PROTOKOLL. Myndighetsnämnden för teknik och miljö arbetsutskott

(1)

Plats och tid för

sammanträdet Angarnsrummet, Tunahuset Tuna torg 2, Vallentuna tisdagen den 10 februari 2009 kl. 17 – 18.40

Beslutande Lars Filipoff (M) ordförande

Anne-Marie Karlsson (C) vice ordförande Kenneth Bylund (S)

Övriga deltagare Olle Wallin, samhällsbyggnadschef

Anna von Axelson, chef för Miljö- och bygglov Aila Delopoulos, registrator/nämndsekreterare Margareta Stensaeus Linder, nämndsekreterare Margareta Ekman, planarkitekt, § 3

Utses att justera Kenneth Bylund

Justeringens plats

och tid Samhällsbyggnadsförvaltningen, Vallentuna

Sekreterare Aila Delopoulos ^Paragrafer

§§ 3 - 8

Ordförande Lars Filipoff

Justerande Kenneth Bylund

_________________________________________________________________________

BEVIS

Justeringen har tillkännagivits genom anslag

Organ Myndighetsnämnden för teknik och miljö arbetsutskott

Sammanträdesdatum Datum för anslags uppsättande

Datum för anslags nedtagande

Förvaringsplats för

protokollet Samhällsbyggnadsförvaltningen, Vallentuna

Underskrift

(2)

Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Innehållsförteckning: Sid

Samrådsyttrande över översiktsplan 2010-2030 för Vallentuna kommun ...3

Uppföljning av 2008 års internkontrollplan ...6

Internkontrollplan för 2009 ...10

Revidering av delegationsordningen för myndighetsnämnden för teknik och miljö...12

Information om konsortieavtal för Miljösamverkan Stockholms Län ...13

Tillsyn av enskilda avloppsanläggningar...14

(3)

Samrådsyttrande över översiktsplan 2010-2030 för Vallentuna kommun

AU § 3 Dnr 2009.000004 212

Arbetsutskottets förslag

Myndighetsnämnden för teknik och miljö beslutar översända förvaltningens yttrande som sitt eget till kommunstyrelsen.

Ärendet Bakgrund

Kommunstyrelsen har översänt förslag till Översiktsplan 2010-2030 för Vallentuna kommun med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för samråd till myndighetsnämnden för teknik och miljö.

Alla kommuner ska ha en översiktsplan(ÖP) som behandlar

användningen av mark och vatten. Innehållet i planen styrs delvis av lagstiftningen i plan- och bygglagen.

Översiktsplanen är inte juridiskt bindande. Den ska ge vägledning och stöd i beslut om användningen av mark- och vattenområden.

Översiktsplanen

Sedan 2005 arbetar de sex kommunerna Danderyd, Täby, Norrtälje, Vallentuna, Vaxholm och Österåker tillsammans för en gemensam vision, Vision Stockholm Nordost, när det gäller utvecklingen i regionen.

Vision Stockholm Nordost anger som mål att Vallentuna ska ha 45 000 invånare år 2030. För att kunna uppnå detta mål krävs 8 000 nya bostäder.

I förslagen ÖP anger man att byggandet i Vallentuna centralort ska ske längs Roslagsbanan och Arningevägen från gränsen till Täby i söder och till Ubby/Molnby i norr. Det ska också ske ytterligare

utbyggnad i Lindholmen, Karby/Brottby. Planen anger också att det är viktigt att fortsätta utveckla Kårsta.

Riksintresset Arlanda flygplats med influensområde i västra delen av kommunen fortsätter att begränsa möjligheterna till byggande väster om Vallentuna centralort på grund av flygbuller.

Nedan följer kortfattade noteringar kring några av kapitlen i översiktplanen.

Vallentuna – hållbar stadsutveckling

I Vallentuna centralort förordar planen en samlad stadsstruktur med hög tillgänglighet till omgivande landskap. Det ska även ske en utveckling av gröna områden.

