Mentorskap i gymnasieskolan- förväntningar och möjligheter

(1)

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Mentorskap i gymnasieskolan- förväntningar och

möjligheter

Mentoring in high school- expectations and opportunities

Gabriella Molina

Lärarexamen 180 hp Gy Yrk Yrkeslärare 90 hp

2011-06-15

Examinator: Haukur Viggosson Handledare: Jan Härdig

Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap

(2)

Sammanfattning

Inom ramen för mentorskap finns skilda meningar och förväntningar bland elever och lärare. I alla former av mentorsrelationer kan faktorer som dessa leda till missnöje hos båda parter, särskilt om det inte finns några uttalade riktlinjer. Forskningen beskriver mentorskap på ett sätt som inte blir en realistisk verklighet i skolan idag. Mentorer tycker att de aldrig får tiden att räcka till, och elever får uppfattningen av att det är onödigt eller meningslöst med mentorskap, samt att de då inte får det stöd och den handledning de behöver för att nå högre mål. Genom att kombinera en välstrukturerad enkätundersökning bland både lärare och elever och intervjuer kan undersökningen förtydliga och ge konkreta svar på hur vi kan jobba effektivare för att mentorskapet ska fylla sin funktion och vara så givande som möjligt för alla inblandade.

(3)

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 1 Inledning... 3 Syfte och frågeställningar... 4 Litteratur... 5 Historik ... 5 Vad säger forskningen? ... 6 Mentorskapet idag ... 7 Mentorskap i Gymnasieskolan ... 8 Utvecklingssamtal... 10 Metod ... 11 Forskningsmetod ... 12 Urval ... 13 Tillvägagångssätt ... 14 Tillförlitlighet ... 16 Resultat och analys... 16 Enkätundersökning elever... 17 Enkätundersökning lärare ... 20 Intervjuer... 23 Slutdiskussion ... 25 Källförteckning... 27

(4)

Inledning

En mentors främsta uppgift är att fungera som en sorts handledare vars främsta uppgift är att få eleverna till att ständigt vilja sträva mot högre mål. Att vara en förebild och någon som eleverna kan anförtro sig till och se upp till. Att få varje individ att känna sig sedd och tillgodose dess behov att nå längre.

Det optimala för ett gott mentorskap är att varje mentor tar sig an en till högst tre adepter, vilket i gymnasievärlden inte kan bli en verklighet med tanke på antalet lärare gentemot elever. Har man en grupp om exempelvis 26 elever så måste man hitta ett sätt som gör att mentorn kan uppfylla sin roll trots det stora elevantalet.

Med egen erfarenhet vet jag att det idag finns en oro och osäkerhet bland många elever inför deras måluppfyllelse. Den första att skylla detta på blir mentorn som i sin tur kämpar med att lyckas med sin stora uppgift att vara mentor för stora grupper. Detta är vad jag har förstått ett allmänt problem i skolorna idag. Jag själv är mentor för 24 elever idag och anser det vara en stor utmaning att tillgodose allas behov. Hur kan vi på bästa sätt lyckas med vår uppgift och få eleverna att ständigt klättra uppåt för kunskapsstegen trots det höga elevantalet?

Genom en undersökning hos elever och mentorer på förväntningarna hos en mentor, kan man komma fram till en struktur som hjälper lärare i sitt dagliga arbete att bli ännu bättre på sitt jobb. Genom att tydliggöra förväntningarna och offentliggöra flera mentorers arbetssätt kan man komma fram till en lösning som fungerar för både elever och lärare.

Eftersom jag är personligt engagerad i den undersökta skolan som lärare, och därmed också mentor till 24 elever, kan mina åsikter komma att påverka mina yttranden.

(5)

Syfte och frågeställningar

Under min snart tre-åriga mentorsresa har jag förstått att det är en tuff utmaning som jag vill bli bättre på. Största orsaken till detta tror jag beror på dels att det råder skilda meningar och förväntningar bland elever och lärare på vad hur en mentors roll är, men dels också på det höga elevantalet som många idag har i sina mentorsgrupper. Egentligen skulle jag vilja säga att det sistnämnda problemet i första hand är ett problem då man har för lite tid avsatt för så pass stora grupper som 26 elever. Mitt syfte med detta examensarbete är att tydliggöra elevers förväntningar och mentorers erfarenheter inom denna sektor som en framtida hjälp eller t.o.m. guide inför kommande elever/lärare.

De frågor som kommer att behandlas i denna undersökning är följande: • Vad förväntar sig eleverna av en mentor?

• Hur ser mentorn på sin roll?

• Vilka möjligheter finns i relationen mellan eleverna och mentorn?

