KTH Kungliga Tekniska Högskolan KTH Industriell Teknik och Management Examensarbete inom Hållbar Energiteknik
Stockholm, Sweden 2019
Avtal för ökad energieffektivisering mellan fastighetsägare och hyresgäst
För en ökad andel hållbara livsmedelsbutiker
Josefine Hagdahl
Master of Science Thesis ITM-EX 2019:433
Agreement for increased energy efficiency between property owners and tenants For an increased share of sustainable grocery stores
Josefine Hagdahl
Approved
2019-06-13
Examiner
Joachim Claesson
Supervisor
Joachim Claesson
Commissioner
Society of Energy and Environmental Technology
Contact person
Harry Swartz
Abstract
Every day, climate change with increasing greenhouse gases becomes a bigger and bigger problem due to a growing population, urbanization and higher living standards, where the energy sector is the biggest cause of the emission problems. Housing and service correspond to one- third of Sweden's carbon dioxide emissions and one-third of Sweden's total final energy use, and a reduced climate impact and reduced energy use are required, not least from buildings that represent such a large part of the problem. For properties containing a grocery store, an installation of heat recovery from the cooling system can be a way to utilize energy that is already available to thereby reduce the building's energy use and climate impact.
This project aims to investigate both the advantages and problems of heat recovery when a property owner takes advantage of a food store's condenser heat. The work focuses on analyzing administrative issues such as distribution of responsibilities, costs and clarifications in the rental agreements.
The report presents a literature study containing information on Sweden's and EU's environmental requirements, existing requirements for the rental agreement and a description of the technology behind heat recovery. In addition, interviews were conducted with both property owners and grocery retails in order to get their opinion on the advantages and problems of heat recovery. The property owners contacted during the study were Castellum, Humlegården Fastigheter, AMF Fastigheter, Vasakronan, Skandia Fastigheter and Atrium Ljungberg.
Furthermore, the retail companies ICA, Coop Butiker och Stormarknader and Hemköp were contacted.
The results of the interviews indicate that the rental agreements often doesn’t contain enough information about the division of responsibilities, cost distribution and operating conditions. This leads to communication deficiencies that are often due to lack of knowledge and further, to
operational problems where neither the cooling system nor the heat recovery is utilized to the maximum. In addition, there is no financial incentive for property owners to invest in energy- efficient installations such as heat recovery, as the majority of tenants pay for electricity, water and heating costs themselves. There are also different opinions on administrative issues such as contract length, compensation, cost distributions and which information that should be included in the rental agreement between the various companies that have been contacted. Despite the problems that have been located, the majority of the property owners and the grocery retails still have a positive contribution to installing heat recovery, especially for environmental reasons.
The study shows that a clarifying rental agreement would make it easier for both parts, since the division of responsibility becomes clearer and the risk of poorly managed systems decreases.
Since all companies thinks different to different types of issues, a standard contract cannot be developed, but the most common problems have been located. With the help of this information, this study was able to present the information that the two parts need to discuss and involve in the rental agreement if heat recovery is installed.
Examensarbete ITM-EX 2019:433
Avtal för ökad energieffektivisering mellan fastighetsägare och hyresgäst
För en ökad andel hållbara livsmedelsbutiker
Josefine Hagdahl
Godkänt
2019-06-13
Examinator
Joachim Claesson
Handledare
Joachim Claesson
Uppdragsgivare
Energi- & Miljötekniska Föreningen
Kontaktperson
Harry Swartz
Sammanfattning
Varje dag blir klimatförändringarna med ökande växthusgaser ett större och större problem på grund av en växande population, urbanisering och högre levnadsstandarder, där energisektorn är den största orsaken till utsläppsproblemen. Bostäder och service motsvarar en tredjedel av Sveriges koldioxidutsläpp och en tredjedel av Sveriges totala slutgiltiga energianvändning och det krävs en minskad klimatpåverkan och en minskad energianvändning, inte minst från byggnader som utgör en så stor del av problematiken. För fastigheter innehållandes en livsmedelsbutik kan en installation av värmeåtervinning från kylsystemet vara ett sätt att utnyttja energi som redan finns tillgänglig för att på så vis minska byggnadens energianvändning och klimatpåverkan.
Det här projektet syftar till att undersöka både fördelar och problematik kring värmeåtervinning då en fastighetsägare drar nytta av en livsmedelsbutiks kondensorvärme. Arbetet fokuserar kring att analysera administrativa frågor så som ansvarsfördelningar, kostnadsfördelningar och förtydliganden i hyresavtalet.
I rapporten redovisas en litteraturstudie innehållandes information om Sveriges och EU:s miljökrav, befintliga krav på hyresavtal samt en beskrivning av tekniken bakom värmeåtervinning.
Vidare genomfördes intervjuer med både fastighetsägare och detaljhandelsföretag för att få deras åsikt om fördelar och problematik med värmeåtervinning. De fastighetsägare som kontaktades var Castellum, Humlegården Fastigheter, AMF Fastigheter, Vasakronan, Skandia Fastigheter och Atrium Ljungberg. Vidare kontaktades detaljhandelsföretagen ICA, Coop Butiker och Stormarknader samt Hemköp.
Resultatet från intervjuerna visar att hyresavtalen ofta inte innehåller tillräckligt med information kring ansvarsfördelning, kostnadsfördelning och driftförhållanden. Det leder till kommunikationsbrister som ofta beror på okunskap och i sin tur till driftproblem som innebär att varken kylsystemet eller värmeåtervinningen utnyttjas maximalt. Dessutom saknas ekonomiskt incitament för fastighetsägare att investera i energieffektiviserande installationer så som
värmeåtervinning, då majoriteten av hyresgästerna har kallhyra. Det råder också skilda meningar kring administrativa frågor som avtalslängd, kompensation, kostnadsfördelningar samt vad som ska inkluderas i hyresavtalet och inte mellan de olika företagen som kontaktats. Trots problematiken som lokaliserats ställer majoriteten av fastighetsägarna och detaljhandelsföretagen ändå sig positivt till att installera värmeåtervinning, framförallt av miljömässiga skäl.
Studien visar att ett förtydligande hyresavtal skulle underlätta för båda parter, då ansvarsfördelningen blir tydligare och risken för dåligt driftade system minskar. Då alla företagen ställer sig olika till olika typer av frågor kan inte ett standardavtal tas fram, däremot har de vanligaste problemen lokaliserats. Med hjälp av den informationen kunde denna studie presentera den information som parterna behöver diskutera samt involvera i hyresavtalet vid en installation av värmeåtervinning.
