• No results found

Drogpolitiskt program

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Drogpolitiskt program"

Copied!
17
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Socialförvaltningen Tel 0480-45 00 00│ingela.moller@kalmar.se

TJÄNSTESKRIVELSE

Handläggare Datum Ärendebeteckning

Ingela Möller 2016-04-07 SN 2016/0083.11.01

0480-450885

Socialnämnden

Drogpolitiskt program 2016-2020

Förslag till beslut

Socialnämnden beslutar att anta förslag till Drogpolitiskt program 2016-2020 enligt bifogad bilaga och överlämna detta till kommunstyrelsen för vidare han- tering.

Bakgrund

Socialnämnden har ett uppdrag från kommunfullmäktige att ta fram ett drog- politiskt program för 2016-2020.

Det förslag som tidigare bearbetats av socialnämnden har nu varit ute på re- miss till samtliga övriga kommunala nämnder samt till gymnasieförbundet och kommunstyrelsens arbetsutskott.

Det tidigare förslaget har reviderats utifrån inkomna synpunkter.

Nedan redogörs för inkomna remissvar samt huruvida synpunkter lett till för- ändringar i den reviderade upplagan.

Yttrande från Kalmar kommuns nämnder, Kalmarsunds gymna- sieförbund och Kommunstyrelsens arbetsutskott avseende för- slag till Drogpolitiskt program 2016-2020

Samhällsbyggnadsnämnden

 Förslag till Drogpolitiskt program är tydligt och välformulerat

 Delmålen bör kompletteras med en skrivning kring varför just de minskningar som anges har valts. Exempelvis, varför ska andelen kvin- nor med riskabla alkoholvanor minska med just 3%.

Reflektion; Målet har skrivits om för att förtydliga ambitionen att Kalmar kommun ska ligga på samma nivå som riket i helhet.

 Hur kommer det sig att det är olika procentsatser mellan könen i del- mål 1 och 3.

(2)

SN 2016/0083 2 (5)

Reflektion; De olika procentsatserna kommer av att problembilderna skiljer sig åt för pojkar och flickor, män och kvinnor. Tanken med att inledningsvis beskriva läget i Kalmar kommun är att förklara detta.

 Delmålen bör formuleras som att det ska uppnås. Exempelvis, ”Ande- len kvinnor med riskabla alkoholvanor ska minska med 3%.

Reflektion; Det finns olika skolor i hur man formulerar mål, antingen beskrivs vad som ska uppnås eller det framtida önskvärda tillståndet. I den reviderade upp- lagan har ändrats till ska uppnås.

Omsorgsnämnden

 Omsorgsnämnden avstår från medverkan i den samordnande gruppen mot bakgrund av att programmet målgrupp är främst ungdomar.

Reflektion; I den reviderade upplagan tydliggörs i inledningen att programmet av- ser samtliga åldersgrupper. Ett av fyra delmål avser den vuxna befolkningen inklu- sive den äldre befolkningen. Den samordnande gruppen ansvarar för att utse de ar- betsgrupper som behövs för att uppnå målen. Då delmålet för vuxna inte tidigare funnits inom Kalmar mot droger finns ännu ingen särskild specifik arbetsgrupp men detta kan den samordnande gruppen utse. I arbetet med trafik och med krogar in- kluderas naturligtvis också alla åldersgrupper.

 Omsorgsnämnden efterfrågar att det drogpolitiska programmet även ska omfatta gruppen äldre dvs. personer över 65 år. I programmet skulle kunna ingå att få fram en aktuell bild av äldres alkoholkonsumt- ion i Kalmar.

Reflektion; Se svar på ovanstående fråga. Aktuell bild av den vuxna befolk- ningens alkoholkonsumtion kommer inte att kunna tas fram förrän 2018. Tidi- gare siffror avser 2012 och i dessa siffror ligger Kalmar kommun bra till avseende gruppen äldre 65-84 år. Många av de som i 2012 års siffror finns i åldersgruppen 45-64 år och där alkoholkonsumtionen är betydligt högre kommer vid nästa mät- ning att vara över 65 år.

Kultur och fritidsnämnden

 Kultur och fritidsnämnden ställer sig positiva till förslaget till Drogpoli- tiskt program 2016-2020 och har inga yttranden och ställer sig därmed bakom förslaget.

