ver i årskurs 9 skrev ämnesprov i ett NO-ämne. I jämförelse med föregående år har andelen ele-ver som genomförde proven minskat i engelska och är ungefär lika hög i svenska och matematik.
Andelen elever som genomfört något av NO-ämnesproven har minskat med ungefär 3 procen-tenheter.
På skolnivå finns det ungefär lika stor genomsnittlig skillnad i deltagandet som i årskurs 3 och 6 men spridningen är större. I enstaka fall finns det skolor som har en ännu högre andel elever som inte genomförde proven. Mellan pojkarna och flickorna är det en ungefär 2-3 procentenheter högre andel flickor per ämne som deltar i ämnesproven. På skolnivå kan skillnaderna mellan kö-nen i enstaka fall vara signifikanta.
För årskurs 9 motsvaras resultatredovisningen, precis som i årskurs 6, av ett sammanvägt provbe-tyg enligt gällande läroplan, dvs. med begreppen A-E. Elever som inte uppnår målen eller som inte genomfört alla olika provmoment redovisas som F, ”Inte deltagit” och ”Övrigt”.
Andelen kommunala elever i årskurs 9 som klarat godkänt, dvs. minst provbetyget E, är i de flesta ämnena runt 80 procent. Resultaten är något bättre i samhällskunskap medan de är tydligt lägre i historia och biologi där en betydligt lägre andel klarat godkänt.
Diagram 6. Provbetygsresultaten för elever i kommunala skolor i årskurs 9
3%
Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö kommun
Not: Inte alla elever har skrivit ämnesprov i alla SO- och NO-ämnen.
På skolnivå finns det skolor i alla ämnen i staden som ligger uppemot 100 procent elever som klarat minst E på ämnesprovet samtidigt som det finns skolor där färre än hälften, mellan cirka 30-50 procent beroende på ämne, klarat godkänt.
Det finns skillnader mellan könen i ämnet svenska i årskurs 9
Samma mönster i årskurs 9 som i årskurs 6 tornar fram beträffande ämnesprovsbetygsskillnader mellan könen. En tydligt högre andel flickor än pojkar har klarat godkänt i svenska i årskurs 9.
Diagram 7. Provbetygsresultaten för elever i kommunala skolor i årskurs 9 per kön
Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Svenska år 9 Matematik år 9 Engelska år 9 SO-ämnena år 9 NO-ämnena år 9
Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö kommun
Not: Inte alla elever har skrivit ämnesprov i alla SO- och NO-ämnen.
I staden finns det i alla ämnen skolor som har försumbara skillnader mellan könen samtidigt som det finns skolor där differensen kan vara 20-40 procentenheter beroende på ämne. Dessa skolor är dock undantagsfall i matematik, engelska och NO-ämnena. Endast några enstaka skolor har i dessa ämnen skillnader mellan könen som är större än 25 procentenheter. Beträffande SO-ämnena och svenska har ett flertal skolor skillnader mellan könen på 25 procentenheter.
De lågpresterande eleverna i årskurs 9 var lågpresterande redan i årskurs 5 De kommunala årskurs 9-elevernas nationella provresultat i ämnena svenska, engelska och ma-tematik har jämförts med samma elevers nationella provresultat i årskurs 5 från 2009 med syftet att ge underlag för en fördjupande analys kring elevernas utveckling över tid och hur det slutligen gick. Urvalet i denna analys bestod av de elever som har registrerade nationella provresultat i så-väl skolår 5 som skolår 9. Eleverna vars nationella provresultat i årskurs 5 och/eller årskurs 9 inte bedömts eller registrerats, totalt cirka 700 av 2207 elever per ämne, har exkluderats eftersom dessa elevers provresultat inte kan jämföras.
När dessa årskurs 9-elever skrev nationella prov i årskurs 5 tillämpades samma kunskapsprofils-begrepp som tidigare avhandlats under ”Många elever som var lågpresterande i årskurs 3 är det fortfarande i årskurs 6”:
Andelen godkända i årskurs 9 som i årskurs 5 bedömdes ha nått kravnivån otillräckligt är 57 pro-cent i svenska och 72 propro-cent i engelska.
