Kallelse till hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde. 16 april 2020, klockan Konferensrum: Bornholm (1339), Rådhuset Visborg

(1)

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Kallelse

HSN 2020/48 Sammanträdesdatum 2020-04-16

Sekreterare Elin Gottfridsson

Region Gotland

Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby

Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-hsn@gotland.se

Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Kallelse till hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde 16 april 2020, klockan 09.00–12.00

Konferensrum: Bornholm (1339), Rådhuset Visborg

Föredragningslista

Förslag på justerare: Madelene Gadd Wäss

Ärende Kommentar

1 Muntlig information från hälso- och sjukvårdsförvaltningen

2 Muntlig information. Återrapportering kring planering av bemanning inför sommaren 2020

HSN 2020/257

3 Redovisning av uppdrag. Konkretiserade åtgärder och konsekvensbeskrivningar av föreslagna effektiviseringsområden

HSN 2019/10

4 Införande av remiss till neuropsykiatrisk utredning

HSN 2020/255 Bilaga

5 Redovisning av uppdrag. Ambulansverksamheten på Gotland på kort respektive lång sikt

HSN 2020/256 Ny bilaga

6 Återrapport. Frågeställningar gällande primärvårdens framtida behov

HSN 2020/252 Bilaga

7 Uppföljning av åtgärdsplan för införande av FN-konventionen för mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättningar i Region Gotland

HSN 2020/198 Uppdaterad bilaga

8 RS Remiss - Motion. Förrehabiliterande insatser

HSN 2020/107 Bilaga

9 PAN Remiss - Iakttagelser i vården 2019

HSN 2020/241 Bilaga

10 RS Remiss - Motion. Förbättrad vård för transpersoner 2.0

HSN 2019/550 Bilaga

11 RS Remiss - Motion. Gynekologisk vård för transpersoner

HSN 2019/551 Bilaga

12 Hälso- och sjukvårdsnämndens delegationsordning

HSN 2020/244 Uppdaterad bilaga

13 Information. Samverkan mellan Första linjen och skolan HSN 2017/377

14 Revidering av överenskommelse socialpsykiatriskt team (SPT)

HSN 2020/222 Bilaga

15 Revidering av övergripande överenskommelse HSN-SON

HSN 2020/247 Bilaga

16 Revidering av överenskommelse om läkarmedverkan

HSN 2020/246 Bilaga

(2)

Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland

Sammanträdesdatum 2020-04-16

Kallelse HSN 2020/48

2 (2)

Ärende Kommentar

17 Information. Framtidens vårdinformationsmiljö (FVM) samt kopplingar mellan hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen ur ett patientperspektiv HSN 2017/297

18 Information. Insatser för sammanhållen organisation för äldre HSN 2018/455

19 Redovisning av uppdrag. Hur de prioriterade aktiviteterna i verksamhetsplanen operationaliserats och konkretiserats i de olika verksamheterna

HSN 2019/24

Bilaga

20 Delårsrapport 1 HSN 2020/8

Prognos presenteras på hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde.

Uppdaterad bilaga

21 Muntlig information. Uppföljning efter besök av IVO HSN 2018/697

22 Uppdaterad tidsplanering om- och tillbyggnation akutmottagningen HSN 2018/163

På grund av tidsbrist har hälso- och sjukvårdsförvaltningen inte hunnit ta fram ett underlag. Förslaget är att nämnden ger förvaltningen i uppdrag att återkomma med ett underlag till nämnden i juni.

23 Informations- och anmälningsärenden april

HSN 2020/33 Bilaga

24 Övriga frågor

25 Utmaning av laboratoriemedicin och radiologi

HSN 2019/650 Bilaga

Mats-Ola Rödén Ordförande

(3)

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Rolf Forsman Beställarchef

Tjänsteskrivelse

HSN 2020/255 24 mars 2020

1 (3)

Region Gotland

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Förslag att införa remisskrav för neuropsykiatrisk utredning Förslag till beslut

• Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att remisskrav införs från den 1 maj 2020 för neuropsykiatriska och kognitiva utredningar som utgör en fristående vårdtjänst.

Sammanfattning

Öppenvård hos vårdgivare i annan regions egenregi eller utförare som denna har avtal med kan sökas av person folkbokförd på Gotland. Utföraren skall därvid ta hänsyn till remisskrav som uppställts av folkbokföringsregionen och/eller den utförande regionen. I avsaknad av remisskrav på Gotland kan en situation uppstå där utredningen inte ingår i en vårdkedja för den eventuellt påföljande vården. Mot denna bakgrund föreslås remisskrav införas för neuropsykiatriska-/kognitiva utredningar.

Ärendebeskrivning

För att öka patientsäkerheten föreslår hälso- och sjukvårdsförvaltningen att remisskrav införs för neuropsykiatriska-/kognitiva utredningar som utgör en fristående vårdtjänst.

Neuropsykiatrisk utredning utgör ett delmoment i en vårdkedja som inleds med en bedömning av patientens symtom, i vissa fall går vidare med en utredning som leder fram till en diagnos, som i sin tur ligger till grund för

behandling och andra insatser. På många håll i landet har utredningsdelen utgjort en flaskhals i vårdkedjan som medfört att köer uppstått. Flera regioner har därför upphandlat neuropsykiatriska utredningar enligt lagen om offentlig upphandling, LOU(2016:1145) för att komplettera den egna verksamheten med fler utredningar.

Flertalet regioner har utformat avtalen så att utredning aktualiseras hos det

upphandlade företaget genom remiss från specialistpsykiatri. Efter utredningen och diagnos återgår patienten till specialistpsykiatri för fortsatta insatser efter utredning.

Ett par regioner har istället upphandlat neuropsykiatriska utredningar som en

fristående vårdtjänst utan remisskrav. Det betyder i praktiken att befolkningen utifrån en egen bedömning kan söka och få en neuropsykiatrisk utredning utförd hos de upphandlade företagen. Det innebär också att det varken behöver finnas någon specialistbedömning av patientens symtom innan patienten söker neuropsykiatrisk

(4)

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse

Region Gotland HSN 2020/255

2 (3)

utredning eller att det finns någon sjukvårdsverksamhet som är mottagare av utredningsresultatet och ansvarar för fortsatta insatser. Hälso- och sjukvårds- förvaltningen har fått signaler om att det i andra regioner uppstått problem av olika slag för patienter som utretts utan att utredningen initierats via remiss. Exempelvis har ingen vårdgivare funnits som haft ansvar för patientens fortsatta insatser utifrån utredningsresultatet.

