_____________________________________________________
Religionsvetenskap 61-90hp
_____________________________________________________
Religionsundervisning på gymnasiet
En undersökning om hur niondeklassare i Kalmar vill ha det!
Maria Nilsson
Anna Ragnarsson
C-uppsats 15 p Handledare: Roland Hallgren Högskolan i Kalmar Examinator: Torsten Löfstedt Vårterminen 2008 Humanvetenskapliga Institutionen
HÖGSKOLAN I KALMAR Humanvetenskapliga institutionen
Arbetets art: C-uppsats, 15hp
Titel: Religionsundersökning på gymnasiet – Hur niondeklassare i Kalmar vill ha det! Författare: Maria Nilsson, Anna Ragnarsson
Handledare: Roland Hallgren Examinator: Torsten Löfstedt Kurs: Religionsvetenskap 61-90hp
ABSTRACT
Syftet med vår undersökning är att se hur elever i nian vill att deras kommande religionsundervisning på gymnasiet ska se ut, samt undersöka om det skiljer sig något mellan killar och tjejer. Vi besvarar våra frågeställningar genom att dela ut enkäter och intervjua elever i Kalmar. Resultaten vi får fram i vår undersökning är bland annat att tjejer är mer intresserade av religion än killarna, eleverna vill diskutera och påverka sin egen undervisning samt vill läsa om annat än de fem världsreligionerna.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING 1
1.1 Syfte och frågeställning 1
2. BAKGRUND 2
2.1 Vad säger styrdokumenten? 2
2.2 Tidigare forskning 3
3. METOD OCH MATERIAL 9
3.1 Enkät 9
3.2 Intervjuer 10
3.3 Avgränsning och urval 10
3.4 Kvalitativ eller kvantitativ studie 11
3.5 Reliabilitet och validitet 11
4. RESULTAT 12 4.1 Enkät 12 4.2 Intervjuer 19 5. DISKUSSION 22 5.1 Enkäterna 22 5.2 Intervjuerna 25 5.3 Slutsats 27
5.4 Reliabilitet och validitet i vår uppsats 28
6. SAMMANFATTNING 30
LITTERATURFÖRTECKNING 31
BILAGA 1 33
1. INLEDNING
Vi studerar till religionslärare på gymnasienivå och vi vill med vår uppsats undersöka någonting som vi kan ha nytta av i vår framtida yrkesutövning. Vi har båda erfarenheter av att elever uttrycker missnöje över innehållet i religionsundervisningen på gymnasiet. Skolverket skriver i kursplanen för religion A att eleverna ska känna till kristendomens och några andra världsreligioners och andra livsåskådningars grundläggande uttrycksformer, tro och idéer.1 Vi tolkar det som att man då som lärare inte bara ska lägga fokus på världsreligionerna utan också hinna med en del annat. Detta är en bra tanke, men våra erfarenheter är att elever på gymnasiet tycker att för mycket fokus läggs på världsreligionerna och att de snarare vill lära sig om nya religioner, inte upprepa sådant de läst tidigare.
1.1 Syfte och frågeställning
Vi vill med vår uppsats undersöka om våra erfarenheter, att elevernas önskemål inte tillgodoses, stämmer genom att fråga elever som går i nionde klass. Vi vill också ta reda på vad de tycker om religionsämnet eftersom det ger en bild över den verklighet vi kommer att möta som färdiga lärare. Vi har valt att fråga 106 elever i fem olika klasser på tre skolor i Kalmar. Vårt syfte är att undersöka hur dessa elever tror att deras kommande religionsundervisning på gymnasiet kommer att se ut samt vilket innehåll de önskar.
Vi har utgått från följande frågeställningar:
• Hur vill elever i nian att deras kommande religionsundervisning på gymnasiet ska se ut?
• Skiljer det sig något mellan killar och tjejer gällande hur de vill ha sin religionsundervisning på gymnasiet?
• Är eleverna intresserade av religion?
• Skiljer sig intresset åt mellan killar och tjejer?
2. BAKGRUND
I det här avsnittet tar vi upp vad styrdokumenten skriver om vad som förväntas av eleverna gällande de mål som eleverna ska ha uppnått i religionskunskapen under de olika stadierna av utbildningen. Vi kommer också att ta upp tidigare forskning i ämnet.
2.1 Vad säger styrdokumenten
I kursplanerna för grundskolan samt religion A och B på gymnasiet kan man se hur målen för eleverna ändras. Det ger oss en bild av hur undervisningen förändras och det kan vi sedan koppla till de resultat vi får av vår undersökning.
2.1.2 Religionskunskapen i grundskolan
När eleverna går ut nionde klass så ska de ha uppnått följande mål. Eleven skall
- kunna reflektera över och formulera sig i för henne eller honom viktiga livsfrågor, - kunna föra etiska resonemang och se konsekvenser av olika ställningstaganden,
- ha kunskap om kristendomens påverkan på det svenska samhället, dess grundläggande värderingar, traditioner, konst och litteratur,
- ha kunskap om symboler, riter, centrala berättelser och trosuppfattningar i några världsreligioner samt om grundtankar och uttrycksformer i några andra livsåskådningar.
- ha kunskap om hur estetiska uttryck som konst, musik och dans gestaltas i olika religiösa sammanhang.2
2.1.3 Religion A på gymnasiet
Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs. Eleven skall
- kunna beskriva och förstå hur religion och livsåskådning tar sig uttryck i människors sätt att tänka och handla,
- känna till kristendomen och några världsreligioners grundläggande uttrycksformer, tro och idéer,
- kunna relatera religioner och andra livsåskådningars uttrycksformer, tro och idéer till problemsituationer i vardags- och yrkesliv,
- kunna samtala om problemsituationer i vardagen och yrkeslivet utifrån en given etisk och moralisk utgångspunkt,
- kunna identifiera och ta ställning till sådant som befrämjar eller som strider mot grundläggande värden i samhället,
- kunna reflektera över andra människors olika sätt att tänka om liv, tro och etik,
- förstå vad de egna värderingarna betyder för självuppfattningen och för hur man uppfattar människor i sin omgivning.3
2 Kursplan för religion i grundskolan (2000). 3 Kursplan för religion i gymnasieskolan (2000).
2.1.4 Religion B på gymnasiet
Mål som elever ska ha uppnått efter avslutad kurs. Eleven skall
- kunna dokumentera med hjälp av texter och urkunder kunskaper om kristendomens och några andra världsreligioners och livsåskådningars grundtankar, traditioner och uttrycksformer samt kunna jämföra och diskutera olika religioners människo- och samhällsuppfattningar,
- kunna identifiera och beskriva viktiga och principiella frågor som har med tro, etik och livsåskådning att göra,
- kunna klargöra och ge motiv för olika uppfattningar om tro, etik och livsåskådning samt förstå innebörden i sådana motiveringar,
- kunna argumentera för ett ställningstagande i frågor om tro, etik och livsåskådning.4
2.2 Tidigare forskning
Religionsundervisningen är ett omdebatterat ämne. Diskussionerna huruvida undervisningen ska utgå ifrån elevernas livsfrågor eller utgå ifrån de olika religionernas innehåll går isär. Enligt läroplan för grundskolan 1962 var målet med undervisningen inte enbart kunskap utan även en personlighetsutveckling. Det är förstås nödvändigt och nyttigt att diskutera undervisningens innehåll och mål och vi har, som tidigare nämnts, också styrdokument och kursplaner att ta hänsyn till och rätta oss efter för att hitta en lämplig och passande religionsundervisning. Enligt Selander förbereds och utförs religionsundervisningen efter vad läroboken och läraren anser vara relevant och vad eleverna klarar av.5 Alltså är religionsundervisningen och all annan undervisning beroende av lärarens inställning till ämnet och vad denna anser mest väsentligt, vilket i sin tur påverkar elevernas inställning till ämnet. Selander talar också om de didaktiska grundfrågorna vad, hur och varför. Där vad innebär synen på människan, eleven och innehållet. Hur talar om sambandet mellan innehåll - metod och samhälle - metod. Varför ska ifrågasätta förhållandet mellan människosyn och samhälle.6
Detta är tre viktiga frågor som varje lärare böranvända i samband med sin undervisning, dels i förberedelsestadiet men även när hon efter en lektion eller temaområde utvärderar arbetet, för att uppnå ett optimalt ämnesmedvetande. De didaktiska frågorna har bidragit till en utveckling inom religionsundervisningen där övergången från objekt till subjekt och från ett slutet till ett öppet synsätt har blivit mer påtagligt.7 Utgångspunkten för religionskunskapen i Lgr80 är i första hand elevernas erfarenheter, tidigare kunskaper och färdigheter och inte
4 Kursplan för religion i gymnasieskolan, (2000). 5 Selander S-Å. (1993) s.10
6 Selander S-Å. (1993) s.10 7 Selander S-Å. (1993) s.13
ämnesinnehållet.8 Selander påpekar vikten av att diskutera livsfrågorna med gymnasielever, frågor om livets mening, döden och vad som kommer efter anses klart viktigare än t.ex. teodicéproblemet.9 Redan 1962 upplevde man att det saknades engagemang i klassrummen och lärarna vågade inte engagera sig av rädsla för att bryta mot principen om objektivitet. Det gjordes en del elevundersökningar och det visade sig att den avgörande faktorn för religionsundervisningen var att undervisningen handlade om vad politiker och teologer ansåg vara relevant och inte vad eleverna ansåg vara intressant.10
