• No results found

Härifrån till evigheten — En långsiktig arkivpolitik för förvaltning och kulturarv (SOU 2019:58)

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Härifrån till evigheten — En långsiktig arkivpolitik för förvaltning och kulturarv (SOU 2019:58)"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Yttrande Diarienr 1 (3)

2020-05-29 DI-2020-2072

Ert diarienr

Ku2019/02112/KL

Postadress: Box 8114, 104 20 Stockholm E-post: datainspektionen@datainspektionen.se Webbplats: www.datainspektionen.se Telefon: 08-657 61 00

Regeringskansliet Kulturdepartementet

Härifrån till evigheten — En långsiktig

arkivpolitik för förvaltning och kulturarv (SOU

2019:58)

Datainspektionen har granskat förslaget huvudsakligen utifrån

myndighetens uppgift att arbeta för att människors grundläggande fri- och rättigheter skyddas i samband med behandling av personuppgifter.

Inledningsvis konstaterar Datainspektionen att betänkandet inte innehåller någon utredning och analys av förslagens konsekvenser för den enskildes personliga integritet. Det gäller bland annat regleringen av den enskilda arkivsektorn och att de enskilda arkivinstitutionerna ska lämna uppgifter om arkiv till det nationella informationssystemet. Det klargörs exempelvis inte vilka personuppgifter som ska behandlas i systemet. Datainspektionen kan därför på förevarande underlag inte tillstyrka dessa förslag och lämnar följande synpunkter.

11.7.2 Enskilda arkivinstitutioners behandling av

personuppgifter

Enligt direktiven ska utredningen analysera om regleringen av de enskilda arkiven bör förändras för att kunna tillgodose behov inom rättsskipning, förvaltning, forskning och skydd för kulturarvet. Vidare ska utredningen utreda om de enskilda arkivens hantering av personuppgifter kräver ytterligare författningsstöd.

De enskilda arkivinstitutioner som får statliga bidrag föreslås i betänkandet regleras i arkivlagstiftningen. Enligt utredningen är därmed den rättsliga

(2)

Datainspektionen DI-2020-2072 2 (3) grunden fastställd enligt svensk rätt i överensstämmelse med

bestämmelserna i dataskyddsförordningen1.

Det är riktigt att dataskyddsförordningen förutsätter kompletterande nationella bestämmelser när grunden för behandlingen utgörs av en uppgift av allmänt intresse. När nationella bestämmelser föreslås räcker det dock inte med att fastställa den rättsliga grunden. De krav som ställs i

dataskyddsförordningen måste också utredas och analyseras. Dessa krav framgår bland annat av artikel 6 och när det gäller känsliga personuppgifter av artikel 9 och vad gäller behandling för arkivändamål av allmänt intresse artikel 89.1. Betänkandet innehåller inte någon sådan utredning och analys. Av artikel 6.3 i dataskyddsförordningen framgår att när grunden för

behandlingen fastställs i nationell rätt ska den uppfylla ett mål av allmänt intresse och vara proportionell mot de legitima mål som eftersträvas. Generellt innebär denna proportionalitetsbedömning att integritetsriskerna med viss personuppgiftsbehandling vägs mot de fördelar som behandlingen bidrar med till det ändamål som förslaget avser att uppfylla. För att

behandlingen ska vara tillåten måste fördelarna stå i rimlig proportion till nackdelarna. I detta ingår att bedöma om behandlingen av

personuppgifterna är nödvändig utifrån det avsedda ändamålet med

behandlingen och om det finns alternativ som är mindre integritetskänsliga. Någon sådan bedömning redovisas inte i betänkandet.

Vidare konstaterar Datainspektionen att det i betänkandet saknas en utredning av det lagliga stödet för behandling av känsliga personuppgifter och behandling av personuppgifter om lagöverträdelser liksom kravet på särskilda skyddsåtgärder vad gäller de enskilda institutioner som erhåller verksamhetsbidrag av statliga medel.

Datainspektionen anser att det, inom ramen för det fortsatta

beredningsarbetet, behöver göras en grundlig analys av vilka personuppgifter som kommer att behandlas och i vilken omfattning. Det behöver även

klargöras vad det finns för risker med behandlingen och hur personuppgifterna ska skyddas.

