Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2013

(1)

Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2013

Grundskoleförvaltningen

(2)

Innehållsförteckning

Syfte och bakgrund ... 4

Metod och material ... 5

Uppgifter om resultaten i Malmö kommuns skolor ... 5

Uppgifter om resultaten i fristående skolor i Malmö kommun ... 5

Jämförelser med riket ... 5

Uppgifter på skolnivå ... 5

Grundskolan ... 7

Resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9 ... 7

Lite mer än hälften av eleverna i årskurs 3 har klarat alla delprov ... 7

Ämnesprovsresultaten i svenska i årskurs 3 har förbättrats de senaste två åren ... 8

Kommentar kring resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 3 ... 9

Ungefär 80 procent av eleverna i årskurs 6 har klarat godkänt utom i historia ... 10

Flickorna i årskurs 6 har högre måluppfyllelse i svenska och SO-ämnena ... 11

Många elever som var lågpresterande i årskurs 3 är det fortfarande i årskurs 6 ... 11

Kommentar kring resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 6 ... 13

Ungefär 80 procent av eleverna i årskurs 9 har klarat godkänt i de flesta ämnena .. 14

Det finns skillnader mellan könen i ämnet svenska i årskurs 9 ... 14

De lågpresterande eleverna i årskurs 9 var lågpresterande redan i årskurs 5 ... 15

Ämnesprovresultaten i matematik i årskurs 9 har förbättrats de senaste två åren ... 16

Kommentar kring årskurs 9-elevernas nationella ämnesprovsresultat ... 18

En hög andel elever i de fristående skolorna klarade de nationella ämnesproven ... 18

Betygen i årskurs 9 ... 19

Tre fjärdedelar av eleverna når gymnasiebehörighet ... 19

Gymnasiebehörigheten har varit stabil över tid ... 22

Få nyanlända elever i de högre årskurserna når gymnasiebehörighet ... 22

Få elever med anpassad studiegång når behörighet för gymnasiala studier ... 23

Sommarskola och prövning ökar andelen gymnasiebehöriga ... 23

Det genomsnittliga meritvärdet ökar för tredje året i rad ... 23

Andelen elever som har nått målen i alla ämnen ökar i riket men inte i Malmö ... 24

Måluppfyllelsen i de flesta ämnena är runt 85-90 procent ... 25

Skillnaderna mellan könen är större i Malmö än i riket ... 26

(3)

Betyg i årskurs 6-8 ... 30

Måluppfyllelsen i årskurs 6 är runt 90 procent i de flesta ämnena ... 30

Måluppfyllelsen i årskurs 7 är lägre än i årskurs 6 ... 31

Måluppfyllelsen i årskurs 8 är ungefär 80-85 procent i de flesta ämnena ... 31

Kommentar kring betygsresultaten i årskurs 6-8 ... 32

Jämförelse mellan betygen och ämnesprovsresultaten ... 33

Betygen överensstämmer ofta med ämnesprovsresultaten ... 33

Kommentar kring betygens överenstämmelse med ämnesprovsresultaten ... 40

Jämförelse med elevernas resultat i gymnasieskolan ... 41

76 procent av årskurs 9-eleverna 2009 är högskolebehöriga ... 41

Kommentar kring de kommunala grundskoleelevernas gymnasiemåluppfyllelse ... 42

Måluppfyllelseundersökning i årskurs 1-5 ... 43

I genomsnitt har över 90 procent av eleverna i årskurs 1-5 nått målen per ämne .... 43

Det finns elever som inte har åtgärdsprogram trots att de inte uppnår målen ... 45

Kommentar kring måluppfyllelseundersökningen ... 46

Grundsärskolan ... 48

Betygsresultaten i grundsärskolan... 48

Resultaten i grundsärskolan visar att det finns elever som får F och streck i betyg 48 Kommentar kring betygsresultaten i grundsärskolan ... 49

Om eleverna i Malmös skolor ... 50

Sammanfattande analys ... 52

Huvudslutsatser ... 52

Övriga kommentarer och slutsatser ... 52

Bilaga 1. Ämnesförkortningarna ... 55

Bilaga 2. Resultaten på skolnivå i årskurs 9 ... 56

Bilaga 3. Ämnesbetyg på skolnivå i årskurs 6-9 - elever som läst ämnet ... 58

(4)

Syfte och bakgrund

Denna rapport redovisar kunskapsresultaten i Malmös grund- och grundsärskolor läsåret 2012/2013. Syftet med rapporten är att informera om hur väl eleverna i Malmö kommun når de uppställda kunskapsmålen samt att ge underlag för fortsatta analyser och beslut om insatser för en ökad måluppfyllelse. I rapporten redovisas resultaten i första hand på kommunnivå men ana- lyserna kan även vara till användning för enskilda skolor i deras systematiska kvalitetsarbete.

Denna typ av rapportering har sedan 1997 årligen genomförts av Stadskontoret, avdelning Barn och ungdom på uppdrag av kommunstyrelsen. I samband med en ny skolorganisation och slutre- dovisningen av projektet kring systematiskt kvalitetsarbete beslutade kommunstyrelsen att uppdraget att genomföra kommunövergripande uppföljningar, motsvarande rapporten ”Obligato- riska skolan”, överförs till grundskolenämnden. Föreliggande rapport är den första om kunskapsresultaten som görs av den nya grundskoleförvaltningen. Den innehåller samma typ av resultatre- dovisning som förekommit i tidigare års Obligatoriska skolan-rapporter, såsom nationella provresul- tat och betygsutfall, men även ytterligare information som exempelvis betygsutfall i grundsärsko- lan och hur kommunala grundskolors elever klarat sig i gymnasieskolan.

Resultaten i de nationella proven och betygsutfallet är indikatorer på hur väl Malmös skolor lyck- as med uppdraget att få eleverna att nå de nationella kunskapsmålen.

Enligt Malmö kommunfullmäktiges budget för 2013 ska följande mål mätas, analyseras och rap- porteras i delårsrapporter och årsredovisning inom skolans område:

 Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan

 Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande

 Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola

 Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt arbete Denna rapport har fokus på uppgifter kopplade till det första målet, dvs. elevernas möjlighet att uppnå kunskapsmålen.

(5)

Metod och material

I rapporten redogörs för de resultat som finns tillgänglig om respektive skolform under grund- skolenämndens ansvar. Därefter följer en beskrivning av vilka förutsättningar och demografiska förhållanden den pedagogiska verksamheten i Malmö har och står inför. Uppgifterna kan fungera som underlag vid fortsatta diskussioner och analyser kring elevernas måluppfyllelse. Rapporten avslutas med ett kapitel bestående av grundskoleförvaltningens sammanfattande analys av rappro- tens resultat.

