TRÄNA MED MÅRTEN 5 smarta övningar att göra hemma. INSULINET 100 ÅR Läs den spännande historien. PÅ GÅNG 2021 Ny teknik för livet med typ-1 diabetes

Medlemstidning från Barndiabetesfonden och

Barndiabetesfondens Riksförening

Beskyddare:

HKH Kronprinsessan Victoria

Nr 1 2021

Årgång 28

TRÄNA MED MÅRTEN

5 smarta övningar att göra hemma

SID 7

INSULINET 100 ÅR

Läs den spännande historien

SID 22

PÅ GÅNG 2021 Ny teknik för livet med typ-1 diabetes

SID 16

Foto: Charles Hammarsten

FYSISK AKTIVITET & TYP 1-DIABETES

Utrota gärna både Covid-19 OCH typ 1-diabetes!

CORONA-PANDEMIN beskrivs som Digerdöden, även om det i sanningens namn än så länge bara rör sig om ett par procents dödsfall med covid-19, de flesta 80 år eller äldre. Visst är det allvarligt och sorgligt att liv förkortas, med samhällen i skräck och nedstängning och ett stort tryck på sjukvården. Och som grädde på moset fullföljer Trump sin presidentkar- riär som lögnare och skändare med att upp- vigla terrorister att storma USAs riksdag.

SÅ HUR KAN man då bry sig om typ 1- diabetes? Känns väl småaktigt att ens pra- ta om några tiotusental hit eller dit. Något får man väl tåla? Alla dessa kriser behöver tas på allvar men får inte leda till total för- lust av framtidstro och allmän uppgiven- het. Människorna klarar detta! Världen klarar både energikris, matkris, mångfald med mera. Coronapandemin är ingen Di- gerdöd. Det har inte dött miljoner ungdo- mar! Det är sorgligt när livet tar slut, men de flesta som dött med Covid-19 har i alla fall glädjande nog fått leva mer än 80 år redan! Och för att ge ytterligare lite per- spektiv; betydligt fler än de som dött MED covid-19 under 2020, har dött på grund av nikotinorsakade sjukdomar, i mycket yng- re åldrar och utan svarta rubriker.

FÖR HUNDRA år sedan, 1921, kom Frede- rick Banting på en idé, som ledde fram till insulin och i januari 1922 kunde den första

patienten behandlas. Inget annat medi- cinskt genombrott har medfört så radikal, plötslig förändring – där en säker död förbyttes till en chans till många års liv.

Men sen då?

DET HAR TAGIT mindre än ett år från start till mål att kunna rulla ut vaccin mot coronaviruset över världen. Man har varit beredda att satsa hur mycket som helst för att skydda mot detta virus. I Sverige har regeringen satsat 250 miljarder på stöd- åtgärder hittills och samhället har haft än större kostnader. Men diabetes dödar mil- joner människor i världen – varenda år!

COVID-19, säkerställd eller misstänkt, har medfört intensivvård för 22 barn i Sve- rige under 2020, varav ingen dött. Tack och lov! Än fler barn har krävt intensiv- vård på grund av typ 1-diabetes! De har också överlevt. Men av de tusentals barn som har typ 1-diabetes botas 0 procent.

Och efter ett liv i ständig kamp mot sin sjukdom kommer alldeles för många att dö, tyvärr långt före 80-årsålder.

NU RÄCKER DET. Diabetespandemin be- höver också tas på allvar! Hur väger man död med (ofta inte på grund av) Covid-19, tillsammans med stroke och demens, vid 87 års ålder, gentemot typ 1-diabetes vid fyra års ålder, behandling i 43 år och död i hjärtinfarkt vid 47 års ålder? Avgör själv.

Det är dags att utrota typ 1-diabetes.

HJÄLP BARNDIABETESFONDEN att dra sitt strå till stacken! ⁿ

Barndiabetesfonden grundades 1989 av professor

Johnny Ludvigsson.

Barndiabetesfonden är idag den enskilt största svenska finansiären

av forskning kring typ 1-diabetes.

LEDARE

Johnny Ludvigsson

Grundare av Barndiabetesfonden samt Professor vid Linköpings universitet Världen är i gungning! Katastro-

ferna avlöser inte varandra utan snarare lagras på varandra.

Klimatkrisen beskrivs som vår ödes- fråga, med stigande temperatur, stigande hav, utrotningshotade växter och djur, och man skulle kunna få intrycket av att människan som art är på väg att dö ut, sam- tidigt som vi faktiskt blir allt fler.

Swisha din gåva till 900 05 97

Ge ditt stöd till typ 1-diabetes-

forskning

3

ST I C K E T N R 1 2 0 21

ISSN 1400-8505

Material till tidningen sändes till:

Barndiabetesfonden, Gränsliden 10, 582 74 Linköping E-post: sticket@barndiabetesfonden.se

Telefon: 013-10 56 90

Manusstopp och utgivningsplan:

Nr Manusstopp Utgivning

Nr 2 2021 27 mars Maj Nr 3 2021 15 juni September Nr 4 2021 16 oktober November Nr 1 2022 18 december Februari

4

Mer i detta nummer

Ledare . . . .2 Leva med typ 1 . . . .4 –8 Fråga Johnny . . . .9 Eldsjälar . . . .10 Forskning . . . .12– 15 Hans spanar . . . .16–17

Tips & Trix . . . .18 Junior . . . .20–21 På gång . . . . 22–23 Min historia . . . . 24 Åsa har ordet . . . .27

Sticket är en medlemstidning som ges ut av Barndiabetesfonden och Barndiabetesfondens Riksförening. Tidningen utkommer 4 ggr/år.

Eftertryck får gärna ske med angivande av källa.

Redaktionskommitté:

Åsa Soelberg, Karolina Janson

Ansvarig utgivare: Johnny Ludvigsson Omslagsfoto: Marcus Järvinen Grafisk produktion: Karolina Janson, Eva Hildebrandt och Lotta Råge Tryck: Larsson Offsettryck, Linköping

INNEHÅLL NR 1 2021

20

12

Medlemstidning från Barndiabetesfonden och Barndiabetesfondens Riksförening

Beskyddare:

HKH Kronprinsessan Victoria Nr 1 2021 Årgång 28

TRÄNA MED MÅRTEN 5 smarta övningar att göra hemma

SID 7

INSULINET 100 ÅR Läs den spännande historien

SID 22

PÅ GÅNG 2021 Ny teknik för livet med typ-1 diabetes

SID 16

Foto: Charles Hammarsten

FYSISK AKTIVITET & TYP 1-DIABETES

Tillsammans skapar vi hopp!

Vill du också engagera dig i kampen mot typ 1-diabetes? Då kan du gå med i någon av våra 15 lokalföreningar runt om i landet, vars syfte är att sprida kunskap om sjukdomen, stödja insamling till forskningen samt skapa gemenskap bland personer som lever med och runt typ 1-diabetes.

Alla kan bidra med något . Du kanske vill öka synlighet på sociala medier? Ordna föreläsningar? Nätverka eller bara vara med i ett sammanhang där du träffar andra familjer och anhöriga i regionen där du bor. På www .barndiabetesfonden .se/lokalföreningar kan du anmäla ditt intresse! Du är varmt välkommen!

Fysisk aktivitet är viktigt för alla människor för att må bra men det är extra viktigt för personer med typ 1-diabetes att röra på sig.

Regelbunden motion hjälper oss att må bra såväl fysiskt som men- talt. Muskler och skelett blir starkare, vi får en bättre syreupptagnings- förmåga och bättre kondition.

Motion kan även minska stress, hjäl- pa oss att sova bättre och öka vår kropps kapacitet.

ATT TRÄNA med typ 1-diabetes kan vara lite knepigt och du behöver veta hur du ska anpassa insulindoser och matintag för att undvika allt för stora svängningar i blod- sockret under träningen. Ofta kan du be- höva minska mängden insulin, fylla på med kolhydrater kanske både innan, under och efter träningen. Det är också viktigt att mäta blodsockret före, under och efter trä- ningen. Testa vad som funkar för just dig.

Hitta den träningsform som du gillar och fråga din diabetessjuksköterska/läkare om råd. ⁿ

LEVA MED TYP 1

Träning, insulin och kolhydrater

Foto: Adobe Stock Foto: Adobe Stock

5

ST I C K E T N R 1 2 0 21

Fysisk aktivitet ökar insulinkäns- ligheten och glukosupptaget Insulinet sänker blodsockret mer än nor- malt vid fysisk aktivitet. Speciellt om man tränar stora muskelgrupper (t ex allsidig styrketräning, simning). Denna ökade käns- lighet för insulin kvarstår ofta upp till 24 timmar. I samband med träning ökar också ett icke insulinberoende glukosupptag i musklerna.