(4)

”Stationssamhällen”

”Stationssamhällena” längs Roslagsbanan och E 18 som har kommunalt vatten och avlopp ska också utvecklas.

Bebyggelseutveckling på landsbygden

På landsbygden lyfter översiktsplanen fram två frågor som berör miljö- och hälsoskyddet. Detta genom en redovisning av att det finns begränsat med grundvatten i delar av kommuen, exemplifierat genom Garns-Ekskogen och att en utökad byggrätt där förutsätter en

samordnad vattenförsörjning. Planen tar också upp statusen för Långsjön och att sjön är tydligt påverkad av närsaltbelastning från bebyggelsen.

Klimat och vatten

I denna del av planen tas bland annat dagvattensituationen upp samt förutsättningarna för några sjöar och vattendrag att klara

vattendirektivets krav.

Miljö och risk

I planen tas följande områden upp; trafikbuller, flygbuller, radon, elektromagnetiska fält, miljökvalitetsnormer, miljöfarliga

verksamheter, förorenad mark, hästallergen och miljömål.

Handlingsplan

Inom ett flertal områden konstaterar planen att det finns behov av sektorsstudier, varav nedanstående framförallt berör nämnden.

§ Restaurering av Vallentunasjön

§ Grönplan

§ Hydrologisk grundvattenutredning

§ Lokala miljömål

§ Energiplan

§ Översiktlig bullerkartläggning

Miljökonsekvensbeskrivning

Planen lyfter på ett tydligt sätt fram möjligheterna till en hållbar utveckling för Vallentuna kommun. Med fokus på tätortsutveckling i kollektivtrafikförsörjda stråk, erhålles många positiva kvaliteter samtidigt i ett effektivt energiutnyttjande av kommunens

förutsättningar. Effektiva transporter, effektiv energianvändning och utveckalde sociala kvaliteter är positiva effekter av strategin. Problem som måste hanteras är främst de ökade konflikterna med

miljöstörningar som trafikbuller och dagvattenavrinning, samt ökade risker för olyckor.

Förvaltningens synpunkter

Förvaltningen anser att förslaget till Översiktsplan 2010-2030 lyfter fram många områden som berör myndighetnämnden för teknik och

(5)

miljös arbete. Det är mycket positivt då många miljö- och

hälsoskyddsfrågor kan och bör lösas redan i planeringsstadiet för att undvika störningar för människor och miljö i ett senare skede.

De föreslagna sektorsstudierna i form av olika utredningar, planer och kartläggningar är mycket angelägna att genomföra då de kommer att underlätta nämndens arbete med frågorna. Ett exempel på detta är behovet av en hydrologisk grundvattenutredning. I Vallentuna kommun finns det platser med sk relikt saltvatten som innebär begränsade möjligher att anordna vattenförsörjning och därmed kanske inte ska bebyggas.

Det som saknas i förslaget är möjligen en än mer tydlig skrivning kring Långsjön och de mycket begränsade möjligheterna att anlägga avloppsanläggningar runt sjön.

Under rubriken ”sjöar och vattendrag” saknas också Långsjön, som har samma klassning enligt EU:s vattendirektiv (måttlig) som

Vallentunasjön, Garnsviken, Ullnasjön och Sparren. Det är därför lämpligt med samma ambitionsnivå för Långsjön som för de övriga nämnda sjöarna.

Övrigt

Då det inte finns möjlighet att skicka ut hela översiktsplanen till samtliga bifogas en länk till kommunens hemsida där

översiktsplanens dokument återfinns.

Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag

Myndighetsnämnden för teknik och miljö beslutar översända förvaltningens yttrande som sitt eget till kommunstyrelsen.

Handlingar i ärendet

1.Utgångspunkter för utvecklingen i Vallentuna 2.Sammanfattning av miljökonsekvensbeskrivning

3.http://www.vallentuna.se/dok/publikationer/samrdp20102030m_/ind ex.htm

_______

(6)

Uppföljning av 2008 års internkontrollplan

AU § 4 Dnr 2009.000024 003

Myndighetsnämnden för teknik och miljö godkänner redovisningen och överlämnar den till kommunstyrelsen.