Servicenämnden

 Servicenämnden ställer sig positiva till förslaget till drogpolitiskt pro- gram 2016-2020 med den invändningen att då serviceförvaltningens verksamhet främst riktar sig internt inom Kalmar kommun, skulle för- valtningen inte bidra med något avgörande i den samordnande grup- pen. Däremot arbetar serviceförvaltningen aktivt med den av kommun- fullmäktige antagna alkohol- och drogpolicyn som innefattar anställda och förtroendevalda i Kalmar kommun.

Reflektion; Den samordnande gruppen har sin styrka i att representera samtliga nämnder och arbeta på uppdrag av förvaltningschefsgruppen. I samband med olika aktiviteter som anordnas av Kalmar mot droger är serviceförvaltningen en viktig medaktör.

(3)

SN 2016/0083 3 (5)

Barn och ungdomsnämnden

 Barn- och ungdomsnämnden föreslår en förändring av begreppet dagis till förskola.

Reflektion; Detta är korrigerat

 Barn- och ungdomsnämnden föreslår att arbetet för att uppnå delmå- len överförs från nämndsnivå till ett gemensamt arbete inom ramen för Kalmar mot drogers samordnande grupp.

Reflektion; Grunden i förslaget till program är att samtliga nämnder har ett ge- mensamt ansvar för att uppfylla delmålen och att bidra till arbetsgrupper och aktivi- teter utifrån sina specialområden. En samordnande grupp förlagd till en förvaltning saknar möjlighet att i praktiken uträtta särskilt mycket. Alternativet till det för- slag som nu ligger är att förlägga ansvaret för ANDT arbetet på kommuncentral- nivå där möjlighet finns att ge uppdrag till nämnderna.

 Barn- och ungdomsnämnden anser att insatserna som beslutas ska fi- nansieras inom ramen för Kalmar mot drogers samordnande grupp.

Reflektion; En viss budget finns inom socialförvaltningen för Kalmar mot drogers arbete. Denna finansierar samordnarens tjänst samt ett antal aktiviteter av kom- munövergripande gemensam natur. Om arbetet med målen ska bli framgångsrikt krävs därutöver engagemang och resurser ute i respektive nämnd. Varje nämnd måste därför självständigt kunna ta beslut utifrån sina förutsättningar om vilka mål och aktiviteter man antar på årlig bas.

 Barn- och ungdomsnämnden önskar ett förtydligande angående om i vilken utsträckning delmålen som ska uppnås anges i procent eller pro- centenheter.

Reflektion; Detta är korrigerat

 Barn- och ungdomsnämnden ställer sig skeptisk till valet av bilder ef- tersom ett flertal individer går att identifiera. Vidare är samtliga bilder på vuxna människor medan ett stort antal av delmålen handlar om barn och ungdomar. Slutligen anser barn- och ungdomsnämnden att bilder- na framställer eventuell alkoholkonsumtion i ett positivt sken istället för att kunna ses i drogpreventionssammanhang.

Reflektion; Ett par bilder utbytta mot bilder på studenter, lämpliga bilder på barn saknas i kommunens bildarkiv. Bilder också utbytta så att personer som kan kopplas till alkoholförtäring inte är identifierbara.

Kalmarsunds gymnasieförbund

 Styrelsen föreslår att arbetet för att uppnå delmålen överförs från nämndsnivå till ett gemensamt arbete inom ramen för Kalmar mot drogers samordnande grupp.

Reflektion; Se svar på yttrande barn och ungdomsnämnden

 Styrelsen önskar ett förtydligande angående om i vilken utsträckning delmålen som ska uppnås anges i procent eller procentenheter.

Reflektion; Detta är korrigerat

 Styrelsen ställer sig skeptisk till valet av bilden eftersom ett flertal indi- vider går att identifiera. Vidare är samtliga bilder på vuxna människor medan ett stort antal av delmålen handlar om barn och ungdomar. Slut- ligen anser styrelsen att bilderna framställer eventuell alkoholkonsumt- ion i ett positivt ske istället för att kunna ses i drogpreventionssam- manhang.