Uppgifter om resultaten i Malmö kommuns skolor

Uppgifterna om resultaten i de nationella ämnesproven 2013 i skolår 3, 6 och 9 samt betygsutfal- let i årskurs 6-9 har hämtats från elevsystemet EXTENS/Hypernet stöd för utvärdering och analys.

Uppgifter från Skolverkets databas SIRIS används vid vissa resultatredovisningar i rapporten (se nedan).

Uppgifterna om betygsutfall i kommunens skolor våren 2013 baseras på registrerade uppgifter i elevsystemet EXTENS/Hypernet stöd för utvärdering och analys som sammanställts vid vårterminens utgång. Uppgifter från 2011 och tidigare år bygger på information ur det tidigare elevsystemet ELIT. Förändringar i betygsutfallet till följd av sommarskola och prövningar har inventerats och redovisas i ett särskilt avsnitt i rapporten.

Uppgifter om resultaten i fristående skolor i Malmö kommun

Uppgifter från Malmös fristående skolor beträffande de nationella provresultaten har samlats in i särskild ordning för redovisning i rapporten. Flera fristående skolor har emellertid inte lämnat in underlag varför uppgifterna för de fristående skolorna endast redovisas kortfattat i ett jämförelse- syfte under en egen rubrik. Dessa resultat ska tolkas med extra försiktighet.

Beträffande betygen i årskurs 9 har Skolverket publicerat sina resultat vilket innebär att samtliga fristående Malmö-skolors sammanlagda resultat i det fallet kan redovisas i rapporten. Några uppgifter beträffande de fristående skolornas betygsresultat i årskurs 6-8 har inte samlats in.

Jämförelser med riket

I nuläget finns ingen nationell officiell statistik på resultat i nationella ämnesprov eller betygsutfall för årskurs 6-8 för våren 2013. Dessa uppgifter publiceras normalt av Skolverket under novem- ber/december. Nationella uppgifter om slutbetyg publiceras i september för riket vilket möjliggör jämförelser mellan Malmös och rikets resultat för såväl 2013 som över tid.

Det är viktigt att uppmärksamma att den statistik som kommunerna själva tar fram brukar skilja sig något från de uppgifter som senare redovisas av Skolverket. Detta beror till stor del på att Statistiska centralbyrån, SCB (som samlar in uppgifterna på uppdrag av Skolverket), genomför vissa korrigeringar av uppgifterna efter insamlingen från skolorna.¹

(6)

Mycket av underlaget som avhandlas i rapporten har delgetts skolorna i samband med skolavslut- ningen eller inför årets skolstart i form av statistiska sammanställningar. Skolorna har kunnat an- vända materialet för att analysera sina resultat och besluta om insatser för en högre måluppfyl- lelse. Denna rapport kan komplettera det underlaget ytterligare i skolornas fortsatta systematiska kvalitetsarbete.

(7)

Grundskolan

Läsåret 2012/2013 gick drygt 3 200 elever i förskoleklass och drygt 24 400 elever i årskurs 1-9 i Malmö kommun. Av det totala antalet elever gick 16 procent i en fristående skola. Tabellen nedan visar antalet elever per årskurs samt uppdelningen mellan kommunal och fristående skola.

Tabell 1. Antal och andel F-9-elever i Malmö per årskurs och huvudman 2012/2013

Malmö - samtliga skolor 3 261 48 24 430 49 3 173 2 909 2 785 2 688 2 597 2 494 2 546 2 569 2 699 Malmö - kommunala skolor 2 830 48 20 527 49 2 704 2 488 2 366 2 275 2 230 2 039 2 086 2 122 2 217

Malmö - fristående skolor 431 48 3 903 51 469 421 419 413 367 455 460 447 452

Andel elever i fristående skolor 13% 16% 15% 14% 15% 15% 14% 18% 18% 17% 17%

Antal elever i

åk 9 Antal elever i

åk 5 Antal

elever i åk 1-9 Andel flickor (%) Antal elever i

F-klass Antal/andel elever per årskurs och huvudman

Antal elever i

åk 1 Andel flickor (%)

Källa: Skolverkets databas SIRIS

Resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9

Nationella ämnesprov ska användas för att bedöma elevernas kunskaper i förhållande till kun- skapskraven och som stöd för betygssättning. Med stöd av resultaten och lärarens bedömning ska proven också utgöra underlag för utvärdering och uppföljning på lokal och nationell nivå. Proven är obligatoriska och skulle våren 2013 genomföras i matematik och svenska i årskurs 3. I årskurs 6 och 9 skulle dessutom ämnesprov genomföras i engelska samt i något av NO-ämnena biologi, fysik eller kemi och i något av SO-ämnena geografi, samhällskunskap, religion eller historia.

I rapporten redovisas elevernas resultat i de nationella ämnesproven från vårterminen 2013. Äm- nesproven prövar inte alla målen i kursplanen, de prövar inte heller alla mål lika mycket och uppgifterna i proven kan skilja sig från år till år. Proven är därmed inte exakta mätinstrument och är därför svåra att jämföra över tid. I rapporten görs vissa jämförelser med tidigare resultat, men större variationer mellan åren bör tolkas med försiktighet.

Lite mer än hälften av eleverna i årskurs 3 har klarat alla delprov

Andelen deltagande elever i årskurs 3 fortsätter att öka. Andelen elever i årskurs 3 som inte ge- nomförde ämnesproven var förra året drygt 8 procent i både svenska och matematik. I årets rapport är motsvarande andel lägre, cirka 6 procent i båda ämnena.

På skolnivå finns det tydliga skillnader. I genomsnitt finns en skillnad på mellan 0 till ungefär 25 procent elever per skola som inte genomförde proven. I enstaka fall finns det skolor som har en ännu högre andel elever som inte genomförde proven. Mellan pojkarna och flickorna är det en ungefär 2-3 procentenheter högre andel flickor per ämne som deltar i ämnesproven. På skolnivå kan skillnaderna mellan könen i enstaka fall vara signifikanta.