Nomenklatur
EPBD – EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda
BBR, avsnitt 9 Energihushållning – Boverkets byggregler, föreskrifter och allmänna råd BED – Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklaration för byggnader,
BEN – Boverkets föreskrifter och allmänna råd om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår
PBL – Plan och Bygglagen KPI - Konsumentprisindex
Spillvärme/Överskottsvärme – Kondensorvärme från kylsystemet
COP – Coefficient of performance, anger en värmepumps/kylmaskins verkningsgrad i form av en värmefaktor/kylfaktor
CO2ekv – Koldioxidekvivalent, ett mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att olika sådana gaser har olika förmåga att bidra till växthuseffekten och den globala uppvärmningen Kallhyra – En hyra där driftkostnader inte är inräknade. Kostnader för el, värme och vatten tillkommer
Varmhyra – En hyra där driftkostnaderna är inräknade CBS – Coops Butiker & Stormarknader
EPC – Energy Performance Contracting
Innehållsförteckning
1 Introduktion ... 1
1.1 Syfte och Mål ... 2
1.2 Frågeställningar ... 2
1.3 Tillvägagångssätt ... 2
2 Miljöfrågan Idag ... 3
2.1 Globala Hållbarhetsmålen ... 3
2.2 Sveriges Miljömål ... 4
2.3 Vilka Gör Vad? ... 4
2.3.1 Sveriges Riksdag och Regering ... 4
2.3.2 Miljömålsrådet ... 5
2.3.3 Länsstyrelserna och Skogsstyrelsen ... 6
2.4 Boverket ... 6
2.4.1 BBR ... 6
2.4.2 BED ... 7
2.4.3 BEN ... 7
2.5 Boverkets Krav på Byggnader ... 7
2.5.1 Primärenergitalet ... 7
3 Hyresavtal ... 9
3.1 Skyldigheter ... 9
3.1.1 Hyresvärdens Skyldigheter ... 9
3.1.2 Hyresgästens Skyldigheter ... 9
3.2 Kontraktsskrivning ... 9
3.2.1 Underhållsansvar ... 9
3.2.2 Hyra och Hyrestillägg ... 10
3.2.3 Återställande vid Avflyttning ... 10
3.2.4 Störningar och Brister ... 10
3.2.5 Tvingande Bestämmelser i Hyreslagen ... 11
3.3 Gröna Avtal ... 11
3.4 Energy Performance Contracting (EPC) ... 12
4 Tekniken ... 13
4.1 Kylsystemets Uppbyggnad och Funktion ... 13
4.1.1 Indirekt och Direkt system ... 14
4.2 Värmeåtervinning från Kylsystem ... 14
4.2.1 Temperaturnivåer ... 15
4.2.2 Utomhustemperaturer ... Fel! Bokmärket är inte definierat. 4.2.3 Tekniken ... 16
4.3 Användning av Värmeåtervinning ... 16
5 Metod ... 18
5.1 Intervjuer ... 18
5.2 Avgränsningar ... 19
6 Resultat ... 20
6.1 Fastighetsägare ... 20
6.1.1 Castellum ... 20
6.1.2 AMF Fastigheter ... 21
6.1.3 Skandia Fastigheter ... 21
6.1.4 Atrium Ljungberg ... 22
6.1.5 Vasakronan ... 22
6.2 Detaljhandelsföretag ... 23
6.2.1 ICA ... 23
6.2.2 Coop Butiker & Stormarknader (CBS) ... 26
6.2.3 Hemköp ... 27
7 Diskussion ... 29
7.1 Boverkets Krav på Byggnader ... 29
7.2 Installera Värmeåtervinning ... 29
7.2.1 Energy Performance Contracting (EPC) ... 30
7.2.2 Värmeåtervinning som primär energikälla ... 30
7.3 Kompensation ... 31
7.4 Installations- och Servicekostnader ... 32
7.5 Hyresavtalet ... 32
7.5.1 Förtydliganden i Hyresavtalet ... 33
7.5.2 Avtalslängd ... 34
8 Slutsats ... 35
9 Framtida Arbete ... 37
Figurförteckning
FIGUR 1:SCHEMATISK BILD PÅ ETT KYLSYSTEM ... 13 FIGUR 2:SCHEMATISK BILD AV ETT FULLSTÄNDIGT INDIREKT KYLSYSTEM (VÄNSTER)
OCH ETT DELVIS INDIREKT KYLSYSTEM (HÖGER) ... 14 FIGUR 3: H-LOG(P)-DIAGRAM SOM VISAR SKILLNADEN I KOMPRESSIONSARBETE NÄR
ETT SYSTEM ARBETAR MED OCH UTAN FÖRHÖJD KONDENSERING ... 15
Tabellförteckning
TABELL 1:KRAV PÅ PRIMÄRENERGITAL OCH INSTALLERAD ELEFFEKT FÖR UPPVÄRMNING ... 8
1 1 Introduktion
En hållbar utveckling är en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillgodose sina behov. Så definieras begreppet hållbar utveckling enligt Brundtlandkommissionen 1988. (Fegler & Unemo, 2000) Begreppet associeras idag mest med miljöfrågor, men hade från början en bredare definition. Hållbar utveckling har tre dimensioner – ekologisk, ekonomiskt och social – där den ekologiska dimensionen handlar om att bevara den biologiska mångfalden, hushålla med naturresurser, skydda natur- och kulturmiljöer samt värna om människans hälsa. För att utveckla och förbättra den ekologiska hållbarheten har ett antal miljökvalitetsmål beslutats av EU, FN och Sveriges riksdag.
(Naturvårdsverket, 2005) Det här projektet inriktar sig till miljökvalitetsmål gällande byggnader.
Bostäder och service motsvarar idag en tredjedel av Sveriges totala slutgiltiga energianvändning, närmare bestämt 35%, och en nästan lika stor andel av CO2-utsläppen inom EU. En minskad energianvändning och en energitillförsel med minimal påverkan på miljön inom sektorn krävs för att klara miljökvalitetsmålen. (Henning, 2018) Det krävs effektivare sätt att bygga och förvalta, även i befintliga byggnader som utgör mer än 95% av byggbeståndet krävs det nya grepp för att reducera energibehovet. Livslängden på en byggnad varierar mellan 50-100 år vilket innebär att nya byggnader påverkar energianvändning under en lång tid framöver. EU har därför satt upp målet att samtliga nya byggnader år 2020 ska vara ”näranollenergibyggnader”, vilket innebär byggnader med hög energiprestanda. Det innebär också att till stor del minska behovet av energi för uppvärmning och kylning till kostnadsoptimala nivåer innan val av energiförsörjningssystem görs.
Idag bidrar värme och kyla i byggnader till 27% av EU:s utsläpp av koldioxid. För att minska både koldioxidutsläppen och energianvändningen för värme och kyla i byggnader har Sverige satt upp miljökvalitetsmålet ”God bebyggd miljö”. Målet innebär att energianvändningen per uppvärmd areaenhet i byggnader ska minska med 20% till år 2020 och 50% till år 2050 jämfört med energianvändningen 1995. Energianvändningen hade 2015 minskat med cirka 14% och det behövs göras mer för att minska energianvändningen ytterligare. (Naturvårdsverket, 2018) Trots att det finns ekonomiskt lönsamma energibesparande åtgärder så genomförs bara en andel av dessa. Ofta får energibesparande åtgärder vägas mot investeringar som utvecklar affärsverksamheten och energieffektiviserande installationer prioriteras då ofta bort. Dessutom innebär energieffektiviserande åtgärder ofta stora investeringskostnader för den enskilde fastighetsägaren. (Statens Energimyndighet, 2011) (Åslund, 2018)
Alla typer av byggnader så som bostäder, kontor och industrier har alla olika värme- och kylbehov som skulle kunna delas mellan byggnaderna när det finns över- och underskott för att på så sätt få både effektivare och enklare termiska nät. Tekniken grundar sig i att balansera varma och kalla sidan på kylmaskiner och värmepumpar mot varandra för att balansera byggnaders värme- och kylbehov. Installationen ser till att överskottsvärmen och överskottskylan i byggnaden utnyttjas maximalt och innebär även att behovet av fjärrvärme och fjärrkyla i byggnaden minskas markant, även om det fortfarande kan vara nödvändigt att ha installerat för att täcka toppar.
Teoretiskt och tekniskt sett finns det med andra ord metoder för att tillvarata energiöverskott, men ofta uppstår administrativa problem mellan fastighetsägare och hyresgäster som komplicerar dessa typer av installationer. Det är därför viktigt att dels se över och försöka effektivisera
2
energisamordningen mellan hyresgäster och fastighetsägare, men också sprida kunskapen angående tekniken och den ekonomiska lönsamhet den kan bidra till för att på så sätt öka satsningen på energieffektiva ombyggnationer i byggnader. (Åslund, 2018)
1.1 Syfte och Mål
Det här projektet syftar till att studera möjligheterna till att öka antalet överenskommelser mellan hyresgäster och fastighetsägare i samhället där ett utbyte av överskottsvärme från livsmedelsbutiker kan utnyttjas. Många tekniker är idag väl medvetna om att mycket energi kan sparas med den typen av utbyte, men förstår inte de administrativa utmaningarna som uppstår mellan hyresgäster och fastighetsägare som det medför. Samtidigt förstår inte hyresgäster och fastighetsägare den miljömässiga, sociala och ekonomiska vinning de skulle kunna få ut av ett utbyte. Målet med det här projektet är att minska den klyftan, hitta lösningar på de administrativa utmaningarna samt studera fördelarna som fastighetsägare och hyresgäster får genom att ha ett värmeåtervinningssystem.