Ärendet

Enligt kommunens reglemente för intern kontroll ska nämnderna löpande följa upp det interna kontrollsystemet inom sina verk- samhetsområden. Varje år ska nämnderna upprätta en plan för uppföljning av olika delar av den interna kontrollen. Rapport över genomförd uppföljning skall lämnas till kommunstyrelsen att redovisas i samband med årsredvisningen för det gångna året.

Gällande internkontrollplan antogs av myndighetsnämnden för teknik och miljö den 3 april 2008.

Följande rutiner har särskilt kontrollerats under 2008:

• Upphandling, inköp, anlitande av konsult

• Personalkostnader: Anställningsavtal, ledighetsansökningar, tidrapportering, sjukförsäkran och försäkran vid vård av barn, ändringsuppgifter.

• Rehabilitering

• Postmottagning, post, fax, e-post

• Registrering, diarium, hantering av handlingar.

Upphandling, inköp, anlitande av konsult

Utförd granskningen

Den granskning som har genomförts är att regelverk efterlevs och att ramavtal utnyttjas där det är tillämpligt samt att korrekt beslutsunder- lag finns.

Resultat av granskning

Rutinen har i stort fungerat tillfredställande under året. Stöd har till vissa delar hämtats från kommunens handbok för upphandling. Stöd har också under året erhållits från kommunens centrala upphandlare samt från externa konsulter.

När det gäller trohet mot ramavtal så har vissa avvikelser gjorts.

Nämnas kan att inom förvaltningen har man haft vakanser vad avser projektledare och många projektledare har anlitats via ramavtal för projekterings- eller byggledningsuppdrag samt för lokalplanerings- projektet. Vid året har det varit svårt att hitta personer med rätt

(7)

kompetens vilket har medfört att vissa konsulter även har anlitats utanför gällande ramavtal.

Åtgärder för att avhjälpa brister

Förnyad ramavtalsupphandling har genomförts under året för att täcka framtida behov. Vidare har nyrekrytering gjorts av en projektledare under 2008.

I svårare ärenden har konsulter anlitats som stöd till förvaltningens handläggare.

Personalkostnader: Anställningsavtal, ledighetsansökningar, tidrapportering, sjukförsäkran och försäkran vid vård av barn, ändringsuppgifter.

Utörd granskning

Kontroll av att registrerade grunduppgifter görs korrekt enligt gällande regelverk. Kontrollen avser även uppgifter om avslutsrapportering då ledighet/anställning upphör. Inom förvaltningen ges chefer stöd från lönerapportörer för bevakning av att regelverk följs och de svarar också för registeringar i aktuella system där detta inte sker direkt via Rapportera. Rapportera är kommunens system där medarbetare kan redovisa digitalt frånvaro, resor med mera direkt. För att ha möjlighet att göra en avstämning så rapporteras även frånvaro i Platina tid där nedlagd tid på projekt registreras.

Rutinen har fungerat tillfredställande.

Rutinbeskrivningar med stöddokument hålls aktuella för att minimera risken för fel. Vid svårare tolkningar av lagar och avtal tas stöd från kommunens HR-enhet och Sveriges Kommuner och Landsting.

Rehabilitering

Samarbete sker med KLK:s personalservice för att finna lösningar i vissa av de enskilda ärendena och detta har fungerat väl. Samarbete sker även med kommunens företagshälsa. Statistik har tagits ut från personaladminstrativt stödsystem för att bevaka frånvaro. Nya regler har införts vad avser försäkringskassans ansvar för rehabiliteringen men detta har inte medfört att arbetet med rehabliteringsärenden har minskat inom förvaltningen.

Ansvariga chefer har väl fungerande rutiner och systemet med centralt stöd i rehabilteringsärenden fungerar väl.

