Styrdokument krisberedskap, Sävsjö kommun

1

Styrdokument krisberedskap, Sävsjö kommun 2015-2018

Antagen i kommunfullmäktige den 14 december 2015

2

Inledning

Detta dokument är Sävsjö kommuns styrdokument för verksamhetsområdet som styrs av Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder vid extraordinära händelser och vid höjd beredskap.

Styrdokumentet innehåller, i enligt med Överenskommelse om kommunernas krisberedskap 2014-2018¹²: - planerat arbete och åtgärder under mandatperioden för att reducera och eliminera risker och

sårbarheter samt för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet - beskrivning av hur kommunen avser att fullgöra åtaganden som beskrivs i överenskommelsen - beskrivning av hur ersättningen ska användas

- övnings- och utbildningsplan för mandatperioden

- plan för hur kommunerna ska hantera extraordinära händelser (Plan för hantering av extraordinär händelse + kriskommunikationsplan) (Bilaga 1)

- Risk och sårbarhetsanalys 2014 (Bilaga 2)

1 Överenskommelse om kommunernas krisberedskap. MSB, SKL, 2013.

2 Processbeskrivning för uppföljning av kommunernas krisberedskap. MSB, 2015.

3

Arbete och åtgärder för att reducera risker och sårbarheter

Utifrån risk och sårbarhetsanalys 2014³ har ett antal områden identifierats som Sävsjö kommun ska arbeta med under mandatperioden. Inriktningen på arbetet är att reducera eller eliminera risker och sårbarheter och att öka förmågan att kontinuerligt bedriva kommunens samhällsviktiga verksamheter.

Hot och våld

Hot och våld har identifierats som den typ av händelse som kommunen är mest sårbar för och har därför prioriterats i Handlingsprogram för skydd och säkerhet som ett utvecklingsområde under mandatperioden. Hot och våld påverkar främst resursen personal som är ett kritiskt beroende för många samhällsviktiga verksamheter. Otrygghet, verksamhetsstörningar och värsta fall liv och hälsa är konsekvenser av hot och våld som framkommit i analysen. Kunskapen inom området behöver höjas i kommunerna och förmågan att hantera uppkomna händelser bör

stärkas. Arbetet bör inrikta sig på att personalen både ska själva kunna reducera risken att hot och våld uppkommer, samt förmågan att hantera en uppkommen hot och våldsituation.

Hot och våld och social oro har många gemensamma nämnare där samspelet mellan dessa bör belysas ytterligare i det kommunala förebyggande arbetet. Väpnat våld i skolan är ett område som på länsnivå uppmärksammats och som Sävsjö kommun vill fördjupa sig i.

Kommunorganisationen bör både få en kunskapshöjning inom området och tillfälle att praktiskt öva krishanteringsförmågan i en uppkommen situation där väpnat våld i skolan förekommer.

Inom området hot och våld planeras följande åtgärder under mandatperioden:

- Förebyggande åtgärder inom områdena hot och våld och social oro bedrivs inom det ordinarie kommunala brottsförebyggande-, säkerhets- och folkhälsoarbetet

- Utbildning för politiker och tjänstemän i att förebygga och hantera hot och våld - Utbildning/seminarium om väpnat våld i skolan

- Övning för krisledningsorganisationerna i väpnat våld i skolan tillsammans med Höglandspolisen

Informationssäkerhet

Informationssäkerhet är ett område som inte analyserats i den kommunala risk-och

sårbarhetsanalysen men som anses vara en stor framtida utmaning. I nuläget bedöms det finnas en kunskapsbrist på området inom de kommunala organisationerna som behöver åtgärdas i första hand. Sedan behöver system och rutiner byggas upp för att kunna skydda olika

informationssystem.

Inom området informationssäkerhet planeras följande åtgärder under mandatperioden:

- Utbilda kommunala systemägare kring deras ansvar för informationssäkerhet

Klimatanpassning

Klimatanpassning är ett område inom krisberedskapen som identifierats som ett viktigt

utvecklingsområde. Ökad värme, förändrad luftkvalitet, förändrad smittspridning och högre risk

3 Risk och sårbarhetsanalys 2014. Analys av konsekvenser av samhällsstörningar, Sävsjö kommun 2014.

4

för extrema väderhändelser och naturolyckor är några exempel på hot som kan uppkomma till följd av ett förändrat klimat som kan leda till kris och påverka kommunens samhällsviktiga verksamheter. Skydd mot skyfall och översvämningar, samt lågt vattenstånd och vattenbrist i kommunala verksamheter är områden som arbetas med i nuläget och som behöver fortsätta under mandatperioden. Att hantera de negativa konsekvenserna på kommunal omsorg på grund av värmebölja har prioriterats i Handlingsprogram för skydd och säkerhet. En djupare analys kommer att göras, samt förslag på åtgärder för att höja beredskapen inom den kommunala omsorgen.

Inom området klimatanpassning planeras följande åtgärder under mandatperioden:

- Fortsatt arbete med klimatanpassning utifrån Länsstyrelsens olika åtgärdsprogram, med speciellt fokus på ”Anpassning till ett förändrat klimat- åtgärdsprogram 2015-2019 Jönköpings län”.

Vattenföroreningar

Vattenföroreningar kan uppkomma genom att olika miljöfarliga kemikalier, bland annat

oljeprodukter, läcker ut i vattendrag och på dricksvattentäkter. Olyckor med transporter lastade med farligt gods, t.ex. brandfarlig vara, skulle kunna innebära ett utflöde i någon av kommunens ytvattentäkter. Vattenföroreningar kan orsaka stor skada på livet i vattendrag och

dricksvattentäckter och göra vattnet otjänligt. Kommunen behöver arbeta ytterligare för att minska konsekvenserna av ovan nämnda olyckor.

Metodutveckling

Metoden för risk- och sårbarhetsanalysen behöver utvecklas för att bli mer pedagogisk och tydlig för de som är delaktiga i arbetet. Scenarierna i metoden bör i större utsträckning fokusera på de kritiska beroenden som den samhällsviktiga verksamheten inom kommunen har. Resultatet av analysen kan i större grad integreras i verksamheternas löpande arbete för att öka förmågan att hantera olika allvarliga kriser.

Inom området metodutveckling planeras följande åtgärder under mandatperioden:

- Kontinuerlig identifiering och analys av nya krisscenarion - Utveckling av metod och information inför RSA 2017/2018

Användning av ersättning

Användning av ersättningen från anslag 2:4 kommer att under mandatperioden 2016-2019 användas på följande sätt i Sävsjö kommuner:

- Delfinansiering av löner till samordnare vars uppdrag är att ta fram styrdokument, risk- och sårbarhetsanalyser, genomföra övningar och utbildningar samt sammankalla de lokala samverkansgrupperna inom säkerhetsområdet

- Planering och genomförande av utbildningsinsatser inom krisberedskapsområdet - Planering och genomförande av större krisövningar under mandatperioden

- Underhåll av utomhusvarning (VMA) för att kunna varna allmänheten vid olika typer av faror samt telefoni och RAKEL

5

- Samverkansåtgärder på läns- och kommunnivå: Vattensäkerhetsgrupp, Informationssäkerhet, Kriskommunikationsnätverk, Utbildning i våldsbejakande extremism och Väpnat våld i skolan, Inventera behov av lokal krissamverkan.