1.2 Frågeställningar
Huvudfrågan som detta projekt syftar till att besvara är
Vilka lösningar finns på de utmaningarna och problem som skulle kunna leda till att överskottsvärme från kylsystem utnyttjas i större utsträckning i dagens samhälle?
För att kunna besvara projektets huvudfråga har fem underfrågor tagits fram. Dessa är 1. Vilka energikrav finns idag på fastigheter från EU och statens lagstiftningar?
2. Varför är det viktigt för fastigheter att minska energiförbrukningen?
3. Hur ser dagens hyresavtal mellan fastighetsägare och hyresgäster ut?
4. Vad är de största utmaningarna som uppstår för båda parter när frågan om ett energiutbyte kommer upp, sett ur administrativa, ekonomiska och miljömässiga perspektiv?
5. Vad är de största fördelarna för både hyresgäster och fastighetsägare när frågan om ett energiutbyte kommer upp, sett ur ekonomiska, sociala och miljömässiga perspektiv?
1.3 Tillvägagångssätt
Projektets tillvägagångssätt och olika delar presenteras nedan i kronologisk ordning.
1. En litteraturstudie genomfördes för att få en bakgrund till projektet samt besvara frågorna 1-3 i projektets frågeställningar. I litteraturstudien studerades befintliga EU-lagar, svensk lagstiftning gällande energikrav samt så genomfördes en analys av hyresavtal mellan hyresgäster och hyresvärdar i Sverige. Utöver detta studerades även tekniken bakom kylsystem samt värmeåtervinning från kylsystem.
2. Sex fastighetsägare och tre hyresgäster kontaktades för få svar på hur vanligt det är att ha värmeåtervinning installerat. Frågor kring hur ansvarsfördelningen ser ut mellan hyresgästen och fastighetsägare, vad som finns specificerat i hyresavtalet samt de största för- och nackdelarna med att installera värmeåtervinning ställdes.
3. Resultatet från intervjuerna analyserades för att hitta gemensamma nämnare mellan de olika företagen och på så sätt hitta de största problemen som uppstår när värmeåtervinning finns installerat och dess lösningar.
3 2 Miljöfrågan Idag
Syftet med detta avsnitt var dels att ta reda på vad miljömålen både globalt och lokalt innefattade, hur de följs upp, samt även få en insikt i den svenska lagstiftningen gällande miljöfrågor i byggnader.
2.1 Globala Hållbarhetsmålen
I september 2015 beslutade FN:s generalförsamling om ett antal globala hållbarhetsmål som sammanfattas i Agenda 2030 med syfte att uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld. Agenda 2030 bygger på 17 globala mål och 169 delmål för hållbar utveckling. (Sveriges Miljömål) De 17 mål som Agenda 2030 innefattar är att
1. Avskaffa fattigdom i alla dess former överallt
2. Avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad nutrition samt främja ett hållbart jordbruk
3. Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar
4. Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla
5. Uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt
6. Säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla
7. Säkerställa tillgång till ekonomisk överkomligt, tillförlitligt, hållbar och modern energi för alla
8. Verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla
9. Bygga motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering samt främja innovation
10. Minska ojämlikheten inom och mellan länder
11. Göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara 12. Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster
13. Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringar och dess konsekvenser 14. Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt för en hållbar
utveckling
15. Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald
16. Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, tillhandahålla tillgång till rättvisa för alla samt bygga upp effektiva och inkluderande institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer
17. Stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling (Regeringskansliet)
4 2.2 Sveriges Miljömål
För att Sverige ska kunna genomföra agenda 2030 har ett miljömålssystem tagits fram.
Miljömålssystemet består i grund och botten av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål samt 17 etappmål som tillsammans inkluderar de globala hållbarhetsmålen. Generationsmålet är det övergripande målet som syftar till att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.
För att konkretisera generationsmålet har de 16 miljömålen och 17 etappmålen tagits fram.
Miljömålen har följts upp mot årtalet 2020, men kommer att fortsätta även efter för att följa upp alla mål som inte avslutats. Miljömålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. De 16 miljömålen är (Sveriges Miljömål) (Sveriges miljömål) (Sveriges miljömål)
1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft
3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö
5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning
8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av kvalitet
10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker
12. Levande skogar
13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv 2.3 Vilka Gör Vad?
Dagens miljöutmaningar är till stor del gränsöverskridande mellan länder och det krävs därför att länder jobbar tillsammans utanför gränserna för att nå miljömålen. Det innebär också att alla måste ta ett gemensamt ansvar både inom och utanför Sverige. De svenska miljöreglerna är till stor del utvecklade utifrån EU som i sin tur arbetar med de flesta globala miljökonventionerna.
Nedan följer en beskrivning av hur det internationella samarbetet involveras i det svenska miljöarbetet samt hur Sverige arbetar för att nå miljömålen. (Sveriges Miljömål)
2.3.1 Sveriges Riksdag och Regering
Det är riksdagen som fastställer miljömålen och därefter regeringen som har det övergripande ansvaret för miljömålen. Det är miljöministern inom regeringen tillsammans med Miljö- och energidepartementet som tillsammans ansvarar för miljömålsfrågorna. För att riksdagen ska ha en grund att stå på när miljömål fastställs arbetar miljömålsberedningen med att ge råd om hur generationsmålet och miljömålen kan nås på ett kostnadseffektivt sätt ur ett samhällsekonomiskt
5
perspektiv. Miljömålsberedningen utgår mycket från de miljökrav som EU och andra globala miljökonventioner så som FN uträttat när de lägger fram sina förslag. (Sveriges Miljömål)
2.3.2 Miljömålsrådet
Miljömålsrådet består av 17 chefer från olika myndigheter som är strategiskt viktiga för att nå miljömålen och är inrättade av regeringen. De 17 myndigheterna som har som uppdrag att bistå miljömålsrådet är
• Boverket
• Folkhälsomyndigheten
• Havs- och vattenmyndigheten
• Kemikalieinspektionen
• Konsumentverket
• Livsmedelsverket
• Länsstyrelserna
• Naturvårdsverket
• Riksantikvarieämbetet
• Skogsstyrelsen
• Statens energimyndighet
• Statens jordbruksverk
• Strålsäkerhetsmyndigheten
• Sveriges geologiska undersökning
• Tillväxtverket
• Trafikverket
• Transportstyrelsen
• Upphandlingsmyndigheten
Naturvårdsverket ansvarar för samordningen av sju av miljökvalitetsmålen, Havs- och vattenmyndigheten för tre och Boverket, Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Skogsstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten och Sveriges geologiska undersökning för ett miljökvalitetsmål vardera. Tillsammans ska alla 17 myndigheter senast den 1 mars varje år publicera en åtgärdslista som syftar till att öka takten i arbetet med att nå miljömålen. Listan ska innehålla information om vilka myndigheter som ansvarar för vilka åtgärder. Åtgärderna ska vara uppföljningsbara och rymmas inom ramen för de deltagande myndigheternas befintliga resurser och verksamhetsområden. Miljömålsrådet kan även lämna in åtgärdsförslag till regeringen som ligger utanför myndigheternas egna mandat men som anses vara av vikt för att främja miljöarbetet. De kan även lämna in förslag på frågor som de anser behöver utredas. De olika myndigheterna samarbetar mycket internationellt för att dels få inspiration men också för att dela mig sig av de åtgärder som Sverige verkar för och på så sätt inspirerande andra länder. (Ahlén &
Skog, 2018) (Ek, 2018)
6
2.3.3 Länsstyrelserna och Skogsstyrelsen
Som regionala miljömyndigheter har länsstyrelserna en övergripande och samordnande roll i arbetet med miljömålen. Länsstyrelsen arbetar tillsammans med andra regionala myndigheter och organ samt med kommuner, näringsliv och frivilliga organisationer. Skogsstyrelsen arbetar med alla frågor rörande miljökvalitetsmålet Levande skogar på regionala nivåer. (Sveriges Miljömål) 2.4 Boverket
Boverket är den myndighet som arbetar med miljöfrågor gällande byggnader och ingår i miljömålsrådet. De beskrivs som en myndighet för samhällsplanering, byggande och boende och ansvarar framförallt för miljömålen God bebyggd miljö, Frisk luft, Bara naturlig försurning samt giftfri miljö. (Boverket, 2017) (Isover) Boverket arbetar med att
• Ta fram föreskrifter och vägledningar,
• Ansvara för tillsyn över energideklarationer och tillämpningar av plan- och bygglagen,
• Administrera statliga stöd och bidrag,
• Utreda och analysera frågor om deras verksamhetsområde.
