Plåsterdebatten sex år senare
En undersökning om representation av mångfald
Vetenskaplig B-uppsats
Albin Andersson, Jacob Karlsson & Joel Wallin Grafisk design, HT 2021
Abstrakt
Syftet med uppsatsen är att ur ett universellt utformningsperspektiv undersöka sortimentet av plåster och förband samt informationsgrafiken på förpackningarna hos en av Sveriges största plåstertillverkare. Detta på grund av den kritik
Cederroth svarade på 2015 gällande bristen på mångfald i deras sortiment.
Uppsatsen avser bidra till kunskap om representation av mångfald inom grafisk design. Metoden som används i uppsatsen är en kvantitativ innehållsanalys med ett totalurval. Materialet är taget från Cederroths hemsida. Totalt kodades 200 bilder med hjälp av tolkningsregler för kodprinciper som räknades och
sammanställdes för att sedan presenteras i tårtdiagram. Resultatet visade en stor brist på representation av mångfald på de plåster, förband och den
informationsgrafik som analyserades utifrån ett universellt utformningsperspektiv.
Titel: Plåsterdebatten sex år senare–En undersökning om representation av mångfald
Författare: Albin Andersson, Jacob Karlsson & Joel Wallin Handledare: Anna-Sara Fagerholm & Martina Bergström Omfattning: Vetenskaplig uppsats
Höstterminen 2021 Kurskod: GD047G Antal ord: 6018
Nyckelord: Universell utformning, plåster & förband, informationsgrafik, mångfald
Innehållsförteckning
Abstrakt 1
Innehållsförteckning 2
1. Inledning 3
1.1 Problemformulering 3
1.2 Syfte 4
1.3 Frågeställningar 4
1.4 Begreppsdefinition 4
2. Bakgrund om Cederroth 6
3. Teori 7
3.1 Universell utformning 7
3.2 Tjänstedesign med kopplingar till sociala strukturer 8
3.3 Strukturell diskriminering 8
3.4 Informationsgrafik 9
4. Metod 10
4.1 Kvantitativ innehållsanalys 10
4.2 Urval och material 10
4.3 Tillvägagångssätt 10
4.4 Metodproblem 11
4.5 Etiska aspekter 12
4.6 Validitet och reliabilitet 12
5. Resultat och analys 13
5.1 Resultat plåster och förband 13
5.1.2 Analys av representation av mångfald i sortiment av plåster och förband 13
5.2 Resultat informationsgrafik 14
5.2.2 Analys av representation av mångfald i informationsgrafik på förpackningar 15
6. Slutsatser & slutdiskussion 16
6.1 Slutsats 16
6.2 Slutdiskussion 17
7. Referenser 18
7.1 Källförteckning 18
7.2 Bilagor 20
7.2.1 Bilaga 1 20
7.2.2 Bilaga 2 20
7.2.3 Bilaga 3 21
7.2.4 Bilaga 4 22
7.2.5 Bilaga 5 24
1. Inledning
1.1 Problemformulering
Redan år 2015 fick Cederroth tillsammans med Apoteket kritik över bristande mångfald på plåsterhyllan (Sveriges radio, 2015). Grafiska formgivaren Steffi Aluoch sa då i intervjun med P3 att det kändes som en sorts avhumanisering att inte inkluderas. Cederroths presstalesperson John Womack erkände att det är ett område de halkat efter på och sa att det kanske kommer designas nya nyanser från företaget i framtiden. I den här uppsatsen undersöker vi plåstertillverkaren Cederroths sortiment och marknadsmaterial idag, sex år senare, ur ett universellt designperspektiv med kopplingar till sociala strukturer.
Designforskarna Holmlid och Wetter-Edman (2021) framhåller att sociala strukturer är det som innefattar normer, övertygelser, regler, institutioner och mentala modeller. Eftersom sociala strukturer påverkar vårt agerande i relation till samhället i sin helhet och till varandra samt att det är till stor del osynliga krävs det en medvetenhet om dem för att de ska inkluderas i designarbetet. Genom att de inkluderas i designarbetet synliggörs och uppmärksammas normerna – och på så vis kan de brytas. För att en förändring kan göras måste strukturerna omformas över tid (Holmlid & Wetter-Edman, 2021).
Att medvetet acceptera eller ignorera ett diskriminerande beteende är också ett sätt att diskriminera. Eftersom diskriminering inte är ett naturligt inslag i
samhälleliga relationer kan den motverkas och bekämpas (de los Reyes &
Wingborg, 2002).
Forskning pekar idag på att Sverige är ett samhälle som är rasifierat på en institutionell och strukturell nivå samt en vardaglig nivå mellan oss människor. En stor del av befolkningen i Sverige exkluderas systematiskt och diskrimineras på grund av deras "icke-svenska" drag, som hud- och hårfärg (Hübinette et al., 2012). Tårtdebatten från 2012 där ett konstverk som föreställde en svart kvinna och konstnären själv målat i blackface, det vill säga en stereotypisk nidbild av mörkhyade personer, är ett av flera exempel på hur ras och stereotypa
gestaltningar av icke-vita rör upp starka känslor i 2000-talets Sverige (Svenska dagbladet, 2012). En stor mängd icke-vita svenskar har på senare år försökt diskutera konsekvenserna av att ha ett utseende som skiljer sig från den
vithetsnorm som uttrycks i samhället (Hübinette et al., 2012). Ett annat exempel som nämns är debatten kring glassen Nogger Black som var en glassnyhet 2005.