Keijo Eriksson har forskat kring ämnet hur skolundervisningen kan utvecklas så att ungdomar stimuleras till att reflektera i ämnet religionskunskap.11 Hans avhandling påvisar att en demokratisk och elevaktiv undervisning, där varje elev får arbeta utifrån sina egna premisser med elevernas tänkande som utgångspunkt för lektionsinnehåll, ökar elevernas engagemang och motivation för religionsämnet. Eriksson hävdar också att ett undervisningsprogram, som låter eleverna skriva och i dialog med andra samtala om sina tankar och funderingar, skapar gynnsamma inlärningsmöjligheter vilka underlättar för elever att utveckla en personlig livsåskådning.12 Eriksson diskuterar även skillnader mellan tjejer och killar. Fler tjejer
reflekterar över Gud och religionens betydelse, det är endast tjejer (i den undersökningsgruppen) som funderar kring konfirmationens betydelse. Däremot var funderingar kring vikten av en tro för att ge livet mening lika fördelat mellan könen.13
Anna Koivisto har skrivit en uppsats med syfte att bland annat undersöka gymnasieungdomars inställning till och intresse för religionsundervisningen. I en enkätundersökning ställde hon frågan ”tycker du att ämnet religion är intressant?” till en gymnasieklass i årskurs 3. På den frågan svarade flertalet (78 %) ja, resterande elever (22 %) svarade nej och de var alla killar.14 I en annan fråga huruvida eleverna önskade att
religionsundervisningen skulle förändras eller behållas, var flertalet nöjda. De elever som önskade en förändring hade önskemål om mer film, men det verkade också finnas ett behov av en ”… gästföreläsare från annat land med annan religion som kan svara på sån´t som inte läraren kan svara på”. Koivisto ställde även frågan ”vad vill du lära dig om i religion?” Här 8 Selander S-Å. (1993) s.16 9 Selander S-Å. (1993) s.64 10 Selander S-Å. (1993) s.59 11 Eriksson K. (1999) s.11 12 Eriksson K. (1999) s.190 13 Eriksson K. (1999) s.142 14 Koivisto A. (2005) s.18
hade hon fasta svarsalternativ och det alternativ som flest elever (83 %) valde var: ”vad människor med andra religioner anser är rätt eller fel jämfört med vårt sätt att se på olika saker.”15 Hon frågade även eleverna: ”finns det något du önskar inte fanns med i
religionsundervisningen?”. Majoriteten var nöjda med den undervisning de fått, men några elever ville ha en förändring och då önskade de mindre lektionstid av kristendomen, judendomen och islam. De slutsatser Anna Koivisto drar är att tjejernas intresse för religion är större än pojkarnas och detta menar hon kan bero på att religion handlar mycket om känslor, människan och olika etiska problem. En annan aspekt som påverkar tillförlitligheten på hennes uppsats är att undersökningsgruppen inte består av så många elever. De svar Koivisto fått in visar på en grupp elever som är nöjdamed sin religionsundervisning, de önskemål om ändringar som fanns gällde främst kristendomen.16
Ove Larsson har undersökt hur elever på högstadiet uppfattar fenomenet religion och ämnet religionskunskap. Han poängterar i sin inledning att en nödvändig insikt innan man undersöker elevers uppfattningar är att religion är för många ett negativt laddat ord. Eleverna vill inte bli förknippade med religiositet när de diskuterar religion som skolämne. Några elever menar att det är ett faktabaserat ämne som ska redovisas och betygsättas, där inga personliga tankar och funderingar ska finnas för att det anses för privat.17 Däremot nämner en
del elever att de tycker det är roligt och intressant att veta vilka religioner som finns, skillnader mellan religionerna samt att få insikter i andra religioner. På frågan om varför religionskunskap finns på schemat ger de ett mycket bestämt svar: för att förstå andra.18 Larsson har i sin undersökning kommit fram till att alla är i stort sett positiva till ämnet. Att få läsa om andra religioner än kristendomen är positivt och betydelsefullt för att få förståelse för människor med annan kulturell bakgrund. Att religionsämnet av många förväntas vara tråkigt kan bero på att man tror att det bara är kristendomskunskap.19 Denna aspekt tar även Ola Sigurdson upp, att man numera utesluter formuleringen ”kristen tradition” i Lpfö98. Tanken är att man aldrig ska nämna någon konkret religion eller ens religion som ett mänskligt fenomen när man diskuterar grundläggande värden. Därmed hjälper vi barnen på ett tidigt stadium att få en mer positiv uppfattning om sig själva och skapandet av etiska och sinnliga
15 Koivisto A. (2005) s.21 16 Koivisto A. (2005) s.29 17 Larsson O. (1991) s.34 18 Larsson O. (1991) s.35 19 Larsson O. (1991) s.37
värden.20 Detta reagerar Sigurdson negativt på och menar att man istället förnekar människans religiositet i skapandet av en identitet. Elevers inställning till religion och därmed också religionsämnet får en negativ inverkan från samhället, beroende på att vi medvetet eller omedvetet har skapat en negativ bild av begreppet religiositet.
Myndigheten för skolutveckling menar att religiösa frågor endast inträffar om ungdomar stött på religöst bruk eller religiösa idéer i sin omgivning. Inget är taget för givet och det är
individen själv som måste ta ställning. En jämförande studie har gjorts i hur ungdomar ser på religionsämnet mellan år 1994 och 1971. En ökning har skett i frågan om att ämnet var oviktigt och andelen som tycker det är mycket viktigt har sjunkit. Yrkeselever är mindre intresserade och flickor mer. Det innehåll ungdomarna i studien föredrar är livsfrågor, framför livsåskådningar och ockulta fenomen. Livsfrågor är alltså det centrala för eleverna att ta upp.21 Samma studie visar ett stort intresse hos tonåringar för etik, eleverna betonar att etik ska gestaltas i handling. Eleverna vill kunna diskutera livsfrågor med sina lärare på jämställd fot och vill ha ett positivt samarbetsklimat på skolan. Det finns en kritik mot både samhälle och skola att inte bli tagen på allvar. Eleverna kan uppleva det pinsamt och jobbigt att diskutera livsfrågor, istället för att lyssna och stötta varandras olika åsikter och funderingar skapar denna period i skolan istället ångest.22
Olga Dysthe har forskat kring olika undervisningsmetoder och var själv tämligen fast i skrivande som inlärningsmetod, men insåg snart det muntligas betydelse. Många har förvånats över att monologisk undervisning fortfarande är en så pass vanlig undervisningsform, trots att pedagogerna är eniga om att dialogiska aktiviteter är viktiga för inlärningen. Detta beror enligt Dysthe på behovet av kontroll i klassrummet. Det är viktigt för alla som har med undervisning att göra, att inse att vi endast existerar i relation till andra.23 I diskussioner är det viktigt att inte bara låta eleverna få sitt sagt utan även lära dem att lyssna på andra. Detta kan man uppnå genom att ge positiv bedömning av repliker samt uppföljning så att eleven aldrig upplever att tanken eller kommentaren går förlorad.24
20 Sigurdson O.(2002) s.142 21 Myndigheten för skolutveckling (2008) s.37 22 Myndigheten för skolutveckling (2008) s.51 23 Dysthe O. (1996) s.228 24 Dysthe O. (1996) s.233
Olivestam har i sina studier kommit fram till att elever på de studieförberedande programmen, i högre utsträckning än på de yrkesförberedande, uppskattar religionskunskap, flickor i högre grad än pojkar.25 Olivestam diskuterar även religionsämnets utveckling från
kristendomskunskap till religionskunskap. Religionsämnet har utvidgat sitt innehåll samtidigt som tiden för undervisningen minskat. Resultatet av detta blir att lärare känner sig pressade och blir tvingade att prioritera. Lärare tvingas välja mellan kursen och eleven. Om
religionsundervisningen ska utgå ifrån kursen hamnar gudsuppfattningar, lärosatser och kult i centrum för lärande. Detta leder enligt Olivestam till objektifierade studier. Risken med detta blir att eleverna inte tycker att religionerna har något med deras verklighet att göra. Detta objektifierade förhållningssätt är tryggt och kontrollerbart. Vid en undervisningssituation där läraren utgår ifrån eleven skapas ett subjektivt förhållningssätt, dettakräver att eleven utgår från sina egna erfarenheter. Det subjektiva förhållningssättet är otryggt, okontrollerbart och gör att eleven skapar en del oförutsedda reaktioner, eftersom undervisningen styrs utifrån eleven kan läraren kan därmed inte kontrollera det eleverna reflekterar över och skapar. Denna undervisningsform tar mer undervisningstid i jämförelse med den mer kursrelaterade undervisningen.26 Det är viktigt att lärare reflekterar över vilken undervisningsform de tillämpar och samtidigt svarar på de tre didaktiska frågorna, genom att göra dettahittas den för eleven och ämnets bästa undervisningsform.