Geografiskt områdesansvar

Det geografiska områdesanasvaret i Sävsjö kommun planeras att uppnås genom följande åtgärder under mandatperioden:

- Övning och utbildning i Plan för hantering av extraordinär händelse⁴ - Övning i Väpnat våld i skolan där samtliga förvaltningar, bolag, Höglandets

räddningstjänstförbund, polisen samt länsstyrelsen medverkar vid övningen - Inventera behov av lokal krissamverkan

- Revidering av kriskommunikationsplan i Sävsjö kommun

- Framtagande av rutiner för rapportering av lägesbild till Länsstyrelsen vid kris

Rapportering

Denna skrivelse fungerar som Sävsjö kommuns samlade rapport till länsstyrelsen vad gäller kommunens arbete med risk- och sårbarhetsanalys, planer och styrdokument, övningar och utbildningar, åtgärder och aktiviteter samt användning av ersättning under mandatperioden 2015- 2018.

Andra rapporteringsuppgifter som kommunen avser arbeta med är en samlad rapportering till länsstyrelsen om läget vid kris samt utveckling av kommunikationen med berörda aktörer vid kris.

- WIS utbildningar för krisorganisationen

- Framtagande av rutiner för rapportering av lägesbild till Länsstyrelsen vid kris

Höjd beredskap

Kommunens organisation vid extraordinära händelser utgör grunden för förmågan under höjd beredskap. Det säkerhetspolitiska läget har under de senare åren försämrats med växande

orosmoment i världen. Under mandatperioden bör därför en säkerhetpolitisk analys med åtgärder tas fram. Krisledningsnämnden ska också utbildas i kommunens uppgift vid höjd beredskap under mandatperioden.

Inom området höjd beredskap planeras följande åtgärder under mandatperioden:

- Upprätthållande av VMA- funktionen

- Utbildning för krisledningsnämnden avseende kommunens uppgift vid höjd beredskap

4 Plan för hantering av extraordinära händelser och i tillämpliga delar vid höjd beredskap och i krissituation i Sävsjö kommun.

2014.

6

Övnings och utbildningsplan, 2015-2018 2015

Styrdokument

Nytt handlingsprogram för skydd och säkerhet

Analyserade scenario RSA Inga scenarier analyseras Krisövning

 Väpnat våld i skolan, 3 nov. (Hela krisledningsgruppen)

 Test och övning av elreservkraftverk

Utbildning

 Föreläsning: Väpnat våld i skolan 21 oktober

 Lagrum vid samhällstörningar 12/5

 Gem. Grunder för samverkan och ledning 15/9

 Tema lägesbild 17/11

 Föreläsning: Våldsbejakande extremism 10/12

År 2016

Styrdokument

 Ny Plan för hantering av extraordinära händelser

 Ny kriskommunikationsplan Nytt scenario att analysera, RSA Väpnat våld i skolan

Krisövning

Test och övning av elreservkraftverk Utbildning

 LEH-plan, krisledningsnämnd

 LEH-plan Krisledningsgrupperna?

 Den drabbades perspektiv 8/3

 Beslutsfattande i dynamiska miljöer m.m. 11/5

7

År 2017

Styrdokument

Analys och sammanställning av Risk och sårbarhetsanalys (RSA)

Nytt scenario att analysera, RSA

 Värmebölja

 Social oro (om vi hinner)

Krisövning

 Krisledningsnämnden övar/utbildas (LEH-plan)

 Test och övning av elreservkraftverk

Utbildning WIS

År 2018

Styrdokument

 Revidera handlingsprogram för skydd och säkerhet

 RSA klar oktober

Nytt scenario att analysera, RSA

Scenarioanalys (tema ej fastställt, behovsanpassat) Krisövning

 Krisövning (tema ej fastställt, behovsanpassat)

 Test och övning av elreservkraftverk

Utbildning

Utbildning (tema ej fastställt, behovsanpassat)

BILAGA 1

Plan för hantering av

extraordinära händelser och i tillämpliga delar vid höjd beredskap och i krissituation

i Sävsjö kommun

Antagen i kommunfullmäktige den 2014-04-28 § 45

Innehåll

Inledning...

1

Syfte och målsättning………. 2

Sävsjö kommuns organisation och ledning vid en extraordinär händelse………. 3

Krisledningsnämnd………. 4

Krisledningsnämndens ordförande……… 4

Krisledningsgruppen och dess funktioner……… 5

Operativ ledning……… 5

Informationsgrupp……… 6

Analys- och lägesuppföljningsgruppen……… 6

Servicegrupp……….. 6

Posom-grupp (psykiskt och socialt omhändertagande)……….. 6

Kommunfullmäktige………. 6

Allvarlig olycka/störning som inte är att anse som en extraordinär händelse………… 7

Regional krissamverkan i Jönköpings län………. 7

Inkallning………. 7

Samband………. 7

Kommunens sambandsplan telekommunikation………. 7

Kommunens sambandsplan radio………. 8

Krisledningens lokaler……….. 8

Samverkan………. 8

Ekonomi……… 8

Intern ekonomi………. 8

Extern ekonomi……… 9

Avveckling av krisorganisationen………. 9

Utvärdering av händelse………. 9

Övning……… 9

Revidering av plan….-……….. 9

Appendix

Till denna plan finns ett appendix som innehåller information, rutinbeskrivningar,

förteckningar, blanketter med mera som uppdateras regelbundet, minst en gång per år.

- Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544)

- Krisledningsnämndens reglemente - bemannings- och larmlistor

- Kontaktuppgifter myndigheter/organisationer på lokal/regional nivå - Checklistor

- Åtgärdslistor - Mallar

Inledning

Sedan den 1 september 2006 gäller Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid

extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544). Lagens syfte är att kommuner och landsting ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Kommuner och landsting ska därigenom också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar.

Kommunens uppgift är att värna befolkningen, trygga livsnödvändig försörjning samt verka för att de viktigaste samhällsfunktionerna uppehålls. Det svenska krishanteringssystemet ställer följande krav...

 Kommunen har god kunskap om risker och sårbarhet, som kan påverka kommunens verksamhet. Konsekvenser för den egna verksamheten har analyserats.

 Kommunen har en planering för hur risker och sårbarhet ska undanröjas eller minskas.

Kommunen har också en planering för hur den ska hantera konsekvenserna av en extraordinär händelse.

 Kommunen har god förmåga att hantera en extraordinär händelse, det vill säga att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa samhällsviktig verksamhet som måste upprätthållas och att ge invånare och media tillräcklig och korrekt information om händelsen.

 Kommunen har en samlad bild av risker, sårbarhet och förberedelser för krishanteringen inom kommunens geografiska område.

 Kommunen verkar för samordning av all krishantering i det förberedande arbetet och det akuta skedet, som berörda aktörer inom det geografiska området ansvarar för.

Kommunen kan vid behov och om så bedöms lämpligt samordna kontakterna med t.ex. länsstyrelsen, landstinget, centrala myndigheter, andra kommuner och näringslivet. Krishanteringssystemet bygger på ett underifrånperspektiv utifrån...

