Intern träningsbelastning under en försäsong hos ett fotbollslag i
Damallsvenskan
- Förhållande mellan intern träningsbelastning och wellness
Jessica Glas
Självständigt
arbete/idrottsvetenskaplig magisteruppsats,
15 högskolepoäng
Datum: 21-05-13
Handledare: Sofia Ryman Augustsson
Examinator: Marie Alricsson
2
Abstract
Introduction: Monitoring football players training load is important, lack of recovery and high training load can result in injury or illness.
Aim: Describe internal training load, acute chronic workload ratio (ACWR) and wellness of female elite football players. Investigate the relationship between daily training load and wellness.
Method: Seventeen players estimated session ratings of perceived exertion (sRPE) after each football session and muscle soreness, sleep quality and mental stress before every session during twelve weeks of pre-season training. Internal training load and ACWR were calculat- ed using sRPE multiplied by training minutes.
Results: Weekly training load for outfield players was 1697,22±632,07AU, for goalkeepers 1570,69±580,50AU. Outfield players total wellness score was 23,58±2,62, goalkeepers score was 21,2±3,35. ACWR was between 0,31-1,30 for outfield players, 0,36-1,35 for goalkeep- ers. Week correlations were seen between internal training load and muscle soreness (r=- 0,24, p<0,001) and mental stress (r=-0,18, p<0,001) in outfield players.
Conclusion: The study describes internal training load, ACWR and wellness of a female elite football team. Large variations were seen weekly training load, which could be an increased risk of injury. ACWR can be a guide when planning training load. Internal training load doesn't seem to have a big impact on the players wellbeing.
Keywords: Acute chronic workload ratio, internal training load, session rating of per- ceived exertion, wellness, women’s football
3
Abstrakt
Bakgrund: Monitorering av fotbollsspelares träningsbelastning har en betydande roll då bris- tande återhämtning och hög träningsbelastning kan resultera i skada, sjukdom eller överträ- ningssyndrom.
Syfte: Kartlägga intern träningsbelastning, acute chronic workload ratio (ACWR) och well- ness hos kvinnliga elitfotbollsspelare. Undersöka samband mellan daglig träningsbelastning och wellness.
Metod: Sjutton spelare från ett lag skattade ratings of percived exertion efter varje tränings- pass (sRPE) samt sleep quality, mental stress och muscle soreness inför varje träning under tolv veckors försäsongsträning. Intern träningsbelastning och ACWR beräknades genom att multiplicera sRPE med träningstid. Data analyserades separat för fjorton utespelare och tre målvakter.
Resultat: Veckovis träningsbelastning 1697,22 (±632,07)AU för utespelare, 1570,69 (±580,50)AU för målvakter. Total wellness score var 23,58±2,62 för utespelare, 21,2±3,35 för målvakter. ACWR låg mellan 0,31-1,30 för utespelare och 0,36-1,35 för målvakter. Svaga samband sågs mellan intern träningsbelastning och muscle soreness (r=-0,24, p<0,001) samt mental stress hos utespelarna (r=-0,18, p<0,001). Inga signifikanta samband sågs vid bräk- ningar av målvakternas data.
Slutsats: Studien beskriver intern träningsbelastning, ACWR och wellness hos ett kvinnligt elitfotbollslag. Stora variationer sågs i träningsbelastning mellan veckorna vilket kan utgöra ökad risk för skada. ACWR kan vara till stöd i planering av träning och återhämtning. Intern träningsbelastning verkar inte ha någon större påverkan på spelarnas välmående.
Nyckelord: Acute chronic workload ratio, damfotboll, intern träningsbelastning, session rat- ing of perceived exertion, wellness
4
Innehållsförteckning
Abstract ... 2
Innehållsförteckning ... 4
Begreppsförklaringar ... 5
Förord ... 6
Bakgrund ... 7
Introduktion ... 7
Träningsbelastning ... 7
Monitorering av träningsbelastning ... 8
sRPE ... 8
sRPE ACWR ... 9
Wellness ... 10
Rådande forskningsläge sRPE och wellness ... 10
Syfte ... 11
Frågeställningar ... 11
Metod ... 12
Urval ... 12
Studiedesign och procedur ... 12
Mätinstrument ... 12
Analys av data ... 13
Etiska aspekter ... 13
Resultat ... 14
Intern träningsbelastning ... 14
Tabell 1: ... 14
Tabell 2: ... 14
Figur 1: ... 15
Wellness ... 15
Tabell 3: ... 15
Tabell 4: ... 15
Samband mellan intern träningsbelastning och wellness ... 16
Diskussion ... 16
Intern träningsbelastning ... 16
Wellness ... 18
Samband mellan daglig träningsbelastning och wellness ... 18
Metoddiskussion ... 19
Praktiska implikationer ... 21
Slutsats ... 21
Referenser ... 23
Appendix 1: Wellness-formulär
Appendix 2: Informationsbrev Appendix 3: Informerat samtycke
5
Begreppsförklaringar
Wellness – Ett samlingsbegrepp för självskattat välmående utifrån psykologiska och biolo- giska faktorer
Fitness – Syftar till fysisk form och kapacitet
Freshness – Ett mått upplevd på hur redo spelaren känner sig på att träna Muscle soreness – Ett mått på upplevd ömhet/smärta i muskulatur Joint Soreness – Ett mått på upplevd ömhet/smärta i leder
Sleep quality – Ett mått på upplevd sömnkvalitet
Mental Stress / Stress – Ett mått på upplevd mental stress Return-to-play – Återgång till tävling efter skada eller sjukdom Fatigue – Trötthet
6
Förord
För två och ett halvt år hamnade jag av en slump på ett jobb som fysioterapeut för ett fotboll- slag i elitettan. Jag hade inte spelat fotboll sedan jag var 16 och min egen idrottssatsning var i judo. Fotbollen var som en annan värld där jag ställdes inför nya utmaningar. Att göra lö- pande anpassningar för spelare med pågående ”känningar” eller överbelastningsbesvär samt att hitta rätt nivå av belastning i fasen för return-to-play är en rolig men svår utmaning. Hur gör vi det på bästa sätt utifrån spelarens välmående, individuella prestation och lagets prestat- ion? Under mina säsonger har data samlats in löpande via GPS, HR, wellness-skattningar och sRPE-skattningar. Vilken data är mest relevant och vad ska prioriteras i en verksamhet där resurserna är begränsade?
Solna, den 7 maj 2021
7
Bakgrund
Introduktion
Damfotbollen har konsekvent vuxit och ökat i popularitet under de två senaste decennierna.
Antalet flickor inom barn- och ungdomsfotbollen ökar, fler kvinnor utbildar sig till domare och antalet professionella kvinnliga spelare har mer än fördubblats mellan åren 2012-2016 (UEFA 2019). Professionaliseringen av damfotbollen fortsätter i takt med ökat intresse och ökade ekonomiska satsningar (Bell 2019). Högre konkurrens medför högre krav på spelares fysiska prestationer och krav på kompetens bland staben kring laget. Daglig monitorering av fotbollsspelarnas belastning har fått en väsentlig roll då hög träningsbelastning med bristfällig återhämtning kan resultera i skada, sjukdom eller överträningssyndrom (Govnus et al. 2018).