ÄTER MAN som vanligt och tar sitt insulin i vanliga doser finns därför risk för kän- ningar under motionspasset och efterföl- jande natt och förmiddag. De flesta behö- ver därför minska sina insulindoser och/

eller äta mer före, under och efter ett motionspass.

MAN SKALL däremot inte helt undvika att ta insulin. Har man för lite insulin i krop- pen sjunker inte blodsockret då glukos blir kvar i blodbanan och inte kan ta sig in i

muskelcellen, utan istället kan blodsockret stiga (socker frisätts från levern).

Fysisk aktivitet ökar adrenalin- halterna i blodet

Adrenalinet ökar frisättningen av glukos från levern (för att öka energitillgången i kroppen). Har man då tagit för lite insulin inför träningen kan resultatet bli en sämre prestationsförmåga och ett stigande blod- socker.

Fysisk aktivitet ökar energi- förbrukningen och tömmer energidepåerna

Ju mer intensivt man tränar desto mer ökar glukosförbränningen. En mycket liten del av kroppens glukos/energiförråd finns i form av glukos i blodet. Allt eftersom blod- sockret förbrukas frisätts nytt glukos från leverns glykogenförråd. Våra glukosförråd räcker i normala fall ca 1–3 dygn (om man inte slarvat med maten senaste dagarna).

Vid löpning räcker leverns sockerproduk- tion ungefär 2 mil. Vid högintensiv träning högst en timme. När leverns glukosförråd tar slut går kroppen över till att förbränna fett och att bryta ner protein (muskulatur).

Fettförbränning är inte lika effektiv vid högintensiv träning och själva idén med träning är ju att bygga upp och stärka sin muskulatur (inte bryta ner den). Vid viss insulinbrist kan fysisk aktivitet då dessut- om leda till ketonbildning och ketoacidos.

SKALL MAN MOTIONERA under en läng- re tid måste man alltså äta bra dagarna innan så glykogendepåerna är fulla, anpas- sa insulindoserna, ha koll på blodsockret, tillföra energi i form av dryck exempelvis sportdryck (socker och saltinnehållande vätska) under pågående motionspass och se till att äta efter träningen för att fylla på glykogendepåerna, minska muskelned- brytningen och möjliggöra muskelupp- byggnad under återhämtningsfasen. ⁿ

Vad händer i kroppen vid fysisk ansträngning?

Planering av ett träningspass

• Ät helst riktig mat 1–3 timmar före ett motionspass. Justera eventuellt ner insulindosen till denna måltid.

• Mät blodsockret innan ett träningspass (se tabell vänster) och under ett träningspass om det blir långvarigt.

• Se till att ha tillgång till "snabba kolhydrater" (druvsocker, sportdryck) under träningen.

• Se till att dricka ordentligt före, under och efter träning.

• Extra tillförsel av kolhydrater om träningen överstiger 30 min.

Ca 15–30 gram för varje halv- timme. T ex: Druvsocker, juice, mjölk, choklad, söt saft. 15 gram

= ca 1 dl söt saft, ½ kexchoklad

• Ät efter träningen för att fylla på glykogenförråden (se tabell vänster).

• Justera eventuellt ner natt- dosen och frukostdosen nästa morgon.

P-Glukos Tolkning / Åtgärd

< 4 mmol/l Ät och skjut upp träningen i varje fall en timme till blodsockret stigit.

4–6 mmol/l Ät extra kolhydrater innan du börjar.

6–10 mmol/l Optimalt

10–15 mmol/l Inga hinder föreligger förutsatt att man ätit och tagit insulin.

> 15 mmol/l Skjut upp träningen! Ta ev 2–4 E snabbinsulin och kontrollera blodsockret om en timme. Träna aldrig vid ketoner i urinen!

Motion Exempel Åtgärd

Lätt motion 5–30 min cykling Oförändrad insulindos

2–4 km promenad Extra kolhydrater vid låga blodsocker Medelhård 1–2 tim cykling Sänk insulindosen

motion 5–10 km joggning Extra kolhydrater under träning Hård motion Skidåkning i flera timmar Sänk insulindosen med 50% eller mer

Fjällvandring Extra kolhydrater

Hur ska jag tolka blodsockret inför ett träningspass?

Insulindoser inför och extra kolhydratintag under träning

LEVA MED TYP 1

upp en del av den överskottsenergi som bildas vid laktatnedbrytningen. Är detta ett återkommande problem kan det vara bra att ta en liten dos insulin direkt efter träningspasset.

Extra kolhydrater efter träning Det är minst lika viktigt att tillföra extra kolhydrater efter träningen. Om man inte fyller sina glykogendepåer riskerar man att inte få någon muskeluppbyggnad i åter- hämtningsfasen då proteinet istället används som energi. Man riskerar också hypogly- kemier upp till 24 timmar efter träningen.

Det krävs oftast mer kolhydrater än vad man tror.

SOM EN TUMREGEL behöver man tillfö- ra ca 1 g kolhydrat per kg kroppsvikt och timme vid medelhård motion. Vid maxi- mal ansträngning krävs det dubbla. Det innebär att en man som väger 70 kg som kört ett medelhårt träningsprogram på gym behöver tillföra ca 70 g kolhydrat.

Ett lämpligt kvällsmål kan vara:

2 smörgåsar 35 g 2 dl fil och flingor 25 g

½ banan 10 g

Ska man ta insulin till dessa kolhydrater?

Ofta behövs en liten mängd insulin. Men räkna då på ca 1/4 – 1/2 av den insulin- mängd du normalt skulle tagit till denna mängd kolhydrater och minska istället på basinsulindosen om detta är möjligt.

Några synpunkter på val av motionsform

• Vid allvarlig njursjukdom eller ögon- komplikation bör man undvika aktivi- teter som höjer blodtrycket för mycket.

• Om du är motionär behöver du inte ta i så ”mjölksyran sprutar”. Det är mer effektivt med träning i lugnt tempo och regelbundet.

• Minst 30 min aktivitet 3–4 gr/vecka rekommenderas. ⁿ

Källa: diabeteshandboken.se.

Ökad stresshormonfrisättning Vid hårda träningspass ökar frisättningen av stresshormoner som i sin tur gör att levern frisätter glukos.

Återbildning av mjölksyra (laktat) kan höja blodsockret Om man anstränger muskulaturen hårdare än hjärta, lungor och blodomlopp orkar med kan man förbränna glukos "anaerobt"

(utan syre). Det är inte lika effektivt och man får bara ut 1/15 av energin från varje glukosmolekyl och samtidigt bildas det mjölksyra i musklerna. Mjölksyran måste sedan ta sig till levern och återbildas till glukos. För detta krävs det energi och att den vanliga glukosförbränningen kommer igång i levern. Det är det vi brukar kalla

”syreskuld”. För varje glukosmolekyl som sedan förbränns i levern klarar levern att återbilda 5 nya glukosmolekyler från lak- tat vilket gör att en del av det socker vi förbränt under träningspass återbildas till glukos och blodsockret stiger.

Varva ner efter ett hårt träningspass

Om man joggar 10–15 min eller sitter på motionscykeln 10–15 efter ett hårt trä- ningspass kan man förbränna eller lagra

Varför kan blodsockret stiga efter ett hårt träningspass?

Foto: Adobe Stock Foto: Adobe Stock

7

ST I C K E T N R 1 2 0 21

Två smarta sätt att få in rörelse i sin vardag är ”vardagsmotion”

och ”rörelsepauser”

Med vardagsmotion menar jag att man läg- ger till rörelse i saker man gör i vardagen.

Det kan t ex vara att man tar trappor istäl- let för hiss, går av bussen nån station innan för att få lite promenad, eller att man reser sig från stolen en stund på jobbet. Med rö- relsepauser menar jag att man bryter av stillasittandet med att röra på sig på något sätt. Det kan vara enkla rörelser som att rul- la armarna framåt eller att göra några ben- böj, men att röra på sig och skapa lite cirku- lation. När vi rör på oss ökar pulsen och mer syre skickas ut till både kropp och huvud.