 Ansvarsprincipen som innebär att den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha motsvarande ansvar under kris- och krigssituationer.

 Likhetsprincipen som innebär att en verksamhets organisation och lokalisering så långt som möjligt ska överensstämma i fred, kris och krig.

 Närhetsprincipen som innebär att kriser ska hanteras på lägsta möjliga nivå i samhället.

Kommunens krisorganisation ska därmed likna den normala organisationen så mycket som möjligt och kriser ska i första hand hanteras av ordinarie verksamhet.

Lagstiftaren definierar extraordinär händelse enligt följande i § 4:

"Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting."

Några exempel på händelser som är, eller kan utvecklas till extraordinära är...

 transportolyckor med personskador, farligt gods,

 väderrelaterat: snö, regn, blåst, åska, ishalka, torka, storm

 längre elbortfall och/eller telebortfall

 brand i publika lokaler så som skolor eller äldreboenden

 förorenat dricksvatten

 större informationskriser innehållande desinformation, ryktesspridning

 epidemier, pandemier, epizootier⁵

 terror, sabotage

 IT-avbrott, datavirus

En fullskalig extraordinär händelse uppstår sällan från en stund till en annan. Händelsen utvecklas och eskalerar oftast från en mindre incident. Den totala nödlägesskalan inryms i flera lagstiftningar, bland andra Lag om skydd mot olyckor (2003:778) samt Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544). Övergången mellan den allvarliga händelsen och krisen/extraordinära händelsen är flytande. När den allvarliga händelsen övergår till kris och extraordinär händelse är en bedömningsfråga.

5 Epizooti = utbrott av smittsam djursjukdom med stor spridning

Syfte och målsättning

Kommunfullmäktige ska, en gång per mandatperiod, fastslå en plan för hur kommunens ska förbereda sig och hantera extraordinära händelser. Utgångspunkten för det förberedande arbetet är en risk- och sårbarhetsanalys.

Räddningstjänsten har uppdraget att samordna arbetet med plan för extraordinära händelser. Som en del i detta arbete sammanställs en risk- och sårbarhetsanalys för respektive nämnds- och bolags verksamhetsområde. Varje nämnd och kommunalt bolag ska genomföra en risk- och sårbarhetsanalys minst en gång vart fjärde år. Analysen ska vara systematiserad på ett sådant sätt att den kan

sammanställas med övriga verksamheters och ger en enhetlig bild över kommunens samlade risker och sårbarheter.

Centrala säkerhetsgruppen har det yttersta ansvaret att risk- och sårbarhetsanalys genomförs i Sävsjö kommun. Räddningstjänsten tillsammans med säkerhetschefen har uppdraget att dels samordna arbetet gällande Sävsjö kommuns risk- och sårbarhetsanalys, dels samordna arbetet med att förebygga de risker och sårbarheter som kommunen identifierat (se Handlingsprogram Skydd mot olyckor).

Sävsjö kommuns organisation och ledning vid en extraordinär händelse

Dessa riktlinjer träder i kraft vid en extraordinär händelse. Denna plan kan också i tillämpliga delar användas vid krissituation som inte fastställts som extraordinär händelse.

En extraordinär händelse kännetecknas av att ordinarie rutiner för ledning inte svarar mot situationens krav, tiden är knapp, flera verksamhetsområden berörs eller att det föreligger ett stort behov av samordning, information och samverkan mellan berörda aktörer. Vid extraordinära händelser som påverkar Sävsjö kommun upprättas en särskild krisorganisation. Kommunens, inklusive de kommunala bolagens, samlade resurser förutsätts kunna disponeras vid en extraordinär händelse.

Sävsjö kommuns krisorganisation har följande utseende:

Krisledningsnämnd

Enligt lag ska det i varje kommun finnas en utsedd krisledningsnämnd. I Sävsjö kommun utgör

kommunstyrelsen krisledningsnämnd och för detta uppdrag har kommunfullmäktige antagit ett särskilt reglemente.

Krisledningsnämndens ordförande fattar beslut, efter samråd med kommunchef och insatsledare i beredskap, när en händelse ska definieras som en extraordinär händelse. Om händelsen bedöms vara extraordinär enligt lagens definition kan krisledningsnämndens ordförande besluta att

krisledningsnämnden ska träda i funktion. Om ordförande har förhinder träder 1:e vice ordförande in i rollen som ordförande.

Krisledningsnämnden utgör den strategiska ledningen, vilket innebär att nämnden ansvarar för frågor av principiell och övergripande natur. Nämnden kan också ge olika uppdrag till krisledningsgruppen.

Krisledningsnämndens arbete bör riktas mot att:

 bedöma den aktuella situationen

 bedöma de omedelbara och långsiktiga konsekvenserna av händelsen

 kartlägga insatsbehovet och prioritera åtgärder

 besluta om personell och/eller materiell förstärkning

 samverka med berörda myndigheter, företag och organisationer

 medverka till en lösning av ekonomiska frågor

 besluta om förändringar i servicenivåer

 vid behov begära bistånd utifrån

 agera avsändare för snabb, saklig och samordnad information till media, allmänhet och anställda

Krisledningsnämnden får fatta beslut om att överta nämndernas/styrelsernas verksamhetsområden i den utsträckning som är nödvändig på grund av den extraordinära händelsens art och omfattning. Om det är möjligt bör samråd ske med berörd nämnd innan krisledningsnämnden tar över verksamheten.

Krisledningsnämnden ska underrätta den nämnd vars verksamhet man tar över om beslutet och i vilken omfattning övertagandet sker. Krisledningsnämndens beslut att överta verksamhetsansvar och beslutskompetens kan överklagas enligt 10 kap. Kommunallagen.

När förhållandena medger så ska krisledningsnämnden besluta att de uppgifter som man tagit över från annan nämnd ska återgå.

Krisledningsnämndens beslut ska anmälas vid närmast efterföljande kommunfullmäktigesammanträde.

Krisledningsnämnden ska redovisa en sammanfattning av hanteringen av den extraordinära händelsen samt vilka beslut som är fattade inom respektive verksamhetsområde.

Krisledningsnämndens ordförande

Krisledningsnämndens ordförande fattar beslut när en händelse ska definieras som extraordinär.

Krisledningsnämndens ordförande samråder med kommunchef och insatsledare i beredskap inför ett sådant beslut. Om händelsen bedöms vara extraordinär enligt lagens definition, kan

krisledningsnämndens ordförande besluta att krisledningsnämnden ska träda i funktion.

Ordförande får besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Det innebär att ordförande i akuta situationer har samma beslutanderätt och

befogenheter som nämnden i sin helhet. När nämnden hunnit sammanträde upphör denna rätt.

Om ordförande har förhinder träder vice ordförande in i rollen som ordförande. Om också vice ordförande har förhinder träder 2:e vice ordförande in i rollen som ordförande.

Krisledningsgruppen och dess funktioner

Vid extraordinär händelse sammankallas krisledningsgruppen av kommunchefen efter beslut av krisledningsnämndens ordförande. Räddningstjänsten kan medverka i larmningen genom insatsledare och/eller brandingenjör i beredskap på Höglandet.