I en systematisk översiktsartikel sammanställdes monitorering av idrottares respons på trä- ningsbelastning (Saw, Main & Gastin 2016). Artikeln hävdar att subjektiva mätvärden reflek- terade både akut och långvarig träningsbelastning med högre sensitivitet och kontinuitet jäm- fört med objektiva mätvärden. Det ger ytterligare stöd för tillämpningen av att monitorera förändringar i idrottares välmående utifrån subjektiva variabler.
Träningsbelastning
Träningsbelastning kan kategoriseras i intern träningsbelastning och extern träningsbelast- ning. Intern belastning syftar till biologiska stressorer, både psykologiska och fysiologiska (Bourdon et al. 2017). Mått på intern belastning är exempelvis hjärtfrekvens, laktatvärde, syreupptagningsförmåga, session Rating of Percived Exertion (sRPE) och wellness. Extern träningsbelastning är oberoende av de interna faktorerna. Vanliga mått på extern belastning är hastighet, power output, parametrar från Global Positioning System (GPS) och accelerometer (Bourdon et al. 2017).
Hög träningsbelastning över tid bör förbättra spelarens nivå av fitness och verkar skadeföre- byggande (Gabbett 2016). Att applicera och gradera den höga träningsbelastningen blir vik- tigt för att öka spelarens motståndskraft mot skador i match samt öka spelartillgängligheten.
I en rapport från FIFA presenteras GPS-data från 181 matcher i National Women's Soccer League (FIFA 2019). De uppnådde en genomsnittlig total löpdistans på 9,8km och 531m
8
”high speed running” (>19km/h) per match. Spelare utförde i snitt 40 ”high speed running”
aktioner och 11 sprinter (>22,5km/h) per match. Hewitt et al. (2014) sammanställde GPS- data i syfte att ta fram en fysisk kravprofil för 15 kvinnliga elitfotbollsspelare från australien- siska landslaget. Baserat på 13 internationella matcher var den totala löpdistansen i snitt 9292
± 175m. De konstaterade att ”high speed running” avtog mellan matchminut 60-75 och mel- lan minut 75-90. Mittfältare täckte en längre distans ”high speed running” jämfört med för- svarsspelare. Försvarsspelare löpte också färre sprintmeter än både mittfältare och anfallsspe- lare under en match. Vid matcher mot lag med högre ranking sågs en lägre andel ”high speed running” och en större andel ”lower-speed running”(<13km/h).
Utifrån rådande forskningsläge går det inte att beskriva hur intern träningsbelastning ser ut baserat på sRPE hos kvinnliga fotbollsspelare på elitnivå.
Monitorering av träningsbelastning
Monitorering av tränings- och tävlingsbelastning hos idrottare är ett hett, växande fält inom idrottsvetenskapen. Syftet med monitorering är främst att se hur idrottaren svarar på träning- en, reducera riskerna att drabbas av skada och sjukdom, och om möjligt förbättra prestation- en. I jakten på de mest effektiva mätmetoderna för registrering av träningsbelastning har forskningsfältet exploderat, nya industrier har på kort tid vuxit fram och driver utvecklingen framåt. 2016 hölls en konferens i Doha med syfte att få en överblick i vad monitorering av träningsbelastning är, hur det tillämpas i forskning och praktik, varför det är viktigt, vart mot- ioneringen av idrottare är på väg i framtiden. Konsensusuttalandet hävdar att beslutet om val av monitoreringsverktyg ska åligga de yrkesverksamma inom idrotten (Bourdon et al. 2017).
Ledare och idrottare behöver ha förståelse för olika mätmetoders styrkor och svagheter. En kombination av interna och externa faktorer verkar ha de bästa utfallet. En intension med monitoreringen är att bidra med ökad förståelse för responsen på träning och tävling hos id- rottaren och tränaren. Det skulle potentiellt kunna vara en guide i arbetet med planering av träningsupplägg och återhämtningsstrategier (Bourdon et al. 2017).
sRPE
Upplevd fysisk ansträngning av ett träningspass benämns som sRPE och är en metod för skattning av den genomsnittliga intensiteten av ett helt träningspass (Foster et al. 2020). sRPE
9
utvecklades för 25 år sedan som en modifiering av Borgs RPE-skala och anses vara ett väl accepterat mått på intern träningsbelastning. Både Borgs CR10-skala och Borgs RPE-skala (6-20) går att använda som skattningsinstrument för sRPE, det mest förekommande är CR10- skalan. Skattningarna rekommenderades ursprungligen att göras 30 min efter avslutat trä- ningspass för att minska felmarginalen på skattningen. Studier har senare kunnat påvisa att sRPE-skattningarna är stabila från 1 minut till flera dagar efter avslutat träningspass, varpå 30 minutersgränsen inte anses vara kritisk (Foster et al. 2020). Inom fotboll och andra lagidrotter rekommenderas användning av sRPE som ett mått på intern träningsbelastning, för både män och kvinnor i olika åldrar och på olika tränings- och tävlingsnivåer (Haddad et al. 2017; My- ers, Mexicano & Aguilar 2020). Skattningarna är icke-invasiva, billiga och enkla att tillämpa i praktiken (Haddad et al. 2017).
sRPE ACWR
”Acute Chronic Workload Ratio” (ACWR) är ett begrepp där förhållandet mellan akut och långvarig belastning undersöks. Blanch och Gabbett (2016) tog fram en ratio där de under- sökte förhållandet mellan 1 veckas arbetsbelastning och 4 veckors arbetsbelastning (ACWR).
De tittade sedan på samband mellan ration och sannolikheten att drabbas av skada (r2 = 0,53).
Akut arbetsbelastning definierades som den totala arbetsbelastningen under den senaste veckan och långvarig arbetsbelastning som den genomsnittliga belastningen över de senaste 4 veckorna. Arbetsbelastning definieras olika i litteraturen och olika variabler kan användas vid beräkning av ACWR. Vanligt förekommande variabler är total löpdistans, ”high speed run- ning” och sRPE. (Carey et al. 2017). Inom lagidrott rekommenderas den interna träningsbe- lastningen att fastställs som en produkt av sRPE och träningstid (minuter) vilket ger ett värde på belastningen i arbitrary units (AU) (Drew & Finch 2016; Gabbett 2016).
Idrottaren skattar den genomsnittliga ansträngningsgraden på träningen/tävlingen enligt Borgs CR10-skala, värdet multipliceras med antalet träningsminuter och ett värde på belast- ningen visas i AU. Exempel skattar spelaren ansträngning 7 efter ett träningspass på 80 min, 7 * 80 = 560 AU. Referensvärden för en fotbollsträning på lägre intensitet bör ligga mellan 300-500 AU, en träning på högre intensitet mellan 700-1000 AU. Vid tolkning av ACWR sett till skaderisk finns rekommendationer om att försöka ligga på en ratio mellan 0,8-1,3.
