Examensarbete
Ämneslärarutbildning 300 hp
Film och religion
En undersökning om populärkulturens påverkan på film
Religionsvetenskap 30 hp
Halmstad 2021-02-18
Författare: Niklas Gewert
Kurs: RV7001
Akademin för lärande, humaniora och samhälle
Halmstad högskola
Handledare: Heike Peter
Examinator: Mikael Thelin
Höstterminen 2020
Abstract
Denna uppsats undersöker om populärkulturen påverkar framställningen av religiösa myter på film. Studien utfördes för att ta reda på vilka likheter och skillnader det finns i filmernas händelseförlopp och hur hjälten gestaltas i filmerna. Studien genomfördes som en kvalitativ undersökning med hjälp av en komparativ närläsning av materialet. Empirin som användes i studien var Disneys Moana och Hercules som båda baseras på religiösa myter. Efter den komparativa närläsningen användes Campbells teoretiska hjälteresa som teori.
Undersökningens resultat var att de två filmerna har ett mycket liknande händelseförlopp och struktur trots myternas olikheter. Undersökningen identifierade att hjältarna framställs mycket olika trots ett liknande händelseförlopp och hjälteresa.
Innehåll
Inledning ... 5
Syfte och Frågeställningar ... 7
Bakgrund ... 8
Film och religion i dagens samhälle ... 8
Begreppslista ... 8
Populärkultur ... 8
Teori... 9
Joseph Campbells Hjälteresa ... 9
Hjältens Resa ... 9
Tidigare forskning ... 13
Tidigare forskning om mytologiska berättelser och animerade filmer ... 13
Going the distance: Themes of the hero in Disney’s Hercules ... 13
Balancing Gender and Power: How Disney’s Hercules Fails to Go the Distance. ... 14
Gender Role Portrayal and the Disney Princesses ... 15
Mouse Morality: The Rhetoric of Disney Animated Film ... 15
Tidigare forskning om Monomytens manifestation i populärkultur. ... 16
Reconfiguring the Hero’s journey – The monomyth in Contemporary Popular Culture ... 16
Metod ... 18
Komparativ närläsning... 18
Reliabilitet & validitet ... 18
Metodkritik ... 19
Material ... 20
Kort summering av filmen Hercules ... 20
Kort summering av filmen Moana ... 20
Urval av material ... 21
Analys av filmerna ... 22
Avfärd i Hercules ... 22
Hjältens gestaltning i Hercules avfärd ... 23
Avfärd i Moana ... 23
Hjältens gestaltning i Moanas avfärd ... 24
Invigning i Hercules ... 24
Hjältens gestaltning i Hercules Invigning. ... 26
Invigning i Moana ... 26
Hjältens gestaltning i Moanas invigning ... 28
Hjältens gestaltning i Hercules återkomst. ... 29
Återkomst i Moana ... 29
Hjältens gestaltning i Moanas återkomst ... 30
Jämförande analys av hjältarnas resa. ... 30
Jämförande analys av hjältarnas gestaltning ... 32
Analytisk diskussion ... 33
Yvonne Hirdman ... 33
Diskussion ... 33
Slutsats ... 34
Vidare forskning ... 35
Uppsatsen användningsområden i undervisning ... 35
Inledning
Gudar, gudinnor, hjältar och monster har sedan urminnes tider fascinerat människor och varit i centrum för många folkslags vardag. Allt från Asagudar som Tor och Oden till grekiska gudar somZeus och Apollo dyrkades och myter om deras heroiska uppdrag spreds runt om världen. Som lärarstudent med religionsvetenskap i fokus har jag många gånger kommit i kontakt med dessa hjältar och deras episka äventyr på jorden, i livet efter döden och iandra världar. Men vid varje ny gud eller nya hjältars äventyr fick jag alltid känslan av att jag hört delar av historien eller hjältens resa innan. Jag har inte enbart stött på historierna i
läromedel eller i skolan, det finns ett stort antal myter som adapterats till film.
Enligt Axelsson är film och religion ett växande forskningsfält som i sina tidiga år knappt behandlats av den akademiska världen.1 Anledningen till att forskningen kring religion och
populärkultur varit knapp kan bero på att forskare avfärdar populärkulturen som
ointressant.2 Idag har situationen ändrats. Forskare ger numera ut akademiska titlar som
behandlar religiösa motiv i Hollywoodfilmer, filmkonsumtion som fyllande av en religiös funktion, religiösa teman i Hollywoodfilmer, messiasföreställningar och gudsbilder i film.3 Jag
vill dock argumentera för att det inte finns nog med forskning som undersöker just likheter och skillnader i eventuella mönster som filmer använder sig av för att gestalta mytologiska hjältars resa och äventyr.
Ett av Religionskunskapsämnets syfte är att ge elever möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor i digital och annan form. Undervisningen skall syfta till att elever breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om religioner och de olika tolkningar av religion som finns.4 Därför blir min undersökning relevant i ett skolsammanhang, då den kan
användas av elever vid diskussion och analys av hur filmer behandlar och tolkar religion. Undersökningen kan även ligga till grund för eventuella källkritiska granskningar av populärkulturens tolkningar av religiösa myter. Kommersiellt animerade filmer kan även användas inom religionsundervisningen och enligt skolverket skall inte film som
1 Axelson, Tomas. 2008. Film och mening [Elektronisk resurs]: En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och
existentiella frågor, ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS, Diss. 2008, Uppsala. Hämtad från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-3225.S.27.
2 Ibid.
3Axelson. 2008. S.28–29.
gestaltningsform och kunskapskälla inte begränsas till något specifikt ämne.5 Men de filmer
och medieprodukter som används i skolans pedagogiska verksamhet måste granskas och analyseras av elever och lärare tillsammans.6 Genom att undersöka hur filmernas
framställning kan påverka vilken bild/förståelse eleverna får för religiösa myter bidrar undersökningen till att fylla den kunskapslucka som existerar kring animerad film och dess framställning av myter och hjältar.
5 Skolverket. 2001. Film för lust och lärande. Stockholm: Skolverket. Hämtad från
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a653f96/1553957221357/pdf779.pdf den 2020-12-10. S.14
Syfte och Frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka hur populärkulturen påverkar framställningen av religiösa myter på film. Studien skall utforska hur populärkulturen kan ha påverkat religiösa mytadaptioners händelseförlopp och hur hjältar gestaltas i filmerna. För att få svar på uppsatsen syfte kommer jag använda mig av följande frågeställningar:
• Vilka likheter och skillnader identifieras i filmernas händelseförlopp? • Hur framställs filmernas hjältar?
Bakgrund
Film och religion i dagens samhälle
Enligt Axelsson är filmmediet kollektivt, kulturellt och ett kommersiellt medium som formar våra föreställningar och kan hjälpa oss besvara frågor om vad som är rätt och fel, gott eller ont.7 Filmen utgör idag en stor del av vårt samhälles kulturella landskap och filmer används
för att skapa kollektiva föreställningar om olika livsfrågor.
Filmer med religiösa motiv eller adaptioner av myter finns tillgänglig i stor utsträckning och har blivit en del av vår populärkultur. I dagens samhälle är det enklare än någonsin att ta del av information som berör religiösa myter genom populärkulturen och diverse bolag som skapar film. Med andra ord så aktualiserar filmer en mängd religiösa myter och hjältemyten är på vita duken mycket populär.8 Film fungerar enligt Axelson som en resurs för vårt
mänskliga sökande efter identitet och som en spegel vars bild reflekterar hur vår samtid behandlar existentiella frågor. Det är därför mycket viktigt att analysera bilden som förmedlas kritiskt eftersom film kan roa, förföra, engagera, väcka anstöt eller forma önskeföreställningar.9
Disney är ett av de största produktionsbolagen som producerar animerade filmer med religiösa motiv eller baserade på religiösa myter. Deras tidigare filmer har setts miljontals gånger deras inflytande i filmvärlden är stort. Disneys nya streamingplattform hade i december 2020 över 70 miljoner aktiva användare och enligt CNBC förväntar sig Disney streamingtjänst växa till över 350 miljoner användare år 2024.10 Om Disney fortsätter växa
kan det leda till att företaget blir ledande i att förmedla och skapa föreställningar som påverkar människors värderingar och normer.
Begreppslista
Populärkultur
Lindgren argumenterar för att begreppet populärkultur är svårt att definiera men använder sig av fyra punkter som skall försöka förklara vad populärkultur är. Populärkultur skall enligt
7 Sigurdson, Ola & Axelson, Tomas (red.). 2005. Film och religion: livstolkning på vita duken, Cordia, Örebro.
S.9–11
8 Sigurdson & Axelson. 2005. S.11. 9 Sigurdson & Axelson. 2005. S.11–12.
10 CNBC. 2020. Disney+ emerges as an early winner of streaming wars, expects up to 260 million subscribers by
2024. Hämtad från: https://www.cnbc.com/2020/12/11/after-showing-massive-growth-disney-hikes-5-year-subscriber-goal-.html. Den 2021-01-22.
