Särskild utsatthet
- våld mot missbrukande kvinnor
2014-09-10
12.30 Pass 1 14.00 Fika 14.30 Pass 2
16.00 Gemensam avslutning
Eftermiddagens innehåll
Vem är jag och vad gör jag här?
Vilka personer pratar jag om?
Varför särskilt utsatta?
Våldet mot missbrukande, hemlösa kvinnor
En inblick i kvinnornas liv
Språkets betydelse och om att göra motstånd
Vad kan vi göra?
Hemlöshet
Situation 1
En person är hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende eller är uteliggare.
Situation 2
En person är intagen/inskriven på antingen; kriminalvårdsanstalt/behandlingsenhet eller stödboende inom socialtjänst/landsting/privat vårdgivare/HVB-hem/SIS-institution och som planeras skrivas ut inom tre månader efter mätperioden, men utan egen bostad ordnad inför utskrivningen/utflyttningen. Hit räknas även de personer som skulle ha skrivits ut/flyttat ut, men som är kvar på grund av att de inte har någon egen bostad ordnad.
Situation 3
En person bor i en av kommunen ordnad boendelösning (till exempel
försökslägenhet/träningslägenhet/socialt kontrakt/kommunalt kontrakt) på grund av att personen inte får tillgång till den ordinarie bostadsmarknaden. Det handlar om boendelösningar med någon form av hyresavtal där boendet är förenat med tillsyn och/eller särskilda villkor eller regler.
Situation 4
En person bor tillfälligt och kontraktslöst hos kompisar/bekanta, familj/släktingar eller har ett tillfälligt (kortare än tre månader efter mätperioden) inneboende- eller andrahandskontrakt hos privatperson. Den uppgiftslämnande verksamheten har haft kontakt med personen av detta skäl och känner till att denna hemlöshetssituation gäller under mätperioden.
Boendeformer 2011 Antal
Offentliga utrymmen/utomhus 280
Tält 50
Husvagn/camping 250
Härbärgen/akutboende 1100
Hotell/vandrarhem 1100
Tillfälligt logi (jour/korttid/lågtröskel) 1400
Skyddat boende 430
Kategoriboende 3300
Referensboende/träningslgh 2200
Försökslgh/socialt-/kommunalt kontrakt 11 700
Institutionsboende (utskrivning inom 3 mån) 1700
Kriminalvårdsanstalt/häkte (utskrivning inom 3 mån) 710
Ofrivilligt hos familj/släkt 2600
Ofrivilligt boende hos vänner/bekanta 2300
Hemlösheten i Göteborg
81
129 32
84
182 0
29
91 47
17
49
151 35
71
186 30
43
103 32
13
0 50 100 150 200
Sover mer ute än inne Referensboende Träningsboende Stöd- och habiliteringsboende Jour- eller korttidsboende Hotell eller vandrarhem Fängelse/sjukhus/HVB/SIS-…
Inneboende Lgh med andrahandshyresavtal
Egen bostad på ordinarie…
2014 2013
BoInvent 2014
Våld
Psykiskt Fysiskt Sexuellt
Ekonomiskt Materiellt
Försummelse
Latent
Omvärldens syn
Rädsla för att avslöjas/avslöja
Svårt att få hjälp och dåliga erfarenheter
Också förövare?
Tillgängliga
Beroendeställning
Mannen är också ett skydd
Fler förövare
Har ofta kontakt med myndighet – våldet kan upptäckas!
Särskilt sårbar grupp – varför?
Det idealiska offret
”en person eller kategori av individer som – när de drabbas av brott – lättare får fullständig och
legitim status som offer” Nils Christie
Offret är svagt
Offret är upptaget med ett respektabelt projekt
Hon är på en plats hon inte kan klandras för att vara på
Gärningsmannen är stor och ”ond”
Gärningsmannen är okänd och har ingen personlig relation till offret
Erfarenhet av manligt våld
91% av kvinnorna i studien hade erfarenhet av manligt våld (98% hemlösa / 83% bostad)
(känslomässigt våld (psykiskt, ekonomiskt, materiellt), fysiskt våld, sexuellt våld, tvingade att utföra kriminella handlingar)
95 100
63
51
0 20 40 60 80 100 120
Fysiskt Psykiskt Sexuellt Tvingad t krim handl
Kv m bostad Hemlösa
Karolinska Institutet Ulla Beijer, Christina Scheffel Birth, Britt af Klinteberg: ”Mäns våld mot kvinnor med missbruksproblem”
84 % av de hemlösa kvinnorna hade upplevt ett oräkneligt antal våldshändelser
Våld från vilka män?(%)
Ulla Beijer m.fl
Uppväxtförhållanden (%)
Missbruk
Våld Hemlöshet
Missbruk, hemlöshet och våld
”…fan morsan låg ju och sov hon var ju dyngrak när man kom hem så att… man hade den som en
snuttetrasa bara så somnade man…”
”… jag var ju nästan alltid berusad eller påverkad
liksom änna, annars hade jag inte klarat av det tror jag inte.”