Datainspektionen har utarbetat dokumentet Vägledning för integritetsanalys som syftar till att underlätta arbetet med att analysera konsekvenserna för

1EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2016/679 av den 27 april 2016

om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän

(3)

Datainspektionen DI-2020-2072 3 (3) den personliga integriteten vid personuppgiftsbehandling (integritetsanalys) när förslag till lagar och föreskrifter tas fram. Även om dokumentet

utarbetades innan dataskyddsförordningen började tillämpas kan det vara till stöd i det fortsatta författningsarbetet. Dokumentet bifogas.

För de enskilda arkivinstitutioner som ska omfattas av Riksarkivets föreskriftsrätt vill Datainspektionen i detta sammanhang hänvisa till de synpunkter som inspektionen lämnade i sitt yttrande till Riksarkivets förslag till nya föreskrifter.2 Datainspektionen pekar i yttrandet på oklarheter i

föreskrifterna för stödet att behandla känsliga uppgifter. Datainspektionen rekommenderar också att Riksarkivet utreder behovet av föreskrifter som ger stöd för behandling av personuppgifter om lagöverträdelser. Om föreskrifter inte tas fram anser inspektionen att enskilda arkiv inte kommer att ha lagligt stöd för behandling av personuppgifter som rör lagöverträdelser. Dessutom påtalar Datainspektionen kravet på reglering av särskilda skyddsåtgärder. För övrigt anser Datainspektionen att den reglering, som föreslås av den enskilda arkivsektorn i den nya arkivlagen, är otydlig och svårtolkad. Exempelvis anges i betänkandet att de två inledande bestämmelserna ska gälla alla arkiv och vara riktmärken för de enskilda arkiven. Men

bestämmelserna blir svårtolkade då ett av syftena anges vara att tillgodose rätten att ta del av allmänna handlingar. Därefter anges att lagen ska gälla för sådana enskilda arkivinstitutioner som erhåller verksamhetsbidrag av statliga medel. Men det framgår att det bara gäller delvis och att arkivinstitutionerna dessutom inte omfattas helt av de två inledande bestämmelserna.

Detta beslut har fattats av enhetschefen Malin Blixt efter föredragning av juristen Caroline Cruz Julander. Vid den slutliga handläggningen har även chefsjuristen Hans-Olof Lindblom medverkat.

Malin Blixt, 2020-05-29 (Det här är en elektronisk signatur)

2 Remittering av förslag till nya föreskrifter om behandling av personuppgifter för

arkivändamål av allmänt intresse inom den enskilda sektorn, Datainspektionens yttrande 2019-09-19, dnr DI-2019-7715.

References

Related documents

Utredningen slår fast att redan dagens arkivlag stödjer detta, och att det inte finns något behov av att förtydliga att även kommunalförbund eller gemensamma nämnder kan vara

Det framstår inte som meningsfullt att - som föreslås i § 12 - lagstifta om planer för återlämnande eller överlämnande av arkiv till arkivmyndigheten.. Om det är

Fokus borde ligga på att värdera handlingar av vikt för bevarande och att myndigheterna själva borde kunna få mer befogenhet att avgöra detta efter att ha säkerställt

MUCF ställer sig positiv till en modernisering av arkivlagen, med en strävan att vara teknikneutral, och att den förstärker arkivens roll som en del av kulturarvet..

Avslutningsvis vill Region Västerbotten understryka att arkivsektorn inom flera områden är ekonomiskt eftersatt och utredningens förslag att tillföra ytterligare 10 miljoner vardera

För att säkerställa att korrekt information bevaras anser Riksantikvarieämbetet att undantagen borde utsträckas även till de arkiv som finns hos myndigheterna.. Även

Kommunstyrelsens arbetsutskott yttrar att Ronneby kommun inte har något ytterligare att tillägga än det yttrande som vi med vårt kommunalförbund Sydarkivera kommer att avge

Skatteverket menar därför att också Myndigheten för digital förvaltning, DIGG, bör vara delaktig i framtagandet av planen för fortbildning.. Det kan ske genom att i uppdragets