De nationella ämnesproven består av flera delprov. I årskurs 3 kategoriseras elevernas resultat efter begreppet ”nått kravnivån i alla delprov”. För att få en helhetsbild kompletteras också upp- giften med ”antal/andel som deltagit i alla delprov”. Våren 2013 klarade 54 procent av eleverna i

(8)

Diagram 1. Andel kommunala elever i årskurs 3 som klarat alla delprov

57% 51% 54%

72%

56% 64%

43% 49% 46%

28%

44% 36%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt

Matematik år 3 Svenska år 3

Elever som har klarat alla delprov (%) Elever som inte har klarat alla delprov (%)

Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö kommun

Variationen mellan skolorna är stora. I matematik finns det skolor där endast cirka 10 procent av eleverna klarat alla delprov medan det finns skolor där motsvarande andel är cirka 90 procent. I svenska är differensen nästan lika stor, där skiljer det ungefär 70 procentenheter mellan de skolor med högst och lägst andel elever som klarat alla delprov. Könsskillnader finns också mellan skolorna. Det finns en differens på 25 procentenheter eller mer på 3 respektive 4 kommunala skolor i Malmö. I samtliga fall så är det en högre andel flickor som har klarat alla delprov.

Ämnesprovsresultaten i svenska i årskurs 3 har förbättrats de senaste två åren Andelen elever i årskurs 3 som 2011 klarade alla delprov i svenska var lite mer än hälften. Däref- ter har resultaten förbättrats. 2011 klarade också lite mer än hälften av de kommunala eleverna alla delprov i matematik. 2012 års resultat innebar en ökning medan utfallet 2013 innebär en till- bakagång till 2011 års nivå.

(9)

Diagram 2. Andel kommunala elever i årskurs 3 som klarat alla delprov 2011-2013

54,3%

59,0%

54,0% 54,5%

57,2%

64,0%

48%

50%

52%

54%

56%

58%

60%

62%

64%

66%

2011 2012 2013 2011 2012 2013

Matematik år 3 Svenska år 3

Kommentar kring resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 3

Det mest noterbara från redovisningen av de nationella ämnesproven i årskurs 3 är den låga andelen elever som klarat alla delprov. Även skillnaderna mellan könen och mellan ämnena är värda att uppmärksamma.

Det behövs emellertid en längre period än tre år för att bedöma trender. Utvecklingen i svenska är än så länge positiv och det ska bli intressant att följa utvecklingen de kommande åren. En bi- dragande orsak till utvecklingen är troligen att fler elever gör proven. En ytterligare förklaring kan vara en ökad medvetenhet om betydelsen av språkutvecklande ämnesundervisning.

(10)

Ungefär 80 procent av eleverna i årskurs 6 har klarat godkänt utom i historia Föregående läsår var första gången elever i årskurs 6 hade ämnesprov i svenska, engelska och matematik och i år var första gången de skrev ämnesprov i något av NO- och SO-ämnena. I jäm- förelse med föregående år har andelen elever som genomförde proven ökat med cirka 3 procentenheter i matematik. Beträffande svenska och engelska är skillnaderna små mellan åren.

På skolnivå finns det ungefär lika stor genomsnittlig skillnad i deltagandet som i årskurs 3 men spridningen är tydligare. I enstaka fall finns det skolor som har en ännu högre andel elever som inte genomförde proven. Mellan pojkarna och flickorna är det en ungefär 2-3 procentenheter högre andel flickor per ämne som deltar i ämnesproven. På skolnivå kan skillnaderna mellan kö- nen i enstaka fall vara signifikanta.

För årskurs 6 motsvaras resultatredovisningen av ett sammanvägt provbetyg enligt gällande läro- plan, dvs. med begreppen A-E. Elever som inte uppnår målen eller som inte genomfört alla olika provmoment redovisas som F, ”Inte deltagit” och ”Övrigt”.

Läsåret 2011/2012 var ett första utprövningstillfälle av de nationella ämnesproven i årskurs 6 vilket bland annat innebar att ämnesprovsbetyg inte sattes. Det som redovisades i förra årets rapport var därför istället, precis som för årskurs 3, andelen elever som klarat alla delprov per ämne.

Med andra ord finns det inga resultat från tidigare år att jämföra med beträffande årets ämnes- provsresultat i årskurs 6.

Andelen kommunala elever i årskurs 6 som klarat godkänt, dvs. minst provbetyget E, är i alla ämnen cirka 80 procent förutom i historia där nästan en tredjedel av eleverna som skrev provet fick betyget F. En något högre andel F-betyg, i förhållande till övriga ämnen, kan också noteras i religionskunskap.

Diagram 3. Provbetygsresultaten för elever i kommunala skolor i årskurs 6

1%

17%

2% 9%

1% 2%

14%

2% 8%

2%

16%

21%

10% 6%

3% 8%

12%

5%

17%

12%

32%

21%

27% 25%

12%

25%

14%

12%

18%

17%

13%

17% 23%

16%

22% 21%

18%

19%

24%

20% 11%

26% 21%

30%

24% 22%

43%

20%

24%

10% 8% 11% 9%

31%

12% 11% 16% 6% 13%

4% 6% 6% 3% 7% 6% 5% 4%

6% 6%

1% 3% 3% 4% 1% 1% 1% 1% 6% 2%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Övr Inte delt F E D C B A

Not: Inte alla elever har skrivit ämnesprov i alla SO- och NO-ämnen.

(11)

Andelen kommunala elever i årskurs 6 som klarat godkänt, dvs. minst provbetyget E, per ämne/ämnesblock:

Svenska år 6 79,3%

Matematik år 6 82,6%

Engelska år 6 83,5%

SO-ämnena år 6 totalt 75,0%

NO-ämnena år 6 totalt 82,7%

På skolnivå finns det skolor i staden som i alla ämnen ligger uppemot 100 procent elever som klarat minst E på ämnesprovet samtidigt som det finns skolor där ungefär hälften (mellan cirka 40-60 procent beroende på ämne), och i vissa fall en lägre andel än så, klarat godkänt.

Flickorna i årskurs 6 har högre måluppfyllelse i svenska och SO-ämnena

En högre andel flickor än pojkar har klarat godkänt i svenska i årskurs 6 (85,1 procent jämfört med 73,5 procent). I matematik och engelska är däremot differenserna marginella. I SO-ämnenas sammanlagda resultat finns även en tydlig skillnad på nästan 9 procentenheter (79,3 procent mot 70,6 procent).

Diagram 4. Provbetygsresultaten för elever i kommunala skolor i årskurs 6 per kön

2% 1%

13% 14% 19% 15%

5% 3% 1% 1%

15%

8%

13% 10%

22% 20%

8% 5% 13% 10%

23%

13%

14% 14%

21% 22%

18%

13%

32%

25%

23%

25%

22% 21%

11% 14%

19%

17%

18%

21%

27%

22% 23%

13% 10%

29%

32%

21%

26%

8%

17%

11% 11% 8%

8% 14%

21%

9% 12%

5% 7% 4% 6% 4% 7% 4% 6% 4% 7%

2% 2% 1% 1% 2% 3% 2% 3% 1% 2%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Svenska år 6 Matematik år 6 Engelska år 6 SO-ämnena år 6 NO-ämnena år 6

(12)

kurs 3 från 2010. Kartläggningen ger en inblick i elevernas utveckling över tid och kompletterar motsvarande undersökning som gjorts på årskurs 9-eleverna. (se ”De lågpresterande eleverna i årskurs 9 var lågpresterande redan i årskurs 5” längre fram i rapporten.) Urvalet i denna analys bestod av de elever som har registrerade nationella provresultat i såväl skolår 3 som skolår 6. Ele- verna vars nationella provresultat i årskurs 3 och/eller årskurs 6 inte bedömts eller registrerats, totalt cirka 500 av 2057 elever per ämne, har exkluderats eftersom dessa elevers provresultat inte kan jämföras.