NÄR DET KOMMER till träning och mo- tionsval tycker jag att man bör ha med sig syfte, enkelhet och ett leende. Att ha ett syfte med det du gör. Syftet kan vara en målsättning, men även att stärka, förebyg- ga eller kanske bara att ha kul. Med enkel- heten menar jag att man inte gör ett jätte- projekt av att få till sin träning. Tänk på att det finns massor av sätt att röra på sig.

Vi kan hitta leenden i allt, och när man tycker något är kul så blir det enklare att hålla igång. Oavsett om du inte har några

bra rutiner idag så är alla steg framåt steg framåt oavsett storlek. Samma gäller med förbättringar.

”Bra resultat får vi inte, de skapar vi .”

En smart sak att ta med sig oavsett vad just du vill skapa, ändra på, eller lyckas med, är att skapa bra förutsättningar. Och det kan vi enkelt göra med något jag kallar för

”balansbordet”. Tänk dig ett runt bord med fyra ben. Om man skulle plocka bort ett ben står bordet troligtvis kvar, men tar man bort två så faller bordet. Jag anser att för att skapa bra förutsättningar så behöver vi se över balansen. Och ”balansbordet” är vi, och de fyra benen är de fyra faktorerna motion, kost, vila (sömn & återhämtning) samt stress.

DU SKA NU få två enkla sätt att skapa balans och bra förutsättningar. Det första är att man alltid startar med att se över de fyra benen hos sig själv för att lokalisera den svagaste. Varför? Jo, för att vet vi vart vi är som svagast, så är det där vi bör starta.

Dvs att vi gör en förbättring där den be- hövs som bäst. Och då blir effekten bättre än om vi hade startat där det redan funkar.

Skulle det vara så att du nu har fler svaga länkar så kan du starta med det som känns bäst då alla förbättringar ger ett resultat.

DET ANDRA SMARTA du kan testa är att när du har obalans och det kommer vi ha många gånger för det är så livet ser ut, så stärk de övriga istället för att alla går om- kull ett efter ett. Det finns många saker vi inte kan ändra på men samtidigt finns det alltid massor av saker vi kan påverka, göra annorlunda eller skapa. Och det är där vi sätta vårt fokus. Balansbordet fungerar och är ett effektivt verktyg för att skapa bra förutsättningar för att skapa goda resultat.

Här kommer ett upplägg i Smart träning att testa .

Det är ett pass bestående av 5 övningar där du jobbar igenom hela kroppen på ett enkelt men effektivt sätt. Du utför övningarna i en cirkel med 30 sekunders aktivitet på varje, minimalt med vila mellan övningarna, och med 30–60 sekunders vila mellan rundor- na. Gör 3–5 varv och glöm inte att värma upp lite innan du startar. Vill du utveckla passet vidare kan du även kombinera detta med en kortare löprunda, promenad eller annan cardio. Se nästa uppslag! ⁿ

Träna med Mårten Nylén

Vi bör röra på oss varje dag. Och regelbunden motion hjälper oss att må bra både fysiskt som mentalt. Vi vet även idag att motion kan reducera stress, hjälpa oss att sova bättre och ökar vår kropps kapacitet. Det finns tusentals olika sätt att röra på sig, och när det kommer till motion så definieras motion olika av olika personer.

Viktigast är att du alltid utgår från dig och dina egna förutsättningar, och sedan sätter fokus på det du kan göra och tycker känns bra.

”Skapa hälsa ska hållas

enkelt, då

enkelhet gör det enklare

att lyckas”

Mårten är en av Sveriges mest välrenommerade tränare, hälsoinspira- törer och föreläsare. Mårten är även pappa till Juli 14 år, som fick typ 1-diabetes för 4 år sedan. Foto: Marcus Järvinen

LEVA MED TYP 1

3 . BENBÖJ Starta med fötterna axelbrett.

Utför benböj och tänk på att hålla ryggen rak och rumpan bak.

1 2

4 . DRAKEN Starta på ett ben med båda armarna rakt fram. Låt det lyfta benet sträckas bak och armarna följer med ner. Kom tillbaka upp, byt ben och repetera.

1 2

1 . HÖGA KNÄN

Trampa på stället med höga knän. Ju högre du lyfter knäna och snabbare tempo, desto jobbigare blir det.

5 . LARVEN Starta ståendes och klättra ut till en stående planka.

Klättra sedan tillbaka upp till ståendes och repetera. Vill du avancera övningen lägger du till en armhävning i bottenläget.

1 2

5 övningar – Smart träning

Träningspass med Mårten Nylén

Du utför övningarna i en cirkel med 30 sekunders aktivitet på varje, mini- malt med vila mellan övningarna, och med 30–60 sekunders vila mellan rundorna . Gör 3–5 varv och glöm inte att värma upp lite innan du startar .

Foton: Marcus Järvinen

9

ST I C K E T N R 1 2 0 21

3

Hej Johnny!

Man blir förvirrad när det gäller Covid-19 och typ 1-diabetes . Ibland låter det som att diabetes inne- bär en ökad risk, och ibland sägs det att det inte är någon ökad risk? Vad ska man egentligen tro?

Ska man eller ska man inte hålla sitt barn med typ 1-diabetes hemma från skolan? Och ska man vaccinera sitt barn när väl vaccin kommer?

Vänliga hälsningar, Orolig förälder

HEJ, TACK FÖR DIN FRÅGA! Du har helt rätt i att det sprids ganska olika budskap. Från Barndiabetesfondens sida har vi för- sökt vara tydliga, men i media, inte minst sociala media, förekom- mer allehanda åsikter och rykten.

I INTERNATIONELLA STUDIER, bland annat från Storbritannien, har man påvisat ökad risk för svår covid-19, med ökad frekvens av intensivvård och ökad dödlighet kopplad till både typ 1- och typ 2-diabetes. Emellertid har risken vid typ 1-diabetes varit kopplad till mycket lång tids sjukdom, hög ålder, högt HbA1c och komplika- tioner. Studier i Sverige visar ingen ökad risk för allvarlig covid-19, med intensivvård eller dödlighet, kopplad till typ 1-diabetes, men däremot till typ 2-diabetes. Högt HbA1c förefaller öka risken, och en stor skillnad mellan Storbritannien och Sverige är HbA1c, där vi i Sverige har mycket lägre HbA1c i genomsnitt. Den andra domi- nerande risken är hög ålder.

SLUTSATS: När det gäller barn med typ 1-diabetes i Sverige kan man generellt känna sig trygg. Typ 1- diabetes innebär ingen ökad risk. Barn med typ 1-diabetes kan gå i skolan. Sen är det naturligt- vis så att om HbA1c är kraftigt för högt, med värden på 70–80 mmol/mol eller i värsta fall ännu högre så finns många skäl att göra något åt detta, för då ökar risken för framtida diabeteskomp- likationer avsevärt och immunförsvaret är inte längre normalt, varken när det gäller covid-19 eller andra infektioner.

VAD GÄLLER VACCINATION, så utgör inte barn med typ 1-dia- betes någon särskild riskgrupp. Om Folkhälsomyndigheten kom- mer med rekommendation att alla bör vaccineras, eller exempelvis att även barn i skolåldern ska vaccineras, så bör vi följa det rådet.

Säger man att vaccin inte behövs kan vi vara lugna med detta. Rent generellt så vill jag understryka att vaccinationer hör till det bästa och viktigaste som medicinsk forskning åstadkommit. Tack vare vaccinationer är nu många allvarliga sjukdomar utrotade och vac- cinationsrekommendationer bör absolut följas! Vi hoppas det inom rimlig tid ska finna vaccin även mot typ 1-diabetes. ⁿ

Vänliga hälsningar, Johnny

2 . BURPEEKLÄTTRING

Starta ståendes. Sätt båda händerna i marken och klättra bak med fötterna så du hamnar i en stående planka.

Klättra tillbaka in med fötterna och ställ dig upp. Repetera.

1

3 2

Johnny Ludvigsson är professor i pediatrik vid Linköpings universitet och sedan många år en världsledande forskare inom typ 1-diabetes. Har du en fråga till Johnny? Skicka ett mejl till johnny.ludvigsson@liu.se, så får du hjälp. En del av frågorna publiceras här i tidningen.

FRÅGA

JOHNNY

JESPER ANDERSSON är, tillsammans med sin syster, franchisetagare till flera Team Sportia-butiker i Skåne och han är även grundare till butikskedjan Cykel- giganten. Istället för Black Friday valde han i år att skänka en del av omsättningen till Barndiabetesfonden under initiativet Blue Weekend.