(”Nej”)
”Man bedöva sig lite.”
(”För att fixa att göra det?”)
”Ja. För så jävla roligt var det väl inte egentligen. Det var att koppla bort tankarna och tänka på annat då.”
”Jag var blind.
Eller jag blev kuvad, jag vet inte, jag vet inte hur jag ska uttala det. Han liksom änna
bestämde eh … liksom för att orka med, det är också för att orka med, ja lika bra att supa då för fan.”
”Och under alla år som gått så har jag barrikaderat mig själv genom att trixa med han, vara med han då. Så jag har ju inte skaffat några
kontakter, vänner, ingenting.”
”… och sen dom andra killarna, det är klart man har fått sig en örfil så där men det är ingenting som man, ’okej’ mer så.”
”… mamma fick stryk så ville jag inte att lillbrorsan skulle se det för han var liten, har var fem år yngre än vad vi… Så jag skyddade han.
Och då… mamma drog iväg och
”Och man trodde väl inte det att ens pappa skulle röra en.
Men han ville aldrig ligga med mig eller nånting sånt där men han rörde mig när jag låg och sov och såna där saker.”
Normaliseringsprocessen
Kontroll
IsoleringVåld/Värme
”Ja, under den tiden jag knarkade, när jag var ensam då. Inte hade nån relation.
Då är det några gånger typ man fick vad fan, fick lägga upp sig för tjack.”
”… är jag kåt så ska du ställa upp alltså, så är det. Jag sa till honom ’vad fan får du ut utav det?’ Men det var bara att lägga sig så. Usch.”
”Jag var väl relativt kär i han så så var det inte så, han ville ha mycket sex kommer jag ihåg. Så här i efterhand kan jag tycka att jag blev utnyttjad. Men just då kanske jag inte tyckte det.”
”… så räknar dom det som ett vanligt … ligg liksom. Fast dom har blivit våldtagna.”
Sexuellt våld
Motstånd – liksom våld – måste förstås i sitt sammanhang
Det ständigt närvarande motståndet
•Öppet trots är den minst vanliga formen av motstånd.
•Ofta pågår motståndet enbart inom personen själv.
•Motstånd handlar ofta om att bevara sin värdighet, även om man riskerar ytterligare våld.
•Personens egna motståndslogik kan endast förstås om man tar förövarens strategier och den sociala responsen offret får och förväntas få i beaktande.
Fritt översatt från Allan Wade
Han följde efter henne på trottoaren. Han skyndade på för att hinna ikapp henne. Han tog tag i hennes axlar och slängde henne till marken. Han drog henne mot buskarna. Han övermannade henne och drog in henne i buskarna. Han höll en sten ovanför hennes huvud och hotade att döda henne om hon skrek. Han kallade henne nedvärderande saker. Han tvingade sin mun på hennes ansikte. Han försökte knäppa upp hennes skärp. Han drog tag i hennes byxben och drog av dem. Han övermannade henne och våldtog henne.
En första beskrivning av sexuellt våld
En andra beskrivning av sexuellt våld
Han följde efter henne på trottoaren. Hon skyndade på. Han skyndade på för att hinna ikapp henne. Hon flyttade åt sidan. Han tog tag i hennes axlar och slängde henne till marken. Hon rullade på marken för att komma undan. Han drog henne mot buskarna. Hon grabbade tag i rötterna till ett träd så att han inte kunde dra in henne i buskarna. Han övermannade henne och drog in henne i buskarna. Hon började skrika. Han höll en sten ovanför hennes huvud och hotade att döda henne om hon skrek. Hon slutade skrika. Han kallade henne nedvärderande saker. Hon sa, “du vill inte göra det här. Du vill inte skada mig.” Han tvingade sin mun på hennes ansikte.
Hon vände bort sitt ansikte. Han försökte knäppa upp hennes skärp. Hon spände ut magen så att han inte skulle kunna knäppa upp hennes skärp. Han drog tag i hennes byxben för att dra av dem.
Hon korsade sina anklar så att han inte kunde dra av hennes byxor. Han övermannade henne och våldtog henne. Hon blev stel som en pinne för att undvika skada och försvann någon annanstans i sitt huvud.
Fritt översatt från Allan Wade
Han följde efter henne på trottoaren. Han skyndade på för att hinna ikapp henne. Han tog tag i hennes axlar och slängde henne till marken. Han drog henne mot buskarna. Han övermannade henne och drog in henne i buskarna. Han höll en sten ovanför hennes huvud och hotade att döda henne om hon skrek. Han kallade henne nedvärderande saker. Han tvingade sin mun på hennes ansikte. Han försökte knäppa upp hennes skärp. Han drog tag i hennes byxben och drog av dem. Han övermannade henne och våldtog henne.
Han följde efter henne på trottoaren. Hon skyndade på. Han skyndade på för att hinna ikapp henne.