Organisationen Centrum mot rasism menade att ord som är till synes neutrala förvandlades till igenkännbara symboler för föreställningar om svarthet (Slate, 2005).
hud. Det var den illustration Ibe skapat som föreställer en genomskärning på en svart kvinna som är gravid med ett foster i livmodern som var startskottet till majoriteten av uppmärksamheten. En stor mängd människor påpekade att detta var första gången de sett en svart kvinna avbildad på det här sättet. Ibe säger att han började göra medicinska illustrationer för att främja användningen av
personer med svart hud i deras medicinska läroböcker (CBS News, 2021). Då majoriteten av illustrationerna visar vit hud är bristen på mångfald problematisk eftersom sjukdomar och andra tillstånd ser olika ut baserat på patientens hudfärg och därför borde den svarta huden vara lika representerad
(Becauseofthemwecan, 2021).
I det danska magasinet Speak Up! : magasinet for mangfoldige ytringer og uens identiteter Hvis hud passer hudfarvet plaster til? beskriver professorn i kultur och media Rikke Andreassen (2006) problematiken ytterligare. Hur vithet är
normaliserad i vardagliga interaktioner. Hur makten finns i normen. Andreassen (2006) menar att interaktioner som kan verka helt neutrala inte är det utan bidrar till den strukturella diskrimineringen.
På grund av den tidigare kritiken mot Cederroth och det ökade medvetandet i samhället gällande liknande problematik, har vi valt att undersöka hur sortimentet ser ut hos en av Sveriges största plåstertillverkare. Exkluderandet av andra hudfärger på plåster och förband bidrar till vithetsnormen, och med den här uppsatsen vill vi uppmärksamma den normen i samhället samt bidra till kunskap om representation inom det grafiska designområdet.
1.2 Syfte
Syftet med uppsatsen är att ur ett universellt utformningsperspektiv undersöka sortimentet av plåster och förband samt informationsgrafiken på förpackningarna hos en av Sveriges största plåstertillverkare.
1.3 Frågeställningar
1. Hur representeras mångfald i sortimentet av plåster och förband hos Cederroth?
2. Hur representeras mångfald i informationsgrafiken på Cederroths förpackningar?
1.4 Begreppsdefinition
Rasifierad/icke-vit: "Används för att beskriva vad som sker när personen eller gruppen tillskrivs egenskaper och beteenden utifrån föreställningar om hudfärg, etnicitet, religion, språk och/eller nationalitet" (RFSL Ungdom).
Vithetsnorm: “Norm som kommer från rasistiska föreställningar om vita personers överlägsenhet. Vithetsnormen är så utbredd att vit inte ses som en hudfärg, utan som det normala eller helt enkelt som “hudfärgad”” (RFSL Ungdom).
Mångfald: “Man brukar definiera mångfald genom att koppla de olika
diskrimineringsgrunderna till begreppet. Det vill säga etnicitet, ålder, könsidentitet eller uttryck, religion/trosuppfattning, sexuell läggning och funktionsnedsättning”
TNG, 2022). I den här uppsatsen pratas det om etnisk mångfald.
2. Bakgrund om Cederroth
Christian Cederroth grundade 1947 företaget Cederroth och med bara ett par år efter andra världskrigets slut uppmärksammade han att behovet samt efterfrågan av plåster och andra förband för privatpersoner fanns. Redan samma år
tillverkades det första plåstret, med namn “Salveplast”. Några år senare, 1953, revolutionerade Cederroth hur plåster tillverkades och förpackades. Det som är en standard idag började här med lanseringen av Europas första plåster
förpackade i styckesformat, “Salvekvick”. Produkten blev snabbt en framgång och började säljas långt utanför Sveriges gränser (Salvequick, 2021).
Idag är Salvequick ett av världens marknadsledande företag i sin bransch och toppar de flesta sökresultaten för plåster på Apoteken i Sverige. På Salvequicks hemsida nämns det att företaget säljer upp emot 20 miljoner plåsterförpackningar per år (Salvequick, 2021).
Cederroth erbjuder inte enbart plåster utan också förbandslådor med andra sårvårdsprodukter. Dessa finns utplacerade i företagslokaler, skolor och på andra offentliga platser.
2015 blev Cederroth uppköpta av det norska företaget Orkla ASA och under deras produktkategori Orkla Care. Fördelen med detta blev att att Orkla kunde integrera Cederroths produkter i andra delar av företagets aktuella kategorier och dess produkter så som Orkla Home & Personal Care (Cederroth, 2021).
3. Teori
I detta kapitel beskrivs de teoretiska perspektiven samt den forskning som gjorts tidigare på ett ingående sätt. Detta för ge en större förståelse och förklaring till ämnet i uppsatsen.