DET STORA engagemanget för att sprida kunskap om sjukdomen och samla in pengar till typ 1-diabetesforskningen har funnits länge. Jespers farmor, pappa och bonus- mamma gick alla bort i följdsjukdomar av sin typ 1-diabetes.

– NÄR PAPPA gick bort var han bara 45 år och då tänkte jag att han var gammal för att han hade grått hår. Idag är jag 45 år och har själv börjat bli lite gråhårig men jag tänker ju att jag har halva mitt liv kvar. Att gå bort när man är 45 år är verkligen för ungt. Idag har man kommit längre i forsk- ningen och det finns fler hjälpmedel för att leva med den här sjukdomen, men det är fortfarande en sjukdom som man inte kan

NÄR DET VAR DAGS för Johanna att starta UF-företag visste hon direkt att hon ville göra något på ämnet diabetes. När Johanna var 13 år fick hennes två år äldre syster typ 1-diabetes och hon märkte att det var svårt att hitta information om sjuk- domen utifrån ett syskonperspektiv.

– NÄR ETT barn drabbas av typ 1-diabe- tes involveras hela familjen och syskon kan lätt känna sig utanför och komma lite i skymundan när situationen är ny. Därför kändes det viktigt att ta upp det i en bok och förhoppningsvis kunna hjälpa barn ge- nom den processen, säger Johanna.

BOKEN GÅR ATT KÖPA på icaremedia.se (eller via mail till icaremediauf@hotmail.

com) och kostar 120:- varav 20:- går till Barndiabetesfonden och forskning kring typ 1-diabetes. Boken vänder sig till barn i åldern ca 4-10 år och ger inblick i hur det är att ha ett syskon med typ 1-diabetes. ⁿ bota och som ger många komplikationer.

Jag vill hjälpa till att hitta ett botemedel för att barn som får typ 1-diabetes idag snabbt ska kunna bli friska, leva ett vanligt liv och inte dö en för tidig död, säger han.

ÅRETS KAMPANJ skapade stor synlighet för typ 1-diabetes och hela 90 000 kr till forskningen. Jesper hoppas att fler företag ska vilja engagera sig och hjälpa till att stötta den livsviktiga typ 1-diabetesforsk- ningen. ⁿ

ELDSJÄLAR

” Jag vill understryka att jag tror att den största möjligheten att göra skillnad är att man som insamlings-

organisation tillsam- mans med företag och

privatpersoner går in och hjälps åt. Det är ju

verkligen så att ingen kan göra allt, men alla

kan göra något

säger Jesper Andersson

”

Jesper Andersson skapade Blue Weekend

”Lenas syster har fått diabetes”

En barnbok om typ 1-diabetes utifrån ett syskonperspektiv

Johannas syster Sofia har illustrerat bilderna i boken.

Foto: Privat Foto: Privat

SE-1456-210118

Nu kan du som använder Tandem t:slim X2™ insulinpump få den nya Control-IQ™-teknologin som mjukvaruuppdatering. Tillsammans med Dexcom G6 CGM ger Control-IQ™-teknologi automatisk justering av insulindoseringen. Systemet hjälper till att förebygga och minimera

höga och låga glukosnivåer och ger dig mer tid inom målområdet (3,9-10 mmol/l).

Med den kostnadsfria demoappen t:simulator™ kan du testa funktionerna i insulinpumpen Tandem t:slim X2™ och välja mellan alternativen Control-IQ™-teknologi och Basal-IQ™-teknologi.

För nya Tandem-användare finns pumpar med Control-IQ™-teknologi redan tillgängligt.

Prata med din diabetesmottagning om vilket alternativ som passar dig bäst!

www.rubinmedical.se

Nyfiken på nya Control-IQ-teknologin?

Testa i din mobil!

Basal-IQ™

teknologi

Control-IQ™

teknologi

Ladda ner på

FORSKNING

TEDDY-studien – 16 år av livsviktiga forskningsresultat

TEDDY STÅR FÖR The Environmental Determinants of Diabetes in the Young.

Målet är att ta reda på varför man får auto- antikroppar mot diabetes för att därefter kunna ta reda på vad man kan göra för att förhindra att sjukdomen bryter ut. Studien genomförs i Sverige, Finland, Tyskland och USA och bekostas av National Insti- tutes of Health som är den amerikanska hälsovårdsmyndigheten. Forskningspro- jektet har också kommit att breddas på vägen till att omfatta även andra auto- TEDDY är en internationell

forskningsstudie som syftar till att ta reda på vilka olika faktorer i barnets omgivning som triggar igång immunsystemet att attackera bukspottskörtelns betaceller och utveckling till autoimmun typ 1- diabetes. Studien har varit igång sedan 2004 med över 8667 delta- gare och ska pågå till 2025.

Lernmark Åke seniorprofessor vid Lunds Universitet och ansvarig för den svenska delen av TEDDY-studien.

Foto: KG Pressfoto

Foton: Johan Persson

13

ST I C K E T N R 1 2 0 21

immuna sjukdomar hos barn, som celiaki (glutenintolerans) där tarmslemhinnan angrips, och autoimmun tyreoidit (sköld- körtelinflammation).

Ärftlighet är bara en av många pusselbitar

I Sverige genomförs TEDDY-studien i Skåne. Hos de barn som tillfrågats att ingå i studien har en förhöjd ärftlig risk att drab- bas av typ 1-diabetes kunnat påvisas i blod som analyserats från navelsträngen vid födseln. Generna talar om en individs ärft- liga risk att utveckla diabetes under indivi- dens hela levnad. Den är densamma under hela livet och förändras inte. Ärftligheten bidrar dock bara med hälften av risken för att få diabetes, så den är bra att använda när man gör ett urval för att titta på delta- gare i studien även om de flesta med ökad risk aldrig kommer att få diabetes.

Autoantikroppar och deras betydelse för sjukdomens utveckling

– Genom att titta på autoantikroppar kan vi få en bild av vad som händer i kroppen vid en viss tid. Autoantikroppar kan tala om att kroppens immunsystem angriper de celler i kroppen som gör insulin i buk- spottkörteln. De kan dock förändras under tiden och också försvinna. Varför de gör det vet vi inte. Därför undersöker vi blodet hos de barn som ingår i studien för anti- kroppar med jämna mellanrum, säger Åke Lernmark som är seniorprofessor vid Lunds Universitet och ansvarig för den svenska delen av TEDDY-studien.

DEN VIKTIGASTE frågan TEDDY vill ha svar på är varför vissa barn utvecklar auto- antikroppar mot GAD, IA-2, insulin eller ZnT8. Nästa viktiga fråga är om och när diabetes eventuellt diagnostiseras hos ett barn med positiva autoantikroppar. Hittills har TEDDY visat att några barn som ut- vecklade egna autoantikroppar under första

levnadsåret mycket snabbt fick typ 1-dia- betes – redan kring ett års ålder. Samtidigt finns det TEDDY-barn som tidigt utveck- lade flera positiva autoantikroppar, men som vid 5–6 års ålder ännu inte utvecklat typ 1-diabetes.

VILKEN BETYDELSE de olika autoanti- kropparna har är också oklart. Är det någon av dem som ökar risken för att utveckla typ 1-diabetes mer än en annan? Finns det något mönster i hur utvecklingen av auto- antikroppar sker som har betydelse för hur risken för typ 1-diabetes utvecklas? Som tidigare nämnts har TEDDY sett att auto- antikroppar ibland kan försvinna – har det betydelse för diabetesrisken?

BARNEN FÅR också lämna avföringsprov varje månad fram till fyra års ålder och därefter fyra gånger om året. Bakterierna och virus i proverna har sedan analyserats genom kartläggning av deras arvsmassa (DNA och RNA). Studien är därmed den hittills största i världen som finns av barns tarmbakterier och har ökat förståelsen för hur tarmfloran utvecklas.

– JAG KAN INTE nog betona hur viktig den här forskningsstudien är för att vi ska kunna förstå vilka faktorer som bidrar till att trigga igång sjukdomen, så att vi på sikt kan förhindra att den utvecklas. Den kan- ske allra viktigaste upptäckten hittills är nog att risken för typ 1-diabetes är olika beroende på vilken autoantikropp som upptäcktes först. IAA som första autoanti- kropp var vanligast hos 1–3 år gamla barn men minskade ju äldre barnen blev. Barn med IAA först hade en förhöjd ärftlig risk som skiljde sig från de barn som fick GADA som första autoantikropp. GADA kom först senare men minskade inte ju äldre barnen blev. Det är som om autoim- mun typ 1-diabetes i grunden är två olika sjukdomar om man ser på hur det hela bör- jade, säger Åke Lernmark. ⁿ

Blodet hos de barn som ingår i studien undesöks för antikroppar med jämna mellanrum.