Matematikämnet utmärker sig dels med lägre resultat för alla tre elevgrupper men framför allt att skillnaderna är mycket större. Det skiljer nästan 55 procentenheter mellan andelen godkända ele-ver i årskurs 9 som nått kravnivån helt i årskurs 5 (93 procent) och andelen godkända eleele-ver som nått kravnivån otillräckligt i årskurs 5 (40 procent). Resultaten är snarlika med de från förra årets undersökning.
De flickor som uppnått kravnivån otillräckligt i årskurs 5 har nått målen i en större utsträckning i årskurs 9 än pojkarna som uppnått kravnivån otillräckligt i årskurs 5.
Diagram 8. Provbetygsfördelning i årskurs 9 utifrån provresultat i årskurs 5
1% 4%
Svenska Engelska Matematik Svenska Engelska Matematik Svenska Engelska Matematik
"Nått kravnivå otillräckligt" "På god väg nå kravnivå" "Nått kravnivå helt"
F
Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö kommun
Ämnesprovresultaten i matematik i årskurs 9 har förbättrats de senaste två åren 2013 års resultat i matematik innebär en fortsatt ökning från förra årets resultat som i sin tur in-nebar en tydlig förbättring jämfört med 2011 års resultat. Årets resultat i svenska i årskurs 9 inne-bär en tillbakagång jämfört med föregående år. I engelska kan en nedgång noteras 2013 från ni-våer på cirka 85 procent 2011 och 2012 till en något lägre nivå 2013.
2012 skrev elever i årskurs 9 för första gången ämnesprov i NO-ämnena. Sammanlagt klarade ungefär två tredjedelar av eleverna då minst E. I år är motsvarande resultat, en förbättring. I år var första gången ämnesprov i SO-ämnena skrevs. Drygt tre fjärdedelar av eleverna klarade god-känt provbetyg i de olika SO-ämnena.
Diagram 9. Andel elever i kommunala skolor i årskurs 9 som klarat godkänt 2011-2013
62,1%
68,5%
76,2%
83,1% 85,5% 81,8% 84,1% 85,2%
82,4%
68,4%
73,4% 76,9%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
2011 2012 2013 2011 2012 2013 2011 2012 2013 2012 2013 2013 Matematik år 9 Svenska år 9 Engelska år 9 NO år 9 SO år 9 Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö kommun
Not: Inte alla elever har skrivit ämnesprov i alla SO- och NO-ämnen.
Kommentar kring årskurs 9-elevernas nationella ämnesprovsresultat
Utvecklingen i matematik har varit god de senaste två åren och det ska bli intressant att följa re-sultaten de kommande åren för att få en bättre uppfattning om detta är en faktisk eller slumpvis förbättring. Resultaten i svenska och engelska förefaller ligga stabilt runt 80-85 procent över tid.
Genomgående för varje årskurs har noterats skillnader mellan könen i svenska. Både nationella och internationella undersökningar visar att flickor generellt har högre resultat inom till exempel läsning. Det kan vara så att en högre andel pojkar än flickor har svårigheter med läsningen i Malmö. Många skolor anger i sina ansökningar till Skolsatsning 2012 just detta som något de vill jobba med.
Undersökningen av överensstämmelsen mellan årskurs 9-elevernas provbetyg i årskurs 5 och årskurs 9 visar på samma mönster som motsvarande undersökning för årskurs 6-eleverna och understryker således än mer vikten av att fånga upp de lågpresterande eleverna i så tidig ålder som möjligt. Detta är mycket viktigt för att skolan ska ha optimala förutsättningar för att framgångs-rikt vidta åtgärder och framgångs-rikta insatser som hjälper eleven till att nå målen. Med den nyligen införda måluppfyllelseundersökningen i årskurs 1-5 (vars resultat för vårterminen 2013 avhandlas längre fram i rapporten) har dels skolorna ett nytt instrument som redan i årskurs 1 ger underlag för vilka elever som är i behov av stöd. Grundskoleförvaltningen har även med detta instrument ett ytterligare underlag för beslut om insatser.
En hög andel elever i de fristående skolorna klarade de nationella ämnesproven Bland de fristående skolor som delgett sina resultat var andelen elever som genomförde proven uppemot 100 procent i årskurs 3 och 6. I årskurs 9 var andelen aningen lägre.
Beträffande resultaten nådde ungefär 7 av 10 elever i årskurs 3 kravnivån i svenska. 6 av 10 elever klarade alla delprov i matematik. I årskurs 6 klarade ungefär 9 av 10 elever minst provbetyget E i svenska, engelska och SO-ämnesblocket. I matematik har uppemot samtliga elever klarat god-känt. Likaså i NO- ämnesblocket. Beträffande årskurs 9 klarade runt 9 av 10 elever godkänt i samtliga ämnen och ämnesblock.