(6)

Litteratur

Historik

Ordet mentor kommer ifrån det antika Grekland, där vanligt förekommande var att en förälder bad en äldre, mer erfaren person att ta sig an en lärling, t.ex. en son. På så sätt överfördes kunskap och erfarenheter från generation till generation. När Odysseus seglar iväg för att kämpa i det trojanska kriget, anförtror han åt en gammal vän att ta hand om sonen Telemachos uppfostran. Enligt sagan accepterade den äldre detta då han såg möjligheterna för pojken att utvecklas positivt. Denne vise vännens namn var Mentor, och kom att bli sonens lärare, rådgivare och vän under ca tio år. Det utvecklades till ett starkt vänskapsförhållande och det sägs därför att både ordet Mentor och mentorskap härstammar från den gamla grekiska gudasagan.1

Me´ntor (efter Mentor), uppfostrare, lärare; i nyare språkbruk särskilt den äldre, erfarne chef som på

företagsledningens uppdrag vägleder en eller flera yngre medarbetare i deras personliga och professionella utveckling. 2

I näringslivet har mentorskapet förekommit under mycket lång tid även om inte samma namn använts särskilt länge. Vår tids mentorskap inom näringslivet har sitt ursprung då affärslivet var organiserat i skrån med utvecklande lärlingssystem. Då fanns en mästare där för att främja utvecklingen av lärlingen vars öde inom branschen lades i mästarens händer. Lärlingen fick följa mästarens instruktioner till den dag man var redo att avlägga ett gesällprov för i framtiden själv bli mäster för någon ny lärling. Då fanns det inga yrkesutbildningar utan de kunniga, äldre fick fungera som lärare åt de nya och oerfarna. I en del branscher, såsom frisörbranschen, används uttrycken mästare/lärling flitigt än idag. När den industriella

1

(Lindgren, 2008) 2_{NE, sökord: mentor}

(7)

revolutionen var här, försvann skråväsendet och man införde då det system som finns idag, nämligen arbetsgivare och arbetstagare. Gemensamt genom åren är dock att en sorts omedveten mentorskap har förekommit, även om inte samma ord använts utan snarare ord som handledare, tränare, fadder, coach, instruktör m.m. Ordet mentor är ett nytt ord för något som funnit mycket länge.

Vad säger forskningen?

Ett mentorskap är vanligtvis en parrelation, bestående av en mentor och en adept. Där mentorn är en oftast äldre och mer erfaren person som är till för att handleda och vägleda adepten till gemensamt uppsatta mål. Parrelationen ska leda till en personlig utveckling hos adepten framför allt men även hos mentorn. Mentorn är en person som inte är ute efter egen vinning i första hand, även om det i sig är utvecklande att vara mentor, utan ser en tillfredsställelse i att hjälpa en person framåt. Adepten ska i sin tur ha en vilja att sträva framåt och utvecklas. En mentorskapsrelation bör vara jämställd och oberoende, och bygga på tillit, förtroende och ömsesidig respekt. Det kan vara så att ett mentorskap uppstått naturligt och är då oplanerad. Exempelvis när en yngre person ser upp till en mer erfaren person och vill på egen hand söka en form av lärande för att utvecklas själv. Det kan vara en släkting, vän eller bekant. Vanligt är då att man inte tänker på ett sådant förhållande som ett mentorskap men att man finner det positivt att träffas och utbyta erfarenheter. Det finns många former av mentorskap idag och vanligt är att man använder sig av uttrycket ute i arbetslivet där det oftast är en organiserad och planerad relation, som pågår i någon form av projekt under en bestämd tid. Då kan det vara en förutbestämd relation där man får en mentor/adept för att under en tid göra en mål fokuserad resa tillsammans. Viktigt är då att göra en enhetlig begreppsbestämning av den egna organisationens mentorskap, för att tydliggöra vilken form av verksamhet som bedrivs just där. Missförstånd och besvikelse kan lätt bli en påföljd om inga riktlinjer finns. Att veta förväntningar inom sin roll är en bra förutsättning för en väl fungerande verksamhet. Ulla Lindgren har i sin bok Mentorskap i skolan – en väg till utveckling, gjort en konkret beskrivning av mentorskapet och vad det innebär i skolan idag. Hon har även samlat många bra verktyg i form av välformulerad handledning främst för skolpersonal, men också i utbildningssyfte. Det går att hitta många bra modeller samlade i

(8)

hennes bok som man kan ta till hjälp med, exempelvis inför utvecklingssamtal. Syftet med boken är att visa hur mentorskapet kan organiseras och det är en bok som jag starkt kan rekommendera.

Mentorskapet idag

Mentorskapet är inte främst prestationsinriktat utan fokuserar på personlig utveckling. Egenskaper som bred livserfarenhet och ödmjukhet efterfrågas hos en mentor. Hon ska vara en god lyssnare och utifrån sin egen erfarenhet ställa frågor, uppmuntra och ge goda råd och hjälpa till att utveckla självförtroende hos adepten. Mentorn ska vara en förebild, en inspiratör, en god samtalspartner och även ha ett genuint intresse i att vara delaktig i en annan människas utveckling. Det måste finnas en vilja att stödja en person han/hon känner förtroende för med tanke på sin tid och det personliga engagemanget en mentor känner för sin adept/elev. Samtidigt får man inte skapa sig en idealbild av mentorn eftersom man i ett mentorskap räknas som jämlikar och inte som huvudman och arbetare. Det ska vara ett jämställt förhållande som är utvecklande för båda parter.

