Bottenfauna i Värmlands län 2011
Del 1
omslag: linsräkan limnadia lenticularis, foto: sven-Åke berglind, länsstyrelsen värmland
Försurningen har under de senaste decennierna varit ett stort och allvarligt miljöproblem. Främst förbränningen av fossila ämnen så som kol och olja har gett upphov till luftburna svavel- och
kväveföreningar, vilka reagerar med vattenånga för att skapa svavel- och salpetersyra, som sedan faller till marken och orsakar försurning. Skogsindustrin tar numera ofta även ut såväl gren- som rotmaterial från avverkningar, vilka innehåller ämnen som motverkar försurning. Försurning är därför ett högst pågående miljöproblem. För att motverka försurningens effekter kalkas sjöar och vattendrag.
Det finns också andra miljöproblem, som övergödning. Förutom kväveföreningar, som till stor del kommer från förbränning, sker också läckage från bl.a. jordbruk. Övergödningen leder till att
vattendrag och sjöar växer igen, och att syreförbrukning och sedimentation ökar. Det finns också mera smygande problem i form av utläckage av giftiga ämnen.
För att få reda på hur kalkningsinsatserna lyckats under året, och hur övrigt status är i vattendragen genomförs kemiska och biologiska provtagningar. De kemiska proven är viktiga, men ger bara en ögonblicksbild av hur vattenkemin ser ut. De biologiska undersökningarna, där kiselalgsprovtagning är ett av programmen, kan ge en bättre bild av hur vattenkemin ser ut under året. De olika arterna och grupperna av kiselalger förekommer nämligen vid olika pH-värden, olika näringsbelastningar och olika grad av förorening.
Kiselalgsprovtagningen ger därför även en bild av hur bl.a. näringsstatusen är i vattendrag, vilket berör andra miljöproblem, som övergödning, organiska föroreningar, m.m.
Medins Biologi AB, på uppdrag av Länsstyrelsen i Värmlands län har under året genomfört kiselalgsanalyser, vilka presenteras i denna rapport.
Författarna svarar för de bedömningar och slutsatser som framförs i rapporten och kan inte åberopas som Länsstyrelsens ställningstagande.
Trevlig läsning!
Jens Andersson, Länsstyrelsen i Värmlands län.
Mats Medin
Anna Henricsson
Carin Nilsson
Karin Johansson
Mikael Christensson
1.0 2012-04-30 Titel
Bottenfauna i Värmlands län 2011 Författare
Mats Medin Anna Henricsson Karin Johansson Mikael Christensson Carin Nilsson
Bilaga 1
Sammanfattning
På uppdrag av Länsstyrelsen i Värmlands län har Medins Biologi AB under hösten 2011 genomfört bottenfaunaundersökningar i ett stort antal sjöar och vattendrag. Undersök- ningarna utfördes inom ramen för kalkningsuppföljning i länet. Utifrån en sammanväg- ning av artsammansättning och flera index har resultatet av bottenfaunaundersökningen expertbedömts med avseende på surhet, näringsämnesbelastning och hydromorfologisk- påverkan. Bottenfaunan statusklassades enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder med avseende på surhet, ekologisk status och eutrofiering. Materialet har även använts för att utvärdera bottenfaunans naturvärde.
Sammanlagt undersöktes 121 lokaler, varav 106 ingår i någon form av kalkningsprojekt och 15 var okalkade referenslokaler. Av de undersökta lokalerna hade 9 lokaler inte provtagits tidigare. Bland de 121 undersökta lokalerna var 95 lokaliserade i vattendrag och 26 i sjöars litoraler (strandzon). Jämfört med de närmast föregående undersökning- arna visade årets undersökning på en relativt oförändrad försurningssituation men ande- len lokaler som bedömdes som sura hade ökat något.
Av de kalkade lokalerna indikerade bottenfaunan nära neutrala förhållanden vid 31 lo- kaler och måttligt sura vid 49 (Tabell 1). Detta innebar att 75 % av de kalkade lokalerna bedömdes tillhöra de två högsta klasserna. Resultatet var bra och visar att kalknings- verksamheten fungerar väl. Vidare bedömdes förhållandena vara sura vid 26 och myck- et sura vid 2 kalkade lokaler. Här bedömdes kalkningsverksamheten alltså ännu inte ha lyckats fullt ut med att återställa bottenfaunan.
Vid 10 okalkade lokaler bedömdes förhållandena vara nära neutrala till måttligt sura och vid fem av de okalkade lokalerna bedömdes förhållandena vara sura (1 lokal) eller mycket sura (4 lokaler) med avseende på bottenfaunan.
Enligt vår bedömning var statusen med avseende på eutrofiering hög till god på nästan alla av de undersökta lokalerna. Detta kan sägas vara ett förväntat resultat eftersom ur- valet av lokaler var riktat mot näringsfattiga vattendrag i försurningsdrabbade regioner.
Endast en lokal bedömdes vara måttligt påverkade av näringsämnen. En närmare be- skrivning av lokalerna samt en motivering till bedömningarna redovisas i Bilaga 1.
Med avseende på bottenfaunan bedömdes fyra av de undersökta lokalerna hysa mycket höga naturvärden. Vid 15 lokaler bedömdes bottenfaunan hysa höga naturvärden.
Det funna antalet arter bedömdes som högt vid fyra lokaler i sjöar (116 i Skårdalsvatt- net, 6 i Östen, och 100, 101 i Alstern) och vid fyra lokaler i rinnande vatten (lokal 124 i Älgån, 33 i Billan och 117, 118 i Klarälven).
Vid undersökningarna påträffades två rödlistade arter, flodkräftan Astacus astacus (hot-
status CR - akut hotad) och skinbaggen Sigara hellensii (hotstatus VU – sårbar). Totalt
påträffades 26 arter som kan betecknas som ovanliga i södra och mellersta Sverige.
Tabell 1. Expertbedömningar vid bottenfaunaundersökningen i Värmlands län 2011.