För att säkerställa att utredningen ingår i en vårdkedja föreslår förvaltningen att remisskrav införs för neuropsykiatriska och kognitiva utredningar som utgör en fristående vårdtjänst. Det föreslagna remisskravet innebär ingen förändring i befolkningens möjlighet att som hittills själva söka direkt till specialistpsykiatri om man är orolig att man själv eller ens barn har en neuropsykiatrisk funktions- nedsättning.

Förvaltningen föreslår att remiss till neuropsykiatrisk och kognitiv utredning som utgör en fristående tjänst får skrivas av barn- och ungdomspsykiatrin och vuxen- psykiatrin. Utredningar hos externa vårdgivare som upphandlats av andra regioner har i vissa fall haft andra kvalitetskrav än de som gäller på Gotland. Med remisskravet kan kvaliteten i utredningarna säkerställas genom att remisser bara skickas till externa vårdgivare som har avtal med samma kvalitetskrav som finns inom Region Gotlands hälso- och sjukvård. På det sättet får alla patienter som utreds på bekostnad av Region Gotland utredningar av jämförbar kvalitet oavsett vem som utför den.

Diagnos och rätt utredning/insats kan försenas om patienten inte fått en initial medicinsk bedömning av sina symptom utan själv bedömt trolig diagnos. Genom remisskrav för utredning hos externa vårdgivare säkerställs att patienten alltid först får en bedömning av sina symptom innan neuropsykiatrisk utredning påbörjas.

Personer som utretts hos externa utredningsteam och som inte remitterats från vårdverksamhet inom Region Gotland eller annat landsting, skulle kunna bli

”hängande i luften” efter utredning. Det har inte funnits någon ansvarig för vårdkedjan som tagit hand om utredningsresultatet och fortsatta insatser. För patienter som remitteras för utredning kommer det att finnas en ansvarig verksamhet som tar hand om utredningsresultatet och som ansvarar för fortsatta insatser efter utredning.

Bedömning

Sammantaget förväntas förslaget få flera positiva konsekvenser för patientsäkerheten.

Ekonomiska konsekvenser

Förslaget bedöms få vissa positiva ekonomiska konsekvenser genom att behovet av utredning görs av professionen inom sjukvården och inte enbart av patient/familj.

Även risken för att utredningar behöver göras två gånger minskar.

Konsekvenser för patientsäkerhet

Förslaget bedöms få positiva konsekvenser för patientsäkerheten genom att patienter som utreds av externa vårdgivare kommer att ingå i en vårdkedja som innefattar initial medicinsk bedömning, utredning med likvärdiga kvalitetskrav som inom Region Gotland samt en tydlig mottagare av utredningsresultatet och ansvarig för insatser efter utredning.

Konsekvenser för jämlik och jämställd vård

Förslaget bedöms få positiva konsekvenser för jämlik vård genom att remisser till externa företag kan styras till utredningar med jämförbara kvalitetskrav som gäller inom Region Gotland.

(5)

3 (3)

Miljökonsekvenser

Förslaget får oförändrade konsekvenser för miljön.

Administrativa konsekvenser

Förslaget bedöms få oförändrade administrativa konsekvenser.

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse daterad 24 mars 2020

Marie Loob

Hälso- och sjukvårdsdirektör

Skickas till

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) Sjukvårdschef Cathrine Malmqvist

(6)

Tjänsteskrivelse

HSN 2020/256 6 april 2020 Rolf Forsman

Beställarchef

1 (6)

Region Gotland

Ambulansverksamheten på Gotland på kort respektive lång sikt

Förslag till beslut

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar

att utöka perioden med extra ambulans 10 timmar per dag från nuvarande sex veckor sommartid till att även omfatta vecka 27 till 52 under år 2020 och vecka 1 till 11 2021.

att vid uttag av förlängningsoption i avtalet med Falck Ambulans för perioden 2021- 03-22 (v.12) till 2022-04-30 arbeta in krav på utökning med en dagambulans.

att i Strategiska planen för 2022 till 2025 äska om utökning av verksamheten från nuläget med en dygnsambulans

Sammanfattning

Ambulanssjukvården når inte av hälso- och sjukvårdsnämnden uppsatta väntetids- mål. Orsaken är ett ökande antal uppdrag som i sin tur kan härledas till ett ökande antal äldre personer i befolkningen. Konsekvensen av detta är att Gotland har den längsta insatstiden i landet från mottaget 112-samtal till första enhet på plats vid Prio- 1-ärenden.

För att minska insatstiderna erfordras en ökning av ambulanskapaciteten. Detta föreslås göras under 2020 genom förlängning av avtalet om extra dagambulans sommartid till att avse även vecka 33-52. Ambulansen föreslås stationeras i Visby men utnyttjas dynamiskt i de lägen där Hemse- respektive Sliteambulansen är på uppdrag.

I samband med uttag av den förlängningsoption som finns i avtalet med Falck Ambulans AB för perioden 2021-03-22—2022-04-30 föreslås den tillförda resursen utökas till heldygn.

(7)

2 (6)

Ansvaret för ambulansverksamheten på Gotland ligger sedan 2008 på hälso- och sjukvårdsnämnden. Nämnden övertog verksamhetsansvaret från dåvarande

Kommunstyrelsen som tidigare genomfört en upphandling av verksamheten vilken vanns av Falck Ambulans AB. Hälso- och sjukvårdsnämnden har efter den första avtalsperioden genomfört en ny upphandling som även denna gång vanns av Falck Ambulans AB. Avtal finns för närvarande till 2021-03-21 med möjlighet till

förlängning som längst till 2022-04-30.

Antalet ambulansärenden har under den tid nämnden haft ansvaret ökat i stort sett varje år. Denna tendens avviker inte från landet i övrigt. En särskild förutsättning för Gotland är det ökade antalet larm under sommarperioden som sammanhänger med det stora antalet besökare till ön. Antalet ärenden ökar då med 40 procent jämfört med övrig tid.

Inför den upphandling som genomfördes 2012 infördes mot bakgrund av detta krav på en extra ambulans 10 timmar per dag i sex veckor. I övrigt har ingen ändring av resurserna gjorts sedan 2008.

Flera orsaker finns till ökningen av antalet ärenden, men den tydligaste är ökningen av antalet invånare i åldrarna över 70 år.

Antalet ambulansärenden har ökat i samtliga åldersgrupper utom 40-49-åringar. Den kraftigaste ökningen avser dock personer över 70 år.

