Samlaren
Tidskrift för
svensk litteraturvetenskaplig forskning
Å rg ån g 95 1 9 7 4
Svenska Litteratursällskapet
Detta verk har digitaliserats. Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa
en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden. Den maskinellt tolkade texten kan innehålla fel.
R E D A K T I O N S K O M M I T T É
Göteborg: Lennart Breitholtz
Lund: Staffan B jörck, Carl Fehrm an
Stockholm: Ö rjan Lindb erger, Inge Jo n sso n
Umeå: M agnus von Platen
Uppsala: G unnar Brandell, Thure Stenström
Redaktör: D ocent U lf W ittrock, Litteraturvetenskapliga institutionen, V illa vägen 7,
752 36 Uppsala
1 7 0
Recensioner av doktorsavhandlingar
lin g sk raft, m o d och en gag em an g av rad ik ala k v in nor i » T h e Fabian So c ie ty » o ch av su ffrag ettern a.
T . o. m. vid sin sk ild rin g av Je a n n e d ’ A r c i d ra m at S ain t Jo a n , 1 9 2 3 , har Sh aw haft dem ak tu ella och yttrad e i ett radio tal: » I f y o u read M iss Pank- h urst, y o u w ill und erstan d a g re a t deal m o re about the p sy c h o lo g y o f Jo a n and h er p o sitio n at the trial, than yo u w ill b y read in g the h isto rical ac cou n ts [ . . . . ] »
SL sam m anställer M rs W a rre n ’s P ro fe ssio n , 18 9 4 , m ed dåtiden s sk an d alo m su sad e avslö jan d en av » v it slavh an d el» i E n g lan d och de e n g elsk a u n ive rsiteten s ö p p n an d e fö r k vin n o r.
M a jo r B a rb a ra ses i relatio n till de m ö jlig h e te r unga flic k o r, som o p p o n erad e m ot d en v ik to ria n ska k v in n o ro lle n , e rb jö d s in om Frälsn in gsarm én , d ä rfö r att m an där to lk ad e B ib e ln p o sitiv t till k vin n o rs p red ik an d e. So m b ak gru n d till P y g m a lio n b e ly se s flic k o rs utb ild n in gssituation , särskilt in om lägre sam h ällsk lasser, och till G e ttin g m ar ried tas dåtiden s k v in n o d isk rim in e ra n d e äk te n skap slagstiftning upp etc.
D e t är in fo rm atio n er som g ö r att d ram ern as ten d en s k o m m e r n ärm are o ch b lir an gelägn are.
M an frågar sig bara, v a rfö r m etod en frångås i b eh an d lin gen av Sain t Jo a n . Sh aw har tyd lig en v arit fö rtju st i Je a n n e d ’A r c s » ok vin n liga» svar i de au ten tiska rätteg ån g sp ro to k o llen . N ä r h o n v ä g ra de rätta sig e fte r trad itio n ella se d e r b eträffan d e k vin n lig k läd ed räk t och k vin n liga sysslor, sa hon t. ex .: » T h e re are p len ty o f o th er w o m en to d o it; but th ere is n o b o d y to d o m y w o rk » . Je a n n e d’A r c k an o n iserad es 1 9 2 0 , och Sh aw har u p p en b arlig en inte b ara tän kt på su ffrag ettern a, när han sk re v d ram at, utan o ck så p å k vin n o u p p fa ttn in g ar och k vin n o rs v illk o r u n d er m ed eltid en , v ilk e t avh an d lin g en ty vä rr inte g år in på.
P e rso n re g iste r saknas, m en avh an d lin gen är fö r ö vrigt lätt att hitta i och läm p lig fö r u n d ervisn in g s- ändam ål g e n o m v älv ald a citat och lättläst stil.
Karin Westman Berg
R o n n y A m b jö rn sso n :
Samhäll smodern. Ellen Keys
kvinnouppfattning till och med 1896.
