MAGNUS DAHLBERG
Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium
FISKERIVERKET
INFORMERAR
Resultat från
Sötvattenslaboratoriets
nätprovÞ sken i sjöar
år 2003
FISKERIVERKET
Stångholmsvägen 2
178 93 Drottningholm
magnus.dahlberg@Þ skeriverket.se
Ansvarig utgivare:
Karl Olov Öster
Redaktionskommitté: Ingemar Berglund
Torbjörn
Järvi
Magnus
Dahlberg
För beställning kontakta:
Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium, Eva Sers
Stångholmsvägen 2,
178 93 Drottningholm
eva.sers@Þ skeriverket.se
Telefon: 08-699 06 06
Pris: 50:- inkl moms,
porto tillkommer.
Innehåll
Summary
3
Sammanfattning
3
1. Inledning
4
2. Material och metoder
2.1 Provfiskemetodik
4
2.2 Bedömningsgrunder för miljökvalitet
4
2.3 Åldersanalyser
7
3. Resultat
Äldre data från Gyltigesjön, Stora Skärsjön,
Rotehogstjärnen och Stora Härsjön
8
Gyltigesjön- siklöja försvinner
8
Övre Särnmanssjön- en numera kalkad referenssjö
9
Åldersanalyser av sik- ny information om sikbestånden i
Fiolen och Stengårdshultasjön
9
4. Resultat enskilda sjöar
4.1 Miljöövervakning, intensiv
Brunnsjön
10
Stora Skärsjön
11
Fiolen
13
Allgjuttern
16
Rotehogstjärnen
17
Stora Envättern
19
Övre Skärsjön
21
Stensjön, Delsbo
22
Remmarsjön
24
Abiskojaure
26
4.2 Miljöövervakning, tidsserie
Krageholmssjön
28
Skärgölen
33
Ulvsjön
35
Dagarn
37
Övre Fjätsjön
39
Bjännsjön
40
4.3 Integrerad KalkEffektUppföljning (IKEU)
4.3.1 Kalkade sjöar
Gyltigesjön
42
Gyslättasjön
44
Stengårdshultasjön
46
Stora Härsjön
48
Långsjön
50
Stensjön, Åva
52
Lien
54
Västra Skälsjön
56
Tryssjön
58
Bösjön
60
Nedre Särnmanssjön
61
Källsjön
63
4.3.2 Okalkade referenssjöar
Härsvatten
65
Älgsjön
66
Fräcksjön
67
Övre Särnmanssjön
69
Jutsajaure
71
4.3.3 Återförsurning
Långsjön, Åva
73
Årsjön (referens)
74
5. Erkännanden
76
6. Referenser
76
Appendix
Summary
This is an of test-fishing events made by the by
the Institute of Freshwater Research supported
by the Swedish Environmental Protection Agency
(SEPA). During summer in 2003, 37 lakes in
Sweden were test-fished Thirteen limed lakes,
six unlimed (acidified or neutral) and one lake
where liming was terminated 1995 are included
in the ISELAW-programme (Integrated Studies
of the Effects of Liming Acidified Waters). The
purpose of the ISELAW-programme is to
moni-Sammanfattning
Sedan mitten av 1940-talet har Fiskeriverkets
Sötvattenslaboratorium provfiskat sjöar i olika
delar av Sverige. Sedan mitten av 1980-talet
har provfiskena i första hand utförts i kalkade
sjöar för att följa fiskbeståndens utveckling
ef-ter kalkning. I början av 1990-talet utökades
verksamheten till att omfatta även
referens-sjöar som ej skulle vara påverkade av någon
tor long-term effects of liming and assess if fish
communities return to their natural states. 34
of the lakes that are included in the national
environmental monitoring programme is
regularly fished, where ten lakes are
test-fished annually and eight lakes every third year.
The basic programme aims at following the
development in unaffected lakes to assess
long-term changes in fish communities.
lokal föroreningskälla. Detta för att detektera
biologiska förändringar som beror av mer
dif-fusa orsaker som t ex klimatförändringar och
en ändrad deposition av luftföroreningar.
Föl-jande rapport redovisar resultaten från de 37
sjöar som provfiskades under år 2003 och
inne-håller en övergripande del samt en utvärdering
av resultaten från varje sjö.
1. Inledning
Följande rapport redovisar Fiskeriverkets
Sötvattenslaboratoriums provfisken från år 2003
och fungerar som laboratoriets årliga
redovis-ning till Fiskeriverket, Naturvårdsverket,
fiskerättsägare och andra intresserade. Sedan
1983 genomför Sötvattenslaboratoriets miljöenhet
regelbundna provfisken i sjöar som ingår i den
nationella miljöövervakningen och i den
natio-nella övervakningen av kalkade sjöar. Vilka sjöar
som provfiskats och var de ligger framgår av
figur 1 och tabell 1. Övervakningen av de
kal-kade sjöarna är sedan 1989 organiserad i ett
samordningsprojekt kallat IKEU
(IntegreradKalkningsEffektUpp-följning)
(Appelberg & Svensson 1995). Syftet med
pro-jektet är att analysera de långsiktiga effekterna
av kalkning i försurade vatten och bedöma om
kalkningen återskapar ekosystemen till samma
status som före försurningen. För närvarande
provfiskas 13 kalkade sjöar inom
IKEU-program-met, fem okalkade referenssjöar, en
referens-sjö som kalkades av misstag år 2001 samt en
sjö där kalkningen avbrutits. Inom Nationella
Miljöövervakningen genomförs nätprovfiske i
ett antal geografiskt väl spridda referenssjöar
som skall vara opåverkade av någon lokal
föro-reningskälla. Detta för att kunna upptäcka
even-tuella förändringar i fiskbestånden som beror
av mer diffusa orsaker som t ex
klimat-förändringar eller en ändrad deposition av
luft-föroreningar. Årligen provfiskas 10 sjöar och 8
sjöar provfiskas vart tredje år. I både
IKEU-programmet och Miljöövervakningen ingår
för-utom årliga provfisken omfattande provtagningar
av vattenkemi, bottenfauna samt växt- och
djur-plankton. Denna provtagning samordnas av SLU
(Institutionen för miljöanalys).
För samtliga sjöar som ingår i
IKEU-pro-grammet och miljöövervakningen finns
data-baser med insamlade data som kan nås via
Internet. Ur databaserna kan hämtas
infor-mation om resultat från elfisken i ett
vatten-drag eller nätprovfisken i en sjö.
Fiskdataba-serna nås via Fiskeriverkets hemsida,
www.fiskeriverket.se (fliken ’Fiskdatabas’).
Vat-tenkemidata kan hämtas från SLU:s
(Institu-tionen för miljöanalys) hemsida http://
info1.ma.slu.se/db.html. IKEU-programmet har
också en egen hemsida, http://www.ma.slu.se/
IKEU/ där sammanställda resultat från sjöar
som ingår i IKEU-program presenteras.
2. Material och metoder
2.1 Provfiskemetodik
De provfisken som utfördes under år 2003 följde
den standardiserade provfiskemetodik som
be-skrivs i Kinnerbäck (2001), Appelberg (2000)
och i Handboken för miljöövervakning
(Naturvårdsverkets hemsida, www.environ.se).
Vid ett standardiserat provfiske inhämtas
in-formation om fisksamhällets
artsamman-sättning, den relativa mängden av olika arter,
de enskilda arternas beståndsstruktur och
längd-sammansättning för hela den provfiskade sjön.
Den standardiserade metodiken utgör grunden
för de slutsatser som kan genereras via
prov-fisken och gör det möjligt att jämföra
resulta-tet med andra provfisken, både från samma
sjö och från andra provfiskade sjöar.
2.2 Bedömningsgrunder för
miljökvalitet
För att underlätta analyser av de resultat som
genereras från miljöundersökningar har s k
Bedömningsgrunder för miljökvalitet
utarbe-tats. Ett led i arbetet har varit att utveckla ett
system för att bedöma tillstånd och påverkan
på svenska fisksamhällen (Appelberg et al. 1999,
Naturvårdsverket 1999b). Med hjälp av ett
in-dex, kallat FIX (svenskt FIskindeX), är det
möjligt att göra en bedömning med avseende
på exempelvis försurning, eutrofiering eller
annan miljöpåverkan med hjälp av ett
prov-fiskeresultat. För att indexet skall kunna
an-vändas fullt ut krävs att provfisket utförs med
standardiserad metodik (Appelberg 2000).
