Vuxna utanför välfärdssystemet i Nyköping år 2008
Kartläggning hösten 2008
Anna Ulf Yngve
Innehåll
Sammanfattning……….3
Bakgrund………4
Syfte..………..5
Metod……...………...5
Avgränsning………...5
Resultat………...5
Ålder och kön………6
Civilstånd………...6
Födelseland………....6
Hemmavarande barn………..7
Socialbidragstid……….7
Inskrivna på Arbetsförmedlingen………..8
Långvarig sjukdom eller funktionshinder………...8
Sjukskrivning av läkare………...9
Vårdcentralstillhörighet………...10
Ansökan om sjuk- och aktivitetsersättning……….10
Aktuella rehabiliteringsinsatser………...10
Rehabiliteringsinsatser för hela gruppen...11
Rehabiliteringsinsatser för långvarigt sjuka/funktionshindrade...11
Tidigare löneanställning………..12
Sammanfattande analys och slutdiskussion………...12
Förändringar i sjukförsäkringen………..………13
Om inskrivning, avaktualisering och sökandekategori 14 på AF………...14
Aktuella händelser i Nyköpings kommun som kan komma att förbättra situationen för sjuka och/eller arbetslösa 0-klassade………..15
Önskan inför framtiden………...15
Sammanfattning
Antalet vuxna utanför välfärdssystemet (0-klassade) som uppbär försörjningsstöd
(socialbidrag) har ökat med 60 personer (från 234 till 294 personer) i Nyköpings kommun sedan den första kartläggningen år 2006. Dess andel bland det totala antalet bidragstagare har ökat från 47 till 59%. Andelen utrikes födda har ökat i gruppen från 35 till 43%. Fler personer än vid förra årets kartläggning har barn eller umgängesbarn och totalt berörs 266 barn i Nyköpings kommun av att en förälder står utanför välfärdssystemet och uppbär
försörjningsstöd.
62% av de vuxna utanför välfärdsystemet hade erhållit försörjningsstöd i mer än 12 månader.
52% bedömdes vara långvarigt sjuka/funktionshindrade (i denna siffra ingår också missbruksproblematik som var aktuellt för 49 personer varav 19 även hade andra
sjukdomar/funktionshinder). 71% av de långvarigt sjuka/funktionshindrade hade erhållit försörjningsstöd i mer än 12 månader.
16% av de vuxna utanför välfärdssystemet var vid tidpunkten för kartläggningen sjukskrivna av läkare, 5% hade ett sjukintyg men inget medicinskt underlag och 13% hade vad vi valt att beteckna som ”periodvis sjukskrivning”. För den senare gruppen hade sjuskrivningen inte varit löpande och gällde heller inte nödvändigtvis vid kartläggningstillfället i november 2008.
När sjukskrivningarna och sjukintygen räknades samman var 34% av personerna berörda.
Av de vuxna utanför välfärdssystemet fick 26% del av medicinska insatser, 26% deltog i arbetsmarknadsåtgärd eller arbetslivsinriktad rehabilitering (observera: samtliga insatser utan ersättning för deltagande då personer som erhållit inkomst i form av aktivitetsstöd med grundbelopp inte ingår i kartläggningen), 11% tog del av någon ”övrig rehabiliteringsinsats”
och 39% hade ingen pågående rehabiliteringsinsats. De medicinska insatserna till gruppen har minskat med 7% sedan den första kartläggningen år 2006,
arbetsmarknadsåtgärder/arbetslivsinriktad rehabilitering har minskat med 2% och ”övriga rehabiliteringsinsatser” har minskat med 5%. Andelen personer som saknar pågående rehabiliteringsinsats har ökat med 5%.
Av de 154 personerna som bedömdes vara långvarigt sjuka/funktionshindrade tog 65 personer (42%) del av medicinska insatser, 30 personer (19%) deltog i
arbetsmarknadsåtgärd/arbetslivsinriktad rehabilitering, 31 personer (20%) tog del av ”övrig”
rehabilitering och 41 personer (27%) saknade pågående insats.
Bakgrund
”Vuxna utanför välfärdssystemet i Nyköping år 2008” är en uppföljning av de två föregående årens kartläggningsprojekt som initierades av anställda och chefer på enheten Stöd och Utveckling i Nyköpings kommun under våren år 2006. Inom enheten hade då under en lång tid uppmärksammats att många klienter var långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd. Deras situation bedömdes som svårlöst då de hade en komplex problematik och samverkan med andra myndigheter ofta saknades. Trots att personerna var både sjuka (eller
funktionshindrade) och arbetslösa saknades ofta kontakten med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Svårigheter kunde också finnas med att initiera och upprätthålla en kontakt med landstingets sjukvård för utredning och behandling. I de fall kontakt med andra myndigheter fanns, upplevde vi inom enheten Stöd och Utveckling att personerna hade låg prioritet. Gemensam nämnare för individerna i den uppmärksammade gruppen var att de var 0-klassade och således stod utanför de inkomstbaserade socialförsäkringssystemen med sjukpenning och även arbetslöshetsersättning. Kvalificering till såväl sjukpenning som arbetslöshetsersättning sker genom löneanställning i Sverige.
Socialstyrelsen har bland annat uppmärksammat de 0-klassade i rapporten ”Rehabilitering eller utanförskap?” samt i sin lägesrapport över socialtjänsten för år 2007. Den stora
förekomsten av 0-klassade och bristen på samordnad rehabilitering för gruppen lyfts i dessa rapporter fram som en förklaring till att det långvariga bidragstagandet inte minskat i omfattning de senaste åren när bidragstagandet i stort har gjort det.
