection strategi i form av bekvämlighet, många respondenter känner sig mer trygga och bekväma med att endast deras vänner kan ta del av profilen och inläggen.
Gällande navigeringen till dessa funktioner uppstod det skilda uppfattningar om hur man hitta funktionerna. Det fanns ett tydligt mönster i att äldre personer har en tendens att tycka det är svårare att finna dessa funktioner. Dessa personer ansåg att speciellt Facebook måste bli tydligare för användaren hur man hittar funktionerna. Mer specifikt ansåg det också att gruppfunktioner på Facebook måste förbättras.
Respondenterna berättar även om egna strategier de har för att bevara sin integritet. Yngre respondenter uppger att de använder sig av flera konton. Konton används som olika kanaler där ett konto har hög integritet med restriktiva inställningar aktiverade medan ett konto fungerar som ett allmänt. Uppdateringar med personligt innehåll går via det privata kontot där endast personer respondenter har relationer till i verkligheten får tillgång till. Det andra kontot läggs mindre personliga uppdateringar upp och kan ses av flera. Respondenten påstår även att inom dessa konton delas även bara saker som personen hade delat med sig av till dessa personer i verkligheten. Alltså anser respondenterna att personlig information som delas via en social media till utvalda användare som icke skadade, eftersom respondenten skulle berätta samma information öga mot öga med samma utvalda användare.
4.5 Oro
Under detta tema presenteras respondenternas oro kring deras integritet på social media. Avsnittet kommer täcka både oros mål direkt mot företaget men också ifall det finns någon oro för tredje-parts användning.
Överlag finns det blandningen gällande oro för respondenterna, majoriteten däremot tyder mot att respondenterna inte har en oro kring deras integritet. Visserligen framkom det också att några respondenter kände en viss oro för deras integritet i blandad ålder. Dessa respondenter motivera sitt svar genom att de kände främst en oro mot tredje-part. Deltagarna ansåg att det inte framkom tydligt någonstans att tredje parters aktörer behandla deras uppgifter. Ytterligare medgav respondenterna ett missnöje över hur anpassade reklamannonser framgick. Att deras information från Google kopplades till Facebook känns dåligt. Webbplatser bör vara avgränsade till hur deras information samlas in och behandlas ansåg några respondenter.
De deltagare som inte kände en oro för deras integritet var nära kopplad till hur aktiva de är på plattformarna. Många av respondenterna som inte känner en oro var inaktiva på plattformen, det var sällan dem gjorde inlägg eller kommentera på andra användares profiler. Ytterligare ansåg några respondenter att informationen dem delar inte är skadande för deras integritet. Fortsättningsvis ställdes frågan, “Tycker du att du är medveten om de potentiella hot som grundar sig i privacy?” och “Tror du det finns en chans att du hamnar i sådan situation?”. Resultatet påvisar att majoriteten av respondenterna känner sig medvetna om hoten, och känner ingen oro för att hamna i sådan situation.
Motiveringen bakom påståendet var främst att respondenterna känner inga anledningar till att just dem ska utsättas för hoten. Det var vanligt att respondenterna svara med “varför skulle just jag bli utsatt för en sån situation?” (Respondent 1, 2019).
5. Analys
Under detta avsnitt kommer en analys föras baserad på resultatet från kapitel 4. Analysen kommer genomföras i enlighet med privacy paradoxen som referensram. Vidare kommer dem förklarande teorierna till PP fenomenet användas för att styrka analysen.
5.1 Privacy paradox
I samband med att resultatet från intervjuerna skiljer sig mellan varandra gällande vissa frågor, exempelvis oro, blir det svårt att konkret ge tolkningar om huruvida PP fenomenet återspeglas hos svenska sociala media användare. Dock kommer denna studie använda majoriteten av respondenterna som riktlinje till att ge en givande tolkning på resultatet. Den främsta kopplingen till PP fenomenet är om användaren känner en oro för sin integritet på onlinetjänster. Utifrån resultatet bestod majoriteten av respondenter till att inte ha en oro. Visserligen kan oro framkomma i olika former, en användare kan känna oro mot företag och tredje-part aktörer, att dem samlar in och behandlar användardata. Oro kan också uppstå från relationen mellan användare. Inom ramen för den här studien är utgångspunkten oro mot företag och tredje-part aktörer. Att respondenterna inte känner en oro över sin integritet indikerar på en faktor som motbevisar PP fenomenet hos svenskar. Här kan däremot åldersskillnad vara en viktig faktor att ta hänsyn till. Resultatet pekade mot att äldre personer har en oro för sin privacy och integritet gentemot yngre personer som inte har en oro. Förklaringen bakom detta resultat kan konfirmeras med Grant, et al. (2014) resonemang gällande yngre personer. Att yngre personer är mer aktiva på internet och social media, vilket har lett till en mer medvetenhet om de potentiella hot som grundar sig i privacy. Yngre personer kan därför känna sig mer bekväma med vilka typ av inlägg, foton och kommentarer som görs. Gällande den äldre åldersgruppen kan svaren motiveras med bristande medvetenhet. Äldre personer tenderar ha en lägre teknisk kunskap i jämförelse med den yngre generationen. Detta kan ge upphov till en sämre medvetenhet om hur plattformarna fungerar, då dem inte vet hur hoten bildas eller påverkar användaren. Denna analys går emot vad Reynolds, et al (2011) kom fram till, att äldre skyddar sig mer än yngre. Det kan förklaras genom att en förändring har skett mellan studierna, där de kontroverser som hänt i sociala medier kan ha influerat yngre användare till ett bättre integritetsskyddande beteende.
