Samhällseffekter av Covid-19 i Hallands län
Senaste uppdatering: 2021-03-01
Sammanfattning
Som en följd av den andra smittvågen minskade återhämtningstakten i riket under sista kvartalet 2020.
Prognosen pekar på att tillväxttakten kommer att öka igen under det första kvartalet 2021 och sedan ta rejäl fart under det andra kvartalet . En förutsättning för att prognosen ska infrias är att en stor del av befolkningen är vaccinerade till sommaren. Att många har stor tilltro till vaccinets effekter avspeglar sig i det förbättrade stämningsläget bland näringslivet. Efter att ha varit nere och vänt på historiskt låga nivåer är nu konfidensindikatorn i Västsverige tillbaka på det historiska genomsnittet.
Även om de ekonomiska prognoserna tyder på en ljusning längre fram på året kvarstår historiskt sett höga arbetslöshetsnivåer. Nuvarande nivåer förväntas att öka något 2021, för att sedan sjunka tillbaka under 2022. I januari uppgick arbetslösheten i Hallands län till 7,1 procent och sedan pandemin har den ökat med 1,4 procentenheter. Fortsatt har länet en relativt sett låg arbetslöshetsnivå och har inte, sett till arbetslöshetsnivån, drabbats lika hårt som riket av pandemin. De senaste månaderna har arbetslöshetsnivån stabiliserats men redan utsatta grupper har nu fått ökad konkurrens om de lediga jobben. Det finns även stora inomregionala skillnader. I Hylte kommun, som har länets högsta arbetslöshet, ligger arbetslösheten på 11,6 procent medan den endast uppgår till 4,4 procent i Kungsbacka kommun.
Under 2020 ökade andelen anställda som berördes av konkurser jämfört med föregående år men nivån var lägre än i riket som helhet. De värst drabbade branscherna var bygg och hotell- och restaurang. En viss ökning av konkursgraden registrerades de sista månaderna 2020, vilket kan vara ett tecken på att uthålligheten inom en del brancher börjar att avta.
Konjunktur
Avmattad återhämtning men ökad framtidstro bland Västsvenska företag
Under det andra kvartalet 2020 störtdök den svenska ekonomin som en följd av de stora osäkerheter pan- demitillståndet medförde. Efter den första vågen följde en ökad ekonomisk aktivitet och BNP ökade mer än förväntat under det tredje kvartalet, bland annat som en följd av låga smittotal under sommarsemestern och, i jämförelse med andra länder, förhållandevis milda restriktioner. Under det fjärde kvartalet har dock smittspridningen återigen tilltagit och den andra vågen har fört med sig nya restriktioner och ökad för- siktighet, vilket har slagit hårt mot den ekonomiska återhämtningen. För helåret 2020 prognosticeras en minskning av BNP på -2,8 procent, vilket kan jämföras med 1,3 procent 2019 och 2 procent 2018.
Prognosen pekar på att den ekonomiska återhämtningen avstannar något även under det första kvartalet 2021 för att sedan ta ny fart under det andra kvartalet. En förutsättning är dock att den aviserade vac- cinationsplanen genomförs enligt förväntan och utan betydande avvikelser. Trots att ekonomin förväntas att stabiliseras under 2021 kommer arbetslösheten att förbli hög. Först under 2022 visar prognosen på att arbetslöshetsnivån sjunker tillbaka.
Konfidensindikatorn visar att stämningsläget bland de Västsvenska företagen (Q4 2020) ökat betydligt jäm- fört med första kvartalet 2020, då det lägsta värdet någonsin uppmättes. Under det sista kvartalet 2020 var stämningsläget tillbaka på det historiska genomsnittet för regionen (100). Tillverkningsindustrins kon- fidensindikator ökade något under kvartalet och pekar fortsatt på ett betydligt starkare stämningsläge än normalt. Konfidensindikatorn för tjänstesektorn och handeln närmade sig normalläge samtidigt som byggin- dustrin rapporterar fortsatt låga värden.