Lindgren ses som kommersiell, folklig, lättillgänglig och inte intellektuellt krävande.11
Populärkultur kan därför vara olika former av film, musik och program på TV.
Teori
Min undersökning kommer att använda sig av två teorier för att besvara uppsatsen syfte och frågeställningar. För att undersöka hjältens resa och äventyr använde jag mig av Joseph Campbells teoretiska Hjälteresa som analysverktyg.
Joseph Campbells Hjälteresa
Joseph Campbell var en mytforskare som från 1934 till 1972 forskade kring olika kulturers hjältemyter. Utifrån sin forskning skapade han sedan en teori där han argumenterade för att olika hjälteberättelser runt om i världen struktureras på ett liknande sätt som påminner om varandra. Campbell har i sin undersökning analyserat myter från Egypten, Babylonien, Grekland, Mellanöstern, Asien och runt om i världen för att undersöka om det finns ett likheter och skillnader i hjältens resa. Undersökningen resulterade i att Campbell fann ett standardmönster som återfinns i myter från alla tider och kulturer.12 Hans teori skall ha
influerat skapelsen av kända filmer som A Space Odyssey (1964) och Star Wars. George Lukas skall själv ha sagt:
”Boken tog tag i mitt filmmanus på 500 sidor och sa: här är historien, här är början, här är slutet, här är fokus. Allting fanns redan på plats och hade funnits där i tusentals år. Det är fullt möjligt att om jag inte hade träffat på Joes böcker skulle jag fortfarande sitta och skriva på Star Wars idag.”13
Hjältens Resa
Det spelar ingen roll vilket århundrade man undersöker eller under vilka förhållanden människor levt, myten influerar oss alltid. Campbells teori om att alla myter och hjältesagor byggs upp på liknande sätt förklaras genom att analysera resans 17 händelser som han beskriver att hjältar deltar i. Händelserna kategoriseras in i hjältens resas 3 stora avsnitt som kallas för: Avfärd, invigning och återkomsten.14 I första avsnittet som behandlar hjältens
11 Lindgren, Simon. 2005. Populärkultur – teorier, metoder och analyser. Liber, Malmö. S.19–45. 12 Campbell, Joseph, 2011. Hjälten med tusen ansikten, 1. uppl., Arkad, Stockholm. S.XII 13 Campbell. 2011. S. XXIV
avfärd är 5 händelser aktuella: Kallelsen till äventyret, Kallelsen avvisas, Övernaturlig hjälp,
Färden över den första tröskeln och I valfiskens buk.
(1) Kallelsen till äventyret: Kallelsen kan komma i många olika former men förklaras oftast som en händelse där hjälten får visat eller förklarat för sig att han antingen är annorlunda, speciell eller är ämnad för något viktigt. Kallelsen till äventyret resulterar ofta i att hjältens vardags välbekanta horisont nu är urvuxen. Det vill säga att hans tidigare känslor och ideal nu inte längre passar hens nya bild av sig själv eller den värld hen lever i.15 (2) Kallelsen
avvisas: Hjälten väljer nu av olika anledningar att inte acceptera det uppdrag som givits eller
de nya problem som nu måste lösas. Avvisandet beskrivs här i själva verket som vägran att avstå från äventyret på grund av att hjälten inte vill förändras.16 (3) Övernaturlig hjälp: Nu
får hjälten hjälp av övernaturliga krafter eller en guide som skall assistera hjälten i sitt äventyr efter att hen har accepterat sitt uppdrag. Guiden ger oftast någon form av amulett eller talisman som skall hjälpa hjälten att ta sig förbi de svårigheter eller onda makter som uppenbarar sig under färden.17 (4) Färden över den första tröskeln: Symboliserar det valet
hjälten behöver göra när hans äventyr når den punkt där hen måste gå in i det okända. Att gå över tröskeln betyder att hjälten söker sig utanför sin tidigare välbekanta sfär eller livshorisont och bortom dess gränser finns mörkret, okända faror och krafter.18 (5) I
valfiskens buk: Valfiskens buk symboliserar den sista separationen med hjältens gamla sfär
och levnadsstil där hjälten frivilligt accepterar en förvandling eller pånyttfödelse. Hjälten blottar sig nu helt för guds vilja.19
Campbells andra avsnitt Invigning består av sex händelser: Prövningarnas väg, Mötet med
gudinnan, Kvinnan som fresterska, Försoning med fadern, Upphöjelsen och Den yttersta gåvan.
(6) Prövningarnas väg: Efter att hjälten passerat tröskeln gäller det att överleva eller klara en rad prövningar som hjälten kommer att möta.20 Prövningarna kan även jämställas med
den lerneiske hydran, när ett huvud är avhugget dyker två andra upp. Prövningar blir enbart
15 Campbell. 2011. S.47. 16 Campbell. 2011. S.53. 17 Campbell. 2011. S.65. 18 Campbell. 2011. S.73. 19 Campbell. 2011. S.86-87 20 Campbell. 2011. S.91.
en början på den långa och farofyllda vägen som hjälten måste gå längst.21 (7) Mötet med
gudinnan: Mötet kommer leda till att hjälten får gåvor eller artefakter som kan vara till hjälp
på hens resa. Hjälten måste dock vara varsam då gåvan inte alltid behöver vara till hjälp utan den kan även ställa till med problem.22 (8) Kvinnan som fresterska: Campbell skriver här att
hjälten måste motstå eller möta de frestelser som tillkommer under hans resa. Frestelsen behöver inte vara i form av en fysisk kvinna som försöker få hjälten att överge sitt uppdrag utan frestelsen kan även symbolisera att livet blir bättre om hen inte längre följer den mödosamma vägen hen valt. Kvinnan blir i så fall en metafor för olika fysiska och materiella frestelser i livet som hjälten stöter på under sin resa.23 (9) Försoning med fadern: Här
kommer hjälten i kontakt med den gud som har den ultimata kraften i hjältens liv.24 Om
hjälten reser till dödsriket så kan han i så fall innan nedstigningen träffa Hades eller djävulen och om han vill till himlen kan det vara ett möte med Gud eller Zeus. Försoningen uppstår genom att bli ett med faderns ideal eller vilja.25 (10) Upphöjelsen: Vid upphöjelsen anses
hjälten nå den punkt i äventyret där hen kommer till full förståelse om vad hen behöver göra för att klara sitt uppdrag. Förståelsen kan komma i olika former. Ett exempel kan vara att hjälten behöver offra något för att nå sitt mål eller att hjälten nu förstår att uppdraget inte är vad det egentligen säger sig vara.26(11) Den yttersta gåvan: Gåvan kan förklaras som det
hjälten får när hen uppnår målet med sitt uppdrag och äventyret har nu nått sitt slut. Gåvan som ges till den troende är anpassade efter hens dominerande önskan och blir därför enligt Campbell en symbol för livets energi, nerskalad till det enskilda fallets specifika krav.27
Det tredje avsnittet Återkomst består av 6 händelser: Vägran att återvända, Den magiska
flykten, Räddningen utifrån, Färden över återkomstens tröskel, Herre över de två världarna
och Frihet att leva.
(12) Vägran att återvända: När hjälten har slutfört sitt uppdrag måste hen nu återvända hem till den värld eller plats som hen slagits för och på så sätt åstadkomma en förnyelse av samhället, nationen eller byn hjälten kommer i från. Det skall göras med hjälp av elixiret,
21 Campbell. 2011. S.100-101. 22 Campbell. 2011. S.103-105. 23 Campbell. 2011. S.115, 117. 24 Campbell. 2011. S.123–124. 25 IBID. 26 Campbell. 2011. S.157, 162. 27 Campbell. 2011. S.178.