Stora Envättern
Älgsjön
Skärgölen
Långsjön
Allgjuttern
Bjännsjön
Remmarsjön
Stensjön
Källsjön
Västra Skälsjön
Dagarn
Övre Skärsjön
Lien
Årsjön
Stensjön
Långsjön
Brunnsjön
Hjärtsjön
Fiolen
Gyslättasjön
Abiskojaure
Jutsajaure
Övre Fjätsjön
Övre Särnmanssjön
Nedre Särnmanssjön
Bösjön
Tryssjön
Ulvsjön
Rotehogstjärnen
Fräcksjön
Härsvatten
Stora Härsjön
Stengårdshultasjön
Harasjön
Gyltigesjön
Stora Skärsjön
Krageholmssjön
NMÖ-tidsserie (8)
NMÖ-intensiv (10)
IKEU-referens (7)
IKEU-kalk (12 sjöar)
Intensivobjekt, Nationella miljöövervakningen (provfiskas varje år) Koordinater (X & Y) Namn Provfiskare
1 655587 158869 Stora Envättern Anders Kinnerbäck & Kerstin Holmgren
2 633025 142267 Fiolen Henrik Dahl & Pär Jernström
3 627443 149526 Brunnsjön Mats Johansson & Agneta Johansson 4 642489 151724 Allgjuttern Mats Johansson & Agneta Johansson 5 628606 133205 Stora Skärsjön Henrik Dahl & Pär Jernström 6 652902 125783 Rotehogstjärnen Magnus Dahlberg & Fredrik Bergman 7 663532 148571 Övre Skärsjön Mats Johansson & Agneta Johansson
8 683673 154083 Stensjön Magnus Kokkin & Magnus Jonsson
9 708619 162132 Remmarsjön Magnus Kokkin & Magnus Jonsson 10 758208 161749 Abiskojaure Olof Filipsson & Jan Roos Tidsserieobjekt, Nationella miljöövervakningen (provfiskas vart 3:e år)
1 615375 137087 Krageholmssjön Mats Johansson & Agneta Johansson 2 632231 136476 Harasjön Henrik Dahl & Pär Jernström 3 632515 146675 Hjärtsjön Henrik Dahl & Pär Jernström
4 651573 152481 Skärgölen Anders Kinnerbäck & Kerstin Holmgren 5 661521 130182 Ulvsjön Fredrik Bergman & Irene Bystedt 6 664197 149337 Dagarn Mats Johansson & Agneta Johansson 7 690617 134197 Övre Fjätsjön Magnus Kokkin & Magnus Jonsson 8 713404 172465 Bjännsjön Olof Filipsson & Jan Roos Kalkade sjör (IKEU) (provfiskas varje år)
1 629489 133906 Gyltigesjön Henrik Dahl & Pär Jernström 2 633209 141991 Gyslättasjön Henrik Dahl & Pär Jernström 3 638317 138010 Stengårdshultasjön Henrik Dahl & Pär Jernström 4 640364 129240 Stora Härsjön Magnus Dahlberg & Fredrik Bergman 5 652412 143738 Långsjön Magnus Dahlberg & Fredrik Bergman 6 656419 164404 Stensjön Magnus Dahlberg & Peer Doering-Arjes
7 663216 148449 Lien Mats Johansson & Agneta Johansson
8 664620 148590 Västra Skälsjön Mats Johansson & Agneta Johansson
9 670275 146052 Tryssjön Magnus Kokkin & Magnus Jonsson
10 680235 141799 Bösjön Magnus Kokkin & Magnus Jonsson
11 683421 133742 Nedre Särnmanssjön Magnus Kokkin & Magnus Jonsson 12 683582 154935 Källsjön Magnus Kokkin & Magnus Jonsson Referenssjöar (IKEU) (provfiskas varje år)
1 643914 127698 Härsvatten Magnus Dahlberg & Fredrik Bergman 2 645289 128665 Fräcksjön Magnus Dahlberg & Fredrik Bergman 3 683337 133785 Övre Särnmanssjön Magnus Kokkin & Magnus Jonsson 4 655275 153234 Älgsjön Anders Kinnerbäck & Kerstin Holmgren 5 744629 167999 Jutsajaure Olof Filipsson & Jan Roos
Återförsurning (IKEU)
1 656590 164240 Långsjön, Åva Magnus Dahlberg & Peer Doering-Arjes 2 656612 164132 Årsjön Magnus Dahlberg & Peer Doering-Arjes
De faktorer som påverkar enskilda fiskarters
och fisksamhällens struktur och funktion kan
delas in i två huvudgrupper; abiotiska (yttre
faktorer som t. ex. klimatförhållanden) och
bioti-ska (det ekologibioti-ska samspelet i sjön som styrs
av t ex konkurrens och predation). För att svara
mot detta har nio variabler utvalts att ingå i
fiskindexet (Tabell 2).
Vid bedömningen av respektive
indikatorva-riabel jämförs det uppmätta värdet med ett
jämförelsevärde. Jämförelsevärdena beräknas
som enkla samband mellan indikatorn och de
mest betydelsefulla omgivningsvariablerna
(Appelberg et al. 1999). Då jämförelsevärdena
är beräknade med hjälp av provfiskedata från
Sötvattenslaboratoriets databas speglar de
till-ståndet för svensk fiskfauna i relativt små
näringsfattiga sjöar under mitten av
1990-ta-let. Detta gör att jämförelsevärdet
symbolise-rar ett ’typiskt’ tillstånd för de sjöar som
hit-tills provfiskats i Sverige istället för ett värde i
’opåverkat tillstånd’.
Klassningen av avvikelsen för varje
vari-abel baseras på kvoten mellan uppmätt värde
(provfiskeresultatet) och jämförelsevärdet.
Klass-ningen görs mellan 1 och 5, där 1 indikerar
ingen eller obetydlig avvikelse från det
förvän-tade medan klass 5 representerar en mycket
stor avvikelse från förväntat värde (Tabell 3).
Arbetet med bedömningsgrunderna är på
intet sätt avslutat och just nu pågår en
revi-sion för att förbättra dem.
2.3. Åldersanalyser
Genom att känna till ett fiskbestånds
ålders-struktur erhålls kunskap om rekrytering,
till-växt, populationsstruktur och fiskens livshistoria
(Mosegaard m. fl. 1989). Åldern hos en fisk kan
uppskattas genom att studera de årsringar som
bildas på olika delar av fiskens benstrukturer.
Årsringarna skapas genom att fiskens
ämnes-omsättning och därmed tillväxt skiljer sig mellan
årstiderna (Mosegaard m fl. 1989). Vid
åldersbestämningen används fiskens otoliter
(hörselstenar) och som komplement kan fjäll
(karpfiskar, sik, öring och harr), gällock
(ab-borre) eller cleithrumbenet (gädda) användas.
Otoliterna utgör delar av fiskens hörsel- och
balansorgan och finns placerade i fiskens
hu-vud bakom hjärnan. Generellt ger otoliter en
säkrare uppskattning av fiskens ålder medan
fjäll och gällock beskriver tillväxten bättre. För
att öka säkerheten vid åldersbestämningen är
det därför bra att använda båda strukturerna.
Vid Sötvattenslaboratoriets provfisken ingår
prov-tagning för åldersanalys som rutin vid
fältar-betet. I regel provtas de vanligast förekommande
arterna (abborre, mört, gädda och braxen samt
alla laxfiskar). Av praktiska skäl är det oftast
inte möjligt att provta hela fångsten utan det
tas ett stickprov som speglar längdfördelningen
i fångsten för respektive art.
För de redovisade resultaten i rapporten
har åldersbestämda individer från de tre
se-Tabell 2. De nio variablerna som ingår i FIX. Den kursiverade beteckningen utgör variabelns namn i figurerna i rapporten.1. Antal naturligt förekommande arter (Antal arter)
2. Artdiversitet av naturligt förekommande arter (Shannon-Wieners H’) (Diversitet) 3. Relativ biomassa av naturligt förekommande arter (Biomassa)
4. Relativt antal individer av naturligt förekommande arter (Antal individer)
5. Andel cyprinider (karpfiskar) av den totala fångsten baserad på biomassa (Karpfiskar)
6. Andel fiskätande percider (abborrfiskar) av de totala fångsten baserad på biomasssa (Fiskätande fisk) 7. Förekomst av försurningskänsliga arter och stadier (Försurning)
8. Andel biomassa av arter tåliga mot låga syrgashalter (Syrebrist) 9. Andel biomassa av främmande arter (Främmande arter)
Klass Benämning
1 Ingen eller obetydlig avvikelse 2 Liten avvikelse
3 Tydlig avvikelse
naste analyserade åren i varje sjö ingått i
be-räkningarna. För varje sjö beräknades
medel-längden vid respektive ålder som sedan
jäm-fördes med ett referensmaterial från
Sötvat-tenslaboratoriets åldersdatabas. Urvalet av sjöar
som ligger till grund för jämförelsematerialet
(kallat ”Databas” i de figurer som beskriver
längd vid given ålder i rapporten) utgörs av
såväl kalkade som okalkade referensvatten.
