• No results found

10.2. Bilaga 1 Sollentuna befolkningsprognos 2015-2024 Delområden

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "10.2. Bilaga 1 Sollentuna befolkningsprognos 2015-2024 Delområden"

Copied!
37
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

BEFOLKNINGSPROGNOS

2015 – 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar

BEFOLKNINGSPROGNOS

2015 – 2024 för Sollentuna kommun

och dess kommundelar

(2)

Förord

På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Strategy beräknat en befolkningsprognos för perioden 2015-2024. Prognosen utgår från den folkbokförda befolkningen i kommunen per ålder och kön 31 december år 2014.

Prognosen redovisas i denna rapport för kommunen i sin helhet samt för de tio kommundelarna: Rotebro, Viby, Norrviken, Vaxmora, Häggvik, Edsberg, Tureberg, Sjöberg, Helenelund och Järvafältet. Prognosens antagande om bostadsbyggande kommer från Sollentuna kommun.

Befolkningsprognosen för Sollentuna redovisas i slutet av rapporten i form av tabeller för kommunen totalt samt de tio kommundelarna.

Vid förfrågningar angående prognosen kontakta Marie Jesson, kommun- ledningskontoret, tel: 08-579 218 04, e-post: marie.jesson@sollentuna.se Sollentuna 2015-05-13

(3)

Innehållsförteckning

1 Sammanfattning ... 5

2 Befolkningsutveckling 1970-2014 ... 6

3 Uppföljning av förra årets prognos ... 9

4 Prognos ... 11

4.1 Folkökning ... 11

4.2 Folkmängd ... 12

4.3 Åldersförändringar ... 12

4.4 Kommundelarna ... 15

5 Antaganden ... 16

5.1 Antaganden om barnafödandet ... 16

5.2 Antaganden om dödsriskernas utveckling ... 17

5.3 Födda och döda ... 18

5.4 Antaganden om flyttningar ... 19

5.4.1 Utflyttning... 19

5.4.2 Inflyttning ... 20

5.4.3 Inflyttarnas åldersfördelning ... 21

5.4.4 Sammanfattning av prognosens antaganden ... 22

6 Osäkerhet i prognoser ... 23

6.1 Slumpfel... 23

6.2 Fel i antaganden ... 23

6.3 Fel på grund av planavvikelser ... 23

6.4 Modellfel ... 24

7 Tabellbilaga 1 kommunen ... 25

(4)

8.1.2 Folkmängd Rotebro: 1-års klasser för personer 0-20 år ... 28

8.1.3 Folkmängd Viby: planeringsåldersklasser ... 29

8.1.4 Folkmängd Viby: 1-års klasser för personer 0-20 år ... 29

8.1.5 Folkmängd Norrviken: planeringsåldersklasser ... 30

8.1.6 Folkmängd Norrviken: 1-års klasser för personer 0-20 år ... 30

8.1.7 Folkmängd Vaxmora: planeringsåldersklasser ... 31

8.1.8 Folkmängd Vaxmora: 1-års klasser för personer 0-20 år ... 31

8.1.9 Folkmängd Häggvik: planeringsåldersklasser ... 32

8.1.10 Folkmängd Häggvik: 1-års klasser för personer 0-20 år ... 32

8.1.11 Folkmängd Edsberg: planeringsåldersklasser ... 33

8.1.12 Folkmängd Edsberg: 1-års klasser för personer 0-20 år ... 33

8.1.13 Folkmängd Tureberg: planeringsåldersklasser ... 34

8.1.14 Folkmängd Tureberg: 1-års klasser för personer 0-20 år ... 34

8.1.15 Folkmängd Sjöberg: planeringsåldersklasser ... 35

8.1.16 Folkmängd Sjöberg: 1-års klasser för personer 0-20 år ... 35

8.1.17 Folkmängd Helenelund: planeringsåldersklasser ... 36

8.1.18 Folkmängd Helenelund: 1-års klasser för personer 0-20 år ... 36

8.1.19 Folkmängd Restförda ... 37

(5)

1 Sammanfattning

Sweco Strategy har på uppdrag av Sollentuna kommun tagit fram en

befolkningsprognos för kommunen. Prognosen gäller perioden 2015-2024 och utgår ifrån befolkningen uppdelad på kön och ålder i ettårsklasser vid det senaste årsskiftet. Vidare bygger prognosen på antaganden om hur

befolkningen flyttar, föder barn och dör baserat på de senaste årens utveckling för kommunen. Ett viktigt antagande för prognosen är också det antagande som Sollentuna kommun gör om antal färdigställda bostäder under

prognosperioden.

Under år 2014 ökade Sollentuna kommuns befolkning med 1 180 personer, vilket motsvarar 1,7 procent. Det ligger på ungefär samma nivå som hela länet 1,6 procent. Det är dock en ganska kraftig folkökning i jämförelse med riket som ökade med 1,1 procent. Sista december 2014 hade kommunen 69 325 invånare. Främst var det flyttningarna som låg bakom folkökningen men även födelseöverskottet bidrog. Under året föddes 765 barn och 414 personer avled, vilket ger ett födelseöverskott på 351 personer. Antalet personer som flyttade in var 5 751 och antalet som flyttade ut var 4 929 och flyttnettot var därmed 822 personer.

Folkningsökningen antas vara som störst i början av prognosperioden när bostadsbyggandet väntas bli stort. Inflyttningen beräknas vara den

demografiska komponent som främst bidrar till folkökningen under hela prognosperioden. Kommunen har omfattande bostadsbyggnadsplaner och ett stort antal bostäder väntas bli färdigställda under prognosperioden. Mot slutet av perioden bidrar barnafödandet allt mer till kommunens befolkningstillväxt.

Under prognosperioden kommer de stora barnkullarna födda i slutet av 1980- talet och början av 1990-talet in i åldrar där barnafödandet är högt.