Betygen i årskurs 9
Betyg i grundskolan och grundsärskolan sätts efter en nationell betygsskala med sex steg. Betygs-stegen ges beteckningarna A, B, C, D, E och F där A-E står för godkända resultat och F står för ej godkänt resultat. Betyget ska uttrycka i vilken mån en elev har uppnått de kunskapskrav som finns för varje ämne. Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne, på grund av att eleven varit frånvarande, ska betyg inte sättas i ämnet. Detta markeras med ett streck (-) i betygskatalogen. Om eleven riskerar att inte uppnå det lägsta godkända betyget, E, är skolan skyldig att utreda om eleven är i behov av särskilt stöd.
Betygen i sig är ett mått på huruvida eleverna når kunskapsmålen men de används även för att ta fram ytterligare mått för att bedöma måluppfyllelsen. Dessa mått är ”gymnasiebehörighet”, ”ge-nomsnittligt meritvärde” och ”nått målen i alla ämnen”. Vad dessa mått innebär och hur eleverna har klarat sig utifrån dessa mått avhandlas längre fram i detta kapitel.
Tre fjärdedelar av eleverna når gymnasiebehörighet
Hösten 2011 ändrades behörighetsreglerna för att få påbörja en gymnasieutbildning. Tidigare krävdes att eleven hade godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik för att antas på ett nationellt program. Nu krävs godkänt betyg (dvs. E eller högre) i ytterligare ämnen samtidigt som reglerna skiljer sig mellan yrkesförberedande program och högskoleförbe-redande program:
Förutom godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik måste den som väljer att studera på ett yrkesförberedande program (YRKFÖR) ha godkänt be-tyg i ytterligare fem ämnen, dvs. totalt åtta.
För det estetiska programmet gäller godkänt betyg i ytterligare nio ämnen förutom svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik, sammanlagt tolv ämnen.
Detta är grundkravet för de högskoleförberedande programmen (HÖGSKF).
För ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammen (HÖGSKS) ska fyra av de nio övriga godkända ämnena vara geografi, historia, samhällskunskap och religions-kunskap.
För naturvetenskaps- och teknikprogrammen (HÖGSKN) måste eleven ha godkänt i bio-logi, fysik och kemi.
Nedanstående tabell visar att Malmös kommunala skolor fortsätter att ha en ungefär 10 procen-tenheter lägre andel gymnasiebehöriga än de kommunala skolorna i riket. Gentemot de fristående skolorna i riket är skillnaden knappa 17 procentenheter. De fristående skolorna i Malmö ligger högre än de kommunala skolorna men inte lika högt som de fristående skolorna i riket. Tabellen visar avslutningsvis på tydliga skillnader mellan pojkar och flickor på de kommunala skolorna i såväl Malmö som riket. Könsskillnaderna är små i de fristående skolorna, särskilt i Malmö.
Behörigheten till yrkesförberedande program ligger stabilt på 76 procent. 2013 års resultat är en liten ökning jämfört med förra året. Behörigheten till naturvetenskaps- och teknikprogrammen har också ökat något. Behörigheten till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapspro-grammen fortsätter däremot en noterbar nedgång sedan 2011.
Diagram 10. Måluppfyllelse i årskurs 9 per behörighetsgrupp 2009-2013
77,1%
Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö kommun
Not: Underlaget är Malmös kommunala skolor. För att möjliggöra en jämförelse över tid har beräkningar enligt de nya behörig-hetsreglerna gjorts även på betygsresultaten 2009 och 2010. Dessa avgångselever sökte till gymnasiet utifrån de gamla behö-righetsreglerna.
På skolnivå är gymnasiebehörigheten, för alla behörighetsgrupper, väldigt hög på 14 av de 16 fristående skolorna, 100 procent eller uppemot den nivån. Motsvarande resultat för de två åter-stående friåter-stående skolorna är cirka 65-70 procent.