Projekt- Surhets- Status map Status Status map Naturvärden
område Lokal klass eutrofiering HYMO annan påverkan
101 1. Ivarsbyälven (17BTF0001) Nära neutralt Hög Hög Hög i övrigt
101 2. Långebäck (17BTF0002) Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt
101 3. Oselva (no) (17BTF0003) Nära neutralt Hög Hög Hög i övrigt
101 4. Skårsälven (17BTF0004) Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt
101 5. Östen (17BTF0005) Nära neutralt Hög Hög Hög i övrigt
101 6. Östen (17BTF0006) Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt
102 7. Löjebäcken (17BTF0008) Surt Hög Hög Hög i övrigt
102 8. Hånsälven (17BTF0010) Nära neutralt God God Hög i övrigt
103 9. Torpedalsälven (17BTF0011) Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt
103 10. Bubäcken (17BTF0012) Surt Hög Hög Hög i övrigt
103 11. Slabäcken (17BTF0013) Måttligt surt Hög God God i övrigt
103 12. Östergårdsbäcken (17BTF0017) Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt
104 13. Holmerudsälven (17BTF0018) Nära neutralt Hög God Hög i övrigt
104 14. Knållsälven (17BTF0019) Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt
104 15. Kroksälven (17BTF0020) Nära neutralt Hög Hög Hög i övrigt
201 16. Bodaälven (17BTF0052) Nära neutralt Hög God Hög i övrigt
201 17. Kölaälven (17BTF0053) Måttligt surt Hög Otillfreds. Hög i övrigt
201 18. Tannsjön (17BTF0058) Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt
202 19. Buvattsälven (17BTF0059) Måttligt surt God Hög Hög i övrigt
202 20. Ränken (17BTF0060) Nära neutralt Hög Hög Hög höga
202 21. Ränken (17BTF0061) Nära neutralt Hög Hög Hög höga
202 22. Ränken (17BTF0062) Nära neutralt Hög Hög Hög höga
202 23. Öjenäsbäcken (17BTF0063) Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt
207 24. Rinnan övre (17BTF0064) Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt
207 25. Rinnan (17BTF0065) Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt
207 26. Rinnälven (17BTF0066) Surt God Hög Hög i övrigt
207 27. Vadälven (17BTF0067) Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt
209 28. Lillälven (17BTF0068) Nära neutralt Hög Hög Hög mycket höga
209 29. Lundsbäcken (17BTF0069) Måttligt surt Måttlig Hög Måttlig i övrigt
209 30. Lässerudbäcken (17BTF0070) Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt
209 31. Nedre Lersjön (17BTF0071) Nära neutralt Hög Hög Hög i övrigt
209 32. Torgilsrudsbäcken (17BTF0072) Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt
210 33. Billan (17BTF0073) Nära neutralt Hög Hög Hög mycket höga
210 34. Billan (17BTF0074) Nära neutralt Hög Hög Hög i övrigt
210 35. Slussebäcken (17BTF0075) Måttligt surt Hög Hög Måttlig i övrigt
212 36. Dalsälven (17BTF0079) Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt
212 37. Älgåbäcken (17BTF0080) Surt Hög Hög Hög i övrigt
217 38. Gunnern (17BTF0102) Nära neutralt Hög Hög Hög i övrigt
217 39. Gunnern (17BTF0103) Nära neutralt Hög Hög Hög i övrigt
217 40. Räkökenån (17BTF0104) Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt
217 41. Vaggeälven (17BTF0105) Nära neutralt Hög Hög Hög i övrigt
218 42. Kallbäcken (17BTF0107) Måttligt surt Hög Hög Hög höga
218 43. Mörtebäcken (17BTF0108) Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt
218 46. Älgån (17BTF0113) Nära neutralt Hög Hög Hög höga
219 47. Alkebäcken (17BTF0114) Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt
219 48. Racken (17BTF0116) Nära neutralt God Hög Hög i övrigt
219 49. Racken (17BTF0117) Nära neutralt Hög Hög Hög i övrigt
219 50. Viksälven (17BTF0118) Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt
220 51. Sörbohedsälven (17BTF0120) Nära neutralt Hög Hög Hög i övrigt
224 52. Billingen (17BTF0407) Nära neutralt Hög Hög Hög i övrigt
228 53. Noraneälven (17BTF0138) Nära neutralt Hög Hög Hög i övrigt
301 54. Örvattensbäcken (17BTF0164) Surt Hög Hög Hög i övrigt
404 55. Rattån (17BTF0196) Surt Hög Hög Hög i övrigt
404 56. Rattsjön (17BTF0408) Nära neutralt Hög Hög Hög i övrigt
408 57. Badaälven (17BTF0202) Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt
408 58. Jangsälven (17BTF0204) Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt
408 59. Jolaälven (17BTF0205) Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt
408 60. Knappåsälven (17BTF0206) Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt
408 61. Norkbäcken (17BTF0207) Surt Hög Hög Hög i övrigt
408 62. Västra jolen (17BTF0208) Surt Hög Hög Hög i övrigt
408 63. Ö jolen (17BTF0209) Surt Hög Hög Hög i övrigt
Tabell 1 forts. Expertbedömningar vid bottenfaunaundersökningen i Värmlands län 2011.