Kommunens folkmängd var 69 325 personer vid årets slut år 2014. Under 2015 beräknas folkmängden överstiga 70 000 personer och sex år senare år 2021 överstiga 80 000. Vid utgången av år 2024 pekar prognosen på att folkmängden i Sollentuna kommun kommer uppgå till drygt 85 000 personer.

Folkmängden beräknas öka kraftigt i förskoleåldrar och lågstadieåldrar.

Antalet förskolebarn väntas vara drygt 590 fler än år 2014 redan år 2019 och nära 1 400 fler år 2024. Det beror främst på att personer i åldern i 30 till 44 år antas öka kraftigt under prognosperioden. För de allra äldsta är ökningen svag i början och som störst mot slutet av prognosperioden. Fram till år 2024 antas antalet personer som är 85 år eller äldre att ha ökat med 445 personer.

De första prognosåren väntas folkökningen bli störst i Tureberg men sett över

(6)

2 Befolkningsutveckling 1970-2014

Under år 2014 ökade Sollentuna kommuns befolkning med 1 180 personer, vilket motsvarar 1,7 procent. Det ligger på ungefär samma nivå som hela länet 1,6 procent. Det är dock en ganska kraftig folkökning i jämförelse med riket som ökade med 1,1 procent. Sista december 2014 hade kommunen 69 325 invånare. Främst var det flyttningarna som låg bakom folkökningen men även födelseöverskottet bidrog. Under året föddes 765 barn och 414 personer avled, vilket ger ett födelseöverskott på 351 personer. Antalet personer som flyttade in var 5 751 och antalet som flyttade ut var 4 929 och flyttnettot var därmed 822 personer.

Diagram 1 Folkökning och folkmängd i Sollentuna kommun perioden 1970-2014

Folkökning Folkmängd

År

I Diagram 2 visas antalet födda och döda i Sollentuna kommun åren 1970- 2014. Barnafödandet i kommunen har legat på en högre nivå än antalet döda samtliga år. Som mest barn har det fötts i mitten av 2000-talet men

barnafödandet var även högt i början av 1990-talet. Antalet döda har utvecklats i en jämnare takt och återspeglar i stort ett ökat antal äldre. Även om Sollentuna har följt rikets utveckling med sjunkande dödsrisker och ökad medellivslängd, ger en större folkmängd ett högre antal döda.

0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000

0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010

Folkökning Folkmängd

(7)

Diagram 2 Födda och döda i Sollentuna kommun perioden 1970-2014

Antal

År

I Diagram 3 visas in- och utflyttning för Sollentuna uppdelat på inrikes och utrikes flyttningar. Ungefär hälften av åren har det varit fler personer som flyttat från Sollentuna till annan kommun i riket, än som flyttat till Sollentuna från annan kommun. De senaste 10 åren har dock inrikes inflyttningen varit större än utflyttningen. Inflyttningen från utlandet har varit större än

utvandringen ända sedan mitten av 1970-talet. År 2014 var inrikes

flyttningsöverskottet 291 personer och invandraröverskottet 531 personer. Det var alltså främst invandringen som bidrog mest till folkökningen år 2014, även om Sollentuna också hade en stor inrikes inflyttning och stort barnafödande.

Diagram 3 Flyttningar i Sollentuna kommun perioden 1970-2014

Antal 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Födda Döda

3 000 4 000 5 000 6 000

Inrikes inflyttade Inrikes utflyttade Invandrare Utvandrare

(8)

Sollentuna kommun kan delas upp i 10 kommundelar. Dessa kommundelars geografi redovisas i karta som återfinns först i Tabellbilaga 2. Folkmängden ökade i flertalet kommundelar år 2014. Undantaget var Norrviken, men folkmängden minskade endast marginellt i denna kommundel.

Liksom år 2013 var folkökningen år 2014 störst i Tureberg. I kommundelen ligger Sollentuna centrum och järnvägsstation. I denna del av kommunen har bostadsbyggandet varit stort, vilket förklarar den ganska kraftiga folkökningen i kommundelen. Folkmängden ökade med 532 personer i Tureberg under år 2014 vilket motsvarar en procentuell folkökning på 3,2 procent. Folkökningen var även stor i Edsberg, Häggvik och Helenelund. I Edsberg ökade

folkmängden med 2,9 procent år 2014 och i Häggvik och Helenelund var ökningen 2,4 procent respektive 1,6 procent.

Tabell 1 Befolkning i Sollentuna kommun 31 december 2013 och 31 december 2014 per kommundel samt förändring i absoluta och relativa tal

Restförd befolkning avser personer utan geografisk hemvist samt boende i kommundelen Järvafältet. Personer utan geografisk hemvist består av invånare som är skrivna på församling och befolkningen i fastigheter som inte kunnat kodas till något geografiskt läge.

Kommundel 2013 2014 Absolut förändring Relativ förändring

Rotebro 8 906 8 964 58 0.7%

Viby 5 851 5 863 12 0.2%

Norrviken 3 367 3 351 -16 -0.5%

Vaxmora 2 542 2 553 11 0.4%

Häggvik 4 707 4 822 115 2.4%

Edsberg 9 706 9 985 279 2.9%

Tureberg 16 686 17 218 532 3.2%

Sjöberg 4 654 4 661 7 0.2%

Helenelund 11 549 11 737 188 1.6%

Restförda* 177 171 -6 -3.4%

Summa 68 145 69 325 1 180 1.7%

(9)

3 Uppföljning av förra årets prognos

Prognos 2014 underskattade folkökningen år 2014 med 138 personer. Sett till antal personer var underskattningen störst i åldern 6 till 12 år och i åldern 30 till 44 år. Men dessa två åldersgrupper spänner över fler åldrar och omfattar fler personer. Ser man istället till det relativa prognosfelet, det vill säga prognosfelet i förhållande till antal personer i åldersklassen, är det som störst för 0-åringar och där var det istället en överskattning i prognosen. Detta kan till stor del förklaras av att fruktsamhetstalen i Sollentuna kommun sjönk år 2014. Sjunkande fruktsamhetstal år 2014 är inget unikt för Sollentuna utan något som skedde för länet som helhet och även för riket. Men fruktsamheten sjönk något mer i Sollentuna kommun än i övriga länet och riket.

