Litteratur om samer i Dalarna
Litteraturförteckningen har tagits fram i samråd med Samernas bibliotek och Dalarnas museum.
Ahlberg, Hakon, Dalarna genom 2000 år. (2000). 159 s.
S. 125–126: Samerna fanns fordom över hela Dalarna.
Boëthius, Axel, Några anteckningar om lapparna i Dalarna, deras slöjd och skadliga djurfångst. (Dalarnas hembygdsförbunds tidskrift 1923, s. 20–26).
Bäcke, Janne, Sockenlappar. (Skedvi-plogen 1987, s. 12–13).
Sockenlappar i Stora Skedvi.
Dagsverket 2019:3: Tema: Samiska spår.
Innehåll: Sörling, Per, Spår av samer i Bröttjärna. – Andersson, Helena, Idre sameby. – Bennström, Greger, Sundbornsgubben. – Matsson, Roger, Sock- enlappen i Svärdsjö. – Ljungdahl, Ewa, Lapp-Lisa. – Lannerbro Norell, Maria, Ristningar med renar och samer. – Björkroth, Maria, Rotkorgar. – Olsson, Eskil, Dalarnas försvunna samer. – Björkroth, Maria, Resepenningar hemåt.
Samerna är ett urfolk och har tillsammans med judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar status av nationella minorite- ter i Sverige. En särskild lag ger dem möjligheter att behålla och utveckla sin kultur. Samerna har uppnått sin lagstadgade ställning på grund av sin historiskt långa existens och närvaro inom Sápmi, även långt innan riket Sverige bildades. I Dalarna finns idag en sameby i Idre i Älvdalens kommun, men spår av samer finns även i Siljansbygden och i Bergslagen, långt utan- för fjäll området. Mer om detta kan du läsa i böckerna i denna litteratur förteckning. De flesta finns att låna i Dalasamlingen på Falu stadsbibliotek. I några fall kan de äldre böckerna ha inslag av föråldrat synsätt och terminologi.
Falu stadsbibliotek
Dalarna. Årg. 75(2005): Dalarnas hembygdsbok: En resa i tid och rum/
Dalarnas fornminnes och hembygdsförbund. (2005). 350 s.
S. 35–48: Ljung, Tomas, Hundra år av enögdhet – en rättsstudie av unionsupp- lösningen. Idresamerna och renbetet.
Dalarna. Årg. 76(2006): Dalarnas hembygdsbok: Ett mångkulturellt landskap/
Dalarnas fornminnes och hembygdsförbund. (2006). 350 s.
S. 57–66: Bennström, Greger, Ett samiskt offerfynd i Falun? (Om en träfigur hittad år 1929 i en torvmosse.). – S. 67–90: Lannerbro Norell, Maria, Same- kulturen i Idre.
Danielsson, Hams Ulla, Kjortelsäck, pryska eller kruspung: om en dokumen- tation av kjolväskor i Dalarna/Hams Ulla Danielsson, Erik Thorell, Anna-Greta Andersson. (Hemslöjden 1995:4, s. 25–27).
Bl. a. om väskor med tenntrådsbroderier, som tillskrivs en samesläkt i Svärdsjö.
Eajran Sijte = Idre nya sameby: historia och kulturmiljöer. (2019). 50 s. (Skrifter utgivna av Gaaltije; 27)
Ejdervik, Anders, Saernie tjaalege: berättelsen om Idresamerna. (1994). 31 s.
Finns även på engelska och tyska.
Engström, Björn, Lappar i Svärdsjö. (Dagsverket 2005:3, s. 10).
Forsslund, Karl-Erik, Med Dalälven från källorna till havet 1:1: Storån: Idre, Särna. (1923).
S. 13–23: Hos lapparna vid Hävlingen.
Forsslund, Karl-Erik, Till Storvätteshogna och Idrelapparna. (STF:s årsskrift 1913, s. 198–208).
Hallerdal, Sven, Samer i Dalarna. (Falu-Kuriren 1998).