När dessa årskurs 6-elever skrev nationella prov i årskurs 3 tillämpades en modell för att sam- manställa så kallade kunskapsprofiler per skolår och ämne. Kunskapsprofilen visade hur väl eleverna uppnådde kunskapsmålen med begreppen:

 Nått kravnivå otillräckligt

 På god väg nå kravnivå

 Nått kravnivå helt²

För att få en helhetsbild har kunskapsprofilen också kompletterats med

 Ej bedömt kravnivå

 Ej registrerat kravnivå

Bland de elever i svenska som nådde kravnivån helt i årskurs 3 har 96 procent elever även klarat godkänt på det nationella provet i årskurs 6. Andelen godkända elever i matematik under denna begreppskategori är också 96 procent. Bland eleverna som var på god väg att nå kravnivån i års- kurs 3 är måluppfyllelsen aningen högre i matematik än i svenska. Bland eleverna som nått krav- nivån otillräckligt i årskurs 3 är det omkring hälften som nått målen i årskurs 6.

I svenska har de flickor som uppnått kravnivån otillräckligt i årskurs 3 i en större utsträckning nått målen i årskurs 6 än pojkarna som uppnått kravnivån otillräckligt i årskurs 3.

Diagram 5. Provbetygsfördelning i årskurs 6 utifrån provresultat i årskurs 3

7% 2%

20%

1% 6%

5% 16%

16%

2% 2%

10%

13%

25%

19%

14% 10%

24%

26%

30%

25%

33% 37%

40%

35%

22% 17%

51% 50%

19% 13%

4% 4%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Svenska Matematik Svenska Matematik Svenska Matematik

"Nått kravnivå otillräckligt" "På god väg nå kravnivå" "Nått kravnivå helt"

F E D C B A

2 Dessa begrepp definierades som:

”Nått kravnivå helt” omfattade elever som uppnått målen i sin helhet.

”På god väg nå kravnivå” omfattade elever som bedömdes ha problem att nå målen men som kunde få hjälp inom

(13)

Kommentar kring resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 6

Måluppfyllelsen bland de kommunala skolorna är mellan 75-84 procent per ämne/ämnesblock.

Historia utmärker sig med en tydligt lägre måluppfyllelse än de övriga ämnena, vilket är huvudor- saken till det låga resultatet för SO-ämnesblocket. Man ska emellertid ha i åtanke att endast unge- fär en fjärdedel av skolorna har haft ämnesprov i historia vilket gör att ett enskilt SO- eller NO- ämnesprovsresultat inte med säkerhet kan anses vara representativt för Malmö som helhet.

Uppgifterna från föregående sida visar tydligt att en stor andel av de elever som inte når kun- skapskraven i årskurs 3 inte heller når godkända resultat i årskurs 6. Denna undersökning illustre- rar vikten av tidiga insatser för elever med låga kunskapsresultat.

(14)

Ungefär 80 procent av eleverna i årskurs 9 har klarat godkänt i de flesta ämnena I årskurs 9 har elever inte tidigare skrivit ämnesprov i SO-ämnena och i år var andra gången elever i årskurs 9 skrev ämnesprov i ett NO-ämne. I jämförelse med föregående år har andelen elever som genomförde proven minskat i engelska och är ungefär lika hög i svenska och matematik.

Andelen elever som genomfört något av NO-ämnesproven har minskat med ungefär 3 procentenheter.

På skolnivå finns det ungefär lika stor genomsnittlig skillnad i deltagandet som i årskurs 3 och 6 men spridningen är större. I enstaka fall finns det skolor som har en ännu högre andel elever som inte genomförde proven. Mellan pojkarna och flickorna är det en ungefär 2-3 procentenheter högre andel flickor per ämne som deltar i ämnesproven. På skolnivå kan skillnaderna mellan kö- nen i enstaka fall vara signifikanta.

För årskurs 9 motsvaras resultatredovisningen, precis som i årskurs 6, av ett sammanvägt provbetyg enligt gällande läroplan, dvs. med begreppen A-E. Elever som inte uppnår målen eller som inte genomfört alla olika provmoment redovisas som F, ”Inte deltagit” och ”Övrigt”.

Andelen kommunala elever i årskurs 9 som klarat godkänt, dvs. minst provbetyget E, är i de flesta ämnena runt 80 procent. Resultaten är något bättre i samhällskunskap medan de är tydligt lägre i historia och biologi där en betydligt lägre andel klarat godkänt.

Diagram 6. Provbetygsresultaten för elever i kommunala skolor i årskurs 9

3%

15%

4% 6% 3% 4% 10%

2% 5% 3%

5%

18%

10% 13%

4% 9%

9%

9% 13% 12%

8%

26%

14%

22%

10%

13%

14% 22%

28%

18% 23%

14%

22%

21%

14%

22%

19% 14%

29%

32% 21%

10%

25%

17%

26%

28% 24% 39%

14%

15% 23%

6% 13% 8%

32%

11% 13%

9% 3%

17%1% 10%2% 9%2% 11%1% 11%1% 13%0% 9%2% 6%0% 8%0% 10%7%1%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

På skolnivå finns det skolor i alla ämnen i staden som ligger uppemot 100 procent elever som klarat minst E på ämnesprovet samtidigt som det finns skolor där färre än hälften, mellan cirka 30-50 procent beroende på ämne, klarat godkänt.

Det finns skillnader mellan könen i ämnet svenska i årskurs 9

Samma mönster i årskurs 9 som i årskurs 6 tornar fram beträffande ämnesprovsbetygsskillnader mellan könen. En tydligt högre andel flickor än pojkar har klarat godkänt i svenska i årskurs 9.