4717 4730 4700 5578 5866 6204 6556 6252 6796 7045 6877 7235 7490 7984

0 2000 4000 6000 8000 10000

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Antal ambulansärenden (Källa Paratus)

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000

0-9 10-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80-89 90-w

Åldersfördelning Gotland

2009 2019

(8)

3 (6)

Ambulansverksamheten är på samma sätt som all utryckningsverksamhet inrättad som en beredskapsresurs, d v s ska motsvara behoven av snabba insatser när de behövs. Det politiskt fastställda målet är att 95 procent av alla vårdbehövande som bedöms som prio-1 ska nås av ambulans inom 30 minuter. Detta är i jämförelse med andra regioner en låg målnivå. Generellt i Sverige är målnivån 20 minuter med

varierande procentsiffra. På Gotland uppnåddes under 2019 tidsmålet i 92 procent av ärendena men skillnaderna är stora över ön. För övriga prioriteringskategorier saknas målnivå. Även inom dessa kategorier innebär dock väntetiden stora påfrestningar för den vårdbehövande.

Antalet ambulansärenden i Prio-1 per 1000 invånare på Gotland är enligt Vården i siffror 48,8. Detta innebär att Gotland ligger på femte plats efter Blekinge, Kalmar, Gävle och Västernorrland. Vårt nyttjande av ambulans avviker således inte väsentligt från andra regioners.

Tiden från till 112 inkommet samtal till första enhet på plats vid Prio-1 är på Gotland högst i Sverige med 17,5 minuter. Tvåa av regionerna är Jämtland på 16,6 sen

Dalarna på 14,9 minuter. Sverigesnittet är 13,8 minuter.

0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 2000

0-9 10-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80-89 90-w

Åldersidentifierade ambulansuppdrag

2009 2019

(9)

4 (6)

På Gotland opererar helikoptern med en pilot och en bisittare i cockpit som

benämns Helicopter Emergency Medical Service Crew (HEMS). Denne medarbetare stödjer i helikoptern piloten med navigering, radiokommunikation med mera men biträder på marken helikoptersjuksköterskan i vården av patienten. HEMS-crew är antingen ambulanssjukvårdare eller sjuksköterska. En särskild lösning som valts på Gotland är att hkp-ssk och HEMS även utnyttjas för uppdrag med markambulans.

Detta har fungerat bra under ett antal år men genom ökningen av antalet ärenden för både helikopter och markambulanser skapar samordningen problem. Det

allvarligaste är att HEMS-medarbetaren som arbetar under flygarbetstidsregler riskerar att bli ”utflugen” av markuppdragen vilket gör helikoptern oanvändbar till dess medarbetaren fått 8 timmars sammanhängande vila. Detta innebär i

förekommande fall att akuta patienter inte kan flygas till sjukhus på fastlandet annat än genom hjälp av ambulansflygplan vilka har varierande inställelsetid.

Detta är anledningen att HEMS i avtalet från mars 2021 kommer att vara anställd i helikopterbolaget och att bilen endast ska beläggas med uppdrag vid oflygbarhet.

Detta innebär en ökning av förmågan för luftburna uppdrag men en minskning för markuppdrag.

Att ambulanserna i ett ökat antal uppdrag kan åtgärda den vårdsökandes problem på plats (2019: 797 ärenden, 2018 523 ärenden) kan ses som positivt i och med att det spar besök på akutmottagningen. Ökningen av dessa ärenden kan dock även sammanhänga med att vårdsökande upplever otrygghet, dålig tillgänglighet till eller förtroende för vårdcentral och/eller hemsjukvård och därför ringer 112 som inte har någon annan resurs än ambulans att dra. Ambulansen används därigenom ibland som kompensation för svagheter inom andra delar av organisationen.

(10)

5 (6)

Motsvarande gäller i begränsad utsträckning avseende att ambulans i vissa fall används som ersättning för liggande sjuktransport.

Insatstiderna från samtal till första enhet på plats visar inte på några stora skillnader över dygnets timmar som skulle möjliggöra omdisponering i schemat (se statistikbilaga). Skillnader finns i insatstider mellan sommarmånaderna och resten av året som dock begränsas genom sommarambulansen. Däremot föreligger stora skillnader mellan olika delar av Gotland. Diagrammet avser ärenden i Prio-1.

De största problemen är enligt förvaltningens uppfattning:

- Bristande ambulanstäckning på norra och södra Gotland då den där stationerade ambulansen är på uppdrag.

- Motstridiga krav avseende helikopterbesättningens uppdrag - Insatstiderna, utom Gotland Mitt

- Ökande antal tillfällen med alla resurser upptagna

För att minska ovanstående problem erfordras resurstillskott. Förvaltningen har i dialog med Falck Ambulans AB diskuterat olika möjligheter, inklusive s k

bedömningsbilar bemannade med endast en sjuksköterska. Vår uppfattning är att en sådan lösning kan göra skillnad i storstadsområden men är sämre anpassad till Gotlands glesa bebyggelsestruktur. Den option som finns i avtalet med utökning av Sliteambulansen till heldygn svarar enligt vår uppfattning inte heller mot de tider då belastningen är högst och ambulanstillgången lägst.

Den åtgärd som föreslås i det korta perspektivet är utökning av avtalet om sommar- ambulans till att omfatta resterande del av 2020. Sommarambulansen innebär en utökning med 10 timmar per dag som kan schemaläggas till de tider då beläggningen är störst. Vilken som är optimala stationeringen behöver diskuteras med operatören.

Tillskottet innebär att helikopterbesättningen till största del kan reserveras för helikopteruppdrag.

(11)

6 (6)

På medellång sikt, dvs för avtalsperioden 2021-03-22 till 2022-04-30 bör ovanstående lösning utökas till helår.

Inför kommande planperiod 2022-2025 bör nämnden äska om medel för utökning med en dygnsbil jämfört med nuläget. Stationering för denna är inte självklart Visby.

Kostnaden för sommarambulansen är 104 971 kronor per vecka. En förlängning av sommarambulansen vecka 28 till 52 år 2020 kan kostnadsberäknas till 2,2 miljoner kronor och vecka 1 – 12 2021 till 1,2 miljoner kronor.