Projekt- Surhets- Status map Status Status map Naturvärden
område Lokal klass eutrofiering HYMO annan påverkan
409 65. Lysan (17BTF0211) Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt
411 66. Björka älv (17BTF0214) Surt Hög Hög Hög i övrigt
411 67. Björka älv (17BTF0215) Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt
411 68. Björklången (17BTF0218) Nära neutralt Hög Hög Hög i övrigt
411 69. Tvärån (17BTF0219) Surt Hög Hög Hög i övrigt
411 70. Tvärån (17BTF0220) Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt
411 71. Älgsjön (17BTF0223) Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt
411 72. Älgån (17BTF0224) Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt
411 73. Lill-Jangen (17BTF0409) Mycket surt Hög Hög Hög i övrigt
413 74. Tvällälven (17BTF0232) Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt
413 75. Pyntbäcken (17BTF0405) Mycket surt Hög Hög Hög i övrigt
413 76. Tvällen (17BTF0410) Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt
501 77. Hynnan (17BTF0244) Surt Hög Hög Hög höga
501 79. Höljan (17BTF0246) Surt Hög Hög Hög höga
502 80. Örån (17BTF0247) Mycket surt Hög Hög Hög i övrigt
503 81. Havån (17BTF0248) Mycket surt Hög Hög God i övrigt
503 82. Tåsan (17BTF0249) Surt Hög Hög Måttlig höga
504 83. Bredsjöälven (17BTF0250) Surt Hög Hög Hög i övrigt
505 84. Näckån (17BTF0255) Surt Hög Hög Hög i övrigt
506 85. Likan (17BTF0256) Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt
506 86. Långlikan (17BTF0257) Måttligt surt Hög Hög Hög höga
506 87. Tvärlikan (17BTF0438) Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt
507 88. Fämtan (17BTF0259) Surt Hög Hög Hög i övrigt
507 89. Rattsjöälven (17BTF0261) Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt
507 90. Tällån (17BTF0262) Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt
520 91. Hyttälven (17BTF0307) Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt
521 92. Lakenesjön (17BTF0308) Nära neutralt Hög Hög Hög i övrigt
521 93. Väjån (17BTF0310) Surt Hög Hög Hög i övrigt
522 94. Enån (17BTF0311) Surt Hög Hög Hög i övrigt
522 95. Enån (17BTF0312) Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt
522 96. Stor-En (17BTF0315) Nära neutralt God Hög Hög i övrigt
523 97. Mansån (17BTF0317) Mycket surt Hög Hög Hög i övrigt
523 98. Rannån (17BTF0319) Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt
528 99. Havsvallen (17BTF0325) Surt Hög Hög Hög i övrigt
812 100. Alstern (17BTF0411) Nära neutralt Hög Hög Hög höga
812 101. Alstern (17BTF0412) Nära neutralt Hög Hög Hög höga
812 102. Alstern (17BTF0413) Nära neutralt Hög Hög Hög i övrigt
817 103. Åsjöälven (17BTF0372) Surt Hög Hög Hög i övrigt
1004 104. Svartån (17BTF0373) Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt
1005 105. Varnan (17BTF0375) Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt
1005 106. Vilångsbäcken (17BTF0376) Surt Hög Hög Hög i övrigt
1303 107. Avundsåsån (17BTF0377) Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt
1303 108. Dypån (17BTF0378) Surt Hög Hög Hög i övrigt
1303 109. Medskogsån (17BTF0379) Surt Hög Hög Hög höga
1303 110. Smörån (17BTF0381) Måttligt surt Hög Hög Hög höga
417b 111. Rottnan (17BTF0399) Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt
508e 112. Vågsjöarna (17BTF0263) Nära neutralt Hög Hög Hög i övrigt
816b 113. Bosjöbäcken (17BTF0371) Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt
113 114. Slinkerudsbäcken (17BTF0045) Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt
0000 115. Vingån (17BTF0404) Mycket surt Hög Hög Hög i övrigt
0000 116. Skårdalsvattnet (17BTF0406) Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt
0000 117. Klarälven (17BTF0414) Nära neutralt Hög Hög Hög mycket höga
0000 118. Klarälven (17BTF0415) Nära neutralt Hög Hög Hög mycket höga
218 124. Älgån (17BTF0481) Nära neutralt Hög Hög Hög höga
218 125. Norra Örsjön (17BTF0497) Nära neutralt Hög Hög Hög i övrigt
501 131. Höljan us Hynnan (17BTF0480) Måttligt surt Hög Hög Hög höga
417b 153. Rottnan (17BTF0464) Nära neutralt Hög Hög Hög i övrigt
163. Varån Måttligt surt Hög Måttlig Hög i övrigt
164. Varån Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt
Innehållsförteckning
Del 1:
Inledning ... 11
1. Undersökningens omfattning och metodik ... 12
1.1 Provtagningslokaler ... 12
1.2 Metodik... 16
1.3 Utvärdering ... 17
2. Expertbedömning och statusklassificering ... 18
2.1 Avvikelser vid surhetsklassificering... 18
2.2 Försurning... 18
2.2.1 Kalkade lokaler ... 21
2.2.2 Okalkade lokaler ... 23
2.3 Näringsämnen/organiskt material ... 26
2.4 Naturvärdesbedömning... 26
2.4.1 Artantal ... 27
2.4.2 Ovanliga arter ... 30
2.5 Hydromorfologiskpåverkan (HYMO) ... 32
3. Referenser ... 33
Bilaga 1. Resultatsidor bottenfauna ... 35
Del 2: Bilaga 2. Lokalbeskrivningar ... 188
Bilaga 3. Artlistor ... 312
Bilaga 4. Index ... 436
Inledning
Det har visat sig att biologiska undersökningar, t ex av bottenfauna, har många fördelar jämfört med enbart fysikalisk-kemiska mätningar. De viktigaste fördelarna är att man direkt undersöker de organismer man vill skydda och bevara samt att man får en inte- grerad bild av påverkan av flera olika faktorer under lång tid. Det är t ex mycket svårt att med punktvisa kemiska mätningar bestämma det lägsta pH-värdet, och därmed för- surningsgraden, under året i ett vattendrag. Bottenfaunan fungerar som en bra indikator vid försurningsbedömningar eftersom känsliga arter kan dö efter bara några timmars påverkan. Viktigt är också att bottenfaunan inte bara är en indikator på miljöförändring- ar, utan i sig utgör ett naturvärde och ett inslag i den biologiska mångfalden.
Stora delar av Värmlands län är idag, om än i varierande grad, påverkade av försurning.
För att motverka försurningens negativa effekter på vattenmiljön och de organismer som lever där har kalkning av sjöar, vattendrag och våtmarker genomförts. Kalknings- verksamheten syftar till att återställa och bevara de biologiska förhållandena i försur- ningspåverkade vatten. Länsstyrelsen i Värmlands län startade hösten 1992 ett projekt vars huvudsyfte är att utvärdera det biologiska resultatet av utförda kalkningar.