3.1 Universell utformning
Universell utformning är ett synsätt som handlar om att i design av miljöer, produkter och tjänster är målet att försäkra sig om att vem som helst oavsett ålder, kön, kapacitet eller kulturell bakgrund kan delta i sociala, ekonomiska, kulturella och fritidsaktiviteter med lika möjligheter. Perspektivet bör
implementeras i alla områden då människor är olika. Alla ska ha en möjlighet att vara självständiga utan fysiska och sociala barriärer (Designforall, 2021).
Universell utforming ska vara en del i arbetet för ett mer jämlikt samhälle.
Människors olika bakgrund och förutsättningar ska inte avgöra möjligheterna för att vara delaktiga i samhället (Regeringen, 2017). Sveriges dåvarande barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér beskriver:
“I ett samhälle tillgängligt för så många som möjligt kan allas kunskaper,
kompetenser och erfarenheter tas tillvara. Det är bra för enskilda individer, men det är också något vi alla tjänar på, något som är bra för Sverige som land”
(Regeringen, 2017).
Universell utformning, även kallat design för alla, har sju designprinciper.
Samtliga principer är centrala men i den här uppsatsen avgränsar vi oss på till den första principen som är likvärdig användning. Det innebär att alla människor oavsett varierande anlag kan använda sig utav designen. Riktlinjerna för
principen enligt The Center for Universal Design (1997) är följande:
1a. Ge alla användare tillgång till samma användningssätt. Identiskt närhelst det är möjligt, likvärdigt när det inte är det.
1b. Undvik att segregera eller stigmatisera några användare.
1c. Tillhandahåll sekretess, trygghet och säkerhet på lika villkor för alla användare.
1d. Gör utformningen tilltalande för alla användare.
Riktlinjerna har översatts vid Certec som är en del av Institutionen av
Designvetenskaper vid Lunds Tekniska Högskola av Bitte Rydeman, Per-Olof Hedvall och Johanna Rydeman (Certec, 2021).
Det är med den här principen vi ska titta på sortimentet hos Cederroth för att säkerställa likvärdig användning för alla individer ur ett universellt
designperspektiv.
3.2 Tjänstedesign med kopplingar till sociala strukturer
Även Tjänstedesign med kopplingar till sociala strukturer är ett aktuellt
teoriområde i den här uppsatsen. Tjänstedesign är en sammanfattning av olika designområden och kunskapen inom dem. Grafisk design är ett av dessa
områden men även mer deltagande design, industridesign och interaktionsdesign tillsammans med lärdomar från områden inom tjänsteinnovation, marknadsföring av tjänster och vetenskapen om konsumtion (Holmlid & Wetter-Edman, 2021).
Flera kunskaper som spelar en stor roll för framväxten av tjänstedesign är också psykologi, systemvetenskap och arbetsvetenskap. Tjänstedesign utvecklas därmed tillsammans med andra områden. Det finns flera olika definitioner av tjänstedesign vilket pekar på att designdisciplinen inte stagnerar (Holmlid &
Wetter-Edman, 2021).
Stiftelsen vid namn Svensk Industridesign definierar tjänstedesign så här:
Arbetet med att utveckla en tjänst med hjälp av design. Målet är att lösningen ska spegla tjänstens syfte, funktion och profil och därmed vara attraktiv för användare i målgruppen (Stiftelsen Svensk Industridesign, 2021).
Holmlid och Wetter-Edman (2021) säger också att på grund av att sociala strukturer påverkar hur vi som människor beter oss i relation till varandra och till samhället i stort är dessa strukturer centrala inom tjänstedesign. De menar att då strukturerna är till en stor del osynliga måste de medvetet inkluderas i
designarbetet. Med inkluderingen synliggörs de och uppmärksammar på så vis problematiken av existerande normer för att kunna bidra till att de bryts.
En norm vi vill uppmärksamma i det här teori-kapitlet är vithetsnormen. Det är en norm som har sitt ursprung i rasistiska föreställningar om att vita personer är överlägsna. Vit ses inte som en hudfärg så normen är så utbredd utan den påstås vara det normala och benämns ofta som bara hudfärg (RFSL Ungdom, 2021).
3.3 Strukturell diskriminering
Enligt forskarna de los Reyes och Wingborg (2002) handlar strukturell
diskriminering om att vissa individer eller grupper ges företräde framför andra. I fallet etnisk diskriminering kategoriseras den baserat på nationalitet, kulturell bakgrund, etnisk tillhörighet eller religion men även utseendemässiga drag såsom hår och hudfärg. Att diskriminering är strukturell betyder att den är en bärande princip för hur relationer i dagens samhälle utformas mellan människor men också hur resurser, makt och inflytande delas upp mellan både enskilda individer och individer i grupp. I och med det är diskrimineringen en
grundläggande mekanism i den maktstruktur som formar en underordning genom att markera systematiskt och vidmakthålla olikheter mellan människor.
I sin tur medför detta att de värderingar, idéer och föreställningar som tillåter diskriminering genomsyrar strukturer i samhället, som institutioner och
organisationer. På grund av detta är det nödvändigt att förstå diskrimineringen utifrån de skillnader som är i materiella levnadsvillkor samt den
ideologiproduktion som rangordnar människor utifrån etnisk bakgrund, kulturell tillhörighet, nationalitet eller föreställningar om ras (de los Reyes & Wingborg, 2002).