Boverket ska även verka för kunskapsspridning inom sektorsområdet och vara aktiv i internationellt arbete inom sektorsområdet. (Boverket, 2017)
Vid såväl nyproduktion som vid ändring av en byggnad finns ett antal minimikrav utförda av Boverket. Kraven utgår från lagar, förordningar, EU:s rättsakter och är sammanfattningar och tolkningar av de mål som formulerats av regering och riksdag. Kraven avser olika typer av egenskaper så som energihushållning, brandskydd och fuktförhållanden. EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda, förkortat EPBD, lägger grund för de energikrav som ställs på byggnader. Direktiven är införda i olika nivåer i lagen, föreskrifter och förordningar, där Boverkets energiregler finns i föreskrifterna
• BBR, avsnitt 9 Energihushållning – Boverkets byggregler, föreskrifter och allmänna råd,
• BED – Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklaration för byggnader,
• BEN – Boverkets föreskrifter och allmänna råd om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår. (Boverket, 2018)
2.4.1 BBR
BBR innehåller preciserade regler från Plan och Bygglagen, PBL, rörande utformningskrav, tomtkrav samt tekniska egenskapskrav. Inom området utformningskrav regleras lämpligheten för ändamålet samt tillgängligheten och användbarheten för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Preciserade regler angående tomtkrav inkluderar att det finns en utfart eller annan utgång väl placerad från tomten samt att det finns anordningar som tillgodoser framkomligheten för utryckningsfordon och andra nödvändiga transporter. Terrängen och förhållandena i övrigt på tomten ska planeras så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga fritt ska kunna använda tomten samt kunna komma fram till byggnaden.
Preciserade regler kring tomtkrav innefattar också att risken för olyckor begränsas i största möjliga mån.
Definierade regler för tekniska egenskapskrav innefattar frågor gällande
7
• Skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö,
• Skydd mot buller,
• Säkerhet i händelse av brand,
• Säkerhet vid användning,
• Lämplighet för det avsedda ändamålet,
• Energihushållning och värmeisolering,
• Hushållning med vatten och avfall,
• Tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. (Boverket, 2018)
2.4.2 BED
BED reglerar allting gällande energideklarationer av byggnader. Det inkluderar vilka byggnader som ska energideklarera, när de ska energideklarera samt hur de ska göra det. BED specificerar också innehållet i den sammanfattning av energideklarationen som ska finnas tillgänglig i byggnaden. (Larsson, 2007)
2.4.3 BEN
En byggnads energianvändning påverkas inte bara utav dess energitekniska egenskaper utan varierar också beroende på användandet. Detta gör att energianvändningen kan variera stort i byggnader trots att konstruktion och installation är densamma. I BEN regleras bestämmelser kring byggnaders energianvändning knutet till ett normalt brukande vilket säkerställer att energianvändningen speglar byggnadens energitekniska egenskaper. Genom att normalisera brukarnas påverkan på energianvändning blir byggnader därmed mer jämförbara med varandra energimässigt. (Boverket, 2016)
2.5 Boverkets Krav på Byggnader
Några av de krav som Boverket ställer på byggnader rör värmegångskoefficienten i väggar, golv, tak som vätter mot ute och krav på maximalt luftläckage från byggnaden. De har även krav på de tekniska installationerna och på mätsystem för energianvändning. Då det här projektet kretsar kring värmebehov i byggnaden kommer de krav på primärenergitalet och installerad eleffekt för uppvärmning att studeras vidare.
2.5.1 Primärenergitalet
Primärenergitalet är det värde som beskriver en byggnads energiprestanda. Primärenergitalet beräknas i grund och botten genom att addera energianvändningen för fjärrvärme, fjärrkyla, biobränsle, olja och gas för att sedan divideras med antalet m2 uppvärmd area. Med byggnadens energianvändning menas den mängd köpt energi som levereras till byggnaden under ett normalår där energi för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och fastighetsenergi inkluderas.
Byggnadens energi till uppvärmning behöver dock korrigeras med en geografisk justeringsfaktor och multipliceras med primärenergifaktorn per energibärare. Nedanstående formel visar ekvationen för primärenergitalet.
8 𝐸𝑃!"# =
𝐸!""#,!
𝐹!"# + 𝐸!"#,!+ 𝐸!"",!+ 𝐸!,! ∙ 𝑃𝐸!
!!!!
𝐴!"#$
EPpet – Byggnadens primärenergital Euppv,i – Energi till uppvärmning, kWh/år Egeo – Geografisk justeringsfaktor
Ekyl,i – Energi till komfortkyla, kWh/år Etvv,i – Energi till tappvarmvatten, kWh/år Ef,i – Fastighetsenergi, kWh/år
Atemp – Arenan av alla temperaturreglerade utrymmen PEi – Primärenergifaktor per energibärare
I tabell 1 presenteras kraven på primärenergitalet samt de krav som finns på den installerade eleffekten för uppvärmning där Fgeo är en geografisk justeringsfaktor (Boverket, 2018)
Tabell 1: Krav på primärenergital och installerad eleffekt för uppvärmning (Boverket, 2018) Energiprestanda uttryckt som
primärenergital [kWh/m2 och år]
Installerad eleffekt för uppvärmning [kW]
Bostäder
Småhus 90 4,5 + 1,7 x (Fgeo – 1)
Småhus där Atemp är mindre än 50 m2
Inget krav Inget krav
Flerbostadshus 85 4,5 + 1,7 x (Fgeo – 1)
Lokaler
Lokaler 80 4,5 + 1,7 x (Fgeo – 1)
Lokal där Atemp är mindre än 50 m2
Inget krav Inget krav
9 3 Hyresavtal
Syftet med detta avsnitt var dels att få en insikt i hyresgästen och hyresvärdens skyldigheter, vad som är viktigt då ett hyresavtal tecknas samt även få en kunskap inom gröna avtal och energy performance contracting (EPC).
3.1 Skyldigheter
Avtalet mellan hyresgästen och hyresvärden förtydligar oftast de skyldigheter som parterna har gentemot varandra men i de fall då det inte står skrivet är det viktigt att veta vem som ansvarar för vad. Vissa skyldigheter är bestämda i lag och andra är fria att avtala om. De tvingande skyldigheterna som hyresvärden respektive hyresgästen har beskrivs kortfattat nedan.
3.1.1 Hyresvärdens Skyldigheter
Hyresvärden skyldigheter gäller främst underhållsarbetet i lokalen. Redan vid hyresgästens tillträde har hyresvärden en skyldighet att se till att lokalen är i sådant skick att den anses vara fullt brukbar för ändamålet. Under hela uthyrningsperioden är hyresvärden skyldig att se till att lokalen behåller det brukbara skicket. Utöver underhållsarbetet är hyresvärden skyldig att lämna uppgifter om namn och adress där hyresvärden kan nås. Finns inte hyresvärden i Sverige ska namn och adress på en person bosatt i Sverige ges som istället kan ta emot och ge information på hyresvärdens vägnar. (Fastighetsägarna, 2016)
3.1.2 Hyresgästens Skyldigheter
Att hyran betalas är hyresgästens viktigaste skyldighet. Hyran ska betalas sista vardagen före varje kalendermånads början om inte annat överenskommits i avtalet. Hyresgästen har även en skyldighet att väl vårda lokalen och ersätta all skada som uppkommit genom dennes vållande.