Det finns egenskaper hos adepten också som är avgörande för att man ska nå sitt mål. Inställning och attityd är faktorer som påverkar mentorskapets vinning oavsett hur goda egenskaper en mentor än har. Adepten måste ha en vilja till utveckling om en sådan ska kunna ske. För att uppnå en god mentorsrelation måste egenskaper som förtroende och öppenhet infinna sig hos båda parter, och detta kan bara byggas upp med ambition och vilja från båda sidor. Adepten måste ta eget ansvar för att detta ska bli möjligt. Denne måste kunna klargöra behov och önskemål, och inte se mentorn som en problemlösare, dvs. inte ha orealistiska förväntningar på mentorn. Adepten måste ha medvetenhet och distans till sig själv för att kunna ta emot konstruktiv kritik för kunna gå vidare och utvecklas.

(9)

Mentorskap i Gymnasieskolan

Vi arbetar i gymnasieskolan som bekant efter läroplaner som är tydligt målinriktade. Det innebär att det finns tydliga mål som vi strävar efter att varje elev ska kunna uppnå. Men för att kunna göra detta så behöver eleverna förutom undervisning även handledning och stöd.

”Rektor har ansvar för att arbetsmiljön i skolan utformas så att eleverna får tillgång till handledning(…)3

Läraren skall stimulera, handleda och stödja eleven och ge särskilt stöd till elever med svårigheter”4

Det finns däremot inte nerskrivet någonstans på vilket sätt detta ska göras. Så som gymnasieskolan idag är utformad med höga elevantal ter sig detta inte bara svårt utan tämligen orealistiskt.5 Med det höga elevantalet i skolan idag skiljer sig det idealiska begreppet mentorskap en hel del genom att man fokuserar mer på gruppen än individen. Detta är inget önskvärt utan en naturlig följd av att mentorsgrupperna är stora. Man ska däremot tydliggöra varje individ i gruppen och till stor del genom enskilda samtal. Mentorns roll är främst att vara en lyssnare och observatör än undervisare. En god mentorsrelation kan bidra till att eleven känner att skolgången blir mer meningsfull.

Man kan på många ställen läsa om att en del skolor infört en omorganisering som innebär att eleverna delas upp i mindre grupper med en ansvarig lärare, det vi idag kallar för en mentorsgrupp. I mindre grupper än hela klasser (om nu klassantalet överskrider 20 elever) finns bättre möjligheter att uppnå målet med en väl fungerande mentorsrelation, då det innebär att det blir lättare för mentorn att visa personligt engagemang när antalet elever inte är så högt. Det finns då utrymme för fler korta och spontana samtal och detta bidrar till en bra grund för de kommande utvecklingssamtalen.

Undervisningen bedrivs idag i stora klasser precis som förr på ”klassföreståndar-tiden”. Skillnaden är dock att eleverna sedan delas in i mindre grupper som bildar mentorsgrupper för mer personlig vägledning och rådgivning. Detta sker i olika utföranden beroende på lärar- och

3 Lpf ‐94, sid 16 4 Lpf ‐94, sid 12 5_{Lindgren, 2008}

(10)

elevantal på den befintliga skolan. Mentorsgruppen träffas en gång i veckan och denna tid tas från den arbetsförlagda tiden. Detta är tiden då den personliga vägledningen kan ske.

Ett vanligt problem i skolan idag är man inte har möjlighet att dela in eleverna i mindre grupper, men att mentorn förväntas uppfylla sin roll med bravur i alla fall. Det är främst i detta fall som mentorsrelationen blir lidande då tidsbristen gör att mentorn inte hinner vara så personlig och engagerad som den önskar. Följden kan bli att elever inte finner någon mening med att ha en mentor eftersom den inte känns givande på något sätt. Risken är också stor att läraren tappar modet om man uppfattar sitt uppdrag som omöjligt. Vanligt är då att problem uppstår inom grupperna. Vanliga svårigheter som kan uppstå är exempelvis:6

• eleverna har inget förtroende för mentorn • inre konflikter i gruppen

• tiden är för kort, till följd av…

• … att mentorn tar för stort utrymme, är mer lärare än mentor • eleverna respekterar inte varandra

• eleverna är omotiverade

• mentorn kan inte knyta ihop och ge bra feedback

För att lyckas med mentorskap krävs också att lärarna kan få stöd av varandra, utbyta erfarenheter och få feedback sinsemellan. Lärarna behöver tid till regelbundna träffa då de kan stödja och vägleda varandra inför eventuella svårigheter som kan uppstå, men också för att utbyta erfarenheter av framgång.

Man vinner inte mycket på att bara dela in eleverna i mindre grupper utan att ha tydliga mål. Konkreta, utvärderingsbara mål för mentorsverksamheten bör skrivas och mentorsträffarna ska precis som allt annat i skolan följas upp och utvärderas för att kunna utvecklas och förbättras.7

När det uppstår svårigheter i elevers skolgång är det lätt att lägga skulden på mentorn, eftersom denna ju har ansvaret. Man kan undvika detta genom att inleda mentorsrelationen med att diskutera just hur tanken är att relationen ska se ut och vilka förväntningar som är rimliga att ha på såväl mentor som elever. Ulla Lindgren har i sin bok ”Mentorskap i skolan- en väg till utveckling” ett flertal bra exempel på mallar, som kan användas till att skriva en

6

Lindgren, 2008 7_{Lindgren, 2008}

(11)

form av kontrakt med eleven innan man påbörjar ett mentorskap. I ett sådant kontrakt kan då exempelvis nämnas vilka regler man ska ha inom gruppen, och vad gruppmötena ska bestå av. Ett sådant kontrakt hjälper till att tydliggöra och konkretisera båda parters uppdrag.