(15)

Diagram 7. Provbetygsresultaten för elever i kommunala skolor i årskurs 9 per kön

5% 1% 10% 11% 15% 15%

5% 4% 4% 4%

17%

7%

9% 10%

18% 17%

12% 9% 9% 8%

26%

20%

15% 13%

25% 27%

23%

18% 14%

11%

21%

21% 20% 18%

14% 14%

19%

20% 23%

19%

18%

28% 24% 23%

11% 9%

20%

25% 26%

29%

8%

12% 14% 13% 7% 5% 12% 14% 12%

14%

5% 8% 8% 9% 9% 11% 9% 11% 11% 13%

1% 2% 1% 2% 2% 2% 0% 1% 1% 2%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Svenska år 9 Matematik år 9 Engelska år 9 SO-ämnena år 9 NO-ämnena år 9

I staden finns det i alla ämnen skolor som har försumbara skillnader mellan könen samtidigt som det finns skolor där differensen kan vara 20-40 procentenheter beroende på ämne. Dessa skolor är dock undantagsfall i matematik, engelska och NO-ämnena. Endast några enstaka skolor har i dessa ämnen skillnader mellan könen som är större än 25 procentenheter. Beträffande SO- ämnena och svenska har ett flertal skolor skillnader mellan könen på 25 procentenheter.

De lågpresterande eleverna i årskurs 9 var lågpresterande redan i årskurs 5 De kommunala årskurs 9-elevernas nationella provresultat i ämnena svenska, engelska och matematik har jämförts med samma elevers nationella provresultat i årskurs 5 från 2009 med syftet att ge underlag för en fördjupande analys kring elevernas utveckling över tid och hur det slutligen gick. Urvalet i denna analys bestod av de elever som har registrerade nationella provresultat i så- väl skolår 5 som skolår 9. Eleverna vars nationella provresultat i årskurs 5 och/eller årskurs 9 inte bedömts eller registrerats, totalt cirka 700 av 2207 elever per ämne, har exkluderats eftersom dessa elevers provresultat inte kan jämföras.

När dessa årskurs 9-elever skrev nationella prov i årskurs 5 tillämpades samma kunskapsprofils- begrepp som tidigare avhandlats under ”Många elever som var lågpresterande i årskurs 3 är det fortfarande i årskurs 6”:

(16)

Andelen godkända i årskurs 9 som i årskurs 5 bedömdes ha nått kravnivån otillräckligt är 57 procent i svenska och 72 procent i engelska.

Matematikämnet utmärker sig dels med lägre resultat för alla tre elevgrupper men framför allt att skillnaderna är mycket större. Det skiljer nästan 55 procentenheter mellan andelen godkända elever i årskurs 9 som nått kravnivån helt i årskurs 5 (93 procent) och andelen godkända elever som nått kravnivån otillräckligt i årskurs 5 (40 procent). Resultaten är snarlika med de från förra årets undersökning.

De flickor som uppnått kravnivån otillräckligt i årskurs 5 har nått målen i en större utsträckning i årskurs 9 än pojkarna som uppnått kravnivån otillräckligt i årskurs 5.

Diagram 8. Provbetygsfördelning i årskurs 9 utifrån provresultat i årskurs 5

1% 4%

21% 15%

2% 2%

18%

25%

13%

6% 5%

13% 20%

10%

32%

34%

19%

8%

23%

2%

26%

34%

17%

25%

13%

22%

43%

36%

44%

34%

40%

19%

6%

43% 24%

28%

60%

15% 12%

31%

2% 1%

7%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Svenska Engelska Matematik Svenska Engelska Matematik Svenska Engelska Matematik

"Nått kravnivå otillräckligt" "På god väg nå kravnivå" "Nått kravnivå helt"

F E D C B A

Ämnesprovresultaten i matematik i årskurs 9 har förbättrats de senaste två åren 2013 års resultat i matematik innebär en fortsatt ökning från förra årets resultat som i sin tur innebar en tydlig förbättring jämfört med 2011 års resultat. Årets resultat i svenska i årskurs 9 inne- bär en tillbakagång jämfört med föregående år. I engelska kan en nedgång noteras 2013 från ni- våer på cirka 85 procent 2011 och 2012 till en något lägre nivå 2013.

2012 skrev elever i årskurs 9 för första gången ämnesprov i NO-ämnena. Sammanlagt klarade ungefär två tredjedelar av eleverna då minst E. I år är motsvarande resultat, en förbättring. I år var första gången ämnesprov i SO-ämnena skrevs. Drygt tre fjärdedelar av eleverna klarade god- känt provbetyg i de olika SO-ämnena.

(17)

Diagram 9. Andel elever i kommunala skolor i årskurs 9 som klarat godkänt 2011-2013

62,1%

68,5%

76,2%

83,1% 85,5% 81,8% 84,1% 85,2%

82,4%

68,4%

73,4% 76,9%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

2011 2012 2013 2011 2012 2013 2011 2012 2013 2012 2013 2013 Matematik år 9 Svenska år 9 Engelska år 9 NO år 9 SO år 9 Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö kommun

(18)

Kommentar kring årskurs 9-elevernas nationella ämnesprovsresultat

Utvecklingen i matematik har varit god de senaste två åren och det ska bli intressant att följa resultaten de kommande åren för att få en bättre uppfattning om detta är en faktisk eller slumpvis förbättring. Resultaten i svenska och engelska förefaller ligga stabilt runt 80-85 procent över tid.

Genomgående för varje årskurs har noterats skillnader mellan könen i svenska. Både nationella och internationella undersökningar visar att flickor generellt har högre resultat inom till exempel läsning. Det kan vara så att en högre andel pojkar än flickor har svårigheter med läsningen i Malmö. Många skolor anger i sina ansökningar till Skolsatsning 2012 just detta som något de vill jobba med.

Undersökningen av överensstämmelsen mellan årskurs 9-elevernas provbetyg i årskurs 5 och årskurs 9 visar på samma mönster som motsvarande undersökning för årskurs 6-eleverna och understryker således än mer vikten av att fånga upp de lågpresterande eleverna i så tidig ålder som möjligt. Detta är mycket viktigt för att skolan ska ha optimala förutsättningar för att framgångs- rikt vidta åtgärder och rikta insatser som hjälper eleven till att nå målen. Med den nyligen införda måluppfyllelseundersökningen i årskurs 1-5 (vars resultat för vårterminen 2013 avhandlas längre fram i rapporten) har dels skolorna ett nytt instrument som redan i årskurs 1 ger underlag för vilka elever som är i behov av stöd. Grundskoleförvaltningen har även med detta instrument ett ytterligare underlag för beslut om insatser.

En hög andel elever i de fristående skolorna klarade de nationella ämnesproven Bland de fristående skolor som delgett sina resultat var andelen elever som genomförde proven uppemot 100 procent i årskurs 3 och 6. I årskurs 9 var andelen aningen lägre.