Reynolds, et al (2011) beskrev processen som användaren gör innan en social media aktivitet som en socioteknisk aktivitet där användaren får resonera kring den tekniska miljön och användarens kontaktnät. Påstående stämmer överens med vad studiens yngre respondenter själva beskriver om egna strategier. Respondenterna reflekterar över vilket konto som ska användas för att rätt personer ska ta del av uppdatering. Det här talar för att samtliga respondenter är oroliga för att fel personer ska få tillgång till informationen, och tar steg för att motverka detta. Detta anser Grant, et al. (2014) vara tillräckligt för att anse paradoxen som löst. Men studien respondenterna uppger även en oro för tredje parts involvering och ett missnöje mot att syftet till tredje parts involvering aldrig står i klartext.
Young & Quan-Hasse (2013) ansåg att paradoxen finns även fast användare utnyttjar privacy protection strategies, eftersom tredje parts involveringen inte skyddas mot eller reflekteras över. I den
medvetna om tredje parts involveringen. Det talar för att respondenterna har en större förståelse för hur andra individer kan skada deras integritet inom ramen för den sociala median än den potentiella skada deras integritet kan ta från företagens aktiviteter och tredje parts involvering. Det här problemet kan härledas till användarvillkor situationen, det faktum att ingen av respondenterna uppger sig ha läst användarvillkoren.
Den andra aspekten av PP fenomenet är kopplad till hur väl användaren försöker skydda sin integritet.
Utifrån resultatet finns det två delar som berör det integritetsskyddande beteendet, användarvillkor och privacy protection strategi. Att visa medvetenhet och läsa igenom användarvillkoren kännetecknar att användaren bryr sig om sin integritet, och aktivt månar om den. Användaren får en bättre insikt till hur företagen hanterar användardata och kan därefter anpassa sig efter villkoren. Tyvärr återfinns inte det här beteendet hos respondenterna, alla respondenter uppgav att dem inte läser igenom användarvillkoren. Anledningen till resultatet kan kopplas till “theory of bounded rationality”, att användare begränsas av kognitiva och tidsrelaterade aspekter. Många respondenter uppgav att villkoren består av för mycket textmassa och för formellt språk. Detta tyder på att användarna inte orkar, eller kan inte läsa igenom villkoren, språket är för avancerat och villkoren är för långa. Dessa faktorer kan ses som kognitiva begränsningar hos användaren och motiverar till varför “theory of bounded rationality” stämmer hos användarna. Ytterligare kan teorin “privacy calculus” också kopplas till användarvillkoren, att människor gör en avvägning mellan risk och belöning. I samband med att resultatet pekade mot att användarna inte läser igenom användarvillkoren, försvåras avvägning för användarna. Användarna vet inte vilka risker dem godkänner, och det blir svårt att avväga ifall belöningen är värt det. Ett bättre alternativ hade varit ifall användaren läser igenom användarvillkoren och ställer sig frågan; “Är det här värt det?”, men tyvärr återspeglas inte den här självinsikten. För att uppnå denna självinsikt krävs det att villkoren omstruktureras, kanske göra en tydlig sammanfattning, punktform eller korta ner textmassan.
6. Slutsats och diskussion
Här presenteras en sammanställning av studien där forskningsfrågan besvaras. Hur återspeglas privacy paradox fenomenet hos svenska sociala medieanvändare?
Forskningsfråga - “Hur återspeglas privacy paradox fenomenet hos svenska sociala medieanvändare?”