Fi-gurerna för abborre, mört och röding
illustre-rar medellängd vid fångst i juli-augusti, med
angiven standardavvikelse (±2 SD) för ett
jäm-förelsematerial av sjöar där 5 eller fler
indivi-der i varje ålindivi-dersklass (mellan 1+ och 8+)
ål-dersbestämts. Vid analystillfället fanns 29
sjö-ar med abborre, 17 sjösjö-ar med mört och sex
sjöar med röding i åldersdatabasen där dessa
villkor uppfylldes. Om medellängden för en
årsklass av åldersbestämda abborrar från sjön
X faller inom den utritade standardavvikelsen
så avviker inte medeltillväxten i en sjö från
det jämförelsematerial som f.n. finns att
häm-ta i Sötvattenslaboratoriets åldersdahäm-tabas.
Observera att enskilda individer inte kan
an-vändas för en jämförelse med medelvärdena i
figurerna.
3. Notiser & resultat
Äldre data från Gyltigesjön, Stora
Skärsjön, Rotehogstjärnen och
Stora Härsjön
Åren 1971, 1976 och 1981 genomförde Brodde
Almer nätprovfisken i ett antal sjöar i västsverige.
Syftet var att undersöka försurningens
effek-ter på fiskbestånden (Almer 1972, Almer &
Han-son 1980). Data från dessa fisken har nyligen
lagts in i Sötvattenslaboratoriets databas för
sjöprovfisken och kan därför numera
inklude-ras i beräkningarna. Metodiken som användes
följde inte den nordiska provfiskestandard vi
använder idag. Ofta användes färre nät, som
ibland fiskades ihopkopplade, än vad som
re-kommenderas enligt den nuvarande
standar-diserade metodiken. Trots detta kan dessa
prov-fisken ge en indikation om hur fiskbeståndet
såg ut i sjöarna innan kalkningarna
påbörja-des. Fyra av de sjöar som provfiskades under
1970-talet ingår numera i IKEU- eller
Natio-nella miljöövervakningsprogrammet och
prov-fiskas varje år av Sötvattenslaboratoriet; de
kal-kade sjöarna Gyltigesjön och Stora Härsjön samt
referenssjöarna Stora Skärsjön och
Rotehogstjärnen. I tre av sjöarna uppvisade
fisk-bestånden försurningsskador under 1970-talet.
Det fångades sparsamt med små mörtar
(un-der 10 cm) både i Gyltigesjön och Rotehogstjärnen
och i Stora Härsjön fångades ingen mört
över-huvudtaget. Det är därför troligt att mörten
hade störningar i rekryteringen. Det bör dock
påpekas att den minsta maskstorleken i de
an-vända näten var 10 mm och att små mörtar
därför sannolikt var underrepresenterade i
fång-sten. Vid Sötvattenslaboratoriets nätprovfisken
separeras fångsten efter i vilken maska fisken
fångats. I maskstorleken 10 mm har mörtar
mellan 8-11 cm fångats i relativt stor mängd
medan det krävs mindre maskstorlekar (6.25
mm, 8 mm) för att mörtar mindre än 8 cm ska
fångas i större omfattning. I Gyltigesjön och
Rotehogstjärnen liknade storleksfördelningen
hos abborrfångsten senare provfisken, d v s en
dominans av fiskar mellan 10-20 cm men det
förekom även fiskar under 9 cm. Sannolikt
fung-erade rekryteringen av abborre under
1970-ta-let i de båda sjöarna. I Stora Härsjön utgjordes
däremot abborrfångsten till största delen av fiskar
mellan 15-30 cm längd och förmodligen var
reproduktionen av abborre störd.
Det gjordes även fångster av siklöja i
Sto-ra Härsjön på 1970-talet. Då fångades relativt
stora individer mellan 20-30 cm, d v s
betyd-ligt större storlekar jämfört med de siklöjor
som fångas vid provfiske idag. Även
rekryte-ringen av siklöja var därför sannolikt störd under
1970-talet.
I Stora Skärsjön var fångsten per
ansträng-ning på ungefär samma nivå på 1970-talet som
den varit vid de senaste tio årens provfisken.
Fångsterna har dominerats av små fiskar och
endast få abborrar som uppnått potentiellt
fisk-ätande storlek (över ca 15 cm) har fångats.
Gyltigesjön- siklöjan försvinner
Under hela provfiskeserien i Gyltigesjön har
fångsten av siklöja varit låg. År 2003 uteblev
siklöja för första gången helt i fångsten och det
är möjligt att arten håller på att försvinna.
Övre Särnmanssjön- en numera
kalkad referenssjö
I samband med kalkningen av Nedre
Särnmanssjön hösten 2001 kalkades av
miss-tag även den uppströms belägna referenssjön
Övre Särnmanssjön. Övre Särnmanssjön har
varit försurad under många år och fiskbeståndet
har i stort sett varit utslaget. Endast enstaka
rödingar har fångats vid provfiske och ingen
rekrytering konstaterades under många år. Efter
kalkningen år 2001 har dock fångsterna av
rö-ding ökat kraftigt för varje år (figur 4.3.2.8 s.
70). År 2002 fångades 30 rödingar och vid 2003
års provfiske fångades 73 rödingar (se s 69-70).
Enligt åldersanalyser var de flesta rödingarna
mellan 3 och 6 somrar gamla och hade därför
förmodligen vandrat upp från Nedre
Särnmanssjön. Efter kalkningen i Övre
Särnmanssjön har vattenkvaliteten förbättrats
då uppmätta pH-värden har varit högre än 6
(Data från IMA, Institutionen för miljöanalys).
Sannolikt kommer den förbättrade
vatten-kvaliteten leda till att rekryteringen av röding
tar fart även i den övre sjön. Provfiskefångsterna
kommer därför förmodligen att fortsätta att öka
de närmaste åren.
Åldersanalyser av sik- ny
infor-mation om sikbestånden i Fiolen
och Stengårdshultasjön
I två av de sjöar där sik förekommer, Fiolen
och Stengårdshultasjön, har samtliga
åldersprovtagna sikar från åren 1994-2002
(Stengårdshultasjön) och 1994-2003 (Fiolen)
åldersbestämts. I Stengårdshultasjön bestod
första levnadsåren har siken i
Stengårdshultasjön vuxit bra. När fisken nått
en längd av ca 20 cm har dock tillväxten
avstannat. Fisken hade då en ålder runt 3+ till
4+ år. Perioden 1994-1999 dominerades fångsten
av en enda årsklass född 1993. Den var så pass
talrik att födokonkurrensen påverkade tillväxten,
som var lägre åren efter 1993 än tidigare. Därefter
följde några år med svaga årsklasser, men 2001
och 2002 var rekryteringen åter god då fångsten
dominerades av unga fiskar 0+ och 1+ år gamla.
Provfiskefångsterna av sik i
Stengårds-hultasjön präglades av en svagt neråtgående
trend under några år. Det berodde framförallt
på att den rika årskullen som kläcktes 1993
länge dominerade fångsterna och när den gradvis
försvann ur populationen minskade
fångster-na. År 2001 och 2002 etablerades två nya
star-ka årsklasser som troligen kommer att
domi-nera fångsterna de närmaste åren. Klimatet, i
samspel med predation från rovfisk och
kon-kurrens från artfränder, mört och mindre
ab-borrar, är troligen de faktorer som präglar
sik-populationens dynamik. Siken leker sent på
hösten och äggen kläcks följande vår.
Rekry-teringen av sik kan därför gynnas om
försom-maren är relativt varm. Sikynglen kan då
kläck-as tidigare än abborr- och mörtyngel och
där-med få en konkurrensfördel gentemot abborre
och mört. Åren 1993, 2001 och 2002 var
för-sommaren varm men från mitten av
1990-ta-let har de flesta somrarna varit varma först i
juli och augusti. Detta kan istället ha gynnat
rekryteringen av abborre och mört.
I Fiolen har fångsterna genom åren
domi-nerats av sikar i storlekarna 15-30 cm d v s av
unga sikar mellan 1+ och 3+ till 4+ år. Vissa
år har det varit gott om årsungar ( 9-10 cm).
Endast enstaka äldre sikar har fångats under
åren 1994–2003. Sikarna blir också snabbt
köns-mogna i Fiolen, redan vid ett års ålder.