Utvecklingssamtal

Utvecklingssamtalet anses av många forskare vara det viktigaste verktyget i relationen mentor – adept. Grunden till att skapa ett förtroende mellan två människor ligger i att kunna föra en meningsfull diskussion. Återigen vill jag påpeka vikten av att inte mentorn har huvudrollen i ett sådant samtal utan han ska snarare observera och lyssna. Det är vanligt förekommande att mentorn tar rollen som talare i samtal med eleven och detta kan i vissa fall liknas med maktmissbruk. Med detta vill jag inte påstå att ansvaret för samtalets form läggs på eleven, då det är mentorn som måste styra in samtalet i rätt riktning. För ett givande samtal krävs att eleven finner mening med samtalet över huvud taget. Därför är det bra om förväntningar och syfte för samtalet tas upp innan mötet äger rum.

Utvecklingssamtalet har idag ersatt det vi tidigare kallat för kvartsamtal. Det är dock inte alls jämförbart då kvartsamtalet användes främst för att ”informera” elev/förälder om elevens skolgång. Utvecklingssamtalets största roll idag är att hitta ett sätt att nå högre i kunskapsmål och personlig utveckling hela tiden. Samtalen är olika utformade från skola till skola men något som är gemensamt för alla är att ”Läraren skall samverka med hemmen och informera

om elevernas skolsituation och kunskapsutveckling, (…).8 Samverkan med hemmen gäller omyndiga elever. Syftet är att samtalet ska vara ett stöd för elevens sociala och kunskapsmässiga utveckling oavsett om det som inom grundskolan sker tillsammans med både lärare, elev och förälder eller som inom gymnasieskolan ofta sker med endast lärare och elev.9 För att samtalet ska kännas givande måste det grundas på trygghet, tillit och ömsesidigt förtroende. Läraren måste ha både kunskap om och en relation till varje elev. Ulla Lindgren menar att med det höga klassantalet i skolorna idag så blir denna relation nästintill omöjlig att skapa i för stora grupper. Hon menar på att grupperna inte bör bestå av fler än 10-12 elever,

8

Lpf ‐94, sid 16 9_{Lindgren, 2008}

(12)

och att mentorn bör i den mån det går följa gruppen i tre år för att kunna skapa den förtrogenhet och tillit som måste finnas i relationen.

I samtalet ska också individuella mål för eleven formuleras och skrivas ned, för att vid nästa möte utvärderas. Varje undervisande lärare ska ge och ta emot information om de elever de undervisar/är mentor för. Detta ska sedan tas upp i utvecklingssamtalen. För ett givande samtal krävs att både mentor/ elev och eventuell förälder är väl förberedda innan. Man kan i Ulla Lindgrens bok även hitta bra exempel på mallar inför utvecklingssamtal, som kan ges ut till elever ett tag innan det är dags för samtal. De blir uppmärksammade på vad som kommer att tas upp och kan då även förbereda eventuella frågor som kan dyka upp. Tanken är att samtalet ska ske i en jämbördig ton där alla parter är lika delaktiga. Det är inte lätt för eleven att både vara samtalsämne och samtalspartner. Särskilt inte med tanke på att mentorn trots allt har en bedömande roll också. Idealiskt hade varit om mentorn inte undervisat sina mentorselever för att slippa ha rollen som betygsättare. Men är man bara väl förbered med bra underlag innan samtalet, är förutsättningarna ändå goda för att lyckas med samtalets huvudsyfte som är att ge både socialt och studie inriktat stöd.

(13)

Metod

Forskningsmetod

Kvale inleder i sin bok Den kvalitativa forskningsintervjun såhär:

Om man vill veta hur människor uppfattar sin värld och sitt liv, varför inte prata med dem?10

Han menar att samtal är grunden till att lära känna andra människor och få en inblick i deras erfarenheter, och omvärld.11

Att påstå något annat vore ljuga. Den som intervjuar försöker förstå världen från undersökningspersonens synvinkel. Kan låta enkelt att intervjua men en intervju kan lätt bli meningslös och onödig utan goda kunskaper i intervjuteknik. Det är en minst sagt tidskrävande teknik vilket gör att man kanske inte har den tiden som man önskar att man haft för att kunna intervjua fler personer. Men med rätt planering, rätt verktyg och kunskaper kan tekniken leda till bra, djup information rörande undersökningsområdet.

Undersökningens syfte är att utgå från problemställningen som tidigare nämnts och lyfta elevers förväntningar på mentorn. Med andra ord ta reda på elevers nutida syn på vad en mentor är för något och varför man ingår i ett mentorskap. Förtydligar man sedan lärares syn på hur mentorskapet fungerar i dagsläget, så kan man genom att jämföra dessa mot varandra komma fram till hur man på bästa sätt kan underlätta för både elev och lärare, när man ingår i en mentorsrelation.