artefakten eller kunskapen som hjälten fått under resan. Detta ansvar kan avvisas eftersom vägen hem kan vara svår.28 (13) Den magiska flykten: Flykten är en vanligt förekommande
och populär episod i folksagor eller myter där flykten formas för att passa äventyret. Oftast symboliserar flykten att hjälten tagit en trofé motvilligt från sin väktare. Väktaren blir sedan den som jagar hjälten, som överkommer de hinder och motgångar flykten skapar.29 (14)
Räddningen utifrån: Räddningen utifrån framhäver ett scenario där hjälten måste hämtas
tillbaka från sitt övernaturliga äventyr med hjälp utifrån. Om hjälten är fast kan hen behöva hjälp att öppna de dörrar som krävs för att hen skall komma tillbaka till sin egen värld. Det är mycket vanligt att den övernaturliga hjälpkraft som hela tiden varit hjälten till hjälp
fortsätter att komma till hens undsättning.30 (15) Färden över återkomstens tröskel: Hjälten
tar med den gåva hen fått under sin resa och skall nu åter igen stiga in i sin egen värld. Hjälten som skall hjälpa till att förnya världen ställs inför problem där hen kan ställa sig frågan: Hur skall man på nytt kunna undervisa om det som tusentals gånger förmedlats rätt men mottagits fel under årtusenden. Misslyckanden vittnar om de svårigheter som väntar vid tröskelns kant. (16) Herre över de två världarna: Hjälten har lärt sig själv att balansera gudarnas spirituella vilja och den materiella existensen. Hjälten avsäger sig även alla tidigare kopplingar till personliga begränsningar, egenheter, rädsla och förhoppningar. När individens personliga ambitioner och rädsla är borta försöker hen inte längre styra livet, utan tar villigt emot allt som sker.31 Hens uppdrag och mål legitimeras nu av både människor i den fysiska
världen och gudarna i den spirituella världen. (17) Frihet att leva: Friheten att leva är den sista händelsen som presenteras och förklaras som friheten från rädslan att dö. Enbart när hjälten inte längre är rädd för döden kan hen leva ett fulländat och riktigt liv.32
28 Campbell. 2011. S.185. 29 Campbell. 2011. S.189–192. 30 Campbell. 2011. S.199, 207. 31 Campbell. 2011. S.232. 32 Campbell. 2011. S.233.
Tidigare forskning
Tidigare forskning om mytologiska berättelser och animerade filmer
Going the distance: Themes of the hero in Disney’s Hercules
Amy Buchfield har undersökt filmen Hercules och analyserar vilken hjältearketyp Disney använder för att porträttera hjältens resa i filmen.33 De tre hjältearketyperna som
Burchfields använder sig av är The Archetypical hero, The Pan Hellenic Hero och The classical Tragic Hero. Hjältearketypererna används för att analysera hur hjälten i Hercules agerar, lever och efterliknar tidigare beskrivningar av hjältar och deras egenskaper.34
The archetypal hero nämner hon som den första arketypen som Disney använder för att visa sin bild av vad en sann hjälte är. Hjälten beskrivs här enligt den hjältemodell Joseph
Campbell redogjort för i sin bok The Hero of a Thousand Faces där hjälten beger sig ut på äventyr, slåss mot monster och räddar damer i nöd.35 Burchfield argumenterar för att man
ser tydliga tecken på hur filmen anpassat myten för att passa in i Campbells tydliga struktur genom att förändra Hercules äventyr.
Arketypen The Pan Hellenic hero utgår från att hjälten porträtteras likt hjältar i Homers verk Iliaden och Odyssén.36 Karaktärsdragen som framställs använder främst Akilles som
referensram och skall framställa en hjälte som förkroppsligar förträfflighet och effektivitet oavsett uppdrag.37
Om hjälten framställs efter ”The classical tragic hero” lever han ett liv utan att ses som överdrivet ädel eller moraliskt god. Hjälten ses inte som korrupt men är väl medveten om att han har mycket att förlora och kan agera själviskt på grund av hans vilja att bryta den
livscykeln han befinner sig i.38
Burchfield argumenterar för att Disney inte använder sig av de tidigare hjältearketyperna utan Hercules skapar en ny form av hjälte vars egenskaper inte passar in i de tidigare hjältemodellerna. Disney har, enligt Burchfield , tagit Hercules och förändrat hans
33 Burchfield. E. Amy. 2013. Going the Distance: Themes of the Hero in Disney’s Hercules. Birmingham Young
University: Department of Humanities, Classics, and Comparative Literature. Hämtad den 2020-11-26 Från
https://scholarsarchive.byu.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=5290&context=etd. S.10. 34 Burchfield. 2013. S.5 35 IBID. 36 Burchfield. 2013. S.16. 37 Burchfield. 2013. S.21. 38 Burchfield. 2013. S.6–8.
egenskaper för att reflektera kristna normer och värderingar.39 Istället för att ses som en
grekisk hjälte kan Hercules istället ses som en hjälte, vars egenskaper och värderingar är en produkt av kulturella traditioner i kristendomen. Hercules hjälteresa framställs i kampen mellan liv och död, mellan gott och ont och formas av en hjälte som offrar sig själv för andra. Detta på grund av att vår kultur är bekant med denna typ av hjälte.40 Karaktären Hercules
har förändrats på många sätt för att efterlikna de kristnas största ikon, Jesus Kristus.41
Balancing Gender and Power: How Disney’s Hercules Fails to Go the Distance.
Cassandra Primo har undersökt hur Disneys Hercules förhåller sig till stereotypiska könsroller som finns att hitta i typiska hjältefilmer. Enligt Primo bryter Hercules mot mönstret som beskriver hur en stereotypisk hjälte skall vara genom att inte visa ”typiskt” manliga reaktioner i kontakt med sexuella situationer.42 Primo argumenterar för att det mönstret
som tidigare sets som stereotypiskt är att manliga hjältar alltid tar vara på sexuella situationer och frestelser. Genom att inte falla för sexuella frestelser och försök till
närmanden som kommer från Meg, bryter hjälten Hercules mot stereotypen. Att Hercules bryter mot stereotypen synliggörs i filmen när han hjälper Meg att laga sin trasiga klänning så hon inte ser oanständig ut. Då vägrar han ta vara på den sexuella tillgänglighet som Meg symboliserar.43 Det leder till att Hercules på några sätt är olik den typiska traditionella
manliga hjälten när han väljer kärlek före krafter och sitt verkliga hem. Hjälten brukar enligt Primo rädda dagen eller vinna den slutgiltiga striden. Efter striden skall hjälten även få den kvinna han älskar. Utöver att få den kvinna han älskar får han även behålla den kraft eller status som äventyret gav han. Hercules bryter mot den traditionen när han finner lyckan och inte längre behöver behålla sina krafter som gud, han vill istället enbart ha kärlek.44
Primo anser att manligt och kvinnligt i Hercules skiljer sig från de typiskt stereotypiska
könsrollerna. De följer inte det vi tidigare trott symboliserar en hjälte och en kvinna i Disneys olika filmer.45 Hercules utstrålar inte de typiska maskulina drag som oftast förknippas med
39 Burchfield. 2013. S.26. 40 IBID.
41 Burchfield. 2013. S.30.
42 Primo C. 2018. Balancing Gender and Power: How Disney’s Hercules Fails to Go the Distance. Social Sciences.
2018; 7(11):240. Hämtad den 2020-12-01 Från https://www.mdpi.com/2076-0760/7/11/240. S.8
43 IBID
44 Primo. 2018. S.9 45 Primo. 2018. S.11.
hjältar, till exempel en hjältes dominans.46 Istället väljer filmskaparna att värdera den
traditionellt feminina egenskapen osjälviskhet över de typiskt hypermaskulina egenskaper som visas i många andra filmer. Det leder till att filmen inte representerar den traditionella uppfattningen om hur Disneys prinsar och prinsessor skall vara.47
Gender Role Portrayal and the Disney Princesses
Dawn Elizabeth England, Lara Descartes och Melissa A. Collier-Meek publicerat en artikel där de undersöker Disneyfilmer och hur de skildrar könsroller. För att undersöka hur könsroller framställs använder de sig av nio filmer som handlar om en prinsessa eller en prins. Filmerna som användes i undersökningen var Snövit, Askungen, Törnrosa, Lilla sjöjungfrun, Aladin, Pocahontas, Skönheten och odjuret, Mulan och Prinsessan och grodan.48 Genom att
kategorisera egenskaper som manliga och kvinnliga sammanställs data som synliggör hur många gånger en prins eller prinsessa visar respektive egenskap. Undersökningen visade att prinsessor och prinsar har förändrats under tidens gång eftersom huvudkaraktärerna tenderade att visa en mer jämlik fördelning av egenskaper som är manliga och kvinnliga.49
Trots att Disney väljer att ge sina huvudkaraktärer en balanserad blandning av egenskaper anser författarna att det inte lett till att stereotypiska könsroller slutar användas i film. Den starka, kvinnliga huvudkaraktären i Mulan väljer fortfarande att tydligt underordna sig mannen vid slutet av filmen och Pocahontas var den prinsessa som visade mest känslor.50
Även Prinsessan och grodan som gavs ut 2009 framställde tydliga könsnormer genom att framställa prinsessan som en mycket bra kock, servitör och en kvinna som är bra på att städa. Rollen som prinsessa eller prins har under tidens gång förändrats och karaktärer har blivit mer komplexa, men manliga och kvinnliga könsroller går fortfarande att uppfattas.51
Mouse Morality: The Rhetoric of Disney Animated Film
Annalee R. Ward har analyserat olika moraliska meddelanden och värderingar som Disney förmedlar med hjälp av deras animerade filmer. Genom att analysera Lejonkungen, Pocahontas, Ringaren i Notre Dame, Hercules och Mulan synliggörs skiftande budskap i filmernas framställning. I sin undersökning analyserar hon symbolik, retorik och musik som