När det gäller Malmös kommunala skolor, exklusive Mottagningsskolan Mosaik som redovisas längre fram i rapporten (se ”Få nyanlända elever i de högre årskurserna når gymnasiebehörig-het”), är skillnaderna större. Fyra skolor ligger på en andel behöriga runt 50 procent eller lägre i alla behörighetsgrupper. Två skolor ligger under 40 procent och en skola har endast drygt en fjärdedel behöriga elever i alla behörighetsgrupper. Sju skolor ligger över 90 procent.
De senaste elva åren har skillnaderna ökat mellan skolorna i Malmö. 2003 och 2004 hade de tre skolorna med lägst resultat i genomsnitt nästan 50 procent behöriga för gymnasiala studier. Sedan 2009 har denna grupp skolor endast en gång varit över 40 procent. De tre skolorna respektive år som har haft högst andel behöriga för gymnasiala studier har i genomsnitt uppnått just under 100 procent gymnasiebehöriga samtliga år.
Diagram 11. Skillnaderna mellan skolorna 2003-2013 (%)
97,8 97,8 100,0 100,0 97,9 98,2
96,3 96,4 97,4 99,1 97,2 96,9
25
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Skolan med lägst andel gymn.beh. Medelvärde för de tre skolor med lägst andel gymn.beh.
Skolan med högst andel gymn.beh. Medelvärde för de tre skolor med högst andel gymn.beh.
Källa: Uppgifterna är hämtade från Skolverkets databas SIRIS och grundskoleförvaltningens elevsystem.
Not: Underlaget är Malmös kommunala skolor.
Utvecklingen för de fristående skolorna är att skillnaderna minskat mellan behörighetsgrupperna 2013 jämfört med 2012. Förra året var skillnaden 10 procentenheter mellan andelen behöriga till yrkesförberedande program (94,2 procent) och till ekonomi-, humanistiska och samhällsveten-skapsprogrammen (83,9 procent). I år är skillnaden mindre än 5 procentenheter (92,0 procent mot 88,7 procent).
I riket kan en svag nedgång av behörigheten till samtliga behörighetsgrupper noteras för de kommunala skolorna. En motsvarande försiktig ökning av behörigheten för tre av fyra behörig-hetsgrupper kan noteras för de fristående skolorna.
Diagram 12. Måluppfyllelse per behörighetsgrupp 2011-2013 i riket (%)
86
Fristående - YRKFÖR - Totalt Fristående - HÖGSKF - Totalt Fristående - HÖGSKS - Totalt Fristående - HÖGSKN - Totalt
Gymnasiebehörigheten har varit stabil över tid
För att möjliggöra en jämförelse över tid har Skolverkets statistik över gymnasiebehörigheten de 11 senaste åren hämtats för att illustrera hur den grundläggande behörigheten har sett ut i riket och i Malmö över tid. Diagrammet visar, särskilt om man tar hänsyn till den på nationell nivå konstaterade nedgången av gymnasiebehörigheten vid införandet av de högre behörighetskraven 2011, att Malmös måluppfyllelse som helhet ligger relativt stabilt över tid men att resultaten gene-rellt i riket har sjunkit något.
Diagram 13. Andel gymnasiebehöriga i Malmö och riket 2003-2013
89,7 89,2
79,6 80,6 80,5 79,2 79,3 80,2
65
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Riket (kommunala skolor) Malmö (kommunala skolor) Riket (samtliga skolor) Malmö (samtliga skolor)
Källa: Skolverkets databas SIRIS.
Not: Mottagningsskolan Mosaiks resultat för 2013 saknas i Skolverkets resultat vilket är anledningen till den tydliga diskrepan-sen gentemot grundskoleförvaltningens underlag för Malmös kommunala grundskolor.
Få nyanlända elever i de högre årskurserna når gymnasiebehörighet
Andelen behöriga till gymnasieprogrammen påverkas av nyanlända elevers vistelsetid i Sverige. I förra årets rapport gjordes en redovisning av behörighetsnivån där eleverna i förberedelseklasser-na exkluderades vilket gav en bild av hur andelen nyanlända elever påverkar betygsutfallet för Malmös skolor. Andelen behöriga ökade med ungefär 2 procentenheter om eleverna i förberedel-seklass exkluderades.
Sedan höstterminen 2012 erbjuds de nyinvandrade eleverna i de äldre årskurserna en plats på Mottagningsskolan Mosaik. På Mosaik arbetar man ämnesövergripande med fokus på ett språk-utvecklande arbetssätt. Målet är att snabbt möjliggöra för nyanlända elever i Malmö kommun att på sin individuella nivå inhämta och utveckla kunskaper i svenska språket samtidigt som eleverna får möjlighet att fortsätta utvecklas i alla övriga skolämnen.