Tabell 2 Diagram 4

Prognos Utfall Absolut Relativ Ålder 2014 2014 skillnad skillnad

0 811 783 28 3.6%

1-5 4 775 4 751 24 0.5%

6-12 7 388 7 465 -77 -1.0%

13-15 2 605 2 615 -10 -0.4%

16-18 2 480 2 493 -13 -0.5%

19 871 879 -8 -0.9%

20-29 7 882 7 857 25 0.3%

30-44 14 285 14 330 -45 -0.3%

45-64 17 361 17 381 -20 -0.1%

65-69 3 289 3 309 -20 -0.6%

70-74 2 916 2 950 -34 -1.2%

75-79 1 865 1 865 0 0.0%

80-84 1 298 1 293 5 0.4%

85-89 831 823 8 1.0%

90-w 529 531 -2 -0.4%

Summa 69 187 69 325 -138 -0.2%

-100 -50 0 50

0 1-5 6-12 13-15 16-18

19 20-29 30-44 45-64 65-69

70-74 75-79 80-84 85-89 90-w

(10)

För flertalet kommundelar överskattade prognosen befolkningsutvecklingen.

Undantaget är Edsberg, Tureberg och Rotebro där folkmängden för utgången av år 2014 underskattades. Största överskattningen i antal var i Helenelund där utfallet blev 139 personer färre än prognosticerat. Procentuellt sett var

överskattningen lika stor i Norrviken som i Helenelund där prognosfelet var 1,2 procent.

Prognosfelet i Edsberg och Tureberg var så pass stort att dessa uppvägde för den överskattning som gjordes av folkmängden i de kommundelar där folkmängden blev mindre än prognosticerat. I Edsberg underskattade

prognosen utfallet för år 2014 med 223 personer vilket motsvarar 2,2 procent.

För Tureberg underskattades folkmängen med 188 personer eller 1,1 procent.

Tabell 3 Prognos och utfall för Sollentuna kommun, kommundelar 31 december 2014

* Restförd befolkning avser personer utan geografisk hemvist samt boende i kommundelen Järvafältet. Personer utan geografisk hemvist består av invånare som är skrivna på församling och befolkningen i fastigheter som inte kunnat kodas till något geografiskt läge.

Kommundel Prognos 2014 Utfall 2014 Absolut skillnad Relativ skillnad

Rotebro 8 959 8 964 -5 -0.1%

Viby 5 893 5 863 30 0.5%

Norrviken 3 390 3 351 39 1.2%

Vaxmora 2 558 2 553 5 0.2%

Häggvik 4 866 4 822 44 0.9%

Edsberg 9 762 9 985 -223 -2.2%

Tureberg 17 030 17 218 -188 -1.1%

Sjöberg 4 675 4 661 14 0.3%

Helenelund 11 876 11 737 139 1.2%

Restförda* 178 171 7 4.1%

Summa 69 187 69 325 -138 -0.2%

(11)

4 Prognos

I detta avsnitt beskrivs utvecklingen enligt prognosresultaten översiktligt. I bilaga 1 redovisas prognosen i tabellform.

4.1 Folkökning

Befolkningsökningen antas vara som störst i början av prognosperioden när bostadsbyggandet väntas bli stort. Inflyttningen beräknas vara den

demografiska komponent som främst bidrar till folkökningen under hela prognosperioden. Kommunen har omfattande bostadsbyggnadsplaner och ett stort antal bostäder väntas bli färdigställda under prognosperioden. För mer om bostadsplanerna se avsnitt 5.4.2.

Mot slutet perioden bidrar barnafödandet allt mer till kommunens

befolkningstillväxt. Under prognosperioden kommer de stora barnkullarna födda i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet i åldrar där barnafödandet är högt.

Diagram 5 Folkökningen i Sollentuna kommun, observerat åren 1970-2014 och prognos för åren 2015-2024

Antal

År 0

500 1 000 1 500 2 000 2 500

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020

(12)

4.2 Folkmängd

Kommunens folkmängd var 69 325 personer vid årets slut år 2014. Under 2015 beräknas folkmängden överstiga 70 000 personer och sex år senare år 2021 överstiga 80 000. Vid utgången av år 2024 pekar prognosen på att folkmängden i Sollentuna kommun kommer uppgå till drygt 85 000 personer.

Diagram 6 Folkmängden i Sollentuna kommun, observerat åren 1970-2014 och prognos för åren 2015-2024

Antal

År

4.3 Åldersförändringar

I Diagram 7 visas den observerade åldersfördelningen vid slutet av 2014 i jämförelse med prognosen för slutet av 2019. Den femåriga förskjutningen av födelsekohorterna syns tydligt utom för personer i åldrarna 25 till 40 år. Denna grupp ökar markant då många av inflyttarna kommer till kommunen i denna ålder. Antalet personer i ålder 25 till 35 beräknas öka kraftigt vilket är främsta förklaringen till att antalet barn ökar. Antalet personer i 20 till 25 års ålder minskar i takt med att babyboombarnen från slutet av 1980-talet och början av 1990-talet blir äldre.

0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000 90 000

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020

(13)

Diagram 7 Folkmängden i Sollentuna kommun efter ålder, observerat 2014 och prognos för 2019

Antal

Ålder

Folkmängden antas öka i samtliga åldersgrupper fram till år 2019 utom

åldersgruppen 65 till 69 år som minskar fram till år 2019 jämfört med år 2014.

Det är 40-talisterna som här åldras och får genomslag när de åldras. Samma genomslag får 40-talisterna fram till år 2024 men då är det åldersgruppen 70 till 74 år som minskar.