Genom att låta eleverna ta del av kunskapsbildande aktiviteter i samverkan med andra tillägnar de sig kunskap, menar Linde. Han poängterar också att kunskap erövras genom kommunikation med andra.27
Furenhed skriver om två olika slags kunskaper; dels kan eleverna lära sig om religioner och dels av religioner. Att lära om religioner menas att skaffa sig faktakunskaper om religioner. Eleverna tolkar detta som att religionerna är något främmande och angår andra och inte de själva. Att lära av religioner innebär att ens egna tankar och värderingar klarläggs i mötet med alternativa livstolkningar; detta ger eleverna möjlighet att skapa ett personlighetsutvecklande nytänkande.28 En viktig egenskap en lärare bör ha är bland annat att ha goda kunskaper i sitt ämne, men när det gäller livstolkning bör läraren stimulera till samtal och inte ge expertsvar. Förståelse uppnås genom reflektion över egna erfarenheter. Därför är det viktigt hur läraren
25 Olivestam C. E (2006) s.34 26 Olivestam C. E. (2006) s.57 27 Linde G. (2001) s.109
väljer att bemöta eleverna och utföra sin undervisning.29 Ny kunskap och nya insikter om vad det innebär att vara människa skapas när elever och lärare möts i olika samtal.
När det gäller innehållet på all undervisningen menar Härenstam att ett urval måste göras, ett urval dels av läroböcker men också i läroböckerna. Detta urval görs utifrån värderingar av vad pedagogen anser vara mer eller mindre viktigt. Det Härenstam ifrågasätter är ifall något urval någonsin kan vara komplett. En läroboksbegränsade utrymme kan knappast räcka till.30Det är alltså viktigt att lärare ibland går utanför ramarna och inte enbart använder sig av de läroböcker som finns på skolan, eftersom det kan finnas religioner och ämnen som elever kan vara intresserade av men som inte finns i läromedlen. Som ett ytterligare medel till ett vidgat perspektiv och ökad förståelse tycker Härenstam att läroböckerna bör vara mer öppna för litterära och poetiska texter. Det skulle betyda att den pedagogiska texten tar sin utgångspunkt i elevernas faktiska ”fördomar”, utifrån detta möjliggörs en vidgning av perspektiven.31 Det är tydligt att Selander och Härenstam delar uppfattningen om att lärarens inställning till religionsämnet också påverkar elevernas inställning till ämnet. Selander, Härenstam och Eriksson delar åsikten att elevernas tänkande bör vara utgångspunkt för lektionsinnehållet.
29 Almén E., Furenhed R., Hartman S.G., Skogar B. (2000) s. 137 30 Härenstam K (2000) s.119
3. METOD OCH MATERIAL
I det här avsnittet ska vi redogöra för vårt material samt vilka metoder vi använde oss av för att svara på våra frågeställningar. Vi ska också redogöra för urval och eventuella avgränsningar samt för huruvida vi gör en kvalitativ eller kvantitativ studie.
3.1 Enkät
Vår huvudsakliga metod för att svara på våra frågeställningar var att lämna ut en enkät till elever som går sin sista termin på högstadiet. Vi gjorde en enkät under ledning, vilket innebar att vi själva åkte ut till eleverna och lämnade enkäten.32 På det viset vet vi att alla som svarar har fått samma information och vi kan hjälpa till och förtydliga om det skulle krävas.
Vår enkät är uppbyggd av sju frågor och det ser lite olika ut när det gäller nivån på strukturering och standardisering. Standardisering handlar om huruvida frågorna är desamma och i samma ordning. Strukturering handlar om den möjlighet försökspersonen har till att svara fritt.33 På de första två frågorna skulle de svara på om de är kille eller tjej och om de ska börja på gymnasiet till hösten. Fråga två kan tyckas onödig, men eftersom de följande frågorna handlar om gymnasiet och vi inte med 100 % säkerhet kan säga att alla ska gå på gymnasiet så känns den befogad. På fråga tre fick eleverna svara på om de tycker att religion är ett intressant ämne. Såhär långt håller frågorna en hög grad av både strukturering och standardisering men på fråga tre finns det också möjlighet för eleverna att motivera sitt svar. Vi vill att eleverna ska motivera sitt svar eftersom det ger oss mer information kring hur de ser på ämnet religion och frågan får då en lägre grad av strukturering eftersom eleverna kan svara fritt. Fråga fyra handlar om vilka områden eleverna vill lära sig mer om på gymnasiet. Vi gav eleverna sju fasta svar men också ett ”annat” alternativ där de kunde skriva ner sådant som vi eventuellt har glömt att ta med. Frågan har en hög grad av både strukturering och standardisering, men struktureringen blir något lägre då eleverna själva kan ge förslag. På fråga fem ska eleverna gradera fyra olika ämnen inom religionskunskapen och även där har vi tre fasta alternativ plus ett där de kan skriva egna alternativ. Fråga sex är en fråga med hög strukturering och standardisering, vi gav eleverna olika undervisningsmetoder att välja mellan och de hade ingen möjlighet att själva skriva något. Fråga sju är i själva verket två frågor som är lite olika formulerade. Först frågar vi om de tror att religionsämnet förändras på gymnasiet och de har fasta svarsalternativ att välja mellan. Sedan frågar vi om hur de vill att
32 Patel R., Davidsson B. (2003) s.69 33 Patel R., Davidsson B. (2003) s.72
religionsämnet ska förändras. Fråga sju har då till en början en hög grad av strukturering och standardisering men som får en lägre strukturering när de får möjlighet att skriva fritt.
3.2 Intervjuer
Vi ville komplettera enkäterna genom att intervjua personer ur de klasser där vi delade ut enkäten. Vi valde ut eleverna, men det var frivilligt. Vi tvingade ingen att svara utan valde då istället någon annan. De frågor som vi ställde i intervjun påminner om de frågor vi hade med i enkäten, men vår förhoppning var att intervjuerna skulle ge oss mer utvecklade svar.Vi tog med oss en elev ut i taget, i separat rum, och ställde fyra i förväg bestämda frågor. Detta gjorde att standardiseringen på intervjun blev hög och struktureringen låg eftersom eleverna kunde svara hur de ville, men det rörde sig om samma frågor. De frågor vi ställde var: Vad tycker Du om religion som skolämne? Vad vill Du lära dig mer om i religionsundervisningen på gymnasiet? Vad har Du för förväntningar på religionsundervisningen på gymnasiet
gällande innehåll och undervisning samt hur vill Du att religionsundervisningen ska se ut på gymnasiet om Du fick önska? Under intervjuerna skrev vi ner vad eleverna svarade och deras svar kommer sedermera att redovisas i resultatdelen.
3.3 Avgränsning och urval
Vi valde att begränsa vår undersökning geografiskt till Kalmar och de fem klasser vi valde, på de tre olika skolorna, tog vi eftersom de var tillgängliga. Vi har tagit kontakt med flera lärare på flera skolor, men det var många som inte hade tid eller som hade klasser som var ”enkättrötta”.
Vi begränsade oss gällande frågeställning också. Från början hade vi ambitionen att undersöka skillnaderna mellan elevers förväntningar beroende på i vilken skola i Kalmar eleverna gick, alltså om det skiljer sig något mellan skolorna i staden och de som ligger en bit utanför. Den frågeställningen fick strykas på grund av tid- och materialbrist.
Eleverna som svarade på intervjufrågorna går i de klasser där enkäten delades ut. Det var valfritt om man som elev ville ställa upp och svara. Om en elev inte ville så tvingade vi dem inte.
3.4 Kvalitativ eller kvantitativ studie
Vår undersökning är en kvantitativt inriktad forskning, eftersom vi använder oss av enkäter som huvudsaklig datainsamling och det till stor del handlar om att samla in och mäta data som sedan ska redovisas genom statistisk redovisning och analys.34 Vi sammanställde resultaten från enkäten enligt en deskriptiv metod för att ge en bild av det insamlade materialet. Detta är en kvantitativ bearbetningsmetod som forskare använder till att redovisa statistik.35 Vi kompletterade resultaten från enkäten med intervjuer. Intervjuer är oftast kvalitativ data. Vi behandlade dock svaren statistiskt och inte genom att analysera det som eleverna sade, eftersom intervjuerna endast innehåller fyra frågor vars svar är för korta för att analyseras.