Eftersom jag inte letar efter ett specifikt svar, utan förväntningar som kan tydliggöra och underlätta det dagliga mentorsarbetet så har undersökningen i detta fall bestått av kvalitativa

10

(Brinkmann, 2009), sid 15 11_{(Brinkmann, 2009)}

(14)

enkätundersökningar till både elever och lärare. För att få en ännu djupare nyans av åsikter har även två intervjuer gjorts av både elever och lärare.

Undersökningsvalet baseras på att jag ville ha en så bred syn som möjligt med den tid jag har till mitt förfogande, få så många elevers syn som möjligt för att vara säker på att förväntningarna och synen på rollen som mentor blir så sanningsenliga som möjligt.

Däremot begränsar man sig om man bara skulle använda sig av enkäter eftersom man då inte kan följa upp vissa svar så som man skulle vilja. Därför valde jag att även fördjupa mig genom intervjuer. Man kan då styra in samtalet och ställa följdfrågor för att säkerställa svaren och då styrka det redan misstänkta problemområdet, men man måste ha i åtanke att det går åt bra mycket mer tid när man använder sig av intervjuer. Där av valet att endast intervjua två elever och två lärare.

Som anställd på den undersökta skolan, är jag väl medveten om att min personliga involvering dels kan påverka mina yttranden, men också få konsekvenser i framtiden.

Urval

Första delen av enkätundersökningen har gjorts bland elever på en gymnasieskola i Malmö, som går på frisörprogrammet. Trettio elever i årskurs ett, två och tre har utformat första delen av denna undersökning som består av sex stycken kvalitativa frågor. Undersökningen är gjord bland tjejer då det på frisörprogrammet utgör en tydlig majoritet och undersökningen är gjord i början av vårterminen 2011. Alla elever är myndiga.

Andra delen består av en enkätundersökning bland tio lärare, med fem kvalitativa huvudfrågor och en ”övrigt”-fråga, där jag hoppats få information på annat som är värdefullt för mitt syfte, men som jag inte kunnat förutspå. Anledningen till antalet lärare gentemot elever är ingen annan än att antalet lärare ju är lägre än elevantalet, men däremot är könen blandade bland lärarna. I undersökningen har fyra manliga och sex kvinnliga lärare deltagit och undersökningen utfördes i början av vårterminen 2011.

(15)

Tredje delen består av två intervjuer, en riktat till elever, och en riktad till lärare. Även här valdes majoriteten på programmet, så intervjun bestod av enbart kvinnliga elever/lärare. Eleverna valdes slumpmässigt och har inte samma mentor.

De elever som intervjuades var:

• 18-årig tjej som går andra året på frisörprogrammet, har även erfarenhet från en annan gymnasieskola som hon hann gå ett år på innan hon bytte inriktning till frisör. (E18) • 19-årig tjej som går tredje året på frisörprogrammet. (E19)

De lärare som intervjuades var:

• Kvinna 43 år, mentor för 26 elever. Fem års erfarenhet på gymnasieskola. Erfarenhet från tidigare arbetsplats på mentorskap för en grupp av 15 elever. (L43)

• Kvinna 38 år, mentor för 26 elever. Tre års erfarenhet på gymnasieskola. (L38)

I dagsläget på den skola jag valt att utföra min undersökning på, har man klasser på upp till 27 elever. Vanligast är att en lärare är mentor för en klass, alltså att en lärare är mentor för upp till 27 elever. Mentorn har även en undervisande roll och i de flesta fall undervisar mentorn sina mentorselever, dock inte alltid. En gång i veckan har man schemalagd mentors tid som innebär att mentor och elever träffas i två timmar. Denna tid är tänkt att användas till allt som ingår i rollen mentor/mentorselev: informationsutbyte, klassråd, samtal både i grupp och enskilt m.m.

Tillvägagångssätt

Eftersom jag ville ha en bred syn på problemområdet valde jag att först göra en undersökning, med kvalitativa öppna frågor som ger utrymme för fria uttryck. Med tanke på att tidsutrymmet tillåter en att använda sig av fler personer så får man en bredare syn på problemområdet.

På gymnasieskolan i fråga bad jag mentorerna om att få låna tjugo minuter av deras mentorspass till min enkätundersökning. Detta gjorde jag i tre klasser varav endast tio slumpmässigt valda elever fick enkäter i varje årskurs. Jag förklarade noga att deras svar kan

(16)

komma att publiceras i mitt arbete, men att alla svar dock var anonyma. Detta hade tack och lov deltagarna inga synpunkter på. Jag försäkrade att alla handlingar ska behandlas konfidentiellt och att all eventuell publicering enbart ska användas i forskningssyfte och kommer att vara anonymt. Jag försäkrade mig om att deltagarna var myndiga.

För att inte slösa på de andras tid så planerade mentorn in enskilda samtal med de övriga. Mentorerna hade tillfrågats några dagar innan och alla var mer än gärna glada att få ställa upp.

Det jag började med inför intervjuerna var att förklara att jag är medveten och tänker följa de krav ställs på mig som forskare inom området. Jag gick igenom huvudkraven och dessa är:

• Informationskravet • Samtyckeskravet • Konfidentialitetskravet • Nyttjandekravet

Mer om kraven går att läsa på Vetenskapsrådets hemsida www.vr.se.