Sköterskan Monika Hansen tar prover på ett av barnen i TEDDY-studien.

FORSKNING

Om typ 1-diabetes

• En första autoantikropp mot insulin (IAA) upptäcktes hos 4 % av barnen i TEDDY. De flesta var bara 1–3 år gam- la. Före autoantikroppen hade barnet vanligen haft en infektion. Få barn har utvecklat IAA efter 6 års ålder.

• Andra barn (också 4 %) utvecklade autoantikroppar mot GAD (GADA) som sin första autoantikropp men den kom först senare och fortsätter kom- ma som första autoantikropp även hos våra tonåringar. GADA föregicks också oftast av en infektion.

• Generna för att utveckla IAA och GADA som första autoantikropp är helt olika.

• Inom ett år efter den första autoanti- kroppen utvecklade 60 av 100 barn i TEDDY en andra autoantikropp.

• 10 % av svenska barn i TEDDY har diag- nosticerats med celiaki. Risken att få glutenautoantikroppar och sedan celiaki påverkades av tarmvirusinfek- tion och glutenintag men minskade efter rotavirus-vaccination.

• Febernedsättande medicin, ex Alve- don^® eller Ipren^®, påverkar inte risken att utveckla en första autoantikropp.

Risken för IAA som första autoanti- kropp var dock lägre om barnet fick magdroppar med probiotika under sin första levnadsmånad.

• Deltagande i TEDDY tog bort risken att insjukna med livshotande symptom när man fick sin första diabetesdiag- nos. Hittills har 4 % av svenska barn i TEDDY drabbats av autoimmun diabetes.

• Vaccination mot svininfluensa ökade inte risken för att utveckla IAA eller GADA.

Om tarmfloran

• Tarmflorans utveckling verkar ske i tre faser:

1 Utvecklingsfas (3–14 mån) 2 Övergångsfas (15–30 mån) 3 Stabil fas (31–46 mån)

• Barn som hade fler bakterier vid födseln hade en större mångfald av tarmbakterier under de första levnadsåren vilket verkar vara fördelaktigt för barnet.

• Barnen som föddes med kejsar- snitt hade färre bakterier av en typ som förlängde övergången mellan faserna.

• Amning ökade förekomsten av två bakteriearter med probio- tiska egenskaper. Amning även under kortare tid påskyndade mognaden av barnets tarmflora.

• Utvecklingen av tarmfloran på- verkades positivt av familjens storlek och av husdjur med päls.

• Tarmfloran hos de barn som ut- vecklade en första autoantikropp hade en mindre andel tarmbak- terier som framställer skyddande kortkedjiga fettsyror.

Om virus

• Det fanns 621 olika virus i barnens avföringsprover.

• 56 % av barnen hade ett eller flera av de virus som angriper människan vilket var väntat eftersom barn ofta är virusinfekterade.

• 37 % av barnen hade enterovirus i avföringen.

• Barn som utvecklat en första autoantikropp hade virus kvar oftare och under en längre tid i sina avföringsprov.

• Barn som hade kvar enterovirus B under en längre tid riskerade att utveckla IAA som första autoantikropp.

• Barn som hade kvar mastadenovirus F under längre tid riskerade att utveckla GADA som första autoantikropp.

• Barn som haft virus i avföringen under längre tid har en ökad risk att deras be- taceller i bukspottkörteln blir infekterade.

Mer om TEDDY-studien finns att läsa på teddy .lu .se

I TEDDY-studien har forskarna hittills kommit fram till att:

Tusentals blodprover har tagits genom åren.

Foto: Johan Persson

15

ST I C K E T N R 1 2 0 21

University of Helsinki’s PEDIA research group konstaterar i en nyligen pub- licerad artikel att antalet barn som insjuknar i typ 1-diabetes är på väg nedåt. Allra störst var minskningen hos barn under fem år.

FINLAND HAR LÄNGE haft den högsta incidensen av typ 1-diabetes hos barn och unga, i världen. Under många år var trenden dessutom på väg uppåt, inte bara i Finland utan även i andra länder med stort antal fall av typ 1-diabetes bland barn och unga.

Men nu verkar det som om utvecklingen i Finland vänt och är på väg åt rätt håll.

I DEN NYA studien har man jämfört data från register över antalet barn i olika åld- rar som insjuknat mellan 2003 och 2018.

Och resultaten visar på en nedåtgående trend, då åren 2003–2006 jämförs med

ÅRETS STÖRSTA anslag, drygt 1,8 miljo- ner kronor, fick Per-Ola Carlsson, som är professor vid Uppsala universitet och en av våra främsta forskare inom typ 1-diabetes.

– ANSLAGET från Barndiabetesfonden möjliggör vår fortsatta satsning på att ta

åren 2015–2018. Allra störst är minskning- en i åldersgruppen barn under fem år. Vad som ligger bakom denna positiva föränd- ring är ännu så länge inte klarlagt, men iakttagelsen är intressant, säger professor Johnny Ludvigsson.

– LIKNANDE TENDENS har kunnat ses i Sverige där totala antalet insjuknade ökade åtminstone fram till för ett par år sedan, men där incidensen bland barn under 5 år stagnerade, eller tenderade att minska.

Orsaken vet vi inte eftersom orsaken till typ 1-diabetes är okänd. Men att man i Finland har generell vaccination mot Rota- virus sedan flera år och nu också i Sverige, kanske kan vara en bidragande faktor.

Studier i Australien och USA talar för att Rotavirusvaccination kan tänkas minska risken för typ 1-diabetes, och studier om detta pågår i Sverige.ⁿ

fram insulinproducerande celler från stam- celler med målsättningen att i förlängningen kunna skapa botande terapi för typ 1-dia- betes, säger Per-Ola, samtidigt som tackar för stödet och det "toppentrevliga beskedet i decembermörkret!"

AV 40 ansökningar som skickades in till Barndiabetesfondens Vetenskapliga råd beviljades 26 projektanslag i storlekar från 130 000 kr till 1 820 000 kr. Detta innebär att stiftelsen, trots årets utmaningar, än en gång kunnat bevilja de största enskilda anslagen hittills och att flera projekt, även 2020, beviljades hela den sökta summan.

Hela listan över beviljade forskningspro- jekt och anslag finns publicerad på Barn- diabetesfondens webbplats.ⁿ

Antalet barn som insjuknar i typ 1-diabetes i

Finland minskar

Barndiabetesfonden

skänker mest till typ 1-diabetesforskningen

Trots Corona-pandemins utmaningar under 2020 kunde Barndiabetesfonden skänka 19,5 miljoner kronor till svensk forskning, fördelat på 26 forsk- ningsprojekt . Därmed fortsätter vi att vara den största finansi- ären av forskning kring typ 1- diabetes i Sverige .

Foto: krakenimages, Unsplash

Foto: Johan Olerud

Omnipod 5 (tidigare Horizon) Omnipod 5 bygger på DASH-plattformen och använder likadana podar plus en PDM eller app med samma användargränssnitt.

Omnipod 5 kommer kunna styras enbart från en app i mobilen. Det sistnämnda inne- bär bland annat att man inte måste ha med sig en PDM (Personal Diabetes Manage- ment, handenhet) om man inte använder iOS – appen finns initialt endast för And- roid men kommer för iOS. Från start är den kompatibel med Dexcom G6 och något senare även med Freestyle Libre. Det är ett så kallat avancerat hybrid closed loop-sys- tem, som innebär att man själv ger bolus medan algoritmen själv justerar basalen och även lär sig efterhand utifrån tidigare insulinbehov. Man kan ställa det målvärde systemet skall eftersträva mellan ca 6,1–

8,3 mmol/L. Den första studien som gjorts utanför klinik publicerades i december 2020. 36 personer från 6 till 70 år använde Omnipod 5 i fjorton dagar, och resultatet varierade beroende på målvärde som sattes men Time In Range (här 3,9–10 mmol/L) låg omkring 70 %, lite högre måluppfyl- lelse hos barn^{1, 2}. Omnipod 5 lanseras i USA under första halvan av 2021 och Nor- dic Infucare hoppas på lansering i Sverige så snart CE-märkningen är på plats.