−5.0%
0.0%
5.0%
2006−1 2008−1 2010−1 2012−1 2014−1 2016−1 2018−1 2020−1 2022−1
År och kvartal
Procentuell förändring
Prognosperioden ryms inom rödmarkerat område
Förändring av BRP i Sverige Q1 2007− Q4 2022
Källa: Konjunkturinstitutet
Totala näringslivet
Tillverkningsindustrin Tjänstesektorn
Byggindustrin Handel
2007−1 2008−1 2009−1 2010−1 2011−1 2012−1 2013−1 2014−1 2015−1 2016−1 2017−1 2018−1 2019−1 2020−1 2021−1 2007−1 2008−1 2009−1 2010−1 2011−1 2012−1 2013−1 2014−1 2015−1 2016−1 2017−1 2018−1 2019−1 2020−1 2021−1
60 80 100 120
60 80 100 120
60 80 100 120
År och kvartal
Värde för konfidensindikator
Streckad linje anger historiskt genomsnitt
Konfidensindikatorn för Västsverige Q1 2007 − Q4 2020
Källa: Konjunkturinstitutet
Arbetsmarknad och näringsliv
En hög men stabiliserad arbetslöshetsnivå
Arbetslöshetsnivån i Hallands län är bland de lägsta i Sverige men i samband med pandemin har den ökat från 5,9 procent till 7,1 procent (1,2 procentenheter). I riket som helhet är 8,8 procent av den registerbaserade arbetskraften i arbetslöshet och sedan pandemin har den ökat med 1,4 procentenheter. Hallands län har med andra ord inte drabbats hårdare än riket sett till arbetslöshetsnivå. Men det är uppenbart att det finns regionala skillnader i hur pandemin har slagit mot de regionala arbetsmarknaderna. I Stockholms län, som har haft den högsta arbetslöshetsökningen, uppgår förändringen till 2,2 procentenheter. Förutom Stockholms län har Uppsala, Västmanland samt Västra Götaland haft en arbetslöshetsökning som överstiger riksgenomsnittet.
När pandemin bröt ut i början av året rådde mycket stor osäkerhet bland arbetsgivare och många vidtog omfattande försiktighetsåtgärder. Följden blev en kraftigt ökande arbetslöshet i länet under månaderna april, maj och juni. Ökningen under dessa månader var i paritet med de värsta tre månaderna under finanskrisen 2008. Men sedan augusti månad har arbetslöshetsnivån i länet stabiliserats och successivt minskat, om än i maklig takt. De senaste två månaderna har nivån dock varit oförändrad. Fortsatt är arbetslösheten i länet under nivån som rådde efter finanskrisen. På riksnivå är dock bedömningen att arbetslösheten kommer att öka något under 2021 och först 2022 förväntas nivåerna att sjunka tillbaka. Det är troligt att en liknande utveckling är att vänta även i Hallands län.
Bland kommunerna i länet varierar arbetslösheten från 4,4 procent (Kungsbacka) till 11,6 procent (Hylte).
Endast Hylte och Halmstads kommun har en arbetslöshetsnivå som överstiger riksgenomsnittet. Pandemin har slagit olika hårt mot kommunerna. I Falkenbergs kommun har arbetslösheten ökat med 1,6 procen- tenheter, det vill säga något över riksgenomsnittet. I Varbergs kommun uppgår ökningen under perioden endast till 0,9 procentenheter. Under januari månad minskade arbetslösheten i Kungsbacka och Laholm. I Falkenberg och Halmstad var den oförändrad samtidigt som den ökade något i Hylte och Varberg.
Stora skillnader mellan olika samhällsgrupper
Det råder omfattande skillnader i arbetslöshetsnivåer mellan olika grupper på den regionala arbetsmark- naden. I samband med kriser tenderar redan svaga grupper att få en än mer utsatt situation som en följd av att konkurrensen om de lediga jobben ökar. Sedan pandemin har arbetslöshetsnivåerna ökat för samtliga redovisade grupper men i olika utsträckning. Störst ökning har skett bland ungdomar 18-24 år. Detta beror dels på att gruppen oftast är bland de första att sägas upp då de är sist in på arbetsmarknaden, men även på att de i högre utsträckning är verksamma inom branscher som drabbats hårt av pandemin.