Med detta drar de los Reyes och Wingborg (2002) slutsatsen att vi står inför ett väldigt komplicerat och djupgående problem som gör anspråk på systematiska insatser på alla nivåer i samhället.
Det här teoretiska perspektivet inkluderar vi då det, som forskarna ovan beskriver det, genomsyrar hela samhället. På senare år har det fått större uppmärksamhet med protester i hela världen av rörelser som till exempel Black Lives Matter som grundades år 2013 (Blacklivesmatter, 2021).
3.4 Informationsgrafik
Informationsgrafik är ett visuellt verktyg som används för att förmedla information bildligt. Att kunna kommunicera med varandra med hjälp av bilder är något som har använts under lång tid i historien. Att använda bilder för att berätta historier eller för att ge information användes redan vid grottmålningarna och i
hieroglyferna för flera tusen år sedan i Egypten (Krum, 2013).
Informationsgrafikens styrkor är att den kan leda människor på en bildlig resa som genom sina bilder berättar en historia eller ett händelseförlopp.
Kommunikationen genom bilder istället för text gör det möjligt att uppfatta information snabbare och oavsett intellektuell bakgrund (Beegel, 2014).
Enligt Krum (2013) så menas att presentera information på ett representativt bildligt sätt underlättar mottagligheten för de allra flesta människor. Komplex information som kan visualiseras gör informationen mer mottaglig att tolka med låg ansträngning. Den visuella kommunikationen gör budskapet lättare att kunna ta till sig information (Krum, 2013). Ett exempel på detta är att en text som beskriver en plats blir lättare att förstå om det istället finns en visuell karta över området.
Då Cederroth fick kritik för utseendet på sina plåster (Sveriges radio, 2015) har vi valt att även titta på detta teoretiska perspektiv, det vill säga att även undersöka varumärkets visuella kommunikation i form av den informationsgrafik som finns på deras förpackningar och marknadsmaterial som vi hittar på deras hemsida.
4. Metod
I denna del kommer valet av metod, urvalet av material samt tillvägagångssätt att presenteras. Det kommer även redovisas vilka metodproblem som uppstått och även hur dessa problem har behandlats. Avslutningsvis så kommer en
redogörelse för hur metoden förhållit sig till de etiska aspekterna samt studiens validitet och reliabilitet.
4.1 Kvantitativ innehållsanalys
Undersökningen bygger på kvantitativa innehållsanalyser av de plåster och förband samt den informationsgrafik som återfinns på Cederroths förpackningar på bildmaterialet som finns att ladda ned på deras hemsida i december 2021.
Valet av denna metod gjorde det möjligt att gå igenom mycket material och få en övergripande uppfattning av hur mångfalden representeras i deras plåster och förband samt illustrationerna som används i deras informationsgrafik. Enligt författarna så lämpar sig den kvantitativa innehållsanalysen då det finns ett stort antal analysenheter och där resultatet kan redovisas med numeriska värden (Esaiasson et al., 2017).
4.2 Urval och material
Urvalet som användes under undersökningen var ett totalurval (Esaiasson et el., 2017). Med totalurval innebar det att allt nedladdningsbart bildmaterial som funnits tillgängligt på Cederroths hemsida under fliken Nedladdningar med kategorin Bilder ibockad undersöktes (se bilaga 5). Användningen av totalurval var lämpligt under datainsamlingen då hemsidan blandade flera olika produkter i det nedladdningsbara bilderna vilket gjorde att studien undvek misstolkning av viktiga analysenheter. Valet av totalurval minskade därmed risken att någon analysenhet missades då allt material undersöktes.
4.3 Tillvägagångssätt
Inledningsvis beslutades om studiens kodprinciper och dess tolkningsregler för datainsamlingen av bildmaterialet från Cederroths hemsida (se bilaga 1 & 2). Då undersökningen riktade sig till att se hur mångfalden blir representerad på flera produkter så delades undersökningen upp i två delar. Den första kvantitativa innehållsanalysen innefattade endast plåster och förband medan den andra hade fokus på informationsgrafiken som finns på Cederroths förpackningar.
Uppdelningen gjorde det möjligt att hålla fokus på en analysenhet åt gången vilket underlättade när ett stort antal bildmaterial skall gås igenom.
Bildmaterialet från Cederroths hemsida innefattade 200 bilder som laddades ned under fliken Nedladdningar med kategorin Bilder ibockad av samtliga
gruppmedlemmar. Den första kvantitativa innehållsanalysen startade genom att göra en genomgång av allt bildmaterial och där endast synliga fysiska plåster och förband blev antecknade i kodschemat. Alltså valdes fotografier på plåster och förband på förpackningar att inte kodas. När allt bildmaterial var undersökt så
genomfördes ytterligare två kvantitativa innehållsanalyser för att öka validiteten i undersökningen. Därefter sammanställde var och en av gruppmedlemmarna sina resultat och presenterade siffervärdet av undersökningen. Tillsammans i
helgrupp genomfördes den sista kvantitativa innehållsanalysen där tolkningar av materialet gjordes gemensamt för att se att datainsamlingen skett på samma tillvägagångssätt och resultat.
Den andra delen i studien innefattade informationsgrafiken på samtliga
förpackningar i bildmaterialet. Allt nedladdat bildmaterial undersöktes återigen och där datainsamlingen skedde i enlighet med de kodprinciper som fastställts.
