Vidareutbildning i kulturmötesfrågor Ett kulturellt ledarskap i förskolan

Invandring och kulturmöten SSA246, VT20

Lärare: Anna Carling

Författare: Xandra Törnström 2020-05-23

Vidareutbildning i kulturmötesfrågor Ett kulturellt ledarskap i förskolan

DEN 28 APRIL 2020

XANDRA TÖRNSTRÖM

1

Innehåll

1. Inledning ... 2

1.1 Val av organisation ... 3

1.2 Förslag på vidareutbildning ... 3

2. Kulturellt ledarskap ... 4

2.1 Språk ... 5

2.2 Identitet ... 5

2.3 Kultur ... 6

3.Avslutande ord ... 6

Referenslista ... 7

2

1. Inledning

I dag lever vi i en skenande värld och I linje med Wedin och Musk (2010:9) menar jag att vi nu lever i ett senmodernt samhälle som är präglat av både föränderlighet och komplexitet vilket kan tolkas som ett symtom på rörlighet.

Öppnare gränser inom Europa har medfört att människor idag inte bara flyttar inom länder utan även mellan länder. Sedan 1972 har krig och konflikter utanför Europa medfört en ökad flykting och anhöriginvandring till Sverige (Byström & Frohnert 2017: i-1). Wedin och Musk (2010:9) vittnar om att detta har lett till en ökad etnisk, språklig och kulturella mångfald vilket satt krav på den svenska skolans mottagande av barn med olika språkliga, etniska och kulturella bakgrunder. György-ullholm (2010:29–30) understryker att etnisk identitet består av två delar.

En självidentifikation och en tillskrivelse av andra. Vårt sociala samspel blir så ledes avgörande för vår identitet. En individ väljer delvis sin identitet samtidigt som hen även blir tilldelad en av andra. Tilldelandet sker ofta utifrån ytlig bemärkelse så som hudfärg, hårfärg eller avvikande kläder. Detta sker i mångt och mycket på grund av att vår mänskliga natur strävar efter kategoriserande av tillvaron – vi tar därför vad vi har i situationen istället för att ifrågasätta våra egna antaganden. De ytliga attribut skapar i sin tur en imaginär grupp, en definierad minoritet som skiljer sig från den majoritet som jag själv anser mig tillhöra och därmed stärker majoritetens sammanhållning. Faktum är dock att den imaginära gruppen kanske helt saknar gemenskap och skapas således snarare av majoriteten som ett syfte att stärka deras sammanhållning. Musk (2010:56) likt György-ullholm understryker att identitet skapas genom det sociala samspelet och betonat individens användande av identitetsskapande handlingar, där språket är avgörande. Språksamhörighet har enligt Musk (2010:74) två vägar ett så kallat språkarv och en språkidentifikation. Det Musk poängterar med detta är således att det är fullt möjligt att ansluta sig till en grupp med ett annat modersmål än det egna men att det förutsätter kunskaper i det använda språket i gruppen. Har man istället en bristfällig språkfärdighet försvagar detta samhörighetskänslan och brist på samhörighetskänsla kan i ett sådant tillstånd istället leda till minskat intresse för att förbättra sina språkfärdigheter. Minskade språkfärdigheter skapar större distans mellan majoritet och minoritetsgrupper och resulterar i en form av negativ spiral där identitetsskapandet påverkas negativt. Med denna kunskap står det klar för mig att samhörighet mellan olika grupper kräver ordentliga insatser och min övertygelse är att dessa insatser bör komma så fort som möjligt för att kunna motverka en påbörjan av den negativa spiralen. Det är således otroligt viktigt att skolan men också förskolan har resurser för att hantera dessa utmaningar. Tyvärr vittnar Nihad (2010:14) om det motsatta.

Nihad lyfter fram att skolinspektionen 2009 riktade hård kritik mot ett urval av skolor i Sverige.

Kritiken har handlat om nyanlända elever, elevers fysiska avskiljande, personalens bristande kunskaper, brist på policydokument och genomgående låg undervisnings nivå.