In stitu tio n en fö r id é- och lä rd om sh isto ria vid G ö te b o rg s u n iv e r sitet. (Sten cil.) 19 7 4 .R o n n y A m b jö rn sso n s avh an dlin g fö r d o k to r se x am en har en ligt hans eg en utsago i fö r o r d e t en lån g fö rh isto ria, v ilk e t kan fö rk la ra dess h e te ro g e na k araktär. D e n sen are d elen av b o k e n är en g e n e tisk stu d ie ö v e r » E llen K e y s syn p å k vin nan och ä k te n sk ap et till o ch m ed 1 8 9 6 » ; detta avsn itt som u pptar d ryg t hälften av den v o lu m in ö sa
sten-cilen var u rsp ru n g lig en en licen tiatavh an d lin g fram lagd p å H e n r ik San d b lad s sem in ariu m . A m b jö rn sso n s fram ställn in g här an slu ter sig nära i u p p läggn in gen till m in d o k to rsa vh a n d lin g , E llen K e y s v ä g från k riste n d o m till liv stro ( 1 9 5 3 ) , m en g en o m sin tålm o d iga o ch sam vetsgran n a k o n c e n tration på alla h en n es u ttalan den i k vin n o fråg an ( jfr m in avh an d lin g s. 3 9 6 f., not 4 6 ) g e r fö r fa t taren en ty d lig a re bild än m an h aft fö ru t av de m ån ga sk iftn in g ar som E llen K e y s k v in n o sy n g e n o m g ick fram till d e båd a strid ssk rifte rn a från 18 9 6 , M issb ru k ad k v in n o k ra ft sam t K v in n o p s y k o logi o ch k v in n lig lo g ik . O ck så V e rd a n d isk rifte n So cialism och in d iv id u alism ( 1 8 9 5 ) blir fö re m å l fö r b ehan dlin g.
A m b jö rn sso n kan v äl inte ha u n d g ått att u p p m ärk sam m a en uppsats i Sam laren 19 6 7 om E llen K e y o ch nittiotalets k u ltu rd eb att, m en han har inte u tn yttjat den fö r sin u n d ersö k n in g . H an talar (s. 1 4 6 , 2 4 7 ) o m ett b re v k o n c e p t v a ri E lle n K e y b erättar om sin N ie tz sch e -lä sn in g : » B r e v e t som [o c k så !] i an d ra av se en d en är in tressan t, lig g e r un- d a n stu c k et i en b u n t an teck n in g ar av annan k a ra k tär.» På vaga g ru n d e r v ill A m b jö r n ss o n d atera » b re v e t» till som m aren 1 8 9 5 . J a g har (Sam laren 1 9 6 7 , s. 3 0 ff.) u p p e h å llit m ig v id E lle n K e y s N ie tz sc h e -tillä g n e lse p å S k a g e n so m m aren 18 9 6 och v id d en fö rä lsk e lse i G u s t a f S te ffe n som k o m m e r till u ttry ck i b re v k o n c e p te t. » H a n är en gen ialisk m än n isk a i h ö g g rad och av d e få an dliga ö verm än n isk o rn a , v ilk a s o m d ö m e m an sk attar» , sk re v hon till H eid e n sta m den 4 ap ril 18 9 6 . A m b jö rn sso n had e h aft skäl att fö r a in såväl den unge G u s t a f S te ffe n som den ty sk e socialisten G e o r g v o n V o llm a r ännu m er i b ild en . E n an tec k n in g s b o k (Ellen K e y s sam lin g 2 :9 . K u n g l. B ib i.) v isar hur E lle n K e y i an slu tn in g till sin u tla n d sresa 1 8 9 0 och ett b e sö k hos V o llm a rs o rie n te ra r sig i » fu n d am entala so c ia listsk rifte r» ; 18 9 4 då hon p å so m m aren ån yo b e sö k te m ak arn a i B a y e r n , u tk äm p ad e G e o r g von V o llm a r h eta d u ster m ed A u g u s t B e - bel. I Ju lfa c k la n 18 9 4 p o rträ tte ra d e B ra n tin g d e båda » p rö v ad e, v ä rld sb e k a n ta k äm p arn a fö r so c i ald em o k ra tin » . A m b jö rn ss o n som ägn ar e tt k a p i tel åt att stu d era d e t sociala p e rs p e k tiv som E llen K e y teck n a d e i In d iv id u alism o ch socialism hade m ed fö r d e l k u n n at u tn y ttja A n to n A n to n sso n s sto ra artik el i sam m a s o c ia ld e m o k ra tisk a ju ltid ning 18 9 5 om E lle n K e y s