• No results found

Skolgång: Skola i Annedal

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Skolgång: Skola i Annedal"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Therese Gradin

Handledare/ Fredric Benesch, Supervisor Katarina Lundeberg Examinator/ Jesús Azpeitia

Examiner

Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree Project in Architecture, First Level 15 credits

16 maj 2013

”Skolgång – Skola i Annedal”

”Annedal School”

(2)

+11 +13

+14

+13,5 +14,5

+14,8 +14,3 +14

+13 +15

+15

+16

+16 +15,8 +15,5 +15,3

+16,5

+16,8 +16,3

+17 +18

a a

b

b

c

c

1. Åk 0 2. Åk 1 3. Åk 2

4. Kommunikationsgång/läshörnor 5. Arbetsrum

6. Ateljé/allrum 7. Förråd

8. Kök/allrum

9. Entré, Kapprum o WC 10. Klassrum

11. Grupprum/SU-rum 12. Terrass

21. Entré

22. Mingel/reception 23. Administration 24. Rektor

25. Skolledning 26. Personalrum 27. Samtalsrum 28. Konferensrum 29. Arkiv

30. Postfack 31. Kopiering

32. Omklädningsrum personal 33. Kapprum o WC

34. Kulturcentrum 35. Skolbibliotek 36. Grupprum musik 37. Grupprum scen 38. Scenförråd 39. Scen

40. Samling

41. Vernissagegång 42. Elevvård

43. Skolsköterska 44. Skolkurator 45. Vilrum 46. Fritids

47. Aktivitetsrum 48. Kök

49. Kapprum o WC 50. Gård

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

7.

7.

7.

7.

8.

9.

10.

10.

10.

11.

11.

11.

11.

11.

11.

12.

12.

12.

13.

14.

15.

16.

17.

18.

18.

19.

20. 21.

22.

23.

24.

25.

26.

27.

28.

29.

27.

30.

31.

32.

32.

33.

34.

36. 35.

37.

38.

39.

40.

41.

42.

43.

44. 45.

46.

47. 47.

48. 49.

50.

50.

13. Köksenhet

14. Serveringsutrymme 15. Matsal

16. Undervisning/mellanmål 17. Materialförvaring

18. Omklädningsrum 19. Arbetsrum

20. Gymnastiksal

sektion a-a, 1:200

plan 1:200

skolgång

Det nya bostadsområdet Annedal, i Mariehäll, ligger på gångavstånd från Sundbybergs centrum och

många barnfamiljer flyttar hit. Centralt i området finns en park och det är i anslutning till den som den nya skolan byggs.

I platsens norra del ligger en kulle med träd. Öster om denna angränsar en gammal industribyggnad och kommunen planerar att området kring denna ska bli marknadsplats och aktivitetstorg. Det är i denna

”natur”- och ”stads”-uppdelning som min skola har sitt ursprung. Lågstadiet placeras närmast naturen, klät- trandes på kullen medan mellanstadiet placeras närmast staden. Att gå i skolan är lite som en resa i både tid och kunskap och denna utveckling/förflyttelse symboliseras i byggnaden. En huvudgång löper från ena sidan till den andra och på vägen ligger de gemensamma funktion- erna, som matsal och gymnastiksal, inskjutna. Skolan ökar i storlek, från mindre jordnära enplansenheter för de lägre årskurserna till ett smalt ”höghus” för de högre årskurserna. Gången har aktivt programmerats, tex med scen, läshörnor och vernissagegång, för att bli en yta där man möts och utvecklas. Detta mellanrum har gett kraft till gestaltningen av de större volymerna.

Från kommunens sida finns en önskan om ett kulturcen- trum i anknytning till skolan som har öppet för allmän- heten på kvällar och helger. Detta är placerat i mitten av byggnaden med entrén vänd mot aktivitetstorget. Andra delar av byggnaden som kan nyttjas är idrottshall och matsal. Resan i byggnaden märks i dess materialitet.

Sidan som är vänd mot parken har fasader i stående lärkpanel medan sidan som är vänd mot staden är i tegel. Den sammankopplande gången i mitten är trans- parent och inglasad. Bärande element är i korslaminerat trä för skoldelen och i betong för kulturcentrumdelen.