På uppdrag av länsstyrelsen i Värmlands län har Medins Biologi AB under hösten 2011
genomfört bottenfaunaundersökningar i sjöar och vattendrag vid sammanlagt 121 loka-
ler fördelade på ett stort antal vattensystem, inom ramen för kalkningsuppföljning i lä-
net. Undersökningens syfte var att utifrån bottenfaunan klassificera lokalerna enligt Na-
turvårdsverkets bedömningsgrunder, främst med avseende på surhet men också med
avseende på ekologisk status, hydromorfologisk påverkan samt eutrofiering. Utöver de
index som använts vid statusklassningarna har andra index och förekomst av indikator-
arter använts för en expertbedömning. Materialet har dessutom använts för att utvärdera
bottenfaunans naturvärde.
1. Undersökningens omfattning och metodik
1.1 Provtagningslokaler
Bottenfaunaundersökningen genomfördes på 121 lokaler i rinnande vatten och sjöar (Figur 1 och 2 samt Tabell 2). Mer exakta lokalangivelser med fotodokumentation, lo- kalkartor och beskrivningar av provlokalerna finns i Bilaga 1 och 2.
Figur 1. Provtagna bottenfaunalokaler i vattendrag i Värmlands län 2011.
30 28 4
3 1 2
17 29
32
37 16
34 35 33
74 75
11
12 10
7 9
15
24 8 13 14
25
26
19
27 51
46
43
42 124
53 114
36 23 41 47
50
54 97
98 40
111153
69 64
65
72 70
66 57
67
93
95 94 91 58
60 59
61 62 63
90 55
83
103
105 113
106 104
87 85 131 77
164 99
80 81
84 163
79 82
118 117 115 86 107
110 89
88 109
108
Figur 2. Provtagna bottenfaunalokaler i sjöar i Värmlands län 2011 116
6 125 5
20 22
21 31 18
48 49 38 39
68 71 73
92 96
112 102
76
52 56
101 100
Tabell 2. Bottenfaunaundersökningen i Värmlands län 2011 omfattade följande lokaler. De kartor som avses är topografisk karta skala 1:50 000. Koordinater är angivna enligt RT90 2,5 gon V.
Projekt- Lokal Lokalkod Kommun Syfte
område (x) (y)
101 1. Ivarsbyälven 17BTF0001 6624340 1281830 Årjäng Kalkeffektkontroll 101 2. Långebäck 17BTF0002 6626700 1282330 Årjäng Kalkeffektkontroll 101 3. Oselva (no) 17BTF0003 6620470 1277680 Årjäng Kalkeffektkontroll 101 4. Skårsälven 17BTF0004 6626810 1283109 Årjäng Kalkeffektkontroll
101 5. Östen 17BTF0005 6619436 1278527 Årjäng Kalkeffektkontroll
101 6. Östen 17BTF0006 6620180 1280303 Årjäng Kalkeffektkontroll
102 7. Löjebäcken 17BTF0008 6614580 1268460 Årjäng Kalkeffektkontroll 102 8. Hånsälven 17BTF0010 6605200 1272700 Årjäng Kalkeffektkontroll 103 9. Torpedalsälven 17BTF0011 6613230 1274970 Årjäng Kalkeffektkontroll 103 10. Bubäcken 17BTF0012 6613090 1273710 Årjäng Kalkeffektkontroll 103 11. Slabäcken 17BTF0013 6618810 1269680 Årjäng Kalkeffektkontroll 103 12. Östergårdsbäcken 17BTF0017 6608130 1276500 Årjäng Kalkeffektkontroll 104 13. Holmerudsälven 17BTF0018 6596540 1284080 Årjäng Kalkeffektkontroll 104 14. Knållsälven 17BTF0019 6605850 1288530 Årjäng Kalkeffektkontroll 104 15. Kroksälven 17BTF0020 6610000 1283420 Årjäng Kalkeffektkontroll
201 16. Bodaälven 17BTF0052 6642150 1287550 Eda Kalkeffektkontroll
201 17. Kölaälven 17BTF0053 6627700 1295150 Eda Kalkeffektkontroll
201 18. Tannsjön 17BTF0058 6647460 1282710 Eda Kalkeffektkontroll
202 19. Buvattsälven 17BTF0059 6627200 1302000 Eda Kalkeffektkontroll
202 20. Ränken 17BTF0060 6629750 1302020 Eda Kalkeffektkontroll
202 21. Ränken 17BTF0061 6624230 1305220 Eda Kalkeffektkontroll
202 22. Ränken 17BTF0062 6627680 1305030 Eda Kalkeffektkontroll
202 23. Öjenäsbäcken 17BTF0063 6631190 1313000 Arvika Referens
207 24. Rinnan övre 17BTF0064 6613120 1291040 Eda Kalkeffektkontroll
207 25. Rinnan 17BTF0065 6616160 1293640 Eda Kalkeffektkontroll
207 26. Rinnälven 17BTF0066 6614200 1293600 Eda Kalkeffektkontroll
207 27. Vadälven 17BTF0067 6615370 1294670 Eda Kalkeffektkontroll
209 28. Lillälven 17BTF0068 6637730 1297420 Eda Kalkeffektkontroll
209 29. Lundsbäcken 17BTF0069 6635060 1296940 Eda Kalkeffektkontroll 209 30. Lässerudbäcken 17BTF0070 6639050 1294800 Eda Kalkeffektkontroll 209 31. Nedre Lersjön 17BTF0071 6642600 1296900 Eda Kalkeffektkontroll 209 32. Torgilsrudsbäcken 17BTF0072 6640060 1297670 Eda Kalkeffektkontroll
210 33. Billan 17BTF0073 6653120 1306380 Eda Kalkeffektkontroll
210 34. Billan 17BTF0074 6650500 1306410 Eda Kalkeffektkontroll
210 35. Slussebäcken 17BTF0075 6650460 1306820 Eda Kalkeffektkontroll
212 36. Dalsälven 17BTF0079 6631350 1310870 Eda Kalkeffektkontroll
212 37. Älgåbäcken 17BTF0080 6640300 1310300 Eda Kalkeffektkontroll