sk rift. A n to n sso n fra m h ö ll att E lle n K e y som sjä lv erk ä n t att hon inte fö rsto d »frågan s n a tio n a le k o n o m isk a sid a» , b e d ö m d e so cialism en m er so m en » k u ltu rfö r e te e l se» än som en » k lassk am p » . » V a rm t och g rip an d e har em ellertid fr ö k e n K e y sk ild rat d e t n u varan d e sam hällets o lä g e n h e te r, hur m a ssp ro d u k tio n e n och k o n k u rre n se n in v e rk a p å in d iv id ern a, bland v ilk a d agliga o ffe r k rävas bland sm å in d u striid k are , litte ra tö re r, artister m. fl. [. . .] o ch då d e ä k te n
Recensioner av doktorsavhandlingar
1 7 1
sk ap liga k än slo rn a g e n o m ek o n o m in s in v erk a n fö rk ry m p a s e lle r fö rvild as, så ö n sk ar h on , lik so m alla d e få stora, ädla o ch tän kan d e an d arn a bland de b o rg e rlig a e lem en ten , att sam h ället m åtte o m danas.» A n to n sso n o p p o n e ra r sig em e lle rtid m ot E llen K e y s b ek än n else till
anarkismens
ideal. E n id eell an arkism fö re trä d d e s, m en ar han, »av några få veten sk ap sm än , filo s o fe r o ch fö rfa tta re , [. . .] fö r v ilk a frih eten är allt.» D e t var in te n o g att v ara » frisin n ad » , h eter d et v id are, även om m an som E llen K e y slitit b o rt trik o lo re n fö r ö go n en och b livit » frisin n ad fö r n u tid en » ; m an m åste o ck så fö rstå h ela b e ty d e lse n av k lassk am p en o ch p r o le tärrö relsen . H ja lm a r B ran ting sk u lle i So cial- D e m o k ra te n 18 9 8 k o m m a att attac k era » h errar och d a m er salo n gsan arkister» — Ib sen , E lle n K e y o. a. — som g jo r d e sig till fö re sp rå k a re fö r d et falska, ab so lu ta frih e tsb e g re p p b o u rg eo isin stän digt tagit p å en tre p re n a d ! T ill fö rsv a r fö r E lle n K e y g e n te m o t B ra n tin g fram träd d e M au ritz H e ll b e rg m ed en led are i K arlstad stid n in g en ( 1 ju ni 18 9 8 ). E n e k o n o m isk u tjäm n in g av liv sv illk o re n som sk än k te alla en tryg gad o ch m än n isk o v ärd ig existen s g a v b ara en grun d fö r fram tid en s k u ltu r sam hälle, b eto n ad e H e llb e r g ; » d etta k u n d e inte u p p b y ggas av n åg ot annat m aterial än fö räd lad e p e rso n lig h e te r.» D e t är talat helt i E lle n K e y s och G u s t a f S te ffe n s anda. O c h i H ja lm a r O h rv alls, kan m an tillfo g a; som go d v e rd a n d ilib e ra l o ch M ill-lä rju n g e had e Ö h rv all n a gelfa rit E llen K e y s sk rift om In d iv id u alism o ch socialism i m an u skrip t o ch h ärvid m ed tillfred sställelse k u n n at k o n statera att hon inte lät d en in d iv id u ella fr ih e ten k o m m a fö r m y c k e t i kläm !E lle n K e y fram h ö ll 18 9 8 att Ib sen såg k v in n o r na som v ä g le d d a av en säk ra re in stin k t än m än nen ; i M issb ru k ad k v in n o k ra ft talade hon som ja g p å v i sat i m in S a m laren -u p p sats i an slutn in g till L au ra M arh olm om kvin nan s » vild h et, d en n a m ed själv a u rn atu ren d ju p t fö rb u n d n a väse n sart» . Å rh u n d ra dets sn illrik aste k v in n o r var alla en iga om att k v in nan inte kan le v a lik a ak tivt o ch in ten siv t inom två o lik a liv so m råd e n , fö rk la ra d e E lle n K e y o ch stö d de sig därvid i sin fö ljd s k r ift K v in n o p sy k o lo g i och k vin n lig lo g ik p å » T y sk la n d s en d a g en iala kvin n a, L au ra M a rh o lm » m en o ck så på »E n glan d s finaste k vin n liga p en n a, G e o rg e E g e rto n » . D e t är » val