Risken för skada bedöms vara högre då kvoten är ≥1,5 (Gabbett 2016).
10 Wellness
Det är väl erkänt inom idrotten att fysisk prestation anses vara ett komplex beroende av psy- kologiska och biologiska faktorer. Olika frågeformulär har därför tagits fram i syfte att moni- torera förändringar i träningsrelaterad stress, sömn, trötthet och muskelömhet. Mätningarna ses som en indikation på återhämtning och kan visa tidiga symtom på överträningssyndrom i högpresterande idrotter. Hooper Index är ett validerat mätinstrument för subjektivt skattat välmående och används i flera studier på professionella fotbollsspelare (Moalla et al. 2016).
Instrumentet mäter välmående relaterat till stress, sleep quality, fatigue och muscle soreness och skattas på en sjugradig likertskala. Hooper’s score (HS) är summan av de fyra skattning- arna. Mätmetoden är enkel att implementera i praktiken och kan guida tränare i anpassning av träningsbelastning löpande under säsong (Rabbani et al. 2019).
Rådande forskningsläge sRPE och wellness
Daglig träningsbelastning mätt med sRPE korrelerar måttligt till förändrad sleep quality, stress, fatigue och muscle soreness hos elitfotbollsspelare enligt Moalla et al. (2016). Under- sökningen utfördes på manliga spelare i samma lag i Stars League under en träningsperiod på 16v. I en annan undersökning från samma liga studerades förändringar i sRPE och wellness mellan försäsong och tävlingssäsong. Signifikanta korrelationer sågs mellan intern tränings- belastning och skattningar av sleep quality, stress, fatigue och muscle soreness. Träningsvo- lymen var högre (sett till duration) under försäsongen och ställde högre fysiska krav på fot- bollsspelaren jämfört med tävlingssäsongen (Fessi et al. 2016).
Bland fotbollsspelare i portugisiska Premier League har skillnader i intern träningsbelastning (sRPE) och wellness (Hooper’s Index) undersökts över två olika mikrocyklar, med en respek- tive två tävlingsmatcher per vecka. Resultatet från cykeln med en match visade negativ korre- lation mellan intern träningsbelastning och stress (högre belastning medförde högre nivåer av stress). I cykeln med två matcher under en vecka blev sambandet tydligare mellan en högre intern träningsbelastning och ökad fatigue, muscle soreness samt stress bland spelarna (Cle- mente et al. 2017).
I en retrospektiv studie på collegespelare i amerikansk fotboll studerades samband mellan subjektiv wellness, ACWR och skadeincidens. Högre extern belastning medförde en ökad risk för skada och påverkade wellness-skattningarna negativt hos manliga collegespelare i
11
amerikansk fotboll. Spelare som skattade högre wellness (bättre välmående) än förväntat uti- från den externa belastningen löpte störst skaderisk. ”Sämre” skattad wellness innan träning relaterat även till lägre sRPE följande träning (Sampson et al. 2019).
Rådande forskning visar samband mellan sRPE och wellness i varierande styrka. Vid genom- gång av befintlig litteratur konstateras bristande kunskap gällandes möjliga korrelationer mel- lan sRPE och wellness-parametrar hos elitidrottare, inte bara inom fotbollen. Den litteratur som finns på fotbollsspelare utgår från manliga populationer. Sett till antal utövare, organisat- ion, medialt intresse och ekonomiska resurser dominerar männen inom idrotten (Larsson 2009). Forskningen på kvinnliga idrottare är starkt eftersatt i förhållande till den mängd forskning som görs på manliga idrottare (SOK 2021). Fotbollen utgör inget undantag. Såle- des finns det ett behov av att studera intern träningsbelastning och subjektivt välmående hos den elitidrottande kvinnliga befolkningen.
Syfte
Studiens syfte var att kartlägga intern träningsbelastning hos ett fotbollslag i Damallsvenskan under en försäsong på 12v genom att beskriva sRPE ACWR. Syftet var även att beskriva wellness och undersöka om daglig träningsbelastning hade något samband med upplevd muscle soreness, sleep quality och mental stress.
Frågeställningar
1. Hur ser sRPE och sRPE ACWR ut hos ett fotbollslag i Damallsvenskan?
2. Hur ser wellness ut hos ett fotbollslag i Damallsvenskan?
3. Finns det något samband mellan daglig träningsbelastning och skattad muscle sore- ness?
4. Finns det något samband mellan daglig träningsbelastning och sleep quality?
5. Finns det något samband mellan daglig träningsbelastning och upplevd mental stress?
12
Metod
Urval
Fotbollsspelare från ett och samma lag i Damallsvenskan tillfrågades och gav samtycke att delta i studien, 21 utespelare och 3 målvakter. För att delta i studien skulle spelaren klara av att delta fullt i fotbollsträningen vid säsongens start varpå 5 utespelare exkluderades. Spelare med en total frånvaro >30 % under perioden för datainsamlingen exkluderades vilket gav ett bortfall på 2 utespelare. En spelare togs bort ur studien på grund av överbelastningsskada som resulterade i sex veckor ”time loss”, en spelare exkluderades på grund av uteblivna sRPE- och wellness-skattningar. Registrering av skador var en del av det kontinuerliga arbetet. Data analyserades på totalt 17 spelare, 14 utespelare och 3 målvakter (ålder: 21,5 ± 4,7 år; längd:
168,9 ± 6,8 cm; vikt: 65,9 ± 8,0 kg).
Studiedesign och procedur
Studien genomfördes som en longitudinell observationsstudie där intern träningsbelastning och wellness-skattningar registrerades under 12v. I studien har observationer och beräkningar endast gjorts på intern träningsbelastning (sRPE) i samband med fotbollsträning, ingen hän- syn har tagits till styrketräning eller annan fysträning. Planeringen av försäsongsträningen har lagts upp av fotbollstränare i ledarstaben utan inverkan från författaren. Träningsplaneringen påverkades av covid-19 då klubben använde sig av korttidspermittering av spelare och ledare motsvarande 20%. Ett träningspass per vecka togs bort från lagets gemensamma träningar under tidsperioden för datainsamlingen. I programvaran The Sports Office samlades sRPE- och wellness-skattningar in löpande vid totalt 44 tillfällen.
Mätinstrument
Spelarna skattade wellness dagligen innan träningspassens start. I formuläret fanns frågor om freshness, muscle soreness, joint soreness, sleep quality och mental stress som skattades på en ska från 1-10, se appendix 1. I denna studie användes endast data från muscle soreness, sleep quality och mental stress. Skattningsintervallet har tagits fram gemensamt av Sports Office administratörer och det medicinska teamet i klubbens herrlag och är därmed inte testat för validitet och reliabilitet.