Mycket av vår litteratur fokuserar på skolan men eftersom jag arbetar i förskolan och dessutom på en mångkulturell förskola är min ambition att använda forskningen som finns om skolan men fokusera min vidareutbildning mot förskolan. Detta därför att jag menar att tidiga insatser kan förebygga utanförskap i skolan. Förskolan kan därmed fungera som en underbyggd länk till skolan. Den förskolan som jag riktar denna utbildning till har redan ett etablerat mångkulturellt arbete där samtliga medarbetare på förskolan var med och utarbetade handlingsplanen för modersmålsundervisning. Vidare har de en kulturvecka där de bjuder in föräldrar samt äter mat från de 5 största kulturer som finns på förskolan samt lyssnar på musik

Children must be taught how to think not what to think

- Margaret Mead

3 från deras för tillfället använda språk på förskolan. De gör flaggor och lär sig vilka länder som barnen kommer ifrån men också vart de bor idag och vad som är typiskt svenskt.

Jag vill dock utveckla detta till ett integrerat arbete som sker på daglig basis, ett så kallat kulturellt ledarskap. Ett kulturellt ledarskap innebär att förskolan skapar meningsfullhet dagligen inför de olika kulturerna som finns på förskolan och arbetar tillvaratagande på samtliga språk som finns på förskolan. Man kan tex arbeta i tvärgrupper över förskolegrupperna för att samla de som har samma språk och arbeta med språket på grundläggande nivåer. Man kan inkludera olika språk för lättare begrepp i samling. För de barn som dessutom inte har svenska är det extra viktigt att barnen får ta del av de svenska begreppen likväl som på sitt eget språk.

Extra viktigt tycker jag är ledarskapet i att coacha immigrerade föräldrar och att tänka på de icke verbala språket i bemötande av föräldrar men också hjälpa och guidar dem in i det svenska samhället samtidigt som förskolelärarna behöver vara öppna för att lära från föräldrarna. Jag vill utveckla ett så kallat medvetet kulturellt ledarskap där det finns en förståelse för att den svenska kultur samt media har färgat uppfattningen och förståelsen av det vi möter.

1.1 Val av organisation

Förskolan idag står inför ett otroligt viktigt uppdrag vad det gäller kulturella möten. Tidvis kommer förskolan vara den första svenska kontakten för ett barn men kanske även för nyanlända föräldrar i Sverige. Både förskolans läroplan och barnkonventionen skapar ramverk för hur förskolan bör arbeta främjande för både en acceptans för olika kulturer men också undervisande för den svenska kulturen. Förskolans läroplan lyfter fram människolivets okränkbarhet samt de faktum att inget barn får bli subjekt för diskriminering. Vidare slår läroplanen fast att förskola skall främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång önskan att lära sig. (Lpfö18:5). Nihad (2010:25) understryker att tidigare forskning tyder på att det behövs en riktad uppmärksamhet mot interaktionerna mellan aktörer i skolans vardag då dessa är med och lägger grunden för de faktorer som påverkar elevers identitetsutveckling.

Enligt mig är det minst lika viktigt att påbörja detta redan i förskolan. Om förskolan är den första svenska kontakten för immigrerade behöver förskolan arbeta mer djupgående för att denna kontakt ska vara en positiv upplevelse. Vidare lyfter Nihad (2010:29) fram att det klasser där elever har olika bakgrund, skolbakgrund, språkliga kunskaper och eventuella trauman har ett extra viktigt uppdrag. Lärare behöver både förstå och ta hänsyn till interaktionen och framförallt försöka se till och skapa ett stödjande närverk för de enskilda eleverna, detta argument grundar Nihad på en forskning av Rondell-olgac. I och med detta kan vi förstå att förskolan står inför utmaningar vad det gäller kulturmöten och behöver därför grundläggande stöd för att kunna utveckla ett kulturellt ledarskap. Utbildningen riktar sig till de förskolor som behöver utveckla sitt kulturella ledarskap i linje med sin mångkulturella barngrupp.

Utbildningen sträcker sig över två eftermiddagars och riktar sig till samtliga inom förskolan.

1.2 Förslag på vidareutbildning

Utbildningen som jag valt att benämna kulturellt ledarskap har två delsyften.

(1)

Dels handlar det om att skapa en förståelse för vikten av barnens kultur, identitetens koppling till kulturen och språkets relation till dessa. Helt enkelt att förstå innebörden av kultur för det enskilda barnet i förskolan.