Åldersbestämningar har även visat att
si-ken i Fiolen upphör att växa under
sommar-månaderna (juli och augusti). Vanligtvis är
Fiolen inte temperaturskiktad (d v s att hela
vattenmassan har ungefär samma
tempera-tur) och på sommaren kan vattnet ibland vara
varmare än 20 grader. Sannolikt är vattnet
4. Resultat enskilda sjöar
4.1. Miljöövervakning, intensiv
Brunnsjön
: d n å t s e b k s i F Abborre,mört,sarv,gäddaochbraxen. : r e t r a e d n a r e n i m o D Fångstenibådebottennätenochidepelagiskanätendomineradesiantalavabborreochiviktavungefär . ) 3 . s x i d n e p p A , 1 . 1 . 4 . g i f ( t r ö m h c o e r r o b b a t e k c y m a k i l : g n i r e t y r k e R Påsenareårharsarvochbraxenfångatsvarjeårochdessutomharungaindividerförekommitifångsterna å p r e d y t t e k l i v t e l a t -0 0 0 2 r e d n u r å e j r a v r e d n u t r ö m v a r e d i v i d n i a g n u s t a g n å f n e v ä r a h t e D . n e r å a t s e l f e d . r a r e g n u f n e g n i r e t y r k e r t t a : t x ä v l l i T Enligtåldersanalyserfrånprovfiskenåren1998-2000harabborrarnaennormaltillväxtundersinaförsta m c 0 2 r å n m o s r e d i v i d n i å f t v i t a l e r e D . d g n ä l m c 0 2 -5 1 a c d i v t x ä v l l i t i a n n a t s v a n a d e s t t a r ö f r å s d a n v e l s n e t r ö M . n ö j s i s n n i f m o s k s i f å m s n e d a t ä n a k e d t t a å p r o r e b t k i l o n n a s t e k l i v t l a m r o n k c o d r e x ä v d g n ä l . ) 2 0 0 2 g r e b l h a D ( r a ö j s t r ö m s n e s a b a t a d n ä e r g ä l t o g å n å s k c o r ä n ö j s i t x ä v l l i t : g n i l k c e v t U FiskbeståndetiBrunnsjönliknardefisksamhällensomärvanligaismåhumösaskogssjöar.Fångstenärliten . s x i d n e p p A ( p u j d m 3 r e d n u k s i f l l a n a t s ä n s a g n å f n ö j s n n u r B i ( r e i t r a p e r a d n u r g s n ö j s l l i t d a r e r t n e c n o k h c o . g i f ( m c 5 1 r e v ö r e d i v i d n i d e m t m a s r a p s s a g n å f t e d m o s r e t f e k e l r o t s e d n a t ä k s i f å n r a k r e v r a r r o b b a å F . ) 3 h c o v r a S . r å a s s i v t i v i l b e t u t r ö m v a g n i r e t y r k e r å d n a k r e v å p s g n i n r u s r ö f t a s i v p p u r a h t e d n å t s e b k s i F . ) 2 . 1 . 4 . r å e j r a v s t a g n å f 9 9 9 1 n a d e s r a h n e m t e l a t -0 9 9 1 å p n e l l ä f l l i t e k s i f v o r p a r g å n d i v a n r e t s g n å f i s e d a n k a s n e x a r b : n a k r e v å P DetharuppmättslågapH-värdenisjönvidfleratillfällenunder1990-talet. g n i r e c i f i s s a l K s t e k r e v s d r å v r u t a N ( ) r e d n u r g s g n i n m ö d e b . g i f ( 2 m o s s e d a s s a l k t e x e d n i k s i f a d g ä v n a m m a s t e d h c o e d a t n ä v r ö f n e d n å r f k e v v a n ö j s n n u r B i n e t s g n å F n ä ) 3 s s a l k ( e r g ä l r ö f r ä d r a v n a s s a m o i b h c o r e d i v i d n i t e l a t n a h c o n ö j s n n u r B i n e t i l r a v n e t s g n å F . ) 3 . 1 . 4 e r g ö h t o g å n r a v ) 2 s s a l k ( r a k s i f p r a k n e l e d n a t t a e d r ö f d e m n e x a r b h c o v r a s , t r ö m v a n e s n a n i m o D . t a t n ä v r ö f r a k s i f e d n a t ä k s i f n e l e d n a t t a e d r o j g t e k l i v e r r o b b a e r r ö t s d e m t m a s r a p s n e v ä s e d a g n å f t e D . t a t n ä v r ö f n ä n e d i g å l r ä n e n o i t k u d o r p k s i f t t a å p r o r e b a n r e s l e k i v v A . t a t n ä v r ö f n ä e r g ä l t e k c y m r a v ) 4 s s a l k ( . n ö j s e d a r u s r ö f t t ä l h c o a g i t t a f s g n i r ä n , a l l i l s i v e d n a l l å h r ö f : t g i r v Ö : r e t a n i d r o o K 627443 149526 Höjdöverhavet(m): 98 : n ä L Kalmar Sjöyta(ha): 10 : n u m m o K Emmaboda Maxdjup(m): 13 : ) I H M S ( m e t s y s n e t t a V MellanHagby-ochBruatorpsån(78/79) Medeldjup(m): 5,3 : m a r g o r P Intensivsjö,nationellmiljöövervakning Siktdjup(m): 1,0 : b a l ö S v a d a k s i f v o r p e r a g i d i T 1989,1994-2002 g n i n v i r k s e b ö j S Liten,näringsfattig,humösskogssjö. Vattenvegetation Sparsamtmedstarr . r o s o r k c ä n h c oFig. 4.1.1. Fångst per ansträngning av abborre, mört, sarv och braxen vid de olika provfisketillfällena i Brunnsjön. Den streckade linjen i figurerna anger tidpunkten då den gamla typen av översiktsnät (Drottningholm14) byttes ut mot de nya Nordiska översiktsnäten.
Brunnsjön
Antal per nätsansträngning
2003 2001 1999 1997 1995 1993 1991 1989 8 6 4 2 0 Abborre Mört Sarv Braxen Brunnsjön
Vikt (g) per nätsansträngning
2003 2001 1999 1997 1995 1993 1991 1989 1200 1000 800 600 400 200 0 Abborre Mört Braxen Sarv
Längd (cm) 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0
Antal sarv i bottennäten 2003 15 10 5 0 Längd (cm) 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Antal mört i bottennäten 2003 15 10 5 0
Fig. 4.1.2. Storleksfördelningen av abborre, mört och sarv vid provfiske år 2003 i Brunnsjön.
Fig. 4.1.3. Klassificering av provfiskeresultatet enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Längd (cm) 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0
Antal abborre i bottennäten 2003 15 10 5 0 Brunnsjön 2003 Antal arter Diversitet Biomassa Antal individer Andel karpfiskar Fiskätande fiskar Försurning Syrebrist Främmande arter Sammanvägd bedömning Avvikelse från jämförvärde 5 4 3 2 1 0
Fig. 4.1.4. Fångst per ansträngning av abborre,mört och sarv vid de olika provfisketillfällena i Stora Skärsjön. Provfiskena 1971 och 1976 och 1991 utfördes ej med standardiserad metodik. Den streckade linjen i figurerna anger tidpunkten då den gamla typen av översiktsnät (Drottningholm14) byttes ut mot de nya Nordiska översiktsnäten. : d n å t s e b k s i F Abborre,mört,sarv,gäddaochsutare. : r e t r a e d n a r e n i m o D Ibottennäten;abborrebådeiantalochvikt(fig.4.1.4).Iantalvarfångstenavabborredenhögstasedan t r ö m ; n e t ä n a k s i g a l e p e d I ) 5 . 1 . 4 . g i f ( m c 0 1 t n u r r e d i v i d n i v a t s m ä r f s e d r o j g t u h c o t r a t s s n e i r e s e k s i f v o r p . t k i v h c o l a t n a i e d å b : g n i r e t y r k e R Godrekryteringavabborreochmörtisjön.Detfångasävenmindreindivideravsarv. : t x ä v l l i T Enligtåldersanalyserfrånprovfisken1995-97hadeåldersanalyseradeabborrarennormalmedellängd 0 0 0 2 -8 9 9 1 n e r å n å r f r a t r ö m e d a r e s y l a n a s r e d l å r ö F . ) 2 0 0 2 g r e b l h a D ( r a ö j s r r o b b a s n e s a b a t a d d e m t r ö f m ä j ) . 3 0 0 2 g r e b l h a D ( r a ö j s t r ö m s n e s a b a t a d n ä e r d n i m t o g å n l l i t l a m r o n n e d g n ä l l e d e m r a v : g n i l k c e v t U StoraSkärsjönprovfiskadesävenvidtvåtillfällenpå1970-talet(från1971&1976)ochdessadatahar e d d i v t i r a v n e d m o s t e l a t -0 7 9 1 å p å v i n a m m a s å p r ä f e g n u r a v g n i n g n ä r t s n a r e p n e t s g n å F . s t g a l a t a d u n r a r r o b b a å f t s a d n e h c o r a k s i f å m s v a s t a r e n i m o d r a h a n r e t s g n å F . ) 4 . 1 . 4 . g i f ( n e k s i f v o r p s n e r å o i t e t s a n e s t t a t r ö f d e m r a h a t t e D . ) 5 . 1 . 