Utöver detta har även hyresgästen en skyldighet att visa hänsyn mot sina grannar samt en skyldighet att lämna hyresvärden tillträde för att utföra förbättringsarbeten eller nödvändig tillsyn som inte kan genomföras vid ett senare tillfälle. (Fastighetsägarna, 2016)
3.2 Kontraktsskrivning
För att reglera förhållandet mellan hyresgäst och hyresvärd finns hyreslagen. Hyreslagen finns till för att skydda hyresgästen och finns att hitta i Jordabalken kapitel 12. Många bestämmelser ur hyreslagen kan avtalas bort i hyresavtalet, men det finns även tvingande bestämmelser som inte kan förhandlas bort. Några av de viktigaste områdena att specificera och känna till vid en kontraktsskrivning är underhållsansvar, hyra och hyrestillägg, återställande vid avflyttning, störningar och brister samt de tvingande bestämmelserna i hyreslagen. (Bjälkemo, 2016)
3.2.1 Underhållsansvar
Definitionen av underhåll är en åtgärd för att återställa funktionen hos ett objekt och kan inkludera reparationer och/eller byten av förslitningsdetaljer. Inom underhåll inkluderas både inre och yttre underhåll, där det inre avser ytskikt som golv, väggar och tak samt inredning som hyresvärden tillhandahållit. Sådan inredning kan vara fasta installationer så som receptionsdiskar, belysning, vitvaror m.m. men kan också inkludera möbler. Det yttre underhållet inkluderar fasta installationer så som ventilation, vattenledningar och radiatorer.
10
Om inget underhållsansvar specificerats i avtalet bär hyresvärden fullt ansvar, men vanligast är att hyresgästen avtalas som ansvarig för det inre underhållet. Det rekommenderas att i avtalet vara så noggrann som möjligt med fördelningen av underhållet och vad som inkluderas i det inre och yttre underhållet. (Bjälkemo, 2016)
3.2.2 Hyra och Hyrestillägg
Hyresgäster kan antingen ha så kallad varmhyra eller kallhyra. Varmhyra innebär att kostnader för elektricitet, värme, vatten och avlopp ingår i hyran. Kallhyra innebär att dessa kostnader tillkommer som en separat värmekostnad och ingår alltså inte i hyran. Om hyrestiden är bestämd till mer än 3 år bilagas ofta ett indextillägg. Indextillägget är en kompensation som hyresvärden får för inflationen och justeras efter ett konsumentprisindex (KPI). När avtalet skrivs kommer hyresvärden och hyresgästen överens om ett basindex. En gång per år jämförs detta basindex mot det nya KPI som fastställts av Statistiska Centralbyrån och hyran justeras efter samma förhållande. Andra rörliga tillägg kan också specificeras i hyresavtalet. Är avtalet bestämt till kortare tid än 3 år är en sådan beräkningsgrund inte giltig. Det är dock fortfarande möjligt att i sådana avtal komma överens om fasta hyrestillägg om kostnader för städning, bevakning, m.m.
(Bjälkemo, 2016) (MKB Fastigheter)
3.2.3 Återställande vid Avflyttning
Det är i hyreslagen inte reglerat vad hyresgästens ansvar för återställande av lokalen vid avflyttning är och det är därför fritt att avtala om hyresgästens återställningsplikt. Det är dock rekommenderat att reglera i hyresavtalet vid tecknandet. I en kommentar till hyreslagen förtydligas det att förändringar som gjorts av hyresgästen ska återställas vid avflyttning, oavsett om det gjorts med eller utan tillstånd. Normal förslitning behöver dock inte tas hänsyn till. Vissa förändringar som har gjorts i lokalen kan dock vara till fördel för hyresvärden och det är därför viktigt att kommunicera kring det som omfattas i återställandeplikten och inte har klargjorts i avtalet. (Bjälkemo, 2016)
3.2.4 Störningar och Brister
När hyresgästen får tillgång till den hyrda lokalen ska den vara i sådant skick att den är fullt brukbar för ändamålet om inte annat avtalats. Lokalen ska inte ha brister som vattenläckage som medför att ytor blir obrukbara, problem med att avtalade funktioner inte fungerar som de ska eller att lokalen har buller som medför störningar för det avsedda ändamålet. Ibland finns även rådighetsfel som kan innefatta att lokalen inte får användas för det avsedda ändamålet på grund av myndighetsföreskrifter. Om lokalen skulle ha någon av dessa brister har hyresgästen rätt till skadestånd och skälig nedsättning av hyran. I allvarligare fall har hyresgästen även rätt till att säga upp avtalet. Skulle det finnas brister i lokalen är det viktigt att anmärka på dessa så snart som möjligt för att hyresvärden ska ha en möjlighet att åtgärda problemet. Nedsättning av hyra ges vanligtvis inte för tid innan bristen har påtalats. (Bjälkemo, 2016)
11
3.2.5 Tvingande Bestämmelser i Hyreslagen
I regel är alla hyreslagens bestämmelser tvingande till hyresgästens fördel och kan därför inte avtalas bort. Det händer dock ändå att hyresvärden försöker avtala bort dessa tvingande bestämmelser. Sådana villkor kan inte göras gällande mot hyresgästen och är därmed ogiltiga.
Utöver de tvingande bestämmelserna i hyreslagen innehåller den även icke tvingande regler.
Dessa gäller enbart om parterna inte avtalat om något annat i frågan. (Regeringskansliets rättsdatabaser, 2018) (Bjälkemo, 2016)
För att veta om en lag är tvingande eller inte måste lagtexten i jordabalken kapitel 12 studeras.
Om det står ”om ej annat avtalats” eller liknande text råder avtalsfrihet då bestämmelsen inte är tvingande. Står det inte uttryckt i lagtexten är bestämmelsen i regel tvingande och kan därmed inte avtalas bort. (Fastighetsägarna, 2016)
3.3 Gröna Avtal
Ett grönt hyresavtal är ett tillägg till det vanliga hyresavtalet mellan en hyresvärd och en hyresgäst.
Det gröna hyresavtalet inkluderar hållbarhetsmål som båda parterna ska arbeta för. Avtalet beskrivet vad som är hyresvärden ansvar, vad som är hyresgästen ansvar och vad som är gemensamt ansvar för att uppnå en minskad miljöpåverkan från lokalen. Det beskriver även vilken part som drar nytta av olika typer av åtgärder. I avtalen ingår ofta överenskommelser kring information och samverkan, energi och inomhusmiljö, avfallshantering, materialval, användning av icke-skadliga rengöringsmedel och andra förslag på hållbara åtgärder. De gröna hyresavtalen innehåller ett antal minimikrav som inte kan väljas bort, men kan kompletteras med ytterligare åtaganden om hyresgästen och hyresvärden vill. De minimikrav som det gröna avtalet har är att
• Ha ett informationsutbyte om miljöambitioner och miljöarbete,
• Ha ett samråds- och uppföljningsmöte minst vartannat år,
• Ha en handlingsplan för utveckling och uppföljning,
• Skriftligt ge miljöinformation till hyresgästens medarbetare,
• Ha en genomgång av energideklarationen,
• Ha ett informationsutbyte om resursanvändning,
• Jobba för en optimering av drifttider,
• Köp av förnybar el,
• Ge information om optimal inplacering av arbetsytor,
• Ha en möbleringsplan och ett informationsutbyte vid ändrad lokalanvändning,
• Ta miljöhänsyn vid materialval,
• Använda vitvaror med låg energianvändning,
• Ha en redovisning av demonterat och bortfört byggmaterial samt inredning,
• Ta miljöhänsyn vid underhåll, skötsel och drift.
