• No results found

Protokoll Presidiekonferens Länsgemensam ledning 12 februari 2021

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Protokoll Presidiekonferens Länsgemensam ledning 12 februari 2021"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Protokoll Presidiekonferens Länsgemensam ledning 12 februari 2021

Presidiekonferensen genomfördes digitalt via Zoom med ca 75 deltagare.

Välkommen

Andreas Erlandsson, ordförande Kommunförbundet och Christer Jonsson vice ordförande regionstyrelsen Region Kalmar län hälsade alla välkomna.

Dagens tema var kunskapsstyrning. Vårt samhälle ställs inför nya utmaningar som med hjälp av ny kunskap kan utvecklas och förändras. Målet är en jämlik och jämställd vård, omsorg och skola som bygger på evidensbaserad kunskap. Det är viktigt att mötas även om det sker digitalt.

År 2020 med coronapandemin var en test på vår förmåga att samverka som byggts upp under åren.

Ordinarie rutiner med fungerande kommunikationskanaler har gett möjligheter att lösa gemensamma uppgifter på ett bra sätt. Detta kommer vara till nytta inför nya utmaningar.

Kunskapsstyrning inom socialtjänst och hälso-och sjukvård inklusive elevhälsa

Anna Lilja Qvalander, Marie Lawrence och Camilla Wiberg från Sveriges kommun och regioner (SKR) berättade om kunskapsstyrning inom socialtjänst och hälso- och sjukvård.

Nationell kunskapsstyrning inom socialtjänst

Kunskapsstyrning innebär att utveckla, samordna, sprida och använda bästa möjliga kunskap. I kunskapsstyrningen ingår delkomponenterna kunskapsstöd, stöd till uppföljning och analys samt stöd till verksamhetsutveckling och till ledarskapet.

Aktörer och aktiviteter inom socialtjänstens kunskapsstyrning är socialchef/socialnämnd och socialtjänstens verksamheter i varje kommun på lokal nivå.

På regional nivå finns regionala samverkans- och stödstrukturer (RSS) samt ledamöter i den Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning i socialtjänsten (NSK-S) i 21 län. I NSK-S sitter ledamöter som representerar socialtjänsten i samtliga län, tillsammans med representanter från relevanta nätverk och kunskapsstyrande myndigheter.

På nationell nivå finns staten och SKR som bland annat tar fram nationella kunskapsstöd, säkrar tillvaratagandet av lokala behov och synpunkter, säkrar användbarheten i nationella kunskapsstöd, samordnar arbetet med nationella indikatorer och stöder uppföljning, jämförelser och analyser.

(2)

Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård

Kunskapsstyrningssystemet handlar om att utveckla, sprida och använda bästa möjliga kunskap inom hälso- och sjukvården. Målet är att bästa kunskap ska finnas tillgänglig och användas i varje

patientmöte. Kunskapsstyrningens tre delar är kunskapsstöd, uppföljning och analys samt stöd till verksamhetsutveckling och ledarskap. Kunskapsstöd tas fram inom relevanta områden och utformas så att de är lätta att använda.

Det finns en styrgrupp för Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård (SKS) som har partnerskap med olika myndigheter. Det finns även 26 nationella programområden och 8 nationella samverkansgrupper samt motsvarande regionala och lokala programområden.

Nationellt kliniskt kunskapsstöd tas fram med gemensamma rekommendationer för regionerna vad gäller utredning, behandling och klinisk uppföljning med personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp. I flera av grupperna finns kommunala representanter (grönmarkerade).

De regionala programområdena ska initiera frågor för den nationella samverkan samt anpassa och omsätta den kunskap som tas fram nationellt, och säkrar att det når hela vägen ut till patientmötet.

I Sydöstra har Kalmar län ordförandeskapet för bland annat Barn- ungdomars hälsa samt Rehabilitering, habilitering och försäkringsmedicin.

Se bildspel

Utvecklingsledarna ser tillbaka på det som gjorts under 2020

Barn och unga: Anna Rosell och Maria Svensson, utvecklingsledare Kommunförbundet respektive Region Kalmar län.

I våra verksamheter i länets kommuner och Region Kalmar län är vi flera tusen fötter som jobbar för länets barn och unga! Länets barn och unga och dess familjer ska bemötas lika.

Under 2020 har den samordnande gruppen intensifierat arbetet i de lokala samarbetsgrupperna i norra, mellersta och södra delen av Kalmar län där representanter både för elevhälsan, socialtjänst och regionens hälso- och sjukvård har träffats regelbundet med utgångspunkt från olika tema.

