INSYN I EU POLITIKEN. Folkhälsa. Bättre hälsa för alla i EU. EU arbetar för att skydda och förbättra hälsan för alla EU invånare under hela livet.

(1)

Folkhälsa

I E U ‑ P O L I T I K E N

EU arbetar för att skydda och

förbättra hälsan för alla EU‑invånare under hela livet.

Bättre hälsa

för alla i EU

(2)

Varför behöver EU en

folkhälsopolitik? � � � � � � � � � � � � � � � � � 3 Vad får EU göra? � � � � � � � � � � � � � � � � � 5 Hur gör EU? � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 6 Framtiden � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 15 Läs mer � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 16

INSYN I EU-POLITIKEN

Den här broschyren ingår i serien ”Insyn i EU-politiken”, som beskriver vad EU gör på sina olika politikområden, varför po-

litiken ser ut som den gör och vilka resultat EU har uppnått.

Broschyrerna hittar du här:

http://europa.eu/pol/index_en.htm http://europa.eu/!bY34KD

Så fungerar Europeiska unionen Tio prioriteringar för EU

EU:s grundare Bank och finans

Budget Digitala inre marknaden Ekonomiska och monetära unionen och euron Energi Fiske och havsfrågor

Folkhälsa Forskning och innovation Gränser och säkerhet Humanitärt bistånd och civilskydd

Inre marknaden Internationellt samarbete och utveckling

Invandring och asyl Jordbruk Klimatåtgärder Konkurrens Konsumentskydd Kultur, film och media Miljö Näringsliv Regionalpolitik Rättvisa, grundläggande rättigheter och jämlikhet Skatter Sysselsättning och socialpolitik Säkra livsmedel Transport

Tullar Utbildning, ungdomsfrågor och idrott Utrikes‑ och säkerhetspolitik Utvidgning

Insyn i EU-politiken: Folkhälsa Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för kommunikation Information för allmänheten

1049 Bryssel BELGIEN

Hade du nytta av publikationen? Skriv till oss:

comm‑publi‑feedback@ec.europa.eu Manuskriptet uppdaterades i september 2015 Omslag och bild på sidan 2: © BananaStock/

Jupiterimages 16 s. – 21 × 29,7 cm

PDF ISBN 978‑92‑79‑50921‑6 doi:10.2775/433157 NA‑02‑15‑719‑SV‑N Print ISBN 978‑92‑79‑50932‑2

doi:10.2775/348273 NA‑02‑15‑719‑SV‑C

Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2016

Kopiering är tillåten. För användning eller kopiering av enskilda fotografier krävs tillstånd direkt från

upphovsrättsinnehavaren.

(3)

EU‑invånarnas hälsa är en viktig prioritering för EU. EU:s folkhälsopolitik är ett komplement till ländernas

insatser på området och ska se till alla som bor i EU har tillgång till bra hälso‑ och sjukvård.

EU:s folkhälsopolitik har som mål att

• förebygga sjukdomar

• främja en sundare livsstil

• främja välbefinnandet

• skydda människor mot allvarliga internationella hälsohot

• förbättra tillgången till hälso‑ och sjukvård, även utlandsvård

• främja hälsoupplysning och hälsoutbildning

• förbättra patientsäkerheten

• stödja dynamiska hälsosystem och ny teknik

• fastställa höga kvalitets‑ och säkerhetsstandarder för organ och andra ämnen med mänskligt ursprung

• garantera att läkemedel och medicinteknisk utrustning är säkra, effektiva och av hög kvalitet.

EU‑länderna ansvarar själva för hur deras hälso‑ och sjukvård organiseras. EU:s uppgift är att hjälpa länderna att nå gemensamma mål. EU:s folkhälsopolitik utnyttjar stordriftsfördelar genom att slå samman resurserna och ge länderna hjälp att ta itu med gemensamma problem, till exempel folkhälsohot som pandemier, riskfaktorer med koppling till kroniska sjukdomar och den ökande medellivslängdens effekter på vården.

Viktiga frågor för hälso- och sjukvården

För att EU‑invånarna ska vara vid god hälsa och vårdsystemen fungera bra måste flera problem lösas.

• Hållbarhet: Vårdsystemen måste anpassas till befolkningsutvecklingen och en större efterfrågan på vård, och på bästa sätt utnyttja innovativa medicinska metoder. Vårdreformer måste garantera en allmän tillgång till högkvalitativ vård och effektivisera hälso‑ och sjukvårdsystemen och göra dem ekonomiskt hållbara.

• En åldrande befolkning: Människor i EU lever allt längre – ofta många år efter pensioneringen – men genomsnittsåldern då de upplever att de inte längre är vid god hälsa har inte höjts. Det ökar trycket på samhället, ekonomin och naturligtvis också på hälso‑ och sjukvården. Vissa sjukdomar, som alzheimer och andra demenssjukdomar, blir också vanligare i takt med att befolkningen lever allt längre.

EU verkar för att antalet friska år ska öka med två år till 2020 så att EU‑invånarna kan förbli aktiva och produktiva så länge som möjligt.

• Minska antalet personer som får sjukdomar som går att förebygga: Cancer, hjärtsjukdomar, diabetes, lungsjukdomar, psykisk ohälsa och andra kroniska sjukdomar innebär ett stort lidande för de drabbade och är mycket kostsamma för samhället. Man uppskattar att sjukdomarna kommer att kosta världsekonomin runt 22,5 biljoner euro mellan 2012 och 2030. Bara i EU kostar sjukdomar med koppling till rökning över 100 miljarder euro. Kroniska sjukdomar är orsaken till 87 procent av alla dödsfall i EU. I många fall går kroniska sjukdomar att före‑

bygga och de är kopplade till fyra vanliga risk‑

faktorer – tobak, alkohol, kost och brist på fysisk aktivitet.