Beträffande resultaten nådde ungefär 7 av 10 elever i årskurs 3 kravnivån i svenska. 6 av 10 elever klarade alla delprov i matematik. I årskurs 6 klarade ungefär 9 av 10 elever minst provbetyget E i svenska, engelska och SO-ämnesblocket. I matematik har uppemot samtliga elever klarat god- känt. Likaså i NO- ämnesblocket. Beträffande årskurs 9 klarade runt 9 av 10 elever godkänt i samtliga ämnen och ämnesblock.

(19)

Betygen i årskurs 9

Betyg i grundskolan och grundsärskolan sätts efter en nationell betygsskala med sex steg. Betygs- stegen ges beteckningarna A, B, C, D, E och F där A-E står för godkända resultat och F står för ej godkänt resultat. Betyget ska uttrycka i vilken mån en elev har uppnått de kunskapskrav som finns för varje ämne. Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne, på grund av att eleven varit frånvarande, ska betyg inte sättas i ämnet. Detta markeras med ett streck (-) i betygskatalogen. Om eleven riskerar att inte uppnå det lägsta godkända betyget, E, är skolan skyldig att utreda om eleven är i behov av särskilt stöd.

Betygen i sig är ett mått på huruvida eleverna når kunskapsmålen men de används även för att ta fram ytterligare mått för att bedöma måluppfyllelsen. Dessa mått är ”gymnasiebehörighet”, ”genomsnittligt meritvärde” och ”nått målen i alla ämnen”. Vad dessa mått innebär och hur eleverna har klarat sig utifrån dessa mått avhandlas längre fram i detta kapitel.

Tre fjärdedelar av eleverna når gymnasiebehörighet

Hösten 2011 ändrades behörighetsreglerna för att få påbörja en gymnasieutbildning. Tidigare krävdes att eleven hade godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik för att antas på ett nationellt program. Nu krävs godkänt betyg (dvs. E eller högre) i ytterligare ämnen samtidigt som reglerna skiljer sig mellan yrkesförberedande program och högskoleförbe- redande program:

 Förutom godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik måste den som väljer att studera på ett yrkesförberedande program (YRKFÖR) ha godkänt betyg i ytterligare fem ämnen, dvs. totalt åtta.

 För det estetiska programmet gäller godkänt betyg i ytterligare nio ämnen förutom svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik, sammanlagt tolv ämnen.

Detta är grundkravet för de högskoleförberedande programmen (HÖGSKF).

 För ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammen (HÖGSKS) ska fyra av de nio övriga godkända ämnena vara geografi, historia, samhällskunskap och religionskunskap.

 För naturvetenskaps- och teknikprogrammen (HÖGSKN) måste eleven ha godkänt i biologi, fysik och kemi.

Nedanstående tabell visar att Malmös kommunala skolor fortsätter att ha en ungefär 10 procentenheter lägre andel gymnasiebehöriga än de kommunala skolorna i riket. Gentemot de fristående skolorna i riket är skillnaden knappa 17 procentenheter. De fristående skolorna i Malmö ligger högre än de kommunala skolorna men inte lika högt som de fristående skolorna i riket. Tabellen visar avslutningsvis på tydliga skillnader mellan pojkar och flickor på de kommunala skolorna i såväl Malmö som riket. Könsskillnaderna är små i de fristående skolorna, särskilt i Malmö.

(20)

Behörigheten till yrkesförberedande program ligger stabilt på 76 procent. 2013 års resultat är en liten ökning jämfört med förra året. Behörigheten till naturvetenskaps- och teknikprogrammen har också ökat något. Behörigheten till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapspro- grammen fortsätter däremot en noterbar nedgång sedan 2011.

Diagram 10. Måluppfyllelse i årskurs 9 per behörighetsgrupp 2009-2013

77,1%

74,4%

75,4%

75,2%

75,0%

72,8%

70,6%

72,2% 72,1% 72,5%

74,4%

72,7%

73,7%

73,0%

72,2%

79,0%

76,2% 76,0% 76,1% 76,5%

68%

70%

72%

74%

76%

78%

80%

08/09 09/10 10/11 11/12 12/13

HÖGSKF HÖGSKN HÖGSKS YRKFÖR

Not: Underlaget är Malmös kommunala skolor. För att möjliggöra en jämförelse över tid har beräkningar enligt de nya behörig- hetsreglerna gjorts även på betygsresultaten 2009 och 2010. Dessa avgångselever sökte till gymnasiet utifrån de gamla behö- righetsreglerna.

På skolnivå är gymnasiebehörigheten, för alla behörighetsgrupper, väldigt hög på 14 av de 16 fristående skolorna, 100 procent eller uppemot den nivån. Motsvarande resultat för de två åter- stående fristående skolorna är cirka 65-70 procent.

När det gäller Malmös kommunala skolor, exklusive Mottagningsskolan Mosaik som redovisas längre fram i rapporten (se ”Få nyanlända elever i de högre årskurserna når gymnasiebehörig- het”), är skillnaderna större. Fyra skolor ligger på en andel behöriga runt 50 procent eller lägre i alla behörighetsgrupper. Två skolor ligger under 40 procent och en skola har endast drygt en fjärdedel behöriga elever i alla behörighetsgrupper. Sju skolor ligger över 90 procent.

De senaste elva åren har skillnaderna ökat mellan skolorna i Malmö. 2003 och 2004 hade de tre skolorna med lägst resultat i genomsnitt nästan 50 procent behöriga för gymnasiala studier. Sedan 2009 har denna grupp skolor endast en gång varit över 40 procent. De tre skolorna respektive år som har haft högst andel behöriga för gymnasiala studier har i genomsnitt uppnått just under 100 procent gymnasiebehöriga samtliga år.

(21)

Diagram 11. Skillnaderna mellan skolorna 2003-2013 (%)

45,5

42,2

30,1 27,3 29,2

25,6

48,0 48,8

36,6 39,8

36,4 37,2

97,8 97,8 100,0 100,0 97,9 98,2

96,3 96,4 97,4 99,1 97,2 96,9

25 35 45 55 65 75 85 95

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Skolan med lägst andel gymn.beh. Medelvärde för de tre skolor med lägst andel gymn.beh.

Skolan med högst andel gymn.beh. Medelvärde för de tre skolor med högst andel gymn.beh.

Källa: Uppgifterna är hämtade från Skolverkets databas SIRIS och grundskoleförvaltningens elevsystem.

Not: Underlaget är Malmös kommunala skolor.

Utvecklingen för de fristående skolorna är att skillnaderna minskat mellan behörighetsgrupperna 2013 jämfört med 2012. Förra året var skillnaden 10 procentenheter mellan andelen behöriga till yrkesförberedande program (94,2 procent) och till ekonomi-, humanistiska och samhällsveten- skapsprogrammen (83,9 procent). I år är skillnaden mindre än 5 procentenheter (92,0 procent mot 88,7 procent).