46 Ibid.
47 Primo. 2018. S.1.
48 England, Dawn Elizabeth, Lara Descartes, and Melissa A. Collier-Meek. 2011. Gender Role Portrayal and the
Disney Princesses. Sex Roles 64: 555–67
49 England, m.fl. 2011. S.562 50 England, m.fl. 2011. S.565 51 England, m.fl. 2011. S.566.
Disney använder sig av för att presentera ett budskap som skall passa filmens publik men också för att sälja många filmer.52 Ward ger ett exempel på hur Disney anpassar sina filmer
för att passa sin publik. I filmen Hercules används myten som en bas, men förändras för att passa det budskap Disney vill ha. Disney förändrar myten och anpassar den till sin publik genom att ta bort Zeus otrohet mot sin fru, Heras försök till att döda Hercules och Hercules biologiska mor byts ut i filmen.53 Ward problematiserar viljan att förändra myt och
budskapet för att barn skall konsumera mer Disneyfilm. Genom att förändra myten och dess handling tar Disney bort allt lidande och sänder budskapet att allt slutar bra. Det ger barn budskapet om att lidande inte är en del av livet.54
Disney följer enligt Ward det mönster som tidigare gett dem framgång för att fortsätta sälja mera filmer. Det resulterar i att Disney behöver ändra och anpassa handlingen för att passa deras egen framgångsstruktur.55 Framgångsstrukturen påverkar vad barnen lär sig om rätt
och fel, myter och historia. Disney väljer fritt vilken myt, historia eller legend de skall använda sig av för att sedan ”Disneyfiera” materialet. Disneyfieringen betyder att de väljer vilket moraliskt budskap som skall förmedlas eller vilka delar av myten som används i filmen för att passa deras publik.56
Tidigare forskning om Monomytens manifestation i populärkultur.
Reconfiguring the Hero’s journey – The monomyth in Contemporary Popular Culture
Avhandlingen är skriven av Houman Sadri som arbetar och lär ut engelsk litteratur på Göteborgs universitet. Reconfiguring the hero’s journey – the monomyth in contemporary
popular culture är ämnad för att analysera hur Campbells hjälteresa framställs i nutida texter
och media. Sadri formulerar ett övergripande syfte som undersöker hur samtida texter efterliknar viktiga händelser i den teoretiska hjälteresa som Campbell skapat. Genom att undersöka de moderna verken kommer Sadri fram till att monomytens mönster fortfarande kan ses i dagens media och berättelser. Genom att studera de olika aspekterna från hjältens resa kan tydliga mönster finnas i de nutida artiklar som undersöks utan att stöta på många motsägelser eller felaktigheter i teorin. Sadri problematiserar även Campbells teoris krav på
52 Ward, Annalee R. 2002. Mouse morality: the rhetoric of Disney animated film, 1. Ed., University of Texas
Press, Austin, Tex. S.89
53 IBID.
54 Ward. 2002 S.91 55 Ward. 2002. S.90–91. 56 Ward. 2002. S.113–114.
att hjälten behöver vara vuxen för att ta beslutet om att gå över den första tröskeln då många nya berättelser med yngre huvudkaraktärer fortfarande ses övervinna tröskeln och fortsätta på det mönster som resan följer.57 Eftersom det finns så pass tydliga kopplingar
menar författaren att Campbells hjälteresa fortfarande kan användas för att förstå nutida hjältenarrativ och som ett analysverktyg för att förstå varför berättelser, både från antiken och det moderna, resonerar med läsaren.58
57 Sadri, Houman. 2020. Reconfiguring the Hero’s journey – The Monomyth in Contemporary Popular Culture.
Doctoral thesis. Göteborgs universitet. S.33–34.
Metod
För att på bästa sätt kunna besvara på mina frågeställningar och därmed uppfylla mitt syfte med uppsatsen kommer jag använda mig av en kvalitativ analys av mitt material. Den kvalitativa forskningen definieras som en undersökning där forskaren systematiskt
undersöker och arrangerar sitt datamaterial för att komma fram till ett resultat. I analysen bearbetas aktivt materialet och bryter ner dem till hanterbara enheter som synliggör mönster i materialet.59 Eftersom min undersöknings syfte är att undersöka hur
populärkulturen påverkat religiösa filmer behöver jag även använda mig av en komparativ metod för att undersöka hur mitt material liknar eller skiljer sig från varandra.
Komparativ närläsning
Närläsning är en metod som används för att analysera en text genom detaljstudie. Vid undersökning av texten kommer närläsningen bearbeta texten för att identifiera teman och strukturer i filmen. Med närläsning som redskap kan jag, med hjälp av mina teorier
reflektera kring ordval, handling och olika perspektiv som används i texten.60 För att jämföra
de teman och strukturer som synliggörs vid en närläsning av materialet kommer det även att utföras en komparativ analys. Komparativa studier kännetecknas genom att man skapar ett antagande om att det finns likheter och skillnader mellan objektet i studien som är viktiga att studera för att få en ökad förståelse för området.61 En komparativ analys blir ett bra
analysverktyg att använda i min undersökning eftersom studien är kvalitativ. Enligt Denk är komparativa analyser i många fall anpassade för induktiv forskning och därför blir en komparativ analys ett bra val.62
Reliabilitet & validitet
För att forskningsmetoden skall ses som tillförlitlig är det viktigt att undersökningen besitter hög reliabilitet och validitet. Reliabilitet utgår från att forskningen skall vara tillförlitlig och säker. Det skall inte vara någon skillnad om en studie med samma tillvägagångssätt och utförande utförs vid ett annat tillfälle. Validiteten syftar till att forskaren undersöker studiens faktiska syfte är och att inte undersöker något annat än vad som var bestämt.63
59 Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) 2015. Handbok i kvalitativ analys, 2., utök. uppl., Liber, Stockholm.
S.34–35.
60 Lundqvist, Ulla, 1987. Begrundande läsning, Utbildningsförl., Stockholm. S.8-9.
61 Denk, Thomas, 2002. Komparativ metod: förståelse genom jämförelse, Studentlitteratur, Lund. S.7 62 Denk, Thomas. 2012. Komparativa analysmetoder. Studentlitteratur, Lund. S.9.
För att uppnå reliabilitet har studien följt den valda metoden och teorin på bästa möjliga sätt. Detta för att säkerställa att tolkningar, antaganden och analyser till största möjliga mån ger samma resultat även om undersökningen skulle utföras vid ett senare tillfälle.
Metodkritik
Utförandet av kvalitativa studier har sina utmaningar. Utmaningen för en kvalitativ analys är att skapa mening ur en stor mängd data. Det kan vara svårt att skilja mellan vad som är betydelsefullt eller inte i en stor mängd material. Det kommer påverka vilka mönster som identifieras.64 De mänskliga elementen är i kvalitativ forskning både en styrka och en
svaghet. Eftersom varje kvalitativ studie är unik kommer även forskarens analytiska
arbetssätt att vara unikt. Fejes & Thornberg argumenterar för att styrkan i kvalitativa studier kommer från att den tillåter mänskliga insikter och erfarenheter generera nya förståelser och olika sätt att se på världen. Svagheten med kvalitativa studier blir däremot att
forskningen är starkt beroende av forskarens färdigheter, utbildning, självdisciplin och kreativitet.65
64 Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) 2015. S.35. 65 Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) 2015. S.37.