Ansvaret för rehabiliteringen av personer som drabbas av sjukdom åligger flera myndigheter.
I korthet kan sägas att landstinget har ansvar för den medicinska utredningen och
behandlingen, Arbetsförmedlingen för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen (om personen är arbetslös), socialtjänsten för den sociala rehabiliteringen och Försäkringskassan har ett samordnande ansvar för rehabiliteringsprocessen. För de personer som inte kvalificerat sig för sjukpenning från Försäkringskassan uppstår dock särskilda svårigheter om de drabbas av sjukdom/arbetsoförmåga. Detta då Försäkringskassan inte blir en part i rehabiliteringen av den sjuke/arbetsoförmögne.
Det finns, som i all statistik, även brister i den offentliga statistiken över sjuka och arbetslösa i Sverige. Det så kallade ”ohälsotalet” rapporteras från Försäkringskassan och utgörs av de personer som uppbär ersättning från Försäkringskassan för arbetsoförmåga på grund av sjukdom. Statistiken över antalet arbetslösa utgörs i sin tur av de personer som är inskrivna som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Detta innebär sammantaget att personer som är sjuka men inte har rätt till ersättning från Försäkringskassan och som heller inte står till arbetsmarknadens förfogande genom att stå inskriven på Arbetsförmedlingen saknas i statistiken – både som sjuk och arbetslös.
Socialstyrelsen lämnade i mars år 2007 ett förslag till utveckling av den officiella statistiken över orsaken till behovet av ekonomiskt bistånd från socialtjänsten. Socialstyrelsen föreslog bland annat att en generell utgångspunkt bör vara de faktorer som hindrar den enskilde att trygga sin försörjning, till exempel om en person är arbetslös eller sjukskriven. Det är, menade Socialstyrelsen, viktigt att det också framkommer av statistiken vilken ställning biståndsmottagaren har inom arbetslöshets- och socialförsäkringssystemet och att man alltså särskiljer personer som har rätt respektive inte rätt till ersättning. Statistiken bör även kunna beskriva om en person behöver eller deltar i arbetsmarknadsåtgärd eller om personen får någon annan insats (än ekonomiskt bistånd) enligt socialtjänstlagen för att bli
självförsörjande. Nya gemensamma orsakskoder för kommunerna införs inom kort i Sverige.
Redan den 1 augusti 2009 påbörjas registrering med de nya koderna på prov för att den 1 januari 2010 börja användas på riktigt.
Med denna uppföljande kartläggning ”Vuxna utanför välfärdssystemet i Nyköping år 2008”
vill vi ytterligare lyfta fram och beskriva de 0-klassade och deras situation i Nyköpings kommun. Vi vill särskilt visa hur utvecklingen sett ut sedan den första kartläggningen år 2006 avseende bland annat gruppens storlek, sammansättning samt grad av deltagande i
rehabiliterande insatser.
Syfte
Att kartlägga antalet vuxna personer i åldrarna 18-64 år som saknar inkomst och som uppbär ekonomiskt bistånd från Stöd och Utveckling, Nyköpings kommun.
Att kartlägga hur stor andel av ovan nämnda grupp som är sjuka/sjukskrivna samt hur stor andel som är aktuella för rehabiliterande åtgärder.
Att genom kartläggningen generera kunskap och bidra till fortsatt intern kompetensutveckling inom områdena sjukdom, funktionshinder och rehabilitering.
Att bidra till en ökad kunskap hos och skapa dialog med politiker och aktuella
samverkansaktörer om gruppen 0-klassade för att åstadkomma en förbättrad situation för 0- klassade i Nyköping.
Metod
Kartläggningen har genomförts med enkäter som ifyllts av socialsekreterare och
ekonomihandläggare på Stöd och Utveckling under november 2008 avseende personer som erhöll ekonomiskt bistånd för perioden 2008-11-01--2008-11-30. Muntlig och skriftlig
information har lämnats till berörd personal innan kartläggningen. Enkätsvaren har bearbetats i ett dataprogram och sedan analyserats och sammanställts skriftligt. Resultaten redovisas i sin helhet i denna rapport som kommer att presenteras för berörd personal och ledning på Stöd och Utveckling, politiker i Social- och arbetsmarknadsnämnden samt för Lokala
Samverkansgruppen (LSG). Socialstyrelsen samt Sveriges kommuner och landsting (SKL) kommer också att ta del av materialet.
Avgränsning
Personer som uppbär introduktionsersättning ingår inte i kartläggningen. Vi har valt att göra denna avgränsning då vi med denna kartläggning inte särskilt vill lyfta fram nyanlända flyktingar/invandrares situation i denna bemärkelse. Med utgångspunkt från hur det svenska systemet fungerar är förstås flertalet personer som uppbär introduktionsersättning från kommunen 0-klassade men de ingår alltså inte i den statistik som redovisas i denna rapport.
Med inkomst avses i kartläggningen inte barnbidrag, bostadsbidrag och underhållsstöd utan endast inkomster kopplade till personers förvärvsarbete, sjukdom eller arbetslöshet.
Resultat
Totalt 405 hushåll fick ekonomiskt bistånd från socialtjänsten i Nyköpings kommun för november månad år 2008 (hushåll som erhållit introduktionsersättning är ej medräknade). Av dessa 405 hushåll var 310 hushåll ensamstående och 95 hushåll sambor/gifta. Antalet hushåll som fick ekonomiskt bistånd har minskat med åtta sedan kartläggningen i november år 2006.
