Likabehandlingsplan
För att främja likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling
HT-2016 – VT-2017 Saritslövs Förskola
2016-11-17
Innehåll
Vision Bakgrund
Definition av begreppen
Utvärdering av värdegrundsveckor ht-15/vt-16 Kartläggning/ nuläge
Kartläggning/åtgärder Förebyggande åtgärder Rutiner för akuta situationer
Kommunikation/information
Utvärdering/uppföljning
Vision
Man ska som barn eller vuxen gå till förskolan/arbetsplatsen och känna sig trygg. Känna att man blir väl mottagen och är omtyckt för den jag är. Aldrig känna oro för att bli utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling.
Bakgrund och syfte
I Diskrimineringslagen (2008:567) och Skollagen 14a kap. har förskola och skola fått ett uppdrag att alla barn och elever skall känna sig trygga, bemötas och behandlas med respekt för sin egenart. Utgångspunkten för den nya lagen är principen om alla människors lika värde. Lagen ställer krav på att verksamheterna bedriver ett målinriktat arbete för att motverka
diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och att det upprättas likabehandlingsplaner.
Definition av begreppen
Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett
barn/vuxen sämre än andra barn/vuxna. Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt.
Med direkt diskriminering får inte barn/vuxen missgynnas genom
särbehandling på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunderna som lagen omfattar.
De sju diskrimineringsgrunderna är:
- kön
- könsöverskridande identitet eller uttryck - etnisk tillhörighet
- religion eller annan trosuppfattning - funktionshinder
- sexuell läggning - ålder
Indirekt diskriminering är när man behandlar alla lika. T ex när förskolan tillämpar en bestämmelse eller förfaringssätt som verkar neutralt,men som i praktiken missgynnar barn med ett visst kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,funktionshinder,sexuell läggning,samt ålder.
Trakasserier är en aktiv, medveten handling som kränker barns/vuxens värdighet och som har koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna.
Annan kränkande behandling
Det är ett uppträdande som utan att vara trakasserier kränker ett barns/vuxens värdighet.
Med mobbing avser vi upprepade kränkningar samt att det råder en obalans mellan den som kränker och den som kränks.
En viktig utgångspunkt är att den som uppger sig ha blivit kränkt,alltid måste tas på allvar. Det är barnet eller den vuxne verbalt eller via kroppsspråk som avgör om beteendet eller handlingen är kränkande.
Befogade tillsägelser
En befogad tillrättavisning får användas för att upprätthålla en god miljö utan att man kränker barnet.
Utvärdering av värdegrundsveckor ht-15/vt-16 Mål
Att barnen ska förstå att vi är lika men samtidigt olika – Lika värde.
Ht – 2015:
Utifrån resultatet på vår föräldraenkät valde vi att lägga fokus på Lika värde detta läsår.
Metoder/Utvärdering
Varje avdelning utgick från deras barngrupp.
Vi använde oss av böckerna:
- Så olika, så lika - ”Vi”, ”jag”, ”du”
- Den fula ankungen
- Sagan om de två trollstavarna - Emil det halva fåret
Det blev mycket reflektioner utifrån vad vi läst och på en avdelning kopplade barnen lika värde till samarbete.
Aktiviteter denna vecka:
- Gemensam sångstund i lekhallen där varje avdelning hade med sig två sånger eller ramsor inom ämnet Lika/Olika.
- Sånger/ramsor – Det finns nån av varje sort, Lika unika - Film – krambjörnar
- Pussel klippt av avdelningsfotot där varje pusselbit behövs för en helhet.
- Använder material på avdelningar för att se olika/ lika
* Samarbete i vardagen
* Duplogubbar som ser olika ut ( lång, kort, glasögon, keps, skägg)
* Lilla Anna och Långa farbrorn kom till en avdelning och visade på deras likheter/olikheter
* Målade våra händer i olika färger
Efter vår gemensamma sångstund fick alla barnen ett armband gjort av plastband där det stod LIKA UNIKA.
Barnen har varit engagerade och reflektionerna har varit många och härliga.