Material
Materialet som ligger till grund för min undersökning utgörs av filmerna Hercules (1997) och Moana (2016) som är utgivna av Walt Disney Animation Studio. Mitt val att använda mig av Disney för undersökningen är på grund av deras stora inflytande inom underhållning. I 97 år har Walt Disney Animation studios roat världen och miljontals människor har sett deras filmer och tagit del av dess budskap.66
Kort summering av filmen Hercules
Efter att Zeus vunnit kriget mot Titanerna och återställt balansen i världen föds ett barn till Zeus och Hera som de ger namnet Hercules. Hercules tid på Olympen och som gud blir kortvarig då Hades, som tidigare fått veta att Hercules är den enda som kan stoppa Hades att störta Zeus. Hades skickar därför sina hantlangare, Skrik och Panik, för att kidnappa
Hercules. När Hercules blir kidnappad och förflyttad till de dödligas värld blir han tvingad att dricka ett elixir som nullifierar hans krafter som gud. Han förlorar sin odödlighet och sin gudsstatus. Det enda han får behålla är sin stora styrka. Hercules växer upp bland människor men har alltid svårt att hitta sin rätta plats bland människorna eftersom han är annorlunda. Vid sitt första möte med Zeus får Hercules förklarat att om han kan bevisa att han är en äkta hjälte på jorden, kan han åter igen bli en gud och komma tillbaka till den plats han
egentligen hör hemma på. Hercules tränas till att bli en hjälte av Fille och ger sig efter många år ut i världen för att bli en hjälte. Uppdraget om att bli en äkta hjälte avbryts när han på sina äventyr möter en vacker kvinna vid namn Meg, som i hemlighet arbetar med Hades. Trots att hon arbetar med Hades blir båda kära i varandra. Efter att Hades förråder Meg och Hercules röjs Hades planer och Hercules förstår nu att han inte enbart behöver rädda människor, han behöver också rädda Olympen.67
Kort summering av filmen Moana
På den polynesiska ön Motunui dyrkar invånarna guden Te-Fiti som ger havet och öarna liv. För att skapa liv använder sig Te-Fiti av kraften från hennes eget hjärta i form av en sten. Maui som är en lurig halvgud försöker stjäla Te-Fitis hjärta. Hjärtat planerar han senare att ge till människorna så att de själva har kraften att skapa liv. Men allt går snett, Maui förlorar
66 Walt Disney Pictures. 2020. Feature Films. Hämtad från https://www.disneyanimation.com/films/. Den
2021-01-08.
hjärtat i en kamp mot Te-Ka, en demon av eld som också är ute efter hjärtats kraft. I ett millenium kommer nu Te-Fitis hjärta att vila på havets botten i väntan om att återgå till dess rättmätige ägare.
När ett millenium har gått blir Moana, dotter till hövdingen av Motunui vald av havets mystiska krafter. Havet utser Moana till hjälten som skall återställa balansen i universum genom att åter igen ge Te-fiti sitt hjärta. Genom att åter igen ge Te-Fiti sitt hjärta hoppas Moana att den förruttnelse som förstör livet på både hav och land skall upphöra. Väl ute på sitt uppdrag möter Moana halvguden Maui motvilligt hjälper henne med sitt uppdrag. Tillsammans seglar de över havet för att återställa balansen och rätta de misstag som skapat oroliga hav och förruttnelsen som tar död på allt liv den stöter på.68
Urval av material
Valet av material som används i uppsatsen är begränsat till att användandet av Disneys film Hercules (1997) och Moana (2016). Jag har valt att använda mig av Disneys versioner av Hercules och Moana då det är två filmer som båda behandlar mytologiska berättelser som adapterats från myt till film. Jag finner det viktigt att använda mig av filmer som är
producerade på olika årtionde då samhällets förändring möjligtvis kan förändra hur myter gestaltas. Genom att använda mig av filmer från samma produktionsbolag behöver jag inte analysera om produktionsbolagens skillnader påverkar filmernas budskap och framställning. Jag har även begränsat mig till animerade filmer som specifikt riktar in sig till barn för att möjliggöra för en analys av material som är riktat till samma åldersgrupp och publik.
Analys av filmerna
I analysen av filmerna skall likheter och skillnader synliggöras med hjälp av Campbells teoretiska hjälteresa. Analysen sker genom att följa hjälteresans tre akter Avfärd, Invigning och Återkomst i varje film för att hitta likheter och skillnader i hjältens äventyr samt hur hjälten gestaltas.
Avfärd i Hercules
Campbells första händelse I monomyten Kallelsen till äventyret visas i filmen i form av att Hercules lämnar sitt hem med målet att hitta Zeus tempel. Han väljer att ge sig av efter att Hercules visats medaljongen han fick av Zeus och Hera vid sin födsel av sina styvföräldrar. Medaljongen symboliserar vem han egentligen är. Väl vid Zeus tempel kommer den stora statyn av Zeus till liv och öppnar Hercules ögon för vem han egentligen är och vad han behöver göra för att få tillbaka sin status som gud.69 Analyserar man utifrån Campbells
modell symboliserar det här den andliga övergångsrit som symboliserar Hercules
pånyttfödelse. Hercules tar sig ifrån sin gamla vardag och dess välbekanta horisont för att bege sig ut på sitt äventyr.70
Avfärdens Kallelsen avvisas är inte aktuellt i filmen Hercules då han med en gång accepterar sitt öde och ger sig ut på den resan som Zeus presenterat för honom.
Den Övernaturlig hjälpen ges i filmen vid tre olika tillfällen som alla utspelar sig mycket nära
varandra. Först får Hercules tillbaka sin bevingade häst och gamle vän Pegasus av Zeus för att underlätta för Hercules på sitt uppdrag. Campbell argumenterar för att den övernaturliga hjälpen skall förse hjälten med amuletter som skall hjälpa hen att ta sig förbi de hinder eller drakliknande makter som kan förhindra hjälten att nå sitt mål. Den övernaturliga hjälpen kan även komma i form av en guide som leder hjälten längst rätt väg.71 Zeus blir även Hercules
guide som i början av äventyret skall hjälpa honom att hitta rätt väg.
Hercules Färd över den första tröskeln visas tydligt när han lämnar den trygga värld som han tidigare haft hos sina föräldrar för att leta upp sin andra guide Fille. När Hercules beger sig ut för att leta efter sin tränare passerar han den tröskel som tidigare markerat hans vanliga liv
69 Hercules. 1997
70 Campbell. 2011 S.46-47. 71 Campbell. 2011. S.65.
och trygghet. Nu måste Hercules lämna den familjära världen för att påbörja sitt äventyr och kasta sig in i en värld av okända krafter och faror som Hercules måste överkomma.72
Händelsen Valfiskens buk visas i Hercules genom hans vilja att riva upp sitt tidigare livs vanor för att påbörja äventyret och slutföra Zeus uppdrag. För att bli en gud måste han först bli en äkta hjälte.73 I filmen får vi se hur Hercules helt avvisar sin gamla värld och världsbild när han
för första gången flyger iväg på Pegasus för att hitta Fille. När Hercules sedan stannar hos Fille och tränar för att sedan resa iväg för att bekämpa monster och utföra hjältedåd markerar den punkt i äventyret Hercules accepterar gudarnas vilja och uppfyller kriterierna för valfiskens buk.74
Hjältens gestaltning i Hercules avfärd
Hercules framställs i avfärden som en förvirrad ung man och han vet inte vart han hör hemma. Anledningen till Hercules förvirring är hans gudomliga styrka och problematiken som uppstår när han inte kan kontrollera den. Det får honom att känna sig annorlunda gentemot andra människor. Hercules beteende förändras när han vid sitt första möte med Zeus får förklarat för sig att han är en halv-gud. Hercules som tidigare varit förvirrad och tvivlat på sig själv blir nu mycket självsäker och ivrig att påbörja sitt nya äventyr. Han ser nu sig själv som en modig, stolt och stark person som utan tvivel kommer lyckas med sitt uppdrag.
Avfärd i Moana
Kallelsen till äventyret i Moana gestaltas tydligt i många olika händelser i filmen. Första kallet
kommer när gudarna och vattnet väljer ge henne Te fitis hjärta. Senare i filmen blir även kallet starkare då havets dragningskraft och öns förruttnelse tvingar henne att handla. Moanas välbekanta liv och horisont är nu främmande och enligt Campbell behöver kallet svaras.
Att hjälten i filmen först avfärdar äventyret är aktuellt i Moanas hjälteresa. I hennes barndom har havet många gånger lockat och hon försöker ta sig ut över revets barriär. Till slut bestämmer hon sig att stanna på ön då vattnet är farligt och hennes plikt mot de andra
72 Campbell. 2011. S.73. 73 Campbell. 2011. S.85. 74 IBID.
invånarna kommer i första hand. Uppdraget accepteras enbart när Moanas farmor dör och som sista önskan ber farmodern henne att ge sig iväg för att rädda deras folk.
Den övernaturliga hjälpen som hjälten skall få vid accepterandet av uppdrag kommer i form av att gudarna visar sin välvilja mot Moanas uppdrag via vattnet. Vattnet har i filmen ett eget medvetande som hjälper henne och agerar som en guide under hela filmens gång. Vattnet kan ses som den talisman Campbell argumenterar att hjälten får för att slutföra uppdraget och ta sig förbi svårigheter.
Färden över den första tröskeln är mycket tydlig i filmen Moana då den första tröskeln är den
fysiska barriär som beskyddar deras ö från hemska stormar, vågor och vind. Moana går nu tydligt över den gräns som markerar hennes vardag och tidigare liv. När hennes båt korsar gränsen markerar det tydligt att hon passerat till den värld där farliga monster och krafter finns.