Efter att alla förpackningar med informationsgrafik granskats så genomfördes den igen vid två tillfällen. Därefter samlades gruppen återigen och jämförde resultatet innan den sista kodningen av materialet genomfördes i helgrupp.
Exempel på bilder som analyserades. De två första bilderna visar plåster och den sista visar informationsgrafik som kodades i den kvantitativa innehållsanalysen.
4.4 Metodproblem
För att en kvantitativ innehållsanalys ska fungera optimalt är det dels viktigt att klara kodprinciper definieras innan analysen utförs. Reglerna är till för att motverka att testpersoner tar egna initiativ och tolkar, i detta fall, bilder på olika sätt och att varje utfört test ska få så lika resultat som möjligt. Görs inte detta kan det finnas en stor risk att analyserna har för olika resultat och inte går att lita på (Esaiasson et al., 2017). Kodprinciperna och dess tolkningsregler finns i bilaga 1 och bilaga 2.
En kvantitativ innehållsanalys kan utföras på olika sätt, ett alternativ är med hjälp av datorprogram eller annan maskinell assistans. Detta alternativ är att föredra om mycket data ska hanteras och felmarginalen blir minimal, men det är inte alltid detta fungerar. Ibland kan analysen behöva utföras av en människa och ett problem som kan uppstå är att om mycket data ska hanteras kan felmarginalen ökas (Esaiasson et al., 2017).
I denna undersökning innehåller den kvantitativa innehållsanalysen 200 bilder på
kodprinciperna. Detta löstes genom att alla medverkande gick igenom och räknade materialet tre gånger var och efter det gjordes en sista räkning i grupp för att utesluta så många fel och misstolkningar som möjligt. Kodprinciper och dess tolkningsregler omformulerades för extra tydlighet. Genom att göra innehållsanalysen på det här viset blev felmarginalen mindre och mer pålitlig.
4.5 Etiska aspekter
Den här uppsatsen kategoriserar produkter och bilder som vita eller icke-vita och pratar om rasifiering, vilket kan upplevas kontroversiellt. I en rapport till
länsstyrelsen beskriver Kitimbwa Sabuni (2019) rasifiering genom att närmast jämföra den med engelskans "race", som inte anspelar på biologi eller essens hos personer utan är något människor skapar via sociala interaktioner med varandra. Sabuni (2019) förklarar att med rasifiering menas alla processer och praktiker där människor ses i termer av ras. Att de tillskrivs olika egenskaper som grupp på grund av deras utseende som grundar sig i idéer i samhället om ras baserade på historien och den samtida kontexten. Utan rasifieringsprocessen menar Sabuni (2019) att hudfärg inte spelat någon roll i samhället och inte påverkat människors liv eller legat som grund för diskriminering. Det ska även tilläggas att rasifieringsprocessen är dynamisk och förändras därför mellan olika tidsepoker och geografiska platser.
En reflektion kring etiska aspekter är centralt då det här tillvägagångssättet är nödvändigt för att granska bilderna på produkterna och sätta dem i ett
samhälleligt perspektiv.
4.6 Validitet och reliabilitet
Validitet menar Esaiasson et al. (2017) är en avgörande faktor för att
förutsättningarna ska erbjuda trovärdiga slutsatser om verkligheten. Författarna berättar om tre olika begrepp som brukar användas synonymt. För det första är det viktigt att man mäter det man påstår att man mäter och för det andra att den teoretiska definitionen stämmer överens med den operationella indikatorn. Sist krävs också frånvaro av systematiska fel. Följs dessa kommer validiteten vara god.
Reliabilitet syftar på hur pålitligt något är. Esaiasson et al. (2017) beskriver det som att det innebär frånvaro av osystematiska, slump- och slarvfel. Som också beskrivs under rubriken Metodproblem så har varje analys i denna uppsats genomförts av tre olika individer tre gånger var samt en sista gång grupp för att förstärka reliabiliteten. Validiteten stärks också då noggranna diskussioner kring exakt vad det är vi mäter hölls under hela processen samt att tolkningsregler och kodprinciper förtydligades för att utesluta misstolkningar och för att försäkra att alla bilder som ska kodas blir räknade samt att de blir kodade på rätt sätt. Bilaga 3 och 4 är exempel på hur analyserna utfördes.
5. Resultat och analys
I det här avsnittet presenteras resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen samt analysen av resultatet med kopplingar till den teoretiska ramen i uppsatsen och frågeställningarna besvaras. Därefter kommer den att analyseras med koppling till den teoretiska ramen. Analysen innefattar en granskning av representationen av mångfald på Cederroths plåster, förband och
informationsgrafik på deras förpackningar. Då det presenteras två resultat och den ena är över 100 fastställdes det att presentera båda tårtdiagrammen i procent för att hålla det enhetligt och tydligt i presentationen av resultatet. Även fast resultatet är i procent redovisas n-värdet, det vill säga antalet enheter som resultatet bygger på, i texten för att förtydliga resultatet ytterligare.
5.1 Resultat plåster och förband
Figur 1. Procentuell indelning och presentation av mångfalden på plåster och förband. N=82.