I bilaga 1 hittas ett grönt hyresavtal innehållandes en mer detaljerad beskrivning av de minimikrav som inte kan väljas bort. (Fastighetsägarna)
Med hjälp av dessa typer av avtal kan hyresgäster och hyresvärdar tillsammans arbeta mot en minskad miljöpåverkan. Hyresvärdens driftnetto och fastighetsvärde ökar och riskexponeringen för höjda energipriser och skärpt miljölagstiftning minskar. Genom att arbeta klimatsmart så
12
stärks avtalsparternas varumärken och ökar dessutom möjligheten att attrahera och behålla både kunder och medarbetare. (Fastighetsägarna, 2017)
3.4 Energy Performance Contracting (EPC)
EPC är en metod att genomföra energieffektiviseringsåtgärder i byggnader med syfte att motivera fastighetsägare att nyttja hela sin kompetens och kreativitetsförmåga för att göra så energieffektiviserande åtgärder som möjligt. Metoden går ut på att fastighetsägaren investerar i ett energieffektiviserande projekt och finansieras därefter av de energibesparingar som uppkommer i och med att projektet genomförs. (Office of Energy Efficiency & Renewable Energy)
13 4 Tekniken
I det här avsnittet beskrivs tekniken bakom värmeåtervinning från kylsystem. Kylsystem är rätt komplexa och tekniken kan variera stort i olika anläggningar. Därför kommer det här avsnittet endast att ge en överskådlig bild av tekniken.
4.1 Kylsystemets Uppbyggnad och Funktion
De viktigaste komponenterna i ett kylsystem är kompressor, kondensor, förångare, expansionsvalv och termostat. Nedan beskrivs hur dessa komponenter fungerar i kylsystemet med hänvisningar till numrering i figur 1.
Figur 1: Schematisk bild på ett kylsystem
I förångaren (1) tas värme upp från det medium som ska kylas, i det här fallet luften i kylskåpet eller frysen. Värmen tas upp i köldmediet, som är det medium som cirkulerar i kylsystemet, där värmeupptagningen får köldmediet att börja koka.
Ångan som uppstår i förångaren sugs bort med hjälp av kompressorn (2). Kompressorn komprimerar ångan till ett högre tryck och temperatur.
I kondensorn (3) avges värmen till omgivningen vilket gör att köldmediets tryck och temperatur minskar och därmed går tillbaka till vätskeform igen.
Köldmediet går därefter tillbaka till förångaren via ett expansionsvalv (4). Expansionsvalvet sänker trycket på vätskan samt reglerar mängden köldmedium som släpps in i förångaren. Om förångaren skulle få lite vätska skulle både värmeupptagningsförmågan och kyleffekten försämras.
Om motsatsen sker och förångaren får för mycket vätska finns risken att köldmediet inte förångas till fullo. Om köldmedium i vätskeform når kompressorn riskeras ett kompressorhaveri.
(Danfoss)
Inuti kylskåpet och frysen finns också alltid en termostat. Termostaten kontrollerar temperaturen i kylskåpet eller frysen. När sensorn känner att den är tillräckligt kallt i kylskåpet/frysen stänger
2 3
1 4
14
den av kompressorn. Om den känner att det är för varmt i kylskåpet/frysen slår den på kompressorn och börjar kylprocessen igen. (Danfoss)
4.1.1 Indirekt och Direkt system
Kylsystemets uppbyggnad kan variera stort som nämnt ovan, men vanligast är att kylar använder ett fullständigt indirekt system medan frysar använder ett delvis indirekt system, se figur 2.
Kortfattat betyder ett fullständigt indirekt system att köldmediet, värmebäraren och köldbäraren består av olika medier, medan ett delvis indirekt system innebär att två av tre medier är densamma. I frysar är det då vanligast att köldmediet och köldbäraren består av samma medium.
Det kan även finnas anläggningen med direkta system där tre av tre medier är densamma, vilket innebär att köldmediet även går ut till kylmedelkylarna. Kylmedlet i systemet syftar oftast på den utomhusluft som kyler kylmedelkylarna och kyldiskarna brukar vanligtvis benämnas som kylsystemets värmekälla. (Ekeroth, 2016)
Figur 2: Schematisk bild av ett fullständigt indirekt kylsystem (vänster) och ett delvis indirekt kylsystem (höger) (Ekeroth, 2016)
4.2 Värmeåtervinning från Kylsystem
Värmeåtervinning från ett kylsystem innebär att värmen som fläktas ut via kylmedelkylarna istället används till andra värmebehov i en byggnad. I praktiken innebär det här att värmen värmeväxlas till vanligtvis luft eller vatten, som i sin tur kan användas till uppvärmning, varmvatten, radiatorer, m.m. På så sätt minskar behovet av andra värmekällor i byggnaden, och den värmen som redan finns tillgänglig utnyttjas på ett bättre sätt.
15 4.2.1 Temperaturnivåer
Beroende på vilket köldmedium som används i kylsystemet kan mängden värme från kylsystemet variera. Det beror på att vissa medier klarar högre tryck och temperatur bättre än andra. Genom att använda ett köldmedium som CO2 som är ett exempel på ett bra medium att använda vid just värmeåtervinning kan kylsystemet driftas med högre returtemperaturer än nödvändigt för att generera en större mängd värme. Men att höja kondenseringstrycket ökar också kompressoreffekten. En grads högre kondenseringstemperatur ger ca 2-3% ökad kompressoreffekt. Att öka kondenseringstrycket innebär därför en ökad energianvändning för kylsystemet och därmed även en ökad driftkostnad. Vid den här typen av drift är det därför viktigt att hålla koll på energipriserna för den el som används för att driva kylsystemet, uppvärmningskostnaderna från exempelvis fjärrvärmeleverantören samt de installationskostnader som värmeåtervinningsinstallationen kräver för att hitta den mest lönsamma driftgången på kylsystemet.
En förhöjd kondensering innebär också en försämrad effektivitet på kylsystemet eftersom tryckstegringen mellan förångaren och kondensorn blir mycket större. Det är därför viktigt att balansera systemet, inte höja kondensorvärmen mer än nödvändigt och se till att värmen från kylsystemet utnyttjas till fullo i byggnaden. (Rolfsman, Markusson, Borgqvist, Björkman, &
Larsson, 2014) (Johansson, 2016)
Det här kan enkelt beskrivas genom ett h-log(p)-diagram, se figur 3. Här visar steg 1-2 kompressorn, steg 2-3 kondensorn, 3-4 expansionsvalvet samt 4-1 förångaren. I b-processen arbetar systemet med en förhöjd kondensering jämfört med a-processen. Figuren visar att kompressionsarbetet mellan steg 1-2 ökar när systemet arbetar med en förhöjd kondensering, även om ökningen kan variera i storlek beroende på hur mycket kondenseringstemperaturen höjs.