Valfiskens buk synliggörs genom Moanas vilja att följa den spirituella manta som skall ta
henne ur den värld hon tidigare inte lyckats fly från. Genom att följa vattnet och mantans vägledning blottar sig Moana för sin egen vilja att ta sig ut på det öppna havet men också den mystiska dragningskraft hon haft sedan vattnet gjorde henne till den utvalde. Moana är inte längre bara hövdingens dotter utan hennes äventyr som hjälte har nu börjat.
Hjältens gestaltning i Moanas avfärd
Moana framställs i filmens avfärd som en mycket godhjärtad hjälte som bryr sig om andra, oavsett om det är mindre djur eller människor. Eftersom Moana skall bli byns nästa hövding ignorerar hon sitt eget intresse att bege sig ut på havet och stannar istället med sin familj och hjälper till hemma i byn. Moana framställs som mycket lättledd och osäker vilket
resulterar i att hon hellre ser till andras intresse än sitt eget. Om det inte vore för att Moana blev övertalad av sin döende farmor hade hennes tvivel troligtvis kunnat resulterat i att hon stannat kvar på ön. Moanas avfärd präglas av hennes osäkerhet och tvivel till vad det är hon vill göra med sitt liv.
Invigning i Hercules
Campbells andra avsnitt av monomyten invigning börjar med att förklara att hjälten måste överleva olika utmaningar efter att ha passerat tröskeln från tidigare steg, nu är hjälten inne på Prövningarnas väg. Prövningarna eller utmaningarna är dock enbart en början på de
verkliga utmaningarna som komma skall.75 Vi får ta del av Hercules prövningar som utgör
hans väg när han i Thebes måste slåss och besegra en rad olika mytologiska monster. Den trehövdade hydran och Medusa är några av de prövningar Hercules besegrar och för varje monster Hercules besegrar dyker nya upp.76
Hjälten skall nu även enligt Campbell även träffa på och möta gudinnan efter alla hinder och odjur besegrats, detta kallar han Mötet med gudinnan. Gudinnan kommer nu att ge gåvor eller råd som kan vara till hjältens fördel eller nackdel, det får hen inte reda på vid
övergivandet av gåvan och hjälten bör vara varsam.77 Hercules är möter guden Hades som
ingår i ett avtal med Hercules. Avtalet kan jämföras med den gåva gudinnan brukar ge hjälten och i Hercules får vi se att gåvan inte alltid är välvillig.
Mötet med gudinnan efterföljs av Kvinnan som fresterska som symboliserar hjältens kamp med att motstå de frestelserna som uppstår längst vägen. Frestelsen skall få hjälten att tappa fokus på sitt verkliga mål och i några fall avsluta sin hjälteresa helt.78 Hercules möte
med frestelsen blir mycket tydlig i alla möten med kvinnan Meg som han blir otroligt kär i. I Hercules vardag blir Meg det enda som får honom att tänka på annat än att bli en äkta hjälte. Men vad han inte vet är att hon försöker få honom till att avslöja sina svagheter.
Försoningen med fadern är ett genomgående tema i filmen Hercules då hjälten kommer i
kontakt med den gud som har den ultimata kraften i hjältens liv vilket Campbell beskriver som viktigt i hjältemyten.79 Försoningen sker mellan Zeus och Hercules när de först börjar
återställa sin far och son relation men också genom att Hercules resa till gud även kan symbolisera den inställning och moraliska kompass som behövs för att vara en gud enligt Zeus och på så sätt bli ett med faderns vilja.
Upphöjelsen för Hercules skildras genom Hercules resa till underjorden när han skall rädda
sin livs kärlek Meg vars själ hamnat i dödsriket efter sin död på jorden. Hercules förstår nu vad som krävs för att rädda henne och han har nu inställningen att han är beredd att offra
75 Campbell. 2011. S.91. 76 Hercules (1997).
77 Campbell. 2011. S.103-105. 78 Campbell. 2011. S.115. 79 Campbell. 2011. S.123-126.
sitt eget välbefinnande för att hämta Megs själ i dödsfloden. Hercules uppnår nu full förståelse för sitt uppdrag och vad det kan kosta att rädda den han älskar.
Den yttersta gåvan som symboliserar att hjälten nått målet med sitt uppdrag och äventyrets
slut återfinns i Hercules när han återfår sin gudsstatus efter att han räddat Meg från en säker död.80 Dock kan man argumentera för att den yttersta gåvan inte längre är Hercules önskan
om att bli en riktig gud och sann hjälte, utan att den istället ändrats till att bli önskan om att få leva med Meg. Då kan Hercules nya yttersta gåva vara möjligheten att träffa och älska Meg igen. Det synliggörs genom att han kan hämta upp hennes själ ur underjorden och trotsa underjordens härskare hades.
Hjältens gestaltning i Hercules Invigning.
Hercules självsäkerhet växer i takt med att hans träning till att bli en äkta hjälte rör sig mot sitt slut. När Hercules beger sig till Thebe efter träningen avslutats är han full av
självförtroende och tvekar aldrig när monster utmanar honom. Varje utmaning leder till att Hercules får färre problem vid konfrontation med monster som vill besegra honom och mot slutet av hans prövningar besegrar Hercules enkelt flertalet monster samtidigt. Till synes finns det nu inget som kan utmana Hercules och han har inga problem att stoppa monster från att förstöra städer eller förhindra naturkatastrofer. Vår hjälte åtnjuter nu den
berömmelse, rikedom och framgång äventyret lett till.
Hercules framställs som en hjälte helt utan svagheter eller defekter. Hinder som uppstår längs vägen hanterar han själv utan att tvivla på sig själv eller sin roll som hjälte. När Hercules förlorar sina krafter och allt verkar hopplöst är han fortfarande villig att anta utmaningar och hjälpa andra. Från början av Hercules invigning till dess slut är han lojal, självsäker och alltid villig att hjälpa andra oavsett hur de har behandlat honom.
Invigning i Moana
Prövningarnas väg visas i Moana när hon behöver överleva de prövningar som konsekvens
av att ha lämnat det familjära livet på ön och ger sig ut på äventyr. Hennes första prövning uppstår när hon tar sig ut på det öppna havet och inte kan segla. Hela Moanas hjälteresa präglas av prövningar hon även behöver resa ner i monsterans värld för att hämta Mauis fiskekrok och slåss mot kokosnötter för att få behålla te-Fitis hjärta.
Mötet med gudinnan sker i filmen när Moana träffar Maui som sitter fast på en öde ö. Väl på
ön tvingas Maui och Moana till ett samarbete. Samarbetet leder till att Moana får ta del av Mauis kunskap om ”Wayfairing” som i Moana grovt översätt blir någon som kan navigera över öppet hav. Hjälten och hennes nyfunna gåva kommer under hela filmen vara positiv och inte alls ha någon negativ påverkan som Campbell beskriver att mötet med gudinnan och dess gåva kan vara.
Kvinnan som fresterska kan hittas kort i den bit av filmen där både Moana och Maui
misslyckats med sitt uppdrag. Misslyckandet var att de efter ett försök inte kan ta sig förbi det farliga monstret ta-ka. Då anser Maui att det kan vara bättre att inte längre slutföra uppdraget eftersom hans magiska vapen nästan gått sönder och om han utmanat det farliga monstret igen kanske båda två skulle dö. De blir båda efter nederlaget besvikna och för en stund överger de sitt huvudsakliga uppdrag med argumenten att det är bättre att leva och att de inte är rätt personer för uppdraget. Maui flyger iväg och Moana ifrågasätter sin roll som hjälte.
Försoningen med fadern gestaltas i filmen genom att Moana åter igen kommer i kontakt
med den mystiska kraft som startade hennes uppdrag. Den mystiska kraften visas genom en projektion av Moanas farmor, som åter igen övertygar hjälten om att hon är rätt människa för uppdraget. Efter mötet blir Moana nu övertygad och ett med idén om att det är hon som skall hjälpa mänskligheten och enbart hon som är vald av havets mystiska krafter kan
slutföra uppdraget för att rädda dagen.
Hjältens Upphöjelse uppenbaras i Moana när hon får visioner som visar att enbart när hjärtat förs till Te-Fiti kan balansen återställas. Moanas farmor uppenbarar sig i spirituell form och övertygar Moana om att hon är rätt person för uppdraget. Moana förstår nu att det enbart är slutförandet av uppdraget som kan få allt att bli bra igen. Om balansen återställs kan både hon och hennes folk ge sig ut på upptäcktsresor på havet igen, som både hon och gudarna vill.