Resultatet av kvantitativa innehållsanalysen visar att 76% av de plåster och förband på Cederroths hemsida har en ljusare ton, 24% är ej hudfärgade och 0%
är anpassade efter icke-vita individer (se figur 1).
Totalt av de 200 bilder som räknades var 82 av dessa på plåster och förband.
5.1.2 Analys av representation av mångfald i sortiment av plåster och förband
I resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen på sortimentet av plåster och förband (se figur 1) kan man se att en representation av mångfald inte går att
men då representationen av mångfald helt saknas i sortimentet utesluts en stor mängd människor vilket inte uppfyller kraven för universell utformning. De riktlinjer som tagits fram i universell utformning av The Center for Universal Design (1997) stöds inte heller på alla nivåer. Utformningen av de plåster och förband som finns i sortimentet är inte tilltalande för alla användare. Alla användare har inte tillgång till samma användningssätt, varken identiskt eller likvärdigt.
Som Holmlid och Wetter-Edman (2021) beskriver i teorin om tjänstedesign med kopplingar till sociala strukturer måste de sociala strukturerna medvetet
inkluderas i designarbetet för att existerande normer ska kunna brytas. Resultatet speglar den vithetsnorm som finns i samhället. Då tjänstedesign involverar så pass många olika designområden men också områden som psykologi,
systemvetenskap och arbetsvetenskap är detta något som bör nyttjas för att få så många insikter som möjligt och undvika misstag som att medvetet eller
omedvetet stödja vithetsnormen.
I beskrivningen om strukturell diskriminering av de los Reyes och Wingborg (2002) nämner de att problemet är väldigt komplicerat och djupgående och att de gör anspråk på systematiska insatser på alla nivåer i samhället. Med resultatet kan tolkningen att mångfald och olikheter mellan människor vidmakthålls då inte fler inkluderas eftersom det är en stor brist på inkludering. Med teorin och resultatet som presenteras i figur 1 i hand kan det även tolkas som att en förståelse för hur strukturell diskriminering uppstår inte finns.
5.2 Resultat informationsgrafik
Figur 2. Procentuell indelning och presentation av mångfalden på informationsgrafiken på förpackningarna. N=125.
Resultatet av kvantitativ innehållsanalys visar att 100% av den informationsgrafik som återfinns på Cederroths hemsida har ljus hudton. 0% representation av icke-vita personer återfinns i informationsgrafiken på förpackningarna (se figur 2)
Totalt av de 200 bilder som räknades hade 125 av dessa illustrerad informationsgrafik på sina förpackningar.
5.2.2 Analys av representation av mångfald i informationsgrafik på förpackningar
Utifrån det teoretiska perspektivet om universell utformning visar resultatet att den kvantitativa innehållsanalysen av informationsgrafik på förpackningarna att ett stöd av representationen av mångfald inte finns. Enligt Design for all
foundation (2021) så handlar den universella utformningen om att människor, oavsett kulturell bakgrund bör kunna delta eller ha möjlighet att bli
representerade i sociala, ekonomiska, kulturella eller fritidsaktiviteter oavsett sociala barriärer. Resultatet av studien tyder på att representationen inte är inkluderade mot personer med annan etnicitet. Regeringen (2017) menar att den universella utformningen har en stor del av ett jämlikt samhälle vilket gör att resultatet av undersökningen därmed inte följer riktlinjerna för inkludering i samhället.
Den kvantitativa innehållsanalysen av informationsgrafik kopplar även an till det teoretiska perspektivet om tjänstedesign med koppling till sociala strukturer.
Enligt RFSL Ungdom (2021) så kopplas vithetsnormen till att vara den normala inom samhället och att det oftast bara benämns som hudfärg. Resultatet tyder på att dessa strukturer återspeglar sig i den informationsgrafik som analyserats i studien. Inom tjänstedesign menar Holmlid och Wetter-Edman (2021) att det centrala inom teorin handlar om strukturen mellan hur människor beter sig mellan varandra och inom samhället. Strukturerna mellan människor i samhället är osynliga och behöver medvetet inkluderas i designarbetet för att synliggöra problem och göra det möjligt för existerande normer kan brytas. Tolkningen av resultatet tyder på en tydlig vithetsnorm inom informationsgrafiken.
Teorin om strukturell diskriminering ger exempel av detta i resultatet. Enligt forskarna de los Reyes och Wingborg (2002) så handlar den strukturella
diskrimineringen om att vissa individer diskrimineras baserat på nationalitet eller etnisk tillhörighet och att en annan grupp ges företräde. Resultatet ger exempel på att strukturell diskriminering förekommer då illustrationer på
informationsgrafiken ger en bristande representation av mångfald av invånare i samhället.
Informationsgrafik som teori menar att illustrerad informationsgrafik genom bildlig representation ger möjlighet för åskådaren att känna igen sig i situationer och ta till sig information lättare (Krum, 2013). Av resultatet på den kvantitativa
innehållsanalysen (se figur 2) finns det exempel på när delar av samhällets
6. Slutsatser & slutdiskussion
I det här kapitlet presenteras en slutsats med koppling till uppsatsens syfte och därefter en slutdiskussion med författarnas egna syn och reflektioner kring resultatet och diskussioner kring ämnen som är relevant för studien samt förslag till vidare forskning som kan göras på liknande ämnen.