Dexcom G7

Dexcom har släppt de första bilderna på G7 och den blir onekligen mindre i stor- leken. Nyheter är bland annat att sensorn och sändaren integreras, det betyder att hela produkten kasseras och lämnas till återvinning. Det ryktas om en längre sen- sortid om 14–15 dagar men detta är inte bekräftat ännu, dock krävs fortsatt inga kalibreringar. Storleken blir mycket min- dre, enligt uppgift en minskning om 70 %, se jämförandebild mellan G6 och G7³. Det har även ryktats om att G7 blir den första som är kompatibel direkt med exempelvis en smart klocka, utan att behöva gå via en mobil. Ett fall framåt om så är fallet.

Lansering tros ske i USA första halvåret, i Europa förhoppningsvis andra halvåret men ej bekräftat.

DEXCOMS GLOBALA VD Kevin Sayer öppnade nyligen i ett föredrag för inves- terare upp för att kunna erbjuda olika ver- sioner av G7 – exempelvis möjligtvis en för personer med typ 1-diabetes och kan- ske en förenklad version för de med typ 2-diabetes som inte är insulinbehandlade.

Applikatorn och sättandet av sensorn sägs bli ytterligare förenklat. G7 ryktas även stödja DIY, Do It Yourself, för de som

Att se fram emot 2021

Hans Jönsson har haft typ 1-diabetes sedan 2003, och startade Diabethics i Norden 2015. Hans arbetar heltid som vetenskaplig diabetesskribent, föreläsare och konsult. Läs mer på diabethics.com

HANS SPANAR

använder så kallade open source-system och själva med detaljerade manualer sätter ihop ett system av befintliga produkter. Det finns inte någon information om MARD, det vanligaste använda måttet för mätnog- grannhet⁴. Här ett första kort klipp där man ser sensorn⁵.

Freestyle Libre 3

Abbott har inte bekräftat lanseringsdatum för sin tredje version av Freestyle Libre, men rykten gör gällande att den kommer senare under 2021. Även denna sensor har krympt i storlek från Libre 1 och Libre 2, vars sensorer har samma storlek, och Libre 3 är ca 70 % mindre än de två tidigare gene- rationerna. Det här minskar naturligtvis negativ miljöpåverkan. Den största nyhe- ten består i att Libre 3 inte är en så kallad isCGM likt Libre 1 och 2, där man med Libre 1 skannar själv och i Libre 2 får enk- lare larm utan att se värden förrän man skannar sensorn: Libre 3 är en rtCGM med kontinuerliga värden, dvs en mer tradi- tionell CGM. Detta med fördelen att minut- avläsning består, de flesta av konkurrenter- na ger värden var femte minut. Priset sägs vara detsamma vilket torde innebära en enkel lansering då väl Sverige blir aktuellt.

Bilden här kommer från Abbotts pressre- lease och visar Libre 3 i jämförelse med två amerikanska pennies⁶. MARD är 9,2 %.

Novo Nordisk smarta insulinpennor

I slutet av 2018 fann jag själv att de nya, smarta insulinpennor från Novo Nordisk som talats om fanns inom förmånen hos TLV i Sverige. Jag blev strax därefter en av de första att få en sådan i Sverige, men bara en kort tid senare efter den officiella Efter en mycket snabb teknisk utveckling gällande hjälpmedel för

oss med typ 1-diabetes under flera år så verkar farten ha mattats något. Inte stannat av helt naturligtvis, flera företag intygar att pandemin är orsaken till detta. Dock finns flera produkter att se fram emot 2021, som underlättar livet med typ 1-diabetes utan att vara ett botemedel . Här är delar av vad vi kan förvänta oss, både bekräftade och obekräftade uppgifter .

17

ST I C K E T N R 1 2 0 21

lanseringen i början av 2019 återkallades de med anledning av att det noterats ett fel i dosminnet. De har sedan lyst med sin frånvaro, men rykten gör gällande att de kommer under 2021. Det är två till antalet, NovoPen 6 och NovoPen Echo Plus. Skill- naderna är att du med NovoPen 6 max kan ge 60 enheter och med Echo Plus 30 enhe- ter, den senare har dock möjligheten att ge halva enheter vilket inte NovoPen 6 har.

TANKEN MED de smarta pennorna är kompatibilitet med en app där drömmen för många är att ha allt på ett ställe: både statistik över tagna doser och värden från en glukossensor, och gärna annan informa- tion såsom aktivt insulin i kroppen. Lite i linje med den data insulinpumparna gene- rerar. Majoriteten av alla i världen med typ 1-diabetes har sprutor så marknaden är gigantisk, jag har många gånger ifrågasatt utvecklingen inom detta område då sam- tidigt utvecklingen inom insulinpumpar tagit stora kliv framåt. Jag skrev om detta för två år sedan i samband med att jag fick fatt i en penna själv, då NovoPen 6 och NovoPen Echo Plus väl återlanseras antar jag att det har tillkommit ny information och nya funktioner⁷.

Andra aktörer med smarta pennor

• MEDTRONIC köpte amerikanska Com- panion sommaren 2020, köpesumman okänd. Companion saluförde den smarta pennan InPen, som var kompatibel med flera insulin och de hade en egen app.

Vad som sker är oklart men Medtronic har naturligtvis tankar med uppköpet och av- sikten är knappast att låta produkten falla i glömska⁸.

• ELI LILLY hade pennor med minnesfunk- tion för många år sedan, HumaPen Memoir, men de försvann från marknaden. Det har ryktats om att även de avser lansera nya, smarta pennor och ryktena stärks utan att ännu vara bekräftade. 2021 sägs vara året då de väl lanseras, återstår att se³.

• BIGFOOT BIOMEDICAL är ett nytt före- tag som startades av idel entreprenörer och tunga namn inom diabetesvärlden, bland annat Jeffrey Brewer som var tidigare pre- sident och VD för JDRF. Bigfoot köpte in- sulinpumpstillverkaren Asante’s pump och

utvecklar två system: dels ett eget closed loop-system men de är ensamma om att även använda tekniken och parallellt ut- veckla en smart penna, Bigfoot Unity.

Systemet använder Freestyle Libre och Abbott har även investerat stort i Bigfoot.

Företaget lämnade en ansökan i mitten av 2020 till amerikanska FDA, USA’s läke- medels- och livsmedelsmyndighet, så pro- dukten bör vara nära lansering⁹.

Baqsimi

Baqsimi från Eli Lilly, nasal glucagon som ser ut och fungerar ungefär som en näs- spray, finns sedan en tid i Sverige och är förskrivningsbar¹⁰. Den finns inte ännu inom förmånen dock, ansökan är lämnad till Tandvårds- och läkemedelsfömåns- verket, TLV, av Lilly i Sverige. Utgången av detta är oklart vid tidpunkt för denna artikel.

Lyumjev

Eli Lilly’s snabbverkande insulin Lyumjev (Liumjev i USA) skulle funnits i Sverige under 2020, oklart vad som skett eller inte skett. Nu bekräftar Lilly dock att ansökan är lämnad till TLV och förhoppningen är att det finns inom förmånen i olika bered- ningsformer under 2021.

Tandem t:connect app

Tandem lämnade i slutet av 2020 en ansö- kan till FDA i USA för utökad funktionali- tet med en app för mobilen, t:connect. Det här möjliggör bolus via en mobiltelefon, och om det går enligt plan blir detta första appen för smarta mobiler med denna funk- tionaliteten. Det finns inga bekräftade upp- gifter om lansering i Sverige eller Norden³.

Tandem t:sport

Det har florerat uppgifter om denna nya insulinpump från Tandem en tid och de sägs lämna ansökan nu i början av året till FDA i USA, för Europa finns ännu inga uppgifter. Det spännande med denna insu- linpump är att den mycket mindre än t:slim X2, ungefär hälften av storleken, och sak- nar display. Den ryktas komma med två

olika typer av Tandems egna infusionsset, en kortare slang eller en mer traditionell längre version. Man nyttjar mobilen för att hantera insulindosering men lite senare sägs det komma en handenhet dock³. Bil- den här är alltså i allra högsta grad en pro- totyp. För svensk eller nordisk del finns inga bekräftade uppgifter vid tidpunkten för denna artikel.