Varför behöver EU en folkhälsopolitik?

EU strävar efter att förbättra kvaliteten på hälso- och sjuk - vården för alla sina medborgare.

(4)

• Skillnader i hälsa: Det finns stora skillnader i hälsotillstånd och hälso‑ och sjukvård både mellan och inom EU:s länder och regioner. Hur sjuka människor är och när de dör påverkas mycket av faktorer som sysselsättning, inkomst, utbildning och etnisk tillhörighet. även tillgången på vård inverkar.

Exempelvis skiljer sig den förväntade livslängden tio år mellan olika EU‑länder.

• Nya folkhälsoproblem: Nya sjukdomar och nya bakterie‑ eller virusstammar dyker upp hela tiden.

Sjukdomen aids upptäcktes 1981 och hiv‑viruset 1983. En ny typ av pandemisk influensa, H1N1, identifierades 2009. Vissa bakterier har blivit resistenta mot de läkemedel som används vid

behandlingen av dem. Därmed har det blivit svårare att behandla vissa infektioner med antibiotika. Psykisk ohälsa är en annan sjukdomsgrupp där antalet diagnostiserade fall har ökat kraftigt.

• Hälsoskydd: Allvarliga hälsohot som kan sprida sig över gränserna, till exempel biologiska agenser och infektionssjukdomar, kemiska ämnen och miljöfaror, hotar i hög grad hälsan, internationella resor och handeln. Ebolautbrottet i Västafrika 2014 där flera människor evakuerats till Europa och

svininfluensaepidemin 2009 är två färska exempel på hur viktigt det är att hälsohot tacklas på internationell nivå.

Hälsotrender i EU Goda nyheter:

— Ökad livslängd: I genomsnitt har den

förväntade livslängden i EU ökat från 65 år på 1950-talet till 80 år 2012.

— Minskad spädbarnsdödlighet: Den samman- lagda minskningen av spädbarnsdödligheten var 82 procent mellan 1975 och 2012.

— Bättre vård vid livshotande tillstånd som hjärtinfarkt, stroke och cancer: Dödligheten i samband med sjukhusvård vid hjärtattacker halverades mellan 2000 och 2009.

— Större chans att överleva olika cancer

sjukdomar, bland annat tjock- och ändtarms- cancer och bröstcancer, tack vare tidigare upptäckt och effektivare behandlingar.

— Fler läkare per invånare: Antalet har ökat från 2,9 per 1 000 invånare år 2000 till 3,4 år 2010.

Dåliga nyheter:

— Ojämlikhet: Den förväntade livslängden skiljer sig åt med 8,5 år mellan EU-länderna.

— Fler dör i cancer: Sedan 1985 har antalet dödsfall i cancer ökat med 12 procent bland männen och med 9 procent bland kvinnorna.

— Fler diabetesfall: Enligt det internationella diabetesförbundet hade 35 miljoner vuxna diabetes (både typ 1 och typ 2) i Europa 2011.

Den siffran väntas öka med 23 procent till 43 miljoner 2030.

— Fler alzheimersjuka: Risken att personer som är 65 år eller äldre utvecklar demens dubbleras vart femte år i Europa.

— EU:s vårdutgifter för kroniska sjukdomar:

700 miljarder euro eller 70–80 procent av vårdutgifterna.

Källor: Eurostat och OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling).

(5)

I artikel 168 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt fastställs vad EU:s folkhälsopolitik omfattar. Huvudmålet är att människors hälsa ska ha ett gott skydd och att folkhälsan ska beaktas då EU utformar och genomför sin politik på alla områden.

Fördraget säger också att EU ska respektera medlems‑

ländernas ansvar att besluta om sin hälso‑ och sjuk‑

vårds politik och organisera och ge hälso‑ och sjukvård.

Det är också medlemsländernas ansvar att fördela resurserna till hälso‑ och sjukvården.

EU ska främst komplettera och stödja ländernas arbete.

EU kan bidra med samordning och stöd till samarbete och utbyte av information, kunskap och bra lösningar.

På vissa områden antar EU lagstiftning om hälso‑ och sjukvård.

EU antog 2007 en hälsostrategi.

Strategin bygger på följande fyra principer:

• Det finns gemensamma hälsovärderingar i EU.

• God hälsa betyder välfärd.

• Hälsoöverväganden måste beaktas i all politik.

• EU:s röst måste höras i alla globala hälsofrågor.

Strategin har tre huvudmål:

• Främja god hälsa i ett åldrande Europa.

• Skydda människor mot hälsorisker.

• Stödja dynamiska hälsosystem och ny teknik.

Strategins principer och mål bidrar till målen för EU:s tillväxtstrategi Europa 2020 för smart och hållbar tillväxt för alla: riktade investeringar i hälsa främjar produktivitet och innovation, ger nya kunskaper och bidrar till ökad jämlikhet och hållbarare hälso‑ och sjukvårdssystem.

I februari 2013 antog EU‑kommissionen ett paket om sociala investeringar för tillväxt och social samman‑

hållning. En del av paketet gäller investeringar i hälso‑

och sjukvård. Huvudbudskapet är att hälsa i sig är något värdefullt, som dessutom bidrar till ekonomiskt

välstånd. Kommissionen framhåller att det är bra för den ekonomiska tillväxten med smarta investeringar i hållbara hälso‑ och sjukvårdssystem, investeringar i människors hälsa som en form av humankapital och investeringar i minskade hälsoskillnader. EU kommer att stödja sådana reformer inom den så kallade europeiska planeringsterminen för ekonomisk styrning och via sina finansieringsinstrument, till exempel strukturfonderna och folkhälsoprogrammet.