Folkmängden beräknas öka kraftigt i förskoleåldrar och lågstadieåldrar.

Antalet förskolebarn väntas vara drygt 590 fler än år 2014 redan år 2019 och nära 1 400 fler år 2024. Det beror främst på att personer i åldern i 30 till 44 år antas öka kraftigt under prognosperioden. För de allra äldsta är ökningen svag i början och som störst mot slutet av prognosperioden. Fram till år 2024 antas antalet personer som är 85 år eller äldre att ha ökat med 445 personer.

0 200 400 600 800 1000 1200 1400

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

SCB 2014 Prognos 2019

(14)

Diagram 8 Förändring jämfört med folkmängd 2014-12-31.

Antal

Ålder

Tabell 4 Utfall 2014, prognos för 2019 och 2024 samt förändring jämfört med folkmängd 2014.

-500 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 4 500

0 1-5 6-12 13-15 16-18 19 20-29 30-44 45-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-w 2019 2024

Utfall Prognos Förändring jmf 2014

2014 2019 2024 2019 2024

0 783 988 1 083 205 300

1-5 4 751 5 338 6 144 587 1 393

6-12 7 465 7 769 8 391 304 926

13-15 2 615 3 369 3 534 754 919

16-18 2 493 3 031 3 586 538 1 093

19 879 872 1 083 -7 204

20-29 7 857 8 473 8 245 616 388

30-44 14 330 15 885 18 595 1 555 4 265

45-64 17 381 19 685 21 278 2 304 3 897

65-69 3 309 3 053 3 399 -256 90

70-74 2 950 3 109 2 882 159 -68

75-79 1 865 2 698 2 909 833 1 044

80-84 1 293 1 586 2 324 293 1 031

85-89 823 920 1 148 97 325

90-w 531 576 651 45 120

Totalt 69 325 77 353 85 252 8 028 15 927

(15)

4.4 Kommundelarna

Prognoserna för kommundelarna redovisas i åldersklasser i Tabellbilaga 2.

Den framtida befolkningsutvecklingen i kommundelarna bestäms till stor del av var i kommunen det väntas färdigställas bostäder under prognosperioden.

En sammanfattning av bostadsantagandet per kommundel visas i Tabell 6 under avsnittet 6.3.

Befolkningen väntas öka i samtliga kommundelar utom i Sjöberg, där folkmängden väntas vara nära oförändrad i antal räknat. Men

ålderssammansättningen väntas förändras även här i takt med att olika stora barnkullar vandrar uppåt i åldrar.

De första prognosåren väntas folkökningen bli störst i Tureberg men sett över hela prognosperioden beräknas folkmängden öka mest i Edsberg. Edsbergs folkmängd prognosticeras öka från 9 985 personer vid utgången av 2014 till 15 744 personer i slutet av år 2024. Det är en folkökning på 5 749 personer eller 57,7 procent. I Tureberg beräknas folkmängden öka med 3 381 personer fram till år 2019 för att därefter öka med ytterligare 1 613 personer under de fem sista prognosåren. Sett över hela perioden beräknas Tureberg öka med 4 894 personer vilket motsvarar en ökning på 28,4 procent. Procentuellt sett väntas folkökningen fram till slutet av 2024 bli kraftigare i Vaxmora, 40,1 procent och i Häggvik 34,6 procent. I antal beräknas Vaxmora och Häggvik öka med 1 025 respektive 1 668 personer under hela prognosperioden.

Antal barn i förskoleåldrar och grundskoleåldrar väntas öka mest i Edsberg och Tureberg. Ökningen av personer i gymnasieåldrar beräknas bli störst i Helenelund samtidigt som barn i förskoleåldrar samt låg- och

mellanstadieåldrar väntas minska i Helenelund. Personer som är 80 år eller äldre prognosticeras öka mest i Tureberg, Edsberg och Helenelund i antal räknat. Men procentuellt sett blir ökningen kraftigast i Vaxmora där antalet 80 år eller äldre ökar med drygt 170 procent fram till slutet av år 2024.

Tabell 5 Befolkning i Sollentuna kommun 31 december 2014 samt

prognos för 2024 per kommundel samt förändring i absoluta och relativa tal

Kommundel 2014 2024 Absolut förändring Relativ förändring

Rotebro 8 964 9 742 778 8.7%

Viby 5 863 5 984 121 2.1%

Norrviken 3 351 3 429 78 2.3%

Vaxmora 2 553 3 578 1 025 40.1%

Häggvik 4 822 6 490 1 668 34.6%

(16)

5 Antaganden

5.1 Antaganden om barnafödandet

I Diagram 9 visas den summerade fruktsamheten. Rikets antaganden är de SCB har använt som antagande i senaste befolkningsprognosen för riket1. Den summerade fruktsamheten skattar antalet barn som dagens kvinnor i

genomsnitt beräknas föda under hela sitt liv. Under 2014 var den summerade fruktsamheten 1,88 barn per kvinna i Sollentuna kommun. Det var på andra decimalen exakt samma som i riket som helhet. Fruktsamheten i Sveriges kommuner följer rikets upp- och nedgångar, även om nivån kan variera.

Sollentuna har under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet haft en fruktsamhet som legat markant över riksgenomsnittet, för att de senaste åren närmat sig riksgenomsnittet. År 2012 sjönk fruktsamheten under

riksgenomsnittet för att året därpå åter vara på en högre nivå.

Fruktsamhetsutvecklingen har varierat ganska mycket från år till år, liksom för flertalet andra kommuner med Sollentunas befolkningsstorlek. För att skapa mer stabilitet har den åldersspecifika fruktsamheten i kommunen beräknats baserat på de senaste fem årens observerade barnafödande. För att bestämma hur dessa fruktsamhetstal utvecklas under prognosperioden har det

genomsnittliga avståndet till rikets summerade fruktsamhet beräknats för de senaste fem åren. Under prognosperioden antas fruktsamheten i kommunen sedan följa rikets utveckling, men på den något högre nivån som observerats de senaste fem åren.