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse daterad 2020-04-06 Statistikbilaga 2020-04-06

Marie Loob

Skickas till

Ambulansöverläkare Kerstin Conneryd Falck ambulans AB

(12)

Tjänsteskrivelse

Ärende HSN 2020/256 6 april 2020 Rolf Forsman

Beställarchef

1 (11)

Region Gotland

Statistikbilaga

Ambulansområde Antal prio-1

2019 Mediantid från

besvarat samtal till första enhet på plats 2018

Mediantid från besvarat samtal till första enhet på plats 2019

Fårö o Gotska Sandön 117 35:03 39:36

Gotland Norr 460 26:06 27:08

Gotland Mitt 2103 12:58 13:45

Östergarnslandet 49 34:47 31:57

Gotland Söder 960 22:23 24:07

Storsudret, Vamlingbo 44 38:56 39:43

Vänteperiod alla prio

(13)

Region Gotland Ärende HSN 2020/256

2 (11)

(14)

3 (11)

Vänteperiod Prio-1

Vänteperiod alla prio per område

(15)

4 (11)

Vänteperiod Prio-1 per område

(16)

5 (11)

Antal uppdrag per månad och timme jan-dec 2019

(17)

6 (11)

(18)

7 (11)

(19)

8 (11)

(20)

9 (11)

(21)

10 (11)

Antal uppdrag fördelat per timme per ambulansenhet hela 2019 alla prio HEMSE 9030

SLITE 9050

VISBY 9020

(22)

11 (11)

VISBY 9010

HKP 5910

(23)

Marie Loob Förvaltningschef

Tjänsteskrivelse

HSN 2020/252 23 mars 2020

1 (2)

Region Gotland

Återrapport frågeställningar gällande primärvårdens framtida behov

• Hälso- och sjukvårdsnämnden lägger informationen till handlingarna och emotser att förvaltningen återkommer med förslag till färdplan.

Bakgrund

Förvaltningen fick vid arbetsutskottets möte 21 augusti 2019 i uppdrag att

återkomma med svar på ett antal frågeställningar kopplat till primärvårdens framtida behov:

- Räcker bemanning och vårdcentralernas lokaler till när gotlänningarna blir fler och antalet äldre ökar?

- Vad kommer det att kosta?

- Hur stor är påverkan på individersättningen de närmaste fem och 10 åren utifrån de befolkningsprognoser som finns tillgängliga?

- Kommer nuvarande lokaler att räcka till för att ta emot fler besök och för fler anställda?

- Hur skulle en satsning på primärvården med färre listade patienter per läkare påverka behovet av lokaler?

Bedömning

Ovanstående frågeställningar är högst relevanta och ska kunna besvaras. Det är samtidigt viktigt att betona att det inte räcker att utgå från befolkningsprognos för att besvara frågorna. Det riskerar att ge en alltför snäv och därmed alltför missvisande bild. För att kunna göra en bättre bedömning behöver ett antal ytterligare faktorer beaktas.

 Färdplan för God och nära vård: Ett antal workshops är planerade under april månad. Syftet är bland annat att skapa en gemensam målbild för

(24)

2 (2)

omställningen till en god och nära vård på Gotland, vilka delområden berörs och hur ser målbilden ut för dessa? Det som framkommer ska utgöra grund vid framtagandet av en gemensam färdplan.

 Nationell påverkan: under mars månad ska slutbetänkandet för den nationella utredningen God och Nära vård redovisas. Gotland behöver hitta

ändamålsenliga lokala lösningar men också takta med det nationella arbetet.

Slutbetänkandet är därför en viktig pusselbit att beakta i det lokala färdplansarbetet.

Förtydligande: utredningen fortsätter därefter med uppdraget kring psykisk ohälsa. Detta betänkande ska redovisas i januari 2021.

 Nulägesanalys sjukvården: Uppnå en väl förankrad bild över vad som behöver förbättras när det gäller vår interna samverkan och effektivitet. Identifiera förändringsbehov utifrån omställning till en mer nära vård. Underlag för prioritering och åtgärdsplan framåt.

Det är viktigt att ha i åtanke att bakgrunden till omställningen innebär en förvissning om att hälso- och sjukvården inte kan fortsätta möta invånarnas behov på samma sätt som tidigare. Detta av två skäl: dels svarar dagens hälso- och sjukvård inte mot behovet och dels finns inte resurserna att fortsätta på samma sätt. Med resurser menas här resurser i bred bemärkelse ekonomiska såväl som personella, lokalmässiga som utrustningsmässiga. Hälso- och sjukvården behöver arbeta på ett annat sätt. Det innebär att för att på bästa sätt kunna besvara frågorna ovan behöver ett antal antaganden göras baserat på vilka delområden som berörs på Gotland och hur målbilden ser ut inom dessa. Vi är i ett skede där delaktighet från verksamheten är avgörande. Förvaltningen bedömer därför att det vore olyckligt att föregå målbilds- arbetet genom att göra antaganden utifrån nuvarande arbetssätt.

Under förutsättning att situationen med covid -19 inte förändrar förutsättningarna ytterligare avser förvaltningen att återkomma med förslag på färdplan under hösten 2020.

Beslutsunderlag

Marie Loob

(25)

Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott

Protokoll

10 (11)

Justerande Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

HSN-AU § 81 Övriga frågor

Ärendets behandling under mötet

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade på sitt sammanträde 2019-06-13 (§ 58) att delegera till sitt arbetsutskott att fatta beslut om den slutgiltiga

upphandlingsdokumentationen rörande framtidens vårdinformationsmiljö (FVM). På grund av en förskjutning i tidsplaneringen tillsammans med Region Stockholm fattas ej beslut idag utan av hälso- och sjukvårdsnämnden på ett ordinarie sammanträde.

Brittis Benzler (V) lämnar följande förslag

Räcker bemanning och vårdcentralernas lokaler till när

gotlänningarna blir fler och antalet äldre ökar? Vad kommer det att kosta?

En stor del av ersättningen till vårdcentralerna sker genom

individersättning, varje person som listas på vårdcentralen är ”värd”

ett visst antal poäng i huvudsak kopplat till ålder. Varje poäng ger ett visst belopp till vårdcentralen. Personer 7-44 år ger 0,6 poäng, 75- 79år ger 2,5 poäng och för personer över 80 år ges 3,7 poäng.

At poängen är högre för äldre beror på att de förväntas ha ett större vårdbehov och göra fler besök på vårdcentralen. Så fler äldre innebär att ersättning betalas ut för fler poäng, att det troligen görs fler besök, att fler läkare, sjuksköterskor och andra medarbetare behövs och därmed kanske också större lokaler.

Hur stor är denna påverkan på individersättningen de närmaste fem och 10 åren utifrån de befolkningsprognoser som finns tillgängliga?

Kommer nuvarande lokaler att räcka till för att ta emot fler besök och för fler anställda?