13
Intern träningsbelastning registrerades med sRPE-skattningar vid varje träningstillfälle. sRPE har skattats på en modifierad Borgs CR10-skala (Borg, Hassmén, & Lagerström 1987). Di- rekt efter avslutat träningspass kunde alla spelare som närvarat under träningen skatta sRPE i Sports Office. Daglig träningsbelastning togs fram genom att multiplicera sRPE-värdet med antal träningsminuter. Veckovis träningsbelastning är summan av en veckas daglig tränings- belastning.
Analys av data
Deskriptiv data över intern träningsbelastning och wellness beräknades med både medelvärde (±SD) median (q). Endast de wellness-skattningar som gjorts i anslutning till träning togs med i beräkningarna. ACWR beräknades genom att ta fram kvoter mellan 1 veckas tränings- belastning och snittet av de senaste 4 veckornas träningsbelastning angett i AU. Det redovisas på gruppnivå för hela laget och i subgrupperna utespelare och målvakter. Data analyserades med statistikprogrammet IBM SPSS (IBM SPSS Statistics for Windows, Version 26.0. IBM, Armonk, NY). Samband mellan daglig träningsbelastning och efterföljande dags skattning av muscle soreness, sleep quality och mental stress beräknades Spearmans rangkorrelation. En signifikansnivå p<0.05 sattes.
Etiska aspekter
Lagets sportchef och samtliga deltagare i studien erhöll muntlig och skriftlig information (appendix 2) om studiens syfte, om frivilligt deltagande och möjligheten att avbryta delta- gandet när som helst utan att ange skäl (appendix 3). Spelare under 18 år hade godkännande från målsman att delta i studien. Deltagare informerades om säker hantering av data och per- sonuppgifter enligt the General Data Protection Regulation (GDPR). Studien utformades och genomfördes i enlighet med stadgarna i den europeiska kodexen för forskningsintegritet (ALLEA 2017). Efter avslutad undersökning fick klubb och deltagare tillgång till studieresul- tat och författarens slutsatser.
14
Resultat
Intern träningsbelastning
sRPE användes som mått på intern träningsbelastning. I tabell 1-2 redovisas deskriptiv data över antal träningstillfällen, sRPE-skattningar, daglig- och veckovis träningsbelastning uti- från subgrupperna utespelare och målvakter. sRPE ACWR redovisas i figur 1 för hela laget och subgrupperna.
Tabell 1:Medelvärden (± SD) och median (Q1-Q3) för sRPE, daglig träningsbelastning och veckovis träningsbelastning samt frekvens av träningspass under 12 veckor försäsong hos utespelare (N=14).
Antal
träningstillfällen sRPE Daglig träningsbe-
lastning (AU) Veckovis träningsbe- lastning (AU)
Antal skattningar 523 546 160
Minimum 31 1 45 180
Maximum 44 10 2000 3050
Medelvärde
(±SD) 40,07 (4,01) 6,25
(1,66) 486,17 (254,62) 1697,22 (632,07) Median (25-75) 41,50
(37,75-43,25) 7 (5-7) 480,00
(318,75-630,00) 1685,00 (1405,00- 2115,00)
Tabell 2: Medelvärden (± SD) och median (Q1-Q3) för sRPE, daglig träningsbelastning och veckovis träningsbelastning samt frekvens av träningspass under 12 veckor försäsong hos målvakter (N=3)
Antal
träningstillfällen sRPE Daglig träningsbe-
lastning (AU) Veckovis tränings- belastning (AU)
Antal skattningar 120 125 36
Minimum 40 1 90 360
Maximum 44 10 1400 2660
Medelvärde (±SD) 42,33 (2,08)
5,59
(1,65) 443,24 (207,55) 1570,69 (580,50) Median (25-75) 43 (40-X) 6 (5-7) 420,00 (300,00-
550,00) 1665,00 (1196,25- 2068,75)
15
Figur 1: sRPE ACWR för hela laget, utespelare och målvakter under 9 veckor
Wellness
Deskriptiv data över wellness-skattningarna redovisas i tabell 3-4 utifrån subgrupperna ute- spelare och målvakter.
Tabell 3:Medelvärden (± SD) och median (Q1-Q3) för muscle soreness, sleep quality, men- tal stress och total wellness score hos utespelare (N=14)
Muscle
soreness Sleep
quality Mental
stress Total wellness score
Antal skattningar 543 547 545 541
Minimum 3 3 3 14
Maximum 10 10 10 30
Medelvärde (±SD) 7,62 (1,35) 7,87 (1,24) 8,07 (1,40) 23,58 (2,62)
Median (25-75) 8 (7-8) 8 (7-9) 8 (7-9) 24 (22-25)
Tabell 4: Medelvärden (± SD) och median (Q1-Q3) för muscle soreness, sleep quality, men- tal stress och total wellness score hos målvakter (N=3)
Muscle
soreness Sleep
quality Mental
stress Total wellness score
Antal skattningar 117 117 117 117
Minimum 3 3 1 13
Maximum 10 10 10 28
Medelvärde (±SD) 7,65 (1,12) 7,09 (1,60) 6,56 (2,32) 21,2 (3,35)
Median (25-75) 8 (7-8) 7 (6-8) 7 (5-8) 22 (19-24)
0 0,5 1 1,5
0 2 4 6 8 10
Acute Chronic Workload Ratio
Veckor
Acute Chronic Workoad Ratio (sRPE)
Hela laget Utespelare Målvakter
16
Samband mellan intern träningsbelastning och wellness
Det fanns ett svagt signifikant samband mellan daglig träningsbelastning och muscle soreness (r=-0,24, p<0,001) samt träningsbelastning och mental stress (r=-0,18, p<0,001) hos utespe- larna. Inget signifikant samband sågs mellan daglig träningsbelastning och sleep quality (r=0,02, p=0,61) bland utespelarna. Svagt signifikant samband sågs mellan daglig träningsbe- lastning och muscle soreness (r=-0,21, p=0,03) hos målvakterna. Det sågs inga signifikanta samband mellan daglig träningsbelastning och sleep quality (r=0,06, p=0,52) eller mental stress (r=0,04, p=0,69) bland målvakterna.
Diskussion
Studiens syfte var att kartlägga intern träningsbelastning hos ett fotbollslag i Damallsvenskan under en försäsong på 12v genom att beskriva sRPE ACWR. Syftet var även att beskriva wellness och undersöka om daglig träningsbelastning hade något samband med upplevd muscle soreness, sleep quality och stress.
Intern träningsbelastning
Generellt ses ett högt deltagande under försäsongen, endast en spelare blev exkluderad på grund av hög frånvaro. Bland elitrugbyspelare har högre deltagande i försäsongsträning visats associera med lägre frånvaro på grund av skada under tävlingssäsong (Windt et al. 2017). En förklaring till detta kan vara att hög träningsbelastning över tid förbättrar spelarens nivå av fitness (Gabbett, 2016).
