Är de värden som ska skyddas utifrån de mål som riksdagen och regeringen formulerat49. Dessa är:
Människors liv och hälsa. Fysisk och psykisk hälsa hos dem som drabbas direkt eller indirekt av en händelse. Omfattar alla människor som har Sverige som hemvist eller
uppehåller sig i Sverige eller är svenska medborgare och uppehåller sig utomlands. Människor i andra
länder som inte är svenska medborgare eller som inte har Sverige som hemvist omfattas i vissa fall.
Samhällets funktionalitet. Funktionalitet och kontinuitet i det som direkt eller indirekt starkt påverkar samhällsviktig verksamhet och därmed får konsekvenser för människor, företag och andra organisationer.
Demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. Människors tilltro till demokratin och rättsstaten samt förtroende för samhällets institutioner och det politiska beslutsfattandet, ledningsförmåga på olika nivåer, avsaknad av korruption och rättsövergrepp.
Miljö och ekonomiska värden. Miljön i form av mark, vatten och fysisk miljö, biologisk mångfald, värdefulla natur- och kulturmiljöer samt annat kulturarv i form av fast och lös egendom. Ekonomiska värden i form av privat och offentlig lös och fast egendom samt värdet av produktion av varor och tjänster.
Nationell suveränitet. Kontroll över nationens territorium och över de politiska beslutsprocesserna i landet samt säkrande av nationens försörjning med förnödenheter.
Nationell suveränitet kan ses som en förutsättning för att kunna värna övriga värden.
Värdena som ska skyddas är i grunden likvärdiga och utgångspunkten är därför att de inte ska viktas sinsemellan. Beroende på sammanhanget – under vilka omständigheter de utmanas – kommer de dock att behöva prioriteras på olika sätt.
Sårbarhet
Betecknar hur mycket och hur allvarligt samhället eller delar av samhället påverkas av en händelse. De konsekvenser som en aktör eller samhället – trots en viss förmåga – inte lyckas förutse, hantera, motstå och återhämta sig från anger graden av sårbarhet. 50
Säkerhet
Säkerhet är kopplat till samhällets ansvar för sina medborgare, att man som individ inte drabbas av olyckor, skador, våld eller att egendom förstörs eller stjäls. Ökad säkerhet för samhället
48 SFS 2006:544. Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Stockholm: Justitiedepartementet.
49 Myndigheten för samhälsskydd och beredskap. Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. Enheten för samverkan och ledning, 2014.
50 Föreskrift. 2015:5. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser. Stockholm: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
innebär ökad säkerhet för individen.51
Med säkerhet här avses resultatet av åtgärder som minskar sannolikheten och som minimierar konsekvenserna för att oönskade händelser ska inträffa. Användning av bilbälte och cykelhjälm är exempel på åtgärder som kan minimerar skador vid en olycka.
Trygghet
Trygghet bygger på att en människa förfogar över vissa resurser och känner sig övertygad om tilltron till dessa resurser. Det som skapar trygghet är tanken om att resurserna finns och att man kan kontrollera dem. Allt som medför en förlust av resursen eller kontroll över den stör
individens förtroende till sin omvärld och därför även trygghetskänslan.52
Det finns individuella skillnader i hur människor upplever och kan skapa trygghet. Exempelvis finns det stora skillnader hur trygg man känner sig beroende på kön och ålder.
I detta sammanhang ses trygghet ur ett livskvalitéts perspektiv. Det är ett brett grepp som innefattar allt från fallolyckor, suicid, folkhälsa och brottslighet.
51 http://www.sakerhetspolitik.se/Sakerhetspolitik/Vad-ar-sakerhet/, 2015-03-24
52Sveriges kommuner och landsting. Trygghet, säkerhet, oro eller risk. Marie Torstensson Levander, 2007
Referenser
Brottsförebyggande rådet. Konsten att läsa statistik om brottslighet, Rapport 2006:1.
Brottsförebyggande rådet. Sveriges officiella statistik. 2015. http://www.bra.se/bra/brott-och-statistik/statistik.html (hämtad 2015-04-29).
Föreskrift. 2015:5. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser. Stockholm: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Länsstyrelsen Jönköpings län. Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2014. Jönköping:
2014.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Sveriges kommuner och landsting.
Överenskommelse om kommunernas krisberedskap- precisering av mål och ersättning för uppgifter i LEH.
Stockholm: 2012.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. En sammanfattning av skriften: Faller en- faller då alla?
En slutredovisning från KBM:s arbete med samhällskritiska beroenden, 2009.
Myndigheten för samhälsskydd och beredskap. Vägledning för samhällsviktig verksamhet: Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid. Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete, Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet. 2014.
Myndigheten för samhälsskydd och beredskap. Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. Enheten för samverkan och ledning, 2014.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Publikation 340. Samhällets kostnader för olyckor.
2011.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Publikation 752. Fallolyckor: Statistik och analys.
2014.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, databas IDA - Indikationer, Data och Analys för skydd mot olyckor. http://ida.msb.se (hämtad 2014-04-07)
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Säkerhetspolitik.se:
http://www.sakerhetspolitik.se/Sakerhetspolitik/Vad-ar-sakerhet/ (hämtad 2015-03-24)
Pollack, Ester. En studie i medier och brott. Doktorsavhandling. Stockholms universitet, 2001.
Räddningsverket, Suicid och samhällsekonomiska kostnader. Karlstad, 2004.
Sarnecki, Jerzy. Introduktion till kriminologi. Studentlitteratur, 2009.
Schyllander, Jan; Utredare, Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap. Fallolyckor, föreläsning 2014-03-26.
SFS 2003:778. Lag skydd mot olyckor. Stockholm: Justitiedepartementet.
SFS 2006:544. Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Stockholm: Justitiedepartementet.
Sveriges kommuner och landsting. Trygghet, säkerhet, oro eller risk: Begreppsdefinitioner och mått.
Stockholm, 2007.
Socialstyrelsen, dödsorsaksregistret. Utdrag avseende antal dödsfall till följd av suicid (ICD10:
X60-X84, Y10-Y34). 2015-02-19
Socialstyrelsen, patientregistret. Utdrag avseende antal personer som slutenvårdats efter fallolycka (ICD10: W00-W19). 2015-02-19
Socialstyrelsen, patientregistret. Utdrag avseende antal personer som slutenvårdats till följd av försök till suicid (ICD10: X60-X84, Y10-Y34). 2015-02-19
Socialstyrelsen, statistikdatabas. Vägtrafikolyckor (V00-V89).
http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/dodsorsaker (Hämtad 2015-05-04)
SPES. Om självmord. 2014. http://spes.se/?page_id=151 (Hämtad 2015-04-02)
Stockholm stad. Trygghets- och säkerhetsprogram för Stockholms stad 2013-2016. Stockholms, 2013.
Sveriges Kommuner och Landsting. Öppna jämförelser: Trygghet och säkerhet 2014. Stockholm, 2014.
Sävsjö kommun. Händelserapport, rapporturval. 2015-05-04.
Trafikanalys 2014:8. Vägtrafikskador 2013. Stockholm, 2014.
Transportstyrelsen, STRADA. Utdrag avseende antalet polisrapporterade olyckor. 2015-03-30 Transportstyrelsen, STRADA. Utdrag avseende antalet omkomna i polis- och
sjukvårdsrapporterade olyckor. 2015-03-30