(4)

SN 2016/0083 4 (5)

Reflektion; Se svar barn och ungdomsnämnden

I övrig tillstyrker styrelsen förslaget till yttrande till Drogpolitiskt pro- gram 2016-2020.

Kommunstyrelsens arbetsutskott

Programmet anger konkret och övergripande vad som ska uppnås under peri- oden och både programperiod och inriktning stämmer väl överens med den nationella strategin inom området vilket är mycket positivt. Programförslaget innehåller en hel del siffror som är aktuella idag men som kan se helt an- norlunda ut senare i programperioden och här skulle vi hellre se en beskrivning och analys av den lokala utvecklingen under de senaste 10 åren. Detta som en inledning fram till målen, som bör få en mer framträdande roll i programmet.

Reflektion; Siffrorna i avsnittet läget i Kalmar kommun ska ses som en utgångspunkt för programperioden och arbetsgruppen har uppfattat det som att det ligger en motivationsfaktor i att veta vad utgångsläget är. Tanken är inte att uppdatera siffrorna under programperioden, avstämning av mål sker i den vanliga verksamhetsuppföljningen. Ett tillägg har gjorts som inledning till avsnittet Läget i Kalmar kommun.

Mål för programmet

I Verksamhetsplan och budget 2016 slås fast att varje barn och elev i Kalmar kommun ska ges förutsättningar att utvecklas allsidigt, såväl socialt och emot- ionellt som kunskapsmässigt samt att alla barn och elever har rätt att få de bästa förutsättningarna att nå sin maximala förmåga. En av förutsättningarna för detta är att minska ungas tobaks- och alkoholkonsumtion samt användande av narkotika. En annan viktig insats är att minska alkohol och droganvändning hos vuxna inte minst mot bakgrund av att många barn lever med föräldrar som har en riskabel alkohol- eller narkotikakonsumtion. Målen bör avspegla kom- munens ambition och de nivåer som anges i förslaget bör anges som lägsta nivåer. Kommunledningskontoret föreslår därför följande målformuleringar:

• Andelen kvinnor och män med riskabla alkoholvanor ska minska Vid programperiodens slut ska minskningen vara minst 3 % i gruppen kvinnor och minst 2 % i gruppen män i förhållande till mätvärden 2015.

• Andelen flickor och pojkar som röker ska minska

Vid programperiodens slut ska minskningen vara minst 5 % för flickor resp. pojkar i årskurs 9, minst 15 % i gruppen flickor i år två på gymnasiet och minst 5 % för pojkar år två på gymnasiet i förhållande till mätvärden 2015.

• Andelen flickor och pojkar som intensivkonsumerar alkohol ska minska.

Vid programperiodens slut ska minskningen vara minst 5 % i gruppen flickor resp. pojkar i förhållande till mätvärden 2015

• Andelen flickor och pojkar som använder narkotika ska minska.

Vid programperiodens slut ska minskningen vara minst 5 % i gruppen flickor resp. pojkar i förhållande till mätvärden 2015.

Reflektion; Målen har reviderats utifrån dessa synpunkter samt synpunkt från barn och ungdomsförvaltningen.

(5)

SN 2016/0083 5 (5)

Uppföljning

Kommunledningskontoret ställer sig bakom förslaget att verksamhetsplan/

aktiviteter och uppföljning administreras och dokumenteras inom ramen för ordinarie uppföljningssystem. Skrivningen att Centralförbundet för alko- hol- och narkotikaupplysning ska genomföra uppföljningsmätningar avseende ungdomsgruppen bör skrivas om då avtalet mellan Kalmar kommun och för- bundet sträcker sig till 2018 medan programmet sträcker sig till 2020. Det blir en fråga om upphandling alt. omförhandling av avtalet under programperioden som bör kunna ingås förutsättningslöst.

Reflektion; Detta har reviderats i den nya versionen Organisation

Genom programmet tydliggörs att ANDT-arbetet är en kommungemensam angelägenhet och att det ska ledas genom förvaltningschefsguppen, vilket är oerhört viktigt. Programmet tydliggör även ANDT-samordnarens funktion och ansvar vilket är mycket positivt. Process och rutiner kopplade till arbets- gruppen Kalmar mot Droger kan med fördel lyftas över i Kalmar kommuns verksamhetshandbok.