3.5 Reliabilitet och validitet
Med reliabilitet eller tillförlitlighet menas traditionellt att en mätning ska vara stabil och inte utsatt för så kallade slumpinflytelse.36 Vi måste alltså veta att undersökningen är gjord på ett tillförlitligt sätt och att den har en god reliabilitet.37 Med validitet eller giltighet menas traditionellt att instrumentet eller frågan skall mäta det den är avsedd att mäta,38 att det vi säger oss undersöka faktiskt är det som vi undersöker. Huruvida vår undersökning håller en god reliabilitet och validitet kommer vi att återkomma till i diskussionsdelen.
34 Patel R., Davidsson B. (2003) s.14 35 Patel R., Davidsson B. (2003) s.109 36 Trost J. (2001) s.59 37 Patel R., Davidsson B. (2003) s.98 38 Trost J. (2001) s. 61
12 4. RESULTAT
4.1 Enkät
Vi delade utvår enkät i fem klasser från tre olika skolor som alla ligger i Kalmar. Vår frågeställning handlar om niors förväntningar på religionsämnet på gymnasiet och det är därmed nior som svarade på enkäten.
Vi delade ut enkäten i de olika klasserna i början av deras lektion och vi presenterade oss själva och vårt ärende. Vi var noga med att poängtera vikten av att fylla i en enkät enskilt samt att förtydliga både muntligt och på tavlan vilka de fem världsreligionerna är. Vi gick också runt och kollade att de inte pratade med varandra och svarade på frågor som eleverna hade.
Vi fick tillbaka 106 svar på enkäten. Vi kommer att redogöra för hur hela gruppen svarade samt för hur killar respektive tjejer svarade.
Fråga 1: Är Du tjej eller kille?
Av de enkäter som vi fick in så var det lika delar tjejer och killar som svarade, 53 killar och 53 tjejer.
Fråga 2: Ska Du gå på gymnasiet?
Av de enkäter vi fick in så svarade 106st (100 %) att de ska börja gymnasiet till hösten.
Fråga 3: Tycker Du att religion är ett intressant ämne?
Fig. 1
Anger i procent hur eleverna har svarat på fråga 3
0 10 20 30 40 50 60 Ja Nej Bortfall
På den här frågan gav vi två olika svarsalternativ samt möjligheten att motivera sitt val. Det var 98st (92 %) totalt som svarade och 50st (47 %) av hela gruppen svarade ja på den här frågan och 48st (45 %) som svarade nej. Det fanns också några som inte kunde bestämma sig och som trots våra alternativ placerade krysset i mitten, det rörde sig om 8st (7 %) av de tillfrågade. Dessa hamnar i tabellen under kategorin bortfall.
Av killarna svarade 24st (45 %) ja och 26st (49 %) svarade nej. I den gruppen var det 3st (6 %) som inte kunde bestämma sig.
Av tjejerna svarade 26st (49 %) ja och 22st (42 %) nej. I den här gruppen var det 5st (9 %) som inte kunde bestämma sig.
Eleverna hade möjlighet att motivera sitt val och det var 96st (91 %) som valde att göra det varav 46st killar och 50st tjejer. Vi delade in deras svar i fyra kategorier. Första kategorin innehåller de elever som tycker att religion är ett intressant och ett roligt ämne. Det kan vara intressant på olika sätt och exempel på det är att det är bra att veta hur andra kulturer lever, deras syn på livet, globalisering, historia och för att förstå världsproblemen. Kategori nummer två är de som tycker att det beror på innehållet. Kategori nummer tre innehåller de elever som tycker att religion är ett tråkigt ämne. Det kan vara tråkigt på olika sätt och de exempel som
0
10
20
30
40
50
60
Alla
Killar
Tjejer
Intressant
Beror på
Tråkigt
Vetenskap
Ej svar
Fig. 2dyker upp i svaren är att religion är onödigt samt att de som utövar en religion är läskiga. Kategori nummer fyra innehåller de svar som menar att de svarande föredrar vetenskapen och därför tycker att religion är ett ointressant ämne.
På den här frågan var det 96st (91 %) som svarade. Det var 40st (38 %) som motiverade sina svar med kategori 1, 15st (14 %) enligt kategori 2, 36st (34 %) enligt kategori 3 och 5st (5 %) enligt kategori 4 och det var 10st (9 %) som valde att inte svara alls.
Av killarna svarade 17st (32 %) enligt kategori 1. Det var 7st (14 %) enligt kategori 2, 17st (32 %) enligt kategori 3 och slutligen 5st (9 %) enligt kategori 4. Det var 7st (13 %) som valde att inte svara alls.
Av tjejernas svarade 23st (43 %) enligt kategori 1. Det var 8st (15 %) som svarade enligt kategori 2, 19st (36 %) enligt kategori 3. Det var 0st (0 %) som svarade enligt kategori 4 och det var 3st (6 %) som valde att inte svara alls.
Fråga 4: Vad vill Du läsa om i religionskunskapen på gymnasiet?
Fig. 3
Anger i procent vad eleverna har angett för svar på fråga 4
0
10
20
30
40
50
60
Alla
Killar
Tjejer
Jud.
Krist.
Islam
Hind.
Bud.
Sekt
Afrika
Annat
På den här frågan gav vi sju fasta svarsalternativ samt en sista fråga där det fanns utrymme för andra önskemål. Av samtliga elever som svarade på enkäten var det 16st (15 %) som kryssade för att de ville läsa om judendomen på gymnasiet. Det var 27st (25 %) som valde kristendomen, 8st (8 %) islam, 19st (18 %) hinduism, 26st (25 %) buddism, 41st (39 %) som valde att läsa mer om sekter. Totalt 45st (42 %) valde Afrikas religioner och 15st (14 %) tyckte annat.
Avkillarna var det 6st (11 %) som ville läsa om judendomen. Det var 13st (25 %) som valde kristendomen, 3st (6 %) ville läsa om islam, 7st (13 %) hinduism, 13st (25 %) buddhism, 18st (34 %) sekter. Slutligen 20st (38 %) valde att läsa om Afrikas religioner och 8st (15 %) ville läsa om annat.
Av tjejerna var det 10st (19 %) som ville läsa om judendomen, 14st (26 %) om kristendomen, 5st (9 %) islam, 12st (23 %) ville läsa mer om hinduism. Det var 13st (25 %) som valde att läsa om buddhism, 23st (43 %) om sekter. Det var 25st (47 %) som ville läsa mer om Afrikas religioner och slutligen 7st (13 %) av tjejerna önskade att läsa om något annat. På annat-alternativet svarade eleverna till exempel rastafari, gamla religioner och fornnordisk religion.
Fråga 5: Gradera följande 1-4 där 1 är det Du tycker låter bäst och 4 det Du tycker låter sämst.
Fig. 4
Anger snittet för alternativen i fråga 5, där 1-4 i tabellen representerar frågans 4 alternativ
0
0,5
1
1,5
2
2,5
3
3,5
1
2
3
4
Alla
Kille
Tjej
På den här frågan fick eleverna tre styrda svarsalternativ samt ett där de själva kunde fylla i det de var intresserade av. De skulle gradera alternativen och sätta en etta framför det de tyckte lät mest intressant och en fyra framför det som tilltalade dem minst. För att kunna utvärdera svaren på den här frågan adderade vi alla siffror som eleverna satte framför vardera fråga för att sedan dividera resultatet med antalet siffror/svar på frågan.
Av alla som svarade, ser svaren ut som följer. Det var 101st av eleverna som graderade alternativ nummer ett som handlar om andra religioner än de fem världsreligionerna. Elevernas graderingar blir om man adderar dem 215. För att få fram ett snitt dividerade vi 215 med antalet svarande, 101st. Snittet på alternativ ett om man ser till hela gruppen blev 2,13. Alternativ två handlar om de fem världsreligionerna, där var det 99 stycken som svarade. Deras svar blev tillsammans 253 och snittet på frågan blev 2,55. Tredje alternativet berör etik och moral, det var 99st som svarade. Deras svar blev tillsammans 221 och snittet 2,23. På alternativ nummer fyra svarade endast 89st. Deras svar blev tillsammans 269 och snittet blev 3.02. Den här gruppen ville i första hand läsa om andra religioner än de fem världsreligionerna, i andra hand etik och moral, i tredje hand de fem världsreligionerna och i sista hand annat. Vi fick en del förslag under alternativet annat, det tar vi upp senare under respektive kön.
