1 (14) Läsåret 2010/11

Läsåret 2010/11

Sid 6 Bilaga 1 Handlingsplan vid diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Sid 8 Bilaga 2 Trygghetsenkät

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling/ för Knutsbo skola

Sedan 20090101 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk:

Diskrimineringslagen (likabehandlingsplanen)

14A kap. §8 i skollagen (plan mot kränkande behandling)

Vision

Inom vår verksamhet vill vi:

Att alla visar varandra respekt och tar ansvar för att skapa gemenskap och trygghet.

Att barnen tror på sig själva, vågar visa sina känslor och uttrycka sina åsikter.

Skapa en miljö som innebär en trygg vardag där alla kan utvecklas utifrån sina egna förutsättningar,

Att nolltolerans ska råda när der gäller diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

Definitioner

Diskriminering

Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder.

Direkt och indirekt diskriminering

Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.

Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön.

Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas

indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund

av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder.

Trakasserier och kränkande behandling

Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara

fysiska (slag, knuffar)

psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)

texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webbcommunities)

Trakasserier

är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med

kön

etnisk tillhörighet

religion eller annan trosuppfattning funktionshinder

sexuell läggning

könsöverskridande identitet eller uttryck ålder.

Kränkande behandling

är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.

Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret.

Repressalier

Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavare har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

Befogade tillsägelser

Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven i fråga kan uppleva det som kränkande.

Kartläggning och nulägesanalys Organisation

På skolan har vi en trygghetsgrupp som består av 4 personal, från förskola till skola.

Trygghetsgruppen träffas varannan vecka och har till uppgift att hantera ärenden enligt Handlingsplan vid diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.( bil.1)

Denna plan innehåller även det förebyggande arbete som sker i elevgrupperna under ledning av övrig personal.

På skolan finns ett elevvårdsteam som består av rektor, skolsköterska, trygghetsgrupp samt arbetslagsledare.

Föräldrarna är representerade i verksamhetsrådet där även rektor, personalrepresentanter och elevrepresentanter sitter med.

Genomförande

Trygghetsgruppen ansvarar för att en trygghetsenkät genomförs med eleverna en gång per termin.

Om svar från någon elev ger upphov till oro, sker uppföljande samtal för att klargöra orsaken till elevens svar. Samtalet genomförs med någon i trygghetsgruppen, som eleven har förtroende för.

Vidare ansvarar trygghetsgruppen för att det genomförs en kartläggning av ute- och innemiljön i form av en trygghetskarta. Denna kartläggning sker en gång per läsår.

Utredning

Kartläggningarna sammanställs av respektive klassansvarig och lämnas till trygghetsgruppen som gör en övergripande sammanställning. Trygghetsgruppen informerar personalgrupp och rektor.

Analys

Vår enkät har visat sig vara svår att analysera. Den kommer att omarbetas inför kommande kartläggningar och kommer att utgöra bil. 2.

Läsåret 2010/11

Kartläggningen från föregående år har visat att vi har en bra skolgård

få blir retade

det övervägande flertalet känner sig trygga med lärare och i skolan

det finns tendenser till att pojkar och flickor i de högre åldrarna, upplever att de inte behandlas lika

tendenser till bråk förekommer på lekytorna på skolgården

Tydliga mål och konkreta åtgärder

Övergripande mål: Alla signaler om kränkning tas på allvar och utreds (Ludvika Kommuns social och utbildningsplan 2008-2011)

Mål: Ingen ska bli retad på skolan

Åtgärder: De vuxna kartlägger vilken typ av retning som ändå förekommer. Denna kartläggning genomförs innan v.44 i form av enkät och samtal i elevgrupperna. Den sammanställs och tas sedan upp till diskussioner i klasserna utifrån de gällande lagarna.

Mål: Flickor och pojkar ska känna att de behandlas likvärdigt.

