• No results found

Barn- och ungdomsidrott

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Barn- och ungdomsidrott"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Den finlandssvenska idrottsrörelsens etiska program Idrott för alla har uppgjorts med inriktning på fyra målgrupper; utövare, tränare, föreningsaktiva samt aktörer inom barn- och ungdoms- idrotten. Varje målgrupp har ett eget material.

Med detta häfte lyfter vi fraM barn- och ungdoMsidrottens värdegrund och hur alla aktörer kan bidra till att den respekteras.

Idrott för alla

Barn- och ungdomsidrott

(2)

Under första dagen av en turnering på två dagar för 12 åriga barn får alla lagmedlemmar spela lika mycket. På andra dagen ”toppas”

laget med de bästa individerna för att laget skall kunna spela om segern. Tycker du att detta förfaringssätt är berättigat?

(3)

från princip till handling inoM barnidrotten Barnen och ungdomarna erbjuds möjlighet till en lekfull och mångsidig idrottsverksamhet. Deras behov och förut- sättningar beaktas och ledarna tar hänsyn till varje individs utvecklingstakt – alla har rätt att delta oberoende av ta- lang. Barnen bereds möjligheter att utveckla sin egen ta- lang och motiveras därtill. Barnet deltar för sin egen skull, inte för organisationens.

Flickor och pojkar bereds lika möjligheter att idrotta.

Barnen och ungdomarna har rätt att utöva flera idrotts- grenar och uppmuntras därtill. De deltar av egen lust och för sitt eget bästa. Tränings- och tävlingsverksamheten arrangeras så nära hemmet som möjligt.

Barnen och ungdomarna är individer och inte avbilder av andra. Föräldrar, ledare och tränare har sina roller klara för sig och arbetar för att barnet skall få utvecklas i sin egen takt inom idrotten.

för att Människovärdesprincipen skall oMfattas bör;

• all idrott värderas lika

• alla behandlas som individer

• lagar, stadgar och regler inom verksamheten respekteras

• verksamhet med hänsyn till alla målgrupper inom idrotten erbjudas

• projekt för alla målgrupper fördomsfritt kunna genomföras

• idrotten ta en roll som brobyggare mellan olika grupperingar

• negativa beteenden, fenomen och trender som strider mot god idrottsetik förebyggas, motarbetas och fördömas

Alla personer, oberoende av kön, ålder, etnisk bakgrund, religion, sexuell läggning, funktionsförmåga, idrottslig begåvning eller nivå, har rätt att ta del av verksamheten, på svenska, på lika villkor. Idrottsrörelsen ger alla engagerade lika möjligheter – rättigheterna och skyldigheterna är också lika för alla. Vi är jämlika, toleranta, ärliga och rättvisa. Verksamhetens grund- sten är demokrati och vi respekterar samhällets, föreningarnas och idrottsgrenarnas lagar och regler. Verksamheten är kun- skapsbaserad på alla nivåer.

Människovärdesprincipen

(4)

En läkare konstaterar att en av pojkarna i ett stafettlag på 4x100 m inte kan löpa p.g.a. en knäskada. Som tränare vet du att laget har en chans att vinna om den skadade löper trots att knäskadan också kan förvärras. Hur agerar du som tränare?

(5)

från princip till handling inoM barnidrotten Målet med idrottsverksamheten är att de unga utvecklar ett livslångt intresse för den. Barn- och ungdomsverksam- heten är strukturerad så att den, förutom att den stöder den fysiska utvecklingen, också främjar självkänslan och den sociala utvecklingen. Barnen uppmuntras att utöva flera idrottsgrenar för sin egen välfärds skull. Alla behand- las som individer inom barn- och ungdomsidrotten oav- sett förmåga och potential. Inom all verksamhet strävas det efter ett positivt och stödande klimat.

För att verksamheten skall vara trygg har ledarna inom barn- och ungdomsidrotten grundläggande kunskap om barns fysiska, psykiska och sociala utveckling och erbjuds möjligheter att fördjupa sina kunskaper inom ämnet.

Idrottsrörelsen bereder möjligheter för ungdomar att göra elitsatsningar under trygga och hälsosamma for- mer samtidigt som idrottsrörelsen skapar möjligheter för dem att övergå till bredd- och motionsidrott. Ledare och

föräldrar stöder barnen i att lära sig hanterar press, framgång och misslyckanden inom idrotten.

God hygien bör också tillgodoses inom barn- och ungdomsidrotten.

för att hälsoprincipen skall oMfattas bör;

• samtliga aktörers hälsa, välmåga och hygien prioriteras

• barn, ungdomar, motionärer och toppidrottare stödas likvärdigt

• hälsa och välfärd prioriteras framom idrottslig framgång och ekonomisk vinst

• de skadliga effekterna idrotten kan ha på individen minimeras

• verksamhetsformer som främjar det sociala kapitalet skapas och bevaras

• bruk av alkohol och andra rusmedel förbjudas vid idrottsplatserna

Den finlandssvenska idrottsrörelsen vill bedriva sin verksamhet så att den utvecklar aktörerna fysiskt, psykiskt, socialt och kulturellt. Förutom att tävlingsidrotten skall ske under hälsosamma former utgår vi i verksamheten från ett folkhälsoper- spektiv - vi vill göra människor sundare. Vi poängterar hälsa och välmående genom fysisk aktivitet i alla livsskeden. Idrotts- rörelsen värderar samarbete och värnar om det sociala kapitalet eftersom det starkt bidrar till välmåga och trygghet.