Hur skulle en satsning på primärvården med färre listade patienter per läkare påverka behovet av lokaler?

Jag önskar en redovisning av detta under hösten.

Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott ställer sig bakom förslaget och motser en redovisning under hösten 2019.

(26)

Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott

Protokoll

11 (11)

Justerande Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

Brittis Benzler (V) visar en artikel ur Dagens samhälle nr 27 som handlar om att fler och fler unga får medicin. Förskrivningen av vanebildande antidepressiva läkemedel ökar och därmed biverkningarna. Förslaget är att arbetsutskottet får en fördjupning kring detta framöver.

Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott ställer sig bakom förslaget.

(27)

Kerstin Lindgren

Resursområdeschef HabRehab/Vårdadministration

Tjänsteskrivelse

HSN 2020/198 20 mars 2020

1 (2)

Region Gotland

Uppföljning av åtgärdsplan för införande av FN-konventionen för mänskliga rättigheter för personer med funktions-

nedsättningar i Region Gotland

• Hälso- och sjukvårdsnämnden tar emot informationen och ställer sig bakom förvaltningens fortsatta arbete med åtgärdsplanen.

Sammanfattning

Regionstyrelsen inom Region Gotland beslutade 2012-05-31 (RS § 160) att regionens nämnder skulle identifiera förbättringsområden och planera åtgärder utifrån FN:s konvention om mänskliga rättigheter, för personer med funktionsnedsättning.

Identifierade förbättringsområden skulle utgå från konventionens allmänna principer och rättighetsartiklarna. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) sammanställde förbättringsområden och åtgärder i en plan som nämnden sedan fastställde 2013-09- 16 (HSN § 372). Planen följs upp och revideras en gång per mandatperiod. Arbetet med åtgärdsplanen är ett ständigt pågående arbete där aktiviteter initieras och successivt utvecklas.

Planen innehåller aktiviteter inom perspektiven:

 Arbete

 Bemötande

 Kommunikation

 Kunskap

 Tillgänglighet

 Information

 Läsplatta

 Utbildning

 Brukarråd

(28)

2 (2)

Beslutsunderlag

Åtgärdsplan HSF för insatser enligt FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Marie Loob

(29)

Revidering markerad med röd färg

Version 1 /GB 130828, uppföljning/revidering gjord senast mars 2020 1 FN konvention

Verksamhet Aktivitet Tidplan Kostnads/resurs Ansvar Kommentar

Arbete HR/resp

verksamhet Anpassa arbetsplatsen när behov uppstår Arbetar för jämställd arbetsplats

Inget aktivt arbete/proj planerat

Vi har personer med olika

funktionsvariationer där både uppgifter och arbetsplats anpassats

Arbete Resp

verksamhet

Ta emot för praktikplats

”vägen in”.

Region Gotland

Tar emot personer i rehabilitering

Arbete ”Återvinnarna”

På Visborg

Lämnat många service-arbetsuppgifter till Regionstyrelseförvaltningen (RSF)

Bemötande Frukostmöte med föreningen

Grunden (Finsam) angående bemötande och delaktighet för alla

Finsam arrangerar frukostmöten, medarbetare från Finsams parter väljer ut föreläsningsämnen och deltar.

(HSF är en del av Finsam) Pågår

Bemötande Utbildningsinsatser kring

bemötande 2020 Just nu arbete kring suicidprevention i

Regionen (2020) Kommunikation Vidareutveckla gott exempel

från Tandvården med bildbank för att beskriva behandlingar och arbetsmoment. Använda samma metod i andra verksamheter med hjälp av GotIT

2020 I flera aktivitetsplaner att utveckla

digitala lösningar där bl a ingår att uppdatera hemsidor, lägga ut information digitalt

Kommunikation Talande nummerpresentation

vid kassan i sjukhusets entré 2013 Finns på lasarettet. Klart

Kommunikation

Tillgänglighet Klarspråk på Vården på

webben RSF

(30)

Verksamhet Aktivitet Tidplan Kostnads/resurs Ansvar Kommentar Kommunikation

Bemötande Tillgänglighet

HabRehab Hörcentral och studenter vid Högskolan utvecklar App till hörselskadade barn för att förbereda dem inför hörseltest för att på så sätt få en säkrare bedömning.

Fortsätta i samma stil med att länka till Uppsalas sida med Bilder på undersökningar

2013 Det gjordes under 2016

Kunskap (Artikel 26:3 Habilitering)

HabRehab Ev. projekt kring att i en film visa hur kognitiva hjälpmedel används, för att ge studenter inom högskolans

dataprogrammeringsutbildning en bild av hur tekniken

används i verkligheten

2013/14 Högskolan genomförde det på egen

hand. GotIT lämnade förslag på

möjligheter till kontakter med brukare.

Bemötande

kunskap Diabetessköterskor har

uttryckt behov av mer kunskap om kognitiva

funktionsnedsättningar

Utvecklings Behov Ht 2013

Enhets Chef GotIT

Specialpedagog och arbetsterapeut informerat om kognitiva

funktionsnedsättningar och varit behjälpliga med att utveckla stöd vad gäller förenklade kallelser och samtalsstöd med bl a bildstöd. Gäller diabetessköterskor som arbetar med barn- och ungdomar samt vuxna.

Behöver återupptas Tillgänglighet Ombyggnation av sjukhusets

vårdsalar och hygienutrymmen enligt tillgänglighetsnormer.

(och arbetsmiljönormer)

2020 Finns med i planen för nya akuten t ex

och där ny/ombyggnation blir aktuella

(31)

Verksamhet Aktivitet Tidplan Kostnad/resurs Ansvar Kommentar Tillgänglighet Användande av intern och

extern kompetens inom tillgänglighet vid + brukarorg vid ombyggnationer.

Funkisam bjuds in vid byggnationer t ex ny reception på Korpen

Kommunikation Allmän information som idag ges skriftligt på sjukhuset, kan även ges via taltidning

Resp

verksh (Önskemål från synskadades förening) Kunskap HSF BUF SOF Utbildningsdag om barn,

funktionsnedsättning och delaktighet för personal i HSF;

BUF och SOF

Nov 2013 Personal från resp

verksh Barn-

nätverk

Kommunikation Generellt behov av att se över kallelser och informationsblad som patienter får med sig hem

Utvecklings

behov Pågår

Bemötande Generellt behov av att öka

kunskap om hur man bemöter människor med framför allt kognitiva och

neuropsykiatriska svårigheter

Utvecklings

behov ?? Förslag: En utbildning liknande den web-

baserade som Västra Götalandsregionen har haft till all vårdpersonal

Personal från HabRehab eller psykiatrin kan kort informera arbetsgrupper på t.ex. APT

Har ingått i utbildningen från Hjärnkoll

”Alla har inte storlek 38”

Behöver fortgå

Information Generellt behov av att

tydliggöra information på mer än ett sätt, t.ex. genom skriftlig information, bildmaterial, använda taltidning mm. Alla

Utvecklings

behov ?? En uppstart skulle kunna vara

information i aulan från GotIT.