Utrikes födda har drabbats hårdare än inrikes födda sett till förändringar i arbetslöshetsnivå. Detta innebär att det stora gapet mellan grupperna sett till arbetsmarknadsetablering förstärkts ytterligare något. En anledning till att utlandsfödda drabbats hårdare beror sannolikt på att de är överrepresenterade inom många av de näringar som drabbats hårt av rådande restriktioner. Sett till utbildningsnivå är arbetslösheten låg bland personer med minst en gymnasial utbildning. Dock har den ökat relativt sett mycket för personer med en gymnasial utbildning, vilket innebär att det har skett ett tillflöde av utbildad arbetskraft som nu söker arbete. Konkurrensen har därför ökat för gruppen med förgymnasial utbildning som redan har en mycket hög arbetslöshetsnivå. Dock har inte ökningen för gruppen varit särskilt hög under pandemin, men skillnaden i utgångsläge jämfört med övriga utbildningsgrupper är dock betydande.
Kvinnor har en lägre arbetslöshetsnivå än män och har inte heller drabbats av pandemin i samma utsträck- ning. En trolig förklaring till detta är att kvinnor är överrepresenterade inom offentliga verksamheter, exempelvis vård och omsorg, som inte har haft några större neddragningar.
Hylte Kungsbacka Laholm Varberg
Halland Riket Falkenberg Halmstad
jan 2008 jan 2010 jan 2012 jan 2014 jan 2016 jan 2018 jan 2020 jan 2008 jan 2010 jan 2012 jan 2014 jan 2016 jan 2018 jan 2020 jan 2008 jan 2010 jan 2012 jan 2014 jan 2016 jan 2018 jan 2020 jan 2008 jan 2010 jan 2012 jan 2014 jan 2016 jan 2018 jan 2020
2.0%
4.0%
6.0%
8.0%
10.0%
12.0%
14.0%
2.0%
4.0%
6.0%
8.0%
10.0%
12.0%
14.0%
Månad och år
Total arbetslöshet
Streckad linje markerar riksgenomsnittet vid senaste mätningen
Total arbetslöshet januari 2008 − januari 2021
Källa: Arbetsförmedlingen
Kvinnor Män
Unga 18−24
Inrikes födda
Utrikes födda
Förgymnasialt utbildade Gymnasialt utbildade
Eftergymnasialt utbildade Samtliga
0.80%
1.00%
1.20%
1.40%
1.60%
5.0% 10.0% 15.0% 20.0%
Total arbetslöshet januari 2021
Förändring i arbetslöshet jan 2020 − jan 2021
Streckad linje markerar snittet för samtliga grupper
Arbetslöshet för olika samhällsgrupper i Hallands län
Källa: Arbetsförmedlingen
Stabiliserade varselnivåer
Under helåret 2020 berördes 1 894 personer i länet av varsel, vilket var något under nivåerna som registrerades i samband med finanskrisen (1 966 varsel 2008 och 2 277 varsel 2009). Nästan 70 procent av varslen registrerades under mars och april månad. Sedan dess har nivåerna stabiliserats och under januari månad registrerades 74 varsel i länet. Jämfört med riket har Hallands län haft en lägre varselfrekvens under 2020 mätt i relation till antalet sysselsatta i näringslivet. Detta beror dels på att toppen under mars och april var lägre i länet, dels på att nivån sedan dess varit något under riksgenomsnittet de flesta månaderna.
0 50 100
jan 2019 mar 2019 maj 2019 aug 2019 okt 2019 jan 2020 mar 2020 maj 2020 aug 2020 okt 2020 jan 2021
År och månad
Varsel per 10 000 sysselsatta
Hallands län Riket
Varseltillfällen per 10 000 sysselsatta januari 2019−januari 2021
Källa: Arbetsförmedlingen
Många anställda är eller har varit korttidsanställda
Företagen i regionen har under året fått statliga stöd i form av subventionerande korttidsanställningar. Vid den senaste avstämningen hade drygt 15 000 anställda i Hallands län fått korttidsstöd under perioden 2020- 04 - 2021-01, vilket motsvarar 16,8 procent av de sysselsatta inom näringslivet och 8 100 kr per sysselsatt.