I riket kan en svag nedgång av behörigheten till samtliga behörighetsgrupper noteras för de kommunala skolorna. En motsvarande försiktig ökning av behörigheten för tre av fyra behörig- hetsgrupper kan noteras för de fristående skolorna.

Diagram 12. Måluppfyllelse per behörighetsgrupp 2011-2013 i riket (%)

86 88 90 92 94 96

Fristående - YRKFÖR - Totalt Fristående - HÖGSKF - Totalt Fristående - HÖGSKS - Totalt Fristående - HÖGSKN - Totalt

(22)

Gymnasiebehörigheten har varit stabil över tid

För att möjliggöra en jämförelse över tid har Skolverkets statistik över gymnasiebehörigheten de 11 senaste åren hämtats för att illustrera hur den grundläggande behörigheten har sett ut i riket och i Malmö över tid. Diagrammet visar, särskilt om man tar hänsyn till den på nationell nivå konstaterade nedgången av gymnasiebehörigheten vid införandet av de högre behörighetskraven 2011, att Malmös måluppfyllelse som helhet ligger relativt stabilt över tid men att resultaten generellt i riket har sjunkit något.

Diagram 13. Andel gymnasiebehöriga i Malmö och riket 2003-2013

89,7 89,2

88,2

87,0 86,6 86,5

79,1 79,6

79,2 77,0 76,7 78,3

89,9 89,5 88,8

87,7 87,5 87,6

79,6 80,6 80,5 79,2 79,3 80,2

65 70 75 80 85 90 95

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Riket (kommunala skolor) Malmö (kommunala skolor) Riket (samtliga skolor) Malmö (samtliga skolor)

Källa: Skolverkets databas SIRIS.

Not: Mottagningsskolan Mosaiks resultat för 2013 saknas i Skolverkets resultat vilket är anledningen till den tydliga diskrepan- sen gentemot grundskoleförvaltningens underlag för Malmös kommunala grundskolor.

Få nyanlända elever i de högre årskurserna når gymnasiebehörighet

Andelen behöriga till gymnasieprogrammen påverkas av nyanlända elevers vistelsetid i Sverige. I förra årets rapport gjordes en redovisning av behörighetsnivån där eleverna i förberedelseklasser- na exkluderades vilket gav en bild av hur andelen nyanlända elever påverkar betygsutfallet för Malmös skolor. Andelen behöriga ökade med ungefär 2 procentenheter om eleverna i förberedel- seklass exkluderades.

Sedan höstterminen 2012 erbjuds de nyinvandrade eleverna i de äldre årskurserna en plats på Mottagningsskolan Mosaik. På Mosaik arbetar man ämnesövergripande med fokus på ett språk- utvecklande arbetssätt. Målet är att snabbt möjliggöra för nyanlända elever i Malmö kommun att på sin individuella nivå inhämta och utveckla kunskaper i svenska språket samtidigt som eleverna får möjlighet att fortsätta utvecklas i alla övriga skolämnen.

Våren 2013 fick 54 elever, 23 flickor och 31 pojkar, slutbetyg på Mottagningsskolan Mosaik. Det motsvarar drygt 2 procent av den totala elevgruppen i skolår 9. Om dessa 54 elever exkluderas i beräkningarna av gymnasiebehörigheten så ökar andelen behöriga med ungefär 2 procentenheter för samtliga behörighetsgrupper, både för flickorna och pojkarna. Utöver eleverna på Mosaik finns ytterligare 22 elever, 11 flickor och 11 pojkar, som i våras var skrivna i en förberedelseklass på sex andra skolor och fick slutbetyg. Exkluderas även dessa elever så ökar behörighetsgraden per behörighetsgrupp med ytterligare ungefär 1 procentenhet.

(23)

Få elever med anpassad studiegång når behörighet för gymnasiala studier

Av 3 kap 12 § skollagen (2010:800) framgår att om det särskilda stödet för en elev som är i behov av särskilt stöd inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbild- ningen, så kallad anpassad studiegång.

Enligt elevsystemet har 140 elever i årskurs 9, varav 54 flickor och 86 pojkar, haft anpassad studi- egång 2013. Det är drygt 6 procent av samtliga elever i årskurs 9, vilket är en ökning med 1 procentenhet jämfört med föregående år. 18 av dessa 140 elever, knappt 13 procent, nådde behörig- het till yrkesförberedande program vilket är en förbättring från föregående år då måluppfyllelsen var 8 procent. Måluppfyllelsen var 15 respektive 12 procent för flickorna respektive pojkarna.

De senaste två åren har avvikelser från timplanen gjorts i ungefär 5 ämnen i genomsnitt per elev.

NO-ämnena kemi, fysik och biologi ”anpassas bort” för cirka 60-70 procent av eleverna, därefter följer samtliga SO-ämnen och engelska, cirka 20-30 procent. Mönstret är detsamma som förra året vilket då var noterbart eftersom NO- och SO-ämnen inte ”anpassades bort” i samma ut- sträckning 2010 och 2011.

Sommarskola och prövning ökar andelen gymnasiebehöriga

Elever kan komplettera sina betyg efter avslutad skolgång med stöd av så kallad sommarskola och prövning. Trots de ändrade statliga bidragsreglerna för sommarskola 2012 har mer än hälften av de tidigare stadsdelarna under sommaren 2013 möjliggjort sommarskola för de elever som så önskat. Antalet elever som utnyttjat denna möjlighet att komplettera sina betyg har emellertid ändå varit lägre 2012 och 2013 i jämförelse med tidigare år.

Sommaren 2013 deltog drygt 100 elever i sommarskolan och ytterligare 1,1 procentenheter av eleverna i skolår 9 (25 elever) nådde på detta sätt behörighet till gymnasieskolan. Den samlade andelen elever som nådde behörighet till yrkesförberedande program efter sommarskolan 2013 blir därmed 77,6 procent.

Möjligheten med sommarskola innebar 2012 att ytterligare 1,6 procentenheter av eleverna i skolår 9 (35 elever) nådde behörighet till yrkesförberedande program. 2011 var motsvarande resultat 3 procentenheter (65 elever).

Det genomsnittliga meritvärdet ökar för tredje året i rad

Meritvärde beräknas som summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg.

Det högsta möjliga meritvärdet är 320 poäng.