Lågstadiedelen består av enheter som upprepas för var- je årskurs. En inglasad ramp, som ska påminna om en stig, förbinder årskurserna. Jag tror att det är viktigt att man som individ känner sig trygg i sin grupp samtidigt som man känner frihet. Därför finns det i varje enhet centralt placerade rum, som ateljé och allrum, men sam- tidigt egna klassrum. Klassens utrymme är uppdelat på ett större rum med plats för skolbänkar, och en rad med grupprum som löper längs med ena väggen. Där ska man kunna välja det sätt att jobba som passar bäst för en själv. Rummet längs in är en läshörna med kuddar och takfönster. Nästa rum är ett upphöjt grupparbetesrum med bord och bänkar. Dessa rum blir på ett sätt i barnens skala eftersom de möter den undervisande läraren i sam- ma ögonhöjd. Ett av grupprummen går att avskilja med vikdörr så att man kan jobba enskilt eller ha su (särskild undervisning). Skjutdörrar öppnar upp mot en veranda per klasrum, för att möjliggöra utomhusundervisning.

Therese Gradin Kandidatprojekt VT2013

Mellanrum(4) definieras och sätter villkor för de övriga volymerna.

4

Platsen har en “natursida”(n) med park och en “stadssida”(s)

med bostäder och kommersiell verksamhet. Två axlar läggs som grund för byggnaden. Låg(1)- och mellan- stadium(3) i varsin ända, med centrala funktioner(2) i mitten.

Lågstadium mot naturen och mellanstadium mot staden.

1

2

3

1

2 n 3

s

Grundläggande program. Ljusgrått: Lågstadium. Grått (Delas av låg- och mellanstadium): Elevvård, Fritids, Matsal, Gym- nastiksal, Kulturcentrum. Mörkgrått: Mellanstadium.

Lågstadiet består av enplanspaviljonger som klättrar i park- landskapet. I andra ändan av gången ligger mellanstadiet som har mer stadskaraktär i form av ett höghus.

Gången förbinder skolans alla delar med varandra och mel-

lanrummen får karaktär av torg/passage. Tillgänglighet. Kulturcentrumet (svart) är tillgängligt för allmän-

heten på kvällar och helger. Även de grå delarna kan använ- das utanför skoltid.

1:50000

Kungsholmen

Gamla stan City

Stockholm Solna

Sundbyberg

Alvik

Huvudsta Bällstaån

Mälaren

Bromma

Mariehäll

51. Kulturcentrum 52. Vaktmästeri

53. Transportgång till skolkök 54. Städcentral

55. Kafé 56. Musikstudio 57. Mediatek 58. Drama o scen 53.

55. 54.

56.

57.

58.

59.

60.

61.

62.

63.

64.

65.

66.

66.

66.

67.

67.

67.

67.

67.

68.

69.

70.

71.

plan 1:200

bv v2 v3 x 3

59. Ateljé 60. Textilarbeten

61. Trä- och metallarbeten 62. Heta arbeten

63. Förråd 64. Fläktrum 65. Åk 3-5 66. Klassrum 67. Grupprum 68. Förråd 69. Ateljé/samling 70. Kök

71. Arbetsrum 52. 51.

-skola i Mariehäll

(3)

d d

plan klassrumsenhet lågstadium, 1:100

1200 mm

sektion b-b, 1:100

Plåt Fönster

Mineralull Fuktspärr

Skiva

Plåt Tjärpapp

Råspont Luftspalt

Mineralull Fuktspärr

Takskiva

Dräneringsrör

tekniskt sektionsperspektiv d-d, 1:20

Gummimatta Skumduk

Betong Markisolering

Singel Fiberduk

sektion c-c, 1:50

References

Related documents

Efter genomgången modul skall eleven Känna till.. - hur det personliga uppträdandet

Detta sker när eleverna får arbeta med bokstäver eller matematiska symboler, men också i uppgifter där de får använda sig av olika resonemang för att nå fram till ett

På skola C, där tekniken är mer prioriterad än på andra skolor (då det t.ex. är den enda att ha en specifik tekniklärare i årskurs 1-3), ser vi också att lärare i

För att eleverna skulle få möjlighet att utveckla artkunskap om träd, erbjöds de, enligt ett variationsteoretiskt synsätt, några kritiska aspekter att utgå från, för att

Hörsellinjen (u.å) har som tidigare nämnts uppskattat att över 80% av hörselskadade barn går i majoritetsskolor, samt att större delen av dessa inte finns registrerade

Pedagog Tre uttrycker sin positiva inställning till både portfolio och LUS, både för att eleverna ska kunna se sitt lärande och utveckling men det är även en tillgång för

Vägen till en god läsförståelse kan se ut på olika sätt menar lärarna och säger att en erfaren läsare inte behöver arbeta explicit med läsförståelse och lässtrategier,

Eftersom resultaten i PIRLS (2011) ytterligare en gång visar att läsförståelseresultaten är nedåtgående i Sverige är vi rädda för att det kanske inte tar så länge innan det