4 Varför är detta viktigt? Detta är viktigt därför att läroplanen slår fast att förskolan ska främja barns identitetsutveckling och erbjuda modersmålsstöd och arbeta accepterande över kulturgränser. Det är också viktigt därför att acceptansen för den egna kulturen hos barnet kan främja utvecklingen av en ny ”svensk identitet”. Det kan också understödja en allmän gemenskap och acceptans för olikheter vilket är något som ett mångkulturellt samhälle bör bygga på. Det finns en fördel att arbeta gediget med detta då det skapar möjligheter för ett livslångs lärandet vilket är ett strävandemål i läroplanen.

(2)

Dels handlar det om att utveckla pedagogernas egen förmågan till att vara en kulturell ledare för både barn och föräldrar och på så sätt vara en länk in i det svenska samhället. Pedagogerna behöver bli medvetna om sina egna fördomar, hur sådana fördomar skapas och hur de kan hanteras.

Varför är detta viktigt? Detta är viktigt eftersom förskolepersonalen kan vara den första kontakten med det svenska samhället både för barnen och föräldrarna. Vi behöver därför utbilda förskolepersonalen till en acceptans för kulturella skillnader och träna dem i ett kulturellt ledarskap. Det handlar både om att vara en förebild för det svenska samhället vad det gäller mötet med nyinkomna svenskar men också en förebild för den acceptans för skillnader som kan utveckla vårt samhälle. Vi behöver också leda våra medmänniskor in i en svensk identitet, detta görs inte genom konflikt, missförstånd och rädsla. Förskolan behöver forma ett klimat där vi kan stödja de kulturella skillnader som finns samtidigt som vi gemensamt utvecklar den svenska kulturen till något gemensamt. Detta diskuteras av Nihan (2010:31) i form av kulturkompetens, demokratiskt förhållningsätt, tillgång till samhällsspråket och modermålserkännande.

Förskolelärarna behöver få insyn interkulturell kommunikation¹ och innebörden av att bemöta människor från andra kulturer – insyn i den så kallade kvadrat och cirkel kulturen. Utbildningen är utformad genom Powerpointpresentation och diskussioner tillsammans och i grupp vad de gäller både innebörden av modersmål, identitetshandlingar och kulturtillhörighet samt interkulturell kommunikation och olika sätt att förhålla oss till varandra (detta görs främst genom exempel och forskning)

2. Kulturellt ledarskap

Sverige likt andra europeiska länder bedriver undervisning utifrån en icke konventionell inriktning. Andersson (2009:20) diskuterar det faktum att många lärare idag känner sig osäkra och stöter på hinder i den interkulturella pedagogiken när de stöter på invandrar som kommer från länder där religionen genomsyrar hela individens verklighetsuppfattning. Andersson (2009:20) understryker att det i sådana fall främst brukar rör sig om förskjutning i auktoritet, prestige samt ansvarsområden. Vidare tenderar språkfrågan att vara den mest fundamentala delen vad det gäller interkulturell pedagogik samtidigt som modersmål vs svenska är en kontroversiell fråga (Andersson 2009:22). Förskolan kan förvänta sig en ökad kunskap och förståelse för att bemöta föräldrar till barn från andra kulturer. Det kommer även att få en ökad förståelse för varför en del möten kan ha blivit fel och skapa möjligheter för att underlätta möten i framtiden. De får även en djupare kunskap om hur viktig kulturell tillhörighet, modersmål och utvecklandet av en identitet är för barnet. Ett kulturellt ledarskap handlar om att ständigt vara medveten om att och hur den egna och andras kulturer inverkar på situationen och hur viktigt

1 Interkulturellt perspektiv handlar om att själva mötet mellan människor är det centrala (Andersson 2009:27)

5 denna kunskap är för barnets utveckling. Idén om kulturellt ledarskap växte fram utifrån en autoetnografisk studie om kulturellt ledarskap av Lowery. Kulturellt ledarskap enligt Lowery (2018) handlar om att sträva efter att bejaka etiska och moraliska värden. Lowery (2018) pekar delvis på att ökad självmedvetenhet som lärare medför att lärare tillämpar etisk känslighet inför beslutsfattande.

Det kulturella ledarskapet ska därmed grunda sig på (1) ett projektbaserat arbete tex tvärgrupper (2) en tydlig och upprepad kommunikation med föräldrar, (3) utrymme för olika tillfällen för att uttrycka sig och ta sig an kunskap på, (4) en meningsfullhet mellan kulturerna som skapas av pedagogerna (5) en kulturell förespråkare dvs. någon som navigerar som ett socialt stöd.