Den yttersta gåvan som Moana fick med sig efter äventyret var kunskapen att segla. Moanas
gåva till mänskligheten i filmen blir därför att dela med sig av förmågan att åter igen kunna navigera över de stora haven. Via Mauis utbildning blir Moana i filmen den första som åter igen kan navigera över ett stort hav med hjälp av stjärnorna och vinden, vilket är hennes
dominerande önskan. Havet blir för Moana något som är kopplat till liv, energi, hennes folks utveckling och framgång.
Hjältens gestaltning i Moanas invigning
Moana blir under invigningens gång allt mer självsäker och tvivlet om Moana som den utvalde minskar. Men trots all självsäkerhet och kunskap hon införskaffar på sitt äventyr visas hon aldrig fullt ut som en självständig hjälte som klarar sig på egen hand. Moana framställs alltid som beroende av Maui för att slutföra sitt uppdrag. Hon behöver hjälp att lära sig navigera, ta sig till sin slutgiltiga destination och för att bekämpa monstret Te-ka. Moanas framställning blir i invigningen svåröverskådlig eftersom hon i ena stunden visas sig vara kapabel till att slåss med monstren, rädda Maui och agera som en hjälte för att senare gå tillbaka till att vara rädd och osäker. Moanas behov av att bekräftelse påverkar också hur man ser på henne som hjälte. När hon stöter på motgångar i sitt äventyr framställs hon inte som självsäker eller beslutsam utan snarare som tveksam och instabil.
Återkomst i Hercules
Campbells tredje och sista avsnitt börjar med att hjältens vägran att återvända till sin verkliga värld. Vägen hem kan oftast vara tung eller fylld med faror. Det leder till att hjälten ibland vägrar återvända för att istället leva det liv han nu istället har eftersom det livet kan verka bättre.81 Vägran att återvända framställs i Disneys Hercules när han inte längre vill
återvända till sitt verkliga hem på Olympen eftersom han på jorden har hittat lycka och kärleken från Meg. Lyckan får honom att frånsäga sig sin gudomlighet och återvända till människornas värld tillsammans med Meg, Fille och Pegasus.
Räddningen utifrån behövs ibland för att få tillbaka från sitt uppdrag. Med övernaturlig hjälp
är det världen som kommer och hämtar hjälten som annars inte skulle klarat sig.82 Jag vill
anser att det finns belägg för att även denna händelse går att finna i Disneys Hercules eftersom det enbart är när Hercules uppfyller Zeus krav för vad som är en äkta hjälte han kan återvända från att hämta Megs själ i floden. När Hercules offrar sig själv för någon annan blir han en sann hjälte och får efter det tillbaka sin status som gud och odödlig. Det
förhindrar ödesgudinnorna att klippa hans livstråd som skulle lett till hans död.
81 Campbell. 2011. S.185. 82 Campbell. 2011. S.199.
Färden över återkomstens tröskel, som symboliserar hur hjälten nu återvänder till den verkliga världen med den kunskap och gåva som hen fått av gudarna för att upplysa eller hjälpa befolkningen.83 Hercules återvänder i filmen till staden Thebe där han tidigare
bekämpat monster för att bo och leva med Meg. Med sin nya kunskap och gåvor från sitt äventyr kommer han stanna kvar som hjälte på jorden och hjälpa befolkningen i Thebes. Att hjälten är Herre över de två världarna som syftar på att hjälten har friheten att röra sig fram och tillbaka över klyftan mellan världarna uppfylls även i filmen genom Hercules resor.84 Genom att själv bryta sig in i underjorden visar Hercules att han har vad som krävs
för att förflytta sig mellan gudarnas och de mänskligas värld. Hercules har också flugit upp till Olympen utan att vara en riktig gud vilket tyder på att han är kapabel till att röra sig mellan gudarnas och de mänskligas världar.
Hjältens gestaltning i Hercules återkomst.
Hercules framställs som en äkta hjälte och får åter igen tillbaka sina krafter som gud. Efter att han räddat Meg och äntligen får komma tillbaka till sitt riktiga hem på Olympen behöver han inte längre bevisa sitt värde för någon. Han är nu fri att göra sina egna val och det är inte längre någon annans väg han måste följa. Hercules är nu mästare över sitt eget öde och väljer själv kärleken framför ett odödligt liv på Olympen. Återkomsten resulterar i att hans bedrifter både hyllas av människor och av gudarna, Han är en äkta hjälte.
Återkomst i Moana
Vägran att återvända till sin verkliga värld är inte aktuell i Moanas hjälteresa utan hon är
mycket ivrig att ta sig tillbaka till sin by och åter igen få ut sitt folk på det öppna havet som gudarna vill.
Räddningen utifrån gestaltning i Moanas hjälteresa är svag. Men jag vill argumentera för att
räddningen utifrån är aktuell i resan på grund av den gåva hon får av Te-Fiti som tack för att hon återställt balansen i världen. Gåvan kommer i form av den båt hon behöver för att ta sig tillbaka till sin ö och sitt vanliga liv. Utan hjälpen från den kraft som under äventyret kallat på henne hade hon varit strandsatt vid den plats hennes sista kamp utspelade sig vid.
83 Campbell. 2011. S.209 84 Campbell. 2011. S.221.
Moana återvänder sedan hem för att föra vidare den erfarenhet och kunskap som blev äventyrets största gåva, att navigera på det öppna havet i säkerhet utan de tidigare hemskheter och problem som förknippades med öppet hav innan. Moana förnyar sin bys inställning till vattnet och hon integrerar sin nya kunskap från äventyret genom att lära hennes far och medlemmarna i byn att navigera. Genom att dela med sig av sina färdigheter integrerar hon sin gamla värld i den vision av fullkomlighet hon fick genom att åter igen segla på öppet hav och hitta nya öar.85 Färden över återkomstens tröskel markerar därför ett
lyckligt slut på hennes resa. Moanas nya kunskap framhäver en positiv utveckling av den gamla världen, då människor åter igen vågar resa utanför öns bekvämligheter och ut i den nya världen.
Moana är i slutet av sitt äventyr Herren över de två världarna genom att åter igen inställa sig i den ordning som gudarna skapat. När människorna åter igen upptäcker beger sig ut på havet på grund av Moanas nya kunskap om navigation försöker hjälten och människor inte längre förhindra den ordning och plan som gudarna från första början satt upp. När all rädsla är borta kan människorna åter igen följa den tradition som deras förfäder följt och åter igen vandra på den rätta vägen.
Hjältens gestaltning i Moanas återkomst
Moanas återkomst visar för första gången en självsäker och självständig hjälte som har kunskapen att hjälpa andra. Hon framställs även som mycket ivrigt att ta sig tillbaka till sin ö och familj. Moana är en hjälte som har starka kopplingar till sin familj och sin bys befolkning. När de åter igen beger sig ut på äventyr på det öppna havet är familjen med och är delaktiga i deras nya äventyr.
Jämförande analys av hjältarnas resa.
Genom att analysera filmernas hjälteresa med hjälp Campbells teori resulterar det i att vi får en tydlig bild av handlingsstrukturen. I båda filmerna följer de händelser som Campbell presenterar i sin Teori till den grad att man kan argumentera för att hjälteresan i filmerna mycket lika.
I Campbells första avsnitt Avfärd följer båda filmerna den färdiga hjälteresans händelser likadant 4 av 5 gånger och äventyret struktureras med hjälp av stegen Kallelsen till äventyret,
övernaturlig hjälp, färden över första tröskeln och i valfiskens buk. Filmerna börjar båda att
presentera en hjälte som lever i den vanliga världen där allt är familjärt och tryggt. Men genom Kallelsen till äventyret tvingas båda hjältar att bege sig ut på ett stort äventyr med hjälp av en mentor, Fille i filmen Hercules och Moanas Farmor i filmen Moana. Här får vi dock ta del av den enda skillnaden som uppenbaras mellan filmerna i Avfärden eftersom Moana först väljer att avvisa äventyret och därför uppfyller kravet för Kallelsen avvisas. Hercules avvisar inte sitt äventyr. Han ses snarare som ivrig att påbörja äventyret och bli en äkta hjälte. Resornas struktur följer därefter båda de andra 3 stegen som beskriver
äventyrets början.
Det andra avsnittet Initiering går att följa i båda filmernas handling och alla steg träffas på vid olika tidpunkter i filmerna. Trots att myterna och handlingen i filmerna är olika kan stegen identifieras i filmernas handling utan någon form av avvikelse. Trots att båda filmerna har sina estetiska skillnader, karaktärer och prövningar kan en tydlig likhet finnas i den struktur som bygger upp hjältens äventyr. Strukturen visas genom jämförelsen att hjältarnas
initiering följer ett liknande händelseförlopp i båda filmerna.