I denna studie skattades sRPE något högre av utespelarna i jämförelse med målvakterna, den interna träningsbelastningen var således lägre för målvakterna. Det fanns inga studier att tillgå där jämförelser kunde göras med ett annat elitfotbollslag på damsidan. Skillnader i trä- ningsbelastning mellan målvakter och utespelare har påvisats i herrlag vid jämförelse av sRPE, där målvakter skattar signifikant lägre oberoende av utespelarens position (Jatene et al.
2019).
Subgrupperingen målvakter och utespelare valdes då det förekom liknande grupperingar i studier på manliga fotbollsspelare (Moalla et al. 2016; Fessi et al. 2016). Möjligt att resultatet
17
hade sett annorlunda ut om utespelarna hade kategoriserats utifrån spelarpositioner. För fler- talet spelare var spelarpositionerna inte fasta under försäsongen. Rotationer gjordes mellan spelarpositionerna försvarare och mittfältare samt mellan mittfältare och anfallare, vilket för- svårade en mer specifik gruppindelning.
Intern träningsbelastning (sRPE) sammanställdes under sju veckors försäsongsträning hos ett elitfotbollslag i Stars League (Fessi et al. 2016). Data från utespelare analyserades, den dag- liga och veckovisa träningsbelastningen beräknades med hjälp av sRPE. Herrarnas sRPE- skattningar var ungefär hälften så höga i jämförelse med vad som sågs i denna studie, de trä- nade drygt tre gånger fler fotbollspass i veckan. Den totala träningsvolymen gör att herrarna kom upp i en högre totalbelastning per vecka. Försiktighet bör iakttas vid jämförelser då po- pulationerna i studierna skiljer sig åt sett till kön och liga samt att urvalet är för litet.
Syftet med denna studie var främst att beskriva hur den interna träningsbelastningen såg ut under försäsongen. Mer forskning behövs för jämförelser med andra damlag. Att använda sRPE som mått på intern träningsbelastning har visats vara ett validerat och reliabelt mätin- strument som även håller en god konsekvens i de individuella skattningarna (Haddad et al.
2017).
Gabbett (2016) talar om en ”sweet spot” i träningsbelastning för att reducera risken för akuta skador, det syftar till att ACWR ligger på ett intervall mellan 0,8-1,3. Vid kartläggning av sRPE ACWR i denna studie ses variation i belastning mellan veckorna bland både utespelare och målvakter. Ration ligger utanför ”sweet spot” vid två tillfällen för utespelarna respektive fyra tillfällen för målvakterna. Mellan träningsvecka sju och åtta ökade belastningen för ute- spelarna med 43%. En potentiell förklaring till den kraftiga ökningen kan vara att tränarna velat ersätta matchbelastningen då det var en ledig helg. Vid närmare granskning av den spe- cifika veckans innehåll sågs totalt tre träningstillfällen. Ett träningspass avvek kraftigt med en daglig träningsbelastning som går att likställa med en veckas totala belastning för utespelar- na. När träningsbelastningen är relativt konstant mellan veckorna (variation med 5-10 %) är risken att drabbas av skada låg <10% (Gabbett 2016). Medan om belastningen ökar med mer än 15% i förhållande till föregående veckas belastning ökar också risken för skada till 21- 49%. Gabbett (2016) rekommenderar att begränsa stegringen i belastning till <10% per vecka.
18
Vilken träningsbelastning, sett till sRPE, tränarna hade för avsikt att spelarna skulle ligga på är inte känt för författaren. Vid diskussion framkommer att träningsvolymen var tänkt att öka gradvis under försäsongen med bibehållen intensitet. För fotbollstränare kan sRPE ACWR användas till att se huruvida spelarna svarar på den planerade träningsbelastningen och göra modifieringar i planen utifrån behov. Ett annat användningsområde är att utgå från sRPE ACWR vid return-to-play efter skada eller sjukdom (Blanch & Gabbett 2016). Det är ett sätt att kvantifiera belastning hos spelare och identifiera perioder av hög belastning där det kan föreligga en ökad risk för skada.
Wellness
Resultatet visar överlag höga wellness-skattningar som indikerar på ett gott välmående hos spelarna på gruppnivå. Sleep quality och mental stress hos målvakterna skattas lite lägre (sämre) jämfört med utespelarna. Grupperna skattade muscle soreness snarlikt. Fessi et al.
(2016) påvisar att spelarnas välmående är högre i tävlingssäsongen jämfört med försäsongen.
Det hade varit intressant att efter tävlingssäsongens slut undersöka om det stämmer även i det här laget. Författarens upplevelse är att stress och prestationsångest under tidigare säsonger har påverkat spelarna i högre utsträckning under tävlingssäsong, även om träningsbelastning- en troligen är lägre. En annan aspekt på välmående är kombinationen av elitidrott och arbete eller studier. Snittlönen i Damallsvenskan 2017 var 10 000kr i månaden vilket gör att många spelare har en ytterligare sysselsättning vid sidan av fotbollen (Sporting Intelligence 2017).
Medellönen för en herrspelare i högsta ligan 2019 var 92 904kr per månad enligt fotbollsför- bundets analys av allsvenska klubbarnas ekonomier (SvFF 2019). De ekonomiska skillnader- na mellan dam- och herrfotbollsspelare gör att det går att ifrågasätta huruvida resultatet av wellness-skattningar hos manliga spelare går att generalisera till damspelare. Hur arbete och studier påverkar idrottarens välmående och prestation är något som behöver studeras vidare.
Samband mellan daglig träningsbelastning och wellness
I denna studie sågs svaga statistiskt signifikanta korrelationer mellan daglig träningsbelast- ning och muscle soreness och mental stress bland utespelarna samt mellan daglig träningsbe- lastning och muscle soreness hos målvakterna (Akoglu 2018). Inget samband såg mellan dag- lig träningsbelastning och sleep quality hos utespelarna, inga samband sågs mellan daglig träningsbelastning och wellness hos målvakterna. Tidigare forskning visar spridda resultat.
19
Fessi et al. (2016) undersökte likt denna studie samband mellan daglig träningsbelastning (sRPE) och sleep quality, stress, fatigue och muscle soreness hos manliga elitfotbollsspelare.
De kunde se moderata till mycket starka samband mellan träningsbelastning och de olika wellness-faktorerna, samtliga korrelationer var signifikanta. Sampson et al. (2019) under- sökte samband mellan ACWR och wellness-skattningar (sleep, soreness, energy), men inom amerikansk fotboll på collegenivå. ACWR beräknades med GPS-data där en kvot togs fram av förhållandet mellan en veckas belastning och tre veckors träningsbelastning. De kunde se svaga men signifikanta samband mellan ACWR och sleep quality, muscle soreness, energy, och overall wellness. Fessi et al. (2016) använde Pearsons korrelation som statistisk analys- metod medan denna studie och studien av Sampson et al. (2019) använde Spearmans rang- korrelation. Skillnader i statistiska analysmetoder skulle kunna vara en del i förklaringen till att resultaten i de olika undersökningarna skiljer sig åt. En annan potentiell faktor är att studi- erna har använt olika wellness-formulär. Fessi et al. (2016) använde Hooper’s Index som skattas på en sjugradig likertskala medan Sampson et al. (2019) och denna studie använde sig av egenutformade formulär på en fem- respektive tiogradig likertskala.