1998-07-29: Kåtornas folk; Samer har funnits i hela Dalarna. – 1998-07-31: I spåren efter K E Forsslund , Etnisk rensning av samer i Dalarna. – 1998-08-04:
Kyrkböckerna berättar; Mystiska hönor ruvar på hemligheter.
Hallerdal, Sven, Visst har det funnits samer och renskötare även i Rättvik.
(Falu-Kuriren 1995-01-12).
Hasselbrink, Gustav, Südlappisches wörterbuch 1–3. (1983). (Dialekt- och folkminnesarkivet; Skrifter)
Ordbok på sydsamiska, vilken är den dialekt som talas av Idresamerna.
Hegert, Suzanne, Upptäck samekulturen i Idre/Suzanne Hegert, Peter Andersson. (2002). [7] s.
Finns även på engelska och tyska.
Heikka, Gustaw, Samekultur och renskötsel i Idre. (Samefolket 1982:7/8.
s. 8–9).
Hemström, Elisabet, Samer i Falutrakten (Fahlu Släktforskarblad nr 63(2013), s. 1–3).
Huss, E, Utredning rörande renbetestrakter för lapparna i Jämtlands och Kopp- arbergs län. (1959).
365 + 35 s.
Idre sameby: med historiska spår i framtiden. (2004). 155 s.
Jannok Porsbo, Susanna, Samedräkter i Sverige. (1999). 94 s. (Skrifter från Ájtte; 3)
S. 69–73: Dalarna/Idre.
Lannerbro Norell, Maria, Samekulturen i Idre. [2006]. 24 s. (Dalarnas museums serie av småskrifter; 73)
Lappar i Mockfjärd. (Dalpilen 1901-10-01).
Larsson i By, Carl, En dalasockens historia 1–2. (1968). 287+303 s.
Del 1 s. 135: Lappar. – Del 2 s. 235–237: Sockenlappen.
Liman, Ingemar, Figurristningar i Orsa/Ingemar Liman och Bo Sommarström.
(Fataburen 1966, s. 65–74).
Ristningar med renmotiv.
Linge, Karl, Svärdsjö socken med Enviks kapell. (1929).
S. 469: Om en sockenlappfamilj som bodde vid byn Sveden i Svärdsjö.
Linné, Carl von, Dalaresan; tillsammans med Bergslagsresan/redaktörer:
Andrew Casson och Roger Jacobsson. (2007). 320 s.
Noteringar om samer finns på s. 91, 121–122, 160, 215, 222, 227 och 253.
Linnés Dalaresa finns även i andra utgåvor, bl. a. Svenska Linnésällskapets
“Linnés dalaresa Iter Dalecarlicum jämte utlandsresan Iter ad Exteros och Berg- slagsresan Iter ad Fodinas” med utförliga kommentarer av Arvid Hj. Uggla (1953).
Ljung, Tomas, Ödebygdsminnen: berättelsen om människorna Nord i Marken. (2004). 440 s.
S. 335–360: Samer och nybyggare.
Manker, Ernst, De svenska fjällapparna. (1947). 548 s.
S. 527–529: Idre lappby.
Mill, Hannah, Rennäringen hårt pressad i Sveriges sydligaste sameby. (Fjärde världen 1998:4, s. 38–39).
Möten i gränsland : samer och germaner i Mellanskandinavien/Inger Zachrisson ... ; med bidrag av Margareta Nockert ... (1997). 271 s. (Mono- graphs/Statens historiska museum; 4)
Dalarna se s. 186–190, 195–197, 202–205, 211–220, 228–234.
Resa i Dalarna 1765 : Dalarnas hembygdsbok 1968–1969. (1970). 372 s.
Dagbok från bröderna Gahns och Johan Isac Adelswärds resa i Dalarna 1765.
Berättar bl. a. om samer i Gagnef (s. 10).
Strödda notiser om samer finns även i andra reseskildringar från äldre tiders Dalarna.
Samerna: ett av världens urfolk. Utg. av Samiskt informationscentrum. [2020?].
31 s.