217 38. Gunnern 17BTF0102 6636720 1317890 Arvika Kalkeffektkontroll
217 39. Gunnern 17BTF0103 6630740 1320950 Arvika Kalkeffektkontroll
217 40. Räkökenån 17BTF0104 6643230 1314730 Arvika Kalkeffektkontroll 217 41. Vaggeälven 17BTF0105 6629250 1315960 Arvika Kalkeffektkontroll 218 42. Kallbäcken 17BTF0107 6613230 1307730 Arvika Kalkeffektkontroll 218 43. Mörtebäcken 17BTF0108 6615430 1309450 Arvika Kalkeffektkontroll
218 46. Älgån 17BTF0113 6618440 1312230 Arvika Kalkeffektkontroll
219 47. Alkebäcken 17BTF0114 6626950 1323950 Arvika Kalkeffektkontroll
219 48. Racken 17BTF0116 6625900 1323430 Arvika Kalkeffektkontroll
219 49. Racken 17BTF0117 6623680 1322540 Arvika Kalkeffektkontroll
219 50. Viksälven 17BTF0118 6622450 1321570 Arvika Kalkeffektkontroll 220 51. Sörbohedsälven 17BTF0120 6611820 1300770 Eda Kalkeffektkontroll
224 52. Billingen 17BTF0407 6605570 1329370 Arvika Referens
228 53. Noraneälven 17BTF0138 6578110 1309430 Årjäng Kalkeffektkontroll
301 54. Örvattensbäcken 17BTF0164 6626750 1328600 Arvika Referens
404 55. Rattån 17BTF0196 6700000 1339970 Torsby Kalkeffektkontroll
404 56. Rattsjön 17BTF0408 6695890 1339790 Torsby Referens
408 57. Badaälven 17BTF0202 6668410 1350880 Torsby Kalkeffektkontroll 408 58. Jangsälven 17BTF0204 6673840 1355210 Torsby Kalkeffektkontroll 408 59. Jolaälven 17BTF0205 6678475 1352760 Torsby Kalkeffektkontroll 408 60. Knappåsälven 17BTF0206 6677650 1355350 Torsby Kalkeffektkontroll 408 61. Norkbäcken 17BTF0207 6681140 1360410 Torsby Kalkeffektkontroll 408 62. Västra jolen 17BTF0208 6683600 1355600 Torsby Kalkeffektkontroll
408 63. Ö jolen 17BTF0209 6681740 1358470 Torsby Kalkeffektkontroll
Koordinater
Tabell 2 forts. Bottenfaunaundersökningen i Värmlands län 2011 omfattade följande lokaler. De kartor som avses är topografisk karta skala 1:50 000. Koordinater angivna enligt RT90 2,5 gon V.
Projekt- Lokal Lokalkod Kommun Syfte
område (x) (y)
409 64. Lortan 17BTF0210 6662130 1353860 Sunne Kalkeffektkontroll
409 65. Lysan 17BTF0211 6659190 1350910 Sunne Kalkeffektkontroll
411 66. Björka älv 17BTF0214 6655016 1355790 Sunne Kalkeffektkontroll 411 67. Björka älv 17BTF0215 6662330 1359150 Sunne Kalkeffektkontroll 411 68. Björklången 17BTF0218 6666310 1361410 Sunne Kalkeffektkontroll
411 69. Tvärån 17BTF0219 6648855 1356000 Sunne Kalkeffektkontroll
411 70. Tvärån 17BTF0220 6655750 1358980 Sunne Kalkeffektkontroll
411 71. Älgsjön 17BTF0223 6659590 1360560 Sunne Kalkeffektkontroll
411 72. Älgån 17BTF0224 6660170 1357980 Sunne Kalkeffektkontroll
411 73. Lill-Jangen 17BTF0409 6654220 1363360 Hagfors Referens
413 74. Tvällälven 17BTF0232 6658350 1325350 Arvika Referens
413 75. Pyntbäcken 17BTF0405 6661820 1321930 Sunne Referens
413 76. Tvällen 17BTF0410 6660680 1322070 Sunne Referens
501 77. Hynnan 17BTF0244 6760750 1319950 Torsby Kalkeffektkontroll
501 79. Höljan 17BTF0246 6769625 1313446 Torsby Kalkeffektkontroll
502 80. Örån 17BTF0247 6750125 1329885 Torsby Kalkeffektkontroll
503 81. Havån 17BTF0248 6749250 1337150 Torsby Kalkeffektkontroll
503 82. Tåsan 17BTF0249 6745080 1333060 Torsby Kalkeffektkontroll
504 83. Bredsjöälven 17BTF0250 6731495 1332685 Torsby Kalkeffektkontroll
505 84. Näckån 17BTF0255 6742200 1338850 Torsby Kalkeffektkontroll
506 85. Likan 17BTF0256 6725030 1348730 Torsby Kalkeffektkontroll
506 86. Långlikan 17BTF0257 6729450 1349400 Torsby Kalkeffektkontroll 506 87. Tvärlikan 17BTF0438 6729550 1349500 Torsby Kalkeffektkontroll
507 88. Fämtan 17BTF0259 6718320 1356800 Torsby Kalkeffektkontroll
507 89. Rattsjöälven 17BTF0261 6730700 1356700 Torsby Kalkeffektkontroll
507 90. Tällån 17BTF0262 6716470 1355918 Torsby Kalkeffektkontroll
520 91. Hyttälven 17BTF0307 6643200 1383750 Hagfors Kalkeffektkontroll 521 92. Lakenesjön 17BTF0308 6655415 1368570 Hagfors Kalkeffektkontroll
521 93. Väjån 17BTF0310 6653380 1366480 Hagfors Kalkeffektkontroll
522 94. Enån 17BTF0311 6643050 1370300 Hagfors Kalkeffektkontroll
522 95. Enån 17BTF0312 6643100 1369100 Hagfors Kalkeffektkontroll
522 96. Stor-En 17BTF0315 6646260 1365970 Hagfors Kalkeffektkontroll
523 97. Mansån 17BTF0317 6643750 1362800 Munkfors Referens
523 98. Rannån 17BTF0319 6632500 1365950 Munkfors Kalkeffektkontroll 528 99. Havsvallen 17BTF0325 6769000 1326780 Torsby Kalkeffektkontroll
812 100. Alstern 17BTF0411 6615140 1394310 Filipstad Referens