Metoddiskussion
Ett lag i Damallsvenskan tillfrågades att delta i studien. Detta motiverades med ett bekväm- lighetsurval, författaren arbetar som fysioterapeut inom laget. Inklusionskriterien var att spe- laren skulle kunna delta fullt i träning vid säsongens start. Fem spelare exkluderades direkt, fyra spelare på grund av skador och en på grund av sjukdom. En exklusionskriterie var från- varo >30 % under perioden för datainsamlingen. En spelare togs bort ur studien på grund av skada, en spelare på grund av uteblivna sRPE- och wellness-skattningar.
Datainsamling skedde via mjukvaran Sports Office som klubben använt sig av från och med säsongen 2020. I systemet samlas data in över wellness, sRPE, daglig träningsbelastning, skaderegistrering, träningsplanering och analys av matcher. Insamling av ovanstående data har pågått löpande redan innan studien startade. Hela ledarstaben runt laget har tillgång till materialet. Författarens tanke med undersökningen var att få ökad förståelse för hur data skulle kunna nyttjas praktiskt i verksamheten.
En brist med studiens genomförande är att det endast utgår ifrån data över fotbollsträningar.
Ingen hänsyn tas till styrketräning eller annan fysträning. Under försäsongen spelades också
20
sju träningsmatcher. Antal spelade matchminuter saknades från en av matcherna och ersätt- ningsträning för spelare med mindre speltid registrerades inte. Det försvårade möjligheten att få en bild av alla spelares belastning under en matchdag och är anledningen till att matcherna är exkluderade.
Just nu är världen mitt i en pågående pandemi, något som också påverkar fotbollen. Klubben som spelarna representerar hade under tidsperioden för datainsamlingen vidtagit åtgärden korttidspermittering av spelare och ledare motsvarande 20%. Permitteringen har påverkat träningsplaneringen och ett träningspass per vecka har tagits bort från den kollektiva träning- en. Träningsbelastningen hade kanske varit högre ett ”vanligt” år.
sRPE som mätmetod av intern träningsbelastning är en väl etablerad metod. Foster et al.
(2020) menar att cirka 10 % av de som använder sRPE-skattningar har svårt att nyttja meto- den på ett effektivt sätt. Vissa individer har svårt att skatta den genomsnittliga ansträngnings- graden av träningspasset som en helhet. De vill gärna dela upp skattningarna efter olika ele- ment i träningen som till exempel uppvärmning, träning och nedvarvning. Högpresterande individer eller personer som är fysiskt starka kan istället ha svårt att erkänna att tuffare trä- ningar eller matcher faktiskt var tuffa, de och skattar ofta lägre än den faktiska upplevelsen.
De menar även att det kan finnas variationer i skattningarna mellan könen. Således borde jämförelser med andra studier göras mot en population av samma kön.
Wellness-formuläret i denna studie inte är validitets- och reliabilitetstestat och har inte an- vänts i någon tidigare studie. Det är en svaghet med studien som försvårar jämförelserna mot tidigare forskning där exempelvis Hooper’s Index eller andra instrument har använts. Förfat- taren förslår att laget byter ut nuvarande wellness-formulär till Hooper’s Index. Frågorna i Hooper’s Index och det formulär som använts i den här undersökningen är snarlika men med olika likertskalor. Efter avslutad datainsamling har spelare återkopplat till författaren angå- ende upplevda svårigheter med wellness-skattningarna. Det framkom att en spelare skattat sleep quality efter antalet sömntimmar, en skattning på 6 skulle då motsvara 6 timmars sömn.
Detta trotts att en beskrivning av skattningsskalorna sågs vid varje skattningstillfälle, för sömn ”1 = Worst nights sleep ever, 10 = Best nights sleep ever”. Det belyser vikten av tyd- lighet i instruktionerna och att dessa kan behöva upprepas löpande.
21
Brister i validitet och reliabilitet i studiens wellness-formulär gör att generaliserbarheten för wellness-skattningarna och korrelationsberäkningarna är låga. Som det tidigare har nämnts har sRPE en god validitet och reliabilitet. Sammanställningen av den interna träningsbelast- ningen bör därför vara tillförlitlig och skulle kunna användas i jämförande med andra studier på liknande populationer. Samma resonemang kan appliceras på resultatet för sRPE ACWR.
Kunskapsläget är vagt på kvinnliga fotbollsspelare och idrottare i allmänhet. I dagsläget kan den här studien inte göra några tillförlitliga jämförelser mot tidigare forskning. Studien kan bidra med att beskriva intern träningsbelastning hos ett fotbollslag i Damallsvenskan.
Studien utformades och genomfördes i enlighet med stadgarna i den europeiska kodexen för forskningsintegritet (ALLEA 2017). Deltagarna behövde inte förändra något i sin vardag som fotbollsspelare då datainsamlingen redan var en del av verksamheten. Genom att medverka i studien utsattes spelarna inte för några risker. Resultaten från studien kan bidra med ökad förståelse för hur intern träningsbelastning och wellness kan se ut i ett damfotbollslag i högsta serien. Klubben / laget gynnas också av att få en ökad förståelse för mer praktiskt nytt- jandet av insamlade data.
Praktiska implikationer
Sports Office kan veckovis sammanställa sRPE ACWR för varje spelare individuellt och som genomsnitt för laget. Det skulle bidra till ökad förståelse för hur spelarna svarar på den tänka träningsbelastningen och göra det enklare att följa förändringar i träningsbelastning över tid.
Lagets fysioterapeuter och fystränare kan ta hjälp av sammanställningen av lagets träningsbe- lastning då spelare som varit sjuka eller skadade ska stegras in i den kollektiva träningen och vid return-to-paly. Författaren rekommenderar att ledarstaben använder wellness till att snabbt skapa sig en bild av hur spelarna mår. Vid avvikande skattningar kan spelaren fångas upp i god tid för att identifiera symtom som kan indikera risk för utveckling av övertränings- syndrom.
Slutsats
Den interna träningsbelastningen under försäsongen var 1697,22 ± 632,07 AU för utespelarna och 1570,69 ± 580,50 AU för målvakterna. Inga referensvärden fanns att tillgå för jämförelse
22
av intern träningsbelastning med andra elitlag inom damfotbollen, studien bidrar med ökat kunskapsläge. Det förelåg en stor variation i träningsbelastning under försäsongen vilket skulle kunna utgöra en ökad risk för skada. Svaga samband sågs mellan intern träningsbelast- ning och muscle soreness (utespelare: r=-0,24 p<0,001, målvakter: r=-0,21 p=0,03) och men- tal stress (utespelare: r=-0,18, p<0,001). Intern träningsbelastning verkar inte ha någon större påverkan på spelarnas wellness-skattningar.