Antalet vuxna personer som fick ekonomiskt bistånd för november månad år 2008 uppgick sammanlagt till 500 personer. Enligt vår kartläggning saknade 294 av dessa personer inkomst,
vilket motsvarar 59% av alla bidragstagare. Motsvarande siffror för november månad år 2006 var 234 av 499 personer, vilket motsvarade 47% och således har gruppen personer utan inkomst (0-klassade) ökat i antal med 60 personer och dess andel med 12% sedan den första kartläggningen. Nu följer en presentation av resultaten utifrån de frågor som ställdes i enkäten.
Ålder och kön
Unga personer var även i november månad år 2008 överrepresenterade och personer i
åldersintervallet 18-25 år utgjorde 30% av gruppen som saknade inkomst. Motsvarande andel för år 2006 var 37% och den yngsta gruppens procentuella andel har således minskat. En stadig ökning syns i åldersgrupperna 35-44 och 45-54 år. Förändringen i antal personer illustreras i diagrammet nedan.
Diagram: Antal personer utan inkomst i olika åldersintervall (jfr 2006, 2007, 2008)
Antal personer i olika åldrar
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
18-25 26-34 35-44 45-54 55-64
Ålder
Antal 2006
2007 2008
Könsfördelningen i 2008 års kartläggning var 154 kvinnor och 136 män. Båda könen har ökat i antal med 30 personer vardera sedan den första kartläggningen år 2006.
Civilstånd
228 personer, 78% av de 294 personerna, var ensamstående i 2008 års kartläggning och resterande 66 personer, 22%, gifta/sambor. Andelen ensamstående år 2007 var 80% och år 2006 82% och således har andelen gifta/sambor ökat i gruppen.
Födelseland
Av de 294 personerna som saknade inkomst var 169 personer (57%) födda inom Norden och 125 personer (43%) i ett utomnordiskt land. Motsvarande antal och andelar i den första kartläggningen var 152 personer (65%) respektive 82 personer (35%) och således har den utomnordiska gruppen ökat mest; med 43 personer eller motsvarande 8%-andelar.
Hemmavarande barn
I kartläggningarna för år 2007 och 2008 har vi inte bara efterfrågat om personerna har hemmavarande barn eller umgängesbarn utan också antalet barn.
93 av de 294 personerna som saknade inkomst i kartläggningen år 2008 hade hemmavarande barn (jämför 74 personer år 2006) och 33 personer hade umgängesbarn (jämför 18 personer år 2006). Det sammanlagda antalet hemmavarande barn uppgick till 204 och antalet
umgängesbarn till 62. Således berörs sammanlagt 266 barn i Nyköpings kommun av vad denna kartläggning visar. Antalet barn som berörs har ökat med tio sedan 2007 års kartläggning.
Socialbidragstid
182 av de 294 personerna (62%) hade uppburit försörjningsstöd under mer än 12 månader.
Antalet har ökat med 20 personer sedan den första kartläggningen år 2006. Antalet långvariga bidragstagare har ökat i åldersgrupperna 26-34, 35-44 och 45-54 år. Antalet har minskat i åldersgruppen 18-25 år medan antalet personer i åldrarna 55-64 år varit i stort oförändrad i de tre kartläggningarna. Utvecklingen illustreras i diagrammet nedan.
Diagram: Antal personer i olika åldersintervall utan inkomst med bidragstid mer än 12 månader (jfr 2008, 2007, 2006)
Antal personer med bidragstid >12 månader (jfr 2006, 2007, 2008)
0 10 20 30 40 50 60
18-25 26-34 35-44 45-54 55-64
Ålder
Antal 2006
2007 2008
Av sammanställningen nedan kan utläsas att andelen långvariga bidragstagare (liksom vid de tidigare kartläggningarna) ökar för varje åldersintervall.
Åldersfördelning år 2008, antal personer utan inkomst (varav bidrag >12 månader) 18-25 år 89 (varav 36%, 32 personer)
26-34 år 62 (varav 66%, 41 personer) 35-44 år 67 (varav 69%, 46 personer) 45-54 år 53 (varav 79%, 42 personer) 55-64 år 23 (varav 91%, 21 personer)
Av de sammanlagt 182 personer som uppburit bistånd under mer än 12 månader hade 73 personer barn och 22 personer umgängesbarn. Sammanlagt berördes 162 hemmavarande barn och 45 umgängesbarn av lång bidragstid. Motsvarande antal år 2007 var 147 respektive 50.
Inskrivna på Arbetsförmedlingen
Av de 294 personerna utan inkomst var 174 inskrivna på AF, 82 personer ej inskrivna och vad gällde 38 personer var handläggaren osäker på huruvida personen var inskriven eller ej.
Antalet inskrivna har ökat med 64 personer, antalet ej inskrivna minskat med 33 personer och antalet osäkra svar ökat med 30 sedan kartläggningen år 2006. Tänkbara förklaringar till att antalet osäkra svar ökat så mycket lämnas senare i rapporten under rubriken ”Om inskrivning, avaktualisering och sökandekategori 14 på AF”.
Långvarig sjukdom eller funktionshinder
154 personer, 52% av personerna som saknade inkomst, bedömdes i årets kartläggning vara långvarigt sjuka eller funktionshindrade (missbruk räknas in i antalet). Antalet i den första kartläggningen år 2006 var 125 personer och således har här skett en ökning med 29 personer.
Vad gällde 44 personer, 15% av de 294 som saknade inkomst, var handläggaren osäker på om långvarig sjukdom eller funktionshinder förelåg.
63% av de långvarigt sjuka/funktionshindrade var födda inom och 37% utom Norden. 42% av gruppen var kvinnor och 58% män.