Habiliteringen arbetar med sin hemsida att göra den mer lättillgänglig samt att lägga in material för att ta till sig kunskap

(32)

Version 1 /GB 130828, uppföljning/revidering gjord senast mars 2020 4 människor, oavsett förmåga,

har nytta av detta.

FN konvention

Verksamhet Aktivitet Tidplan Kostnad/resurs Ansvar Kommentar Läsplatta HabRehab Läsplatta med bildstöd till

akuten Hösten

2017 Kostnad för

läsplatta Planeras att lämna läsplatta till Akuten där bildstödsprogram finns så att personer som av olika anledningar har svårt att bli förstådda kan använda bildstöd Finns idag

Utbildning HabRehab Tillsammans med

kompetenscentrum ta fram en film att lägga på nätet kring vardagskunskap

Hösten 2017 – våren 2018 2020

Personalkostnader Initiativet kommer från

kompetenscentrum för personer med invandrarbakgrund men där web baserad kunskap kan komma även våra brukare till godo

Fått medel för levnadsvanor och psykisk hälsa där detta kan aktualiseras

Brukarråd HSF Att bjuda in företrädare för

patientföreningar I flera av HSF´s verksamheter bjuds

patientföreningar in med

regelbundenhet eller kring särskilda frågor för att samla in synpunkter och skapa dialog. Politikerna i SON och HSN träffar patientföreningar 4 ggr per år.

Kognitivt stöd HSF Utveckla kognitivt stöd för

information i hela HSF Början

2020 GotIt inom HabRehab har god kunskap

kring kognitivt stöd

(33)

Therese Kullåker, Biträdande HR- chef Kerstin Lindgren, Resursområdeschef

Tjänsteskrivelse

HSN 2020/107 10 mars 2020

1 (3)

Region Gotland

Yttrande över motion. Förtydligat ansvar ifråga om förrehabiliterande insatser och finansiell samordning.

• Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår att regionfullmäktige tillstyrker motionens yrkande genom att initiera en utredning av Region Gotlands hållning i

förrehabiliterande och arbetsmarknadspolitiska uppdrag samt inom finansiell samordning.

Regionstyrelsen har remitterat en motion från Hanna Westerén (S) och Meit Fohlin (S) till hälso- och sjukvårdsnämnden, socialnämnden samt gymnasie- och

vuxenutbildningsnämnden för yttrande. Motionärerna yrkar på ”att Region Gotlands ansvar och plan för så kallade förrehabiliterande insatser ses över och tydliggörs, så att den finansiella samordningen stärks även fortsättningsvis”.

I motionens beskrivs att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är i förändring, vilket också förändrar de båda parternas möjligheter till samverkan i projekt för högre arbetskraftsdeltagande. Region Gotland bör i ljuset av det här, tydliggöra vad som framgent ska gälla ifråga om regionens ansvar i förrehabiliterande insatser¹, så att individen värnas, spelreglerna tydliggörs, kompetensförsörjningen stärks och högre finansiell samordning åstadkoms.

Staten ansvarar för arbetsmarknadspolitiken och kommunallagen ger kommunen ett utrymme att själv bestämma vilken verksamhet de vill bedriva kopplat till

arbetsmarknadspolitiska och förrehabiliterande insatser. Inom Region Gotland har gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ansvaret för och fullgör regionens

arbetsmarknadspolitiska åtgärder på individnivå enligt reglementet för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Inom utbildnings- och arbetslivsförvaltningen finns en arbetsmarknads- och integrationsenhet. Det reglemente som styr hälso- och

sjukvårdsnämndens uppdrag, hälso- och sjukvårdslagen, benämner i HSL 8 kap 7 §

”rehabilitering”. Den gäller rehabilitering efter sjukdom, det vill säga medicinsk rehabilitering, och innefattar inte att stötta individer till arbete.

1 Definition: Förrehabiliterande insatser kan vara av mycket olika slag. Inte sällan handlar det om att bryta negativa mönster, kanske genom att ha tider att passa, att ingå i en social grupp med gemensamma sammankomster, eller att delta i regelbundna friskvårdsaktiviteter. Förrehabiliterande insatser kan ses som ett första steg mot rehabilitering.

(34)

2 (3)

Kommuners åtagande gällande insatser inom finansiell samordning, Finsam, ska avse individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och finns reglerat i Lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. ”Finansiell samordning enligt denna lag får inom ett samordningsområde bedrivas mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommun och region för att uppnå en effektiv

resursanvändning”². Enligt lag finns därmed inget tvång för en kommun att bedriva samordning.

Gällande hälso- och sjukvårdsnämndens koppling till arbetsmarknadspolitiska och förrehabiliterande insatser och den finansiella samordningen:

Hälso- och sjukvårdsnämnden är engagerad i förrehabiliterande och

arbetsmarknadspolitiska frågor genom att vara en part i samordningsförbundet Finsam Gotland som medfinansiär. I dagsläget finansieras Finsam Gotlands verksamhet i lika delar från staten och Region Gotland (regionstyrelsen 50 procent och 25 procent av vardera socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden). Inom Finsam Gotland drivs samverkansmodellen/insatsen JobbSam³som riktar sig till personer mellan 16-64 år med behov av arbetslivsinriktad rehabilitering och samordnade insatser från minst två av Finsams parter. Socialförvaltningen, IFO, Individ- och familjeomsorgen, och Hab/Rehab inom hälso- och

sjukvårdsförvaltningen finansierar till 40% vardera en tjänst i den så kallade ärendegruppen inom JobbSam. Från hälso- och sjukvårdsförvaltningen remitteras deltagare till JobbSam från ”Reko”, rehabiliteringskoordinator, från psykiatrin samt från Hab/Rehab. Förutom JobbSam anordnar Finsam inspirationsdagar med kompetensutvecklingsinsatser samt MI-utbildningar, motiverande samtal, som förvaltningens medarbetare kan ta del av.