23
Referenser
ALLEA – All European Academies. (2017). Den europeiska kodexen för forskningsintegritet.
Berlin, D. https://www.allea.org/wp-content/uploads/2017/05/ALLEA-European-Code-of- Conduct-for-Research-Integrity-2017.pdf[2021-05-01]
Akoglu, H. (2018). User's guide to correlation coefficients. Turkish Journal of Emergency Medicine, 18(3), pp.91–93. DOI:10.1016/j.tjem.2018.08.001
Bell, B. (2019). Women's Euro 2005 a ‘watershed’ for women's football in England and a new era for the game? Sport in History, 39(4), ss. 445-461.
DOI:10.1080/17460263.2019.1684985
Blanch, P., & Gabbett, T. J. (2016). Has the athlete trained enough to return to play safely?
The acute: chronic workload ratio permits clinicians to quantify a player's risk of subsequent injury. British Journal of Sports Medicine, 50(8), ss.471-475. DOI:10.1136/bjsports-2015- 095445
Borg, G., Hassmén, P., & Lagerström, M. (1987). Perceived exertion related to heart rate and blood lactate during arm and leg exercise. European Journal of Applied Physiology and Oc- cupational Physiology, 56, 679–685. DOI:10.1007/BF00424810
Bourdon, P. C., Cardinale, M., Murray, A., Gastin, P., Kellmann, M., Varley, M. C., Gabbett, T. J., Coutts, A. J., Burgess, D. J., Gregson, W., & Cable, N. T. (2017). Monitoring Athlete Training Loads: Consensus Statement. International Journal of Sports Physiology and Per- formance, 2017 Apr;12(Suppl 2), ss 2161-2170. DOI:10.1123/IJSPP.2017-0208.
Carey, D. L., Blanch, P., Ong, K-L., Crossley, K. M., Crow, J., & Morris, M. E. (2017).
Training loads and injury risk in Australian football – differing acute: chronic workload ratios influence match injury risk. British Journal of Sports Medicine, 51(16), ss. 1215-1220.
DOI:10.1136/bjsports-2016-096309
Clemente, F. M., Mendes, B., Nikolaidis, P. T., Calvete, F., Carrico, S., & Owen, A. L. 2017.
Internal training load and its longitudinal relationship with seasonal player wellness in elite
24
professional soccer. Physiology & Behavior, 179, pp.262–267.
DOI:10.1016/j.physbeh.2017.06.021
Drew, M., & Finch, C. 2016. The Relationship Between Training Load and Injury, Illness and Soreness: A Systematic and Literature Review. Sports Medicine, 46(6), ss. 861-883.
DOI:10.1007/s40279-015-0459-8
Fessi, M. S., Nouira, S., Dellal, A., Owen, A., Elloumi, M., & Moalla, W. 2016. Changes of the psychophysical state and feeling of wellness of professional soccer players during pre- season and in-season periods. Research in Sports Medicine, 24(4), ss.375–386.
DOI:10.1080/15438627.2016.1222278
FIFA (2019). Physical Analysis of the FIFA Women’s World Cup France 2019.
https://img.fifa.com/image/upload/zijqly4oednqa5gffgaz.pdf[2021-05-02]
Foster, C., Boullosa, D., McGuigan, M., Fusco, A., Cortis, C., Arney, B. E., Orton, B., Dodge, C., Jamie, S., Radtke, K., van Erp, T., de Koning, J. J., Bok, D., Rodriguez-Marroyo, J. A., & Porcari, J. P. (2020). 25 Years of Session Rating of Percived Exertion: Historical Perspective and Development, International Journal of Sports Physiology and Performance, (Ahead of Print), ss.1-10. DOI:10.1123/ijspp.2020-0599
Gabbett, T. J. 2016. The training – Injury prevention paradox: should athletes be training smarter and harder? British Journal of Sports Medicine, 50, ss.273-280.
DOI:10.1136/bjsports-2015-095788. DOI: 10.1136/bjsports-2015-095788
Govnus, A. D., Coutts, A., Duffield,R., Murray, A., & Fullager, H. (2018). Relationship Be- tween Pretraining Subjective Wellness Measures, Player Load, and Rating-of-Percived- Exartion Training Load in American Collage Football. International Journal of Sports Physi- ology and Performance, 13(1), ss. 95-101. DOI:10.1123/ijspp.2016-0714
Haddad, M., Stylianides, G., Djaoui, L., Dellal, A., & Chamari. (2017). Session-RPE Method for Training Load Monitoring: Validity, Ecological Usefulness, and Influencing Fac-
tors. Frontiers in Neuroscience, 11, s.612. DOI:10.3389/fnins.2017.00612
25
Hewitt, A., Norton, K., & Lyons, K. (2014). Movement profiles of elite women soccer play- ers during international matches and the effect of opposition's team ranking. Journal of Sports Sciences, 32(20), pp.1874–1880. DOI:10.1080/02640414.2014.898854
Larsson, H. (2009). Idrottens könsmönster – varför finns de? Vad handlar de om? Tidningen svensk idrottsforskning, januari 2009. https://centrumforidrottsforskning.se/wp-
content/uploads/2014/04/Idrottens-konsmonster.pdf[2021-04-12]
Moalla, W., Fessi, M. S., Farhat, F., Nouira, S., Wong, D. P. & Dupont, G. 2016. Relation- ship between daily training load and psychometric status of professional soccer play- ers. Research in Sports Medicine, 24(4), ss.387–394. DOI:10.1080/15438627.2016.1239579
Myers, N. L.,Mexicano, G., & Aguilar, K.V. (2020). The Association Between Noncontact Injuries and the Acute-Chronic Workload Ratio in Elite-Level Athletes: A Critically Ap- praised Topic, Journal of Sport Rehabilitation, 29(1),127-130. DOI:10.1123/jsr.2018-0207
Pedro Jatene et al., 2019. Training Sessions' RPE in Professional Football is Influenced by Playing Position. Journal of Physical Education and Sport, 19, pp.1398–1406.
DOI:10.7752/jpes.2019.s4203
Rabbani, A., Clemente, F. M., Kargarfard, M., & Chamari, K. 2019. Match Fatigue Time- Course Assessment Over Four Days: Usefulness of the Hooper Index and Heart Rate Varia- bility in Professional Soccer Players. Frontiers in Physiology, 10, s.109.
DOI:10.3389/fphys.2019.00109
Sampson, J. A., Murray, A., Williams, S., Sullivan, A., & Fullagar, H. H. K. 2019. Subjective Wellness, Acute: Chronic Workloads, and Injury Risk in College Football. Journal of
Strength and Conditioning Research, 33(12), pp.3367–3373.