Av killarna svarade 51st på alternativ nummer ett, deras svar blev tillsammans 111. Det gav ett snitt på 2,18. På alternativ nummer två svarade 49st, deras svar blev 122 tillsammans. Snittet blev då 2,49. På alternativ nummer tre svarade 49st, deras svar blev 122 tillsammans. Snittet blev då 2,49. På alternativ nummer fyra svarade 40st, deras svar blev 111 tillsammans. Snittet blev 2,78. Den här gruppen ville i första hand läsa om andra religioner än de fem världsreligionerna, i andra hand de fem världsreligionerna och etik och moral. Alternativ fyra var det de önskade allra minst och vi fick en del alternativ på annat av killarna, till exempel fornnordisk religion, grekisk-romersk mytologi, sekter och Afrikas religioner. Vi fick även svar som skapelsen, kristendomen och buddhism trots att vi var noga med att i början informera klasserna om vad som ingår i de olika kategorierna.
Av tjejerna svarade 50st på alternativ nummer ett, deras svar blev 104 tillsammans. Det gav ett snitt på 2,08. På alternativ nummer två svarade 50st, deras svar blev 131 tillsammans. Snittet blev 2,67. På alternativ nummer tre svarade 50st, deras svar blev tillsammans 99. Snittet blev 1,98. På alternativ fyra svarade 49st, deras svar blev tillsammans 158. Snittet blev
3,22. Den här gruppen ville i första hand läsa mer om etik och moral, i andra hand andra religioner än de fem världsreligionerna, i tredje hand de fem världsreligionerna. Precis som killarna valde tjejerna annat i sista hand. De alternativ vi fick var gamla religioner, något nytt, sekter, hur det går till när man konverterar, lagar och regler, Gud och skapelsen och Afrikas religioner.
Fråga 6: Hur vill Du att din religionsundervisning ska se ut på gymnasiet?
På den här frågan gav vi eleverna fyra frågor där de skulle välja mellan fasta svarsalternativ. Vi redovisar svaren genom att ange i procent hur många som kryssade i de olika alternativen.
På den första frågan som handlar om huruvida eleverna vill ha diskussionsuppgifter eller inlämningsuppgifter svarade 54st (51 %) att de hellre vill ha diskussionsuppgifter. Det var 45st (42 %) som hellre ville ha inlämningsuppgifter. Den andra frågan handlar om att arbeta enskilt eller i grupp och det var 100st som valde att svara. 52st (49 %) vill arbeta enskilt och 48st (45 %) vill arbeta i grupp. Tredje frågan handlar om att kunna påverka innehållet själv eller att följa lärarens undervisning. Det var 95st (90 %) som svarade och 59st (56 %) som svarade att de ville påverka själva. 36st (34 %) ville följa lärarens undervisning. Fråga nummer fyra handlar om huruvida eleverna vill lära genom att läsa själva eller genom att
Fig. 5
Anger i procent antal svar per alternativ i fråga 6
0
10
20
30
40
50
60
70
80
Alla
Killar
Tjejer
Disk.
Inlämn.
Ensk.
Grupp
Påv.
Följ.
Läs
Lyssna
lyssna på läraren. Det var 101st (95 %) som svarade och 32st (30 %) ville läsa själva och 69st (65 %) ville lyssna på läraren.
Av killarna var det 49st (92 %) som svarade på fråga nummer ett. Det var 29st (55 %) som ville ha diskussionsuppgifter och 20st (38 %) som ville ha inlämningsuppgifter. På fråga två var det 47st (89 %) som svarade. Det var 17st (32 %) som vill arbeta enskilt och 30st (57 %) som vill arbeta i grupp. På fråga tre var det 44st (83 %) som valde att svara, av dem var det 25st (47 %) som ville påverka innehållet själv och 19st (36 %) som ville följa lärarens undervisning. På fråga fyra var det 47st (89 %) som svarade. Det var 16st (30 %) som ville lära genom att läsa själv och 31st (58 %) som ville lära genom att lyssna på läraren.
Av tjejerna var det 50st (94 %) som svarade på fråga nummer ett. Det var 25st (47 %) som ville ha diskussionsuppgifter och 25st (47 %) ville ha inlämningsuppgifter. På fråga två var det 53st (100 %) som svarade. Det var 35st (66 %) som ville arbeta enskilt och 18st (34 %) som ville arbeta i grupp. På fråga tre var det 51st (96 %) som valde att svara. Det var 34st (64 %) som föredrog att påverka innehållet själv och 17st (32 %) ville hellre följa lärarens undervisning. På fråga fyra var det 52st (98 %) som svarade. Det var 16st (30 %) som ville lära genom att läsa själv och 38st (72 %) som ville lära genom att lyssna på läraren. Det var en av tjejerna som kryssade för båda alternativen på fråga fyra, hennes enkät behandlar vi som bortfall (2 %).
Fråga 7: Vill Du att religionsundervisningen ska förändras på gymnasiet om Du jämför med hur den ser ut nu på högstadiet?
0 10 20 30 40 50 60 70
Alla Killar Tjejer
Ja Nej Bortfall Fig. 6
På den här frågan fick eleverna två fasta svarsalternativ. Det var inte alla elever som valde att svara, det fanns också dem som inte kunde bestämma sig och kryssade då i båda alternativen. Av hela gruppen var det 103st (97 %) som svarade, varav 40st (38 %) svarade ja och 63st, (59 %) svarade nej på denna fråga.
Av killarna var det 52st (98 %) som svarade, av dem var det 17st (32 %) som svarade ja och resterande 35st (66 %) svarade nej.
Av tjejerna var det 51st (96 %) som svarade, av dem var det 23st (43 %) som svarade ja och 28st (53 %) som svarade nej.
På enkäten lade vi till en motiverande fråga i anslutning till fråga 7. Den är formulerad i termer av att tro istället för att vilja. Vi kommer därför att behandla den som en egen fråga här i resultatdelen samt i analysen.
På vilket sätt tror Du att undervisningen kommer att förändras?
På denna fråga hade eleverna möjlighet att själva formulera sina svar. Vi delade in elevernas svarsalternativ i olika grupper. De flesta eleverna trodde att religionsundervisningen skulle bli mer seriös och få en mer avancerad och högre nivå, där det även kommer ges mer möjligheter till eget ansvar. Den näst mest frekventa kategorin var att eleverna inte vet hur undervisningen skulle kunna förändras. Nästa kategori var att eleverna tror att det kommer att finnas mer utrymme för enskilt arbete. De kategorier som endast fått enstaka svar var diskussion, repetition, roligare, bättre samt filmvisning.
4.2 Intervjuer
Vi intervjuade tretton personer, fem killar och åtta tjejer. Vi valde slumpvis ut elever ur de fem klasser där vi delade ut enkäten. Vi ställde fyra identiska frågor till eleverna.
Vad tycker Du om religion som skolämne?
Elev nummer ett, en tjej, tycker att religion är intressant och speciellt intressant är det att läsa om andras religioner och inte om kristendomen. Elev nummer två, en tjej, tycker att det är roligt och intressant och historierna i bibeln är roliga att läsa även om man inte tror på dem. Elev nummer tre, en kille, tycker att religionsämnet är viktigt och gillar SO-ämnena. Han menar dock att religion är det minst viktiga ämnet i SO-blocket eftersom det bara är påhitt.
Elev nummer fyra, en tjej, tycker att det är intressant hur andra lever och att få veta mer om krig mellan religioner och kulturer. Elev nummer fem, en tjej, tycker att det är kul att läsa om alla religioner. Elev nummer sex, en tjej, tycker att det är roligt och viktigt att veta vilken religion man tillhör. Elev nummer sju, en kille, tycker att det är intressant, men det kan vara tråkigt om läraren är tråkig och håller tråkiga lektioner (när lärarna ger ut instuderingsfrågor). Elev nummer åtta, en tjej, tycker att religion är ett jättebra skolämne och man förstår varför vissa muslimer gör som de gör. Elev nummer nio, en kille, tycker att det är sådär, det finns mer intressanta SO-ämnen. Elev nummer tio, en kille, tycker att det är intressant att veta hur folk tror. Elev nummer elva, en tjej, tycker att det är bra eftersom det hjälper när man kommer till ett nytt land. Elev nummer tolv, en tjej, tycker att det är ganska tråkigt eftersom det inte är en utmaning utan bara repetition. Elev nummer tretton, en kille, tycker att det är intressant eftersom man får reda på vad andra tror.
Vad vill Du lära dig mer om i religionsundervisningen på gymnasiet?
Elev nummer ett, en tjej, vill lära sig om Afrikas religioner och seder. Elev nummer två, en tjej, vill lära sig om olika religionskonflikter och om hur islam har utvecklats från burka till en modern religion. Elev nummer tre, en kille, vill inte läsa om de fem världsreligionerna utan mer om de mindre religionerna. Elev nummer fyra, en tjej, vill fördjupa sig inom vissa religioner, till exempel buddismen. Elev nummer fem, en tjej, vill fördjupa sig i religionerna, inte bara grundligt som nu. Elev nummer sex, en tjej, vill mest läsa om de stora religionerna. Elev nummer sju, en kille, tycker att buddismen är intressant och vill läsa mer om den. Elev nummer åtta, en tjej, vill ha djupare undervisning och få en insikt i andra religioner än de största. Elev nummer nio, en kille, vill läsa om andra religioner än de största. Elev nummer tio, en kille, vill läsa mer om sekter och hur de skiljer sig från grundreligionen. Elev nummer elva, en tjej, tycker att man går igenom samma saker i hela grundskolan och vill på gymnasiet fördjupa sig i andra religioner. Elev nummer tolv, en tjej, vill läsa mer om nya och originella religioner. Elev nummer tretton, en kille, vill läsa om äldre religioner till exempel den fornnordiska.