2.1 Språk

Pedagogerna behöver lära sig om verbal och icke verbal kommunikation och att olika symboler har olika innebörd i olika kulturer. Stier (2009:48) understryker att otillräckliga språkliga kunskaper kan medföra att en fullständig förståelse för det som sägs går förlorad. Jag tror att det är viktigt att förskolan inför varje inskolning av barn tar reda på barnet modersmål detta för att man på bästa sätt ska kunna bemöta både barn och föräldrar. Pedagogerna kan även använda bildstöd som del i kommunikationen. Magnusson (2010:79) lyfter nämligen fram att bristande språkkunskaper bidrar till en känsla av underlägsenhet. Även om vi inte kan tala ett helt nytt språk kan pedagogerna bjuda in med några enstaka ord och bilder som stöd. Även Stier (2009:36–37) lyfter fram vikten av den språkliga gemenskapen. När en språkligt gemenskap möts av en barriärer kan vi tillskriva varandra fel attribut. Stier understryker att man lätt missbedömer dem som inte har ett utvecklat svenskt språk som omotiverade, svagbegåvade eller ointresserade. Medvetenhet för detta kan dock motverka sådana tillskrivningar. När vi stöter på människor i vardagen så bildar vi nämligen oss en snabb uppfattning om människor.

Har vi inte så mycket information om människan så tar man det man har att gå på, vilket medför att man lätt tillskriver personer attribut utifrån etnicitet, kultur, land, språk osv. Har vi dessutom tidigare blivit påverkad av den mediala bilden av immigranter och invandrare i Sverige är det extra lätt att vi felbedömer människor och tar den information som vi ”har”. Stier (2009:46)) diskuterar kommunikation som en process av ömsesidigt utbyte av symboler, vilket skapar relationer. Det är således enligt Stier kommunikationen som skapar möjlighet för gemenskap och identitet och detta behöver utarbetas på olika vis beroende på situation och möte och jag menar att medvetenhet är nyckeln till en god start.

2.2 Identitet

Stier (2010:.91–93) lyfter fram att vår identitet består av våra personliga egenskaper och sociala tillhörigheter. Identitet kan även vara en känsla som är osynlig men som har stor betydelse för människan, tex hur man upplever sig själv i ett socialt samspel och hur man tolkar att andra ser på en därför är mötet med förskolepersonalen otroligt viktigt. Vidare understryker Stier (2003:22) att identiteten är beroende av individens självupplevda identitet men även av samhällets struktur och kultur. En identiteten existerar således i samspel med och påverkas av sin omgivning. Som individer är vi reflekterande och påverkas på grund av vår position i relation till andra men även vår självuppfattning, självbild och självkänsla. I relation till detta lyfter Nihad (2010:28) fram betydelsen av modersmålet för språkutveckling. Detta därför att modersmålet är viktigt både för identitetsutvecklingen men också för att bemöta föräldrar och

6 samarbeta med vuxna. Pedagoger ska därför arbeta integrerande med barnets modersmål för att underlätta dennes identitetsutveckling.

2.3 Kultur

Kultur är ett svårdefinierat begrepp och Andersson (2009:27) lyfter fram att kulturbegreppet har omkring 200 accepterade definitioner. Den socialantropologiska innebörden som också går i linje med detta arbete ger kulturbegreppet en innebörd av både gemensam livsform och världsbild. Denna innebörd av kulturbegreppet inrymmer även en del av den så kallade finkulturen så som folkliga företeelser dvs. julfirande och andra traditioner. Den socialantropologiska förståelsen av kultur innefattar även synliga beteenden samt sätt att tänka och reagera på vilket gör att kulturen bakom detta inte alltid blir synlig och vi feltolkar det som personlighetsegenskaper. Som förstått påverkar vår kulturella bakgrund således vår interaktion med andra människor speciellt med människor från andra kulturer. Andersson (2009:28) lyfter fram tre olika påverkansnivåer vilka är: (1) kulturella referensramar och antaganden, (2) vanor och traditioner samt (3) kulturella värderingar. Trots den grova

hårdragningen är det även viktigt att bära med sig att kulturen kan delas upp i cirkel – och kvadrat kultur. Detta kan tänkas underlätta det kulturella ledarskapet, det interkulturella mötet och öka den

djupare förståelsen av skillnaderna samt därmed även minska missförstånd och onödiga

”konflikter” i mötet med föräldrar. Kort sagt betonar Andersson (2009:28) att cirkelkulturer är de jordnära kulturerna där verkligheten uppfattas sammansatt, tvetydig och ogripbar. Här spelar traditioner stor roll, familjen och släkten har en fundamental betydelse och naturen styr rytmen.