Aktuella sjukdomar och funktionshinder som efterfrågades i enkäten var fysisk ohälsa, psykisk sjukdom och/eller neuropsykiatriskt funktionshinder, psykisk sjukdom, missbruk och begåvningshandikapp. De 154 personerna som bedömdes vara långvarigt
sjuka/funktionshindrade delade på 206 sjukdomar/funktionshinder. Detta ska jämföras med att 125 personer i kartläggningen år 2006 delade på 158 sjukdomar/funktionshinder.
De långvarigt sjuka eller funktionshindrade personernas fördelning i de olika åldersintervallen (jfr 2008, 2007, 2006):
2008 2007 2006
18-25 år 35 personer 39 personer 50 personer 26-34 år 37 personer 29 personer 33 personer 35-44 år 37 personer 40 personer 20 personer 45-54 år 30 personer 26 personer 16 personer 55-64 år 15 personer 18 personer 14 personer
Sammanfattningsvis kan konstateras att antalet långvarigt sjuka/funktionshindrade ökat mest i åldersgrupperna 35-44 år och 45-54 år. En minskning syns i åldersgruppen 18-25 år.
Typ av ohälsa (jfr2008, 2007, 2006)
2008 2007 2006
fysisk ohälsa 60 personer 53 personer 45 personer psykisk ohälsa/NPF 80 personer 86 personer 71 personer missbruk 49 personer 42 personer 22 personer begåvningshandikapp 17 personer 9 personer 11 personer
Av sammanställningen ovan kan bland annat utläsas att psykisk ohälsa och/eller
neuropsykiatriska funktionshinder fortsätter att vara överrepresenterade i sammanhanget.
Fysisk ohälsa visar en stadig ökning och antalet personer med missbruksproblem har ökat markant och mer än fördubblats sedan den första kartläggningen.
Av de 49 personerna med missbruksproblem hade 19 personer också en/ett eller flera andra sjukdomar/funktionshinder. Av dessa 19 personer hade 4 fysisk ohälsa, 15 psykisk
ohälsa/neuropsykiatriskt funktionshinder och 1 ett begåvningshandikapp. Antalet missbrukare var störst och har ökat mest i åldersgruppen 26-34 år (20 personer i år jämfört med 2007 års 7 personer).
Diagram sjukdom/funktionshinder i olika åldersgrupper (år 2008)
Sjukdom/funktionshinder i olika åldersgrupper
0 5 10 15 20 25
18-25 år 26-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år
Ålder
Antal
Fysisk ohälsa Psykisk sjukdom/npf Psykisk ohälsa Missbruk
Begåvningshandikapp Vet ej 1
109 personer, vilket motsvarar 71%, av de 154 långvarigt sjuka eller funktionshindrade, hade uppburit försörjningsstöd under mer än 12 månader.
Sjukskrivning av läkare
I 2008 års kartläggning har frågan om sjuskrivning ändrats något och två nya svarsalternativ lagts till. Alternativen i årets kartläggning var ”Sjukskriven”, ”sjukintyg finns men medicinskt underlag saknas”, ”periodvis sjukskriven” och ”ej sjukskriven”. Anledning till att enkäten ändrats är att ett sjukintyg utan medicinskt underlag ibland kommit att ersätta de tidigare sjukskrivningsunderlagen. I samband med de två tidigare årens kartläggningar har
handläggare också uttryckt att personer antingen bara tillfälligt saknar sjukskrivningsunderlag (just vid själva mätmånaden november) eller att sjukskrivningens längd är svår att ange eftersom personen inte varit löpande sjukskriven utan inkommit sporadiskt med intyg.
47 av de 294 personerna var vid tidpunkten för kartläggningen sjukskrivna av läkare och för 30 av dessa hade sjukskrivningen varat i mer än 12 månader. 16 personer hade ett sjukintyg utan medicinskt underlag och 38 personer tillhörde kategorin periodvis sjukskrivna.
Sammanlagt uppgick antalet personer med nämnda sjukskrivningar och sjukintyg till 101 personer. Antalet sjukskrivna var 49 personer år 2006 och 63 personer år 2007 (vid dessa kartläggningar lämnades endast svarsalternativen ”sjukskriven” eller ”ej sjukskriven”).
Vårdcentralstillhörighet
I Nyköping finns fyra vårdcentraler och i enkäten efterfrågades vilken vårdcentral personen tillhörde (enligt geografisk indelning eller pågående kontakt). De 154 personerna som bedömdes vara långvarigt sjuka/funktionshindrade fördelade sig enligt följande på de olika vårdcentralerna: Bagaregatan 26 personer, Ekensberg 46 personer, Stadsfjärden 31 personer och Åsidan 51 personer.
Ansökan om sjuk- och aktivitetsersättning
Sjuk- eller aktivitetsersättning (innan år 2003 kallat sjukbidrag och förtidspension) söks på Försäkringskassan och båda kunde innan den 1 juli år 2008 beviljas till personer vars arbetsoförmåga på grund av sjukdom bedöms vara bestående under minst 12 månader.
Aktivitetsersättning beviljas till personer upp till 29 års ålder och sjukersättning till personer från 30-64 år. Sedan förändringarna i socialförsäkringen trätt i kraft den 1 juli 2008 finns inte längre tidsbegränsad sjukersättning (tidigare sjukbidrag) utan endast sjukersättning tills vidare (tidigare förtidspension) då arbetsförmågan bedöms vara nedsatt för all framtid.
Aktivitetsersättningen kvarstår däremot oförändrad och kan alltså även beviljas tidsbegränsat.