Ekonomiskt stöd från EU

EU:s tredje folkhälsoprogram har en budget på nästan 450 miljoner euro och ska stödja EU‑ländernas insatser för en bättre och mer jämlik hälsa. Programmet stöder projekt som främjar folkhälsan, stimulerar innovationer, bidrar till en hållbar hälso‑ och sjukvård och skyddar människor från allvarliga internationella hälsohot. Det bygger vidare på de båda tidigare programmen och inriktas på viktiga frågor där EU kan tillföra ett mervärde. EU:s insatser ska komplettera och stödja ländernas arbete på följande fyra områden:

• Förebyggande av sjukdomar och hälsofrämjande åtgärder.

• Skydd mot internationella hälsohot.

• Innovativa och hållbara hälso‑ och sjukvårdssystem.

• Bättre och säkrare vård för alla.

Alla 28 EU‑länderna plus Island och Norge deltar i programmet.

Sedan 2003 har EU:s folkhälsoprogram finansierat över 750 enskilda projekt. Dessutom har man gett bidrag till flera andra initiativ. Andra källor till EU‑bidrag, till exempel strukturfonderna och ramprogrammet för forskning och utveckling, har också bidragit till hälsoprojekt.

Vad får EU göra?

(6)

Tillgång till vård i alla EU-länder

Om du blir sjuk under ett besök i ett annat EU‑land och måste gå till doktorn, behöver du inte avbryta din resa för att få vård hemma. Ta med ditt europeiska sjukförsäkringskort (EU‑kortet) och visa upp för en läkare på plats.

Med EU-kortet är det enklare för dig att få rätt till sjukvård i ett annat EU‑land och Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz. Försäkringskassan i ditt land utfärdar kortet som ger dig rätt att få oplanerad och medicinskt nödvändig offentlig vård under ett tillfälligt besök i något av partnerländerna. Kortet finns antingen på baksidan av ett nationellt sjukförsäkringskort eller som ett eget kort.

Särskild lagstiftning om vård över gränserna ger dig rätt att

• få information om din rätt att få vård i hela EU och om vilka kvalitets‑ och säkerhetskrav du kan ställa på vården

• få ersättning för en del av eller hela kostnaden för vård du får i ett annat EU‑land och som du också skulle ha haft rätt till i ditt hemland

• hämta ut läkemedel utomlands så att du kan få den medicinering du behöver.

I varje EU‑land finns en nationell kontaktpunkt som kan informera patienterna om deras rättigheter och om kvalitets‑ och säkerhetsfrågor.

Visste du detta?

20 miljoner människor fick vård i ett annat EU-land 2010.

Allvarliga hot mot människors hälsa

Världen är alltmer sammankopplad och biologiska, kemiska och miljömässiga hot mot människors hälsa medför större risk för hälsan, internationella resor och världshandeln.

EU håller ett vakande öga på nya hot mot folkhälsan, till exempel ebola, nya fågelinfluensastammar, det nya coronaviruset, livsmedelsburna sjukdomsutbrott som E. coli eller hot på längre sikt som antibiotikaresistens.

Kommissionen antog 2013 regler om en bättre samordnad risk‑ och krishantering vid allvarliga

internationella hälsohot för att skydda EU‑invånarna. De nya reglerna ska

• utvidga den befintliga samordningsmekanismen för smittsamma sjukdomar till att omfatta alla biologiska, kemiska och miljörelaterade hot

• bredda mandatet för EU:s hälsosäkerhetskommitté att agera i krislägen

• fastställa när det föreligger ett europeiskt hot mot människors hälsa så att nya vacciner och läkemedel kan godkännas snabbare.

Med de nya reglerna kan EU gemensamt köpa in vacciner och andra läkemedel vid en pandemi eller i ett krisläge. De EU‑länder som har skrivit på avtalet om gemensam upphandling bör därför kunna få nödvändiga läkemedel både snabbare och billigare än tidigare.

Med det europeiska sjukförsäkringskortet har du rätt att få offentlig vård i hela EU.

Hur gör EU?

(7)

EU:s insatser är främst kopplade till bättre samarbete och samordning mellan medlemsländerna i form av följande:

• EU:s varningssystem: Om ett EU‑land upptäcker ett hot mot invånarnas hälsa och säkerhet, meddelar man EU‑kommissionen via ett av EU:s snabb‑

varningssystem. Systemen ser till att informationen omedelbart sprids i hela EU, så att alla kan agera snabbt. Systemet för tidig varning och respons och systemet för snabb varning om livsmedel och foder aktiverades till exempel 2011 till följd av

Ehec‑utbrottet i Tyskland och efter kärnkraftsolyckan i Fukushima i Japan.

• EU:s hälsoskyddskommitté: Kommittén samordnar skyddsåtgärder och förbereder och planerar insatser vid en kris. Den består av företrädare från alla EU‑länder.

— förteckningar med resurser som kan delas, till exempel högsäkerhetslaboratorier, sjukhus- kapacitet och utrustning för medicinsk evakuering

— förfaranden för medicinsk evakuering av internationell sjukvårdspersonal som smittats av ebola så att de får vård i Europa

— information på alla EU-språk för resenärer och rutiner för hur flygplatser och hälsomyndigheter ska hantera misstänkta ebolafall.

Kommissionen har dessutom startat en särskild plattform på nätet där läkare och sjukhus som utsetts till referenskliniker för ebola snabbt kan utbyta information om behandling och före- byggande åtgärder.

EU förbereder sig för ebola

Ebolaepidemin i Västafrika är det hittills största utbrottet av sjukdomen. Risken för att ebola sprids till EU har bedömts som ”mycket låg” av EU:s smittskyddsmyndighet. Sedan utbrottets början har kommissionen och medlemsländerna ändå arbetat med beredskap, samordning och riskhantering i nära samarbete med smittskyddsmyndigheten och Världshälsoorganisationen.