Tidepool

Tidepool är ett ideellt företag som tagit fram en interoperabel app och ansökan är lämnad till FDA i USA i dec 2020. Det är en app för iOS som är tänkt att kunna koppla samman CGM och insulinpump oavsett märke, sprunget ur DIY-världen.

De vill erbjuda patienten flexibilitet att kunna koppla samman produkter från olika tillverkare, fantastiskt kreativt¹¹. Om och i sådana fall när den kommer till Sverige är oklart. ⁿ

Referenser:

1. www.omnipod.com/healthcareproviders/

about-omnipod/innovation

2. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33325779/

3. www.healthline.com/diabetesmine/new-diabe- tes-technology-coming-in-2021#More-new-insu- lin-pumps-and-CGMs

4. https://dagensdiabetes.se/index.php/al- la-senaste-nyheter/2103-nyhetslasning-fra- gor-och-svar-om-vardering-och-kvalitetssa- kring-av-glukosmatning

5. www.youtube.com/watch?v=gkQRpa5bwls 6. https://abbott.mediaroom.com/2020-09-28- Abbotts-FreeStyle-R-Libre-3-System-Recei- ves-CE-Mark-Features-Worlds-Smallest-Thin- nest-Sensor-with-Best-in-Class-Performance-at- the-Same-Low-Cost-for-People-with-Diabetes#as- sets_2429_124427-111:19442

7. www.diabethics.com/science/smart-insulin-pens/

8. https://newsroom.medtronic.com/news-releases/

news-release-details/medtronic-acquire-smart-insu- lin-pen-company-companion-medical/

9. www.healthline.com/diabetesmine/bigfoot-uni- ty-connected-diabetes-system

10. www.barndiabetesfonden.se/mer/artiklar/teknis- ka-hjalpmedel-och-lakemedel-for-typ-1-diabetes-un- der-2020/

11. www.businesswire.com/news/

home/20210107005324/en/Tidepool-Comple- tes-FDA-510-k-Submission-of-Tidepool-Loop

18

TIPS&TRIX

Barn kan känna sig

trygga att träna med typ 1-diabetes

När livet svänger – en bok för föräldrar till barn och unga med diabetes

NÄR LIVET SVÄNGER är skriven av Isa- bel Petrini och Mimmie Willebrand, båda psykologer och föräldrar till barn med typ 1-diabetes. ”Vi har skrivit den bok som vi själva har saknat, en bok om hur diabetes påverkar oss som är föräldrar, våra famil- jer och livet i stort – och hur vi kan göra för att orka.”

BOKEN TAR sin början i sjukdomsdebuten och beskriver sedan hur barnets diabetes påverkar relationen till omvärlden, föräldra- skapet, arbetslivet, skolan, relationer och vår egen hälsa. Den tar upp strategier för ökad livskvalitet och hållbarhet.

”FÖRUTOM föräldrar bör alla medlemmar i diabetesteam läsa boken. Man behöver inte var vän med diabetes, men man ska kunna leva ett lyckligt liv trots diabetes. Den här

boken kommer hjälpa många en god bit på vägen”, skriver Johnny Ludvigsson. ⁿ Minst sextio minuter fysisk aktivitet

per dag rekommenderas för barn och ungdomar med typ 1-diabetes.

Det är samma rekommendation som för alla barn och ungdomar.

De 60 minuterna inkluderar skol- idrott och lek. Både konditionsträ- ning och styrketräning är bra. Fysisk aktivitet gör att cellerna behöver mera socker och tar åt sig detta snabbare utan att insulindoserna behöver ökas.

UNDER FYSISK aktivitet, till exempel studsmatta, går det alltså åt en hel del extra energi i form av kolhydrater och risken för hypoglykemi (lågt blodsocker) ökar efter träning. Det är därför viktigt att alltid äta eller dricka extra kolhydrater före, under och efter idrott. Ta gärna en fruktpaus under leken och idrotten och mät socker- värdet ofta.

Krävande motion som till exempel löpning eller fotboll innebär att insulindosen ofta bör sänkas. Det beror på att mera socker går ut i cellerna och ”dörrarna” står öppna längre. Det innebär också att nattdosen kan behöva sänkas. Sammantaget kan man säga att effekterna av regelbunden fysisk aktivitet ökar insulinkänsligheten.

Idrottsdagar och utflykter Ökad fysisk aktivitet kräver mera mat och mera kolhydrater. Skicka därför med extra mat med barnen. Kom som alltid ihåg druv- sockertabletterna och/eller söt dryck.

Många som tränar behöver extra vatten och den som har typ 1-diabetes behöver två flas- kor, en med vatten för törsten och en med söt dryck för att hålla sockret uppe. Se till att barnet med typ 1-diabetes inte lämnas ensamt eller med en yngre kompis och att det alltid finns en vuxen tillgänglig som också har druvsocker till hands. ⁿ

Vid träning är ett bra tips att ta med två flaskor, – en med vat- ten för törsten och en med söt dryck för att hålla sockret uppe.

Mer tips!

barndiabetesfonden .se/fordrabbade har fler tips och råd i livet med typ 1-diabetes . Här kan du bland annat hitta:

– Fysisk aktivitet och typ 1-diabetes – Psykiskt ohälsa och typ 1-diabetes – Äta som alla andra? Kost vid typ 1-diabetes

– Typ 1-diabetes hos barn i barnomsorg och skola och mycket mer!

Foto: Ulrika Ekblom

Foto: Adobe Stock

19

ST I C K E T N R 1 2 0 21

Med Dexcom G6 har du full kontroll på dina glukosvärden och kan fokusera på annat.

Realtidsvärden- utan skanning Smarta påminnelser och larm Smart följarapp i realtid

Du slipper kalibrera Sov lugnt och tryggt

GÖR LIVET ENKLARE OCH TRYGGARE!

infucare.com cgm.infucare.nu

facebook.com/CGMInfucare/

diabetessupport@infucare.se

*

Internetanslutning krävs för att kunna dela data. För att följa resultaten krävs Follow-appen. Den somföljer resultaten ska alltid bekräfta avläsningarna i Dexcom G6®-appen eller mottagaren innan behandlingsbeslut fattas. DIA.SE.075-01-MAJ2020

*

(Distributör)

Annons-5_barn_DIA.SE.075-01-MAJ2020.indd 1

Annons-5_barn_DIA.SE.075-01-MAJ2020.indd 1 2020-11-04 16:36:282020-11-04 16:36:28

De här sidorna vänder sig till dig som är lite yngre. Kom alltid ihåg – du är inte ensam om att ha typ 1-diabetes. Här kan du till exempel läsa roliga och intressanta artiklar, få tips från andra och vara med i olika tävlingar.

Hej alla Juniorer! Jag heter Julia Ström och är idag 24 år gammal. Jag kommer från en riktigt sport- intresserad familj och har ägnat större delen av mitt liv åt att spela tennis. När jag var 10 år fick jag diagnosen typ 1-diabetes efter en tid av trötthet, törst och många toalettbesök. Jag hade redan då bestämt mig för att det var tennis jag ville hålla på med. Helst varje dag efter skolan och varenda helg och varenda lov.

MIN STÖRSTA ORO när jag insjuknade i typ 1-diabetes var att jag inte skulle kunna spela längre, eller kanske inte kunna bli lika bra som friska barn. Men då sa min doktor

”Sjukdomen kommer inte att hindra dig, den kommer att göra dig starkare Julia”.

De orden bar jag med mig under många träningspass och matcher genom åren. Kan- ske framför allt när det kändes tungt och motigt. Jag visste att jag inte kunde vinna matchen mot typ 1-diabetes men jag tänk- te inte låta sjukdomen ta över mitt liv. Och med hjälp av rutiner, noggrannhet, träning och en stöttande familj gick det bra.

Till Berlin på egen hand

Under ett par år spelade jag (och även min syster) seriespel i Berlin. Jag gjorde min första resa dit ensam när jag var 14 år. Jag minns pappas ord när han vinkade av mig på Skavsta ”Jag är så stolt över dig Julia”.

När coachen hämtade upp mig i Berlin var jag jättenervös men det släppte snabbt när han presenterade mig för tjejerna i laget.

Jag hade träffat honom på ett möte hemma i Sverige för att gå igenom min sjukdom.

Både han och jag ville vara väl förberedda.

Dagen efter var det match och jag vann både min singel- och min dubbelmatch.