4 . g i f ( s t a g n å f r a h ) m c 5 1 a c r e v ö ( k e l r o t s e d n a t ä k s i f t l l e i t n e t o p t t å n p p u m o s t r ö m h c o e r r o b b a s o h n e s n e r r u k n o k t e d r ä s i v t g i l o r T . ) 3 . s x i d n e p p A ( n ö j s i g å l r ä d i v i d n i r e p n e t k i v l e d e m . n ö j s i t e d n å t s e b k s i f r a r e l g e r m o s , a n r e t r a n a l l e m h c o m o n i e d å b , a n r e s s a l k s k e l r o t s e r d n i m e d i : n a k r e v å P g n i r e c i f i s s a l K s t e k r e v s d r å v r u t a N ( ) r e d n u r g s g n i n m ö d e b n å r f t o g å n d e m r ä d k e v v a n e t s g n å f h c o 2 m o s t e x e d n i k s i f a d g ä v n a m m a s t e d s e d a s s a l k n ö j s r ä k S a r o t S I e r g ä l t o g å n r a v n a s s a m o i b n a d e m ) 2 s s a l k ( e r g ö h t o g å n r a v r e d i v i d n i t e l a t n A . ) 6 . 1 . 4 . g i f ( e d a t n ä v r ö f t e d a t t e D . t a t n ä v r ö f n ä ) 4 s s a l k ( e r g ä l t g i l d y t e b r a v r a r r o b b a e d n a t ä k s i f n e l e d n a n e v Ä . t a t n ä v r ö f n ä ) 2 s s a l k ( , t r ö m a n r a k s i f p r a K . t r ö m v a h c o r a r r o b b a e d n a t ä k s i f j e å m s v a s e d a r e n i m o d t k r a t s n e t s g n å f t t a å p r o r e b s e d a g n å f m o s e r a t u s å v t e d v a d n u r g å p t s m ä r f , n e t s g n å f v a l e d n a g ö h t v i t a l e r n e e d r o j g t u e r a t u s h c o v r a s . ) 2 s s a l k ( t a t n ä v r ö f n ä e r g ö h t o g å n r ö f r ä d r a v k s i f p r a k n e l e d n a h c o , a n x u v r o t s t v i t a l e r r a v : t g i r v Ö Stora Skärsjön
Vikt (g) per bottennätsansträngning
2003 2001 1999 1997 1995 1993 1991 1989 1987 1985 1983 1981 1979 1977 1975 1973 1971 3000 2000 1000 0 Abborre Mört Gers Stora Skärsjön
Antal per bottennätsansträngning
2003 2001 1999 1997 1995 1993 1991 1989 1987 1985 1983 1981 1979 1977 1975 1973 1971 50 40 30 20 10 0 Abborre Mört Sarv
Stora Skärsjön
: r e t a n i d r o o K 628606 133205 Höjdöverhavet(m):60 : n ä L Halland Sjöyta(ha): 32 : n u m m o K Halmstad Maxdjup(m): 12 : ) I H M S ( m e t s y s n e t t a V Genevadsån(99) Medeldjup(m): 3,9 : m a r g o r P Intensivsjö,nationellmiljöövervakning Siktdjup(m): 3,0 : b a l ö S v a d a k s i f v o r p e r a g i d i T 1971,1976,1994-2002 g n i n v i r k s e b ö j S Liten,näringsfattigskogssjömedrelativt . n e t t a v t r a l k n o i t a t e g e v n e t t a V Riklig;bladvass,säv, r e t x ä v s t t o k s t r o k , r e t x ä v e g n i l s r o s o r k c ä n h c oFig. 4.1.5. Storleksfördelningen hos fångsten i bottennät för abborre, mört och sarv vid provfiske år 2003 i Stora Skärsjön.
Fig. 4.1.6. Klassificering av provfiskeresultatet enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Längd (cm) 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0
Antal abborre i bottennäten 2003 200 150 100 50 0 221 Längd (cm) 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Antal mört i bottennäten 2003 200 150 100 50 0 Längd (cm) 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0
Antal sarv i bottennäten 2003 200 150 100 50 0 Stora Skärsjön 2003 Antal arter Diversitet Biomassa Antal individer Andel karpfiskar Fiskätande fiskar Försurning Syrebrist Främmande arter Sammanvägd bedömning Avvikelse från jämförvärde 5 4 3 2 1 0
: d n å t s e b k s i F Abborre,mört,gäddaochsik.Sikbeståndetärintenaturligtutanärresultatetavflerautsättningarunder . t e l a t -0 0 9 1 : r e t r a e d n a r e n i m o D Ibottennäten;abborrebådeiantalochvikt(fig.4.1.7).Denpelagiskafångstendomineradesavabborre . ) 4 . s x i d n e p p A ( k i s h c o : g n i r e t y r k e R Godrekryteringavabborre,mörtochsik.Vid2002årsprovfiskeutgjordesfångstenavabborretillstor . ) 8 . 1 . 4 . g i f ( m c 6 r e d n u r a g n u s r å v a l e d : t x ä v l l i T Enligtåldersanalyserfrånprovfiskenmellan2000-2002varmedellängdenvidgivenåldernormaltillnågot . g i f ( n ö j s i t x ä v l l i t d o g n e r a h n e r r o b b a t t a å p r e d y t t e k l i v r a ö j s r r o b b a s n e s a b a t a d s r e d l å d e m t r ö f m ä j e r g n ä l a r b r e x ä v n e t r ö m t t a r a s i v 3 0 0 2 -4 9 9 1 n e r å n a l l e m n e k s i f v o r p d i v e d a g n å f r a t r ö m v a r e s y l a n a s r e d l Å . ) 9 . 1 . 4 r e d n u a x ä v t t a r ö h p p u n e l o i F i n e k i s t t a r a s i v k i s v a r e s y l a n a s r e d l å a d r ö f m o n e g n e g i l y N . n e l o i F i r ä s i v t g i l n a V . a n r e d a n å m t s ö h r e d n u t r a f r a t r e t å n e t x ä v l l i t t t a n e m ) i t s u g u a h c o i l u j ( a n r e d a n å m r a m m o s ) r u t a r e p m e t a m m a s r ä f e g n u r a h n a s s a m n e t t a v a l e h t t a s v d ( n e r a m m o s r e d n u d a t k i k s r u t a r e p m e t e t n i n e l o i F s a v i r t l l a k s n e k i s t t a r ö f t m r a v r ö f å d t e n t t a v r ä t k i l o n n a S . r e d a r g 0 2 n ä e r a m r a v a r a v d n a l b i n a k t e n t t a v h c o . n e r a m m o s r e d n u a x ä v t a t u l s n e k i s t t a t r ö f d e m t e k l i v t l a m i t p o : g n i l k c e v t U ProvfiskefångsternahargenomgåttsmåförändringariFiolenunder1990-talet.Vidtidigareprovfiskenhar r ä d k s i f s e d a n k a s e k s i f v o r p s r å 2 0 0 2 d i V . n ö j s i p u j d a l l a r e v ö d a l e d r ö f t m ä j n e g i l m ä t t i r a v n e t s g n å f k c o d r å r a l e d e r a p u j d s n ö j s i e r g ö h r a v n e t s g n å f m o n e v ä e d n a n k i l t e r t s n ö m r a v 3 0 0 2 r Å . m 6 g e t s r e v ö t e p u j d n e t l a h s a g r y s r a v e r a g a t v o r p n e t t a v n å r f r e t f i g p p u a g i l t n u m t g i l n E . ) 4 . s x i d n e p p A ( 2 0 0 2 d e m t r ö f m ä j 3 0 0 2 r e d n u n e v ä a g å l t i r a v a n r e t l a h s a g r y s t t a t g i l j ö m r ä t e d h c o 2 0 0 2 n e r a m m o s r a l e d e r a p u j d s n ö j s i g å l t e k c y m . 3 0 0 2 : n a k r e v å P g n i r e c i f i s s a l K s t e k r e v s d r å v r u t a N ( ) r e d n u r g s g n i n m ö d e b t e d d e m d e m r ä d e d m ä t s s n e r e v ö n e t s g n å f h c o 1 m o s t e x e d n i k s i f a d g ä v n a m m a s t e d s e d a r e c i f i s s a l k n e l o i F I t a t n ä v r ö f n ä e r g ä l r ö f r ä d r a v r e t r a e d a g n å f t e l a t n a h c o g i t t a f t r a n e g i l m ä t r ä n ö j S . ) 0 1 . 1 . 4 . g i f ( e d a t n ä v r ö f . r a g n i n r ö t s ö j l i m a r d n a v a r e l l e g n i n r u s r ö f v a t a k r e v å p n e k r a v k c o d r e l l a f e r ö f d n å t s e b k s i f s n e l o i F . ) 2 s s a l k ( : t g i r v Ö IFiolenfångasregelbundetenstakaindivideravenfärgvariantavmörtsomhargulaögon(normalthar . t r ö m l a m r o n n e d e m t r ö f m ä j r o n e f e r a k e l b h c o ) n o g ö a d ö r t r ö m
Fig. 4.1.7. Fångst per ansträngning av abborre, mört och sik vid de olika provfisketillfällena i Fiolen. Fiolen
Antal per bottennätsansträngning
2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 1994 40 30 20 10 0 Abborre Mört Sik Fiolen
Vikt (g) per bottennätsansträngning
2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 1994 1200 1000 800 600 400 200 0 Abborre Mört Sik
Fiolen
: r e t a n i d r o o K 633025 142267 Höjdöverhavet(m):226 : n ä L Kronoberg(7) Sjöyta(ha): 156 : n u m m o K Alvesta Maxdjup(m): 10 : ) I H M S ( m e t s y s n e t t a V Mörrumsån(86) Medeldjup(m): 3,9 : m a r g o r P Intensivsjö,nationellmiljöövervakning Siktdjup(m): 3,2 : b a l ö S v a d a k s i f v o r p e r a g i d i T 1994-2002 g n i n v i r k s e b ö j S Näringsfattigsjösomomgesav . r e k r a m s e t e b v a g a l s n i d e m g o k s d n a l b n o i t a t e g e v n e t t a V Sparsam;bladvassivikarna, . r o s o r k c ä n h c o r e t x ä v s t t o k s t r o kFig. 4.1.10. Klassificering av provfiskeresultatet enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Fig. 4.1.9. Längd vid given ålder för abborre vid
provfisken 2000-2002 i Fiolen.