Det kollektiva är identitetsskapande då individen endast är något i relation till sitt kollektiv och människors livssyn är religiöst präglad. I kvadratkulturer är det istället klockan och almanackan som styr rytmen, individen har en sekulariserad livssyn och tekniken är välutvecklad. Familjer och släkt har vag betydelse för individen och det är det individualistiska som styr, funktioner är således viktigare än relationer. Vi som vill arbeta med ett kulturellt ledarskap behöver därför bli medveten om detta, det är medvetenheten som gör att vi kan förhålla oss med respekt för varandras olikheter. Den vanligaste och oftast tuffaste kulturkrocken sker nämligen i det som kan kallas för oreflekterade beteenden så som kroppsavstånd och beröring men även missförstånd över olika förståelse av tid och rum.

3.Avslutande ord

Kulturmöten står inför otroliga utmaningar om människor inte hängivet och reflekterande tänker över sina fördomar. Samtidigt står en hängiven förskolepersonal inför ett av det finaste uppdragen man som medmänniska kan få – att vara med och forma ett mångkulturella Sverige med hög acceptans och starka trygga individer som ser vår värld som allas gemensamma. De som inte tidigare redan lärt sig grundläggande mänsklighet har på grund av eller kanske tack vare denna Covid -19 pandemin som drabbat hela världen fått lära sig att vår planet inte skiljer på hudfärg, etnicitet eller kultur. Hela världen är drabbad – även om vi är rustade olika för att klara av det. Vi har alla fått inse att makt, skönhet och

pengar är värdelösa då de inte kan ge oss de syre vi kämpar för. Kramar och pussar har blivit ett vapen och att inte besöka familjen har helt plötsligt blivit en kärlekshandling som vi alla behöver adaptera oss till.

Luften, jorden, vattnet och himmelen mår bra utan oss människor, vi är jordens gäster inte hens mästare.

I Sverige har ni mycket klockor men ingen tid

- Afrikans kvinna

Man is condemned to be free:

because once thrown into the world, he is responsible for everything he does. – Sarte

7

Referenslista

Andersson, A. (2009). Från problem till resurs. En hjälp för skolpersonalen att bygga upp interkulturell kompetens.

Byström, M. och Frohnert, P. (2017). Invandringens historia – från ”folkhemmet” till dagens Sverige.

Delegation från Migrationsverket. Kunskapsöversikt 2017:5.

Cialdini, R. (2005) Påverkan – teori och praktik. Liber.

György-ullholm, K. (2010). Flerspråkighet, enspråkighet och etnisk identitet i Flerspråkighet, identitet och lärande – skola i ett föränderligt samhället. Studentlitteratur

Illman, R. & Nynäs, P. (2017). Kultur, människa, möte – ett humanistiskt perpsktiv

Lowery, C. (2018). An autoethnography of culturally relevant leadership as moral practice: Lived experiences through a scholar-practitioner lens. Ohio University. The qualitative report.

Magnusson, J.E (2010). Språk som ingång i gemenskap i Flerspråkighet, identitet och lärande – skola i ett föränderligt samhället. Studentlitteratur

Musk, N. (2010). Identitet som dynamisk process: exemplet tvåspråkiga ungdommar i Wales i Flerspråkighet, identitet och lärande – skola i ett föränderligt samhället. Studentlitteratur

Nihad, B. (2010) Nyanlända och lärande, en forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. MTM

Stier, J. & Kjellin, M. (2009). Interkulturellt samspel i skolan. Studentlitteratur

Skolverket: curriculum for the preschool Lpfö18, AB Typoform

Wedin, Å. Et al. (2010) Flerspråkighet, identitet och lärande – skola i ett föränderligt samhället.

Studentlitteratur