EU:s hälsoskyddskommitté har sammanträtt regelbundet för att samordna beredskapen och de förebyggande åtgärderna. Kommittén har bland annat tagit fram

Ehec-bakterien: Ett larm om ett utbrott 2011 gick via EU:s system för snabb varning så att myndigheterna i andra länder kunde agera snabbt och effektivt.

• Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC): EU:s smittskyddsmyndighet ska stärka EU:s försvar mot smittsamma sjukdomar som ebola, influensa, tuberkulos och hiv/aids.

Myndigheten samarbetar med de nationella folkhälsomyndigheterna i EU för att kartlägga, utvärdera och informera om aktuella och nya hälsohot.

• EU-omfattande forskningsnätverk: Projekt om allvarliga internationella hälsohot får medel från EU.

Bland projekten finns ett varningssystem för kemiska hälsohot (ASHT II), som har fört samman giftcentraler i olika länder för att förbättra insatserna mot

potentiellt farliga kemiska hälsohot.

(8)

One Health-strategi ska skydda dig mot resistenta bakterier

Antimikrobiella medel – till exempel antibiotika – är ämnen som dödar eller hämmar tillväxten av mikro‑

organismer som bakterier, svampar och parasiter. De är mycket viktiga för den moderna medicinen och har gjort att antalet dödsfall i infektionssjukdomar har sjunkit dramatiskt sedan de började användas för 70 år sedan.

De har dock använts för ofta och ibland felaktigt och därför har vissa organismer som de ska hjälpa mot blivit resistenta. Man uppskattar att den här resistensen leder till 25 000 dödsfall per år i EU och till

1,5 miljarder euro i ytterligare vårdkostnader och produktionsbortfall.

Antibiotikaresistens är ett komplext och mångfasetterat problem. Den sprider sig via turister, patienter som flyttas mellan sjukhus i och utanför EU och handeln med livsmedel och djur. Det är ett allvarligt sam‑

hällsproblem som länderna inte kan lösa på egen hand.

Problemet måste angripas på global nivå genom det vi kallar One Health‑strategin. Det innebär att man tar ett helhetsgrepp inom flera sektorer – folkhälsa, livs‑

medels säkerhet, biosäkerhet, miljö, forskning och innovation, internationellt samarbete, djurhälsa och användning av antibiotika i förebyggande syfte.

EU följer fortlöpande utvecklingen av antibiotika‑

resistens tillsammans med EU:s smittskyddsmyndighet och livsmedelssäkerhetsmyndighet. EU‑kommissionen lade 2011 fram en femårig handlingsplan mot det växande hotet från antibiotikaresistens. Handlings‑

planen innehåller följande sju åtgärdsområden:

• Rätt användning av antibiotika för människor och djur.

• Förebyggande av bakteriella infektioner och deras spridning.

• Nya verksamma antibiotika och andra behandlings ‑ alternativ.

• Internationellt samarbete för att stävja riskerna med resistens.

• Bättre övervakning och tillsyn av hur antimikrobiella medel används.

• Forskning och innovation.

• Bättre kommunikation och utbildning.

One Health‑strategin för antibiotikaresistens fortsätter att vara en viktig fråga för EU även efter 2016.

Kommissionen håller på att utvärdera handlingsplanen för att se hur man ska gå vidare.

Visste du detta?

— Cirka 35 procent av alla EU-invånare använde antibiotika 2013.

— Varannan patient tror felaktigt att antibiotika hjälper mot virus.

— Cirka 4,1 miljoner människor i EU drabbas varje år av en infektion medan de får vård och infektionen orsakas ofta av resistenta bakterier.

Bättre, säkrare och effektivare läkemedel

EU har tydliga regler för godkännande och distribution av läkemedel. Innan läkemedel får börja säljas måste de få tillstånd antingen för ett visst EU‑land eller för försäljning i hela EU. Om företagen vill ha ett tillstånd för hela EU ansöker de hos Europeiska läkemedels‑

myndigheten, som ligger i London, och hos EU‑kommissionen. Tillståndet är en garanti för att patienterna behandlas med läkemedel som uppfyller stränga normer för kvalitet, säkerhet och effektivitet.

Reglerna har bidragit till bättre patientsäkerhet samtidigt som patienterna får tillgång till ett större läkemedelsutbud med innovativa mediciner, läkemedel mot sällsynta sjukdomar (”särläkemedel”) och

barnläkemedel.

När ett läkemedel har godkänts i EU och börjat säljas, övervakas säkerheten under hela livscykeln för att se till att åtgärder snabbt vidtas om det skulle visa sig att läkemedlet ger biverkningar. Åtgärderna omfattar ytterligare varningar, begränsningar av användningen

EU:s regler är en garanti för att patienterna behandlas med läkemedel som uppfyller stränga normer för kvalitet, säkerhet och effektivitet.

(9)

eller återkallande av produkten. För att stärka

kontrollen har EU infört en ny symbol i form av en svart triangel som visar att läkemedlet omfattas av extra kontroller. Sedan september 2013 finns den svarta triangeln på förpackningen och bipacksedeln med uppgift om hur man kan rapportera misstänkta

biverkningar. Det är särskilt viktigt eftersom patienterna numera har rätt att rapportera misstänkta biverkningar direkt till sin nationella tillsynsmyndighet.

En viktig del i lagstiftningen är tillsynen över alla steg i läkemedelsdistributionen, från tillverkning till distribution. Det finns också särskilda regler för försäljning av läkemedel på internet.

För att skydda patienterna från risker förknippade med

”oäkta” eller “förfalskade” läkemedel införde EU stränga regler 2013. Reglerna gäller

• import av verksamma ämnen från länder utanför EU samt kontroller och inspektioner

• registerföring hos partihandlare

• inspektioner

• krav på tillverkare och distributörer att rapportera sina misstankar om förfalskade läkemedel.