Överenskommelse och praktiska anvisningar hälsoundersökning och munundersökning för placerade barn och unga har tagits fram. Vidare har förslag till överenskommelse familjecentralerna och handlingsplan för ungdomsmottagningarna utarbetats.

(3)

Psykisk hälsa: Daniel Abrahamsson och Maria Minich Karlsson, utvecklingsledare Kommunförbundet respektive Region Kalmar län.

Från och med 2021 har de samordnade grupperna missbruk och beroende och psykisk hälsa slagits samman till en gemensam grupp Psykisk hälsa. I januari genomfördes en länsdialog när det gäller missbruk och beroende för barn och ungdomar 13-29 år och utifrån detta har en arbetsgrupp startat.

Överenskommelse och praktiska anvisningar missbruk och beroende samt överenskommelsen psykisk funktionsnedsättning har reviderats under året. Uppföljning har skett av den regionala ANDT- strategin via Länsstyrelsen. Gemensamma utbildningar om CRA (Community Reinforcement

Approach) som är ett strukturerat behandlingsprogram för vuxna med alkohol- och drogproblem har genomförts.

Under året har flera vård- och insatsprogram som utgår från SKR:s Kunskapsstyrning psykisk hälsa såsom ångest/depression, missbruk/beroende samt senast ADHD lanserats. Spridnings och processplan VIP och implementeringsmaterial är på gång liksom brukarrevision av Alkohol- och drogmottagningen. Dialog har förts med brukarorganisationerna.

Äldre: Kristina Dahlberg och Kristin Irebring, utvecklingsledare Kommunförbundet respektive äldresamordnare Region Kalmar län.

I februari genomfördes ”Det blir mycket bättre för sköra äldre i Kalmar län” som samlade ca 350 deltagare som fick ta del av ett omväxlande program angående nära vård, kunskapsunderlag med fokus på den åldrande befolkningen, förändringsarbete och flera goda exempel från länet såsom Palliativt samverkansprojekt i Södermöre, Än är jag inte död eller vad det nu heter, Tusen sätt att skapa trygghet. Dagen avslutades med ett kommunikationsträningsläger.

Flera gemensamma utbildningar har genomförts angående palliativ vård, beslutstödsutbildning för sjuksköterskor i kommunerna, munvårsutbildningar sam gratis webbutbildning Psyk E-bas senior.

Kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte har skett genom nätverken för demens, nutrition och palliation. En workshop angående äldres psykiska hälsa och brukardialog har genomförts. Nyhetsbrev och statistik skickas ut regelbundet.

Informationsöverföringsgruppen: Ann-Katrin Wilhelmsson, tf samordnare länsgemensam ledning.

En gemenensam riktlinje för fast vårdkontakt har beslutats av länsgemensam ledning och samtliga utvecklingsledare har deltagit i arbetet med att implementera samordnad individuell plan (SIP).

Under året har sex halvdagar med workshop genomförts där medarbetare fått träna praktiskt på att göra en SIP. Vid workshopen har många fantastiska brukare medverkat som bidragit till ökad

förståelse om vikten av delaktighet. SIP är den enskildes plan som utgår från frågan ”Vad är viktigast för dig?”

En utvärdering har gjort av arbetet i analysgrupperna som ansvarar för uppföljningen av lagen om samverkan.

Se bildspel

Prioriteringar 2021-2022

Sofia Hartz, planeringsdirektör, Region Kalmar län och ordförande i Länsgemensam ledning och Cecilia Frid, förvaltningschef socialförvaltningen Kalmar kommun och vice ordförande i

Länsgemensam ledning

(4)

Coronapandemin har inneburit ett nytt arbetssätt när det gäller samverkan mellan kommun och region. Stora förändringar har kunnat ske då fokus har varit på specifika frågor och det arbetssättet vill länsgemensam ledning fortsätta med. Viktigt att bygga vidare på det som gjorts men förfina och förbättra. I det regionala styrdokumentet för länsgemensam ledning samverkan lyfts hälsofrämjande, utsatta grupper och nära vård. Tidiga samordnande insatser, brukarmedverkan, personcentrerad vård, SIP, suicidprevention, digitalisering och innovationer är delar i detta arbete.

eHealth Arena

Fia Mårdfelt, Projektledare eHealth Arena

eHealth Arena är en satsning av Region Kalmar län med Linnéuniversitet som samarbetspartner och Kalmar Science Park som projektägare. Det finansieras av Region Kalmar län och Tillväxtverket och ska bidra till en ökad användning av e-hälsotjänster och välfärdsteknik, en ökad näringslivstillväxt inom e-hälsoområdet samt en ökad effektivitet inom vård och omsorg.