Larmlista, se appendix

Vid extraordinära händelser är krisledningsgruppen ett stöd till krisledningsnämnden som ska analysera läget och föredra förslag till beslut.

Vid krissituation tjänstgör inte krisledningsnämnden utan tjänstemannaorganisationen hanterar situationen inom ordinarie politisk organisation.

Krisledningsgruppen består av:

Berörda representanter från Centrala Säkerhetsgruppen

Insatsledare i beredskap har i uppdrag att vid händelse som kris eller större störningar kontakta kommunchef för vidare åtgärd. I ett tidigt skede kontaktas även ansvarig för informationsgruppen.

Därefter kopplas representanter, vanligen förvaltningschef från berörda förvaltningar och/eller

kommunala bolag in. Vid behov kallas övriga aktörer, experter, myndigheter som berörs av händelsen till kommunens krisledning.

Vid en extraordinär händelse ska det alltid finnas en ansvarig för informationsgruppen även under kvällar och helger.

Kommunchefen är den formella länken mellan krisledningsnämnd och krisledningsgrupp.

Krisledningsgruppens uppgifter är:

 övergripande ledning av operativa insatser

 att föreslå krisledningsnämndens beslut

 lägesuppföljning, omvärldsbevakning, analysera möjliga alternativa lösningar/händelseutveckling

 att fatta beslut då krisledningsnämnden inte är inkallad

Operativ ledning

Kommunchefen leder den kommunala operativa verksamheten i krisledningsgruppen. Insatsledare i beredskap ansvarar för den del som faller inom den lagstadgade definitionen av begreppet

räddningstjänst.

Kommunchefen, eller dennes ersättare, ska:

 omsätta krisledningsnämndens beslut i direktiv till berörda

 samordna de kommunala resurserna

 organisera och svara för samband inom krisledningsorganisationen och nämnd- och bolagsorganisation

 leda krisledningens arbete

 svara för uppföljning och givna direktiv

Insatsledare i beredskap, eller annan tjänstgörande räddningsledare, ska:

 leda arbetet som faller inom begreppet räddningstjänst enligt Lag om skydd mot olyckor

 vara länken mellan kommunal krisledning och den regionala krisledningen och därmed också, i samråd med kommunchefen, rekvirera, konsultera och samordna externa resurser och expertis.

Informationsgrupp

Biträdande stabschef, eller dennes ersättare, leder informationsarbetet. Vid behov upprättas en särskild informationsgrupp.

Larmlista, se appendix

Biträdande stabschef ansvarar för:

 intern information

 extern information

 information till media

Arbetet genomförs enligt särskilt fastställd informationsplan som finns publicerad på kommunens webbplats.

Analys- och lägesuppföljningsgrupp

Utsedd personal enligt framtagen larmlista, leder analys- och lägesuppföljningen.

Analys- och lägesuppföljningsgruppens uppdrag är att:

 inhämta information om den aktuella situationen

 dokumentera krisledningsnämndens och krisledningens arbete

 föra dagbok över händelsen och dokumentera processen och besluten i krisledningsnämnd och krisledning

 genomföra lägesuppföljning och analys av händelsens konsekvenser

 systematisera information som behöver användas av flera personer och göra den lättillgänglig i form av tablåer

Servicegrupp

Vid behov organiseras en särskild servicegrupp. Kommunchefen tar initiativ till bildandet.

Servicegruppen kan stödja krisledningsnämnden/krisledningsgruppen med till exempel:

 transporter

 måltidsservice

 IT-stöd

 GIS – Geografisk informationsbehandling

 upphandling av resurser

Kommunens - inklusive de kommunala bolagens samlade resurser förutsätts kunna disponeras vid extraordinära händelser.

Posom-grupp (psykiskt och socialt omhändertagande)

Vid en extraordinär händelse är det socialchefen som ger erforderliga direktiv och anvisningar till Posom-gruppen.

För den direkta krishanteringen behöver Posom- gruppen olika resurser för insatser.

Arbetet genomförs enligt särskild fastställd handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid stora olyckor och katastrofer.

Kommunfullmäktige

Krisledningsnämnden ska redovisa sitt arbete och de beslut de fattat vid närmast följande

kommunfullmäktige sammanträde. Kommunfullmäktige får besluta om att krisledningsnämndens arbete ska upphöra. Om fullmäktige fattar ett sådant beslut återgår de verksamhetsområden som krisledningsnämnden har övertagit till ordinarie nämnd.

Allvarlig olycka/störning som inte är att anse som en extraordinär händelse

Vid en allvarlig olycka/störning, vilken inte är att anse som en extraordinär händelse, träder kommunstyrelsens presidium (strategisk ledning) jämte hela eller delar av krisledningsgruppen i funktion som kommunens övergripande ledning. Samråd sker med ansvariga för aktuellt

verksamhetsområde.

Regional krissamverkan i Jönköpings län

Extraordinär händelse som berör flera kommuner och som kräver tillgång till länsresurser behöver samordnas på regional nivå. Den regionala samverkan, även kallad F-samverkan, är ett stöd till berörda kommuner, bygger på dialog mellan olika självständiga och sidoordnade samhällsaktörer för att samordnat nå gemensamma mål.

Händelsen avgör vilka samhällsaktörer som ingår i samverkansledningen. Samverkansledningen ska analysera behov och anpassa åtgärder efter situationen, samt identifiera och beakta avgränsningar mot lokal nivå. Hur samverkan ska gå till är reglerat i ett särskilt avtal mellan samhällsaktörerna i

Jönköpings län.

Inkallning

Krisledningsgruppen larmas av kommunchef, vid frånvaro Stf. ordförande i centrala säkerhetsgruppen.

Krisledningsnämnden kallas, efter beslut av krisledningsnämndens ordförande, av kommunchefen eller

vid dennes frånvaro sin ersättare. Räddningstjänsten skall medverka i larmningen genom insatsledare i beredskap eller brandingenjör i beredskap på Höglandet.

Kommunchef eller säkerhetschefen, har mandat att kalla in stödfunktionerna. Vid inkallning på

arbetstid ska uppringd tjänsteman påbörja arbete i krisorganisationen. Vid inkallning kvällar och helger kan uppringd tjänsteman beordras att delta av ansvarig chef att delta i krisorganisationen.

Beredskapssamordnaren på räddningstjänsten ansvarar för att aktuella larmlistor för

krisledningsnämnd, krisledning, stödfunktioner och externa aktörer finns tillgängliga. Larmlistorna ska uppdateras årligen och ändringarna ska meddelas berörd personal.

Samband

 Kommunens sambandsplan telekommunikation

Kommunen har en aktuell intern telefon- och telefaxlista upprättad. Det finns även fristående analoga telefoner i Kommunalhuset som inte är kopplade via kommunens växel. Dessa ska endast användas då kommunens växel är överbelastad eller ur funktion. Kännedom om dessa har personal på IT-

avdelningen.

Sex stycken telefonjack finns installerade för upplysningscentralens räkning i Vallsjösalen i

Kommunalhuset. IT-enhetens personal kan infinna sig för att vid behov kunna öppna huvudväxeln och jacka in de märkta telefonera i upplysningscentralen.