6.1 Slutsats
Den här uppsatsen har som syfte att med ett universellt utformningsperspektiv undersöka Cederroths sortimentet av plåster och förband samt
informationsgrafiken på deras förpackningar. Då Cederroth är ett väldigt stort företag och finns på arbetsplatser och skolor i hela Sverige är det viktigt att de jobbar med en bred representation av mångfald för att reflektera hela samhället.
Frågeställningarna i uppsatsen handlar om hur representationen av mångfald ser ut på plåster och förband samt informationsgrafiken på deras förpackningar. För att besvara frågeställningarna har vi gjort en kvantitativ innehållsanalys på bildmaterial från deras hemsida. Resultatet visar bilden av hur läget ser ut idag och svarar på frågeställningarna med koppling till syftet.
Resultaten av de kvantitativa innehållsanalyserna pekar på ett problem med mångfaldsarbetet som i sin tur inte fyller kraven för arbetet inom universell utformning. Då 76% av alla plåster och förband samt 100% av all
informationsgrafik endast representerar och målar upp en bilder av vita personer blir det problematiskt då endast en grupp människor synliggörs genom grafisk design. Det kan i sin tur vara en bidragande faktor till ett utanförskap och det som forskningen beskriver som grund till strukturell diskriminering. För att en
förändring ska ske måste ett större arbete göras inom universell utformning samt att de som inte representeras får komma till tals och faktiskt lyssnas på när de berättar om sina upplevelser kring bristen på mångfald. Det är också viktigt att vi människor ökar vår kunskap om universell utformning då samhället och
diskussionerna kring dessa ämnen konstant vidgas och får nya perspektiv. Här har den grafiska designern en central roll. Ett mer inkluderande designarbete med sociala strukturer kan påverka hur vi människor beter oss i relation till varandra och samhället i stort kan på så vis förändras. Genom att synliggöra normer och peka på problematiken avser den här uppsatsen bidra till diskussion, reflektion samt ett större allmänt medvetande kring dessa ämnen och hur viktigt det är att ta del av dem även för de som faller inom normerna (Holmlid &
Wetter-Edman, 2021).
En tydlig slutsats är att trots kritiken de svarade på av Sveriges Radio 2015 och tidigare forskning har designarbetet kring dessa produkter och dess
informationsgrafik stannat upp och inte följt den samhälleliga utvecklingen kring de ämnen som tas upp i uppsatsen.
6.2 Slutdiskussion
De som faller inom normen tar för givet att de representeras överallt och när de som inte gör det poängterar problematiken ses det ofta som en bagatell. Vi anser att ett mer inkluderande designarbete på alla plan i samhället har mycket stor betydelse för att bilda en samhörighet och utesluta utanförskap. Bara att få bli representerad i vardagliga produkter är av stor vikt och om alla individer får synas och höras normaliseras olikheter vilket visar på ett mer accepterande samhälle.
Då vi som skriver den här uppsatsen faller inom vithetsnormen och inte vet hur det är att inte representeras inom just de områden vi skriver om vill vi ändå peka på problematiken och skapa en större förståelse för andra samt diskutera dessa ämnen på djupet då vi finner att de har stor vikt i samhällsutvecklingen. Avsikten med uppsatsen är inte att kritisera Cederroth specifikt utan att peka på
problematiken som existerar samt hur den uppkommit och se hur läget ser ut efter kritiken de fick för sex år sedan. Valet av just Cederroth grundas i att deras produkter finns på skolor och arbetsplatser i hela Sverige. Många vi diskuterat ämnet med som faller inom normen och därför representeras på plåster, förband och informationsgrafik sa att de inte ens tänkt på vilka konsekvenser bristen på mångfald kan innebära. Färgen tas för givet och för de som visas i den blir den osynlig och tänks inte på medan för icke-vita personer kan det skapa ett utanförskap. Då vetskapen om universell utformning är relativt ny för oss i skrivande stund kommer vi ta med oss den i vårt fortsatta designarbete då vi finner det arbetet så pass viktigt och vi vill bidra till ett mer jämlikt samhälle på alla sätt vi kan, stort som smått.
Liknande ämnen som kan vara av intresse att forska om är hur representationen av mångfald ser ut på plåster och förband inom sjukvården då alla har rätt till likvärdig vård och ingen ska känna sig utanför eller utpekad när de söker hjälp.
Även informationsgrafik borde undersökas på många fler ställen i samhället då vi tror att den existerande vithetsnormen kan ha ett starkt grepp om det området.
Undersökningar om hur apotekens sortiment ser ut kan också vara av intresse.
Designperspektiv som lämpas för dessa ämnen kan vara universell utformning men också tjänstedesign med de kopplingar till sociala strukturer.
7. Referenser
7.1 Källförteckning
Andreassen, R. (2006). Hvis hud passer hudfarvet plaster til? Speak Up! : magasinet for mangfoldige ytringer og uens identiteter, Vol.1, s. 14-16.
http://www.setuptolerance.dk/pdfer/dansk_speakup_web.pdf
Beegel, J. (2014). Infographics For Dummies (1st ed.). John Wiley & Sons Inc.