812 101. Alstern 17BTF0412 6619190 1393400 Filipstad Referens
812 102. Alstern 17BTF0413 6623335 1393350 Filipstad Referens
817 103. Åsjöälven 17BTF0372 6598230 1416610 Storfors Kalkeffektkontroll 1004 104. Svartån 17BTF0373 6594280 1398180 Kristinehamn Kalkeffektkontroll 1005 105. Varnan 17BTF0375 6582550 1404830 Kristinehamn Kalkeffektkontroll 1005 106. Vilångsbäcken 17BTF0376 6580210 1407880 Kristinehamn Kalkeffektkontroll 1303 107. Avundsåsån 17BTF0377 6737570 1326010 Torsby Kalkeffektkontroll
1303 108. Dypån 17BTF0378 6733680 1325210 Torsby Kalkeffektkontroll
1303 109. Medskogsån 17BTF0379 6735350 1320000 Torsby Kalkeffektkontroll
1303 110. Smörån 17BTF0381 6736090 1324850 Torsby Kalkeffektkontroll
417b 111. Rottnan 17BTF0399 6658720 1339400 Sunne Kalkeffektkontroll
508e 112. Vågsjöarna 17BTF0263 6634200 1374700 Munkfors Kalkeffektkontroll 816b 113. Bosjöbäcken 17BTF0371 6598030 1405610 Kristinehamn Kalkeffektkontroll
113 114. Slinkerudsbäcken 17BTF0045 6574580 1294960 Bengtsfors Referens
115. Vingån 17BTF0404 6733460 1342200 Torsby Referens
116. Skårdalsvattnet 17BTF0406 6586030 1280580 Årjäng Referens 117. Klarälven 17BTF0414 6734690 1341870 Torsby Kalkeffektkontroll 118. Klarälven 17BTF0415 6734850 1341920 Torsby Kalkeffektkontroll
218 124. Älgån 17BTF0481 6616420 1311534 Arvika HYMO-projektet
218 125. Norra Örsjön 17BTF0497 6618675 1306455 Arvika HYMO-projektet 501 131. Höljan us Hynnan 17BTF0480 6763050 1319250 Torsby HYMO-projektet 417b 153. Rottnan 17BTF0464 6662820 1337723 Torsby / Sunne HYMO-projektet
163. Varån 6772960 1319625 Torsby Interreg
164. Varån 6778790 1317860 Interreg
Koordinater
1.2 Metodik
Provtagningen utfördes under perioden 2011-10-03 till 2011-10-23 utom i Varån som provtogs 2011-05-08. I de fall där lokalerna hade provtagits tidigare provtogs samma vattendragssträcka. Provtagningssträckan valdes om möjligt, så att botten framförallt bestod av grus och sten samt att vattendraget hade en strömmande - forsande karaktär.
Vid varje lokal uppmättes en 10 meter lång sträcka och inom denna togs fem prov. I rinnande vatten togs proven enligt den äldre sparkmetoden (BIN RR 111). Metoden ryms inom den nu gällande sparkmetoden (SS-EN 27 828). Proven tas med en fyrkantig håv (25 x 25 cm, maskstorlek 0,5 x 0,5 mm) som hålls mot botten medan ett område på 0,4 x 0,25 m framför håven rörs upp med foten. I sjöarna togs proverna enligt SS-EN 27 828. Provytans storlek var 1,0 x 0,25 m. Vid 74 av lokalerna slogs de fem proverna ihop och behandlades som ett samlingsprov. Detta är en modifiering av de ovan angivna me- toderna. Vid 40 lokaler i rinnande vatten och 13 lokaler i sjöar hölls proverna isär (Ta- bell 2).
Utöver de fem proven togs på samtliga lokaler ett kvalitativt prov. Det kvalitativa provet
togs genom att med ca 30 små och riktade delprov samla in djur från samtliga substrat
som fanns på och i omedelbar anslutning till den undersökta sträckan. Proven konserve-
rades i 70 % etanol. På laboratoriet sorterades sedan djuren ut varefter de identifierades
med hjälp av preparer- och ljusmikroskop. Vid analysen av det kvalitativa provet note-
rades endast taxa som inte hittades i de kvantitativa proven. I de sammanslagna proven
undersöktes ett delprov (subsampling) som motsvarade en femtedel av hela provmäng-
den. Det övriga materialet i provet behandlades på samma sätt som det kvalitativa pro-
vet.
1.3 Utvärdering
Utvärderingen följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets hand- bok 2007:4). I bedömningsgrunderna har index utformats för att klassificera ett vattens status. MISA (Multimetric Index for Stream Acidification) är ett multimetriskt surhets- index för vattendrag. ASPT-index (Average Score Per Taxon) är tänkt att användas som ett index för allmän ekologisk kvalitet i sjöar och vattendrag. DJ-index (Dahl & John- son) är ett multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag.
I expertbedömningen tas även hänsyn till ett antal andra index och förekomsten av käns- liga arter. Dessutom vägs kända förhållanden på och kring lokalen in, samt erfarenhet från andra lokaler i regionen. I Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar (Medin m fl., 2009) kan man läsa om bottenfauna i allmänhet samt om de kriterier som använts för expertbedömningen av påverkan, och bedömningen av naturvärden.