Detta är något under riksgenomsnittet – som i hög utsträckning dras upp av storstadsregionerna Stockholm och Västra Götaland – men något över medianen.
I Hallands län har företagen beviljats sammanlagt 730 miljoner kronor i kortidsstöd och de största mot- tagarbranscherna, sett till antalet anställda som omfattas, är tillverkningsindustrin (4 641 personer) och handelssektorn (4 218 personer). Sett till andelen berörda inom branschen är hotell- och restaurang den största mottagarbranschen (35 procent).
0 5 10
Västra Götaland Södermanland Stockholm Jönköping Riket Värmland Halland Kalmar Västmanland Gävleborg Kronoberg Östergötland Jämtland Skåne Västernorrland Västerbotten Örebro Uppsala Dalarna Norrbotten Blekinge Gotland
Region
KTA−stöd i tkr per sysselsatt
Streckad linje markerar riksgenomsnittet
Utbetalt stöd för KTA (tkr per anställd) april 2020 − januari 2021
Källa: Tillväxtverket
Antalet anställda berörda av konkurser ökade något under 2020
Under 2020 drabbades 555 anställda i Hallands län av konkurser. Nivån var något över genomsnittet för den senaste femårsperioden men ingen toppnotering för ett enskilt år, exempelvis omfattades 613 anställda av konkurser under 2018. Ur ett jämförande perspektiv var det färre anställda i Halland som drabbades av konkurser under 2020 än i riket. De mest konkursdrabbade branscherna i länet under 2020 var bygg och hotell- och restaurang.
De förhållandevis låga konkursnivåerna, här mätt som antalet anställda berörda av konkurs, indikerar att många företag har anpassat sina verksamheter efter rådande förhållanden. Även de stöd som finns att tillgå kan ha haft en mildrande effekt. Dock syns en viss nivåökning i antalet anställda berörda av konkurser under de senaste månaderna och nivån är högre än vad den var motsvarande period föregående år. Detta kan vara ett utslag av att uthålligheten i viss mån börjar sina bland företag som drabbats av minskad efterfrågan och de rådande restriktionerna.
50 70 90
2012 2016 2020
År
Anställda berörda av konkurs per 10 000 sysselsatta
Halland Riket
Per 10 000 anställda t.om. januari 2021
Anställda berörda av konkurs 2009−2021
Källa: SCB
50 100
jan 2019 mar 2019 maj 2019 aug 2019 okt 2019 jan 2020 mar 2020 maj 2020 aug 2020 okt 2020 jan 2021
År och månad
Antalet anställda berörda av konkurs
3−månaders glidande medelvärde Per månad
Tal per månad och glidande medelvärde (3 månader)
Anställda berörda av konkurs i Hallands län per månad
Källa: SCB
Resande och rörlighet
Stort tapp i antalet gästnätter under 2020
Pandemin har slagit hårt mot turismen i hela världen och det globala resandet har sjunkit dramatiskt.
Resebranschen är under hård press och allt från stora flygbolag till mindre hotell har märkt av de förändrade förhållandena. I Sverige minskade antalet gästnätter med hela 36 procent under 2020, vilket ska ses i ljuset av att en minskning inte har registrerades någon gång tidigare under perioden 2009–2019.
Även i Hallands län hade övernattningsanläggningarna en betydligt lägre beläggning under 2020. Jämfört med föregående år minskade antalet gästnätter med 20 procent, vilket innebär 576 000 övernattningar i faktiska tal. Pandemins genomslag syns tydligt i statistiken då antalet gästnätter sjönk radikalt från och med mars månad. I relativa tal avtog minskningstakten något under sommarmånaderna men i faktiska tal var tappet stort jämfört med föregående års sommar. Även under senhösten och vintermånaderna sjönk antalet gästnätter i länet kraftigt jämfört med 2019.