Sedan införandet av de nya behörighetskraven 2011 har Malmö och riket, såväl kommunala som fristående skolor, haft en tydlig ökning av det genomsnittliga meritvärdet. Även när det gäller

(24)

Diagram 14. Genomsnittligt meritvärde i Malmö och riket 2003-2013

204,5 205,3

207,4

207,7 208,2 209,4

196,0

200,7

196,8

197,8

198,7

205,1

205,4 206,8

209,6 210,6 211,4 212,8

197,3

202,7

200,7

203,5

203,6

209,2

180 185 190 195 200 205 210 215

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Källa: Skolverkets databas SIRIS.

Not: Mottagningsskolan Mosaiks resultat för 2013 saknas i Skolverkets underlag vilket är anledningen till den tydliga uppgången för Malmös resultat 2013.

Andelen elever som har nått målen i alla ämnen ökar i riket men inte i Malmö Ytterligare ett resultatmått som baseras på betygsutfallet är hur stor andel av eleverna som nått målen i alla ämnen. Till skillnad från gymnasiebehörigen så ökar andelen elever som nått målen i alla ämnen i riket. Samma trend finns inte i Malmö.

De kommunala skolorna i riket ligger stabilt över tid på runt 76 procent medan de fristående skolorna har haft en försiktig positiv utveckling och ligger 2013 på 84,4 procent. I Malmö har de kommunala skolorna en negativ utveckling över tid medan de fristående skolorna har en mer upp- och nedgående trend och ligger 2013 på 82,3 procent.

Diagram 15. Andel elever som nått målen i alla ämnen i Malmö och riket 2003-2013

74,6

75,7 76,2 76,4 76,2 75,6

65,8 66,8

62,8 62,1 63,0 63,9

74,7 76,0 77,0 77,3 77,4

77,0

66,3 67,4

64,8 64,5 65,3 66,5

50 55 60 65 70 75 80

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

(25)

Måluppfyllelsen i de flesta ämnena är runt 85-90 procent

Följande diagram visar betygsfördelningen per ämne. Diagrammet visar att det finns stora skillnader mellan olika ämnen. Störst andel elever har nått målen i svenska, modersmål och de prak- tisk-estetiska ämnena.

Diagram 16. Betygsfördelning per ämne i årskurs 9

Not: Bokstavsförkortningarna för respektive ämne är förklarade i bilaga 1.

Not: F&S innebär betygen ”F” och ”streck”.

Över de senaste fem åren ligger de flesta ämnena på ungefär samma nivå. Två ämnen har en tydlig positiv utveckling under denna period, fysik (från 80,4 procent till 84,4 procent godkända elever) och slöjd (från 91,8 procent till 94,7 procent).

Svenska som andraspråk har haft en nedgång i andelen godkända elever sedan 2010 medan svenska visar ett högre resultat 2013 jämfört med 2010. Andelen elever som läser svenska som andraspråk ökar (från 25 procent 2009 till 34 procent 2013) vilket innebär att andelen elever som läser svenska minskar. I engelska och matematik, de två ämnena som eleverna måste vara god- kända i (förutom ämnet svenska eller svenska som andraspråk) för att kunna vara gymnasiebehö- riga, är utvecklingen mer stabil.

(26)

Diagram 17. Andel godkända i engelska, matematik och svenskaämnena 2009-2013

86,4% 87,4% 86,1% 87,6%

86,1%

84,1%

82,4% 81,2% 81,5% 82,2%

95,0% 94,1% 95,2% 95,8%

95,5%

66,3%

69,8% 69,3%

68,0%

66,4%

60%

65%

70%

75%

80%

85%

90%

95%

100%

08/09 09/10 10/11 11/12 12/13

Engelska Matematik Svenska Svenska som andraspråk Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö kommun

Bland de valbara ämnena har andelen elever som läst modersmål de senaste fem åren legat tämli- gen stabilt medan måluppfyllelsen i ämnet även den varit stadig. Under samma period har andelen elever som läst ett modernt språk ökat för varje år. Fram till 2012 har inte måluppfyllelsen påverkats negativt av detta. 2013 har en nedgång noterats som bör följas upp och jämföras med kommande års slutbetyg.

I nedanstående diagram visas andelen elever som läst de valbara ämnena och hur hög andel av dessa elever som klarat godkänt i det ämnet.

Diagram 18. Andel elever som läst och klarat godkänt i de valbara ämnena

52,2% 53,9% 54,7% 56,7% 59,4%

23,1% 23,4% 27,4% 30,5%

25,8%

91,5% 89,4% 89,1% 91,4%

88,5%

95,4% 95,3% 94,8% 94,5% 96,7%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

08/09 09/10 10/11 11/12 12/13

Läst Moderna språk Läst Modersmål Godkänd i Moderna språk Godkänd i Modersmål Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö kommun

Skillnaderna mellan könen är större i Malmö än i riket

Generellt har flickor bättre skolresultat än pojkar. Det gäller såväl i Malmö som i riket. Medan differensen i riket är runt 3-4 procentenheter (beroende på behörighetsgrupp) är skillnaden i Malmö runt 4-7 procentenheter. Beträffande behörighetsgraden till yrkesförberedande program

(27)

samma beträffande andelen elever som nått målen i alla ämnen. 2013 var differensen nästan 10 procentenheter mellan könen (67,2 procent mot 57,8 procent).

Diagram 19. Andel gymnasiebehöriga elever per kön 2009-2013 i Malmö

62%

64%

66%

68%

70%

72%

74%

76%

78%

80%

82%

08/09 09/10 10/11 11/12 12/13

HÖGSKF - Flickor HÖGSKF - Pojkar HÖGSKN - Flickor HÖGSKN - Pojkar HÖGSKS - Flickor HÖGSKS - Pojkar YRKFÖR - Flickor YRKFÖR - Pojkar

Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö kommun Not: Underlaget är Malmös kommunala skolor.

På skolnivå finns det 2-3 skolor som 2013 har skillnader mellan könen med mer än 25 procentenheter (beroende på behörighetsgrupp). Tidigare år har två av de tre skolorna emellanåt (beroende på behörighetsgrupp och år) haft skillnader uppemot liknande nivåer men inte fullt så stora differenser. Samma skolor utmärker sig även, tillsammans med en fjärde skola, beträffande måttet

”Nått målen i alla ämnen” 2013.

Beträffande det genomsnittliga meritvärdet har emellertid skillnaderna 2013 minskat, med 3,4 poäng, då pojkarna stått för en större ökning än flickorna. Även i riket har en tydlig uppgång av pojkarnas genomsnittliga meritvärde noterats.

Diagram 20. Genomsnittligt meritvärde per kön 2009-2013 i Malmö

206,1

202,5

207,3

210,4 213,0

195,0 200,0 205,0 210,0 215,0 220,0

Flickor