I tabell 5 redovisas surhetsklassning enligt Naturvårdsverkets kriterier samt expertbe- dömningar för alla lokalerna vid 2011 års bottenfauna undersökning. I de fall expertbe- dömningen avviker från statusklassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har detta kommenterats i Bilaga 1. Bedömnings- och statusklassningar med avseende på surhet finns redovisade i Tabell 5. Övriga bedömnings- och statusklasser finns redovi- sade i Bilaga 1. Här redovisas också resultaten för varje provlokal var för sig tillsam- mans med en jämförelse med resultat från tidigare undersökningar.
I Bilaga 2 redovisas de fältprotokoll som upprättats i enlighet med Naturvårdsverkets Handbok för miljöövervakning. I Bilaga 3 finns fullständiga artlistor. I Bilaga 4 redovi- sas samtliga beräknade index. Uppgifter om kalkningen har hämtats från Länsstyrelsen i Värmlands län. Bilaga 2 – 4 redovisas i del 2.
Vid undersökningar utförda före år 2008 har bottenfaunan bedömts enligt tidigare upp- laga av bedömningsgrunderna (Wiederholm ed. 1999). Detta innebär att antalet klasser samt dess benämningar skiljer sig åt vid tidigare undersökningar jämfört med årets. I denna rapport används klassificeringen enligt de nya bedömningsgrunderna (Natur- vårdsverkets handledning 2007:4). Tidigare bedömningar kan översättas enligt Tabell 3.
Tabell 3. Ungefärlig översättning av tidigare bedömningsgrunder till klassgränser enligt nya bedömnings- grunder.
Tidigare bedömningsklass Surhetsklass
(Handledning 2007:4) Nära neutralt
Måttligt surt
B Betydlig påverkan Surt
Mycket surt Extremt surt (enbart i sjöar) Ingen eller obetydlig påverkan
A
Stark eller mycket stark påverkan C
2. Expertbedömning och statusklassificering
2.1 Avvikelser vid surhetsklassificering
Enligt vår bedömning indikerar surhetsindexen MILA och MISA (som ingår i Natur- vårdsverkets kriterier) för att surhetsklassificera ett vatten, ofta en något för hög status.
Det kan finnas flera orsaker till detta. Den främsta är att gränserna mellan de två högsta klasserna är satt relativt lågt vilket resulterar i att måttligt försurade vatten ofta klassas som nära neutrala.
En annan viktig orsak till skillnader i klassning är att MILA och MISA inte ser till de enskilda arternas försurningskänslighet. Vid expertbedömning av försurning är just skillnaden mellan olika taxas försurningskänslighet ett viktigt verktyg. Lokaler där ex- pertbedömningen avvek från statusklassningen redovisas i Tabell 4, en utförligare kommentar till årets bedömning redovisas i Bilaga 1.
2.2 Försurning
Lokalerna har surhetsklassats utifrån MISA och MILA enligt Naturvårdsverkets kriteri-
er i bedömningsgrunderna från 2007 (Handledning 2007:4). Vid expertbedömningen har
även stor hänsyn tagits till Surhetsindex samt förekomst av försurningskänsliga arter
och grupper. Kriterier för expertbedömningen av surhetsklass redovisas i Bedömnings-
grunder för bottenfaunaundersökningar (Medin fl. 2009).
Figur 3. Provtagningslokaler och försurningsbedömning med avseende på bottenfaunan i vattendrag i Värmlands län 2011.
30 28 4
3 1 2
17 29
32
37 16
34 35 33
74 75
11
12 10
7 9
15
24 8 14
13
25
26
19
27 51
46 43
42 124
53 114
36 23 41 47
50
54 97
98 40
111153
69 64
65
72 70
66 57
67
93
95 94 91 58
60 59
61 62 63
90 55
83
103
105 113
106 104
87 85
131 77
164 99
80 81
84 163
79 82
118 117 115 86 107
110 89
88 109
108
Bedömd surhetsstatus Nära neutralt (17) Måttligt surt (49)
Surt (25)
Mycket surt (5)
Figur 4. Provtagningslokaler och försurningsbedömning med avseende på bottenfaunan i sjöar i Värm- lands län 2011.
116 6 125 5
20 22
21 31 18
48 49 38 39
68 71 73
92 96
112 102
76
52 56
101 100
Bedömd surhetsstatus
Nära neutralt (19) Måttligt surt (5)
Surt (1)
Mycket surt (0) Extremt surt (0)
2.2.1 Kalkade lokaler
Totalt undersöktes 121 lokaler. Av de undersökta lokalerna ingår 106 i någon form kalkningsprojekt och 15 var okalkade referenser. Alla utom två har undersökts tidigare, de flesta 2008. Vid merparten av de kalkade lokalerna som klassificerades till de två högsta klasserna kvarstod bedömningen nära neutralt eller måttligt surt sedan den när- mast föregående undersökningen (figur 5). Kalkningen bedömdes här ha lyckats upp- rätthålla stabila förhållanden.
Figur 5. Jämförelse av surhetsklassning (expertbedömning) vid de undersökta kalkade lokalerna i Värm- lands län 2011 med närmast föregående undersökningstillfälle (2008, 2009 eller 2010). De två lokalerna som inte undersökts före 2011 redovisas inte.
Tjugosex kalkade lokaler bedömdes som sura (tidigare betydlig påverkan). Av dessa provtogs två för första gången 2011, lokal 163 och 164 i Varån och redovisas därför inte i Figur 5. Två lokaler bedömdes vara mycket sura, lokal 80 i Örån och 81 i Havån. Des- sa bedömdes även vid närmast föregående undersökning (år 2008) som mycket sura.
Vid 26 lokaler bedömdes kalkningsverksamheten alltså ännu inte ha lyckats fullt ut med att återställa bottenfaunan. Man bör emellertid komma ihåg att återkolonisation av för- surningskänsliga arter kan ta flera år i vattendrag som är belägna långt ifrån oförsurade vatten. Det är också viktigt att påpeka att i vattendrag som bedömts vara betydligt på- verkade av försurning, är sannolikt situationen bättre än om det inte hade förekommit någon kalkning alls.