Bedömning

Motionen yrkar ”att Region Gotlands ansvar och plan för så kallade

förrehabiliterande arbete ses över och tydliggörs så att den finansiella samordningen stärks även fortsättningsvis”.

Inom hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhet finns inget särskilt ansvar tydliggjort eller plan framtagen för förrehabiliterande eller arbetsmarknadspolitiskt arbete.

Yrkandet täcker ett behov och en frågeställning som går utanför hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag med önskan om ett tydliggörande kring hur Region Gotland som helhet förhåller sig till arbetsmarknadspolitiska frågor. Frågan faller idag till stor del inom både gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens och Socialnämndens uppdrag, liksom det uppdrag som ryms inom Finsam där även Hälso- och sjukvårdsnämnden är representerad. Båda dessa uppdrag korrelerar och kompletterar varandra och möter målgruppen av människor som är i behov av stöd av förrehabiliterande och arbetsmarknadspolitiska insatser.

Arbetsmarknadsområdet är komplext och även om huvudansvaret för Region Gotlands arbetsmarknadspolitiska insatser inte till särskilt stor del berör hälso- och sjukvårdsnämndens verksamheter kan nämnden ändå, ur ett Region

Gotlandövergripande perspektiv, se att det finns relevans för en utredning med ett tydliggörande av hur Region Gotland ska angripa, avgränsa och organisera uppdraget med förrehabiliterande och arbetsmarknadspolitiska insatser i egen verksamhet.

Sakområdet påverkas till stor del av samhällskonjunktur, politisk viljeriktning och

2 1 § Lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser

3 Jobbsam 2.0 bygger på ett utpräglat teamarbete med ett utförarteam (finanseras av Finsam) och en ärendegrupp (finansieras av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, socialförvaltningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen)

(35)

3 (3)

organiseras ofta utifrån externa projektmedel. Ett medskick är därför att en utredning ska ge förslag på en så stabil organisering som möjligt av de förrehabiliterande och arbetsmarknadspolitiska insatser för att vara resurseffektiv och hållbar över lång tid.

Utredningen förslås även att ta i beaktande statens ansvar inom området liksom regionens samverkan med externa aktörer. Det sistnämnda har i sin tur bäring på hur och i vilken omfattning Region Gotland samverkar inom Finsam som till viss del är sammanbundet med hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhet.

En utredning kring Region Gotlands hållning i sakområdet bedöms ha indirekt inverkan på regionala kostnader inom försörjningsstöd och har inverkan på

medarbetare som idag arbetar inom verksamheter som remitterar eller arbetar nära människor i förrehabiliterande och arbetsmarknadspolitiska verksamheter. En utredning bör också ta hänsyn till genusperspektiv gällande de målgrupper som insatserna är till för och som eventuellt Region Gotlands ska ta ansvar för. Enligt Folkhälsomyndigheten kommuniceras även att arbete och sysselsättning har stor betydelse för människors livskvalitet och delaktighet i samhällslivet och frågan bedöms därmed ha betydelse ur ett samhällsperspektiv.

Förvaltningen föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden att besluta att tillstyrka motionen. Förvaltningens förslag är även att hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår att regionfullmäktige initierar en utredning av Region Gotlands hållning i

förrehabiliterande och arbetsmarknadspolitiska uppdrag då flera nämnder berörs.

Beslutsunderlag

Motion. Förrehabiliterande insatser Tjänsteskrivelse daterad 10 mars 2020

Marie Loob

Skickas till

Stefaan De Maecker, Regional utveckling Regionstyrelsen

(36)

2019-11-18

Motion till Regionfullmäktige Gotland

Förtydligat ansvar ifråga om förrehabiliterande insatser och finansiell samordning I en fungerande välfärdsstat ska alla som kan arbeta, stå till arbetsmarknadens förfogande. Det kräver emellertid att samhället också erbjuder möjligheter för den som tillfälligt eller under längre tid står vid sidan av, möjligheter att komma i arbete igen. Inte minst gäller det här ifråga om så kallade förrehabiliterande insatser - insatser vars ekonomiska effektivitet gång efter annan belagts - och som också förstärkts genom kraftsamlingar i till exempel finansiella samordningsförbund.

På Gotland finns en stolt historia av samverkan och finansiell samordning för att säkra många gotlänningars entré respektive återgång till arbetsmarknaden.

Idag befinner sig så väl Arbetsförmedlingen som Försäkringskassan i förändring, vilket också förändrar de båda parternas möjligheter till samverkan i projekt för högre arbetskraftsdeltagande.

Region Gotland bör i ljuset av det här, tydliggöra vad som framgent ska gälla ifråga om regionens ansvar i förrehabiliterande insatser, så att individen värnas, spelreglerna tydliggörs,

kompetensförsörjningen stärks och högre finansiell samordning åstadkoms.

Därför yrkar vi:

- att Region Gotlands ansvar och plan för så kallade förrehabiliterande arbete ses över och tydliggörs, så att den finansiella samordningen stärks även fortsättningsvis.

Hanna Westerén Meit Fohlin

Socialdemokraterna

(37)

Gunnar Ramstedt Chefläkare

Tjänsteskrivelse

HSN 2020/241 18 mars 2020

1 (3)

Region Gotland

Remissvar PAN - Iakttagelser i vården 2019.

• Hälso- och sjukvårdsnämnden ställer sig bakom förvaltningens svar.

• Hälso- och sjukvårdsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att utreda och åtgärda orsaker till ökande antal klagomål på specialiserad somatisk vård, med

återredovisning i september 2020.

Sammanfattning

Patientnämnden har tagit fram en rapport över iakttagelser i vården 2019 och överlämnat den till Hälso- och sjukvårdsnämnden med begäran om besked hur rapporten ska hanteras.

I rapporten konstateras att klagomålen minskat såväl totalt som inom primärvård, psykiatri och tandvård, men ökat i den specialiserade somatiska sjukvården, och främst då vad gäller behandling, delaktighet och bemötande.

Vidare konstaterar Patientnämnden att fler kvinnor än män lämnar in klagomål samt att denna skillnad är mer uttalad vad gäller den specialiserade somatiska sjukvården.

En fördjupad analys i rapporten rör klagomål om sjukresor. Antalet patienter som får stödperson har minskat.

Hälso- och sjukvårdsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att utreda och åtgärda orsaker till det ökande antalet klagomål på specialiserad somatisk vård, med återredovisning i september 2020

Vad gäller egenavgift för resor i samband med utomlänsvård enligt vårdgarantin så har ett förslag att initiera förändringar i sjukresereglementet lämnats i maj 2019 från hälso- och sjukvårdsförvaltningen till tekniska förvaltningen. Det ärendet har aktualiserats nu.