DOI:10.1519/JSC.0000000000003000
Saw, A. E., Main, L. C., & Gastin, P. B. 2016. Monitoring the athlete training response: sub- jective self-reported measures trump commonly used objective measures: a systematic re- view. British Journal of Sports Medicine, 50(5), pp.281–291. DOI:10.1136/bjsports-2015- 094758
26
SOK (2021). Kvinnor och träning i centrum. https://sok.se/pressmeddelanden/2021-03-08- kvinnor-och-traning-i-centrum.html/ [2021-04-04]
Sportingintelligence (2017). Global Sports Salaries Survey 2017.
https://globalsportssalaries.com/GSSS%202017.pdf[2021-05-01]
SvFF (2019). Analys av allsvenska klubbarnas ekonomier 2019.
https://www.svenskfotboll.se/49db14/globalassets/svff/dokumentdokumentblock/ekonomi/20 17-19/analys-av-allsvenskans-ekonomi-2019.pdf[2021-05-04]
UEFA (2019). Women’s football. https://www.uefa.com/insideuefa/football- development/womens-football/#overview/[2021-04-04]
Windt, J., Gabbett, T.J., Ferris, D., & Khan, K.M. (2017). Training load--injury paradox: is greater preseason participation associated with lower in-season injury risk in elite rugby league players? British Journal of Sports Medicine, 51(8), pp.645–650. DOI:10.1136/bjsports- 2016-095973
27 APPENDIX 1: Wellness-formulär
Women's wellness Freshness
1 = Extremely Tired, 10 = I am feeling very fresh
Muscle soreness
1 = Too sore to train/play, 10 = No soreness at all
Joint soreness
1 = Too sore to train/play, 10 = No soreness at all
Sleep quality
1 = Worst nights sleep ever, 10 = Best nights sleep ever
Mental stress
1 = Extremely Stressed, 10 = No Stress at all
28 APPENDIX 2: Informationsbrev
Samband mellan upplevd ansträngningsgrad och självskattat välmående hos kvinnliga fotbollsspelare i ett lag i Damallsvenskan
DETTA ÄR EN FÖRFRÅGAN OM DELTAGANDE I EN STUDIE
Bakgrund
Monitorering av träningsbelastning är ett viktigt verktyg i syfte att förbättra tränarens och idrottarens kunskaper ang respons på träning och match. Det kan ligga till grund för tränings- upplägg och återhämtning, minska förekomst av skada och sjukdom och leda till förbättrad prestation. Kombinerad information om inre och yttre (ex wellness och GPS) träningsbelast- ning ger en bild av idrottarens respons på träning.
Syfte/ändamål
Studien utförs som en magisteruppsats i idrottsvetenskap mot Linnéuniversitetet. Undersök- ning syftar till att undersöka om det finns något samband mellan intern träningsbelastning baserat på session-RPE och wellness.
Tillfrågan om deltagande
För att undersöka om det finns något samband mellan intern träningsbelastning och wellness kommer alla spelare tillhörande det utvalda laget att ingå i studien. Du tillhör en av dem som tillfrågas.
Studiens genomförande
Du kommer i samband med alla träningar och matcher skatta session-RPE i Sports Office efter avslutad träning. Detta görs på en 10-gradig skala, du anger din egen upplevelse av hur ansträngande träningspasset var. Skattningar av wellness görs också i Sports Office alla dagar innan träning. Information om skattningsskalorna finns tydligt beskrivet i Sports Office.
Tidsåtgång
Skattningarna tar ca 1-5 min att göra via Sports Office app.
29 Risker
Inga risker medförs vid deltagande i studien.
Fördelar
Studien kan ge ökad förståelse för kopplingen mellan upplevd ansträngning i samband med träning / match och välmående. Studien är ett pilotprojekt som kan ligga till grund för vidare forskning inom ämnet. Att ta hänsyn till dessa faktorer skulle kunna minska förekomst av sjukdom och skada. Du kommer att ha möjlighet att ta del av undersökningsresultatet om intresse finns. Studien utförs som en idrottsvetenskaplig magisteruppsats vid Linnéuniversite- tet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Intuitionen för idrottsvetenskap. Projektet leds av Leg Fysioterapeut Jessica Glas under handledning av Docent, Med Dr, Leg Fysioterapeut Sofia Ryman Augustsson.
Vad händer om jag inte vill vara med?
Deltagandet är helt frivilligt och kan när som helst avbrytas utan förklaring. Om du börjar delta, men ångrar dig under studiens gång, kan du när som helst avbryta utan att tala om var- för. Om du vill avbryta studien kontaktar du projektansvarig Jessica Glas, se kontaktinform- ation nedan. Om du är under 18 år skall du visa denna information för målsman.
Hantering av data
Dina svar och dina resultat kommer att behandlas så att inte obehöriga kan ta del av dem. Vid databearbetning kommer ditt namn och födelsedata att ersättas med en kod så att en enskild individ inte kan urskiljas. Endast den som är ansvarig för studien har tillgång till ”kodnyck- eln”. Då data från studien eventuellt publiceras kommer enskilda individer inte att kunna identifieras. Direkt när studien är examinerad kommer dina personuppgifter och data från studien förstöras. Hanteringen av Dina uppgifter regleras av dataskyddsförordningen (GDPR) (2018:218).
Försäkring
Ingen särskild försäkring för projektet finns.
Kontakt
Projektledare: Jessica Glas, jessica@glaas.eu
30 APPENDIX 3: Informerat samtycke
Informerat samtycke och medgivande avseende databearbetning. Nr:_____
Samband mellan upplevd ansträngningsgrad och självskattat välmående hos kvinnliga fotbollsspelare i ett lag i Damallsvenskan
Informerat samtycke och medgivande avseende databearbetning i studien
Jag har muntligen informerats om studien och tagit del av ovanstående skriftlig information.
Jag har haft möjlighet att ställa frågor och fått dem besvarade. Jag är medveten om att mitt deltagande i studien är helt frivilligt och att jag när som helst utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande.
____________________________ ________________________________________
Deltagarens namn E-mailadress och telefonnummer
_____________________________________ _______________________________
Deltagarens namnteckning Ort och datum
Uppgifterna från studien kommer att lagras i ett register och databehandlas. Dina svar och dina resultat kommer att behandlas så att inte obehöriga kan ta del av dem. Vid databearbet- ningen kommer dina uppgifter att kodas, så att en enskild individ inte kan urskiljas. Endast den som är ansvarig för studien har tillgång till ”kodnyckeln”. Då data från studien eventuellt publiceras kommer enskilda individer inte att kunna identifieras.
Jag medger att kodade uppgifter om min person får lagras och bearbetas elektroniskt ____________________________
Deltagarens namn
_____________________________________ _______________________________
Deltagarens namnteckning Ort och datum