NÖJD OCH GLAD flög jag hem till Sve- rige igen, lyckligt ovetande om vad som skulle inträffa nästa vända till Berlin. Den gången följde min lillasyster Jonna med för att spela också och vi vann båda våra matcher. Men min match var väldigt tuff och drog ut på tiden Dessutom var det jät- tevarmt och jag fick fylla på med saft och banan i vartenda sidbyte. Den natten blev jag för första gången medvetslös på grund av en för hög insulindos, tillsammans med min lillasyster på ett hotellrum i Tyskland.

När jag vaknade var hon helt söndergråten och min coach var alldeles uppjagad. Jag förstod inte vad som hänt eller var jag var.

Men min lillasyster räddade mitt liv. Två veckor senare var vi tillbaka i Tyskland och vann även den matchen!

Extra blodsockermätare

Idag spelar jag inte på tävlingsnivå längre men jag tränar fortfarande mycket. Lågt blodsocker efter en förmiddag på tennis- banan är inget ovanligt för mig. Jag brukar använda mig av en kapillär blodsockermä- tare (stick i fingret) under mina tränings- pass då min Libre är lite fördröjd. I och med att blodsockret svänger ganska snabbt under fysisk aktivitet så har jag alltid den- na med mig, för att kunna ha bättre koll.

NÄR JAG NU tittar tillbaka på mina år på tennisbanan är det med glädje och stolthet över vad jag presterade. Det jag saknade under tiden när jag var som mest aktiv var en förebild, någon elitidrottare med typ 1- diabetes som jag kunde se upp till och lära mig av. Därför är jag så himla glad för att det har ändrat sig och idag kan jag räkna upp minst fem elitidrottare med sjukdomen som alla är praktexempel på att idrott och typ 1-diabetes är fullt möjligt. Det kan ta tid att hitta rutiner som passar runt fysisk aktivitet, men ge inte upp. Låt inte sjukdo- men hindra dig! ⁿ

Låt inte sjukdomen Låt inte sjukdomen hindra er från att hindra er från att göra det ni älskar!

göra det ni älskar!

Idag spelar Julia inte på tävlingsnivå längre, men tränar fortfarande mycket.

Julia var 14 år när hon spelade seriespel i Berlin.

Foton: privata

21

ST I C K E T N R 1 2 0 21

För knappt ett år sedan fick June veta att hon har typ 1-diabetes.

Det har ändrat hennes och hennes familjs liv. Det hela började med att June vaknade på nätterna och behövde gå på toaletten. Hon be- hövde ofta kissa, började dricka mycket vatten och gick ner i vikt.

Familjen märkte att något inte stod rätt till och på sjukhuset fick de reda på att June har typ 1-diabetes.

– Det var en stor vändpunkt i vårt liv. Nu har det snart gått ett år och nu börjar vissa rutiner falla på plats, berättar Junes mam- ma Kristina.

Tufft med alla fördomar

Något av det jobbigaste tycker familjen är alla fördomar som finns om typ 1-diabetes.

De har bland annat fått höra att det är ”tur att det inte är värre”.

– OM NÅGOT GÅR FEL, att hon får för mycket eller för lite insulin, kommer hon inte att överleva, säger Kristina.

NÄR JUNE och hennes familj fick höra att man kunde ansöka om ett Upplevelsepaket på Min Stora Dags hemsida föll valet på ett paket innehållande en kuslig dag på Kol- mården med övernattning på hotell, i sam- band med Halloween. För de som vågade var parken fylld av skräckupplevelser.

– JAG ÄR STOLT över mig själv för att jag är modig. Jag gillar att bli skrämd, berättar June.

FÖR FAMILJEN blev det ett välbehövligt avbrott från vardagen. Sjukdomen är livs- lång och behöver hanteras dygnet runt. De finns inget utrymme för att vila upp sig efter en jobbig natt.

– JUNE FÅR hela tiden höra att hon är annorlunda, utifrån ett negativt perspektiv.

När June fick det här var det plötsligt för att hon är annorlunda och det blev något positivt med det säger Kristina och fort- sätter:

– Det har varit fantastiskt roligt att vi fått göra något med hela familjen. ⁿ

June fick en spöklik dag på Kolmården June fick en spöklik dag på Kolmården

I år är det 100 år sedan insulinet upptäcktes. På sidan 22 här i Sticket berättar vi den spännande historien om hur det gick till och vad som hänt sedan dess. Läs berättelsen och klura ut svaren på frågorna här bredvid så kan du vinna kokboken ”Himla gott, himla bra” med massor av smar- riga recept som du enkelt kan laga själv.

Vi har tre kokböcker att tävla om .

Insulin-QUIZ Insulin-QUIZ

1 Hur behandlade man typ 1-diabetes innan insulinet upptäcktes?

2 Hur gammal var Leonard Thompson när han som första patient i världen behandlades med insulin för sin typ 1-diabetes?

3 Frederick Banting och John Macleod fick Nobelpriset i medicin för sin upp- täckt av insulinet. Vilket år var det?

4 Hur stor var det första insulinpumpen?

5 När lärde man sig producera humaninsulin?

Maila dina svar, senast den 5/3 till:

sticket@barndiabetesfonden.se.

Glöm inte skriva ditt namn och ad- ress i mailet. De tre först öppnade rätta svaren får varsin kokbok på posten och vinnarnas namn pub- liceras i nästa nummer av Sticket.

Lycka till!

Tävla och vinn en kokbok!

Tävla och vinn en kokbok!

June fick ta med sin familj på ett upplevelsehelg på Kolmården. Foton: Min stora dag

PÅ GÅNG

DIABETES SOM sjukdomstillstånd har varit känt i årtusenden. Trots dess långa historia var det först i början av 1900-talet som forskare kunde konstatera att de som drabbas av diabetes saknar, eller har brist på, det livsviktiga hormonet insulin. Under den här tiden sågs typ 1-diabetes som en dödsdom, och en tioåring som insjuknade under början av 1900-talet levde i snitt endast ett år efter sin sjukdomsdebut. Fors- karna visste att blodsockret stiger när de insulinproducerande cellerna i bukspotts- körteln förstörs, men hur de skulle behand- la sjukdomen var fortfarande en gåta. Diet var huvudbehandling och vanligast var två dieter – fettkuren och svältkuren – som båda innebar ett lägre intag av kolhydrater.

Fettkuren innebar att majoriteten av mat- intaget skulle bestå av fett. För att uppfylla kvoten var det därför inte ovanligt att ex- empelvis lägga en klick smör i sitt kaffe eller te. Svältkuren innebar i det stora hela svält och de som följde den överlevde ibland upp till tre år, men var då ofta utmärglade och svaga. De som följde fettkuren levde i regel lika länge som de som svalt.

DET SKULLE DRÖJA till början av 1920- talet innan det stora genombrottet kom.

Med inspiration från tidigare studier gjorde forskaren Frederick Banting och medicin- studenten Charles Best omfattande experi- ment för att behandla diabetessjuka hundar, efter tillåtelse och stöd från sin chef John Macleod. De tog bort bukspottskörteln från friska hundar och lyckades till slut, efter många misslyckade försök, att utvinna in- sulin från bukspottskörteln som man sedan injicerade i diabetessjuka hundar. Metoden såg lovande ut och de sjuka hundarna fick ett lägre blodsocker. Framstegen banade väg för nya studier och kort därefter lycka- des man även utvinna insulin från buk- spottskörtlar hos kor. Med hjälp av bioke- misten Bertram Collip kunde de därefter

rena och isolera insulinet till den grad att de kunde testa att injicera det i sig själva.

Övertygelsen om att insulin sänker blod- sockret växte när både Banting och Best fick symptom som påminner om lågt blod- socker, så kallad hypoglykemi. Nu var kliniska försök på människor nära.

DEN 11 JANUARI 1922 blev den 14-åriga typ 1-diabetessjuka pojken Leonard Thomp- son den första människan i världen att behandlas med insulin. Trots att han innan behandlingen var döende kunde han med hjälp av regelbundna insulininjektioner överleva i ytterligare 13 år.

Insulinet firar 100 år

För 100 år sedan gjordes ett av de viktigaste framstegen i modern medicinhistoria när det livsviktiga insulinet upptäcktes. Sedan insuli- net introducerades som en behandlingsmetod för patienter med typ 1-diabetes i början av 1920-talet, har det räddat och förlängt livet för miljontals människor med diabetes världen över.

Foto: University of Toronto

Charles Best och Frederick Banting cirka 1921