Ingela Möller Cecilia Frid

Avdelningschef Förvaltningschef

1 Förslag till Drogpolitiskt program 2016-2020

(6)

Tfn. 0480-45 00 00 (kontaktcenter) kommun@kalmar.se

www.kalmar.se

DROGPOLITISKT PROGRAM

Beskrivning av Kalmar kommuns delmål utifrån nationella och regionala ANDT-strategier.

2016

2020

(7)

2

INLEDNING

Kalmar kommun har under många år bedrivit ett intensivt och på många områden framgångsrikt arbete inom det drogpolitiska området. Syftet med Kalmar kom- muns drogpolitiska program är att med utgångspunkt i de natio- nella och regionala strategierna för ANDT-arbetet (Alkohol, Narko- tika, Dopning och Tobak) beskriva vilka delmål som Kalmar kommun arbetar med att uppnå. Programmet beskriver också på vilket sätt arbe- tet ska organiseras och hur det ska följas upp. De olika grupper som omnämns i programmet omfattar tillsammans alla åldrar.

(8)

3

Landstinget i Kalmar län har tillsammans med samtliga länets kommuner antagit en Folkhälsopo- litisk plan för Kalmar län. I planen prioriteras nationella målområdet Tobak, alkohol, narkotika, dop- ning och spel, utifrån de nationella målområdena för folkhälsoarbetet.

Det länsövergripande målet är att:

”Antalet personer som utveck- lar riskbruk, missbruk eller be- roende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska fram till år 2016. ”

Kommunfullmäktige i Kalmar kommun antog 2008 en alkohol- och drogpolicy. Denna policy om- fattar anställda och förtroendevalda i Kalmar kommun. Syftet med policyn är att:

Kalmar kommun ska ha alkohol- och drogfria arbets- platser, förebygga riskbruk/

missbruk av alkohol och miss- bruk av droger samt skapa en attityd till alkohol och droger som baseras på kunskap, gott omdöme och omtanke.

BEFINTLIG STYR- NING PÅ ANDT- OMRÅDET

På nationell nivå finns Sveriges riks- dags antagna strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaks- politiken. Det övergripande målet för arbetet är:

”Ett samhälle fritt från narko- tika och dopning, med mins- kade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaks- bruk”.

Länsstyrelsen i Kalmar län har med utgångspunkt från den nationella strategin tagit fram en strategi och handlingsplan för ANDT-arbetet i Kalmar län. Syftet är att bidra till att den nationella ANDT-strategin blir verklighet i Kalmar län. I hand- lingsplanen beskrivs Länsstyrelsens ansvar för handlingsplanen, vilken samverkan som ska bedrivas och hur uppföljning ska gå till. Hand- lingsplanen innehåller också tips på lokala aktiviteter för att uppnå de nationella målen för ANDT- arbetet.

(9)

4

I Kalmar kommuns välfärdsbokslut 2015 redogörs för såväl ungas som vuxnas alkohol-, narkotika-, dop- nings- och tobaksvanor. Efter det att välfärdsbokslutet sammanställ- des har ytterligare en CAN-mätning genomförts 2015 och resultatet presenteras kort nedan. För en mer utförlig bakgrundsbeskrivning hän- visas till välfärdsbokslutet.

LÄGET I KALMAR KOMMUN

Sedan 2002 har Kalmar kommun genom Kalmar mot drogor bedri- vit ett framgångsrikt förebyggande arbete. Kalmar kommun har 2010, 2013 och 2015 i samarbete med CAN (centralförbundet för alko- hol- och narkotikaupplysning) ge- nomfört undersökningar i årskurs nio och årskurs två på gymnasiet.

(10)

5

Resultat från undersökningar gällande ungdomar

Alkohol

Kalmar kommun har en trend som visar att det är allt färre elever i årskurs nio som drick- er alkohol överhuvudtaget.

I Kalmar är det färre elever i års- kurs nio jämfört med övriga landet som dricker alkohol. Men bland de pojkar som dricker alkohol så dricker man mycket. Andelen inten- sivkonsumenter av alkohol i årskurs

nio ligger på 10% för pojkar och 6% för flickor 2015. I gymnasiets årskurs två finns en positiv trend när det gäller andelen alkoholkon- sumenter, framförallt för pojkar, men Kalmar ligger fortfarande över riksgenomsnittet. Andelen inten- sivkonsumenter har också minskat men även där ligger Kalmar kom- mun fortfarande över riksgenom- snittet.