(8)

Postmottagning, post, fax, e-post

Kontroll görs av att fastställda rutiner följs och kommunens e-post policy efterlevs.

Inom förvaltningen öppnas all post centralt och fördelas till

handläggare efter registrering i systemen Platina, ECOS och Winbär.

Särskilt medgivande erhålls från de anställda för att post som är personligt adresserad ska få öppnas. Post som inkommer och ska registreras i Platina skannas och kopplas till aktuella ärenden.

Beställning har gjorts till centrala it-enheten för att få stödrutin för skanning av dokument som ska registreras i Winbär och ECOS.

Gällande rutin för inkomna mail är att förvaltningsbrevlådan hanteras dagligen i samband med posthantering och att handläggare ska öppnad e-postbrevlåda varje dag. Inkomna mail som skickas direkt till handläggare ska enligt rutin skickas till registrator för registrering. Det är svårt att avgöra huruvida alla mail som ska registreras kommer via registrator. I de fall mail är kopplade till aktuella ärenden sker

uppföljning av handläggning av ärendet inför avslut. Vid introduktion av nyanställda inom förvaltningen informeras om aktuellt regelverk.

Rutinen fungerar i stort tillfredställande men vissa utgående mail har inte passerat via registrator.

Information behöver vid upprepade tillfällen lämnas om gällande rutiner.

Registrering, diarium, hantering av handlingar

Kontroll görs av att fastställda rutiner följs och aktuell lagstiftning efterlevs.

Under våren 2003 upphandlades ett dokument- och ärende-

hanteringssystem, Platina, som ska användas av hela kommunen. I Platina ska integration ske med diariesystemen Winbär (för bygglov mm) och ECOS myndighetsnämnden för teknik och miljös

diariesystem.

Systemet är webbaserat och kan i framtiden ge stöd för en så kallad

”E-myndighet”. Avtalet med leverantören innebar att systemet skulle vidareutvecklas i samarbete med Vallentuna kommun. Efter en del tekniska problem avvaktas med vidareutveckling av systemet och från och med hösten 2008 använder samtliga förvaltningar Platina för diarieföring. Införande av nytt ärendehanteringssytem är ett prioriterat delprojekt i kommunens investeringsprojekt ”Vallentuna direkt”.

(9)

Förutom diarieföring i systemen Platina (SBN) och ECOS (MTM) finns inom förvaltningen också ett antal handläggarstöd med diariefunktioner:

• BAB (bostadsanpassningsbidrag)

• Pr-win (parkeringstillstånd för rörelsehindrade)

• Winbär (bygglovsärenden)

På förvaltningen förvaras handlingar som ska bevaras i brandsäkra arkiv, nämndärenden i nämndarkiv och övriga ärenden i därför avsedda arkiv i enlighet med gällande dokumenthanteringsplan.

ECOS-systemet är speciellt utvecklat för miljö- och hälsoskydds- verksamhet och Winbär för lovärenden. Integreringen med Platina har upphört att fungera och inom projektet Vallentuna direkt ingår att åter få tillbaka integrering med ECOS och Winbär vilket enligt plan ska vara klart under februari 2009.

Ärendehanteringssystemet Platina som används för SBN utnyttjas ännu inte effektivt och endast funktionen postlista och diarium används förutom förvaltningsspecifika Platina tid. Under 2009 planeras att även nämndadministrationen ska kunna hanteras i Platina.

Den mest frekventa utlämningen av handlingar sker till lokaltidningar- na som delges postlistor och sedan därefter begär att få handlingar som de önskar ta del av i inkomna ärenden.

Utveckling av ärendehanteringsstödet Platina för att möjliggöra en enkel tillgång till handlingar och möjlighet att smidigt följa och bevaka ärenden.

Myndighetsnämnden för teknik och miljö godkänner redovisningen och överlämnar den till kommunstyrelsen.