Vad har Du för förväntningar på religionsundervisningen på gymnasiet gällande innehåll och undervisning?
Elev nummer ett, en tjej, förväntar sig mer enskild fördjupning och gruppdiskussioner. Elev nummer två, en tjej, tror att det blir som nu, men gärna mer intressant. Elev nummer tre, en kille, förväntar sig att få bilda mer egna uppfattningar blandat med mer analys och diskussion.
Elev nummer fyra, en tjej, tror att det blir mer invecklat med mer att läsa och inte bara grundligt. Elev nummer fem, en tjej, förväntar sig att det blir svårare med mer enskilt arbete och med mer ansvar. Elev nummer sex, en tjej, tror att det blir mer enskilt arbete samt mer jämförande undervisning religionerna emellan. Elev nummer sju, en kille, förväntar sig en roligare undervisning där man diskuterar och ser på film. Elev nummer åtta, en tjej, tror att det blir mer eget arbete blandat med varierade genomgångar. Elev nummer nio, en kille, har inga speciella förväntningar. Elev nummer tio, en kille, tror att det blir mer diskussioner och mer fokus på den egna tron. Elev nummer elva, en tjej, förväntar sig grupparbeten och djupare och högre kvalité på självstudierna. Elev nummer tolv, en tjej, har inga förväntningar, men tror att man kommer jobba i grupp och diskutera. Elev nummer tretton, en kille, förväntar sig att det blir som nu att läraren går igenom något som man sedan får arbeta med.
Hur vill Du att religionsundervisningen ska se ut på gymnasiet om Du fick önska?
Elev nummer ett, en tjej, vill inte ha så mycket inlämningsuppgifter utan mer grupparbeten där man får diskutera och bli bedömd. Elev nummer två, en tjej, vill ha mycket diskussion och inte bara lyssna på lärare som maler. Elev nummer tre, en kille, vill jämföra religioner och se likheter och skillnader så att det blir mer enhetligt. Inte enbart läsa om kristendomen utan också se sambandet mellan religionerna. Elev nummer fyra, en tjej, vill ha en lärarstyrd undervisning där man får diskutera. Elev nummer fem, en tjej, vill ha självständigt arbete men det ska hållas seriöst. Elev nummer sex, en tjej, vill ha mer enskilt arbete och diskussionsarbete. Elev nummer sju, en kille, vill gärna diskutera. Elev nummer åtta, en tjej, vill diskutera mer på religionsundervisningen. Elev nummer nio, en kille, vill ha ganska mycket genomgångar och lyssna på läraren och skriva av. Elev nummer tio, en kille, vill diskutera och ha egna självstudier om hur religionen fungerar kombinerat med en lärarstyrd undervisning. Elev nummer elva, en tjej, vill ha grupparbeten där man får diskutera religioner och jämföra. Elev nummer tolv, vill jobba i grupp och redovisa vad man pratat om. Elev nummer tretton, en kille, vill ha det ungefär som det är nu.
5. DISKUSSION
I den här delen analyserar vi det resultat vi har fått på våra enkäter och våra intervjuer.
5.1 Enkäterna
Det var 106st som svarade på enkäterna, av dem så var hälften killar och hälften tjejer vilket gör det enklare för oss att jämföra genus. Vi kommer diskutera en fråga i taget och då huruvida hela gruppen, killarna och tjejerna svarade. Fråga ett och fråga två på enkäterna finns det inte så mycket att diskutera kring mer än att alla tillfrågade ska börja på gymnasiet till hösten.
Fråga tre: Tycker Du att religion är ett intressant ämne?
På den här frågan tycker vi att det är en förvånande stor andel som har svarat nej. Vi misstänkte innan att inte alla skulle vara intresserade av religionsämnet, men att det skulle vara en så stor del som 45 % det trodde vi inte. Vi kan trösta oss med att det ändå är fler som tycker att religionsämnet är intressant, men det är bara två personers skillnad. Vår slutsats är att vi har en del att jobba med i framtiden och många av de elever vi kommer att möta på gymnasiet har inte så höga tankar om religionsämnet.
När det gäller genusaspekten på fråga tre är det fler tjejer än killar som finner religionsämnet intressant och det är svårt att säga vad det beror på. Dessutom är skillnaden så liten att det inte går att motivera någon förklaring på det lilla material som vi har.
När det gäller motiveringarna som de angav på fråga tre var det fler än vi trodde som valde att svara. Vi tänkte innan att frågorna med låg strukturering inte skulle få så hög svarsfrekvens, men på den här frågan var det 96st som svarade. De flesta som svarade tycker att religion är intressant, men de som tycker att det är tråkigt kommer tyvärr inte långt efter. En anledning till att dessa alternativ är så frekventa kan bero på att de istället för att motivera upprepar frågan som de precis svarat på, att religion är intressant eller inte. Det är 15st som har skrivit att det beror på innehållet och det förvånar oss på ett positivt sätt eftersom det, enligt oss, är en bra motivering där eleven verkligen har svarat på frågan och det ger oss en hint om att religionsämnet faktiskt kan vara roligt om vi som lärare ser till att det blir det.
Det är fler tjejer än killar som tycker att religionsämnet är intressant, det är också fler tjejer som valde att svara. Alltså visar även den här frågan på ett större intresse hos tjejerna. Vad det
gäller motiveringen att man tror på vetenskap istället för på religion är det bara killar som har svarat så.
Fråga 4: Vad vill du läsa om på religionskunskapen på gymnasiet?
Våra tankar innan den här uppsatsen kretsade mycket kring att eleverna vill läsa om annat än de fem världsreligionerna på religionskunskapen och det är den här frågan i enkäten som svarar på det. Det visar sig att våra tankar har stämt väl överens med den verklighet som vi möter i vårt resultat. Det är hela 42 % som vill läsa om Afrikas religioner och 39 % som vill läsa om sekter. Att det skulle vara så stor andel, speciellt på Afrika, trodde vi inte. Utfallet kan bero på att vi inte har gett dem så många andra alternativ och att de faktiskt är så trötta på världsreligionerna att de kryssar i de andra alternativen. Det kan också vara så att de inte riktigt vet vad Afrikas religioner och sekter handlar om och att det då blir exotiskt och tilltalande. Vi förvånas över att bara 8 % vill läsa om Islam trots att det pratas mycket om Islam i media. Det kan också vara just därför, antingen har man läst så mycket om Islam att man är trött på det eller så har man fördomar och därför inte vill läsa om det.
Den här frågan är svårtolkad eftersom frågan är konstruerad så att eleverna kan kryssa i mer än ett alternativ, vilket majoriteten av eleverna också har gjort. Det man kan se på tabellen är att tjejerna har högre procent på nästan alla staplar och det tyder på att tjejerna är intresserade av fler saker. Det var dock fler killar än tjejer som kryssade i alternativet annat, det skiljer inte mycket men kanske valde vi alternativ som tilltalar tjejerna mer eftersom vi är tjejer. Till exempel så har fornnordisk religion dykt upp på flera ställen och det har vi inte ens talat om när det gäller alternativen till enkäten.
Fråga 5: Gradera följande 1-4 där 1 är det Du tycker låter bäst och 4 det Du tycker låter sämst.
Den här frågan är svårtolkad eftersom vi fick fram resultat i snitt och inte i procent och lägre snitt betyder mer populärt hos eleverna. Ser man till hela gruppen har alternativet ”annat än de fem världsreligionerna” fått lägst snitt. I andra hand ville eleverna läsa om etik och moral och världsreligionerna kommer sist utav de strukturerade alternativen. Det stödjer den bild vi fick från föregående fråga, det vi frågar oss är dock om de verkligen vill läsa om etik och moral eller om de kryssade den bara för att sätta världsreligionerna sist. Vi får helt enkelt anta att eleverna ville det eftersom det går att utläsa ur vårt resultat.
På den här frågan skiljer sig killarna och tjejerna åt. Killarnas svar följer samma ordning som hela gruppens, men ser man på tjejerna så ville de läsa om etik och moral i första hand och det styrker också bilden av att de faktiskt tycker att det är intressant. Tjejerna placerade även in världsreligionerna sist av de strukturerade alternativen och det gav mer stöd åt vår tes. Vad det gäller alternativet ”annat” så kommer det sist i alla kategorier. Vi fick dock fram en del av dem som valde att svara, men de allra flesta struntade i det alternativet. I efterhand kan vi tycka att det alternativet inte skulle varit med, men det gav oss trots allt en del som vi kan ha nytta av i framtiden.