Fig. 4.1.8. Storleksfördelningen hos fångsten i bottennät för abborre, mört och sik i både bottennäten och de pelagiska näten vid provfiske år 2003 i Fiolen.
Fiolen 2003 Antal arter Diversitet Biomassa Antal individer Andel karpfiskar Fiskätande fiskar Försurning Syrebrist Främmande arter Sammanvägd bedömning Avvikelse från jämförvärde 5 4 3 2 1 0 Längd (cm) 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0
Antal sik i botten- & pelagiska nät 2003 100 80 60 40 20 0 Längd (cm) 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Antal mört i bottennäten 2003 100 80 60 40 20 0 Längd (cm) 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0
Antal abborre i bottennäten 2003 100 80 60 40 20 0 Längd/ålder för abborre 0 100 200 300 400 1+ 2+ 3+ 4+ 5+ 6+ 7+ 8+ Ålder Medellängd (mm ) FiolenDatabas (± 2SD)
Fig. 4.1.11. Fångst per ansträngning av abborre och mört i bottennäten (b) och siklöja i de pelagiska näten (p) vid de olika provfisketillfällena i Allgjuttern. Notera att skalan på antalsfiguren är logaritmisk. Den streckade linjen i figurerna anger tidpunkten då den gamla typen av översiktsnät (Drottningholm14) byttes ut mot de nya Nordiska översiktsnäten.
Allgjuttern
: r e t a n i d r o o K 642489 151724 Höjdöverhavet(m):131 : n ä L Kalmar(8) Sjöyta(ha): 18 : n u m m o K Västervik Maxdjup(m): 40 : ) I H M S ( m e t s y s n e t t a V Botorpsströmmen(71) Medeldjup(m): 18 : m a r g o r P Intensivsjö,nationellmiljöövervakning Siktdjup(m): 4,3 : b a l ö S v a d a k s i f v o r p e r a g i d i T 1987,1990-2002 g n i n v i r k s e b ö j S Näringsfattiglitenskogssjömedklart . r e d n ä r t s a t n a r b h c o n e t t a v n o i t a t e g e v n e t t a V Ivikarnabladvass,sävochnate. : d n å t s e b k s i F Abborre,mört,gädda,gersochsiklöja. : r e t r a e d n a r e n i m o D Ibottennäten;abborreiantalochvikt.Idepelagiskanäten;siklöjabådeiantalochvikt(fig.4.1.11). : g n i r e t y r k e R Detfångasrikligtmedsmåindivideravabborre,mörtochsiklöja(fig.4.1.12)ochrekryteringenförefaller .l a m r o n d e m r ä d : t x ä v l l i T EnligtåldersanalyservarmedelländenhosabborrariAllgjutternlängreändatabasensabborrsjöarvilket r a r d l å a k i l o d i v n e d g n ä l l e d e M . ) 3 0 0 2 g r e b l h a D ( n ö j s i d o g t e k c y m r ä e r r o b b a s o h n e t x ä v l l i t t t a å p r e d y t . ) 3 0 0 2 g r e b l h a D ( r a ö j s t r ö m s n e s a b a t a d r ö f t e d r ä v l e d e m r a r a v s t o m t r ö m r ö f : g n i l k c e v t U Fångsternaharvarittämligenkonstantaunderprovfiskeserien.Andelenfiskätandeabborreärhögi t v i t a l e r r ä n ö j S . ) 2 1 . 1 . 4 . g i f ( r a k s i f e d n a t ä k s i f v a s a r e l l o r t n o k t e d n å t s e b k s i f t t a å p r e d y t t e k l i v n r e t t u j g l l A e k s i f v o r p s r å 3 0 0 2 d i V . a j ö l k i s v a s r ö g t u l e d r o t s l l i t m o s e l l ä h m a s k s i f t k s i g a l e p t t e s n n i f t e d s t o r t n e m n e t i l m o r e l l e g i l l ä f l l i t r ä a r a b n e g n å g d e n m O . ) 1 1 . 1 . 4 . g i f ( r å e r a g i d i t d e m t r ö f m ä j a j ö l k i s v a n e t s g n å f e d a k s n i m . a s i v t u n e k s i f v o r p s n e r å e t s a m r ä n e d r å f n ö j s i t a k s n i m r a h t l l e u t n e v e n a j ö l k i s : n a k r e v å P DetfinnsingateckenpåattfiskbeståndetiAllgjutternskullevarapåverkatavförsurningellernågonannan . g n i n r ö t s ö j l i m g n i r e c i f i s s a l K s t e k r e v s d r å v r u t a N ( ) r e d n u r g s g n i n m ö d e b t e d d e m d e m r ä d e d m ä t s s n e r e v ö n e t s g n å f h c o 1 m o s t e x e d n i k s i f a d g ä v n a m m a s t e d s e d a s s a l k n r e t t u j g l l A I r e l l e g n i n r u s r ö f v a t a k r e v å p a r a v e t n i r ö f r ä d r a k r e v n r e t t u j g l l A i t e d n å t s e b k s i F . ) 3 1 . 1 . 4 . g i f ( e d a t n ä v r ö f . r e s y l a n a a g i r v ö d e m r e m m ä t s s n e r e v ö l ä v t e k l i v r a g n i n r ö t s ö j l i m a r d n a : t g i r v Ö AllgjutternAntal per nätsansträngning
2003 2001 1999 1997 1995 1993 1991 1989 1987 80 60 40 20 10 8 6 4 2 1 Abborre (b) Mört (b) Siklöja (p) Allgjuttern
Vikt per nätansträngning
2003 2001 1999 1997 1995 1993 1991 1989 1987 1500 1000 500 0 Abborre (b) Siklöja (p) Mört (b)
Längd (cm) 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0
Antal siklöja i de pelagiska näten 2003 40 30 20 10 0 Längd (cm) 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Antal mört i bottennäten 2003 40 30 20 10 0
Fig. 4.1.12. Storleksfördelningen hos fångsten av abborre och mört i bottennäten och siklöja i de pelagiska näten vid provfiske år 2003 i Allgjuttern.