Direktnummer till upplysningscentralen:

155 93 155 94 155 95 155 96 155 97 155 98

Gruppnummer 155 99

Analoga telefonjack finns även i kommunchefens, näringslivsutvecklarens och utvecklingschefens rum samt i Ljungarummet.

 Kommunens sambandsplan radio

Kommunen disponerar kommunikationsradiosystemet Rakel. Rakelenheter finns i räddningstjänstens organisation och i Ljungarummet. En bärbar Rakelenhet finns även i växeln i kommunalhuset.

Inom räddningstjänstens frekvensområde är även landstingets ambulanser och sjukvårdsinrättningar inkopplade via Rakel

Krisledningens lokaler

Krisledningsnämnden sammanträder i första hand i Kommunalhuset, kommunstyrelsens sessionssal. I andra hand sammanträder krisledningsnämnden i räddningstjänstens lokaler, Mejensjögatan 6, Sävsjö.

Krisledningsgruppens arbete sker i första hand i Ljungarummet i Kommunalhuset, i andra hand i räddningstjänstens lokaler.

Samverkan

Vid en extraordinär händelse är samverkan med andra myndigheter, näringsliv och frivilliga

organisationer viktiga. Händelse som berör flera kommuner och som kräver tillgång till länsresurser samordnas av regional krissamverkan, även kallad F samverkan, på regional nivå. F-samverkan består av samtliga kommuner, landstinget, polisen och SOS Alarm i Jönköpings län.

Krisledningsgruppen ansvarar för att berörda lokala aktörer kontaktas, informeras och vid behov deltar vid kommunens krisledningsmöten. Insatsledare i beredskap ansvarar för att kommunens behov av regionala länsresurser förs upp till F samverkan.

Samverkan kan omfatta:

- Kort information om den extraordinära händelsen

- Ömsesidig information om tillgängliga resurser och eventuellt behov av resurser - Samordning av information

- Uppehållsplats, telefonnummer, fax, mejl med mera - Ytterligare behov av stöd och fördjupad samverkan

Förteckning över samverkande myndigheter på lokal, regional och central nivå finns i Appendix.

Ekonomi

Intern ekonomi

Krisledningsnämnden fattar beslut om händelsens ekonomiska ramar då denna är i funktion. Beslutad verksamhet redovisas separat. Om krisledningsnämnden inte är i funktion tar varje nämnd sina kostnader och objektsmärker kostnaden. Märkningen underlättar eventuell ansökan om statsbidrag.

Om viss andel av utförd verksamhet senare kan bedömas som liggande inom ramen för ”normal”

verksamhet kan denna andel debiteras respektive grupp/förvaltning/enhet motsvarande i efterhand.

Nödvändig specifikation av kostnadernas art sker enligt särskilda konton som tillförs i operativt läge.

Ekonomiavdelningen ger anvisningar för ekonomisk redovisning. Detta kan eventuellt också beröra händelser som är av karaktären krissituation.

Arbetsgivaren ersätter medarbetaren vid krishanteringsarbete enligt kommunens kollektivavtal, Allmänna bestämmelser. Kostnaden belastar respektive förvaltning eller bolag.

Extern ekonomi

En kommun får på begäran bistå andra kommuner och landsting som drabbats av extraordinär händelse. Kommunen har rätt till skälig ersättning av den som begärt bistånd för den hjälp som mottagande kommun fått.

Om en räddningsinsats i kommunal räddningstjänst har medfört betydande kostnader, har kommunen enligt Lag om skydd mot olyckor § 3, rätt till ersättning av staten för den del som överstiger

självrisken. En förutsättning för ersättning är att kostnaden är direkt hänförliga till räddningsinsatsen.

Självrisken utgörs av det belopp som motsvarar 0,02 procent av kommunens sammanlagda skatteunderlag året före det år kostnaderna uppstod.

Kommunen får enligt lag lämna begränsat ekonomiskt stöd under extraordinär händelse till en enskild som drabbats av händelsen. Det kan röra sig om:

- att ge enskild tillgång till kommunala kommunikationsmedel eller taxi

- möjlighet att ringa samtal från kommunala tjänstemäns mobiltelefoner med mera.

Stödet lämnas endast under den extraordinära händelsen. Reparativa stödåtgärder i efterhand omfattas inte av bestämmelsen.

Avveckling av krisorganisationen

Då krisledningsnämnden är i funktion fattar den beslut om att avveckla krisorganisationen.

Kommunfullmäktige får besluta om att krisledningsnämndens arbete ska upphöra. Om fullmäktige fattar ett sådant beslut återgår de verksamhetsområden som krisledningsnämnden har övertagit till ordinarie nämnd.

Kommunchefen fattar beslut om att avveckla krisorganisation då krisledningsnämnden inte trätt i funktion.

Utvärdering av händelse

Efter en händelse i Sävsjö kommun då krisorganisationen varit aktiv ska en utvärdering genomföras.

Utvärderingen rapporteras skriftligen och redovisas till kommunstyrelsen/kommunfullmäktige.

Övning

Beredskapssamordnaren planlägger och leder övning med krisledningsnämnd och krisledningsgrupp minst en gång per mandatperiod.

Revidering av plan

Plan för extraordinär händelse revideras en gång per mandatperiod. Denna revidering sker i samband med att Handlingsprogram för skydd mot olyckor revideras. Beredskapssamordnaren har i uppdrag att säkerställa så att revideringen genomförs och att förslag till ny plan läggs fram för politisk beredning och beslut.

BILAGA 2

Risk- och sårbarhetsanalys 2014

Analys av konsekvenser vid samhällstörningar.

Sävsjö kommun, 2014.

Innehåll

INLEDNING ... 15

Olika nivåer av samhällsstörningar ... 15

BAKGRUND ... 16

ARBETSPROCESS ... 16

Mål ... 16

Målgrupp ... 16

Metod... 16

Avgränsningar ... 17

Deltagare i arbetet ... 17

RESULTAT- STÖRNING OCH ALLVARLIG HÄNDELSE ... 18

Sammanfattade resultat ... 18

Fallolyckor... 20

Suicid ... 21

Trafikolyckor ... 22

Bränder ... 23

Förgiftningsolyckor ... 24

Brott ... 25

Samtliga brott ... 25

Våldsbrott i offentlig miljö ... 26

Bostadsinbrott ... 27

Skadegörelse ... 28

RESULTAT- EXTRAORDINÄR HÄNDELSE ... 29

Sammanfattande resultat ... 29

Samhällsviktig verksamhet ... 30

FRAMTIDA ARBETE ... 33

Sårbarheter i krisberedskapen ... 33

Åtgärder ... 33

Metodutveckling ... 34

Prioriterade områden inom störningar och allvarliga händelser ... 34

Suicid och fallolyckor ... 34

Åtgärder ... 34

BEGREPPSFÖRKLARING ... 35

Förmåga ... 35

Kris... 35

Krisberedskap ... 35

Kriskommunikation... 35

Kritiska beroenden ... 35

Risk ... 36

Samhällsstörning ... 36

Skyddsvärden ... 37

Sårbarhet ... 37

Säkerhet ... 37

Trygghet ... 38

REFERENSER... 39 BILAGA 1 ... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.

BILAGA 3 ... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.