Handlingar i ärendet

1. Internkontrollplan för 2008.

2. Tjänsteskrivelse daterad 2009-01-13 _______

(10)

Internkontrollplan för 2009

AU § 5 Dnr 2009.000025 003

Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till internkontrollplan för 2009 godkänns.

Ärendet

Alla nämnder skall varje år fastställa internkontrollplaner. Detta framgår av reglemente för intern kontroll i Vallentuna kommun som antogs av kommunfullmäktige i december 2000 och gäller från och med 2001-01-01. Samhällsbyggnadsförvaltningen har utarbetat

rutinbeskrivning som beskriver hur internkontrollen för respektive rutin är utformad och vem som skall genomföra kontrollen.

Från 2007 görs en riskanalys där bedömd risk och väsentlighet

klassas för samtliga rutiner. I rutinförteckningen för 2009 har samtliga rutiner riskklassats i en tregradig skala där tre står för hög risk och ett för låg risk. Väsentlighet har klassats i en femgradig skala där fem bedöms som att konsekvensen kan bli mycket allvarlig om något blir fel och ett för att konskevensen blir mindre allvarlig.

För varje år skall nämnden fastställa en kontrollplan för det kommande året genom att välja ut några av rutinerna. Förslag till kontrollplan har framtagits med beaktande av den riksanalys som har genomförts av aktuella rutiner. Ärendehanteringen i kommunen är föremål för översyn och därför medtagen för att särskilt följa utvecklingsprocessen.

För 2009 föreslås att följande områden läggs in i internkontrollplanen.

• Personalkostnader: Anställningsavtal, ledighetsansökningar, tidrapportering, sjukförsäkran och försäkran vid vård av barn, ändringsuppgifter.

• Rehabilitering

• Registrering, diarium, hantering av handlingar

Den interna kontrollen kan delas in i redovisnings- och administrativ kontroll som syftar till att uppnå säkerhet i system och rutiner, främja effektivitet i organisationen och förvaltning samt säkerställa

rättvisande räkenskaper. I reglementet preciseras vilket ansvar kommunstyrelsen, övriga nämnder, förvaltningschefer och

verksamhetsansvariga har. Det anges också vilka dokument som skall upprättas samt hur uppföljning och rapportering skall gå till.

Planen bör innehålla följande delar:

(11)

- Process, det vill säga rutin eller system.

- Kontrollmoment, det vill säga vad kontrollaktiviteten syftar till att säkerställa.

- Kontrollansvarig

- Frekvens, det vill säga hur ofta kontrollen sker samt - Kontrollmetod

- Hur rapporteringen skall ske.

Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till internkontrollplan för 2009 godkänns.

_______

(12)

Revidering av delegationsordningen för myndighetsnämnden för teknik och miljö

AU § 6 Dnr 2009.000026 002

Myndighetsnämnden för teknik och miljö antar föreslagen delegationsordning daterad 2009-01-28 att ersätta tidigare delegationsordning antagen av nämnden 2008-05-06 § 29.

Ärendet

Myndighetsnämndens delegationordning reviderades senast i maj 2008 för att anpassas till förändringar i djurskyddslagstiftningen.

Sedan 1 januari 2009 har kommunen inte längre något tillsynsansvar i enlighet med djurskyddslagstiftningen. All delegation som rör detta område ska därför tas bort från delegationsordningen.

Utöver att allt som rör djurskyddslagstiftningen har även vissa redaktionella ändringar tillkommit.

Bedömning

Delegationsordningen ska vara ett aktuellt dokument. Detta innebär att revideringar måste ske åtminstone en gång per år eller i samband med större förändringar i lagstiftningen.

De redaktionella ändringarna innebär inga förändringar i sak.

Myndighetsnämnden för teknik och miljö antar föreslagen delegationsordning daterad 2009-01-28 att ersätta tidigare delegationsordning antagen av nämnden 2008-05-06 § 29.