Våren 2013 fick 54 elever, 23 flickor och 31 pojkar, slutbetyg på Mottagningsskolan Mosaik. Det motsvarar drygt 2 procent av den totala elevgruppen i skolår 9. Om dessa 54 elever exkluderas i beräkningarna av gymnasiebehörigheten så ökar andelen behöriga med ungefär 2 procentenheter för samtliga behörighetsgrupper, både för flickorna och pojkarna. Utöver eleverna på Mosaik finns ytterligare 22 elever, 11 flickor och 11 pojkar, som i våras var skrivna i en förberedelseklass på sex andra skolor och fick slutbetyg. Exkluderas även dessa elever så ökar behörighetsgraden per behörighetsgrupp med ytterligare ungefär 1 procentenhet.
Få elever med anpassad studiegång når behörighet för gymnasiala studier
Av 3 kap 12 § skollagen (2010:800) framgår att om det särskilda stödet för en elev som är i behov av särskilt stöd inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbild-ningen, så kallad anpassad studiegång.
Enligt elevsystemet har 140 elever i årskurs 9, varav 54 flickor och 86 pojkar, haft anpassad studi-egång 2013. Det är drygt 6 procent av samtliga elever i årskurs 9, vilket är en ökning med 1 pro-centenhet jämfört med föregående år. 18 av dessa 140 elever, knappt 13 procent, nådde behörig-het till yrkesförberedande program vilket är en förbättring från föregående år då måluppfyllelsen var 8 procent. Måluppfyllelsen var 15 respektive 12 procent för flickorna respektive pojkarna.
De senaste två åren har avvikelser från timplanen gjorts i ungefär 5 ämnen i genomsnitt per elev.
NO-ämnena kemi, fysik och biologi ”anpassas bort” för cirka 60-70 procent av eleverna, därefter följer samtliga SO-ämnen och engelska, cirka 20-30 procent. Mönstret är detsamma som förra året vilket då var noterbart eftersom NO- och SO-ämnen inte ”anpassades bort” i samma ut-sträckning 2010 och 2011.
Sommarskola och prövning ökar andelen gymnasiebehöriga
Elever kan komplettera sina betyg efter avslutad skolgång med stöd av så kallad sommarskola och prövning. Trots de ändrade statliga bidragsreglerna för sommarskola 2012 har mer än hälften av de tidigare stadsdelarna under sommaren 2013 möjliggjort sommarskola för de elever som så önskat. Antalet elever som utnyttjat denna möjlighet att komplettera sina betyg har emellertid ändå varit lägre 2012 och 2013 i jämförelse med tidigare år.
Sommaren 2013 deltog drygt 100 elever i sommarskolan och ytterligare 1,1 procentenheter av eleverna i skolår 9 (25 elever) nådde på detta sätt behörighet till gymnasieskolan. Den samlade andelen elever som nådde behörighet till yrkesförberedande program efter sommarskolan 2013 blir därmed 77,6 procent.
Möjligheten med sommarskola innebar 2012 att ytterligare 1,6 procentenheter av eleverna i skolår 9 (35 elever) nådde behörighet till yrkesförberedande program. 2011 var motsvarande resultat 3 procentenheter (65 elever).
Det genomsnittliga meritvärdet ökar för tredje året i rad
Meritvärde beräknas som summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg.
Det högsta möjliga meritvärdet är 320 poäng.
Sedan införandet av de nya behörighetskraven 2011 har Malmö och riket, såväl kommunala som fristående skolor, haft en tydlig ökning av det genomsnittliga meritvärdet. Även när det gäller
Diagram 14. Genomsnittligt meritvärde i Malmö och riket 2003-2013
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Riket (kommunala skolor) Malmö (kommunala skolor) Riket (samtliga skolor) Malmö (samtliga skolor)
Källa: Skolverkets databas SIRIS.
Not: Mottagningsskolan Mosaiks resultat för 2013 saknas i Skolverkets underlag vilket är anledningen till den tydliga uppgången för Malmös resultat 2013.
Andelen elever som har nått målen i alla ämnen ökar i riket men inte i Malmö Ytterligare ett resultatmått som baseras på betygsutfallet är hur stor andel av eleverna som nått målen i alla ämnen. Till skillnad från gymnasiebehörigen så ökar andelen elever som nått målen i alla ämnen i riket. Samma trend finns inte i Malmö.