Fråga 6: Hur vill du att din religionsundervisning ska se ut på gymnasiet?
Det vi ser på den här frågan är att eleverna gärna påverkar sin undervisning själv, men att de vill lära sig genom att lyssna på läraren. Det tyder på att läraren är viktig för eleverna och den informationen kan vi använda oss av för att försöka göra ämnet intressant när vi kommer ut som lärare. Det som fick minst kryss var att ”lära genom att läsa själva” och det förvånar oss eftersom vi trodde att många skulle vilja jobba själva istället för att lyssna på läraren, men det är något som vi ser som positivt eftersom det betyder att läraren fortfarande är viktig.
Det skiljer sig åt mellan könen på ett par punkter och det som utmärker sig mest är att killarna ville arbeta i grupp och tjejerna ville arbeta enskilt. Det var också så att killarna ville diskutera medan tjejerna hade samma fördelning mellan alternativen. Det här säger en del om hur respektive kön fungerar, men för oss som lärare gäller det att hitta en balans så att alla sätten blir representerade. Vi blev förvånade över det stora antal som faktiskt ville diskutera på lektionerna, vi hade förväntat oss en betydligt mindre andel eftersom diskussion är muntligt och kan vara förenad med viss press. Tjejer ville i högre grad påverka sin egen undervisning, men när det gäller att lyssna på läraren var det i stort sett lika könen emellan.
Fråga 7: Vill Du att religionsundervisningen ska förändras på gymnasiet om Du jämför med hur den ser ut nu på högstadiet?
Det som förvånade oss mest på den här frågan var att många inte ville att deras religionsundervisning skulle förändras på gymnasiet. Eftersom det var så många som tyckte att religion var ointressant förväntade vi oss att fler skulle vilja ha en förändring. Utfallet kan bero på att eleverna inte riktigt vet hur undervisningen kommer att se ut på gymnasiet och att det då känns tryggare att den ska bli så som de är vana vid.
Tjejerna svarade i högre grad än killarna att de ville att religionsundervisningen skulle förändras. Det kan bero på de skillnader som finns mellan könen i den här åldern, att tjejerna eventuellt har nått en högre mognad och är redo för en högre nivå på undervisningen. I vår undersökning är inte skillnaderna tillräckligt stora för att motivera att detta stämmer, men tendensen finns där och det skulle inte förvåna oss om det är så.
På vilket sätt tror Du att undervisningen kommer att förändras?
Den här frågan har en låg grad av strukturering och eleverna svarade fritt. De flesta eleverna svarade att de tror att det blir mer avancerat eller att de inte vet. Det kan förklara utfallet på föregående fråga. Är det så att eleverna verkligen tror att det blir svårare eller att de faktiskt inte har en aning, då är det förståeligt att de inte vill ha någon förändring på gymnasiet.
Det fanns enstaka elever som trodde att undervisningen skulle förändras trots allt och de trodde på mer diskussion, mer film, bättre undervisning samt mer enskilt arbete.
5.2 Intervjuerna
Det är svårt att fastställa någonting med hjälp av våra intervjuer eftersom de inte är så många, de är inte heller så omfattande utan mer tänkta till att stödja eller motsäga de resultat som enkäterna ger oss. Vi kan dock se vissa mönster i det lilla material vi har. Svaren och hur de uttrycker sig kan vara påverkat av att de precis innan intervjun fyllde i vår enkät.
Vad tycker Du om religion som skolämne?
Till skillnad från resultatet i enkäten var det många av dem som vi hade intervjuat som fann religionsämnet positivt. Det var två av tretton elever som inte tyckte att det var så och det betyder att elva av tretton, 85 %, tyckte att religionsämnet är positivt. Utfallet kan bero på att frågan är annorlunda ställd till skillnad från enkäten, vi frågar här om religion som skolämne istället för om ämnet är intressant som vi gjorde i enkäten. Utfallet kan också bero på att vi inte tvingade elever till intervjuer och det är troligtvis så att de som är positiva till ämnet också är mer positiva till att intervjuas. Vi tycker ändå att resultaten på den här frågan är intressanta eftersom det ger oss en bild av att de tillfrågade eleverna faktiskt tänker på religionsämnet som intressant, roligt och nyttigt och det ger oss hopp om framtiden.
Det är svårt att säga någonting om genus från intervjuerna. Det som är relevant i den här frågan är att av de två som inte tyckte att religion som skolämne är positivt var det dels en
kille och en tjej. Vi hade dessutom en sned fördelning mellan könen bland dem som intervjuades och det gör att det är fler tjejer än killar som tyckte att religion var positivt, men materialet är för tunt för att kunna fastställa att det är så trots att det styrker den bild enkäterna gav oss.
Vad vill Du lära dig mer om i religionsundervisningen på gymnasiet?
Intervjuerna stödjer den bild enkäterna gav oss gällande vad eleverna ville lära sig mer om. Det är flera av de intervjuade som ville lära sig mer om andra religioner än de fem världsreligionerna. De uttrycker sig i termer som ”andra religioner och ”nya religioner”, det tyder på att de inte läst om detta på högstadiet eftersom deras formuleringar är så vaga, de har nog inte riktigt kunskapen om vilka andra religioner det finns att läsa om. I övrigt är det skilda svar som kommer fram på den här frågan, det är ett par som nämner fördjupning och ett par som nämner buddhism.
Gällande genus är det inte så mycket att säga, mer än att fornnordisk religion dyker upp och det var en kille som nämnde det. Det stämmer med bilden som enkäten gav oss även om det är för vagt för att dra några slutsatser av det.
Vad har Du för förväntningar på religionsundervisningen på gymnasiet gällande innehåll och undervisning?
Det mest framträdande resultatet på den här frågan var att 6 av 13 (46 %) nämner diskussion och att bli bedömd på det som presenteras muntligt. De nämner det helt själva utan att vi gav dem förslag, de har emellertid precis innan svarat på vår enkät där diskussion finns med som svarsalternativ på fråga 5 och det kan påverka utfallet. Det var också 6 av 13 (46 %) som ville arbeta enskilt och det styrker den bild vi fick av enkäterna där 49 % svarade att de ville arbeta enskilt. I övrigt är det, precis som i föregående fråga, skilda svar och de har ett värde i att det är intressant för oss att se vad som kommer fram i de ostrukturerade frågorna. Till exempel att en elev vill jämföra religionerna, det kan vi ha med oss i vår framtida undervisning trots att det inte på långa vägar är majoriteten som svarat så.
Det finns inte så mycket att säga gällande genus på den här frågan. Det var tre killar och tre tjejer som ville diskutera, ingen skillnad gällande detta. Av dem som svarade att de förväntar sig enskilt arbete var fem av sex tjejer. Det stödjer den bild enkäten gav där 35 svar av 52 var
av tjejer, alltså fler tjejer än killar önskade att få arbeta enskilt. Det tyder på en större självständighet bland tjejerna.
Hur vill Du att religionsundervisningen ska se ut på gymnasiet om Du fick önska?
Diskussion framträder som ett frekvent svar på även den här frågan. Det var 7 av 13 (54 %) som svarade att de önskar mer diskussioner. Diskussion kom fram på flera av våra frågor och det är ett av våra tydliga resultat i undersökningen.