Diagram 9 Summerad fruktsamhet (TFR) 1970-2014 och antaganden för åren 2015-2024

TFR

0.00 0.50 1.00 1.50 2.00 2.50

TFR Sollentuna TFR Riket

(17)

5.2 Antaganden om dödsriskernas utveckling

Sollentuna kommuns dödsrisker beräknas baserat på observerad data för åren 2010-2014 i åldrarna 75-89 år. För övriga åldrar används länets dödsrisker per 1 års klass och kön. Detta då de slumpmässiga variationerna blir för stora i övriga åldrar. I stort ligger medellivslängden för Sollentuna ungefär ett år över den för länet2. Denna skillnad behålls till stor del då kommunens dödsrisker används för de åldrar dödligheten är hög. Efter att det femåriga medelvärdet beräknats, justeras nivån upp på det femåriga medelvärdet så att det inte släpar efter. Detta görs genom att beräkna femårigt medelvärde för rikets köns- och åldersspecifika dödsrisker och samma beräkning baserat på senaste årets tillgängliga data, 2014. Skillnaden mellan det femåriga medelvärdet och ettåriga dödsriskerna för riket används sedan för att justera upp Sollentuna kommuns femåriga dödsrisker för personer i åldrarna 75-89 år. Som tidigare nämnts används länets dödsrisker för övriga åldrar. Under prognosperioden reduceras de köns- och åldersspecifika dödsriskerna utifrån SCB:s antaganden om reducering av dödsrisker i olika åldrar, Diagram 10.

Diagram 10 SCB:s antagande om de åldersspecifika dödstalens utveckling.

Kvinnor Män

Antal döda per 1 000 Ålder Antal döda per 1 000 Ålder

0,1 1 10 100 1000

100

90

80

70

60

50

40

30 0

25 20 15

95

85

75

65

55

45

35 0,1

1 10 100 1000

100

90

80

70

60

50

40 30 0

20 95

85

15 75

45 65

55

25, 35

(18)

5.3 Födda och döda

Beräkningarna av antalet födda och döda är baserade på tidigare nämnda antaganden om fruktsamheten och dödligheten, i kombination med

befolkningens förändrade storlek i åldrar där barnafödandet och dödligheten är stor.

Antalet födda förväntas öka i Sollentunas kommun under prognosperioden.

Det beror främst på att antalet personer i barnafödande åldrar kommer att öka.

De stora barnkullarna födda i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet når snart åldrar där barnafödandet är högt. Till detta kommer antagandet om en ökad inflyttning till kommunen vilken också bidrar till ett ökat barnafödande då inflyttarna till Sollentuna kommun till övervägande del är unga med många i åldrar då det är vanligt att bilda familj.

Antalet döda förväntas öka trots SCB:s antaganden om reducerade

åldersspecifika dödsrisker. Detta beror på att antalet äldre förväntas öka under prognosperioden, inte minst när de stora barnkullarna födda på 1940-talet når åldrar där dödsriskerna är höga.

Diagram 11 Antal födda och döda, observerat åren 1970-2014 och prognos för åren 2015-2024

Antal

År 0

200 400 600 800 1 000 1 200

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Födda

Döda

(19)

5.4 Antaganden om flyttningar

Flyttantaganden består av två delar. Dels behöver man bestämma nivåer för in- respektive utflyttning, dels behöver åldersstrukturer för flyttningen tas fram.

5.4.1 Utflyttning

Den prognostiserade utflyttningen ur Sollentuna kommun bestäms av så kallade utflyttningsrisker. Det är den beräknade sannolikheten att flytta ut ur kommunen givet vilket kön och ålder man har. De risker som används är baserade på den observerade utflyttningen de fem senaste åren och redovisas i Diagram 12 nedan. Riskerna har utjämnats för de åldrar där utflyttningen är liten för att inte ge för stora slumpmässiga variationer. Utflyttningsriskerna appliceras på befolkningen vid det senaste årsskiftet för varje prognosår för att beräkna hur många som lämnar kommunen under det kommande året.

Summan av dessa personer är det totala antalet utflyttare. De framräknade riskerna hålls konstanta genom prognosperioden och utflyttningen varierar med storleken på barnkullarna som når åldrar där utflyttningsriskerna är höga.

Diagram 12 utflyttningsrisker för Sollentuna kommun, baserat på observerad utflyttning 2010-2014

Per 100

Ålder 0

5 10 15 20 25 30

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Kvinnor Män

(20)

5.4.2 Inflyttning

En omvärldsanalys av kommunen kan i stora drag sammanfattas i följande punkter.

 Expansiv region

 Bostadsbrist i hela länet3

 Underskott på bostäder både i kommunens centralort och övriga delar3

 Planerat bostadsbyggande lämnar utrymme för befolkningsökning Det finns idag inga lägenheter i Sollentuna som står tomma. Då det finns en stor efterfrågan på bostäder är det rimligt att anta att ett ökat bostadsbyggande leder till en ökad inflyttning.

I Sollentuna kommun planeras ett ökat bostadsbyggande under de kommande åren, vilket förväntas generera en stor befolkningstillväxt. Inflyttningens ålderssammansättning ser olika ut beroende på om det är hyresrätter, bostadsrätter eller småhus som färdigställs. Därför har olika

inflyttningsfördelningar använts beroende på hustyp och juridisk form.

Diagram 13 är en sammanställning som visar på utvecklingen historiskt och enligt Sollentuna kommuns bedömning av det framtida färdigställandet av bostäder. Det är som synes ett kraftigt bostadsbyggande jämfört med det historiska färdigställandet av bostäder som antas.

Diagram 13 färdigställt bostadsbyggande i Sollentuna kommun 1975-2014 och prognos för åren 2015-2024

Antal

År 0

200 400 600 800 1000 1200

1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025

Flerbostadshus Småhus

(21)

Inflyttningen antas vara större än utflyttningen under hela prognosperioden.