När det var dags för intervjun planerade jag tid och plats noggrant för att inte störas av andra. Jag förklarade i vilket syfte jag intervjuar och att en publicering av citat kan komma att ske, och därefter fick jag godkännande för det. Jag använde mig av fem huvudfrågor till både lärare och elever, som allihop ledde till en hel del följdfrågor. Jag försökte då att hålla en så neutral profil som möjligt, för att inte låta mina tankar och föreställningar styra. Intervjuerna tog mellan 26 och 34 minuter. Transkriberingen av intervjuerna tog däremot närmare tio timmar, medan kartläggningen av enkätundersökningen bara tog ca två timmar.

Jag har använt mig av de kontakter jag har inom skolan på frisörprogrammet. Både lärare och elever som jag intervjuat har jag valt med omsorg för att få fram så raka och objektiva svar som möjligt. En av de två elever, som jag kommer att kalla för E19, har tidigare erfarenheter från ett mentorskap på annan skola (även om det bara blev en ett-årig relation), och hon kan därför även ge en annan nyans av mentorskapet vilket utgör henne till en optimal elev i detta syfte. Den ena läraren som intervjuats, L43, har erfarenheter sedan tidigare på mindre grupper än vad hon har idag. Det blir en möjlighet för mig att få en åsikt från något annat som beprövats, som jag själv inte har erfarenhet av.

(17)

Tillförlitlighet

Jag anser att jag på den tid jag haft till mitt förfogande har lyckats få fram en bred aspekt av källor med både enkla svar, som om man får tillräckligt många kan börja se ett samband hos, men också mer djupgående svar som jag kunnat få fram genom att intervjua. Jag har genom dem kunnat utläsa annat av stor betydelse så som gester, uttryck och kroppsspråk, för att komma fram till så tillförlitliga svar som möjligt. Man har genom enkätundersökningen snabbt kunnat se ett mönster av svar som liknat varandra, men som varit av enklare form och som lämnat en hel del tolkningsutrymme. Dessa har förstärkts men också fördjupats av intervjuerna som var självklara att utföra först när enkätundersökningen var klar. Med tanke på mängden källor till undersökningen anser jag den ge ett rättssäkert resultat.

(18)

Resultat och analys

Enkätundersökning elever

På frågan vad de anser att en mentor är, framkom det många olika svar. Ca hälften av eleverna anser att det är en person som håller koll på ens skolsituation, kollar närvaro och upptäcker problem. De eleverna nämner ingenting om den personliga eller den engagerade delen. De anser att mentorn är den som håller koll så att allt går till som det ska i skolan. Mer än hälften nämner dock också att mentorn är någon som känner en extra bra och som man kan lita på och komma till om det är något. De flesta elever av denna synpunkt ser helst att man har en

(19)

mentor som är glad och positiv samt trevlig. Någon enstaka elev skrev enbart att mentorn är den som ska informera om viktiga saker som t.ex. prov, studiedagar, studiebesök m.m.

På frågan om vilka egenskaper en god mentor har framkom egenskaper som en bra lyssnare, trevlig, glad, engagerad, hjälpsam och bry sig om och vara snäll. Majoriteten av eleverna anser att den viktigaste uppgiften en mentor har är att hjälpa eleven och ha tystnadsplikt för att man ska kunna lite på ”den personen”.

(20)

Om mentorspassen idag så tycker eleverna att de är ostrukturerade och de efterlyser fler enskilda samtal med mentorn. Några skriver att mentorspassen är tråkiga och meningslösa, och att det inte händer så mycket. Orsaken till att eleverna känner så kan vara att det är så många elever som 26 i varje mentorsgrupp. Någon enskild och personlig mentorsrelation är svår att få till om man måste se om så pass stora grupper. Någon enstaka elev har svarat att mentorspassen är bra för att man får viktig information.

Ett missnöje går att upptäcka bland vissa (ca en tredjedel) när det gäller mentorn de har idag, och det är främst för att de anser att de inte blir sedda som enskilda individer utan som en hel grupp. De menar att mentorn verkar dra alla över en kam.

Nästan alla anser att främsta orsaken till att man har en mentor är för att man ska ha en trygg punkt i skolan. Någon man kan vända sig till och vågar prata med om det är några problem. De anser att mentorn är den man ska kunna komma till om man behöver prata om något. Mentorn är också den som ska peppa en att bli bättre hela tiden. Många skriver även att ”mentorn har man för att det behövs någon som har koll på allt så att det blir organiserat”.

(21)

Enkätundersökning lärare

När jag bad mentorerna att förklara sin roll som mentor, så verkar de ha full koll på vad denna innebär. Att man ska vara en stödjande person som har koll på skolsituationen, och någon som eleverna kan vända sig till och våga prata med. De nämner även vikten av att man har koll på den personliga situationen så att inte den påverkar resultaten i skolan.

(22)

Svårigheter i rollen är mentorerna i fråga väldigt enade om. Grupperna är förstora och de kan inte ha den personligt engagerade rollen som de skulle vilja. Det går inte att missa det problem som genomsyrar hela undersökningen, nämligen svårigheten i att förväntas ha översikt över så stora grupper. De anser att det är mycket pappersarbete och att det tyvärr blir så att de elever med ”problem” är de som all tid går till.