5.3 Slutsats
De slutsatser vi kan dra av vår undersökning är som följer och de kommer utan inbördes ordning. För det första ser vi i vår undersökning att läraren har en betydande roll. Det var många som ville lära genom att lyssna på läraren och det var också en del elever som svarade att religion kan vara intressant beroende på innehåll och det har också med hur läraren är att göra. Detta stöds i vår bakgrund av bland annat Selander som hävdar att läraren är viktig, speciellt om det är en inspirerande sådan eftersom lärarens inställning till ämnet också påverkar elevernas inställning. Vi ser också i vår undersökning att eleverna vill påverka sin undervisning själva och det är också något som Selander stödjer när han menar att undervisningen ska handla om vad eleverna är intresserade av och inte om vad politiker och teologer anser. Ett tydligt resultat i vår undersökning är att eleverna vill diskutera på religionsundervisningen, det här stöds på flera håll i bakgrunden. Eriksson menar att samtal gynnar inlärningen och underlättar för eleverna att utveckla en personlig livsåskådning. Myndigheten för skolutveckling kommer fram till att eleverna vill diskutera livsfrågor och Dysthe kommer även hon fram till att dialogen är viktig för inlärningen istället för en monologisk undervisning. Även Linde menar att eleven genom kommunikation kan erövra kunskap. Man kan också se en utveckling i styrdokumenten. I kursplanen för religion A och B nämns begrepp som samtal och argumentation till skillnad från kursplanen för grundskolan, där dialogisk undervisning inte nämns. I vår undersökning var det jämnt mellan de som anser att religion är intressant eller ointressant. Det kan ha att göra med det som Larsson tar upp i sin forskning att religion är ett negativt laddat ord. I intervjuerna ändrade vi formuleringen till vad de tycker om religion som skolämne och då blev bilden genast mer positivt. Det kan också ha att göra med vår första slutsats att det är knutet till vilken lärare som undervisar. Koivisto fick en helt annan bild i sin undersökning, där var bilden betydligt mer positiv och det kan då bero på vilken lärare eleverna mött i ämnet. Ett annat tydligt resultat är att eleverna hellre vill läsa om Afrikas religioner och sekter än om de fem världsreligionerna, det är tydligt
både i enkäterna och i intervjuerna. Det är också en bild som Larsson får fram i sin forskning där han menar att eleverna gärna läser om annat än kristendomen. En annan slutsats som vi kan dra är att tjejerna är mer intresserade än killarna av religion; de angav att de ville läsa om fler saker på religionsundervisningen och det är marginellt fler tjejer som tycker att religion är ett intressant ämne. Det här stöds också på flera håll i vår bakgrund. Eriksson tar upp att fler tjejer reflekterar över Gud och religionens betydelse och myndigheten för skolutveckling menar att tjejer är mer intresserade av religionsämnet än vad killarna är. Koivisto nämner också att religion handlar om känslor, människan och etiska problem. Detta är värden som attraherar främst tjejer. Vi ser också i vår undersökning att etik och moral är det som tjejerna sätter främst i religionsundervisningen. Till sist ser vi i vår uppsats att eleverna inte vill att religionsundervisningen ska förändras på gymnasiet. Det kan bero på att de är rädda för det nya och vill hålla kvar vid det gamla och invanda, men det kan också betyda att de faktiskt är nöjda. Det är vad Koivisto får fram i sin undersökning, att flertalet var nöjda med religionsundervisningen även om hennes undersökning inte är så omfattande. Vi ser i vår undersökning att många av eleverna tror att undervisningen kommer att bli svårare på gymnasiet. Det är någonting som styrdokumenten också ger sken av då färdigheter som förståelse, att kunna relatera, att kunna identifiera och ta ställning är krav som ställs på eleverna till skillnad från grundskolan där enbart reflektion och kunskap nämns. Alltså har eleverna helt rätt och det är ju helt naturligt att kraven höjs högre upp i skolsystemet.
Vi ser en del tendenser i vår uppsats som vi kan ha nytta av i vår framtida yrkesutövning. För det första lärarens roll, som i vår uppsats framstår som viktig för eleverna. Det ställer krav på oss att i framtiden göra vårt jobb så pass bra att eleverna känner sig nöjda med sin undervisning. Det räcker inte med att skicka iväg eleverna till biblioteket och tro att de ska vara nöjda med det. Vi måste också våga diskutera i klassrummet och det skulle vara intressant att undersöka vidare vad det är eleverna vill diskutera kring. Förhoppningsvis vill de diskutera tros- och livsfrågor och då måste vi vara så trygga i vår lärarroll att vi låter dem göra det. Gällande de fem världsreligionerna så vore det intressant att ta reda på om det är religionerna eleverna är trötta på eller om det är sättet de undervisas på. Vi har trots allt fått fram svar som skapelsen och att konvertera, det tyder på att det finns områden inom de fem världsreligionerna som eleverna vill lära sig mer om. Det gäller för oss att i framtiden hitta en bra balans mellan världsreligionerna och annat, till exempel Afrikas religioner och sekter. För ett av de tydligaste resultaten på vår undersökning är att eleverna vill lära sig mer om det och det blir en utmaning för oss att på en femtiotimmars kurs få till ett varierat innehåll.
5.4 Reliabilitet och validitet i vår undersökning
I enkäten finns det en fråga som många elever hoppade över eller missförstod. Det gäller fråga fem där svarsalternativ fyra inte var ett strukturerat svarsalternativ utan ett alternativ där eleven kunde svara fritt, det var många som hoppade över att gradera den och det gör att reliabiliteten blir lägre. Det var några elever som på övriga frågor satte sina kryss mellan alternativen eller som inte svarade på alla delar i frågorna, det tyder på oklar formulering från vår sida och det sänker också reliabiliteten. Vi har dock varit noga med att göra enkäten lättförståelig gällande språket, vi har undvikit negationer och krångliga ord. Vi har också varit noga med att förklara eventuella oklarheter när eleverna har skrivit, till exempel vilka religioner som tillhör de fem världsreligionerna. Vi förklarade inte vilka religioner som ingår i Afrikas religioner eller vilka sekter som finns, om inte eleverna direkt frågade oss, och det kan ha påverkat reliabiliteten negativt. Intervjuerna har en relativt hög reliabilitet eftersom vi var två, en intervjuare och en observatör som registrerade svaren. Däremot hade eleverna precis svarat på enkäten och det kan, som vi nämnt tidigare, ha påverkat resultatet. Alla elever som svarade på enkäten och som svarade på våra intervjufrågor blev tyvärr inte tillfrågade på samma tid på dagen, en klass av fem var vi hos på eftermiddagen och det kan ha påverkat resultatet och reliabiliteten negativt. I övrigt gjorde vi det vi kunde för att undersökningen skulle bli så likvärdig som möjligt och det höjer tillförlitligheten.
Validiteten på vår uppsats blir lägre när reliabiliteten blir låg på grund av att frågor missuppfattas eftersom eleverna då svarar på någonting annat än vad vi menade med frågorna. I övrigt har vi undersökt det vi förutsatte oss att undersöka, vi har dock inte jämfört våra resultat med någon annan försöksgrupp och kan således inte dra några slutsatser utanför vår undersökta grupp. Det betyder att våra resultat bara är giltiga gällande den undersökta gruppen.
6. SAMMANFATTNING
Enligt kursplanen för religion A ska eleverna känna till grundläggande uttrycksformer, tro och idéer hos kristendomen samt hos några andra världsreligioner och andra livsåskådningar. Våra erfarenheter är att undervisningen blir väldigt inriktad på de fem världsreligionerna och att eleverna hellre vill lära sig om annat inom religionsämnet.
Syftet med vår uppsats är att ta reda på om våra erfarenheter stämmer och det gör vi genom att vända oss till elever som går i nionde klass. De frågeställningar vi utgår ifrån är: Hur vill elever i nian att deras kommande religionsundervisning på gymnasiet ska se ut? Skiljer det sig något mellan killar och tjejer gällande hur de vill ha sin undervisning på gymnasiet? Är eleverna intresserade av religion? Skiljer intresset sig åt mellan killar och tjejer?
För att besvara våra frågeställningar gjorde vi en kvantitativ studie. Vi delade ut 106 enkäter till 53 killar och 53 tjejer som går i nian i en Kalmarskola. Vi intervjuade 13 av de 106 eleverna för att få lite djupare svar på våra frågor.
Resultaten vi får av vår undersökning är att:
• eleverna vill lära sig genom att lyssna på läraren, • eleverna vill påverka sin egen undervisning • eleverna vill diskutera på religionskunskapen,
• eleverna är delade i huruvida religion är ett intressant ämne eller inte, • eleverna vill läsa om annat än de fem världsreligionerna,
• tjejerna är mer intresserade av religion än killarna,
• eleverna vill inte att religionsundervisningen ska förändras på gymnasiet mot hur den ser ut på högstadiet.
Vi kan koppla våra slutsatser till styrdokumenten och den tidigare forskning som vi tar upp i bakgrundavsnittet på vår undersökning.
7. LITTERATURFÖRTECKNING
Almén, E., Furenhed, R., Hartman, S.G., Skogar, B. (2000). Livstolkning och värdegrund – att undervisa om religion, livsfrågor och etik. Linköpings universitet.
Dysthe, O. (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, K. (1998). På spaning efter livets mening. Institutionen för pedagogik, Lärarhögskolan i Malmö.
Härenstam, K. (2000). Kan du höra vindhästen? Religionsdidaktik – om konsten att välja kunskap. Lund: Studentlitteratur.
Koivisto, A. (2005). Religionsundervisningens utveckling genom tiden. C-uppsats 15p. Institutionen för Utbildningsvetenskap, Luleå tekniska universitet.
Kursplaner för grundskolan (1994). Stockholm
Kursplaner för gymnasieskolan (1994). Stockholm
Larsson, O. (1991). Religionen i skolan och skolans religionsundervisning. Institutionen för metodik i lärarutbildningen, Göteborgs universitet.
Linde, G. (2001). Värdegrund och svensk etnicitet. Lund: Studentlitteratur.
Myndigheten för skolutveckling. Ungas livstolkning och skolans värdegrund. www.skolutveckling.se
Olivestam, C. E (2006). Religionsdidaktik – om teori, perspektiv och praktik i religionsundervisningen. Stockholm: Liber AB.
Patel, R. & Davidsson, B. (1994). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