30% av pojkarna och 20%

av flickorna i årskurs två på

gymnasiet är intensivkonsu-

menter av alkohol 2015.

(11)

6

Narkotika

Andelen elever i årskurs nio såväl som årskurs två på gymnasiet som använt narkotika (huvudsakligen cannabis) har tyvärr legat ganska konstant mellan åren.

5% av eleverna i årskurs nio och 10% av eleverna på gym- nasiet, något fler pojkar än flickor, har använt narkotika de senaste 12 månaderna 2015.

Tobak

Det är ca 10% av eleverna i årskurs nio som röker, något fler pojkar än flickor vilket är en förändring mot tidigare då flickorna var de som rökte mest. I årskurs två på gym- nasiet är det betydligt fler flickor som röker (37%) än pojkar (24%) och flickorna röker betydligt mer än flickor i landet som genomsnitt.

Pojkarna använder istället snus i betydligt större omfattning än flickorna (20% jämfört med 2%) men snusanvändningen har minskat mellan åren för såväl pojkar som flickor.

(12)

7

Resultat från undersökningar gällande vuxna

När det gäller den vuxna befolk- ningen i Kalmar kommun görs mätningar av folkhälsomyndighe- ten.

Kalmar kommun har en högre andel vuxna med riskabla alkoholvanor än riket som helhet och andelen har ökat mellan de senaste mätningarna.

Detta gäller särskilt den kvinnliga befolkningen där 16% har riskabla alkoholvanor jämfört med 13% i riket som helhet. Av de personer som drabbas av alkoholrelaterade sjukdomar och skador är män- nen kraftigt överrepresenterade och männen i Kalmar kommun har i högre grad än övriga landet alkoholrelaterade sjukdomar och skador.

Dopning

Dopning förkommer hos 2% av pojkarna i årskurs nio och hos 1% av pojkarna i årskurs två på

(13)

8

gymnasiet. Ingen förekomst bland flickor. Mätningar hos den vuxna befolkningen har gjorts i samband med Prodis, prevention av dopning i Sverige, projektet visar på använd- ning hos vuxna män som tränar på gym.

Kalmar kommun har under flera års tid arbetat mot dopning i sam- verkan med polisen och flertalet gym som finns i Kalmar kommun.

I arbetet ingår certifiering av gym som arbetar enligt Prodis koncep- tet. 2015 fanns 14 diplomerade gym i Kalmar kommun.

ORGANISATION

Styrgrupp för ANDT-arbetet i Kalmar kommun

Förvaltningschefsgruppen utgör styrgrupp för arbetet med Kalmar mot droger.

ANDT-samordnarens roll

ANDT-samordnaren ansvarar för att hålla samman arbetet med Kal- mar mot droger och rapporterar till styrgruppen som ansvarar för att uppdraget redovisas till kommun- styrelsen. ANDT-samordnaren an- svarar för att det årliga åtgärdspake- tet redovisas till kommunstyrelsen och att måluppfyllelse redovisas.

KALMAR MOT DROGER

Kalmar mot droger är en samver- kan mellan socialförvaltningen, barn- och ungdomsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, serviceförvaltningen, omsorgs- förvaltningen, samhällsbygg- nadskontoret, Kalmarsunds

gymnasieförbund, Södermöre kom- mundelsförvaltningen, och Polisen i Kalmar.

(14)

9

» Förvaltningarna utser minst en representant var som ingår i den samordnande arbetsgruppen Kalmar mot droger. Kommun- ledningskontoret utser en repre- sentant att ingå i arbetsgruppen.

» Den samordnande gruppen ansvarar för att skapa de ar- betsgrupper som behövs för att genomföra aktiviteter. De arbetsgrupper som finns 2015 redovisas i bild nedan.

» Kalmar mot droger ska årligen ta fram ett åtgärdspaket med aktiviteter för att arbeta mot de delmål som Kalmar kommun beslutat om och som beskrivs i detta program.