Mentorerna verkar ha förstått vad eleverna förväntar sig av dem. Någon skrev att de förväntar sig att mentorn ska ”lösa allt åt dem”. Om detta var ironiskt eller inte lämnar jag åt fantasin, men troligtvis kan det vara så att när det går åt skogen så kan nog ”mentorn lösa det på något sätt”. Eleverna förväntar sig stöd, hjälp, och samtal. Frågan är hur medvetna lärarna är att eleverna efterlyser fler personliga samtal?

(23)

Om mentorerna själva fick chansen att styra över sin roll så skulle alla av de undersökta vilja dela mentorskapet till hälften eller få mer tid till sin roll. De skulle även vilja få bort en del av det administrativa arbetet som tar mycket av deras tid. Som mentor till 24 elever kan jag inte annat än hålla med på alla punkter.

(24)

På frågan hur mentorspassen fungerar idag så verkar mentorerna lika missnöjda som eleverna. De tycker att mentorspassen är för sällan och att de är för långa, att det blir drygt. Det hade varit effektivare att ha fler men kortare träffar. De är fullt medvetna om att eleverna tycker att de är meningslösa och att de därför är borta ofta när det är schemalagd mentors tid. ”Man kan ändå få informationen av en kompis senare” (intervju med E18)

Intervjuer

Under intervjun med E18 framkom det ironiskt nog att hon inte kan förstå hur en lärare ska kunna ha tid och koll på 26 elever samtidigt. Hon driver frågan vidare med att säga:

- På min förra skola var vi 15 elever i gruppen och läraren hade bättre koll på alla. Nu

är man en i mängden bara.

Det blir väldigt påtagligt när både lärare och elever tycker samma i denna fråga. Om inte mentorn anser sig hinna med alla, hur ska eleverna kunna känna sig nöjda med mentorn i så fall?

- De som inte kommer på mentorspasset förväntar sig att men ska berätta allt för dem

senare. Men varför ska jag komma i tid och alltid lyssna om det finns de som struntar i det? (E18)

Tyvärr är det dessa elever som i slutändan tar tid ifrån mentorn eftersom de genom att lägga ansvaret på sina klasskamrater, i slutändan kan komma att ligga efter p.g.a. missad information. Då blir det mentorn som får lägga separat tid till att de eleverna ska komma ikapp.

- På mentorspassen gör vi inget viktigt. Vi får lite information och sen ska vi ha

klassråd och det är ändå oftast ingenting vi behöver prata om. (E19)

Att mentorspassen på skolan i fråga är ostrukturerade och oorganiserade råder det ingen tvekan om. De verkar som om lärarna behöver tydligare direktiv till hur och varför mentorspassen ska hållas. Om lärarna tycker att mentorspassen idag inte är bra, hur ska då eleverna kunna känna annorlunda?

(25)

Man kunde genomskåda tydligt missnöje bland de intervjuade lärarna också som främst lägger vikten på de stora elevgrupperna.

- För många elever och för lite tid! (L43)

Läraren i fråga har erfarenhet från en tidigare arbetsplats där hon var mentor för 16 elever.

- 26 är helt för många. Man hinner ju inte se till varje elev utan det blir mer grupp

fokuserat. T.o.m. 16 är många men det känns mer överskådligt.

Hon anser att man har lättare för att upptäcka problem som kan uppstår och man har färre elever att fokusera på, och jag håller med om att det blir mer grupp fokuserat när man är så många. Det blir lätt så att många inte syns eller hörs och de elever missar man tyvärr ofta eftersom de andra uppmärksammas lättare. Det blir tyvärr en tråkig följd av tidsbristen hos lärarna här. Det har kommit till min kännedom att det finns lärare på skolan som inte är mentorer eftersom det ”inte behövs fler mentorer”. Det behövs inte fler mentorer eftersom det inte finns fler klasser och man väljer här att en lärare ska var mentor för en klass. Om det finns fler lärare än klasser, varför väljer man då inte att dela på mentorskapet??

Eftersom detta problem genomsyrar hela undersökningen så kan man inte låta bli att undra hur skolledningen ser på saken. De är medvetna om att lärarna anser sig ha för lite tid eftersom det är välkänt att många lärare tycker så, men hur är det tänkt att man ska lägga upp sin tid när den ska delas på 26 elever som alla ska ha regelbundna personliga samtal i den mån som tidsutrymmet i dagsläget inte ger?

I dagsläget finns inte något dokument eller riktlinjer för mentorskapet på skolan, men det håller på att skapas och förväntas vara klart till hösten 2011. Detta är beklagligt för min del som håller på med mitt arbete i dagsläget.

(26)

Slutdiskussion

Vad eleverna förväntar sig av mentorn verkar mentorn var införstådd i. De efterlyser dock mer egen tid med mentorn och det verkar var en omöjlig uppgift för mentorn som har för stora grupper. Detta hade kunnat lösas genom att man avlastar mentorn och delar upp klassen i två grupper varav varje grupp har en mentor. Mentorn ser idag på sin roll som orealistisk med tanke på tiden de har till sitt förfogande. Jag anser att det inte bara är tiden som är ett problem utan att det blir för spritt och för stort i omfång för en mentor att ha översikt över så många elever. Även om mentorn hade fått mer tid till sitt mentorskap så anser jag att för att kunna ha en personlig och trovärdig relation till sina adepter så bör de inte vara fler än 15, 16 stycken. Lösningen blir därmed inte att mentorerna får mer tid för att fylla sin roll utan de behöver ett mer överskådligt elevområde i sina grupper för att uppfylla de krav och förväntningar som ställs på lärare idag, och för att det ska vara ett vinnande koncept för båda parter.