Figur 3: h-log(p)-diagram som visar skillnaden i kompressionsarbete när ett system arbetar med och utan förhöjd kondensering
16 4.2.2 Tekniken
Det finns flera olika sätt att installera värmeåtervinning. Vilket alternativ som är bäst lämpat beror ofta på det mottagande värmesystemet i lokalen. De vanligaste metoderna är att
• Värmeväxla direkt
• Installera en värmepump
• Använda kylsystem av typen transkritiskt CO2
Direkt värmeväxling är det enklaste sättet att genomföra värmeåtervinning där det varma köldmediet passerar en värmeväxlare innan kondensorn och därefter går direkt till uppvärmningssystemet. Där kan butiken välja att antingen låta kylsystemet fortsätta gå som tidigare, eller så kan systemet regleras till ett högre kondenseringstryck. För att värmeväxla kondensorvärmen från kylsystemet till det luftburna lokaluppvärmningssystemet krävs en kondenseringstemperatur på minst 35-40°C. (Johansson, 2016) (Rolfsman, Markusson, Borgqvist, Björkman, & Larsson, 2014)
När en värmepump installeras används kylsystemet som värmekälla. Värmepumpen höjer temperaturen på värmekällan och kan på så sätt leverera den framledningstemperatur som behövs i butiker med distributionssystem som kräver höga temperaturer. Det kan exempelvis vara system byggda för fjärrvärme eller anpassade för uppvärmning av fossila bränslen. Genom att installera en värmepump kan temperaturer runt 60-65°C nås och värmen kan därmed användas till tappvatten som kräver så pass höga temperaturer. På så sätt kan fortfarande kondenseringstemperaturen hållas låg i kylsystemet. (Rolfsman, Markusson, Borgqvist, Björkman,
& Larsson, 2014)
Det sista alternativet med transkritisk drift lämpar sig för CO2-system och bygger på att det finns ett CO2-system installerat för kylan. Transkritiskt CO2-system innebär att högtryckssidans tryck överskrider den kritiska punkten. Den kritiskt punkten är nådd då ett ämne har ett så pass högt tryck att fasgränsen försvinner och skillnaden mellan gas och vätska upphör. När köldmediet inte kondenseras till fullo används en gaskylare istället för en kondensor för att kyla köldmediet. I gaskylaren kommer därför temperaturen att ändras på köldmediet, men trycket kommer att vara densamma. Trycket i systemet bestäms i ett transkritiskt CO2-system därför endast med hjälp av hur mycket köldmedium som laddats in i systemet. Nackdelarna med att använda ett transkritiskt CO2-system är dels att trycket i processen är högt, mellan 90 till 120 bar, vilket kräver komponenter som klarar det trycket i systemet, men också att köldfaktorn försämras. Fördelarna är att värmeöverföringtemperaturen ökar markant jämfört med ett subkritiskt system som inte rör sig ovanför den kritiska punkten. Här har den återvunna värmen så pass hög temperatur att den kan användas till tappvatten, radiatorer och liknande som kräver högre temperaturer, vilket den inte har i en subkritisk process. (Åkermarck, 2018)
4.3 Användning av Värmeåtervinning
Nedan följer exempel på vad värmeåtervinningen kan ge för resultat för ICA Maxi-anläggningar.
ICA-Maxi har ett värmebehov som varierar mellan 250-600 MWh/år beroende på storlek och hur bra skick deras ventilations- och värmesystem är i. Totala mängden producerad kondensorvärme från Maxis kylanläggning motsvarar 1500-2000 MWh, dock sett över hela året
17
med tyngden på sommarhalvåret. Tyvärr kan endast 75-85% av butikens värmebehov täckas under ett år, vilket beror på att kyl- och frysdiskarnas kyllaster varierar under året. (Jansson, 2018) 4.3.1 Kyllaster
Kyllaster är ett mått på hur mycket värmeenergi som behöver avlägsnas från en disk, ett rum eller en byggnad för att hålla diskens/rummets/byggnadens inomhustemperaturer inom acceptabla gränser. Vanligtvis delas värmeenergin in i två olika delar, den latenta värmen och den kännbara värmen. Enkelt beskrivet påverkar den kännbara värmen lufttemperaturen inomhus, och den latenta värmen påverkar luftfuktigheten inomhus.
Hur mycket värme som kan återvinnas från kylsystemet beror på kyl- och frysdiskarnas effektbehov, alltså det kylbehov eller den kyllast som diskarna har. Kylbehovet är i sin tur som tidigare nämnt direkt relaterat till butikens inomhusklimat, framförallt butikens inomhustemperatur och luftfuktighet. Vanligtvis är en matbutiks inomhustemperatur någorlunda konstant under året och påverkar därför inte diskarnas effektbehov särskilt mycket, däremot kommer luftfuktigheten i butiken att göra det. Luftfuktigheten i butiken påverkas av utomhusklimatet, där varmare klimat under sommarhalvåret ger en högre luftfuktighet i butiken än på vintern, vilket i sin tur innebär att mer kyla krävs i kyl- och frysdiskarna. Hur mycket effektbehovet ökar under sommarhalvåret beror även på om kyl- och frysdiskarna har lock/dörrar eller inte, samt hur många gånger de öppnas under en dag.
Beroende på vilket klimat det är utomhus, samt till viss del även hur många gånger som disken öppnas och stängs påverkar alltså hur stort kyl-/frysdiskarnas effektbehov är. Butiker som har lock/dörrar på sina diskar påverkas mindre av den ökade luftfuktigheten under sommarhalvåret, men för de som inte har det kan effektbehovet öka markant.
Att effektbehovet ökar under sommarhalvåret innebär även att mängden återvunnen värme ökar.
Tyvärr är denna återvunna värme inte till någon större nytta då värmebehovet i en byggnad är lågt under sommaren. Det gör att många butiker totalt sett under ett år i teorin har möjlighet att återvinna mer värme än det totala värmebehovet, men på grund av att mycket värme återvinns under sommar samt bristen på möjlighet att lagra värmen kommer den inte till någon nytta, likt som exemplet för maxibutiken ovan. (Granryd, 2005)
4.3.2 Värmeåtervinnings effekter
På grund av kyl- och frysdiskarnas effektbehov finns under sen vår, sommaren och tidig höst stora outnyttjade värmemängder som leder till att ca 1000 MWh/år idag ofta dumpas ut via kylmedelkylarna på taket. Trots det minskar den totala köpta tillskottsvärmen markant och butiken kan spara 200 000 - 400 000 sek/år på att ha värmeåtervinning installerat. Samtidigt kan CO2 ekvivalensen för värmeproduktionen i en Maxi butik minska med 5-10 ton CO2ekv/år jämfört med om fjärrvärme hade använts, samt 60 ton CO2ekv/år om elvärme hade använts.
(Jansson, 2018)
Som tidigare nämnt visar siffrorna ovan ett exempel från en Maxi Butik, och självklart kan dessa variera beroende på vilket fjärrvärmenät som används eftersom CO2-belastningen för olika nät varierar.
18 5 Metod
Nedan beskrivs hur de intervjuerna i projektet har genomförts samt de avgränsningar som har fått göras under projektets gång.
5.1 Intervjuer
För att få svar på fråga 3-5 beskrivet i avsnittet Frågeställningar hölls intervjuer med sex fastighetsägare och tre detaljhandelsföretag. De fastighetsägare som kontaktades var Castellum, AMF Fastigheter, Vasakronan, Atrium Ljungberg, Humlegården Fastigheter samt Skandia Fastigheter. Humlegården hade inte någon livsmedelsbutik som kund och omnämns därför inte mer i denna rapport. De detaljhandelsföretag som kontaktade var ICA, Coop Butiker och Stormarknader samt Hemköp.
Majoriteten av intervjuerna hölls via telefon, med undantag för intervjuerna med Per-Erik Jansson på ICA samt Marcus Andersson på Hemköp där intervjuerna genomfördes via mail. De frågor som ställdes var densamma för både fastighetsägare och detaljhandelsföretagen, men anpassades beroende på mottagare. Frågorna som ställdes finns presenterade nedan där fastighetsägarnas frågor är markerade i svart och detaljhandelsföretagens frågor är markerade i grått för de frågor som skiljer sig.
• Har ni några livsmedelsbutiker som kunder där ni utnyttjar värmen från kylsystemet? / Har ni några butiker där ni använder er av värmeåtervinning?
Om nej
• Har ni försökt installera värmeåtervinning i någon livsmedelsbutik? / Har ni försökt installera värmeåtervinning i någon butik?
o Varför har ni inte gjort det?
o Varför blev det inte av?
Om ja
• I hur många livsmedelsbutiker är ni involverade i att utnyttja värmen? / Hur många butiker med värmeåtervinning installerat har ni?
• Används överskottsvärmen endast i matbutiken eller även i närliggande lokaler så som bostäder, kontor och andra butiker?