Slutsatsen som kan dras efter genomförd studie i relation till den forskningsfråga som försökt besvaras är tydlig. Privacy Paradox fenomenet är närvarande i en svensk social media kontext, dock skiljer sig fenomenet från hur det tidigare visat sig. Samtliga respondenter anser sig inte ha någon oro för sin integritet på sociala medier. Det skiljer sig från vad Kokolakis (2015) påstår, att majoriteten av social media användare känner en oro över sin integritet. Studien visade att det finns liknande användningar av privacy protection strategies mot vad tidigare litteratur redovisat (Young & Quan-Hasse, 2013., Grant, et al. 2014). När användare utnyttjar privacy protection strategies anser Grant, et al. (2014) paradoxen som löst, Young & Quan-Hasse (2013) anser den inte som löst beroende på tredje parts involvering. Studiens respondenterna visar en oro mot tredje parts involveringen och vad konsekvensen av denna involvering kan bli, något som Young & Quan-Hasse (2013) inte redovisade.
Trots oro mot tredje parts involvering berättar alla respondenter att de inte granskat användarvillkoren som finns tillgängliga, vilket tidigare forskning beskrivit som en av grunderna för det paradoxala beteendet (Barth & de Jong 2017). “Theory of bounded rationalty” ger en bra förklaring till varför inte användarvillkoren granskas som stämmer överens med respondenternas egna förklaringar och kan därför anses som en viktig teori att luta sig mot inom framtida studier där fenomenet ska lösas. När fenomenet studeras genom privacy calculus blir den även tydligt att användarna gör en vriden avvägning mellan integritet och tjänsten, då avvägning kan ha sett annorlunda ut om användarna var medvetna om innehållet i användarvillkoren. Resultatet talar för att användaren har en positiv utveckling mot ett mer integritetsskyddande beteende, mot vad som sägs i tidigare litteratur. Det kan bero på skillnader i studiernas kontext men även att “privacy” online nu är ett allmänt intresse och en etablerad samhällsfråga.
6.1 Reflektion
Efter utförd studie anser forskningsdeltagare att studiens mål och förväntningarna är uppnådda. Enligt Patel & Davidsson (2003) är begreppen reliabilitet och validitet högst aktuella när en studies trovärdighet ska diskuteras. För att stärka studiens validitet ytterligare hade flera påverkande faktorer inom PP fenomenet kunnat behandlas. Eftersom studiens mål inte är att generalisera resultatet på en större population, anses därför validiteten påverka hur trovärdigt forskningsresultatet är. Patel &
Davidsson (2003) förklarar validitet som ett mått på ifall studien undersöker vad den är ämnad att undersöka. Med fler faktorer hade studien kunnat hitta flera kopplingar mellan tidigare litteraturen om fenomenet och därför kunnat ge en klarare bild av fenomenet i undersökt kontext. Begränsningen försvaras av tidsbrist och på den grund av att studien är en C-uppsats. Kartläggning hade även kunnat resultera i att flera respondenter intervjuades för att eventuellt bidra med mer empiri och stärka kopplingen mellan fenomenet och användare i svenska sociala medier. Detta hade påverkat studiens trovärdighet då, en större population bättre representerar den svenska befolkningen som fenomenet undersöks på. För att ytterligare höja studiens validitet bortsett från använda pilotintervjuer, hade en oberoende part kunnat granska och objektivt bedöma ifall studien undersöker vad den ämnar
undersöka. Reliabiliteten säkerställdes genom att respondenterna var oförberedda på intervjufrågorna.
Dock är det ingen garanti på att respondenterna hade uppgett samma svar vid senare tillfälle, eftersom respondenternas tankar och uppfattningar skulle kunna förändras. Ett alternativ för att stärka studiens reliabilitet hade i varit ifall forskningsdeltagare analyserade empirin på tu man hand, sedan tillsammans och jämförde skillnader. På det viset hade reliabiliteten hos vald metod kunnat diskuteras mer nyanserat. Forskningsdeltagande är självkritiska och har insett efter studien att flera frågor hade kunnat resultera i en mer gedigen slutsats. I försvar, var tiden begränsad och personliga händelser begränsade studien.
6.2 Framtida studier
Genomförd studie indikerar på att det finns möjligheter att lösa paradoxen genom att förbättra användarvillkoren. En ökad transparens i användarvillkoren om hur data samlas in, utnyttjas och lagras skulle kunna resultera i användarnas integritetsskyddande beteende når upp i en nivå som löser paradoxen. Framtida studier kan angripa problemet med Design Science Reseach i jakt på en lösning, där artefakten skulle kunna vara ett nytt sätt att presentera användarvillkoren eller liknande. För att lösa problemet är det viktigt att användarna blir satta i fokus och nyttan som skapas ska vara riktad mot dem. För att privacy paradox problemet ska lösas kommer maktfördelningen mellan företag och användare behöva förändras. En ökad transparens i användarvillkoren kan tänkas sänka företagets maktposition över användarna. I dagens läge kan man anse att “maktfördelning” mellan företag och användare står till företagens fördel, eftersom företaget “vet” mer än vad användaren gör.