ISBN-139781118792384
Blacklivesmatter. (5 januari 2021) About https://blacklivesmatter.com/about/
BOTWC Staff, Becauseofthemwecan (4 December 2021) This medical student is bringing representation to the medical field with black illustrations.
https://www.becauseofthemwecan.com/blogs/news/this-medical-student-is-bringi ng-representation-to-medical-field-with-black-illustrations
Cederroth. (21 december 2021). About Us. https://www.cederroth.com/about-us/
Cederroth. (21 december 2021) Bildmaterial till kvantitativa innehållsanalysen https://www.cederroth.com/downloads/?download-category=images
Certec (6 januari 2022) Universell utformning
https://www.certec.lth.se/fileadmin/certec/publikationer/De_7_Principerna_foer_U niversell_Design.pdf
de los Reyes, P. & Wingborg, M. (2002) Vardagsdiskriminering och rasism i Sverige: En kunskapsöversikt. Norrköping: Integrationsverkets Rapportserie 2002:13 s.1-88.
Design for all foundation (18 december 2021) Design for All is design tailored to human diversity.
http://designforall.org/design.php
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A. & Wängnerud, L. (2017) Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad (5 uppl.) Wolters Kluwer Sverige.
Holmlid, S. & Wetter-Edman, K. (2021) Tjänstedesign: Principer och praktiker (1 uppl.)
Studentlitteratur, Lund
Hübinette, T., Hörnfeldt, H., Farahani, F., & Rosales, R. L. (2012). Om ras och vithet i det samtida Sverige. Botkyrka: Mångkulturellt centrum.
Kitimbwa, S. (2019) Vit, svart eller brun - Handbok om aktiva åtgärder kopplat till hudfärg. Länsstyrelsen.
https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/tjanster/publikationer/2019/vit-svart-eller- brun---handbok-om-aktiva-atgarder-kopplat-till-hudfarg.html
Krum, R. (2013). Cool Infographics (1 uppl.). John Wiley & Sons Inc. ISBN:
9781118582305
Loman, S. (17 april 2012) Konstnären: jag ville förmänskliga tårtan. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/konstnaren-jag-ville-formanskliga-tartan
NC State University, The Center for Universal Design (1 april 1997) The principles of Universal Design
https://projects.ncsu.edu/ncsu/design/cud/about_ud/udprinciplestext.htm
Noah, T. (22 april 2005) MooLatte Bested. Please welcome an even more race-baiting ice cream product. Slate.
https://slate.com/news-and-politics/2005/04/moolatte-bested.html
O’Kane, C., CBS News (9 december 2021) A medical illustrator noticed patients are always depicted as White. So, he decided to draw diverse medical diagrams.
https://www.cbsnews.com/news/chidiebere-ibe-illustrator-drew-diverse-medical-di agrams/
P3 Nyheter, Sveriges Radio (10 augusti 2015) “Hudfärgade” plåster finns bara i en färg. https://sverigesradio.se/artikel/6225436
Regeringen (2017) Regeringen prioriterar universell utformning med tillgänglighet för alla.
https://www.regeringen.se/artiklar/2017/05/regeringen-prioriterar-universell-utform ning-med-tillganglighet-for-alla/
RFSL Ungdom (18 december 2021) Ordlista https://rfslungdom.se/ordlista/vithetsnorm/
RFSL Ungdom (2 januari 2022) Ordlista https://rfslungdom.se/ordlista/rasifiering-2/
Salvequick. (21 december 2021). Om oss och kontakt.
https://salvequick.se/salvequick/
Stiftelsen Svensk Industridesign (19 december 2021) Designordlista https://svid.se/vad-ar-design/designordlista/
TNG (13 januari 2022) Vad betyder egentligen ordet mångfald?
7.2 Bilagor 7.2.1 Bilaga 1
Kodprinciper för den kvantitativa innehållsanalysen
1a. Bilder med representation av vit hudfärg på plåster och förband 1b. Bilder med representation av icke-vit hudfärg plåster och förband 1c. Bilder med ej hudfärgade plåster och förband
2a. Bilder med representation av vit hudfärg på informationsgrafik 2b. Bilder med representation av icke-vit hudfärg informationsgrafik
7.2.2 Bilaga 2
Tolkningsregler för kodprinciper:
● Endast stillbilder
● Inget rörligt material
● Fotografier av plåster och förband på förpackningar kodas ej
● Endast bilder på produkter där hudfärgen av en eller flera personer är synlig
● Vi kodar alla bilder där kroppsdelar visas som illustrationer i informationsgrafik
● Vi kodar färgerna på plåster- och förbandsprodukterna
● Endast bilder från Cederroths hemsida under fliken Nedladdningar under kategorin Bilder
● Om både plåster och informationsgrafik är med på samma bild kodas bilden en gång för vardera kategori
● Plåster, förband och förpackningar som täcks av ett genomskinlig grönfärgat plastlock kodas inte
● Vi kodar alla förpackningar som finns på sidan som följer reglerna
● Inga svartvita bilder
● Om en förpackning visas i olika vinklar så avläses dessa som enskilda objekt och kodas därefter
● En bildserie över ett specifikt händelseförlopp som illustreras räknas som en bild