Nätförsäljning av förfalskade läkemedel tas också upp.

Sedan den 1 juli 2015 måste nätapotek och andra nätförsäljare ha en särskild EU‑logga som visar att de bedriver laglig försäljning.

Säkerhet och kvalitet på blod, vävnader, celler och organ

Blod, vävnader, celler och organ som har donerats är viktiga för att behandla flera allvarliga och livshotande tillstånd, till exempel cancer och hjärtsjukdomar. Bara i EU gjordes 30 000 organtransplantationer 2011, och många genomfördes i ett annat land än organets ursprungsland.

För att säkra kvaliteten och patientsäkerheten har EU tagit fram gemensamma regler och förfaranden som gäller för allt donerat mänskligt material. De garanterar att materialet är av hög kvalitet och noggrant

kontrollerat för att förebygga överföring av sjukdomar som hiv eller hepatit. På så sätt har alla patienter i EU samma höga skydd och reglerna är också en garanti för ett fungerande samarbete i bristlägen.

Det finns också stränga EU‑regler för donation och spårning av donerade terapeutiska ämnen från människor. Det ska vara frivilligt att donera, man ska inte få betalning och de donerade organen måste gå att spåra. Enligt EU‑reglerna ska de nationella myndig‑

heterna utbyta och spara information om organ som gått till ett annat land och det ska finnas bemanning på plats dygnet runt om det skulle uppstå allvarliga reaktioner eller biverkningar.

Efterfrågan på donationer ökar och därför uppmuntrar EU frivilliga organdonationer. I drygt hälften av

EU‑länderna råder organbrist och det finns cirka 50 000 patienter i EU som står i kö för en organtransplantation.

Varje dag dör 12 av dem i väntan på ett organ. Ett viktigt inslag i EU:s handlingsplan för donation och transplantation är att en transplantationskoordinator ska utses på sjukhusen för att ta fram proaktiva donatorprogram. Studier har visat att det här är ett effektivt sätt att få till stånd en organdonation.

EU finansierar också projekt som gäller blod‑, cell‑, vävnads‑ och organdonation. Ett färskt exempel är Efretos, ett nytt europeiskt register med utvärderingar av organtransplantationer.

Fler och fler köper läkemedel på nätet och därför hjälper EU till med att identifiera nätapotek som följer lagen.

(10)

Visste du detta?

37 procent av de EU-invånare som deltog i Eurobarometerundersökningen 2010 hade gett blod minst en gång i sitt liv.

Sällsynta sjukdomar

Sällsynta sjukdomar är livshotande och kroniska sjukdomar som drabbar färre än en av

2 000 personer. Visserligen är det få människor som lider av en viss sjukdom, men totalt sett har mellan 27 och 36 miljoner européer en sällsynt sjukdom. För de sjuka, deras familjer och vårdare får sjukdomen stora följder och patienterna får ofta ingen diagnos på grund av bristen på vetenskapliga och medicinska kunskaper.

Det kan också vara svårt att få tid hos en specialist‑

läkare.

EU stöder forskningen om sällsynta sjukdomar för att människor lättare ska få rätt diagnos. Man erbjuder också stimulansåtgärder till läkemedelsföretagen (till exempel ensamrätt i tio år) för att uppmuntra forskning och marknadsföring av nya särläkemedel som kan användas för att diagnostisera, förebygga och behandla sällsynta sjukdomar. Utan sådana initiativ skulle utvecklingskostnaden för de här läkemedlen inte täckas av försäljningen.

EU arbetar också för att information om sällsynta sjukdomar sprids, till exempel via Orphanet – en databas över sällsynta sjukdomar – och Eurordis, som samlar över 350 patientorganisationer för sällsynta sjukdomar i EU.

Visste du detta?

— Databasen Orphanet innehåller beskrivningar av 5 958 sällsynta sjukdomar.

— Mellan 6 och 8 procent av EU:s befolkning (cirka 30 miljoner människor) har eller kommer att få en sällsynt sjukdom under sin livstid.

Riskfaktorer för kroniska sjukdomar

Många kroniska sjukdomar bottnar i vanliga riskfaktorer som rökning, alkohol, ohälsosam mat och brist på motion. De kan ofta förebyggas genom att man ändrar livsstil. EU tar sig an problemet brett, till exempel i form av informationskampanjer, stöd till åtgärder inom olika

branscher och intresseorganisationer, stöd till ländernas egna initiativ och målinriktat stöd till bland annat personer som vill sluta röka.

Insatser mot rökning

Rökning är den enskilt största dödsorsaken som vi själva kan påverka. Cirka 700 000 personer dör av rökning i EU varje år. ändå röker en tredjedel av alla EU‑invånare regelbundet.

Kommissionen arbetar aktivt för att minska tobaks‑

konsumtionen genom bland annat lagstiftning och samarbete med EU‑länderna om förebyggande åtgärder, hjälp att sluta röka och rökfria miljöer.

Ett viktigt instrument är EU:s tobaksdirektiv. Alla tobaksvaror måste nu ha varningar om tobakens hälsofara. Exempel på varningstexter är ”rökning dödar”,

”rökning orsakar dödlig lungcancer”, ”rökning orsakar hjärtinfarkt och stroke” och ”rökning under graviditeten skadar ditt barn”.

Tobaksdirektivet uppdaterades 2014 med nya regler för att göra det mindre attraktivt att röka.

Här är några viktiga nyheter:

• Förbud mot tobaksvaror med smaktillsatser som vanilj eller choklad för att dölja tobakssmaken.

• Stora obligatoriska varningsbilder på cigarett‑ och tobakspaketens fram‑ och baksida, för att påminna om rökningens allvarliga hälsorisker.