frän d sk ap er» som E llen K e y lärd e k än n a p å 18 9 0 - talet. R o n n y A m b jö rn ss o n har ju ty v ä rr inte b e handlat E lle n K e y s fö rk u n n e lse k rin g s e k e lsk ifte t; jag an ser att d et had e v a rit ett m er fru k tb äran d e grep p att inte m ed sam m a u tfö rlig h e t b eh an d la E llen K e y s »syn p å k vin n an o ch äk te n sk a p e t till och m ed 18 9 6 » (A m b jö rn sso n s an slutn in g till fram ställn in gen i m in d o k to rsa vh a n d lin g är ännu stö rre än vad som fram g år av notern as hän visning) o ch i gen g äld ställa E llen K e y som » se k e lsk ifte ts to n giv an d e o p in io n sb ild a re » i fråga om id e a lise
rin gen av fa m iljen o ch h em m et (jfr fö ro rd e t) di re k t i centru m . A m b jö rn ss o n har em ellertid e fte r sin g en o m p lö jn in g av E llen K e y s o try c k ta » tan k e b ö ck e r» o ch annat m aterial i o ch fö r den g e n e tisk a u n d ersö k n in g en av E llen K e y s k vin n o sy n t. o. m. M issb ru k ad k v in n o k ra ft fu n n it an dra u p p g ifter an gelägn a. » A v h an d lin g e n m åste v id g as» , h eter d et i fö ro rd e ts rek ap itu latio n . »I fö rsta hand gälld e d et att an aly sera k v in n o rö re lse n s strategi [. . .] D e t v isad e sig snart att k v in n o rö re lse n inte var en h e t lig utan sö n d e rfö ll i två rik tn in gar, en b o rg e rlig och en socialistisk m ed b ara d elvis lik a p ro g ra m .» S å långt är allt g o tt o ch v äl; m en p ro b lem a tik en sö n d e rfö ll som A m b jö rn sso n k o n statera r »i en se rie frå g o r som alla tyck tes in n efatta v ara n d ra som k in e sisk a askar. Frågan b le v m ed v ilk e n av dessa askar u n d ersö k n in g en sk u lle ta sin b ö rja n .» A m b jö rn sso n är så v itt ja g v e t m arxist till sin åsk åd ning o ch han har i an slutning till M a rx och E n g e ls v e la t se p ro d u k tio n e n av id é e r o ch fö r e ställnin gar som fö rst o ch främ st o m ed elb art sam m an flätad e m ed m än n isk orn as m ateriella v e r k sam het. Sålu n d a fö rsätts läsaren av hans avhan d lin g allra fö r st till »kvin n an s fa k tisk a v illk o r» i jo rd b ru k ssa m h ället; en u tg ån g sp u n k t u tg ö r G u n nar Q u ists båda g ru n d läg g an d e arb eten K v in n o frågan i S v e rig e 1 8 0 9 - 1 8 4 6 sam t F re d rik a B r e - m er o ch kvin nan s em ancip ation. A m b jö rn ss o n har läst in sig väl i den socialh isto risk a litteratu ren o ch g e r en sum m erin g av d en re fo rm v e rk sa m h e t som ägd e rum i rik sd ag en och p å an d ra håll i fråga om bl. a. den o g ifta kvin nan s ställnin g. N å g r a m er o u tre rad e slu tsatser drar han e m ellertid inte. E tt fö lja n d e avsn itt som b eh an d lar » D e n b o rg e r lig a k v in n o rö re lse n i S v e r ig e » , har lik aså en sam m an fattande k arak tär; sp ec iellt gran skas T id s k rift fö r h em m ets inställn in g i en rad frå g o r, F re d rik a B re m e rfö rb u n d e ts fö rsta v e rk sa m h e t o ch tid sk rif ten D ag n ys fö rsta d ecen n iu m 1 8 8 6 - 9 6 . M e r p ro - b lem d eb atteran d e är d e sid o r som b e rö r »den sp littrin g av k vin n o sa k e n » som fram träd er i S v e rige p å 18 8 0 - o ch 90-talen . A m b jö rn sso n b e te c k nar som vatten d elare m ellan den trad itio n ella k v in n o rö re lse n o ch k vin n o sa k e n s nya, m er rad i k ala d e b a ttö re r d essa sen ares fo rm av in d iv id u a lism o ch ero tisk id ealism sam t » arb e tarfråg an ». » Ä k te n sk a p sfrå g a n , sed lig h etsfråg an , arb eta rfrå gan b le v sp ric k o r i d e t b o rg e rlig a sam h ället v ilk a b lo ttad e en ny m e d v e te n h e t [ . . . ] » D e n b ara alltfö r sk issartad e re d o g ö re lse n fö r »d en so c iald e m o k ra tisk a k v in n o rö re lse n » i T y sk la n d o c h fö r k vin n o fråg an s b eh an d lin g in o m den ty sk a so c ial d em o k ratin har o n ek lig en en viss relev an s fö r stu d iet av E llen K e y s sk rift In d iv id u alism o ch socialism . I d en n a hän visar E lle n K e y e m ellertid vid sidan av G e o r g v o n V o llm a r till e n g e lsk a socialister. A m b jö rn sso n syn es m ig fö rtjä n stfu llt k larläg g a hen n es an slutning till fö rfa tta re som
ij2
Recensioner av doktorsavhandlingar
W illiam M o rris o ch A . R . W allace, e v o lu tio n sb io lo g e n .1
E tt i h ö g grad d isk u tab elt id é h isto risk t parti i b o k e n s fö rra h älft sö k er sk ilja m ellan tre id étrad i tio n er: fa m ilje p rin c ip e n , p e rso n lig h e tsp rin c ip e n sam t något som A m b jö rn ss o n e fte r T h o rild vill b e te c k n a som » K v in n o k ö n e ts n aturliga h ö g h et». In d e ln in g sg ru n d en är fö rv isso o ly c k lig o ch lån g sö k t och sp ec iellt la b o re ra r A m b jö rn sso n m ed p erso n lig h etsp rin c ip en p å ett sätt som redan vid disp u tatio n en in b ju d it till hård kritik. L y c k lig tv is har detta lösa id é h isto risk a sch em a inte i alltför h ö g grad fått slå ig en o m i d en till E llen K e y s eg en syn p å kvin n an o ch äk te n sk ap et kn u tn a fram ställ ningen. J a g å terv än d er nu till detta sen are (m en alltså tid igare utarb etad e) parti som o n e k lig e n u t g ö r ett g e d ig e t b id rag till E lle n K e y -fo rsk n in g e n . D e g ifta k vin n o rn a talar, h eter d et i » tan k eb ok » I X i en o try c k t an teck n in g som A m b jö rn sso n fö r bigår, » m o t d e o g iftas frig ö re lse och o re ra om den k vin n liga k allelsen av m ak a o ch m o d er m ed de rik as b o tten lö sa e g o ism » . V a r d et d en o g ifta kvin nan s fe l att den n a k a lle lse inte b liv it h en n es, frågar E llen K e y . » Ä r d e t rättvist att hon i nam net av den ly c k a som b lir hen n e n ekad b erö v as d et b röd eller d e t arb ete som kan k o m m a hen n e något att g lö m m a den n a fö rlu st.» A m b jö rn sso n fram h ål ler i sitt in gåen d e studium av » tan k eb ö c k ern as» m ån ga an teck n in gar om kvin n an , hen n es ställnin g o ch natur att där rym s bestäm d a u ttalan den
för
kvin nan s em an cip ation m o t bak gru n d av den sju n k an d e äk te n sk a p sfre k v e n se n o ch han avläser »en viss fö rän d rin g i E llen K e y s ställnin gstagan den i y rk e s- och u tb ild n in g sfrågo r». H a n u p p m ä rk sam m ar fad ern s in flytan d e — kvin nan s sanna em ancip ation fö rk la ra d e E m il K e y 1 8 5 1 m ed ett citat från F re d rik a B re m e r in n eb ära att » b liv a gu- d a fö d e rsk a åt en ny värld » — o c h han g e r E llen K e y rätt när hon vid se k e lsk ifte t hävd ad e att den gru n d syn som d ik terad e hen n es ställn in gstagan den i k vin n o fråg an fanns u tfo rm ad redan u n d er u n gd om såren . E lle n K e y talar sjä lv i M issb ru k ad k v in n o k ra ft om sin » e ro tisk a id ealism » . J a g har i u pp satsen »E llen K e y , A lm q v ist o ch se k e lsk ifte ts id éd eb att» (Sam tid o ch Fram tid 1 9 5 1 ) u p p visat h en n es tid iga an slutning till C . J . L. A lm q v ists äk ten sk ap ssyn .