Åtgärder: De vuxna kartlägger om det är pojkar eller flickor och på vilket sätt de inte behandlas likvärdigt. Denna kartläggning genomförs innan v.44 i form av enkät och samtal i elevgrupperna.

Den sammanställs och tas sedan upp till diskussioner i klasserna.

Mål: Minska och helst få bort tendenserna till bråk på lekytorna.

Åtgärder: Vi aktualiserar regelbundet ordningsregler (bil. 3) och dess tillämpningar i diskussioner i klasserna. Skolans ledstjärnor (bil. 4) är en given grund i dessa diskussioner.

Uppföljning och utvärdering

Trygghetsenkäten bland elever följs upp en gång per termin, trygghetskartan en gång per läsår.

Resultaten delges rektor och arbetslaget. Trygghetsgruppen ansvarar.

Föräldrarna i rektorsområdets verksamhetsråd delges alltid utvärderingar och uppföljningar och har möjlighet att komma med synpunkter. Rektor har ansvar.

Under senare delen av vårterminen fyller föräldrarna i en enkät (bil. 5) över hur de har upplevt sitt/sina barns skola under året. Rektor har ansvar för att detta sker.

Ovanstående utvärderingar kompletteras med en diskussion i elevvårdsteamet inför varje revidering.

Ny plan varje år

Knutsbo skolas likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling stäms av vid terminsslut och revideras före varje höstterminsslut.

Bilagor

Bilaga 1

Handlingsplan vid diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

FÖREBYGGANDE INSATSER Rastvakt finns ute på rasterna.

Kamratstödjare finns i klass 1-6. Klassföreståndare stämmer av med kamratstödjarna varje vecka.

I klass- och elevråd bevakas frågor gällande trygghet och trivsel i inomhus- och utomhus miljön på skolan.

I barngrupperna/klasserna arbetar vi varje vecka med jag- och gruppstärkande övningar, t.ex.

Kompissamtal, Projekt Charlie, samarbets- och dramaövningar.

Etiska samtal i grupp och enskilt. I samtalen knyter vi an till skolans ledstjärnor.

Vid utvecklingssamtal berörs alltid barnets trivsel på skolan och kamratrelationer.

Ordningsregler upprättas tillsammans med barnen.

I arbetslaget bevakas och uppmärksammas barnens psykosociala miljö.

Trygghetsgruppen träffas varannan vecka.

Verksamhetsråd 1-2 ggr/termin där föräldrarepresentanter kan delges information och ställa frågor rörande trygghet och trivsel m.m.

Rastreglerna gås igenom och revideras vid läsårsstart och fastställs av elevrådet.

Skolans värdegrund och dess ledstjärnor aktualiseras varje läsårsstart.

Rektor kallar skolans elevvårdsteam efter behov eller minst 1 gång/termin.

Varje termin genomförs individuella trygghetsenkäter med eleverna. I F-1 genomförs de i enskilda samtal, i år 2-6 fyller eleverna själva i en enkät, som vid behov följs upp i enskilda samtal.

Under vårterminen görs en individuell kartläggning av trygga och otrygga platser på skolan, ute och inne (trygghetskartan).

Föräldraenkät skickas hem under april månad varje läsår. Där kan föräldrarna ge sin syn påskolans klimat, trivsel m.m.

ANSVAR

Rektor har det övergripande ansvaret för arbetsmiljön.

All personal har ansvar att bevaka sin egen, barnens och medarbetares arbetsmiljö.

All personal har ansvar att motverka trakasserier och kränkande behandling bland barn och anställda.

All personal som arbetar på rektorsområdet har ansvar att ingripa och omgående rapportera till trygghetsgruppen om någon elev utsätts för trakasserier eller kränkande behandling. Trygghets- gruppen informerar sedan rektor.

Trygghetsgruppen består av Eva Rosengren Larsson, Monica Myhrman, Johanna Stenberg Andersson, Tina Brandt och ev. berörd lärare/personal.

Rektor och skolsköterska kan kallas in vid behov.