• Fortsatt snusförbud utanför Sverige.

• Säkerhets‑ och kvalitetskrav för e‑cigaretter som innehåller nikotin.

• Reglering av distansförsäljning av tobaksvaror.

På väg mot ett rökfritt liv.

(11)

• Ett nytt EU‑spårningssystem för att skydda mot illegal handel med tobaksvaror.

Reglerna träder i kraft 2016. Förhoppningen är att antalet rökare i EU ska minska med två procent fram till 2020. De nya reglerna speglar den internationella utvecklingen, till exempel WHO:s ramkonvention om tobakskontroll, som trädde i kraft 2005.

Enligt EU‑lagstiftningen är det också förbjudet att göra reklam för tobaksvaror i tryckta medier och på radio och internet i EU. Tobakssponsring är också förbjudet på internationella evenemang och sportevenemang.

Mellan 2005 och 2013 drev EU också flera informationskampanjer mot rökning. Den första –

”Help – För ett liv utan tobak” – var en multimedie‑

kampanj som vände sig till 15–25‑åringar. Sedan följde

”Exrökare är ostoppbara” som fokuserar på rökare i åldern 25–34 år. Kampanjen lyfter fram fördelarna med att sluta röka. Genom verktyget iCoach får rökarna också praktisk hjälp att sluta.

Fetma

Man uppskattar att över 200 miljoner vuxna är överviktiga eller feta i EU, dvs. över hälften av den vuxna befolkningen. Ett barn av fyra är överviktigt eller lider av fetma. Fetma leder till allvarliga fysiska och psykiska hälsoproblem, till exempel hjärtsjukdom, diabetes, cancer och psykisk ohälsa, och står för upp till 8 procent av vårdkostnaderna i EU. Eftersom fetma är ett komplext problem, är det viktigt att man för

samman experter från flera områden på lokal, nationell och internationell nivå. Samordning på EU‑nivå är mycket viktig.

EU:s handlingsplattform för kost, fysisk aktivitet och hälsa inrättades 2005 och samlar en rad europeiska organisationer som försöker hjälpa människor att äta bättre och röra på sig mer. Hittills har den inspirerat kända aktörer i näringslivet och civilsamhället att vidta 300 åtgärder, till exempel frivilliga restriktioner för läskreklam som riktar sig till barn under tolv år, bättre information om näringsinnehåll på restauranger, omgjorda recept för att minska salt‑, socker‑ och fettinnehåll samt insatser för mer idrott i skolan.

EU inrättade 2007 en högnivågrupp om kost och fysisk aktivitet som samlar regeringsföreträdare från alla EU‑länder, Norge och Schweiz för att hitta lösningar på fetmarelaterade hälsoproblem.

Andra insatser är EU-regler för märkning av livsmedel.

De innebär att konsumenterna i EU‑länderna kan lita på att märkningen ger dem korrekt information om

hälsopåståenden och näringsvärden. Om tillverkaren till exempel hävdar att ett visst livsmedel är bra för hjärtat, så måste påståendet ha vetenskaplig täckning.

Märkning med näringsinnehåll måste ge tydliga uppgifter om energi, fett, mättat fett, kolhydrater, salt och socker.

Dessutom har flera projekt för att minska och förebygga fetma fått stöd från EU:s folkhälso‑ och forskningsramprogram. Mellan 2007 och 2011 delfinansierade EU 27 projekt om diabetes och fetma till ett belopp på 123 miljoner euro.

Minskade alkoholskador

Skadlig alkoholkonsumtion är den tredje vanligaste orsaken till för tidiga dödsfall och sjukdom i EU, efter tobak och högt blodtryck. Alkoholen leder till

uppskattningsvis 195 000 dödsfall i EU varje år.

EU arbetar tillsammans med nationella myndigheter (som är ansvariga för ländernas alkoholpolitik), näringslivet och andra berörda grupper mot alkoholmissbruk och oansvarig alkoholreklam.

Sedan 2006 har EU verkat för en måttlig alkohol‑

konsumtion genom EU-strategin för att minska alkoholrelaterade skador. Strategin har fem prioriteringar:

• Skydda barn och ungdomar.

• Förebygga rattonykterhet.

• Minska alkoholskador bland vuxna.

• Öka kunskapen om hälsoeffekterna av skadlig och farlig alkoholkonsumtion.

EU arbetar med organisationer i hela EU för att få bukt med fetmaepidemin, till exempel genom kostråd.

(12)

• Samla in pålitlig statistik om alkoholkonsumtion och effekterna av politiska åtgärder.

I september 2014 antog EU en handlingsplan mot alkohol som särskilt gäller ungas drickande och berusningsdrickande. Handlingsplanen ska under två år stödja EU‑ländernas arbete med att minska de

alkoholrelaterade skadorna.

EU inrättade 2007 ett forum om alkohol och hälsa som ska mobilisera grupper från hela samhället som lovar att agera till stöd för EU‑strategin. Hitintills har forumet lett till 246 åtaganden från medlemmarnas sida. Det finns också en kommitté för nationell alkoholpolitik och alkoholrelaterade åtgärder där EU‑länderna byter information och exempel på bra metoder.

Cancer

Cancer är ett allvarligt folkhälsoproblem som kostar samhället stora belopp. Runt 2,5 miljoner människor får en cancerdiagnos varje år i EU. Genom sitt samarbete med nationella myndigheter kan EU dela kunskaper, kapacitet och expertis för att förbättra cancervården i EU.

EU:s strategi omfattar följande:

• Förebygga cancer genom att ta itu med risk‑

faktorerna, särskilt rökning.