Inflyttningen varierar i stort med bostadsbyggandet medan utflyttningen styrs av hur stora grupper det är i åldrar där utflyttning är vanligt.

Diagram 14 Antaganden om in- och utflyttning för Sollentuna kommun 2015-2024

Antal

År

5.4.3 Inflyttarnas åldersfördelning

Inflyttarnas åldersfördelning är till viss del beroende av hur stora de olika födelsekohorter är som befinner sig i olika åldrar. För att ta hänsyn till de växlande storlekarna på födelsekohorter används en metodik där

inflyttningsfördelningen ändras i takt med förändringar i rikets

ålderssammansättning. Speciellt för högskoleorter där inflyttningen är väldigt koncentrerad till vissa åldrar kan det vara god idé att använda sig av en sådan metod.

Rent praktiskt går det till så att antalet inflyttare till kommun i hela landet divideras med medelfolkmängden i riket. På så vis fås köns- och

åldersspecifika flyttrisker. Dessa flyttrisker appliceras sedan på SCB:s befolkningsprognos för riket och ger därmed en skattning av antalet kommuninflyttare för varje prognosår. Detta antal flyttare uppdelat på

1-årsklasser och kön görs om till fördelningar. Utifrån denna riksdata beräknas förändringarna i köns- och åldersfördelningen mätt i procentenheter. Denna

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Inflyttade

Utflyttade

(22)

inflyttning fortfarande ha samma koncentration kring åldrarna 20-30 år men en viss omfördelning sker beroende på att det är mindre barnkullar som kommer upp i 20 års ålder samtidigt som babyboom barnen lyfter fördelningen något kring 25 års åldern.

Diagram 15 Exempel: Inflyttarnas åldersfördelning 2014 förändras för kvinnor utifrån födelsekohorternas storlek i riket för prognosåren.

Antal

År

5.4.4 Sammanfattning av prognosens antaganden

I tabellen nedan framgår det att flyttningsnettot väntas stå bakom större delen av folkökningen framöver, även om födelsenettot bidrar till allt större del av folkökningen mot slutet av prognosperioden.

Tabell 6 Demografiska komponenterna Utfall år 2014 och prognos 2015- 2024

Födelse- Flyttnings-

År Folkmängd Folkökning Födda Döda överskott Inflyttade Utflyttade netto 2014 69 325 1 180 765 414 351 5 751 4 929 822 2015 70 873 1 548 823 474 349 5 595 4 396 1 199 2016 72 239 1 366 857 480 377 5 510 4 521 989 2017 73 913 1 675 889 486 403 5 882 4 610 1 272 2018 75 420 1 507 923 494 429 5 799 4 721 1 078 2019 77 353 1 933 958 501 457 6 278 4 802 1 476 2020 79 621 2 267 1 001 510 491 6 698 4 922 1 776 2021 81 268 1 647 1 036 519 516 6 201 5 070 1 131

0.000 0.005 0.010 0.015 0.020 0.025

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 2014 2015 2016 2017 2018

(23)

6 Osäkerhet i prognoser

I prognoser finns alltid en viss osäkerhet och man kan aldrig vänta sig att prognosen ska slå in exakt. Prognosfelet ökar för varje år med

prognoshorisonten då fel i början av prognosen följer med och fortplantas under senare år. Det är också i allmänhet olika svårt att göra bra prognoser för olika åldersgrupper. I åldrar där det i större utsträckning sker förändringar i livet än i andra åldrar är prognosfelen större. Faktorer som leder till sådana förändringar är fruktsamhet, flyttningsbenägenhet och dödlighet.

Det kan finnas flera orsaker till de fel som uppkommer. Antagandena kan vara oriktiga, modellen kan vara felaktig, det kan bli avvikelser i planeringen, exempelvis kan ett bostadsbyggande bli försenat eller tidigarelagt. Även om modellen vore fullkomlig, all utveckling gick enligt planerna och vi kände till alla sanna värden för folks flyttbenägenhet, fruktsamhet och död så skulle det ändå kunna bli fel i prognosen på grund av slumpen.

Osäkerhet i prognoser kan klassificeras i följande typer av fel:

6.1 Slumpfel

Slumpfelet är det prognosfel som bara beror på slumpen och ingenting annat.

Även om vi allvetande visste den sanna fruktsamheten, dödligheten och flyttriskerna skulle prognosen ändå innehålla fel på grund av slumpen.

Slumpfelen kan approximativt beräknas och är den minsta felmarginal som det någonsin går att få för en prognos.

6.2 Fel i antaganden

Om de antaganden som gjorts för födda, döda och flyttade inte inträffar i verkligheten ökar prognosens osäkerhet. Här finns två typer av fel som kan inträffa. Den första typen är fel i nivåer, det vill säga fel antal som flyttar ut eller in. Denna typ av fel påverkar främst befolkningens storlek, men kan även påverka åldersstrukturen då det inte är samma åldrar som flyttar in som ut ur kommunen. Den andra typen av fel är åldersspecifika antaganden som

utflyttningsrisker, inflyttningsandelar, dödsrisker och fruktsamhet. Fel i dessa påverkar främst åldersfördelningen i befolkningen. Betydelsen av avvikelser från antagandena kan uppskattas med känslighetsanalyser, t ex

konsekvensanalyser av olika fruktsamhetsantaganden.

(24)

Tabell 7 Prognos över bostadsbyggandet* efter färdigställandeår

* Byggprognosen är framtagen av Sollentuna kommun

6.4 Modellfel

Prognosfel kan uppstå om prognosmodellen är felaktig i något avseende.

Sweco har med sina rötter i Stockholms stads statistik- och utredningskontor (USK) en lång tradition när det gäller metodutveckling inom området

befolkningsprognoser och arbetar kontinuerligt med förbättringar av metod och modell för att ligga i framkant.