Hon flyttade åt sidan. Han tog tag i hennes axlar och slängde henne till marken. Hon rullade på marken för att komma undan. Han drog henne mot buskarna. Hon grabbade tag i rötterna till ett träd så att han inte kunde dra in henne i buskarna. Han övermannade henne och drog in henne i buskarna.
Hon började skrika. Han höll en sten ovanför hennes huvud och hotade att döda henne om hon skrek.
Hon slutade skrika. Han kallade henne nedvärderande saker. Hon sa, “du vill inte göra det här. Du vill
inte skada mig.” Han tvingade sin mun på hennes ansikte. Hon vände bort sitt ansikte. Han försökte
knäppa upp hennes skärp. Hon spände ut magen så att han inte skulle kunna knäppa upp hennes
skärp. Han drog tag i hennes byxben för att dra av dem. Hon korsade sina anklar så att han inte kunde
•Vad är skillnaden mellan de två beskrivningarna?
•Vilken beskrivning är mest komplett och riktig?
•Vad lär vi oss om offret i den första beskrivningen?
•Vad lär vi oss om offret i den andra beskrivningen?
•I vilken beskrivning framträder det avsiktliga i våldet tydligast?
”Naming involves making visible what was invisible, defining as unacceptable what was acceptable and insisting that what was naturalized is problematic.” Liz Kelly
“Att benämna innebär att synliggöra det som var osynligt, definiera som oacceptabelt det som var accepterat och insistera på att det som var naturligt är problematiskt.”
Språkets betydelse för förståelsen av våld
Ensidig Ömsesidig
• tvingar sin mun mot hennes
• kvinnomisshandel
• påtvingad vaginal penetration
• slag, attack, misshandel
• mobbning på arbetsplats
• invasion, folkmord
• internationell våldtäkt av barn
• kyss
• våldsam relation/familjevåld/lägenhetsbråk
• sex, samlag
• bråk, konflikt, gräl
• personalkonflikt
• krig, konflikt
• sexturism, sex med underårig
Fritt översatt från Allan Wade
”De sex pojkarna är skyldiga till grov våldtäkt, menar åklagare, målsägarbiträde, Solna tingsrätt och en 15-årig flicka som inte längre vågar gå ut när det är mörkt.”
”2 mars 2013 kom den 15-åriga flickan till festen i Tensta i Stockholm vid 20-tiden på kvällen. Mot slutet av festen var det bara flickan och hennes kraftigt berusade kompis kvar i lägenheten tillsammans med sex, för henne okända pojkar som kom in, låste rummet, tog hennes mobiltelefon och drog av henne kläder.”
”– Hon kände dödsfruktan, säger hennes advokat Magnus Eriksson, som menar att flickan inte vågade göra motstånd av rädsla för pojkarna och i stället låg blickstilla.”
”Efter det första samlaget gick pojken ut. De andra pojkarna berättar i förhör att de stod utanför rummet och väntade på sin tur. En efter en hade de sex med flickan.”
”Flickan ska ha sagt nej flera gånger, tagit på sig kläderna och varit på väg att gå när hon puttades ned i sängen och kläddes av. Men enligt domen räckte inte det:
– Hon kan mycket väl ha sagt nej, men även om det varit så blir det inte per automatik våldtäkt. Så kallat tjatsex är inte något som faller inom våldtäkt. De samlag som ägt rum kan mycket väl ha skett mot hennes uttryckliga vilja men om det inte varit utnyttjande av ett hjälplöst tillstånd är det inte våldtäkt, säger domaren Sven Jönson.”
Utdrag ur Aftonbladet 2013-09-27
”De sex pojkarna är skyldiga till grov våldtäkt, menar åklagare, målsägarbiträde, Solna tingsrätt och en 15-årig flicka som inte längre vågar gå ut när det är mörkt.”
”2 mars 2013 kom den 15-åriga flickan till festen i Tensta i Stockholm vid 20-tiden på kvällen. Mot slutet av festen var det bara flickan och hennes kraftigt berusade kompis kvar i lägenheten tillsammans med sex, för henne okända pojkar som kom in, låste rummet, tog hennes mobiltelefon och drog av henne kläder.”
”– Hon kände dödsfruktan, säger hennes advokat Magnus Eriksson, som menar att flickan inte vågade göra motstånd av rädsla för pojkarna och i stället låg blickstilla.”
”Efter det första samlaget gick pojken ut. De andra pojkarna berättar i förhör att de stod utanför rummet och väntade på sin tur. En efter en hade de sex med flickan.”
”Flickan ska ha sagt nej flera gånger, tagit på sig kläderna och varit på väg att gå när hon puttades ned i sängen och kläddes av. Men enligt domen räckte inte det:
– Hon kan mycket väl ha sagt nej, men även om det varit så blir det inte per automatik våldtäkt. Så kallat tjatsex är inte något som faller inom våldtäkt. De samlag som ägt rum kan mycket väl ha skett mot hennes uttryckliga vilja men om det inte varit utnyttjande av ett hjälplöst tillstånd är det inte våldtäkt, säger domaren Sven Jönson.”