Enligt expertbedömningarna hade det skett förbättringar jämfört med den närmast före- gående undersökningen vid tio kalkade lokaler (Tabell 4). En utförlig förklaring till ex- pertbedömningarna redovisas i Bilaga 1.
Vid 25 kalkade lokaler visade expertbedömningen på en försämrad försurningssituation (Tabell 4). Dessa lokaler hade generellt ett antal gemensamma nämnare. I förhållande till den närmast föregående undersökningen hade artantalet hade ofta minskat och för- surningskänsliga taxa påträffades sparsamt.
86
16
2 78
24
2 0
10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Nära neutralt till måttligt surt
Surt Mycket surt
Senast föregående undersökning Årets undersökning
Tabell 4. Kalkade lokaler där försurningssituationen bedöms ha förändrats jämfört med närmast föregåen- de undersökning.
I flera fall pekade bottenfaunans sammansättning på förekomsten av surtstötar (kortare perioder med lågt pH som ofta uppstår i samband höga vattenflöden). Typiskt för loka- ler som tidvis drabbas av surstötar är en dominans av relativt tåliga arter samt förekomst av enstaka försurningskänsliga sländor. Exempel på en sådan art är dagsländan Baetis muticus. Den är en relativt snabb kolonisatör med en god förmåga att från närliggande vattenförekomster återkolonisera lokaler efter kortare perioder med störningar (exem- pelvis surstötar).
Den största förändringen med avseende på artförekomst noterades vid lokal 52 i Billin- gen där artantalet minskat med 13 taxa (i förhållande till 2008 års undersökning). Vat- tendraget är reglerat och troligtvis är detta en hydromorfologisk effekt.
Projektområde Lokal Sjö/vattendrag Lokalkod
Tidigare bedömning
Nuvarande
bedömning Förändring
ϭϬϭ ϭ /ǀĂƌƐďLJćůǀĞŶ ϭϳd&ϬϬϬϭ DĊƚƚůŝŐƚƐƵƌƚ Nära neutralt Bättre
101 5 Östen 17BTF0006 Nära neutralt Måttligt surt Sämre
ϭϬϮ ϴ ,ĊŶƐćůǀĞŶ ϭϳd&ϬϬϭϬ DĊƚƚůŝŐƚƐƵƌƚ Nära neutralt Bättre
ϭϬϯ ϵ dŽƌƉĞĚĂůƐćůǀĞŶ ϭϳd&ϬϬϭϭ ^Ƶƌƚ Måttligt surt Bättre
103 10 Bubäcken 17BTF0012 Måttligt surt Surt Sämre
ϭϬϯ ϭϭ ^ůĂďćĐŬĞŶ ϭϳd&ϬϬϭϯ ^Ƶƌƚ Måttligt surt Bättre
104 14 Knållsälven 17BTF0019 Nära neutralt Måttligt surt Sämre
201 18 Tannsjön 17BTF0058 Nära neutralt Måttligt surt Sämre
207 25 Rinnan 17BTF0065 Nära neutralt Måttligt surt Sämre
207 26 Rinnälven 17BTF0066 Måttligt surt Surt Sämre
207 27 Vadälven 17BTF0067 Nära neutralt Måttligt surt Sämre
209 32 Torgilsrudsbäcken 17BTF0072 Nära neutralt Måttligt surt Sämre
ϮϭϬ ϯϰ ŝůůĂŶ ϭϳd&ϬϬϳϰ DĊƚƚůŝŐƚƐƵƌƚ Nära neutralt ćƚƚƌĞ ϮϭϬ ϯϱ ^ůƵƐƐĞďćĐŬĞŶ ϭϳd&ϬϬϳϱ ^Ƶƌƚ Måttligt surt ćƚƚƌĞ
212 37 Älgåbäcken 17BTF0080 Måttligt surt Surt Sämre
Ϯϭϳ ϰϭ sĂŐŐĞćůǀĞŶ ϭϳd&ϬϭϬϱ DĊƚƚůŝŐƚƐƵƌƚ Nära neutralt ćƚƚƌĞ Ϯϭϴ ϰϮ <ĂůůďćĐŬĞŶ ϭϳd&ϬϭϬϳ ^Ƶƌƚ Måttligt surt ćƚƚƌĞ
219 50 Viksälven 17BTF0118 Nära neutralt Måttligt surt Sämre
408 59 Jolaälven 17BTF0205 Nära neutralt Måttligt surt Sämre
408 62 Västra jolen 17BTF0208 Måttligt surt Surt Sämre
408 63 Ö jolen 17BTF0209 Måttligt surt Surt Sämre
409 65 Lysan 17BTF0211 Nära neutralt Måttligt surt Sämre
411 69 Tvärån 17BTF0219 Måttligt surt Surt Sämre
411 71 Älgsjön 17BTF0223 Nära neutralt Måttligt surt Sämre
501 79 Höljan 17BTF0246 Måttligt surt Surt Sämre
502 80 Örån 17BTF0247 Surt Mycket surt Sämre
503 82 Tåsan 17BTF0249 Måttligt surt Surt Sämre
505 84 Näckån 17BTF0255 Måttligt surt Surt Sämre
507 88 Fämtan 17BTF0259 Måttligt surt Surt Sämre
528 99 Havsvallen 17BTF0325 Måttligt surt Surt Sämre
817 103 Åsjöälven 17BTF0372 Måttligt surt Surt Sämre
1005 106 Vilångsbäcken 17BTF0376 Måttligt surt Surt Sämre
1303 108 Dypån 17BTF0378 Måttligt surt Surt Sämre
ϰϭϳď ϭϭϭ ZŽƚƚŶĂŶ ϭϳd&Ϭϯϵϵ ^Ƶƌƚ Måttligt surt ćƚƚƌĞ ϰϭϳď ϭϱϯ ZŽƚƚŶĂŶ ϭϳd&Ϭϰϲϰ DĊƚƚůŝŐƚƐƵƌƚ Nära neutralt ćƚƚƌĞ