Inledning

Trygghet och säkerhet är viktiga förutsättningar för att samhället ska fungera och för att

människor ska må bra. En trygg och säker kommun kan beskrivas som en kommun där det sker få olyckor, där få brott begås, där människor känner sig trygga och där kriser hanteras på ett sätt som minimerar negativa konsekvenser för både individen och samhället.

Sävsjö kommun har ett särskilt ansvar för invånarnas trygghet och säkerhet utifrån Lag

(2003:778) om skydd mot olyckor och Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Med detta menas att

kommunen enligt nämnd lagstiftning ska kunna förebygga, planera för och hantera både mindre och större händelser som har en negativ inverkan på invånarnas trygghet och säkerhet. En grundförutsättning för att kunna göra detta är att skapa sig en nulägesbild av de risker och sårbarheter som finns inom kommunen. Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att skapa en sådan nulägesbild och den utgör underlag för beslut, planering och uppföljning av Sävsjö kommuns arbete med trygghets- och säkerhetsfrågorna enlig ovan nämnd lagstiftning.

I detta dokument använder vi oss av samlingsbegreppet samhällsstörning. En samhällsstörning är en händelse som hotar eller skadar människors liv och hälsa, samhällets funktionalitet, demokratin, rättssäkerheten, mänskliga fri- och rättigheter, miljön, ekonomiska värden eller den nationella suveräniteten.

Olika nivåer av samhällsstörningar

Begreppet samhällsstörning delas i denna skrift upp i nivåerna störning, allvarlig händelse och

extraordinär händelse. Störningar och allvarliga händelser är sådant som sker mer frekvent men med färre negativa konsekvenser för samhället som helhet. Exempel på detta kan vara trafikolyckor, fallolyckor, suicid, social oro och upplopp. Störningar och allvarliga händelser kan oftast hanteras inom kommunens ordinarie verksamhet, men kan kräva kommun- eller förvaltningsövergripande bedömningar, centralt stöd samt samordning av resurser och information. Extraordinära

händelser är större händelser som inte bedöms kunna hanteras inom ordinarie verksamheter, som innebär allvarliga störningar eller risk för allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner och som kräver att kommunen agerar snabbt.

Konsekvens

Sannolikhet

Störning

Allvarlig händelse

Extraordinär händelse

Bakgrund

Vart fjärde år sammanställer kommunen en risk- och sårbarhetsanalys (RSA). Syftet med arbetet är att analysera vilka extraordinära händelser, allvarliga händelser och störningar som kan inträffa och hur dessa händelser kan påverka den kommunala verksamheten och dess invånare⁶. Med utgångspunkt i denna analys tas sedan Handlingsprogram för skydd och säkerhet fram

tillsammans med åtgärder och aktiviteter för att höja kommunens krisberedskap och förebygga störningar och allvarliga händelser. Samtliga dokument gäller för mandatperioden 2015-2018.

Arbetsprocess

Risk- och sårbarhetsanalysen har genomförts av kommunens samtliga förvaltningar och bolag.

Utifrån 2011 års analys av extraordinära händelser har deltagarna uppdaterat och reviderat sina resultat utifrån förändrade förutsättningar.

Mål

Målet med risk- och sårbarhetsanalysen är att: ⁷

 Ge underlag för planering och genomförande av åtgärder för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet, samt för det förebyggande arbetet med trygghet och säkerhet i kommunen.

 Ge beslutsstöd för beslutsfattare och verksamhetsansvariga.

 Ge underlag för information om samhällets risker och sårbarheter till allmänheten.

 Bidra till att ge en bild över de risker och sårbarheter som finns i samhället i stort som kan påverka kommunens verksamhet och samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område, samt dess invånare.

Målgrupp

Målgruppen för risk- och sårbarhetsanalysen är kommunfullmäktige och tjänstemän inom kommunens förvaltningar och bolag, Länsstyrelsen Jönköpings län, MSB samt

kommunbefolkningen.

Metod

Denna risk- och sårbarhetsanalys är en samlad analys av olika typer av samhällsstörningar som kan uppstå inom kommunens geografiska område. Samhällsstörningar delas in i tre olika nivåer:

störning, allvarlig händelse och extraordinär händelse.

Analysen av störningar och allvarliga händelser består av statistik inom de utvalda områdena:

fallolyckor, suicid, trafikolyckor, bränder, drunkning, våldsbrott, stöldbrott och skadegörelse.

Statistiken anger frekvens, antal döda, slutenvårdade och kostnader per år, oro att drabbas samt jämförelse över tid och med riket.

Analysen av extraordinära händelser baseras på sju scenarion: elavbrott, väderrelaterad störning, teleavbrott, datavirus, brand i egen lokal, vattenförorening samt hotsituation (se Bilaga xx). Dessa scenarion har analyserats av respektive förvaltning och bolag utifrån följande parametrar: (se Bilaga xx)

6 Föreskrift. 2015:5. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser. Stockholm: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

7 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Sveriges kommuner och landsting. Överenskommelse om kommunernas krisberedskap- precisering av mål och ersättning för uppgifter i LEH. Stockholm: 2012.

1. Verksamhet

2. Ansvarsområde/funktion 3. Vad påverkas

4. Konsekvenserna i klartext 5. Konsekvensnivå (0-1-2-3) 6. Kommentarer, förslag, åtgärder 7. Samhällsviktig funktion

Analysen innefattar all verksamhet som kan påverkas av extraordinära händelser och inte enbart den del av verksamheten som bedömts vara en samhällsviktig funktion. På detta sätt kan analysen användas för att förbättras verksamheternas motståndskraft mot både mindre och större

störningar.

En samlad bild av kommunens samhällsviktiga sektorer, funktioner och verksamheter redovisas också, tillsammans med identifierade kritiska beroenden för att kunna upprätthålla samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område.

Avgränsningar

Analysen av extraordinära händelser är begränsad till sju fiktiva scenarion, kommunens

geografiska område, samt till kommunala bolag och förvaltningars verksamheter. Analysen är ett antagande om vad som kan komma att påverkas vid extraordinära händelser och bygger inte enbart på erfarenhet.

Analysen av störningar och allvarliga händelser är begränsad till kommunens geografiska område och bygger på bästa tillgängliga statistik för ett antal utvalda områden. Urvalet har gjorts utifrån:

frekvens, konsekvens och kostnad, om det är förebyggbart med kommunala insatser, samt om det anses vara ett bestående eller ökande samhällsproblem.

Deltagare i arbetet

Samtliga kommunala förvaltningar och bolag har analyserat de sju scenariona. En sammanställning av dessa analyser har gjorts av kommunens beredskapssamordnare och presenterats för Centrala säkerhetsgruppen, Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige.