G e o r g B rä n d e s vars b e ty d e lse fö r E lle n K e y har b ehan dlats av H o lg e r A h le n iu s och av m ig, d r ö je r A m b jö rn sso n p åfallan d e litet vid . D e n n e syn es m ig g e n o m g å e n d e hålla en fin ton som v i sar en v e rk lig in le v e lse i m aterialet. O m E llen K e y o ch h en n es v än in n o r, A n n a W h itlo ck m. fl. 1 M o r r is ’ stu dium av M a rx ägnas sto r u p p m ärk sam h et i Paul M e ie rs 8 0 0 -sid iga v e rk
La
Pensée
Utopique
de
William
Morris
(Paris19 7 2 ) .
s k riv e r han sålunda: » D e t är ingen u n ken p ro v in sialism , ingen instängd m am sell kam m are som an das ur d eras b rev. M an b efan n sig m itt i id é strid ernas E u ro p a, man flyttad e h e m m a fro n te rn a allt e fte r d e k o n tin en tala fro n tfö rsk ju tn in g a rn a .» (S. 1 2 4 .) L ik so m fö ru t A x e l F o rsströ m o ch jag s jä lv går A m b jö rn sso n g ru n d lig t in p å E llen K e y s v ä n skap m ed U rb an v on F e ilitzen ; bara » p å någon en stak a p u n kt» säger han sig ha fu n n it an led n in g att d isk u te ra den bild som tid ig are getts av fö r h ållan d et (s. 1 5 2 not). A m b jö rn ss o n har h aft till gån g till Feilitzen s d a g b o k sb re v i a v sk rifte r g jo r d a av d en n e s d o tte rd o tte r S o n ja C asp a rsso n , som nu är avliden . (T y v ä rr är a v sk rifte rn a inte fu llstän diga; alla m er p e rso n lig a avsn itt har u teläm nats.) D e n bild av F e ilitzen s b ild n in g sg ån g som F o r s ström teck n at i sin in n e h å llsrik a av h an d lin g ( 19 2 4 ) blir nu i n ågra av se en d en y tte rlig a re n yan serad . U n d e r hö sten 1 8 8 1 h an dlar sn art sagt v a rje b rev om Ib se n ; d et är när Fe ilitzen s k riv e r sin b o k om Ib sen o ch äk te n sk ap sfråg an . » E llen K e y finn s vid hans sida, instäm m an d e, tilläggan d e, avvisan d e. F e ilitzen tar in try ck , sk riv e r o m o ch rättar. S tö r sta h in d ret fö r ä k te n sk ap ets fö rv e rk lig a n d e m ö ter från m an nen s sida, sk riv e r Fe ilitzen i en an alys av P e e r G y n t o ch från g år d ärm ed sin tid igare u p p fattn in g o ch närm ar sig K e y s .»
På trö sk eln till åttiotalet tillägnar sig E llen K e y ett u tv e c k lin g sb io lo g isk t p e rsp e k tiv . J a g har i m in avh an d lin g (s. 1 5 9 ff.) v isa t h u r G e o r g e E lio t ställde E llen K e y in fö r en sträng etik , b aserad inte m in st p å den n ya läran om fö rv ä rv a d e e g e n sk a p e rs ärftligh et. A m b jö rn ss o n k o m p le tte ra r m in fra m ställnin g m ed ett in tre sse v ä c k a n d e avsn itt (s. 2 0 0 ff.) om »d e an dliga n aturlagarna» o ch tar v id a re upp S p e n c e rs in ställn in g i k vin n o fråg an . » H o s S p e n c e r k u n d e E lle n K e y fin n a b elä g g fö r sina id é e r om k ö n en s p o la rite t o ch o m d et m o n o gam a k ä rle k sä k te n sk a p e t [ .. .] K v in n a n s trad itio n ella k ö n sro ll fic k här en ny b eto n in g som k u n d e fy lla den m ed nytt in n eh åll.» H u r E lle n K e y k o m m e r »d et u n ga S v e rig e » till m ö tes o ch hur h en n es nya u p p fattn in g i k vin n o frå g a n fo rm u le ra s i upp satsen O m re a k tio n e n m o t k vin n o fråg an ( 18 8 6 ) lik so m i m in n estec k n in g arn a ö v e r V ic to ria B e n e d ic tsso n , S o n ja K o v a le v s k y o ch A n n e C h a rlo tte L e ffle r ägnas åtsk illig t u trym m e, v arv id o ck så E llen K e y s fö rh å lla n d e till S o p h ie A d le r- sp arre träd er i fö rg ru n d e n . A m b jö rn ss o n s fra m ställnin g u tm yn n ar i en g ra n sk n in g av b ro sc h y re n M issb ru k ad k v in n o k ra ft, o ch här g e s en g o d u t g ån g sp u n k t fö r e tt fo rtsatt stu dium av E lle n K e y s k vin n o sy n . I L iv s lin je r s fö rsta band ( i 9 ° 3 ) k å sera d e hon ånyo o ch m ed stor vältalig h et b e g r e p p e t » sam h ällsm o d erlig h et» .