• Partnerskap: År 2014 inleddes ett nytt gemensamt handlingsprogram mot cancer (Cancon). Programmet bygger vidare på det europeiska partnerskapet mot cancer, som förde samman viktiga aktörer från hela Europa och som bland annat ledde till bättre sjukdomsförebyggande, cancerscreening och tidig

diagnos, kartläggning av bra metoder inom cancer‑

vården och insamling och analys av cancerstatistik.

Målet är att ta fram en europeisk vägledning för bättre screening och cancervård och på så vis minska skillnaderna i överlevnad mellan EU‑länderna.

• Screening: EU:s folkhälsoministrar enades om

principerna för bästa metoder för cancerscreening och tidig upptäckt av cancer 2003. Därefter har EU lagt fram riktlinjer för screening för bröst‑, livmoderhals‑

och tjock‑ och ändtarmscancer.

• Forskning: EU anslår stora summor till cancer‑

forskning. Mellan 2007 och 2014 satsade EU över 1,4 miljarder euro på internationellt forsknings‑

samarbete, spetsforskning, utbytesprogram, offentlig‑privata partnerskap och samordning av nationell cancerforskning.

• Europeiska kodexen mot cancer: Kodexen innehåller rekommendationer som bygger på vetenskapliga rön och som ger allmänheten råd om hur cancer kan förebyggas. Den första versionen kom 1987 och den senaste, fjärde utgåvan är från oktober 2014.

Arbetet mot aids och stöd till hivsmittade

Varje år får över 50 000 personer i EU och dess grannländer diagnosen hiv/aids. Dagens behandlingar kan visserligen fördröja förloppet och hivsmittade lever i dag meningsfulla liv, men det finns ännu ingen bot eller något vaccin.

Kommissionens meddelande om kampen mot hiv/aids i EU och grannländerna 2009–2013 beskriver en EU‑strategi som ska komplettera ländernas egna strategier. Strategin ska bidra till att minska

Regelbunden mammografi är ett effektivt sätt att bekämpa cancer.

(13)

förekomsten av hiv i EU, förbättra tillgången till förebyggande åtgärder, vård och stöd och förbättra livskvaliteten för personer som lever med hiv/aids.

Strategin kompletteras av en handlingsplan som gäller till 2016.

Kommissionen samarbetar med civilsamhället och EU‑länderna genom ett forum och en tankesmedja för att bidra till deras insatser mot hiv och aids.

EU samarbetar nära med EU:s smittskyddsmyndighet för att analysera, förbättra och sprida uppgifter och fakta om hiv/aids.

EU har också finansierat projekt om hiv/aids via folk ‑ hälsoprogrammet och ramprogrammet för forskning.

Man har till exempel anslagit 900 000 euro till projektet Correlation II. Inom projektet hjälper man sexarbetare, missbrukare och papperslösa att komma i kontakt med vården för att få behandling mot infektionssjukdomar, särskilt hepatit C och hiv.

För ett aktivt åldrande vid god hälsa

Folk i EU lever längre men antalet år vid god hälsa har inte förändrats. I genomsnitt är hälsan dålig under 20 procent av vår livstid. Det påverkar vår livskvalitet och innebär en stor belastning för hälso‑ och sjukvården.

År 2011 drog EU igång det europeiska innovations‑

partnerskapet för aktivt och hälsosamt åldrande.

Partnerskapet samlar forskare, hälsovårdsmyndigheter, vårdpersonal, regleringsmyndigheter och patient‑

organisationer som tillsammans tittar på hur man kan avlasta vården och bidra till hållbar tillväxt. Det övergripande målet är att förlänga antalet år vid god hälsa med två år till 2020, så att fler kan njuta av livet längre.

EU driver också följande initiativ:

• Europeiskt initiativ om Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar (2009), som ger EU‑stöd till ländernas arbete med fyra viktiga frågor:

förebyggande av demenssjukdomar, tidig diagnos, bättre samordning av forskningen i Europa samt etiska frågor om de demenssjukas rätt till ett självständigt och värdigt liv.

Initiativet genomförs genom dels den gemensamma åtgärden Alcove, som samlar 19 länder för att utbyta goda lösningar och utforma rekommendationer, dels det gemensamma programmet om neuro‑

degenerativa sjukdomar, det största globala

forskningsinitiativ som försöker hitta svaret på de här sjukdomarnas gåta.

• Europeiska pakten för psykisk hälsa och

välbefinnande (2008). Psykisk ohälsa är numera ett av de vanligaste sjukdomstillstånden i EU. Det är den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro, funktions‑

nedsättning och förtida pensionering och förknippas ofta med stigmatisering och social utestängning.

Pakten fungerar som en EU‑ram för medlemsländerna, icke‑statliga organisationer och andra berörda grupper där de kan utbyta information om psykiska hälso‑

problem. Bra metoder samlas i databasen EU‑kompassen för insatser för psykisk hälsa.

Vetenskaplig riskbedömning

EU‑kommissionens vetenskapliga kommittéer ger oberoende vetenskapliga råd av hög kvalitet om konsumentsäkerhet, hälsa, miljöfaror och nyupptäckta hälsohot. Sedan april 2013 har kommittéerna bedömt 76 hälsofrågor, bland annat elektromagnetiska fält, tobakstillsatser, syntetisk biologi, kirurgiska nät, tandamalgam och nanokiseldioxid i kosmetika.

EU arbetar för att stoppa spridningen av hiv/aids och förbättra vården för de smittade.

(14)

Forskning och kunskap om hälsa

EU samordnar och stöder forskning på många områden i EU. Folkhälsa och medicin är sådana forsknings‑

områden. Mellan 2007 och 2013 satsade EU omkring 6 miljarder euro på hälsoforskning. Genom programmet Horisont 2020 (2014–2020) fortsätter EU att investera i hälsa och den åldrande befolkningen. Under

programmets två första år har cirka 1,2 miljarder euro avsatts för att

• öka kunskapen om vad som orsakar sjukdomar och vad som bidrar till bättre hälsa och hälsosamt åldrande

• göra oss bättre på att övervaka folkhälsan och förebygga, upptäcka, behandla och hantera sjukdomar

• hjälpa äldre att hålla sig friska och aktiva

• testa och demonstrera nya modeller och verktyg för hälso‑ och sjukvård.