Fig. 4.1.13. Klassificering av provfiskeresultatet enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Allgjuttern 2003 Antal arter Diversitet Biomassa Antal individer Andel karpfiskar Fiskätande fiskar Försurning Syrebrist Främmande arter Sammanvägd bedömning Avvikelse från jämförvärde 5 4 3 2 1 0 Längd (cm) 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0
Antal abborre i bottennäten 2003 40 30 20 10 0
Rotehogstjärnen
: r e t a n i d r o o K 652902 125783 Höjdöverhavet(m): 121 : n ä L VästraGötaland(14) Sjöyta(ha): 16 : n u m m o K Tanum Maxdjup(m): 9 : ) I H M S ( m e t s y s n e t t a V Enningsdalsälven(112) Medeldjup(m): 3,6 : m a r g o r P Intensivsjö,nationellmiljöövervakning Siktdjup(m): 1,2 : b a l ö S v a d a k s i f v o r p e r a g i d i T 1971,1976,1984-85,1988-2002 g n i n v i r k s e b ö j S Litentämligengrundhumösskogssjö. Vattenvegetation Riklig.Utgörsavstarr, , v ä s ö j s , s s a v d a l b h c o r e t x ä v s t t o k s t r o k i a n r a k i v I . r o s o r k c ä n: d n å t s e b k s i F Abborre,mört,gäddaochå.lÅlhardockintefångatsvidnågotprovfisketillfällemenoftasynsspårinäten r å t s p p u m o s " r o r r u n s l å " k s r e l l e n e t ä n m o n e g i r a m m i s n e l å r ä n r å t s p p u m o s r a g n i r m e l s a k s i t s i r ä t k a r a k ( l å v a ) t e t ä n i t a n t s a f m o s k s i f n e p p u a t ä t t a t k ö s r ö f n e l å r ä n : r e t r a e d n a r e n i m o D Abborredomineradefångsteniantalochiviktvarmängdenabborreochmörtlika(fig.4.1.14,Appendix . ) 5 . s : g n i r e t y r k e R Vidprovfiskenaunder1970-taletochslutetpå1980-taletvarrekryteringenavmörttydligtstörd.Sedan . e l l ä f l l i t e k s i f v o r p e j r a v d i v s t a g n å f r a t r ö m å m s k c o d r a h t e l a t -0 9 9 1 v a n e t t i m : t x ä v l l i T EnligtåldersanalyserfråntidigareårsprovfiskenhadeabborrarnaiRotehogstjärnenenmycketvarierad r e v ö r e d i v i d n i å f , e r a g i d i t m o s k i l , s e d a g n å f 3 0 0 2 r Å . ) 2 0 0 2 g r e b l h a D ( r å h c o r e d i v i d n i n a l l e m e d å b t x ä v l l i t . t e i d k s i f l l i t å g r e v ö a n n u k t t a r ö f r o t s t g i l k c ä r l l i t g i s a x ä v t t a t r å v s r a h n e r r o b b a t t a å p r e d y t t e k l i v m c 5 2 . r a ö j s t r ö m s n e s a b a t a d s r e d l å d e m å v i n i r a v n e n r ä j t s g o h e t o R i r a r d l å a k i l o d i v t r ö m r ö f n e d g n ä l l e d e M : g n i l k c e v t U Vidprovfiskenaunder1970-talet,slutetpå1980-taletochbörjanav1990-taletuppvisadefiskbeståndeti e s ( n a k r e v å p s g n i n r u s r ö f g i l d y t n e n e n r ä j t s g o h e t o R rekrytering).Påsenareårhardockskadornaminskat t r ö m v a n e t s g n å f r a v e k s i f v o r p s r å 3 0 0 2 d i V . g i s a t m ä h r e t å t t a t a j r ö b a h a r e m u n s k c y t t e d n å t s e b k s i f h c o . ) 5 1 . 1 . 4 . g i f ( m c 3 1 t n u r r e d i v i d n i v a t s m ä r f d o t s e b h c o , t r a t s s n e i r e s e k s i f v o r p n a d e s a t s g ö h n e d : n a k r e v å P Sjönär/harvaritmåttligtförsurad. g n i r e c i f i s s a l K s t e k r e v s d r å v r u t a N ( ) r e d n u r g s g n i n m ö d e b d e m d e m r ä d e d m ä t s s n e r e v ö n e t s g n å f h c o 1 m o s t e x e d n i k s i f a d g ä v n a m m a s t e d s e d a s s a l k n e n r ä j t s g o h e t o R I t o g å n r a v r a r r o b b a e d n a t ä k s i f t l l e i t n e t o p n e l e d n a h c o ) 3 s s a l k ( e r r ä f r a v r e t r a t e l a t n A . ) 6 1 . 1 . 4 . g i f ( t a t n ä v r ö f m o s r e t r a å v t ( t r a k s i f e r a g i l r e t t y n o g å n s t a g n å f e d r o b t e d t t a v a d n u r g å p a t t e D . ) 2 s s a l k ( t a t n ä v r ö f n ä e r g ä l v a s e d a r e n i m o d g ö h i e r r o b b a v a n e t s g n å f t t a t m a s ) t e k s i f v o r p d i v j e s e d a g n å f l å h c o a d d ä g r e m m o k e r ö f . m c 5 1 n ä e r d n i m r e d i v i d n i : t g i r v Ö
Fig. 4.1.14. Fångst per ansträngning av abborre och mört vid de olika provfisketillfällena i Rotehogstjärnen. Den streckade linjen i figurerna anger tidpunkten då den gamla typen av översiktsnät (Drottningholm14) byttes ut mot de nya Nordiska översiktsnäten. Provfiskena 1971 och 1976* är sk inventeringsfisken då fisket utfördes med färre nät än vid standardiserad metodik.
Rotehogstjärnen
Antal per bottennätsansträngning
2003 2001 1999 1997 1995 1993 1991 1989 1987 1985 1983 1981 1979 1977 1975 1973 1971 40 30 20 10 0 * * Abborre Mört Rotehogstjärnen
Vikt per bottennätsansträngning
2003 2001 1999 1997 1995 1993 1991 1989 1987 1985 1983 1981 1979 1977 1975 1973 1971 1200 1000 800 600 400 200 0 * * Abborre Mört Längd (cm) 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0
Antal abborre i bottennäten 2003 40 30 20 10 0 Längd (cm) 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Antal mört i bottennäten 2003 40 30 20 10 0
Stora Envättern
: r e t a n i d r o o K 655587 158869 Höjdöverhavet(m): 62 : n ä L Stockholm(1) Sjöyta(ha): 37 : n u m m o K Södertälje Maxdjup(m): 11 : ) I H M S ( m e t s y s n e t t a V Trosaån(63) Medeldjup(m): 5,0 : m a r g o r P Intensivsjö,nationellmiljöövervakning Siktdjup(m): 3,4 : b a l ö S v a d a k s i f v o r p e r a g i d i T 1987,1994-2002 g n i n v i r k s e b ö j S Sjönomgesavgammaltallskogoch h c o a g i k i l f r ä a n r e d n ä r t S . r e k r a m l l ä h . r a k i v a d n u r g a r e l f r a h n ö j s n o i t a t e g e v n e t t a V Sparsamförutomivikarna. , v ä s ö j s , n u d l e v a k s n n i f r ä D , s s a v d a l b , n e k ä r f ö j s . e t a n h c o r o s o r k c ä nFig. 4.1.17. Klassificering av provfiskeresultatet enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Fig. 4.1.16. Längd vid given ålder för abborre vid provfisken 2000-2002 och för mört år 1999-2001 i Rotehogstjärnen. Rotehogstjärnen 2003 Antal arter Diversitet Biomassa Antal individer Andel karpfiskar Fiskätande fiskar Försurning Syrebrist Främmande arter Sammanvägd bedömning Avvikelse från jämförvärde 5 4 3 2 1 0 Längd/ålder för mört 0 100 200 300 1+ 2+ 3+ 4+ 5+ 6+ 7+ 8+ Ålder Medellängd (mm ) RotehogstjärnenDatabas (±2 SD) Längd/ålder för abborre 0 100 200 300 400 1+ 2+ 3+ 4+ 5+ 6+ 7+ 8+ Ålder Medellängd (mm ) RotehogstjärnenDatabas (±2 SD)
Längd (cm) 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0
Antal gers i bottennäten 2003 60 50 40 30 20 10 0 Längd (cm) 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Antal mört i bottennäten 2003 60 50 40 30 20 10 0
Fig. 4.1.19. Storleksfördelningen hos fångsten av abborre, mört och gers i bottennäten vid provfiske år 2003 i Stora Envättern.
Fig. 4.1.18. Fångst per ansträngning av abborre, mört och gers (endast antal redovisas) vid de olika provfiske-tillfällena i Stora Envättern. Den streckade linjen i figurerna anger tidpunkten då den gamla typen av översiktsnät (Drottningholm14) byttes ut mot de nya Nordiska översiktsnäten.