Vt – 2016:
Metoder/Utvärdering
Varje avdelning utgick från deras barngrupp.
Böcker vi använde oss av:
- Så lika, så olika - Emil, det halva fåret - Pricken
- Om mångfald, allas lika värde - Lika Unika
Några avdelningar valde att arbeta med att vi har olika hår och ögonfärg. Vi fotograferade alla barnens ögon och sedan fick de se om de kunde hitta sina egna/kompisarnas ögon.
En avdelning valde att använda spegeln att titta i och reflektera över ögon, hår och hudfärg. Barnen fick sedan göra ett självporträtt av/på papptallrikar och garn. Denna avdelning valde också att titta på världskartan, att vi
kommer från olika länder och att vi ser olika ut beroende var vi kommer ifrån.
För att se andra olikheter valde vi att intervjua barnen och fråga vad de tyckte mest om att leka med/favoritmaträtt. Vi gjorde olika diagram av resultaten som visade att vi kan tycka olika om vad som är roligt att leka med och vad vi tycker bäst om att äta.
Vi avslutade med en gemensam sångstund i lekhallen där vi sjöng sånger om olika/lika och LIKA UNIKA. Alla barnen fick med sig ett halsband gjort som en pusselbit med en verstext från sången LIKA UNIKA.
Vi upplevde att barnen tyckte det var spännande att upptäcka att våra ögon ser olika ut och de tittade ofta på fotografierna av våra ögon för att hitta sina egna och sina kompisars och jämföra ögonfärgen. Alla avdelningarna
upplevde att barnen tyckte det var roligt och att de visade intresse för ämnet.
Kartläggning/Nuläge Ht-2016
Saritslövs förskola arbetar aktivt med de sju diskrimineringsgrunderna och för allas lika värde.
Miljöer i förskolan där det finns risk för att trakasserier eller kränkningar kan uppstå ska särskilt uppmärksammas. Sådana miljöer kan vara toaletten, kapprum, smårum och utemiljöer.
Vi på förskolan har bestämt att varje år i vårt årshjul lägga in två
värdegrundsveckor, en på hösten och en på våren. Vi lägger mer fokus på en speciell diskrimineringsgrund utifrån vad vi ser i barngrupperna just detta läsår. Detta läsår har vi valt att fokusera på ” Etnisk tillhörighet”. Svaret på denna fråga i föräldraenkäten påvisade att vi kan bli mer tydliga med hur vi arbetar med denna fråga, därför väljer vi nu att lägga fokus på detta i våra mål- och utvecklingsplaner och under värdegrundsveckan. Vi pratar om vilka nationaliteter vi har på vår förskola och får veta hur man säger HEJ på dessa språken.
Kön
På förskolan finns en pedagogisk medvetenhet kring de rum/aktiviteter som kan riskera att befästa traditionella könsroller.
Etnisk tillhörighet
På förskolan har vi några barn från andra länder, detta ser vi som en tillgång i vårt likabehandlingsarbete.
Religion eller annan trosuppfattning
Vi respekterar alla religioner och trosuppfattningar.
Vi serverar specialkost av etniska och religiösa skäl som är snarlik ordinarie måltid.
Funktionshinder
På förskolan anpassar vi vår verksamhet med hänsyn till
allergier,språkförseningar och funktionshinder så att alla kan deltaga.
Vi använder oss av personalens kompetens och om det behövs resurspersonal .
Sexuell läggning
Vi respekterar alla sexuella läggningar.
Könsöverskridande identitet/uttryck
Vi respekterar alla former av könsöverskridande identitet eller uttryck.
Personalen arbetar aktivt med genusperspektivet inom förskolans alla områden.
Ålder
Barnen grupperas efter ålder vid speciella aktiviteter.
Grupperas även efter utvecklingsålder.
Mål och åtgärder Mål
Barnen ska känna lika värde oavsett kön,etnisk
tillhörighet,trosuppfattning,social bakgrund,funktionshinder, ålder, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet/uttryck.
Öka personalens kunskap och medvetenhet om likabehandlingsarbete.
Kartläggning/Åtgärder
Kön
Hög medvetenhet när det gäller material/litteratur. Som personal vara delaktig i leken, bryta traditionella könsmönster.