De kommunala skolorna i riket ligger stabilt över tid på runt 76 procent medan de fristående sko-lorna har haft en försiktig positiv utveckling och ligger 2013 på 84,4 procent. I Malmö har de kommunala skolorna en negativ utveckling över tid medan de fristående skolorna har en mer upp- och nedgående trend och ligger 2013 på 82,3 procent.
Diagram 15. Andel elever som nått målen i alla ämnen i Malmö och riket 2003-2013
74,6
75,7 76,2 76,4 76,2 75,6
65,8 66,8
62,8 62,1 63,0 63,9
74,7 76,0 77,0 77,3 77,4
77,0
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Riket (kommunala skolor) Malmö (kommunala skolor) Riket (samtliga skolor) Malmö (samtliga skolor)
Måluppfyllelsen i de flesta ämnena är runt 85-90 procent
Följande diagram visar betygsfördelningen per ämne. Diagrammet visar att det finns stora skill-nader mellan olika ämnen. Störst andel elever har nått målen i svenska, modersmål och de prak-tisk-estetiska ämnena.
Diagram 16. Betygsfördelning per ämne i årskurs 9
Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö kommun
Not: Bokstavsförkortningarna för respektive ämne är förklarade i bilaga 1.
Not: F&S innebär betygen ”F” och ”streck”.
Över de senaste fem åren ligger de flesta ämnena på ungefär samma nivå. Två ämnen har en tyd-lig positiv utveckling under denna period, fysik (från 80,4 procent till 84,4 procent godkända ele-ver) och slöjd (från 91,8 procent till 94,7 procent).
Svenska som andraspråk har haft en nedgång i andelen godkända elever sedan 2010 medan svenska visar ett högre resultat 2013 jämfört med 2010. Andelen elever som läser svenska som andraspråk ökar (från 25 procent 2009 till 34 procent 2013) vilket innebär att andelen elever som läser svenska minskar. I engelska och matematik, de två ämnena som eleverna måste vara god-kända i (förutom ämnet svenska eller svenska som andraspråk) för att kunna vara gymnasiebehö-riga, är utvecklingen mer stabil.
Diagram 17. Andel godkända i engelska, matematik och svenskaämnena 2009-2013
Engelska Matematik Svenska Svenska som andraspråk Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö kommun
Bland de valbara ämnena har andelen elever som läst modersmål de senaste fem åren legat tämli-gen stabilt medan måluppfyllelsen i ämnet även den varit stadig. Under samma period har ande-len elever som läst ett modernt språk ökat för varje år. Fram till 2012 har inte måluppfyllelsen påverkats negativt av detta. 2013 har en nedgång noterats som bör följas upp och jämföras med kommande års slutbetyg.
I nedanstående diagram visas andelen elever som läst de valbara ämnena och hur hög andel av dessa elever som klarat godkänt i det ämnet.
Diagram 18. Andel elever som läst och klarat godkänt i de valbara ämnena
52,2% 53,9% 54,7% 56,7% 59,4%
23,1% 23,4% 27,4% 30,5%
25,8%
91,5% 89,4% 89,1% 91,4%
88,5%
95,4% 95,3% 94,8% 94,5% 96,7%
20%
Läst Moderna språk Läst Modersmål Godkänd i Moderna språk Godkänd i Modersmål Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö kommun
Skillnaderna mellan könen är större i Malmö än i riket
Generellt har flickor bättre skolresultat än pojkar. Det gäller såväl i Malmö som i riket. Medan differensen i riket är runt 3-4 procentenheter (beroende på behörighetsgrupp) är skillnaden i Malmö runt 4-7 procentenheter. Beträffande behörighetsgraden till yrkesförberedande program
samma beträffande andelen elever som nått målen i alla ämnen. 2013 var differensen nästan 10 procentenheter mellan könen (67,2 procent mot 57,8 procent).
Diagram 19. Andel gymnasiebehöriga elever per kön 2009-2013 i Malmö
62%
Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö kommun Not: Underlaget är Malmös kommunala skolor.
På skolnivå finns det 2-3 skolor som 2013 har skillnader mellan könen med mer än 25
På skolnivå finns det 2-3 skolor som 2013 har skillnader mellan könen med mer än 25