Resultat- störning och allvarlig händelse

Sammanfattade resultat

Varje år dör omkring tio personer, cirka 130 personer blir inlagda på sjukhus och omkring tio byggnader brandskadas i Sävsjö kommun per år på grund av samhällsstörningar, se tabell 1 på nästkommande sida. De olycksrelaterade samhällsstörningarna kostar samhället närmare ett hundra miljoner kronor per år.⁸ Statistiken för de störningar som analyserats är i stora drag oförändrade sedan tidigare fyraårsperiod, med undantag för suicid som ökar i antalet och som även är den största orsaken till dödsfall, se tabell 1. Mest frekvent förekommande, kostsammast för kommunen och största orsaken till slutenvård är fallolyckor. Risken för att råka ut för en olycka med slutenvård till följd är högre än i jämförbara kommuner. Detsamma gäller antalet utvecklade bränder i byggnad som är fler i Sävsjö kommun än vad som kan förväntas i en liknande kommun.⁹

Under 2014 anmäldes 8038 brott i Sävsjö kommun. Kommunen ligger under riksgenomsnittet, trenden har varit relativt ihållande under hela 2000-talet även om det på årsbasis sker en del variationer. Detsamma gäller även de analyserade brottskategorierna med undantag från

skadegörelsebrott, vilket minskat i mitten på 2000-talet och sedan dess varit relativt konstant. Det är svårt att säga något mer om trenderna för övriga brottskategorier då antalet anmälda brott i respektive kategori är relativt litet på grund av kommunens storlek, vilket orsakar stora variationer från år till år.

En nationell överblick över orsakerna till de olycksrelaterade dödsfallen ges i diagram 1. I åldern 20-70 år dominerar suicid som främsta dödsorsak och i högre åldrar orsakar fallolyckor den absoluta majoriteten av de olycksrelaterade dödsfallen.

Diagram 1: Antal omkomna i olycksrelaterade händelser fördelat på åldergrupp och dödsorsak

Källa: Jan Schyllander, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), 2015.

8 Sveriges Kommuner och Landsting. Öppna jämförelser: Trygghet och säkerhet 2012

9 Sveriges Kommuner och Landsting. Öppna jämförelser: Trygghet och säkerhet 2014.

Tabell 1: Sammanfattande resultat störning och allvarlig händelse, Sävsjö kommun.

Störning Frekvens

(per år)¹⁰ Konsekvens

(per år)¹¹ Trend¹² Jämfört med riket¹³ Fallolyckor slutenvårdade ⁹⁷

97 slutenvårdade 1 omkommen

~30 miljoner kr

Suicid slutenvårdade ¹⁴

14 slutenvårdade 5 omkomna

~16 miljoner kr

Trafikolyckor rapporterade olyckor ³⁸

15,3 slutenvårdade 0,25 omkomna

~30 miljoner kr

Bränder 9 insatser till utvecklade

bränder i byggnad ~10 miljoner kr

Samtliga brott anmälda brott ¹⁰⁶⁹ *

Våldsbrott i

offentlig miljö anmälda brott ³⁰ *

Bostadsinbrott anmälda brott ⁵³ *

Skadegörelse anmälda brott ⁷ *

Tabell 1. Sammanfattade resultat av olycks- och brottsstatistik för Sävsjö kommun. För fördjupad information se respektive analys. Antal anmälda brott redovisas som femårsmedelvärden.

*Tillräckliga data finns inte för att analysera kostnader.

10 Se respektive analys

11 Se respektive analys

12 Kvalitativ bedömning av frekvensens trend gjord av författaren baserad på diagramen i respektive analys.

13 Röd innebär att olycks- eller brottsfrekvensen är över 10 procent högre än riksgenomsnittet. Gul innebär upp till 10 procent högre frekvens än riksgenomsnittet och grön anger att frekvensen är lägre än riksgenomsnittet.

Fallolyckor

Fallolyckor är den olyckstyp som är både mest frekvent och orsakar flest dödsfall i Sverige. Hur många fallolyckor som sker per år går inte att uppskatta då alla inte medför kontakt med vård eller annan myndighet och därför inte registreras i någon form. 2013 omkom 1662 personer till följd av en fallolycka, 70 000 slutenvårdades och 270 000 behövde uppsöka akutsjukvård i Sverige.¹⁴

I Sävsjö har antalet fallolyckor ökat något de senaste åren, men där risken för att drabbas har minskat sedan första halvan av 2000 talet, se diagram 2. Under åren 2011 till 2013 slutenvårdades i snitt 97 personer per år till följd av fallolycka. I Sävsjö kommun är risken för att råka ut för en fallolycka som leder till slutenvård ca 15 procent högre än riksgenomsnittet.¹⁵ Sävsjö kommun har ca 3 % fler i åldergruppen 65 + i jämförelse med riket. Därför kan inte åldersdemografik ensamt förklara den ökade risken för fallolyckor¹⁶.

MSB beräknade samhällets kostnader för fallolyckor till 24,6 miljarder kronor år 2012 varav 12 procent bekostas av kommunen.¹⁷ Om vi antar att antalet fallolyckor i Sveriges kommuner följer fördelningen av antalet slutenvårdade till följd av fallolycka i respektive kommun uppgår de samhällskostnader som uppstår till följd av olyckorna i Sävsjö kommun till drygt 30 miljoner kronor varav kommunens kostnader blir cirka 4 miljoner.

Diagram 2: Antal slutenvårdade till följd av fallolyckor per 100 000 invånare.

Källa: Socialstyrelsen, patientregistret (W00-W19), 2015.

Siffrorna är treårsmedelvärden som inkluderar de två föregående åren.¹⁸

14 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Fallolyckor: Statistik och analys. Karlstad, 2012.

15 Socialstyrelsen. Utdrag från patientregistret (Antal personer som slutenvårdats efter fallolycka W00-W19) treårsmedelvärde för 2011-2013.

16 Region Jönköpings län, Faktablad Sävsjö kommun, 2014.

17 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Samhällets kostnader för olyckor. Karlstad, 2011.

18 Socialstyrelsen. Utdrag från patientregistret (Antal personer som slutenvårdats efter fallolycka W00-W19) treårsmedelvärden.

0 200 400 600 800 1000 1200

Anta per 100 000 invånare

Slutenvårdade till följd av fallolyckor

Sävsjö Riket

Suicid

I Sävsjö kommun har det sedan 2009 skett en ökning av antalet slutenvårdade på grund av

självdestruktiva handlingar och det förekommer nu nästan dubbelt så ofta som jämförelsetalet för hela Sverige, se diagram 3. Under de senaste fem åren har i snitt 14 personer slutenvårdats och sju personer dött till följd av suicid eller försök till suicid i Sävsjö kommun.

Suicidförsök är cirka tio gånger vanligare än fullbordade suicid. Antalet som har suicidtankar är ännu vanligare. För varje fullbordat suicid kan man räkna med att det är tio gånger så många försökt ta sitt liv och hundra gånger så många personer som har suicidstankar^.19

I 2001 års penningvärde beräknades en fullbordad suicid kosta samhället ca 1,8 miljoner kronor och ett försök till suicid ca 0,5 miljoner kronor.²⁰ Det innebär att de suicider och försök till suicid som sker i kommunen kostar samhället ca 20 miljoner kronor. Det finns tyvärr inga bra källor på hur stor andel av denna kostnad för vilken kommunen är direkt kostnadsbärare.

Diagram 3: Antal slutenvårdade och omkomna till följd av självdestruktiv handling eller oklar händelse per 100 000 invånare.

Källa: Socialstyrelsen, patientregistret (X60-X84, Y10-Y34), 2015.