Etnisk tillhörighet
Tillsammans med barnen jämföra likheter och olikheter i det man gör i språk, utseende,traditioner,seder, värderingar och vanor.
Låna böcker/ljudböcker på biblioteket till modermålsstöd.
Religion eller annan trosuppfattning
Vid behov och önskemål anordnas alternativa lösningar vid högtider och traditioner.
Funktionshinder
Anpassa verksamheten/tiden så alla kan vara med. Använda oss av vår kompetens hos personalen. Medvetenhet i vår attityd och handling i våra dagliga möten
Sexuella läggning
Öka personalens kunskap och medvetenhet om arbetet kring bemötande av människor med olika sexuella läggningar och barn med olika
familjekonstellationer.
Det ska finnas litteratur både till personal och barn på förskolan.
Könsöverskridande
Personalen ska vara tillåtande, visa att man kan bryta traditionella könsroller,bekräfta barns tankar och arbeta aktivt med genus.
Ålder
Variera gruppsammansättningar och visa nyttan med olika åldrar i en grupp.
Förebyggande åtgärder
På Saritslövs förskola arbetar vi dagligen med förebyggande aktiviteter för att alla ska känna sig trygga..
Genom
positivt bemötande, barnens inflytande, föräldrars inflytande, personalens inflytande, öppet klimat, dialog, intervjuer, respekt, samarbete och
gemensamma regler.
All personal har ett ansvar för att detta följs och ska främja likabehandlingsplanen.
Rutiner för akuta situationer
Barn-Barn
Samtal med barnen. Personalen använder sig av frågor för att reda ut situationen.
Hur kunde detta hända?
Varför gjorde du så?
Hur tror du att kompisen känner sig?
Kunde du ha gjort på något annat sätt?
Hur ska vi lösa detta?
Personal informerar vårdnadshavare till både den/dem utsatte och den/dem som utsätter.
Vid upprepade tillfällen som är inriktade till ett och samma barn upprättas handlingsplan och även förskolechefen informeras. Uppföljning sker kontinuerligt.
Skulle inte insatserna ha någon verkan kontaktas specialpedagog/
förskolepsykolog.
Vuxna-Barn
Ser och hör vi att någon vuxen kränker ett barn ska vi ha modet att kunna säga till varandra. Detta sker genom att ta den vuxne åt sidan och fråga hur tänkte du nu eller hur menade du.
Personal som ser och hör detta dokumenterar detta genom en anteckning med datum, vad som sagts och vem som är inblandad.
Förskolechefen informeras.
Sker ingen förändring leder det till ett samtal med förvaltningsledningen, förskolechef och personalavdelningen.
Vuxna-Vuxna
Utsatt vuxen säger ifrån, samtal genomförs med berörda parter.
Förskolechefen informeras om det inte hittas en lösning.
Förskolechefen erbjuder stöd/handledning extern hjälp.
Förskolechefen bedömer om anmälan till annan myndighet ska göras.
Barn-Vuxen
Personalen säger till barnet direkt att detta känns inte bra och man använder sig av frågorna: Hur tror du att jag känner mig nu? Hur känner du dig? Kunde du gjort på annat vis?
Samtal och stöttning till den utsatte från arbetslaget.
Informera vårdnadshavare och förskolechef om händelsen.
Kommunikation/information
Likabehandlingsplanen förankras hos barnen genom vårt ständiga pågående värdegrundsarbete, konflikthantering och i den vardagliga verksamheten.
Genom barnens inflytande ifrågasätter och reflekterar de över normer och värderingar som sätts på förskolan.
Vårdnadshavaren informeras på höstens föräldramöte om likabehandlingsplanen och får lämna feedback på den.
På våra arbetsplatsträffar finns det en punkt som tar upp arbetsmiljön.
Utvärdering/uppföljning
Utvärdering av våra mål sker i juni och uppföljning sker i nästa läsårs likabehandlingsplan.
2016-11-17
Personalen på Saritslövs Förskola Ansvarig förskolechef Helena Ravn