Angående Patientnämndens uppdrag att ge tvångsvårdade patienter möjlighet att få en stödperson så pågår en dialog mellan Patientnämndens handläggare och berörda chefer i verksamheten. Målet är att ett större antal patienter med tvångsvård tackar ja till stödperson.

(38)

2 (3)

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppfattning är att Patientnämnden bidrar med sitt arbete till vårdens kvalitetsutveckling och till hög patientsäkerhet.

Bedömning

Patientnämnden skriver i sin avslutande diskussion att man bedömer det som troligt att nämnden bidrar till vårdens kvalitetsutveckling och till hög patientsäkerhet.

Hälso- och sjukvårdsnämndens övertygelse är att så är fallet. Jämförelsen med de klagomål som inkommer direkt till vården är det en betydligt större andel som går via Patientnämnden. Det förefaller också som att dessa klagomål är av något annorlunda karaktär och kanske i större omfattning innehåller synpunkter på diagnos och

behandling.

Minskningen av antalet klagomål på primärvården, som främst har gällt tillgänglighet, är glädjande. Stora ansträngningar har gjorts i det avseendet och det har gett resultat.

Den totala minskningen av klagomål kan motsvaras av att hälso- och sjukvården har tydliggjort sina egna rutiner för omhändertagande av klagomål. Förhoppningsvis ska fler kunna vända sig direkt till vården när något går fel.

Den trend av ökande klagomål på specialiserad somatisk vård som redovisas är däremot oroande. Den behöver analyseras och åtgärdas. Inte minst det faktum att fler kvinnor än män framför dessa klagomål. Andelen kvinnor är större än vad som motsvaras av deras faktiska andel vårdkontakter. Någon sådan överrepresentation ser inte ut att finnas i primärvård eller psykiatrisk vård, även om detta är svårt att

bedöma pga. små siffror. Kan den specialiserade somatiska vården anpassas till kvinnors behov på ett bättre sätt? Hälso- och sjukvårdsförvaltningen anser att berörda chefer på Visby lasarett bör få ett uppdrag att utreda detta med återredovisning till hälso- och sjukvårdsnämnden i september 2020.

Patientnämnden tar särskilt upp klagomål gällande sjukresor, bl.a. om egenavgift för resor i samband med utomlänsvård enligt vårdgarantin. Sådana klagomål har också inkommit direkt till hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Förvaltningens ledningsgrupp diskuterade detta 22 maj 2019 och kom fram till patienter som behöver resa till en annan region för att få vård inom vårdgarantin bör behandlas som om de skulle få vården på Gotland, vilket skulle innebära en egenavgift som motsvarar sträckan mellan bostaden och Visby lasarett. Detta förslag lämnades till tekniska förvaltningen med önskemål att initiera förändringar i sjukresereglementet, för beslut i tekniska nämnden. Därifrån måste förslaget lyftas till regionfullmäktige. Tills dess sådant beslut avseende förändring i reglementet eventuellt tas gäller nuvarande rutiner. Det betyder att patienter inte kan göra anspråk på återbetalning än, men kan göra det om/när regionfullmäktige tagit beslut.

I patientnämndens uppdrag ingår att ge patienter med tvångsvård möjlighet att få en stödperson. Psykiatrins medarbetare informerar om detta när tvångsvård inleds.

Antalet vårdtillfällen med psykiatrisk tvångsvård har minskat men antalet patienter som tackat ja till stödperson har minskat i högre utsträckning. En dialog pågår mellan Patientnämndens handläggare och berörda chefer i verksamheten. Det är klarlagt att psykiatrins medarbetare informerar om möjligheten att få stödperson när tvångsvård inleds. Men utfallet, dvs. hur många patienter som tar emot erbjudandet, är

otillfredsställande. Hur kan det första erbjudandet följas upp under vårdtiden? Målet är att ett större antal patienter med tvångsvård tackar ja till stödperson.

(39)

3 (3)

Beslutsunderlag

Patientnämndens rapport Iakttagelser i vården 2019 Patientnämndens remiss över iakttagelser i vården 2019

Marie Loob

Hälso- och sjukvårdsdirektör Skickas till

Patientnämnden

(40)

Patientnämnden

2020-03-06

Lena Andersson Dnr PAN 2020/11

Verksamhetsledare

1

Rapport över iakttagelser i vården under 2019

Sammanfattning

Det totala antalet klagomål har minskat från 291 till 266. Det är en minskning med 9 %

Klagomål på Hälso- och sjukvårdsnämnden (inklusive privata vårdgivare) har minskat från 285 till 254.

Socialnämnden har fått 8 klagomål, två mer än föregående år. Övrig verksamhet har fått 4 klagomål.

2 patienter har fått en stödperson jämfört med 5 patienter under föregående år.

Antal klagomål och stödpersonsförordnanden

Årtal Totalt antal HSN SON Övrig verksamhet Stödperson

2019 266 254 8 4 2

2018 291 285 6 5

2017 246 239 7 5

2016 232 224 8 2

De tydligaste iakttagelserna under 2019 är den fortsatta ökningen av antalet klagomål på somatisk specialistvård samt minskningen av klagomål på primärvården. 2017 låg klagomålen på samma nivå.

Somatisk specialistvård (huvudsakligen Visby Lasarett) uppvisar en fortsatt ökning av antalet klagomål.

Det har inkommit 149 klagomål jämfört med 139 stycken under föregående år och 101 stycken under 2017. Det vanligaste klagomålet är på att behandlingen varit felaktig, fördröjd eller uteblivit. Det klagas också på resultat vilket innebär missnöje med utfallet av vårdåtgärder men också klagomål på att patienter drabbats av skador i vården.

Primärvården uppvisar en fortsatt minskning av antalet klagomål. Det har inkommit 70 klagomål jämfört med 95 stycken under föregående år och 101 stycken under 2017. Det är framförallt Unicares vårdcentral som uppvisar en stor minskning. Det vanligaste klagomålet berör läkemedel och flertalet klagomål gäller abrupt utsättande av behandling med beroendeframkallande läkemedel.

Det flesta klagomålen berör kvinnor. När det gäller somatiskt specialistvård är detta extra tydligt.

Det är fler per tusen innevånare på Gotland som klagar till patientnämnden och till patientförsäkringen, LÖF jämfört med medel för riket.