Sjuk- och aktivitetsersättning är inte kopplad till personens sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och ett garantibelopp kan utges till personer som inte tidigare haft en löneinkomst i Sverige.
Ansökan om sjuk-(och aktivitetsersättning?) (jfr 2008, 2007, 2006)
2008 2007 2006
Ansökt, väntar på beslut 16 personer 31 personer 28 personer Ansökt men fått avslag 24 personer 11 personer 9 personer
Ansökt och beviljats
men nekas ersättning 8 personer 9 personer 3 personer
Av tabellen ovan kan bland annat utläsas att 16 personer hade ansökt om sjuk- och aktivitetsersättning och väntade på beslut vid 2008 års kartläggning. Detta är nästan en halvering jämfört med förra året. Antalet personer som ansökt men fått avslag har mer än fördubblats sedan 2007 års kartläggning. Antalet personer som ansökt och beviljats
sjukersättning men nekas ersättning har minskat med en person sedan 2007 års kartläggning.
Nyss nämnda personers situation innebär i klartext att de av Försäkringskassan bedömts ha en arbetsoförmåga av medicinska skäl, och således inte kan förväntas stå till arbetsmarknadens förfogande, men ändå inte får någon inkomst under sjukperioden. Dessa 8 personer är alla av utomnordiskt ursprung och ersättningsbeslutet grundas på att deras sjukdom/skada inträffade innan de kom till Sverige och därför inte omfattas av den svenska sjukförsäkringen. Vid 2007 års kartläggning var antalet personer med utomnordiskt ursprung kraftigt överrepresenterade bland dem som ansökt om sjuk- och aktivitetsersättning men fått avslag (9 var då födda utom och 2 inom Norden). Fördelningen vid 2008 års kartläggning var dock helt jämn (12 personer födda utom och 12 inom Norden).
Aktuella rehabiliteringsinsatser
Vid frågan om vilka rehabiliteringsinsatser som var aktuella för personerna som saknade inkomst fanns alternativen medicinska insatser, arbetsmarknadsåtgärd/arbetslivsinriktad
rehabilitering samt ”Annat” där handläggarna ombads ange vad som åsyftades. ”Inga pågående rehabiliteringsinsatser” och ”Vet ej” fanns också som svarsalternativ.
Med medicinska insatser avsågs alla landstingets insatser inom högkostnadsskydd, som exempelvis medicinering, samtalskontakter och sjukgymnastik. Med
arbetsmarknadsåtgärd/arbetslivsinriktad rehabilitering avsågs all form av aktivitet som personer kan delta i för att pröva eller utreda arbetsförmåga, ”komma igång” eller höja sin kompetens. Exempel kunde vara någon åtgärd via kommunens arbetsmarknadsenhet Perioden, kontakt med AF Rehab eller SFI-studier. Gemensam nämnare för
arbetsmarknadsåtgärderna/arbetslivsinriktade rehabiliteringen i denna kartläggning är att individen inte erhåller någon ersättning för sitt deltagande. Med ”Annat” avsågs exempelvis behandlingsinsatser för missbruk eller att personen utreds/är remitterad till utredning på Vuxenhabiliteringen, Neuropsykiatriskt Centrum eller annan dylik enhet.
Rehabiliteringsinsatser för hela gruppen
Av de 294 personerna som saknade inkomst fick 76 personer (26%) del av medicinska
insatser, 77 personer (26%) deltog i arbetsmarknadsåtgärd/arbetslivsinriktad rehabilitering, 31 personer (11%) tog del av ”övrig rehabiliteringsinsats och 39% hade ingen pågående
rehabiliteringsinsats. De medicinska insatserna till gruppen har minskat med 7% sedan den första kartläggningen år 2006, arbetsmarknadsåtgärder/arbetslivsinriktad rehabilitering har minskat med 2% och ”övriga rehabiliteringsinsatser” har minskat med 5%. Andelen personer som saknar pågående rehabiliteringsinsats har ökat med 5%.
Medicinska insatser var vanligast i den äldsta gruppen (55-64 år) där 48% tog del (jämfört med de andra åldersgrupperna där andelen varierade mellan 16-29%).
Arbetsmarknadsåtgärder/arbetslivsinriktad rehabilitering var markant vanligast i den yngsta gruppen (18-25 år) där 51% tog del (jämfört med de andra åldersgrupperna där andelen varierade mellan 4-18%).
”Övriga rehabiliteringsinsatser” var vanligast i åldersgruppen 26-34 år där 19% tog del (jämfört med de andra åldersgrupperna där andelen varierade mellan 4-10%).
Rehabiliteringsinsatser för långvarigt sjuka/funktionshindrade
Av de 154 personerna som bedömdes vara långvarigt sjuka/funktionshindrade tog 65 personer (42%) del av medicinska insatser, 30 personer (19%) deltog i
arbetsmarknadsåtgärd/arbetslivsinriktad rehabilitering, 31 personer (20%) tog del av ”övrig”
rehabilitering och 41 personer (27%) saknade pågående insats.
Nedanstående tabell visar en jämförelse mellan de olika kartläggningarna vad gäller gruppen långvarigt sjuka/funktionshindrades deltagande i rehabiliteringsinsatser. Mest
anmärkningsvärt är att de medicinska insatserna minskat till en bottennotering efter 2007 års toppnotering samt att andelen personer som saknar pågående insats ökat igen till en
toppnotering. Deltagandet i arbetsmarknadsåtgärder har legat ganska stadigt liksom de övriga insatserna till gruppen.