Olika europeiska referensnätverk har inrättats för en rad hälsofrågor, från luftföroreningar till mödravård. De ska hjälpa nationella myndigheter och yrkesverksamma att utbyta bra metoder och sakkunskap. EU:s anslag till nya projekt omfattar bland annat initiativ för

elektroniska patientjournaler och ett it‑system om förväntad livslängd.

Efsas och WHO:s arbete med samma frågor tjänar också som underlag för EU:s vetenskapliga risk‑

bedömningar.

Bättre tillgång till hälsoinformation

Att människor lättare kan få tillgång till information är en viktig del av EU:s arbete för bättre folkhälsa och mer jämlik hälsa.

På EU‑kommissionens webbplats för folkhälsa beskrivs kommissionens folkhälsoarbete. Där finns

pressmaterial, lagstiftning, videoklipp, information om evenemang, statistik och folkhälsonyheter från hela EU.

Människor i EU lever allt längre och därmed ökar demenssjukdomarna.

(15)

Hållbar och kostnadseffektiv sjukvård

EU:s arbete ska konsolidera pågående verksamhet inom folkhälsa och vård med en särskild satsning på att hjälpa EU‑länderna att göra hälso‑ och sjukvården mer hållbar.

Alla länder står inför ökade krav på vården och ny komplex teknik, samtidigt som deras offentliga finanser är hårt pressade. EU kommer därför fortsätta att bygga upp kunskap om

• bedömningar av hälso‑ och sjukvårdens resultat

• sjukvårdspersonalens kvalitet och produktivitet och de offentliga hälso‑ och sjukvårdsutgifternas kvalitet och genomslag.

Kunskapen kommer att ligga till grund för både nationella och europeiska strategier och bidra till den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken.

E-hälsa och telemedicin

E‑hälsa innebär att man använder informationstekniken för att förbättra vårdtillgången och vårdkvaliteten och effektivisera vården. E‑hälsa har blivit ett allt viktigare inslag i EU:s folkhälsostrategi. Exempel på EU‑sats‑

ningar är ett nätverk för e‑hälsa med före trädare för alla EU‑länder som ska främja användningen av e‑hälsosystem och nya, innovativa lösningar inom vården. Nätverket har redan antagit riktlinjer för att skicka patientuppgifter och e‑recept över gränserna.

E‑hälsa innebär att man kan

• öka patientinflytandet

• behandla och övervaka patienter på distans utan att de behöver gå till en vårdcentral

• ge patienter och läkare tillgång till elektroniska patientjournaler

• leverera uppgifter snabbare, till exempel provresultat och recept

• samordna vården bättre

• förbättra samarbetet mellan olika vårdgivare.

Framtida mål för e‑hälsa är att skapa ett omfattande och standardiserat elektroniskt journalsystem och nya nätverk för hälsoinformation för att koppla samman olika vårdställen. Ett annat mål är att samordna insatserna mot hälsohot bättre och ytterligare utveckla distanskonsultationer, e‑recept, e‑remisser och

e‑ersättning.

Skärpta regler för medicinteknisk utrustning

Det finns cirka 500 000 olika medicintekniska produkter på marknaden i EU. Det gäller allt från enkla plåster till nya höftleder och dialysapparatur. Medicinteknisk utrustning omfattar alla instrument, apparater, implantat och liknande produkter som används vid diagnos, behandling, vård och förebyggande av sjukdomar eller andra tillstånd. Produkter för in vitro‑diagnostik omfattar diagnostiska tester,

exempelvis graviditetstester för hemmabruk, tester för kolesterolmätning och hivtester.

I september 2012 föreslog EU nya regler för att öka säkerheten, effektiviteten och innovationen inom sektorn för medicinteknisk utrustning. Reglerna har utformats för att öka spårbarheten och samordningen mellan nationella tillsynsmyndigheter, ge tillverkare, importörer och distributörer tydliga rättigheter och skyldigheter, införa skärpta krav på klinisk evidens och stödja en stor, offentlig databas med samtliga medicintekniska produkter på marknaden i EU. De nya reglerna väntas bli antagna under 2016.

Framtiden

(16)

‑719‑SV‑N

Läs mer

X Folkhälsa: http://ec.europa.eu/health/index_sv.htm

X EU-kommissionens generaldirektorat för hälsa och livsmedelssäkerhet:

http://ec.europa.eu/dgs/health_food‑safety/index_en.htm

X EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag:

http://ec.europa.eu/growth/index_en.htm

X Ex-rökare är ostoppbara: en hyllning till alla som har fimpat för gott: http://www.exsmokers.eu X Frågor om EU? Ring Europa direkt: 00 800 6 7 8 9 10 11 – http://europedirect.europa.eu

Intensifiera kampen mot antibiotikaresistens

I september 2014 föreslog kommissionen en översyn av reglerna om veterinärmedicinska läkemedel och

foderläkemedel för att göra något åt problemet med antibiotikaresistens.

Förslaget om veterinärmedicinska läkemedel ska se till att vi har fungerande antibiotika för både djur och människor genom att begränsa användningen på djur

av vissa antibiotika som är avsedda för människor.

Förslaget om foderläkemedel ska motverka

antibiotikaresistensen genom bland annat förbud mot att ge antibiotika i förebyggande syfte eller som tillväxtpreparat.

De nya reglerna väntas träda i kraft om ett eller två år.