13.5 21.2 −26.9 −56.2 −31.5 −19 −22.2 −9.5 −10.6 4.8 −42.4 −36
0 250000 500000 750000
jan 2019 jul 2019 jan 2020 jul 2020 jan 2021
År och månad
Antal gästnätter
Etiketter visar förändring jämfört med föregående års månad i %
Antal gästnätter i Hallands län januari 2019−december 2020
Källa: Tillväxtverket. Observera att statistiken för 2020 är preliminär
Färre människor besöker arbetsplatser och kollektivtrafikstationer
När pandemin briserade under första kvartalet 2020 sjönk besöken på arbetsplatser och kollektivtrafiksta- tioner i länet kraftigt. Jämfört med månaderna innan krisen minskade antalet besök på arbetsplatser med ungefär 25 procent. Efter sommarsemestern, när smittspridning varit låg, ökade närvaron på arbetsplatser något återigen för att sedan sjunka tillbaka i samband med den andra vågen. Efter julledigheten har antalet arbetsplatsbesök återigen sjunkit ned till – 25 procent.
Även antalet besök vid kollektivtrafikstationer har minskat i en mycket hög omfattning under pandemin.
När det gäller besök på livsmedelsbutiker och apotek har antalet besök inte förändrats nämnvärt under pandemin. En viss ökning syntes under sommarmånaderna vilket dels kan bero på minskad smittspridning, dels på att länets befolkning ökar under sommarmånaderna med anledning av sommargäster. För detaljhan- deln och rekreationsplatser är rörelserna mer dramatiska under perioden. Under sommarmånaderna ökade besöken kraftigt på dessa platser, vilket ses i ljuset av att jämförelsepunkten är mindre turistintensiva må- nader. Den senaste tidens restriktioner gällande gallerior och liknande platser ser dock ut att ha haft effekt på människors rörelsemönster. Under februari månad har antalet besök i butiker och restauranger minskat avsevärt jämfört med referensperioden.
Kollektivtrafikstationer Livsmedelsbutiker och apotek
Arbetsplatser Detaljhandel och rekreation
apr 2020 jul 2020 okt 2020 jan 2021 apr 2020 jul 2020 okt 2020 jan 2021
−40%
0%
40%
−40%
0%
40%
Månad och år
Förändring i rörlighet jämfört med februari 2020
14−dagars rullande medelvärde, lördagar och söndagar är exkluderade
Platsdata för Hallands län
Källa: Google
Om statistiken
Konjunktur
Allmänt
BNP-prognosen är hämtad från Konkjunkturinstitutet och baseras på data fram till den 14 december.
Statistiken om företagens stämningsläge (konfidensindikatorn) är hämtad från Konjunkturinstitutet. Kon- fidensindikatorn för det totala näringslivet är ett medelvärde på industrins, byggindustrins, handelns och tjänstesektorns konfidensindikatorer.
Den regionala redovisningen bygger inte på företagsurval som är stratifierade på region utan på en efter- stratifiering av Konjunkturbarometerns befintliga urval (som är stratifierade på bransch och storleksklass).
Därför görs ingen uppräkning av svaren mot populationen såsom i den ordinarie Konjunkturbarometern och man kan inte jämföra läget i en region med läget i hela landet genom att jämföra nivån på konfidensindika- torn/variabeln för regionen med den konfidensindikator/variabel som gäller hela Sverige.
Tolkning av Konfidensindikatorns utfall: värden över 100 motsvarar en starkare ekonomisk tillväxt än nor- malt och värden över 110 en mycket starkare tillväxt än normalt. Värden under 100 respektive under 90 har motsvarande tolkning i termer av svagare och mycket svagare tillväxt än normalt.
Konfidensindikatorn beräknas som ett medelvärde av nettotalen (säsongsrensade och standardiserade) för ett antal frågor om nuläge och förväntningar gällande orderstock, lager, antalet anställda, efterfrågan på tjänster och lagervolym.