År

Kommundel 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024

Rotebro 2 2 3 27 2 103 52 53 52 52

Viby 11 57 4 12 5 4 5 4 4 4

Norrviken 2 2 3 2 2 2 2 3 2 2

Vaxmora 1 2 1 1 81 71 71 71 72 71

Häggvik 72 92 62 63 62 2 112 62 112 63

Edsberg 107 5 111 321 423 477 221 281 206 186

Tureberg 539 297 345 185 118 216 131 156 82 82

Sjöberg 2 2 2 3 2 2 2 2 2 2

Helenelund 21 108 146 67 86 93 80 28 3 3

Järvafältet 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Totalt 757 567 677 681 781 970 676 660 535 465

(25)

7 Tabellbilaga 1 kommunen

7.1.1 Folkmängd: planeringsåldersklasser

SCB Prognosår r

Ålder 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 0 783 848 880 916 947 988 1 034 1 060 1 079 1 085 1 083 1-5 4 751 4 724 4 761 4 917 5 124 5 338 5 609 5 797 5 962 6 076 6 144 6-12 7 465 7 609 7 744 7 734 7 748 7 769 7 839 7 923 8 044 8 180 8 391 13-15 2 615 2 796 2 954 3 157 3 214 3 369 3 419 3 524 3 547 3 576 3 534 16-18 2 493 2 532 2 595 2 687 2 863 3 031 3 247 3 313 3 458 3 494 3 586 19 879 817 798 849 847 872 941 1 024 1 036 1 125 1 083 20-29 7 857 8 156 8 264 8 392 8 407 8 473 8 528 8 430 8 371 8 266 8 245 30-44 14 330 14 570 14 735 15 051 15 385 15 885 16 665 17 233 17 849 18 312 18 595 45-64 17 381 17 771 18 265 18 724 19 142 19 685 20 115 20 469 20 748 20 985 21 278 65-69 3 309 3 247 3 132 3 052 3 088 3 053 3 070 3 158 3 219 3 285 3 399 70-74 2 950 3 100 3 238 3 295 3 212 3 109 3 062 2 961 2 890 2 918 2 882 75-79 1 865 2 022 2 114 2 312 2 500 2 698 2 852 2 993 3 057 2 996 2 909 80-84 1 293 1 294 1 365 1 404 1 489 1 586 1 721 1 807 1 979 2 148 2 324 85-89 823 844 837 855 888 920 924 977 1 009 1 076 1 148 90-w 531 542 557 568 565 576 595 598 613 628 651 Totalt 69 325 70 873 72 239 73 913 75 420 77 353 79 621 81 268 82 860 84 150 85 252

7.1.2 Folkökning: planeringsåldersklasser

SCB Prognosår

Ålder 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024

0 -20 65 32 36 31 40 47 26 19 6 -2

1-5 -102 -27 37 157 207 214 271 188 165 114 68

6-12 253 144 134 -9 14 21 69 85 120 136 211

13-15 90 181 158 203 58 155 50 105 24 29 -43

16-18 -2 39 63 91 177 168 215 67 144 36 93

19 -71 -62 -19 51 -2 25 69 83 12 89 -42

20-29 243 299 108 128 15 66 55 -98 -59 -105 -20 30-44 171 240 165 316 334 500 780 568 616 463 282 45-64 333 390 494 459 418 543 429 354 280 237 293

65-69 -99 -62 -114 -80 36 -35 17 88 61 66 114

70-74 221 150 138 58 -84 -102 -47 -101 -72 29 -36 75-79 112 157 93 197 188 198 155 141 64 -61 -87

80-84 28 1 71 39 85 97 135 85 173 169 176

85-89 -15 21 -7 19 33 32 4 53 32 67 73

(26)

7.1.3 Procentuell folkökning: planeringsåldersklasser

SCB Prognosår

Ålder 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 0 -2.5 8.3 3.8 4.1 3.4 4.3 4.7 2.5 1.7 0.6 -0.2 1-5 -2.1 -0.6 0.8 3.3 4.2 4.2 5.1 3.4 2.8 1.9 1.1 6-12 3.5 1.9 1.8 -0.1 0.2 0.3 0.9 1.1 1.5 1.7 2.6 13-15 3.6 6.9 5.7 6.9 1.8 4.8 1.5 3.1 0.7 0.8 -1.2 16-18 -0.1 1.6 2.5 3.5 6.6 5.9 7.1 2.0 4.4 1.1 2.6 19 -7.5 -7.0 -2.4 6.4 -0.3 3.0 7.9 8.9 1.1 8.6 -3.7 20-29 3.2 3.8 1.3 1.6 0.2 0.8 0.6 -1.1 -0.7 -1.3 -0.2 30-44 1.2 1.7 1.1 2.1 2.2 3.2 4.9 3.4 3.6 2.6 1.5 45-64 2.0 2.2 2.8 2.5 2.2 2.8 2.2 1.8 1.4 1.1 1.4 65-69 -2.9 -1.9 -3.5 -2.6 1.2 -1.1 0.6 2.9 1.9 2.0 3.5 70-74 8.1 5.1 4.5 1.8 -2.5 -3.2 -1.5 -3.3 -2.4 1.0 -1.2 75-79 6.4 8.4 4.6 9.3 8.1 7.9 5.7 4.9 2.1 -2.0 -2.9 80-84 2.2 0.1 5.5 2.8 6.1 6.5 8.5 5.0 9.6 8.5 8.2 85-89 -1.8 2.5 -0.8 2.2 3.8 3.6 0.4 5.7 3.2 6.6 6.8 90-w 7.7 2.1 2.8 1.9 -0.5 1.9 3.4 0.5 2.5 2.5 3.6 Totalt 1.7 2.2 1.9 2.3 2.0 2.6 2.9 2.1 2.0 1.6 1.3