Långvarigt sjuka/funktionshindrades deltagande i rehabiliteringsinsatser i %-andelar (jfr 2008, 2007, 2006)
2008 2007 2006
Medicinska insatser 42 53 48
Arbetsmarknadsåtg 19 20 23
Övriga insatser 20 18 21
Ingen pågående 27 18 24
Tidigare löneanställning
En löneanställning i Sverige är en förutsättning för att kvalificera sig för såväl sjukpenning som arbetslöshetsersättning. Tidigare arbetslivserfarenhet är också en merit som underlättar för personer att senare få en anställning. Vid enkätfrågan om personen tidigare i livet haft en löneanställning efterfrågades inte bara tidigare löneanställning i Sverige utan även tidigare arbetslivserfarenhet från andra länder. ”Ingen tidigare anställning” och ”Vet ej” fanns också som svarsalternativ. Frågan om tidigare löneanställning var, som vid de tidigare
kartläggningarna, den fråga som handläggarna var mest osäkra på. Svarsalternativet ”Vet ej”
valdes för hela 61 personer, vilket motsvarar 21% av de 294 personerna utan inkomst.
Andelen osäkra svar vid de tidigare kartläggningarna var dock ännu större, 27% (2007) respektive 23% (2006).
Av de 294 personerna hade 132 personer (45%) tidigare haft en löneanställning i Sverige som var känd av handläggaren (jfr 98 personer år 2007 och 84 personer år 2006). 72 av personerna som tidigare haft en löneanställning tillhörde gruppen långvarigt sjuka/funktionshindrade (jämför 54 personer år 2007 och 37 personer år 2006).
Av de 294 personerna som saknade inkomst hade 77 personer (26%) aldrig haft en
löneanställning, 22 personer (7%) hade haft lönearbete i ett utomnordiskt land och 6 personer (2%) i ett annat nordiskt land. Av de 77 personer som aldrig haft en löneanställning tillhörde 39 personer gruppen långvarigt sjuka/funktionshindrade.
Sammanfattande analys och slutdiskussion
Antalet vuxna utanför välfärdssystemet som uppbär försörjningsstöd har ökat med 60
personer i Nyköpings kommun sedan den första kartläggningen år 2006 och dess andel bland det totala antalet bidragstagare har ökat från 47 till 59%. Andelen utrikes födda har ökat i gruppen från 35 till 43%. Antalet långvarigt sjuka/funktionshindrade har ökat med 29
personer. Fler personer än vid förra årets kartläggning har barn eller umgängesbarn och totalt berörs 266 barn i Nyköpings kommun av att en förälder står utanför välfärdssystemet och uppbär försörjningsstöd.
Vi upplever att siffrorna som presenterats i denna rapport väl avspeglar vår arbetssituation där vi möter alltfler människor som står utanför välfärdssystemet och som helt saknar eller får otillräckliga rehabiliteringsinsatser och där chansen för flera av människorna att bli
självförsörjande upplevs mycket liten under nuvarande förhållanden. Vår bedömning är att vi inom socialtjänsten inte ensamma kan råda bot på dessa människors utanförskap utan att det krävs en aktiv samverkan mellan flera myndigheter för att få till stånd en fungerande
rehabiliteringskedja. Vi menar att socialtjänsten idag i större utsträckning ensamt (eller med bara någon samverkanspart) hanterar personer där en samverkan med (flera) andra
myndigheter krävs för att personer med svårigheter ska komma in i, eller återföras till, de reguljära systemen.
Inträde i såväl arbetslöshets- som sjukförsäkringen sker genom löneanställning i Sverige. Att personer en gång fått inträde innebär inte att de självklart fortsätter ha rätt till försäkringarna utan diskvalificering sker från systemen på olika vis. Enligt vår kartläggning hade 132 personer (45% av hela gruppen jämfört med 35% i de föregående kartläggningarna) tidigare haft en löneanställning i Sverige. Då det är okänt för oss hur långa dessa anställningar varit kan vi inte dra slutsatser om hur många som tidigare varit anslutna till arbetslöshets- och/eller sjukförsäkringen. I praktiken krävs minst sex månaders löneanställning för att kvalificera sig.
För den som en gång diskvalificerats krävs en ny löneanställning på minst sex månader.
Vi vill återkomma till att ansvaret för rehabiliteringen av personer som drabbas av sjukdom i teorin åligger flera myndigheter. Landstinget har ansvar för den medicinska utredningen och behandlingen, Arbetsförmedlingen för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen (om personen är arbetslös), socialtjänsten för den sociala rehabiliteringen och Försäkringskassan har ett samordnande ansvar för rehabiliteringsprocessen. För de personer som inte kvalificerat sig för en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) hos Försäkringskassan uppstår genast svårigheter eftersom Försäkringskassan inte blir en part i rehabiliteringen av den sjuke/arbetsoförmögne.
Men vi upplever att rehabiliteringsprocessen även kan halta betänkligt i andra avseenden.
Förändringar i sjukförsäkringen
Den 1 juli 2008 infördes nya regler i sjukförsäkringen som kan komma att påverka utvecklingen av försörjningsstödet mycket de kommande åren. Vi ser en stor risk för att antalet 0-klassade kommer att öka. En särskild rehabiliteringskedja har införts och sjukpenningen tidsbegränsats. Syftet är att fler personer ska återgå till arbete. Den tidsbegränsade sjukersättningen (som tidigare kallades sjukbidrag) finns inte längre utan endast sjukersättning tills vidare (som tidigare kallades förtidspension). För vissa personer kan detta bli en framgångssaga där de går från passivitet till aktivitet och från bidrag till lön.