• Brukar butiken få någon typ av kompensation för värmeåtervinningen?
o Hur brukar den kompensationen se ut?
o Om värmeåtervinningen medför extrakostnader för butiken, motsvarar kompensationen de extrakostnaderna då?
o Får butiken ut någon vinst från att leverera värme från kylsystemet?
• Vem finansierar projektet när det byggs?
• Vem ansvarar för servicekostnader som uppstår med tiden?
• Har ni något avtal med livsmedelsbutiken som förtydligar ansvarsområden och skyldigheter kring installationen av värmeåtervinningen? / Har ni något avtal med fastighetsägaren som förtydligar ansvarsområden och skyldigheter kring installationen av värmeåtervinningen?
o Var i avtalet finns den informationen att hitta?
• Är det något som skulle behövas förtydligas kring värmeåtervinningen i hyresavtalet?
19
• Har ni några krav på hur länge avtalen ska löpa för att värmeåtervinning ska installeras? / Finns några krav från fastighetsägaren på hur länge avtalen ska löpa för att värmeåtervinning ska installeras?
• Vad är de största problemen rent administrativt, ekonomiskt och miljömässigt med att ni använder värme från butikers kylsystem? / Vad är de största problemen rent administrativt, ekonomiskt och miljömässigt med att fastighetsägare använder värme från butikers kylsystem?
o Har du några förslag på lösningar på dessa?
• Vad är de största fördelarna rent ekonomiskt, socialt och miljömässigt med att ni använder värme från butikers kylsystem? / Vad är de största fördelarna rent ekonomiskt, socialt och miljömässigt med att fastighetsägare använder värme från butikers kylsystem?
5.2 Avgränsningar
För att specificera projektet gjordes ett antal avgränsningar. Först och främst inriktar sig projektet bara på värmeåtervinning från kylsystem i livsmedelsbutiker. Därmed syftas begreppet värmeåtervinning aldrig på någonting annat än värmeåtervinning från kylsystemet när det nämns i denna rapport. Dessutom riktar sig det här projektet till situationer där värmen från kylsystemet utnyttjas av en fastighetsägare, och inte bara internt inom livsmedelsbutiken. Därav finns det förtydligat när det syftas på att värmeåtervinningen endast används intern, och i annat fall syftas det på att värmen används i fastighetsägarens värmesystem. Projektet har även endast fokuserats på befintliga byggnader då dessa utgör den största andelen av byggbeståndet.
20 6 Resultat
För att få reda på de största utmaningarna och de största fördelarna med värmeåtervinning behövdes information från både fastighet- och hyresvärdssidan. I det här avsnittet beskrivs resultaten från de intervjuer som hölls med både hyresgäster och fastighetsägare.
6.1 Fastighetsägare
Resultatet från intervjuerna som hölls med fastighetsägare presenteras nedan för varje enskilt företag.
6.1.1 Castellum
Castellum hade inte värmeåtervinning installerat i någon livsmedelsbutik där de själva var involverade. Det fanns livsmedelsbutiker som själva minskade sitt värmebehov genom att utnyttja spillvärmen, men de installationerna involverade inte Castellum.
Det fanns i huvudsak två problem som Castellum tog upp angående installation av värmeåtervinning. Det första rörde en ekonomisk problematik.
”Vi vinner ingenting på att grossisten minskar sin energianvändning och kostnad, men vi har ett miljötänk och vill gärna hjälpa till om våra kunder är intresserade av att göra effektiva installationer. Vi har ett vinstintresse och vi hjälper till med att teckna tilläggsavtal för investeringar. Vi har sagt till våra kunder att vi kan hjälpa till med energieffektiviserande installationer men om det inte finns något intresse från deras håll så hjälper det inte oss.”
– Anders Björling, Teknisk Utvecklingsansvarig
Det andra problemet med att installera värmeåtervinning handlar om leveranssäkerhet.
”Vi har anläggningar som producerar mycket kyla och därmed värme. I teorin kan fjärrvärmen stängas av helt i de anläggningarna då kylarna täcker värmebehovet för hela byggnaden. Men vad händer om de minskar sin produktion eller avslutar vårt avtal? Då står vi med en byggnad utan en värmeanläggning. För att inte göra oss beroende av hyresgästens verksamhet kan vi därför inte ”bygga bort” den ordinarie värmeanläggningen. Det går såklart att ha en backup som också kan täcka toppar när deras egen värme inte räcker till, men det innebär också en extra kostnad för oss att ha den ståendes. ”
– Anders Björling, Teknisk Utvecklingsansvarig
Ett stort problem som Anders tog upp var att många hyresgäster inte har fokus på hur de sparar energi inom sin egen fastighet. Det finns även stora risker med att Castellum som fastighetsägare blir beroende av sin hyresgästs värmeproduktion i form av konflikter som kan uppstå. Castellum försöker därför i nuläget att ta fram ett avtal där de som fastighetsägare tar över el, värme, vatten och deras verksamhet på det planet för att kunna hjälpa till med att göra fastigheterna med energieffektiva och miljövänliga. (Björling, 2018)
21 6.1.2 AMF Fastigheter
AMF har ett antal livsmedelsbutiker i större gallerior och i stora kontorsfastigheter men utnyttjar inte butikers överskottsvärme i någon av dessa fastigheter. De har heller ingen fristående byggnad som enbart inrymmer en livsmedelsbutik. I de lokaler som hyrs av livsmedelsbutiker äger hyresgästen anläggningen för processkyla av livsmedel.
”Att sätta in en värmeväxlare på hyresgästerna kylsystem är komplext, dels vilken part som skall svara för investeringen och ta del av det ekonomiska utfallet, dels vilken part som skall svara för driften av anläggningen, åtgärdande av fel och reinvesteringar. Livsmedelsbutikerna är belägna i stora kommersiella fastigheter med avancerade klimatsystem. Det tillsammans med frågans komplexitet har medfört att någon installation för värmeåtervinning av processkylan inte har blivit aktuell.”
– Kenneth Allberg, Hållbarhetscontroller (Allberg, 2018) 6.1.3 Skandia Fastigheter
Inom Skandia Fastigheter finns ett antal livsmedelsbutiker med installerad värmeåtervinning där värmen utnyttjas i hela huset. Så länge Skandia får nyttja överskottsenergin från installationen står de för investeringskostnaderna som därefter betalas av via en ökning av hyreskostnaderna. I de fall livsmedelsbutiken inte ligger i anslutning till någon annan lokal kommer överskottsvärmen endast kunna utnyttjas av livsmedelsbutiken självt. En sådan situation gynnar endast hyresgästen och Skandia Fastigheter får då svårare att investera i projektet.
I hyresavtalet används gränsdragningslistan för att specificera olika ansvarsområden för bl.a.
värmeåtervinningen. Hur hyresgästen ska ersättas energimässigt är dock inte alltid lika tydligt utan kan utgöras av att livsmedelsbutiken inte behöver använda kylmedelkylaren lika ofta.
”Jag tycker att vi tillsammans ska söka möjligheter till genomföranden där vi har konstruktioner som gör att vi kanske tar investeringen mot att hyresgästen under ett antal år betalar energin som om den var köpt för att sedan därefter själva ta hela vinsten”
– Lars Pellmark, Ansvarig installationer och energiteknik
Gällande hyrestid svarar Lars att de försöker ha en avtalslängd som betalar av investeringskostnaderna för värmeåtervinningen.
Ett av de största problemen med att installera värmeåtervinning enligt Lars är rädslan för att skapa driftstörningar i livsmedelsbutikens system.
”Om vi har en kylmaskin som vi ska sköta och som kyler alla diskar hos en livsmedelshandel, och någonting händer med den maskinen och allt blir förstört kommer vi kunna ställas inför någon form av ersättningsanspråk. Vilket inte blir fallet om drift och skötsel ligger på hyresgästens ansvar.
– Lars Pellmark, Ansvarig installationer och energiteknik