Svanberg, Ingvar, A forest Lapp culture in central Sweden in the 17th and 18th centuries. (Svenska landsmål och svenskt folkliv 1986, s. 61–75).
Svanberg, Ingvar, En samisk befolkning i Dalarna 1640–1850. (1976). 61 s.
Duplic.
Uppsats för påbyggnadskurs C 1 i etnologi, ht 1976 Etnologiska institutionen, Uppsala universitet.
Svanberg, Ingvar, Hästslaktare och korgmakare. (1999).
S. 63–70: Sockenlappar.
Svanberg, Ingvar, På den tiden det fanns vandrande samer i Baggbo... (Bor- länge tidning 1976-10-08).
Samer i Baggbo, Stora Tuna.
Svanberg, Ingvar, Samehushållet i Baggbo. (Tunum 2018, s. 75–77).
Samer i Baggbo, Stora Tuna.
Svanberg, Ingvar, Samer i Lima 1608. (Öfre Gäldet 1983:3, s. 8–9).
Svanberg, Ingvar, Samer i södra Dalarna. (Tunum 1977, s. 51–57).
Svanberg, Ingvar, Sockenlappar. (RIG 1986, s. 97–118).
Svanberg, Ingvar, Sockenlappar: en etnologisk studie av bofasta samer och deras nomadiska förfäder i Mellansverige. (1981). 82 s. Duplic. (Etnologiska institutionens småskriftsserie; 31)
Svanberg, Ingvar, Sockenlappar: samekategori och sockeninstitution. (1976).
45 bl. Duplic.
Uppsats i allmän och jämförande etnografi C1/3 betyg Uppsala.
Svanberg, Ingvar, Sockenlappar i Folkarebygden. (Folkarebygden 1976, s.
41–45).
Särna-Idre 300 år, en hembygdsbok. (1945).
S. 171–190: Manker, Ernst, Lapparna i Idre.
Wehlin, Joakim, En medeltida renhornskrona i Husby kyrka. (Dagsverket 2020:4, s. 7).
Wehlin, Joakim, Samer i hela Dalarna: projektrapport. (2016). 16 s.
Wehlin, Joakim, Samiska lämningar utanför dagens renskötselområde. (Forn- vännen 2018:4, s. 250–252).
Wehlin, Joakim, Sockenlappssystemets rötter i Falun och Svärdsjö: arkeolo- gisk inventering/Joakim Wehlin, Greger Bennström. (2019). 26 s. (Dalarnas museum; Arkivrapport dnr 162/19)
En del av projektet Det delade landet. Samisk historia oh mångkulturalitet före det moderna.
Welinder, Stig, Samer och sockenlappar i Stora Skedvi. (Skedvi-plogen 1999. s. 20–22).
Wennstedt Edvinger, Britta, Sydsamiska kulturmiljöer/Britta Wennstedt Edvinger, Ulf Stefan Winka. (2001). 122 s. (Skrifter utgivna av Gaaltije; 1) S. 51–60 handlar om de olika kulturmiljöerna, bl. a. Grövelsjön.
Wänstrand, Lars-Eric, Samer i Dalarna 1–2. (Falu-Kuriren 1977-06-06, 06-07).
Handlar om 1700-talet, referat från Linnés dalaresa och om kung Fredrik I:s försök att förflytta samerna från Dalarna.
Åhrén, Oscar, Samerna i idrefjällen fanns där på 1600-talet. (Samefolket 62 (1981), s. 4–5).
HEMSIDOR PÅ INTERNET
Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk www.minoritet.se/5054
Samer: historisk tidslinje www.samer.se/1004
Idre sameby www.idresameby.se/
Ohtsedidh – samiska kulturyttringar i Mellansverige Ett samarbetsprojekt mellan Länsmuseerna i Dalarna, Gävleborg och Västmanland samt StiftelsenGaaltije – sydsamisk kulturcentrum. Projektet vill synliggöra och sprida kunskap om ett samiskt kulturarv utanför dagens renskötselområde.
www.dalarnasmuseum.se/verksamhet/kunskapsfordjupning/forskning/ohtsedidh/