För andra blir det en förflyttning från sjukpenning till A-kassa vilket innebär att inkomsten i stort är oförändrad om personen går in i arbetslöshet (dock bör observeras att inkomsttaket är lägre i arbetslöshets- än i sjukförsäkringen). Men för andra kommer det istället att kunna innebära stora svårigheter. Vi vill här lyfta fram några aspekter och tänkbara scenarion.
Personer som tidigare erhållit sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning som löper ut, enligt fastställd rehabiliteringskedja och ramtid vad gäller sjukpenning eller slutdatum vad gäller en tidigare beviljad tidsbegränsad sjukersättning (Försäkringskassan bedömer själva att detta kommer ske i störst omfattning år 2010), förväntas om de är arbetslösa anmäla sig på AF och stå till arbetsmarknadens förfogande.
- För personer som inte sedan tidigare är anslutna till någon A-kassa (eller har lämnat den) innebär arbetslöshetssituationen att de som arbetslösa saknar inkomst och antingen får leva upp tillgångar, försörjas av eventuell sambo/make/maka eller (om inget av nyss nämnda finns att tillgå) ansöka om och erhålla försörjningsstöd. Dessa personer (som inte är anslutna till A-kassan) erhåller endast ett grundbelopp med 320 kr/dag i aktivitetsstöd om de ingår i någon av Arbetsförmedlingens
arbetsmarknadsåtgärder. Det innebär en nettoinkomst på ca 4500 kr/månad vilket få i dagsläget kan försörja sig på.
- Personer som går från sjukpenning till arbetslöshet kan ha kvar sin tidigare SGI (från innan sjukfallet). Det innebär att de har rätt till sjukpenning om de insjuknar på nytt förutsatt att tillräckligt lång tid gått sedan det tidigare sjukfallet och inte hamnar inom
samma ”ramtid” så att tiden med sjukpenning är förbrukad. Men för personer som går från sjuk- eller aktivitetsersättning till arbetslöshet gäller att de förlorar sin SGI och alltså blir 0-klassade när ersättningen upphör. Om dessa personer igen blir sjuka hänvisas de (om otillräckliga inkomster/tillgångar i hushållet) till försörjningsstöd under sjukperioden. Detta gäller även dem som går från sjuk- eller aktivitetsersättning till arbetslöshet med A-kassa. A-kassan i sig är nämligen inte en grund för SGI.
Det faktum att den tidsbegränsade sjukersättningen tas bort innebär att det blir ännu svårare för de 0-klassade att få en ersättning från FK vid långvarig sjukdom. Vi har tidigare kunnat råda och bistå våra klienter med långvarig sjukdom (minst ett år) att ansöka om tidsbegränsad sjukersättning. Flera personer har därigenom förflyttats från fullt försörjningsstöd till
sjukersättning från FK som ofta gjort personerna självförsörjande. Nu kommer endast personer som bedöms ha nedsatt arbetsförmåga för all framtid att kunna erhålla
sjukersättning. Vi förväntar oss att få personer kommer att kvalificera sig för detta. Vid årets kartläggning väntade endast 16 personer på ett beslut på en inlämnad ansökan om sjuk- och aktivitetsersättning, de tidigare åren var siffran 31 respektive 28 personer. Att siffran är så mycket lägre i år kan ha flera förklaringar; till exempel att vi redan bistått så många personer med ansökan att inte fler personer finns kvar i vårt system eller att vi som handläggare inte längre ser någon idé att bistå personer med ansökan eftersom det ändå blir avslag med de nya reglerna. I årets kartläggning hade antalet personer som tidigare ansökt om sjukersättning men då fått avslag ökat från de tidigare årens 9 respektive 12 personer till 24. Man bör då ha i åtanke att det under de gångna åren ändå funnits möjlighet att erhålla tidsbegränsad sjukersättning.
I vår förra rapport beskrev vi hur olika myndigheter gör skilda bedömningar av personers arbetsförmåga och att det finns olika definitioner på begreppet ”arbetsförmåga”. I korthet kan sägas att FK endast bedömer arbetsförmåga utifrån de medicinska förutsättningarna medan AF ser till personers förmåga utifrån hur arbetsmarknaden ser ut och vilka krav som ställs där.
Detta kan innebära att FK bedömer en person som arbetsför medan AF bedömer den som icke arbetsför. För personer som får dessa skilda bedömningar innebär det att de varken får
ersättning från FK eller insatser från AF. Vissa avförs helt som arbetssökande och andra skrivs in i sökandekategori 14 (arbetssökande som inte omedelbart kan tillträda ett arbete) på AF. Om personen är ansluten till A-kassan sänds, i båda fallen, ett meddelande från AF att personen inte står till arbetsmarknadens förfogande och arbetslöshetsersättningen dras då in.
Vi befarar att flera av de personer som tidigare erhållit sjukpenning eller sjukersättning senare kan komma att bedömas icke arbetsföra av AF. Detta innebär att de inte kommer att få hjälp med arbetslivsinriktad rehabilitering. Personer har rätt att överklaga FKs beslut om
sjukpenning och sjukersättning. De kan också överklaga A-kassans beslut om indragen ersättning som baseras på AFs bedömning. Men personen kan inte överklaga det faktum att båda de statliga myndigheterna FK och AF nekar dem insats. I mitten blir människan rättslös – och i det här fallet utan både samordnad och arbetslivsinriktad rehabilitering.