» Representanterna i den sam- ordnande gruppen ansvarar för kommunikation med och förankring i respektive nämnd så att nämnden kan anta de mål som behövs.

» ANDT-samordnaren ansvarar för att hålla samman arbetet och rapporterar till styrgruppen som ansvarar för att uppdraget och åtgärdspaketet redovisas till kommunstyrelsen.

(15)

10

UPPDRAG TILL NÄMNDERNA

» Nämnderna ansvarar för att utse varsin representant till Kalmar mot drogers samordnande grupp. Socialnämnden, barn och ungdomsnämnden, kultur och fritidsnämnden, service- nämnden, omsorgsnämnden, Södermöre kommundelsnämnd, samhällsbyggnadsnämnden samt gymnasieförbundet.

» Samtliga nämnder ansvarar för att årligen anpassa sina aktivi- teter till den aktuella problem- bilden genom att genomföra aktiviteter och avsätta resurser med utgångspunkt i Kalmar mot drogers åtgärdspaket.

» Nämndernas mål och aktiviteter utifrån åtgärdspaketet ska läggas in i och följas upp via Hyper- gene.

DELMÅL

» Andelen kvinnor och män med riskabla alkoholvanor ska minska.

Vid programperiodens slut ska Kalmar kommun ligga i nivå med riket som helhet.

» Andelen flickor och pojkar som röker ska minska.

Vid programperiodens slut ska minskningen vara minst 5 procentenheter för flickor och pojkar i årskurs nio, minst 15 procentenheter i gruppen flickor i år två på gymnasiet och minst 5 procentenheter för pojkar i år två på gymnasiet i förhållande till mätvärden 2015.

» Andelen flickor och pojkar som intensivkonsumerar al- kohol ska minska.

Vid programperiodens slut ska minskningen vara minst 5 procentenheter i gruppen flickor och pojkar i förhållande till mät- värden 2015.

» Andelen flickor och pojkar som använder narkotika ska minska.

Vid programperiodens slut ska minskningen vara minst 5 procentenheter i gruppen flickor och pojkar i i förhållande till mätvärden 2015.

(16)

11

UPPFÖLJNING

» Uppföljning av det årliga arbetet sker i uppföljning av mål och aktiviteter i verksamhetsplanen på såväl förvaltningsnivå som på kommunövergripande nivå och redovisas i Hypergene.

» ANDT-samordnaren ansvarar för att måluppfyllelse relaterade till externa mätningar redovisas till uppföljningen i Hypergene.

» Uppföljande mätningar görs av- seende den vuxna befolkningen 2018 och avseende ungdomar 2017, 2019.

(17)

KONTAKTA OSS

Tfn. 0480-45 00 00 (kontaktcenter) kommun@kalmar.se

www.kalmar.se

References

Related documents

Fler samband finns det mellan litteraturen som lärarna minns från sin utbildning och de klassiska verk som eleverna har tagit del av under skoltid Elever anser att

Att ge alla barn samma chans betyder inte att behandla alla lika, vissa barn, flickor såväl som pojkar, behöver mer stöd att lyftas fram än andra, för att uppnå jämställdhet

Likt föregående år redovisas det inte direkt ingående inom flickskolan vilken typ av gymnastik som eleverna ägnar sig åt på lektionerna, vi vet dock att lärarinnan är den

Då karaktärerna är platta och handlingen är mer faktabetonad än handlingsbetonad så förekommer det inte mycket genusrelaterade frågeställningar i handlingen. Boken är inte

När det gäller elevernas syn på anledningar till att flickor generellt sett har bättre betyg än pojkar vid utgången av år 9 lyfter såväl pojkar som flickor fram att killarna

Hjälpfröknar och rebeller (1991, passim) baseras på hennes egna erfarenheter och på intervjuer med förskolelärare och andra inom förskola och fritidshem. 30-31)

Tydliga exempel på att pojkarna tar och får mer uppmärksamhet än flickorna går att se i de inledande beskrivningarna av mitt resultat (Wedin, 2009, s. 195) konstaterar vidare

Skolorna med låg frekvens av mobbning hänvisar ofta till att grupperingen av elever och lärare är en del av det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkning i syfte att skapa