De övergripande målen är: Öka näringslivstillväxten inom e-hälsoområdet och öka användningen av e-hälsotjänster och produkter i Kalmar län och indirekt även nationellt.

E-hälsoarenan är ett kunskapscenter och ingår i kluster inom e-hälsa. Målgrupperna är vård och omsorg som har behov av effektivisering, användare/brukare av e-tjänster, kommuner och företag som vill utveckla e-hälsotjänster. En nationell samverkan finns inom Health Innovation of Sweden med deltagare från flera delar av Sverige.

Workshops har genomförts bland annat med personer från regionens och kommunernas ledning samt näringslivet med utgångspunkt från barn och unga med psykisk ohälsa, kroniskt sjuka, multisjuka och sköra äldre. Workshopen resulterade i en beskrivning av nuläget, kritiska faktorer, insatser och börläge. Ett liknande arbete med workshop har påbörjats inom Länsgrupp Hab/Rehab när det gäller habilitering och rehabilitering.

På eHealth Arena i Kalmar finns även en showroom som kan besökas där produkter inom e-hälsa visas och kan testats.

Se bildspel

Anmälda

Sofia Hartz Cecilia Frid

Florence Eddyson Hägg Anna Soltorp

Magnus Persson Andreas Erlandsson Mats-Peter Krantz Kerstin Johansson Sven-Erik Karlsson Christer Jonsson Jimmy Loord Linda Fleetwood Malin Sjölander Martin Kirchberg Mattias Adolfson Johanna Wyckman

Yvonne Hagberg Dzenita Abaza Michael Ländin

Carina Åresved-Gustafsson Christina Lönnqvist

Andreas Billtorp Lasse Johansson Jeanette Sandström Jonas Brorsson Martina Bäcketoft Carl Wiktor Svensson Dragan Pavlovic Johan Engdahl Eddie Forsman Britt Karlsson Lennart Werner

(5)

Per-Inge Petersson Saad Benatallah Håkan Petersson Claes Wiriden Eva-Kristina Berg Michael Börjesson Jan-Olof P Jaghagen Stefan Nyström Linda Johansson Carina Leijon Gudrun Johnsson Isabell Lindalen Mats Linde

Bitte Gudmundsson Lisa Jalmander Ann-Katrin Ståhl Benny Wennberg Magnus Sjöstedt Annelie Gollungberg Jacqueline Doohan Madeleine Rosenqvist Håkan Sparlin

Åsa Ottosson

Stihna Johansson-Evertsson Jonas Erlandsson

Magnus Larsson Ann-Gret Sillen Conny Daag Ola Karlsson Anette Nilsson Marie Nicholson Lars Sandberg Marcus Fridlund Ingela Svensson Jon Sjölander Lars Ljung Sofia Wermelin Per-Olof Fahlström Anna Rosell Maria Svensson Maria Minich Karlsson Daniel Abrahamsson Kristin Irebring Kristina Dahlberg Rebecka Moding Ann-Katrin Wilhelmsson

References

Related documents

Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län. Mål – Kalmar län vill inte

• Utreda förutsättningarna för en sammanhållen och resurseffektiv god och nära vård för barn och unga och föreslå hur en sådan reform ska kunna genomföras på

– Vi har på kort tid utökat antalet intensivvårdsplatser i länet, till exempel har vi färdigställt 13 nya platser för covid-patienter i Umeå som tar i bruk redan denna vecka,

6.2 Ett extra föreningsmöte måste organiseras om föreningsmötet så bestämmer, om styrelsen anser det vara berättigat eller om minst en tiondel av de fullvärdiga medlemmarna

1. Att forskningsresultaten når ut till företagen på ett begripligt sätt, vilket skapar innovation. Att vi lyckas ställa om vår animalieproduktion till att vara ledande i Europa

Trend sömnmedel: Antal individer 75+ i Kalmar län som hämtat ut minst 1 läkemedel inom aktuell tidsperiod (kvartal)... Trend Neuroleptika

Redovisning av intern kontroll 2020 för Kalmar länstrafik Förslag till beslut:. Kollektivtrafiknämnden godkänner redovisning av intern kontroll 2020 för

Efter analys samt diskussionen visar studien att smarta elnätstjänster kopplade till bostäders elkonsumtion har potential att uppnå en ökad efterfrågeflexibilitet