HANDLINGSPLAN VID HÄNDELSER

Det är viktigt med insikten att förebyggande arbete aldrig kan vara någon garanti för att

trakasserier eller kränkande behandling inte uppstår. Vid sidan av våra förebyggande insatser har vi en handlingsberedskap.

Akut händelse

Personal ingriper vid alla typer av kränkande handling och dokumenterar i incidentrapport.

Personal meddelar klasslärare och har själv uppföljning med förövaren och den utsatte inom en vecka. Om förövaren inte ändrar sitt beteende lämnas ärendet till trygghetsgruppen.

Trygghetsgruppen

Trygghetsgruppen arbetar till stor del enligt den s.k. Farstamodellen. Trygghetsgruppen samlar försiktigt (i tysthet) in konkret information om vad som hänt. När tillräcklig information finns, genomförs planerade samtal med förövaren. Samtalet avslutas genom att förövaren informeras om att han/hon kommer att övervakas och att man tror att han/hon kommer att lyckas.

Om trygghetsgruppens arbete inte får nödvändig effekt kopplas skolans elevvårdsteam in som vid behov tar kontakt med kommunens resursgrupp, polis eller individ- och familjeomsorgen.

Ordningsregler Knutsbo skola

Vi visar hänsyn och är vänliga mot varandra.

Vi pratar i vanlig samtalston med varandra i korridorer, matsal, bibliotek och andra gemensamma lokaler.

Vi använder ett vårdat språk.

Vi har alla ansvar för och är rädda om skolans böcker och material. Vi ställer tillbaks allt på sin rätta plats.

Vi ska hålla oss på skolans område på raster och fritidstid. Vi är inte längre bort än att vi hör skolklockan och kan komma in i tid till lektion.

Eleverna är ute på rasterna.

Bilparkering och körbana är förbjudna lekplatser.

Vi ska ha knäppt hjälm vid ”herre på täppan” och all åkning på vintern.

Vi cyklar på skolans cyklar endast på nedre planen och då med knäppt hjälm.

Vi använder inte pinnar som tillhygge, att vifta eller slå med.

Kojor och byggen på skolans område kan ingen äga - de tillhör alla. Men ingen har rätt att förstöra för andra.

Snöbollskastning får endast ske på fotbollsplanen.

Bilaga 4

RESPEKT

LYSSNA Du lyssnar på den som pratar med dig.

SLUTA Du slutar bråka eller tjafsa när någon säger sluta.

FÖLJA Du följer de regler som vi har bestämt.

TRYGGHET

VISA Du visar att du bryr dig om dina skolkamrater.

TÄNKA Du tänker på att behandla andra så som du själv

vill bli behandlad.

SE Du ser på den du möter och hälsar på morgonen.

ANSVAR

SKÖTA Du sköter ditt skolarbete på det bästa sätt du kan.

HJÄLPA Du hjälper andra när du ser att dom behöver hjälp.

VARA RÄDD OM Du är rädd om skolans saker.

Utvärdering av läsåret 10/11 för Knutsbo skola

Normer och värden

helt

Stämmer delvis

Stämmer inte alls Mitt barn känner sig trygg i skolan.

Mitt barn har kamrater Mitt barn trivs i skolan

Åtgärder för utveckling

Jag vet vilka mål mitt barn ska nå.

Mitt barn får lagom svåra uppgifter.

Mitt barn får den hjälp den behöver i skolarbetet

Ansvar och inflytande

Mitt barn tar ansvar, ex. passar tider, sköter läxor och håller reda på sina saker.

Jämställdhet

Jag tycker att det finns lika mycket aktiviteter för flickor och pojkar på rasterna

Föräldrainflytande

Jag är nöjd med de utvecklingssamtal jag och mitt barn haft tillsammans med barnets lärare

Jag är nöjd med den information, i form av vecko- eller månadsbrev som jag får från skolan

Jag tycker att det finns möjlighet att engagera mig i skolans verksamhet