Användning av rusmedel och missbruk av läkemedel associeras och kopplas inte ihop med idrott och fysisk aktivitet. Inom all tränings-, tävlings- och evenemangsverksamhet är deltagarnas hälsa, trygghet och säkerhet central.

Hälsoprincipen

(6)

I orienteringens regelverk är det förbjudet att passera över tomter. På träningsbanan för 8–14 åringarna går idealrutten genom en stor gårdsplan. Du ser att många av barnen löper över gårdsplanen. Hur agerar du?

(7)

från princip till handling inoM barnidrotten Barn och ungdom skall erbjudas en socialt trygg miljö att idrotta i. Inom idrottsgemenskapen beaktas indi- viduella variationer i fråga om utvecklingstakt och talang – alla har rätt att idrotta på sin egen nivå.

Idrottens sociala värde prioriteras inom barn- och ungdomsverksamheten och en central del av verk- samheten är trygghet och kamratanda. Inom idrotts- verksamheten får barnen lära sig att visa hänsyn till andra och lär sig betydelsen av Fair Play. Barnen och ungdomarna skall lära sig idrottens regler och normer samt respektera dem – inget osportsligt beteende godkänns. Tillsammans med tränare, ledare och barn uppgörs gemensamma förhållningsregler.

Inom barn- och ungdomsidrotten är de unga i fokus, men samtligas insats är viktig. Tränare och ledare in- volverar föräldrarna när verksamheten planeras och

föräldrarna värdesätter ledarnas och tränarnas insat- ser. Samarbete mellan de organisationer där barnet är aktivt är centralt för att den unga skall må så bra som möjligt. Målsättningen med barn- och ungdoms- idrottsverksamheten är ”Idrott och rörelse för livet”.

Idrottsrörelsen erbjuder också ungdomar möjligheter att axla ansvar samt att skola sig till olika ledaruppdrag.

för att fostringsprincipen skall oMfattas bör;

• aktörernas kunskap och erfarenhet värnas om

• idrotten kännetecknas av deltagarnas trivsel och av att alla får delta

• utövarna utvecklas såväl fysiskt som mentalt

• samarbetet mellan skolan, hemmet och idrotten uppmuntras och stödas

• idrotten och motionen betraktas som en naturlig del av livet

Idrotten är en betydelsefull del av barnens och ungdomarnas uppväxt. Alla aktörer inom idrotten stöder tillsammans individens utveckling. Vuxna skall stöda alla barn i enlighet med deras behov så att det är tryggt att växa och utvecklas inom idrottsrörelsen. Den finlandssvenska idrottsrörelsen poängterar vikten av att utövarna får uppleva och mogna på livets alla plan. Idrotten erbjuder en värdefull finlandssvensk miljö att växa upp och utvecklas i.

fostringsprincipen

(8)

om ren miljö

Den finlandssvenska idrotts- och motionsverksamheten bedrivs med ansvar för miljön.

Inom verksamheten eftersträvas ett medvetet miljötänkande.

om ren idrott

Idrottsutövarna och de som verkar inom idrotten förbinder sig att jobba för en ren idrott.

De känner till och följer de gällande antidopingreglerna inom idrotten överlag och den egna grenen i enlighet med Finlands Antidopingkommittés regler.

om sund ekonomi

Idrottsverksamheten bedrivs enligt ekonomiskt hållbara principer och enligt samhällets lagar.

En god ekonomiförvaltning är en central del av idrottsorganisationens verksamhet.

följande publikationer har fungerat som referensmaterial och inspiration vid uppgörandet av programmet idrott för alla.

Rent Spel – SLU 2004 | Operation Spelregler – Nuori Suomi 2001 | Etisk kodeks for dansk konkurrenceidræt – Team Danmark och DIF 2006 | Idrott för barn – RF 2007 | Idrott för ungdom - RF 2007 | Jämställdhet – RF 2007 | Diskriminering – RF 2007

www.idrott.fi/etik

References

Related documents

Fler barn och ungdomar lär för livet och inte bara utvecklas inom idrotten. Riskerna för trakasserier och

RF-SISU distrikt ansvarar för att fördela projektmedel till föreningar vars SF inte uppfyller villkoren att fördela projektstöd IF barn- och ungdomsidrott.. Beräknat stöd

Alla idrottsföreningar som beviljas medel skall genomföra minst en strategikväll/dag kopplat till Strategi 2025 och/eller Anvisningar för barn och ungdomsidrott som leds

rakknivsuppsättningar är långt mer frekvent förekommande i gravmaterialet från bronsåldern än i de gravar med rituellt förknippad rekvisita. En slutsats som kan dras av detta är

Vidare menade ledaren att idrottsrörelsen inte hade tänkt igenom vad det innebär att ”öppna dörrar” för fler barn och ungdomar eller huruvida föreningar har möjlighet

Den fasta vårdkontakten har till arbetsuppgift att skapa en trygghet för patienten samt vara den person till vilken barnet och föräldrarna kan vända sig med sina frågor och

En slutsats av studien är att få specialidrottsförbund antar ett barnperspektiv i sina strategier för utveckling av svensk barn- och ungdomsidrott men många avser att arbeta

De menar att lärarna istället borde se det som ett medel för att höja kvaliteten i skolan och att lärarna redan idag gör en stor del av den dokumentation som krävs för