Vad eleverna förväntar sig av sin mentor är som bekant mer individuell tid i form av samtal. De vill ha någon som de kan lita på och prata med samt någon som håller koll på allt åt en. De menar på att relationen blir bättre om mentorn är trevlig och positiv också, men framför allt efterlyser de mer tid till att lära känna mentorn.

Mentorerna å andra sidan verkar känna hopplöshet i att hinna med så stora grupper att de näst intill finner sin roll omöjlig. De är medvetna om sin roll som vägledare och vuxna förebild, men finner allt administrativt som det övervägande som stjäler det mesta av tiden. Vidare forskning skulle kunna vara att ta reda på om man skulle kunna omdirigera några av de administrativa uppgifterna en mentor har idag, för att på så sätt få en djupare kontakt och bättre relation än vad många elever och lärare tycker att de har idag. En fråga som mitt tidsutrymme inte låtit mig forska i är hur ledningen ser på mentorskap. Det är ledningen som gör upplägget för mentorerna på skolan och jag kan inte låta bli och undra om de är medvetna om hur det fungerar idag? Vilka krav ställer de på mentorerna i förhållande till den tid som ges? Hur ser de på delat mentorskap och mentor till nya lärare? Att forska kring ledningens

(27)

tankar och synpunkter är nödvändigt i denna fråga eftersom det är de som sätter ramarna till hur allt ska fungera på skolan. Tyvärr har inte min tid räckt till detta.

Misstankarna kring problemet innan jag gjorde undersökningen har nu förstärkts och

bekräftats. Och genom att elevernas förväntningar tydliggjorts kan man som lärare genom att jobba mot dessa, förhoppningsvis i framtiden, ingå i mer givande mentorsrelationer än tidigare. Är vi nöjda med vår position (lärare som elev) så presterar vi också bättre.

(28)

Källförteckning

Bell, Judith. (2000). Introduktion till forskningsmetodik. Lund : Studentlitteratur. (201 s) Kvale, Steinar. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. (370 s)

Läroplan för den frivilliga skolformerna (2006). Lpf 94 (20 s)

Ulla, Lindgren. (2008). Mentorskap i skolan - en väg till utveckling. Kristianstads Boktryckeri AB. (63 s) Elektroniska källor: www.ne.se www.skolverket.se www.vr.se

(29)

Bilaga 1

Mentorskap i gymnasieskolan- förväntningar och möjligheter

Examensarbete

Mentorskap i gymnasieskolan- förväntningar och

möjligheter

Mentoring in high school- expectations and opportunities

Gabriella Molina

Sammanfattning

Innehållsförteckning

Inledning

Syfte och frågeställningar

Litteratur

Historik

Vad säger forskningen?

Mentorskapet idag

Mentorskap i Gymnasieskolan

Utvecklingssamtal

Metod

Forskningsmetod

Urval

Tillvägagångssätt

Tillförlitlighet

Resultat och analys

Enkätundersökning elever

Enkätundersökning lärare

Intervjuer

Slutdiskussion

Källförteckning

Intervju Mentorer

Förklara din roll/uppgift som

mentor:__________________________________________________________

_________________________________________________________________

_________________________________________________________________

_________________________________________________________________

Upplever du några svårigheter i din

roll?_____________________________________________________________

_________________________________________________________________

_________________________________________________________________

_________________________________________________________________

Vad tror du eleverna förväntar sig av sin

mentor?__________________________________________________________

_________________________________________________________________

_________________________________________________________________

_________________________________________________________________

Om du fick tillstånd att själv styra och göra ändringar i din tjänst/roll som

mentor, vilka ändringar skulle du då eventuellt

göra?____________________________________________________________

_________________________________________________________________

_________________________________________________________________

_________________________________________________________________

Hur tycker du att mentorspassen fungerat

hittills?___________________________________________________________

_________________________________________________________________

_________________________________________________________________

_________________________________________________________________

_________________________________________________________________

Övrigt____________________________________________________________

_________________________________________________________________

Vad är en mentor för

dig?_____________________________________________________________

_________________________________________________________________

_________________________________________________________________

_________________________________________________________________

Beskriv goda egenskaper hos en mentor

mentor?__________________________________________________________

_________________________________________________________________

_________________________________________________________________

_________________________________________________________________

Vad anser du är den viktigaste uppgiften en mentor

har?_____________________________________________________________

_________________________________________________________________

_________________________________________________________________

____________________________________________________________

Vad tycker du om mentorspasset idag? / Hur borde det se ut

isället?___________________________________________________________

_________________________________________________________________

_________________________________________________________________

________________________________________________________________

Finns det någon egenskap du saknar hos din mentor idag? Vilken i så

fall?_____________________________________________________________

_________________________________________________________________