I Avsnittet Återkomsten kan enbart en tydlig skillnad i filmernas hjälteresa finnas. Skillnaden mellan filmerna synliggörs här i Vägran att återvända då Hercules väljer att inte längre återvända till sin rätta plats i världen som är på Olympen.86 Olikt Hercules är Moana istället
helt inställd på att ta sig tillbaka efter sitt äventyr och dela med sig av den gåva och erfarenhet hon fått i filmerna. Hjältens återkomst gestaltas efter det sig likt de steg som Campbell indelat resan i. Filmernas avslut blir därför mycket lika varandra eftersom hjältarna båda får hjälp utifrån av den kraft som tidigare hjälp dem. Hercules får tillbaka sin gudomliga status av Zeus då han uppfyller de krav för en äkta hjälte och Moana får en ny båt av Te-Fiti, utan denna hjälp utifrån kunde ingen återvända hem. Med sin nya kunskap hjältarna fått under uppdraget återvänder de sedan hem till deras tidigare värld och hjälper befolkningen. Filmerna slutar med att båda hjältarna inställer sig till den ordning gudarna skapat och äventyret för båda bra med en nyfunnen lycka och frihet att leva så som hjältarna vill. Utan rädsla eller längtan att vara någonting annat än sig själva.
Jämförande analys av hjältarnas gestaltning
Hjältarnas gestaltning i filmerna visar på många likheter och skillnader. Både Moana och Hercules framställs i sin avfärd som förvirrade och osäkra på vart de hör hemma. Hercules ifrågasätter sin plats bland människorna och Moana väljer att ifrågasätta om hon verkligen hör hemma på en ö. Det som skiljer hjältarna åt är hur deras relation till familj och vänner skildras. Hercules är beslutsam och tvekar inte när äventyret kallar och han måste lämna sin familj. Moana framställs inte som beslutsam eller att det är hon själv bestämmer om
äventyrets kall skall besvaras. När hon vill ge sig ut på sitt äventyr blir hon övertalad av sin familj till att stanna trots hennes längtan att segla. Enbart när hennes farmors sista önskan är att hon skall bege sig iväg för att rädda världen tar hon beslutet att trotsa sin fars vilja och ge sig av.
I filmernas invigning visas stora skillnader i hjältarnas gestaltning. Hercules framställs som mycket självsäker, framgångsrik, fri från defekter och svagheter medan Moana framställning kan betraktas som blygsam och stundtals osäker på sig själv och sitt äventyr. När Hercules framställs som en hjälte utan svagheter gestaltas Moana istället som en hjälte med problem eller många svagheter. Moana är även betydligt mer beroende av andra för att slutföra sitt uppdrag. Trots att både Hercules och Moana har med sig hjälpredor på sitt uppdrag visas sällan Hercules vara i behov av deras assistans. Moana däremot är beroende av Maui och behöver hans hjälp för att inte misslyckas med sitt uppdrag. Hennes karaktär kan också ses som mer komplex då Moanas utveckling inte resulterar i en linjär utvecklingskurva. När Hercules går från att vara osäker till självsäker i sitt äventyr väljer producenterna istället att framställa Moana som regelbundet växlande mellan självsäker och osäker, kapabel och oduglig eller motiverad och omotiverad.
Hjältarna framställs mer likt varandra i filmernas återkomst. Både Hercules och Moanas resa slutar lyckligt när hjältarna besegrar ondskan och uppnår sina mål. Hercules fick sin kärlek och förstår vart han hör hemma medan Moana åter igen kan återvända till sin ö och ta med sig sin familj ut på det öppna havet. Det som skiljer filmerna åt är att Moanas koppling till sin kärnfamilj är mycket starkare än Hercules. När de båda hjältarna är klara med sina äventyr är det enbart Moana som väljer att återvända till sin riktiga familj. Trots att Hercules hela sitt vuxna liv har längtat efter att träffa sin riktiga far väljer han sin nyfunna kärlek före
Analytisk diskussion
Som ett resultat av kombinationen mellan metod och teori visar undersökningen att det finns olikheter i hjältens händelseförlopp och gestaltning som kan tolkas bero på hjältarnas kön. Jag kommer därför kort att beskriva Yvonne Hirdman genussystemsteori eftersom teorin kommer att användas som grund för min hypotes.
Yvonne Hirdman
Yvonne hirdman presenterade begreppet genussystemet i samband med sin forskning som studerade kvinnors sociala underordning i samhället. Människor föds enligt Hirdman in i samhällets uppfattningar om vad som är manligt och kvinnligt med hjälp tankefigurer. Dessa tankefigurer kan ses som en reflektion av samhällets förväntningar på män och kvinnor och hur de skall bete sig. Genussystemet utgår också ifrån att mannen är normen i samhället och det är mycket svårt att förändra.87 Genussystemet kan förstås med hjälp av två grundpelare,
Isärhållning och Hierarkisering. Isärhållningen betyder att det som är manligt och kvinnligt
framställs som två olika kategorier och inte bör beblandas med varandra. Manligt och
kvinnligt kommer att ses som varandras motsatser.88 Hierarkiseringen utgår från att det finns
en uppfattning om att män och kvinnor är olika och vid jämförelse värderas mannen högst. Enligt Hirdman kan kvinnan värderas på olika sätt och alla alternativ är underordnade mannen. Kvinnan värderas antingen som något annat än mannen och som konsekvens av det blir hon osynlig eftersom människan definieras genom manlighet. Kvinnan kan också ses som en mindre man. Det betyder att kvinnan värderas som en sämre version av mannen där någonting alltid kommer att fattas.89
Diskussion
Eftersom filmerna var så pass lika i sin händelsestruktur blev det intressant att undersöka och analysera varför filmerna skiljer sig på de två platserna. På grund av att filmernas händelsestruktur enbart skiljer sig åt när handlingen berör hjältarnas relation till sin familj vill jag argumentera att skillnaderna skapas på grund av att vi har olika förväntningar på manligt och kvinnligt i populärkulturen. Det är inte enbart händelseförloppet som påverkas av vår uppfattning om könsroller utan i gestaltningen av hjälten kan man finna olikheter som enligt Hirdman kan bero på kvinnans underordnad. Om vi med hjälp av Hirdmans teori ser
87 Hirdman, Yvonne, 2003. Genus: om det stabilas föränderliga former, 2., [rev.] uppl., Liber, Malmö. S.47–49. 88 Hirdman. 2003. S.70
Hercules som normen och en stereotypisk framställning av en hjälte kan Hierarkiseringen motivera varför Moana framställs annorlunda. Hierarkiseringen påpekar att kvinnan kan ses som en sämre version av mannen där något alltid kommer att fattas.90 För Moana skulle det
betyda att hon inte visar samma egenskaper som manliga hjältar eller att hon inte framhäver manliga egenskaper fullt ut. Min studie bekräftar att Moana under sitt äventyr inte
framställs lika självsäker eller självständig som Hercules. På olika sätt tvekar Moana på sig själv trots att hon under sitt äventyr inte stött på några motgångar. Moana kan även ses som underordnad till Maui, den manliga hjälten, på grund av att hon är beroende av hans hjälp från början till äventyrets slut. Eftersom Moana alltid behöver Mauis hjälp blir hon till synes en sämre hjälte än Hercules eftersom hon aldrig klarar sig själv.
England, med flera, kom också fram till att kvinnliga hjältar ofta underordnar sig mannen eller följer stereotypiska könsroller i Disneys filmer. När den starka huvudkaraktären Mulan till sist räddar kina väljer även hon efter sitt äventyr underordna sig mannen genom
giftermål. Rollerna som prinsar och prinsessor har under tidens gång blivit mer komplexa, men manliga och kvinnliga könsroller går fortfarande att uppfattas i Disneys filmer.91 Även
Primo argumenterar för att Disneys filmer följer könsroller som speglar vår uppfattning om manligt och kvinnligt. Hon hävdar att Hercules på några sätt bryter mot de stereotypiska könsrollerna men att de fortfarande existerar i filmen.92
Det huvudsakliga syftet med uppsatsen var att undersöka hur populärkulturen påverkar film och min hypotes ser ut ge en förklaring till hur. Både tidigare forskning och min egen
undersökning framhäver skillnader som kan bero på våra kulturella föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt. På grund av det kan resultatet tolkas som att populärkulturen föredrar att framställa hjältar enligt stereotypiska könsroller med liknande strukturer. Vi har en stor samling idéer, tankar, attityder och perspektiv på verkligheten som påverkar vad vi föredrar att se på film.
Slutsats
Med hjälp av Monomyten som teoretiskt analysverktyg har undersökningen tydliggjort en underliggande strukturs mönster och när de två jämförs fick vi svar på vilka likheter och
90 IBID.
91 England, m.fl. 2011. S.565–566. 92 Primo. 2018. S.11.