Om inskrivning, avaktualisering och sökandekategori 14 på AF
För att ha rätt till försörjningsstöd ska personer sakna avyttringsbara tillgångar och tillräckliga inkomster i sitt hushåll. Personen ska också själv göra vad den kan för att komma till rätta med försörjningsproblemet. Vid arbetslöshet ställs krav på personen att stå till
arbetsmarknadens förfogande genom att vara inskriven på AF, söka arbete och/eller delta i anvisade arbetsmarknadsåtgärder. I årets kartläggning var 174 personer inskrivna som arbetssökande på AF, 82 personer inte inskrivna och antalet osäkra svar uppgick till 38.
Antalet inskrivna har ökat med 64, antalet inte inskrivna minskat med 33 och antalet osäkra
svar ökat med 30 sedan den första kartläggningen år 2006. Varför är antalet osäkra svar från handläggarna så stort i år? En tänkbar förklaring kan vara att det i praktiken bara innebär en formell skillnad, som inte påverkar biståndsbedömningen, om en person är inskriven eller inte på AF. Detta gäller i det fall personen finns inskriven i sökandekategori 14 och av AF inte bedöms kunna ta ett arbete för tillfället. Inga insatser erbjuds till personer i sökandekategori 14 och vi märker då inte av personens kontakt med AF och ser heller inte alltid att det är idé att söka kontakt med myndigheten eftersom personen ändå inte kommer att erbjudas insatser för tillfället. Handlingsplaner för dessa personer upprättas mycket sällan. Vi handläggare upplever också att personer kan skrivas in, avskrivas eller förflyttas mellan sökandekategorier ganska frekvent. Om en person meddelar att den är sjukskriven, uteblir från ett avtalat möte eller inte avhörs enligt överenskommelse kan det innebära en snabb avaktualisering eller förflyttning till sökandekategori 14. Personen kan sedan lika snabbt vara inskriven eller förflyttad till aktiv sökandekategori igen. 38 personer hade i årets kartläggning vad vi kallat för ”periodvis sjukskrivning”. Risken för dessa att ofta skifta i status på AF är överhängande och då är vi inte alltid uppdaterade. Vi har också under senare tid märkt att vi inte med självklarhet får uppgifter om personens status hos AF när vi kontaktar myndigheten. Efter årsskiftet kommer nya bestämmelser, i förordning (2008:975) om uppgiftsskyldighet i vissa fall enligt socialtjänstlagen, som innebär att AF får en skyldighet att lämna dessa uppgifter vid förfrågan från vår myndighet.
Vi ser att det är av flera skäl är mycket olyckligt att personer inte finns inskrivna som
arbetssökande på AF. Dels syns de inte i arbetslöshetsstatistiken och finns då heller inte med i beräkning då beslutsfattare (politiker och tjänstemän) ska planera och besluta om insatser till arbetslösa. För den enskilde innebär det förstås att den inte får aktiv hjälp att komma ut på arbetsmarknaden utan riskerar att förbli arbetslös och stående utanför de reguljära
välfärdssystemen. För de personer som pendlar mellan att vara inskrivna, avskrivna eller placerade i sökandekategori 14 gäller att de inte kvalificerar sig till de arbetsmarknadsåtgärder som särskilt riktar sig till långvarigt arbetslösa. Detta då de formellt inte anses ha varit
långtidsarbetslösa då inskrivningstid (utan avbrott) gäller vid bedömningen.
Aktuella händelser i Nyköpings kommun som kan komma att förbättra situationen för sjuka och/eller arbetslösa 0-klassade
Projektet Ungdomstorget som är en samverkan mellan socialtjänsten, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen kommer i år att förändras genom att den övre åldersgränsen försvinner.
Detta gör det möjligt också för personer över 25 år att delta i projektet. Verksamhetens nya namn blir Nyköpings Samverkanstorg.
Socialtjänsten kommer i år att ha en representant i projektet Rehabskelettet som är en länsgemensam modell för rehabilitering i samverkan mellan landstinget, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunen.
Ett samverkansavtal har upprättats mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen vad gäller arbetsträning inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin.
Önskan inför framtiden
I rapporten över 2006 års kartläggning beskrev vi verksamheten SAMS i Malmö där Försäkringskassan arbetar med de 0-klassade. Vi hoppas fortfarande på en liknande
verksamhet i Nyköping. Det skulle vara till stor hjälp för oss i arbetet med de 0-klassade om Försäkringskassan bidrog såväl med samordning som med bedömning av sjukintyg.
Vi hoppas fortfarande på en utökad samverkan med Arbetsförmedlingen och ser gärna att handlingsplaner upprättas för personer i sökandekategori 14 som av Försäkringskassan bedömts arbetsföra. Det vore en fördel om vi kunde upprätta dessa handlingsplaner
tillsammans och att en tidpunkt för uppföljning av handlingsplanen också kunde avtalas. Detta för att tydliggöra vad som behöver hända för att personer igen ska komma ifråga för insatser från Arbetsförmedlingen och för att följa upp situationen för den enskilde vad gäller dess möjligheter till arbetslivsinriktad rehabilitering.
Vi vill som tidigare rikta en uppmaning till politiker och tjänstemän att bevaka de 0-klassades intressen och att i möten med andra samverkansaktörer driva frågan. Det känns i nuläget än mer aktuellt då Sverige går in i en lågkonjunktur samtidigt som sjukförsäkringen förändras och fler personer förväntas stå till arbetsmarknadens förfogande. Med tidiga insatser finns möjlighet att förhindra att fler personer hamnar ”mellan stolarna” med risk för att bli långvarigt beroende av försörjningsstöd. Det är vår förhoppning att de nya
kommungemensamma orsakskoderna kommer att synliggöra utvecklingen på riksnivå. En ny kartläggning av de vuxna utanför välfärdssystemet i Nyköping kommer att göras i november 2009.