Siffrorna är treårsmedelvärden som inkluderar de två föregående åren Generaliseringar till

suicidförsök i allmänhet bör därför göras med försiktighet då inte alla försök leder till slutenvård.

19 SPES. Om självmord. 2014. http://spes.se/?page_id=151 (hämtad 2015-04-02)

20 Räddningsverket, Suicid och samhällsekonomiska kostnader. Karlstad, 2004.

0 50 100 150 200 250

Antal per 100 000 invånare

Slutenvårdade och omkomna till följd av suicid eller försök till suicid

Sävsjö Riket

Trafikolyckor

2013 rapporterade polisen nästan 15 000 trafikolyckor i Sverige. I dessa olyckor omkom 260 personer, ca 2700 skadades svårt och ca 17 500 skadades lindrigt. Den nationella trenden visar både på minskat antal olyckor och omkomna i trafiken. ²¹

Under 2011-2014 inträffade det i snitt 38 olyckor per år i Sävsjö kommun som ledde till att i snitt 15 personer behövde slutenvårdas. Totalt omkom 1 person.²²²³²⁴ Risken för att råka ut för en trafikolycka är svagt minskande och följer riksgenomsnittet, se diagram 4.

Samhällets kostnader för trafikolyckor beräknades till nästan 21 miljarder kronor år 2011 varav kommunerna är direkta kostnadsbärare för cirka 8 procent.²⁵ . Om vi antar att

kostnadsfördelningen i grova drag följer fördelningen av slutenvårdade till följd av trafikolyckor orsakar olyckorna i kommunen samhällskostnader kring 30 miljoner kronor. De direkta

kostnaderna för Sävsjö kommun blir då 2,5 miljoner kronor.

Diagram 4: Antal polisrapporterade vägtrafikolyckor per 100 000 invånare.

Källa: Transportstyrelsen, STRADA 2015 och Trafikanalys, 2014.

Siffrorna är treårsmedelvärden som inkluderar de två föregående åren.²⁶

21 Trafikanalys 2014:8. Vägtrafikskador 2013. Stockholm, 2014.

22 Transportstyrelsen. Utdrag från STRADA. Antal polis och sjukvårdsrapporterade olyckor.

23 Transportstyrelsen. Utdrag från STRADA. Antal omkomna i polis- och sjukvårdsrapporterade olyckor

24 Socialstyrelsen. Socialstyrelsens statistikdatabas, urval: vägtransportolycka, antal personer vårdade i slutenvårdad, treårsmedelvärde 2011-2013.

25 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Samhällets kostnader för olyckor. Karlstad, 2011.

26 Trafikanalys årliga sammanställningar av polisrapporterade olyckor i STRADA (riket). Antal polisrapporterade olyckor från STRADA (kommunerna). Innefattar inte sjukvårdsrapporterade olyckor.

0 50 100 150 200 250

Antal per 100 000 invånare

Vägtrafikolyckor

Sävsjö Riket

Bränder

I Sävsjö gjorde räddningstjänsten 15 utryckningar till utvecklade bränder i byggnader där det brann vid räddningstjänstens ankomst under 2014.²⁷ Detta var det största antalet under de senaste tio åren. Då motsvarande siffra 2013 var sju insatser är det svårt att säga något om trenden, men det har pendlat mellan 7-15 insatser under hela 2000talet, se diagram 5. Medelvärdet för de senaste fem åren är tio insatser per år. Det långtgående förebyggande arbetet som sker både lokal och nationell nivå märks tydligt på antalet omkomna. Det är mycket ovanligt med dödsbränder och antalet omkomna i samband med bränder i byggnader är färre än en person per år.

Däremot orsakar bränder stora konsekvenser för samhället och individer i form av

egendomsskador och förlust av andra ekonomiska värden. 2011 beräknades samhällets kostnader för bränder uppgår till närmare sex miljarder kronor varav drygt fyra miljarder var

egendomsskador. Det finns inget bra underlag för att bedöma hur stor del av denna kostnad som bärs av kommunerna. Om vi antar att samhällets kostnader i grova drag följer fördelningen av utvecklade bränder i byggnader i kommunen orsakar bränderna i Sävsjö kommun

samhällskostnader kring tio miljoner kronor i 2005 års penningvärde för vilken den absolut största kostnadsbäraren är näringslivet. ²⁸ Siffrorna är treårsmedelvärden som inkluderar de två föregående åren

Diagram 5: Antal bränder i byggnad dit räddningstjänst larmats och det brinner vid ankomst per 100 000 invånare.

Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), IDA 2015.

Sifforna är treårsmedelvärden som inkluderar de två föregående åren. ²⁹

27 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, IDA. Fridyk. 2015-04-07.

28 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Samhällets kostnader för olyckor. Karlstad, 2011.

29 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, IDA. Fridyk. 2015-04-07.

0 20 40 60 80 100 120 140

Antal per 100 000 invånare

Utvecklade bränder i byggnad

Sävsjö Riket

Förgiftningsolyckor

Under 2013 omkom 966 personer till följd av förgiftning i Sverige och cirka 10 000 personer slutenvårdades. Antalet omkomna i oavsiktliga förgiftningar, det vill säga förgiftningsolyckor, stod för ungefär hälften av dödsfallen. Resterande förgiftningar med dödlig utgång utgörs av suicid eller förgiftningar med oklart uppsåt. Båda dessa kategorier är, sett till antalet dödsfall, ungefär lika stora. Antalet omkomna i förgiftningsolyckor ökar kraftigt och orsakar nu fler dödsfall än vad som omkommer i trafiken. Antalet suicid och dödsfall med oklart uppsåt till följd av förgiftning har däremot varit relativt oförändrade under 2000-talet.

Nationellt är nästan fyra av fem omkomna i förgiftningsolyckor män i åldern 20 till 60 år. De vanligaste förgiftningssubstanserna är narkotiska preparat, alkohol eller psykotropiska läkemedel.

Bland de slutenvårdade är istället kvinnor överrepresenterade, särskilt i unga vuxna, och de vanligaste substanserna är även här de som nämnts ovan. Överdosering vid bruk och missbruk eller blandmissbruk är de vanligaste orsakerna till att olyckorna. Bland barn är förgiftningsolyckor relativt ovanligt och om det väl sker handlar det ofta om att de fått i sig mediciner,

petroleumprodukter eller rengöringsmedel vid ett oövervakat ögonblick.

Under perioden 2011-2013 slutenvårdades i snitt fyra personer per år och en omkom i Sävsjö kommun. För att jämföra med riket innebär det 46 omkomna eller slutenvårdade per 100 000 invånare per år. I riket är motsvarande siffra cirka 25 omkomna eller slutenvårdade per 100 000 och år.³⁰³¹

Diagram 6: Antal omkomna och slutenvårdade i förgiftningsolyckor per 100 000 invånare.

Källa: Socialstyrelsen, dödsorsaks- och patientregistret (X40-X49), 2015.

30 Socialstyrelsen. Utdrag från Dödsorsaks- och Patientregistret (X40-X49)

31 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Förgiftningar: en översikt, Karlstad, 2014.

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Antal per 100 000 invånare

Slutenvårdade och omkomna i förgiftningsolyckor

Sävsjö Treårs medel värde