: d n å t s e b k s i F Abborre,mört,gersochgädda : r e t r a e d n a r e n i m o D Abborredomineradefångstenbådeibottennätenochidepelagiskanäten(fig.4.1.18,Appendixs.6). : g n i r e t y r k e R Detfångassmåindivideravbådeabborreochmörtsårekryteringenförefallernormalisjön(fig.4.1.19). : t x ä v l l i T Enligtåldersanalyserfrånprovfisken2000-2002harabborrenennormaltillväxtisjön(fig.4.1.20). . ) 2 0 0 2 g r e b l h a D ( t x ä v l l i t d o g l l i t l a m r o n n e ) 0 0 0 2 r å t e k s i f v o r p n å r f r e s y l a n a s r e d l å ( t r ö m r a h s e d e l a k i L : g n i l k c e v t U Fångsternaharvarittämligenkonstantaunderhelaprovfiskeserien.Fisksamhälletisjönkankaraktäriseras . t r a k s i f e r a g i l r e t t y n o g å n s a n n i f t e d e d r o b n e g i l j ö m , ö j s s g o k s k s n e v s n e r ö f t k s i p y t m o s : n a k r e v å P StoraEnvätternsfiskbeståndärförmodligenopåverkatavförsurningellerandramiljöstörningar. g n i r e c i f i s s a l K s t e k r e v s d r å v r u t a N ( ) r e d n u r g s g n i n m ö d e b l ä v r e m m ä t s n e t s g n å f h c o ) 1 2 . 1 . 4 . g i f ( 1 m o s t e x e d n i k s i f a d g ä v n a m m a s t e d s e d a s s a l k n r e t t ä v n E a r o t S I . t a t n ä v r ö f n ä ) 2 s s a l k ( e r g ä l t o g å n r ö f r ä d r a v t e l a t n a t r a h c o g i t t a f t r a t v i t a l e r r ä n ö j S . e d a t n ä v r ö f t e d d e m n e v ä r a v r ö f r ä D . m c 5 1 n ä e r d n i m r a k s i f v a l e d r o t s l l i t n e t s g n å f r r o b b a s e d r o j g t u 3 0 0 2 r å t e k s i f v o r p d i V r e d i v i d n i a r e l f k c o d m o k e r ö f t e D . t a t n ä v r ö f n ä ) 2 s s a l k ( e r g ä l t o g å n e r r o b b a e d n a t ä k s i f t l l e i t n e t o p n e l e d n a . n ö j s i r o t s g i s a x ä v n a k n e r r o b b a t t a å p r e d y t t e k l i v n e t s g n å f i m c 0 3 r e v ö : t g i r v Ö Stora Envättern
Antal per bottennätsansträngning
2003 2001 1999 1997 1995 1993 1991 1989 1987 1985 1983 40 30 20 10 0 Abborre Mört Gers Stora Envättern
Vikt (g) per bottennätsansträngning
2003 2001 1999 1997 1995 1993 1991 1989 1987 1985 1983 1500 1000 500 0 Abborre Mört Längd (cm) 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0
Antal abborre i bottennäten 2003 60 50 40 30 20 10 0
Fig. 4.1.21. Klassificering av provfiskeresultatet enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder.
Stora Envättern 2003 Antal arter Diversitet Biomassa Antal individer Andel karpfiskar Fiskätande fiskar Försurning Syrebrist Främmande arter Sammanvägd bedömning Avvikelse från jämförvärde 5 4 3 2 1 0
Fig. 4.1.20. Längd vid given ålder för abborre vid provfisken 2000-2002 i Stora Envättern.
Övre Skärsjön
: r e t a n i d r o o K 663532 148571 Höjdöverhavet(m): 219 : n ä L Västmanland(19) Sjöyta(ha): 169 : n u m m o K Skinnskatteberg Maxdjup(m): 32 : ) I H M S ( m e t s y s n e t t a V Norrström(61) Medeldjup(m): 6,1 : m a r g o r P Intensivsjö,nationellmiljöövervakning Siktdjup(m): 1,7 : b a l ö S v a d a k s i f v o r p e r a g i d i T 1987,1990-2002 g n i n v i r k s e b ö j S Näringsfattighumösskogssjöpåverkad . t f i r d v u r g d g a l d e n a r e m u n v a n o i t a t e g e v n e t t a V Sparsam.Utgörsavstarr,gul -t m a s , s o r k c ä n t i v h c o a s s o m h c o r e t x ä v s t t o k s t r o k . ) s i l a n i t n o F ( : d n å t s e b k s i F Numeraabborreochgädda.1978genomfördeLänsstyrelsensfiskenämndettprovfiskeochdåfångades . n ö j s i e r a t u s h c o e k a l s t i n n u f n e v ä t e d r a h t f i g p p u t g i l n E . a j ö l k i s h c o t r ö m , s r e g n e v ä : r e t r a e d n a r e n i m o D Abborre. : g n i r e t y r k e R Detfångadessmåindivideravabborreochrekryteringenförefallerdärmedvaranormal(fig.4.1.23). : t x ä v l l i T Åldersanalyserfrånprovfiskenåren2000-2002visadeatttmedellängdenvidgivenålderförabborrevari n e t e h g i t s a h t x ä v l l i t r e l l a f e r ö f d g n ä l m c 0 2 a c v a d g n ä l n e t t å n n e k s i f r ä N . r a ö j s r r o b b a s n e s a b a t a d d e m å v i n a m m a s t e d r a v t e r t s n ö m h c o s t a r e s y l a n a 6 9 -4 9 9 1 n e r å n å r f r e v o r p s r e d l å r a h e r a g i d i T . ) 4 2 . 1 . 4 . g i f ( a t v a . å d n e v ä : g n i l k c e v t U ÖvreSkärsjönsfiskbeståndärkraftigtpåverkatavförsurning.Tidigarefannsmångaarterisjönmennu . g i f ( n e i r e s e k s i f v o r p a l e h r e d n u a t n a t s n o k n e g i l m ä t t i r a v r a h a n r e t s g n å F . a d d ä g h c o e r r o b b a a r a b r å t s r e t å . n e g n i n r u s r ö f n å r f g i s t a t m ä h r e t å t e d n å t s e b k s i f t t a å p n e k c e t a g n i s n n i f t e d h c o ) 2 2 . 1 . 4 : n a k r e v å P Försurning,nedlagdgruvdrift. g n i r e c i f i s s a l K s t e k r e v s d r å v r u t a N ( ) r e d n u r g s g n i n m ö d e b 3 m o s s e d a s s a l k t e x e d n i k s i f a d g ä v n a m m a s t e d h c o e d a t n ä v r ö f t e d n å r f k e v v a n ö j s r ä k S e r v Ö i n e t s g n å F n e d a n k a s v A . t a t n ä v r ö f n ä e r g ä l r a v ) 5 s s a l k ( n e t e t i s r e v i d h c o ) 5 s s a l k ( e r r ä f r a v r e t r a t e l a t n A . ) 5 2 . 1 . 4 . g i f ( . 3 m o s s e d a s s a l k n a k r e v å p s g n i n r u s r ö f t t a e d r ö f d e m ) t r ö m x e t m o s ( r e t r a a g i l s n ä k s g n i n r u s r ö f v a l ä v t e k l i v n a k r e v å p s g n i n r u s r ö f l l i t s a d e l r ä h d e m r ä d n a k n e d r ä v e d a t n ä v r ö f n å r f a n r e s l e k i v v A Längd/ålder för abborre 0 100 200 300 400 1+ 2+ 3+ 4+ 5+ 6+ 7+ 8+ Ålder Medellängd (mm ) Stora Envättern Databas (±2 SD)Längd (cm) 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0
Antal abborre i bottennäten 2003 100 80 60 40 20 0
Stensjön, Delsbo
: r e t a n i d r o o K 683673 154083 Höjdöverhavet(m): 268 : n ä L Gävleborg(21) Sjöyta(ha): 59 : n u m m o K Ljusdal Maxdjup(m): 9,0 : ) I H M S ( m e t s y s n e t t a V Ljusnan(48) Medeldjup(m): 4,3 : m a r g o r P Intensivsjö,nationellmiljöövervakning Siktdjup(m): 3,5 : b a l ö S v a d a k s i f v o r p e r a g i d i T 1989,1990-2002 g n i n v i r k s e b ö j S Skogssjömedganskaklartvatten. Vattenvegetation Sparsam.Utgörsavbladvass, h c o r o s o r k c ä n , p p o n k l e g i . a n r a k i v i e t a n r e m m o k e r ö f r e t x ä v s t t o k s t r o K . a n r e d n ä r t s s g n ä lFig. 4.1.22. Fångst per ansträngning av abborre vid de olika provfisketillfällena i Övre Skärsjön. Den
streckade linjen i figurerna anger tidpunkten då den gamla typen av översiktsnät (Drottningholm14) byttes ut mot de nya Nordiska översiktsnäten.
Fig. 4.1.23. Storleksfördelningen hos fångsten av abborre i bottennäten vid provfiske år 2003 i Övre Skärsjön.
Fig. 4.1.25. Klassificering av provfiskeresultatet enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder.
Övre Skärsjön
Antal per bottennätsansträngning
2003 2001 1999 1997 1995 1993 1991 1989 1987 20 15 10 5 0 Abborre Övre Skärsjön 2003 Antal arter Diversitet Biomassa Antal individer Andel karpfiskar Fiskätande fiskar Försurning Syrebrist Främmande arter Sammanvägd bedömning Avvikelse från jämförvärde 5 4 3 2 1 0
Fig. 4.1.24. Längd vid given ålder för abborre vid provfisken 2000-2002 i Övre Skärsjön.
Längd/ålder för abborre 0 100 200 300 400 1+ 2+ 3+ 4+ 5+ 6+ 7+ 8+ Ålder Medellängd (mm ) Övre SkärsjönDatabas (±2 SD)