Handlingar i ärendet 1. Delegationsordning _______

(13)

Information om konsortieavtal för Miljösamverkan Stockholms Län

AU § 7 Dnr 2008.000670 402

Myndighetsnämnden för teknik och miljö lägger informationen till handlingarna.

Ärendet

Sedan 2005 samverkar kommunerna i Stockholms län i ett projekt kallat Miljösamverkan Stockholms län. Samverkan formaliserades med ett första konsortieavtal från 1 januari 2007.

Miljösamverkan syftar till att effektivisera framförallt tillsynen inom miljö- och hälsoskydd och livsmedel i länet genom att samutnyttja medverkande aktörers kompetens och utifrån rådande lagrum säkra en likvärdig bedömningsgrund.

Samverkan ska medföra effektivare resursutnyttjande, ökat

erfarenhetsutbyte och ge möjlighet att gå på djupet i olika frågor och åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling av miljöarbetet i

Stockholms län.

Det är kommunerna i Stockholms län, Länsstyrelsen i Stockholms län (miljöskyddsenheten) och kommunförbundet Stockholms län som gemensamt driver projektet. Vid de regelbundna miljöchefsträffarna diskuteras och förankras beslut.

Miljösamverkan samarbetar med motsvarande organisationer i andra län.

Samhällsbyggnadsförvaltningens bedömning

Förvaltningen bedömer att det är mycket viktigt att delta i den här typen av nätverk. Miljö och bygglovenheten har också varit aktiv i några olika projekt genom åren.

Förlängningen av konsortieavtalet ytterligare tre år ger möjlighet att fortsätta och utveckla miljösamverkan i länet.

Myndighetsnämnden för teknik och miljö lägger informationen till handlingarna.

Handlingar i ärendet 1. Konsortieavtal _______

(14)

Tillsyn av enskilda avloppsanläggningar

AU § 8 Dnr 2009-000032 409

Myndighetsnämnden för teknik och miljö beslutar att uppdra åt samhällsbyggnadsförvaltningen att bedriva tillsyn på 250 enskilda avloppsanläggningar per år med start under 2009 samt ta ut en avgift motsvarande 2 tim handläggning (1740 kr för 2009) per anläggning för tillsynen med stöd av gällande taxa enligt miljöbalken.

Ärendet

I Vallentuna kommun finns cirka 2500 enskilda avloppsanläggningar.

Myndighetsnämnden för teknik och miljö beslutade vid sammanträde 9 december 2008 att ett av nämndens mål för perioden 2009-2011 ska vara att bedriva tillsyn av 10 % av de enskilda

avloppsanläggningarna i kommunen per år.

Bakgrund

De främsta kända föroreningarna i avloppsvatten utgörs av

syreförbrukande ämnen (BOD), näringsämnden (fosfor och kväve), sjukdomsframkallande (patogena) mikroorganismer och virus samt miljöskadliga ämnen från olika typer av hushållskemikalier samt mediciner. En bristfällig eller icke fungerande avloppsanläggning innebär därför risk för förorening avv grundvatten, brunnar och ytvatten samt i vissa fall även risk för smittspridning genom direkt exponering för människor och djur.

I takt med att allt fler fritidshus med bristfälliga avloppslösningar nyttjas som permanentbostäder ökar utsläppen från enskilda avlopp.

Genom att åtgärda bristfälliga avloppsanläggningar kan därför ett steg tas för att minska hälso- och miljöriskerna.

Metodik

I den nu tänkta arbetsgången ingår en tydligare uppföljning/tillsyn jämfört med tidigare inventeringar. Det innebär bland annat att förvaltningen innan tillsynen påbörjas ska ha en plan för hur uppföljningen av bristfälliga avlopp ska ske. Fastighetsägarna ska också få ett tydligare ”kvitto” på resultatet av tillsynen av den enskilda anläggning.

Denna typ av inventering och tillsyn bedrivs på flera olika platser i landet, bland annat i Österåker och Miljösamverkan Västra Götaland.