Senaste uppdatering
BNP-prognos: 2020-12-17, Konjunkturinstitutet Regional konfidensindikator: 2020-12-17, Konjunkturinsti- tutet Nationell konfidensindikator på branschnivå: 2020-02-25, Konjunkturinstitutet
Nästa uppdatering
BNP-prognos: 2021-03-31, Konjunkturinstitutet Regional konfidensindikator: 2021-03-31, Konjunkturinsti- tutet
Arbetsmarknad och näringsliv
Allmänt
Arbetslöshetsstatistiken är hämtad från Arbetsförmedlingen. Med total arbetslöshet avses andel personer av den registerbaserade arbetskraften som är öppet arbetlösa eller inskrivna i program. Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik relateras alltså till den registerbaserade arbetskraften och beräknas enligt följande:
Täljaren består av Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik över totalt inskrivna arbetslösa (summan av inskrivna öppet arbetslösa och sökande i program). Nämnaren består av den registerbaserade arbetskraften.
För att skapa den registerbaserade arbetskraften adderas arbetsförmedlingens uppgifter om antalet öppet arbetslösa och antalet sökande i program till antalet förvärvsarbetande i nattbefolkningen. Detta innebär exempelvis att personer som studerar på heltid och inte söker arbete inte är medräknade i statistiken.
Observera att arbetslöshetsstatistiken för olika grupper kan vara överlappande. Exempelvis kan en person
att förutsäga arbetslöshetsnivån. Låga varseltal innebär inte nödvändigtvis att arbetslösheten inte kommer att öka.
Statistiken om antalet anställda berörda av konkurser är hämtad från Tillväxtanalys. Att se till antalet anställda berörda av konkurs istället för antalet konkurser ger en mer tillförlitlig bild över hur arbetsmark- naden påverkas av konkurser.
Statistiken om korttidsanställda är hämtad från Tillväxtverket. Att observera är att statistiken omfat- tar totalt utbetalt belopp och antalet berörda totalt för perioden 2020-04 - 2021-01 och är således ingen ögonblicksbild över hur många som är korttidsanställda för tillfället.
Senaste uppdatering
Arbetslöshetsstatistik: 2021-02-11, Arbetsförmedlingen Varselstatistik: 2021-02-11, Arbetsförmedlingen Konkursstatistik: 2021-02-15, Tillväxtanalys KTA-statistik: 2021-03-01, Tillväxtverket
Nästa uppdatering
Arbetslöshetsstatistik: 2020-03-11, Arbetsförmedlingen Varselstatistik: 2021-03-11, Arbetsförmedlingen Konkursstatistik: 2021-03-15, Tillväxtanalys KTA-statistik: 2021-03-15, Tillväxtverket
Rörlighet och resande
Allmänt
Statistiken om gästnätter är hämtad från Tillväxtverket och SCB. Månadsstatistiken för 2020 är preliminär och fastställs först under våren.
Uppgifter om människors rörelsemönster är hämtad från Googles rörelsedata. Siffrorna avser den procentuella avvikelsen för antalet människor som vistas på olika platser i samhället, jämfört med en baslinje baserad på data från perioden 3 januari till 6 februari 2020. Baslinjen är beräknad som medianantalet besökare för den specifika veckodagen under referensperioden 3 januari till 6 februari. Om baslinjevärdet för antalet besökare i parker på måndagar är 100, och det under en måndag varit 75 besökare i parker, kommer således grafen visa -25%. Eftersom referensperioden utgår från data från vintern 2020, ska vissa tolkningar göras med försiktighet. Det är exempelvis normalt att antalet besökare i parker ökar, eller att antalet personer som befinner sig på sin arbetsplats minskar, under sommarmånaderna.
Senaste uppdatering
Gästnätter: 2021-02-04, Tillväxtverket och SCB Platsbesök: 2021-02-19, Google
Nästa uppdatering
Gästnätter: 2021-03-05, Tillväxtverket och SCB Platsbesök: 2021-03-15, Google