7.1.4 Folkmängd: 1-års klasser för personer 0-20 år

SCB Prognosår

Ålder 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 0 783 848 880 916 947 988 1 034 1 060 1 079 1 085 1 083 1 858 860 918 959 991 1 034 1 083 1 113 1 137 1 147 1 148 2 845 920 922 986 1 024 1 065 1 116 1 152 1 180 1 197 1 203 3 942 905 974 984 1 045 1 091 1 140 1 179 1 215 1 237 1 250 4 1 034 978 942 1 013 1 023 1 089 1 141 1 181 1 219 1 250 1 269 5 1 072 1 061 1 004 975 1 042 1 059 1 128 1 172 1 211 1 246 1 273 6 1 097 1 095 1 084 1 032 1 003 1 073 1 096 1 158 1 201 1 237 1 269 7 1 099 1 112 1 110 1 105 1 052 1 030 1 101 1 119 1 180 1 220 1 254 8 1 120 1 109 1 122 1 123 1 119 1 071 1 053 1 118 1 136 1 194 1 232 9 1 038 1 130 1 119 1 135 1 136 1 138 1 092 1 071 1 134 1 151 1 207 10 1 108 1 049 1 139 1 131 1 147 1 153 1 159 1 109 1 089 1 148 1 165 11 997 1 114 1 056 1 147 1 140 1 159 1 169 1 172 1 122 1 102 1 158 12 1 006 1 001 1 115 1 061 1 150 1 146 1 168 1 176 1 180 1 128 1 108 13 919 1 009 1 004 1 118 1 065 1 157 1 156 1 175 1 183 1 187 1 134 14 849 926 1 015 1 014 1 124 1 076 1 171 1 166 1 186 1 192 1 197 15 847 861 935 1 025 1 025 1 136 1 093 1 183 1 179 1 197 1 203 16 863 860 874 949 1 037 1 044 1 156 1 110 1 199 1 193 1 210

(27)

8 Tabellbilaga 2 kommundelar

Befolkningsprognosen för Sollentuna kommun redovisas i denna rapport i form av tabeller för kommunen totalt och för de olika kommundelarna.

(28)

8.1.1 Folkmängd Rotebro: planeringsåldersklasser

SCB Prognosår

Ålder 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024

0 109 114 117 119 122 124 127 130 132 134 134

1-5 594 600 612 623 649 671 695 717 737 753 764 6-12 874 874 869 871 882 884 906 928 950 976 1 006 13-15 330 340 374 385 371 366 356 372 381 396 404 16-18 332 337 315 324 335 361 371 365 367 365 380

19 134 103 108 101 106 91 107 116 119 122 116

20-29 1 120 1 103 1 076 1 057 1 030 991 992 977 965 955 953 30-44 1 820 1 847 1 869 1 884 1 903 1 935 2 021 2 101 2 188 2 250 2 298 45-64 2 418 2 397 2 383 2 382 2 398 2 407 2 388 2 380 2 365 2 361 2 377 65-69 406 406 406 371 376 358 338 342 352 366 376 70-74 320 350 358 376 354 337 330 326 299 302 291 75-79 204 207 210 228 248 262 283 292 307 291 281 80-84 138 132 135 133 141 149 149 153 169 189 205

85-89 92 94 90 89 88 83 79 81 82 88 97

90-w 73 70 67 65 62 64 62 60 60 60 61

Totalt 8 964 8 976 8 990 9 009 9 065 9 082 9 205 9 338 9 475 9 608 9 742

8.1.2 Folkmängd Rotebro: 1-års klasser för personer 0-20 år

SCB Prognosår

Ålder 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024

0 109 114 117 119 122 124 127 130 132 134 134

1 106 117 121 125 128 130 134 138 140 142 143

2 108 113 123 128 132 134 139 143 146 149 150

3 129 114 119 129 133 137 142 146 151 154 156

4 123 131 118 122 132 136 142 146 151 155 158

5 128 125 131 119 124 133 139 144 149 153 157

6 122 130 127 132 122 126 135 141 147 151 156

7 117 123 130 128 131 122 127 136 142 148 152

8 123 118 124 131 129 131 123 129 138 144 149

9 113 124 118 125 131 129 132 125 131 139 145

10 135 114 124 118 126 131 130 132 127 132 141 11 135 134 114 124 119 126 132 131 133 128 133 12 129 133 132 114 124 118 126 132 132 134 129 13 118 127 131 130 114 124 118 127 133 133 134

14 94 117 126 129 129 114 124 119 128 134 134

15 118 95 117 125 129 128 114 125 121 129 135

16 107 118 96 117 125 127 128 116 127 123 132

17 118 106 115 96 115 122 125 127 116 127 123

18 107 114 104 111 94 111 118 122 124 115 126

References

Related documents

Kommande väghållarskap, huvudmannaskap och omfattningen av projektet inom Sollentuna samt. omfattning och avgränsning av

Denna Miljöpolicy gäller för kommunens nämnder och förvaltningar och för kommunens helägda bolag. 4 Organisation, ansvar

Arbetet med parkering i Sollentuna ska bidra till ökad tillgänglighet och tydlig- het. Det ska vara enkelt att förstå vilka parkeringsregler som gäller i kommunen och invånarna ska

Fysiska och sociala arbetsförhållanden lämpar sig för alla medarbetare oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan

Kommunstyrelsen har i uppdrag att i samarbeta med övriga nämnder och kommunens bolag se till att kommunen har ett långsiktigt miljöprogram med mål och åtgärder kopplat till både

EXP KS Säkerställa tillgång till mark för en skola med integrerad förskola för ca 1000 elever/barn och fullstor idrottshall för att möta framtida behov i området. Häggvik

En markanvisning innebär rätt för en intressent att under en begränsad tidsperiod, med vissa i förväg givna förutsättningar, få samarbeta med kommunen för att bebygga

Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen att godkänna bifogade PM daterat 2014-05-02, som redovisning av uppdraget att se över de sociala indikatorerna i kommundelarna