Det finns framtaget metoder och checklistor som kan användas. Det som påtalats som viktigt är att informera fastighetsägarna på ett tydligt sätt före tillsynsbesöket.

(15)

För urvalet av avloppsanläggningar har Österåker valt att ha tillsyn på anläggningar äldre än fem år, Miljösamverkan Västra Götaland

föreslår tillsyn på anläggningar äldre än 10 år.

Finansiering

Enligt gällande taxa enligt miljöbalken har nämnden rätt att ta ut avgifter för tillsyn som bedrivs. En avgift kommer alltså att tas ut från de fastighetsägare där tillsyn bedrivs. Ytterligare avgift kommer att bli aktuell i de fall där det blir nödvändigt med uppföljning av bristfälliga avloppsanläggningar. Avgifterna baseras då på den ytterligare tid ärendet tagit i anspråk, i enlighet med fastställd timtaxa. Vid ansökan om tillstånd till ny avloppsanläggning eller anmälan om ändring av befintlig avloppsanläggning tas fastställd avgift ut.

I Österåkers kommun bedrivs idag ett motsvarande tillsynsprojekt.

Där är avgiften för inventering och tillsyn motsvarande en timmes arbete. Då man gjort en sammanställning av tidsåtgången har det visat sig att faktisk nedlagd tid är fyra timmar per avlopp.

Prioritering

Nu planeras för åtgärder för att öka siktdjupet i Vallentunasjön. För att dessa åtgärder ska kunna ge resultat på sikt krävs också att

myndighetsnämnden för teknik och miljö bidrar genom att ställa krav på de kvarvarande enskilda avloppsanläggningar som finns i

tillrinningsområdet.

Det finns även behov av tillsyn av enskilda avloppsanläggningar i samband med planläggning såsom i områdena Uthamra, Tingvalla och Upprätta-Lingsberg.

I området Garns-Ekskogen och runt Långsjön finns också många enskilda avloppsanläggningar. I Långsjön har man också kunnat konstatera förhöjda halter av framförallt fosfor som kommer av påverkan från enskilda avloppsanläggningar.

Vattendirektivets kommande åtgärdsprogram kan ge ytterligare vägledning om vilka områden som ska prioriteras för tillsynen.

Förvaltningens bedömning

För nämnden är det mycket angeläget att öka tillsynen av enskilda avloppsanläggningar. Tillsynen måste dock finansieras. Tillsynen föreslås finansieras fullt ut genom avgifter.

Nuvarande taxa ger stöd för att ta ut en avgift för tillsyn av enskilda avloppsanläggningar. Förvaltningens bedömning är att en avgift motsvarande två timavgifter ( 2 tim × 870 kr = 1740 kr) kan motsvara förvaltningens kostnader för tillsyn av ca 250 anläggningar per år. Till

(16)

det kommer också avgifter för prövning av nya och ändrade anläggningar.

I frågan om vilken ålder en avloppsanläggning ska ha för att bli

föremål för förvaltningens tillsyn anser förvaltningen att det i områden med hög skyddsnivå (Enligt Naturvårdsverkets allmänna råd) bör bedrivas tillsyn på avlopp som är äldre än fem år, medan det i områden som har normal skyddsnivå bör bedrivas tillsyn på avlopp som är äldre än 10 år.

De områden som bör prioriteras under 2009 är området direkt runt Vallentunasjön (ca 70 anläggningar), Vallentunasjöns övriga tillrinningsområde samt området runt Långsjön. Samtliga områden hör till de som har hög skyddsnivå enligt Naturvårdsverkets allmänna råd.

Myndighetsnämnden för teknik och miljö beslutar att uppdra åt samhällsbyggnadsförvaltningen att bedriva tillsyn på 250 enskilda avloppsanläggningar per år med start under 2009 samt ta ut en avgift motsvarande 2 tim handläggning (1740 kr för 2009) per anläggning för tillsynen med stöd av gällande taxa enligt miljöbalken.

_______