Hållbarhetsredovisning
En kvalitativ studie om faktorer inom nyinstitutionell teori om isomorfism och intressentteori som påverkar hur IT-företag presenterar sina hållbarhetsrapporter.
Författare: Roz Elias (960920), Anna Huang (970531) och
Isabelle Skoog (910725)
Vårtermin 2020
Kandidatuppsats Företagsekonomi, 15 hp Ämne: Företagsekonomi, redovisning Handelshögskolan vid Örebro universitet. Handledare: Kerstin Nilsson
Förord
Vi vill först och främst säga stort tack till vår handledare Kerstin Nilsson för sitt stöd och engagemang och rådgivning under hela uppsatsens gång. Vi vill även rikta ett stort tack till vår bisittare Mari-Ann Karlsson och seminariegruppen för deras konstruktiva kritik under seminarierna.
Ett stort tack till alla respondenter på IT-företagen som tog sig tid att ställa upp på intervjuer och bidrog till vår studie.
Örebro, juni 2020
Abstract
Sustainability is a topic that is current today as society stand in front of many challenges, where climate change is one of them. Nowadays the world demands for sustainability which put pressure on companies to act more sustainably. At the end of 2016 a law requirement was introduced in Sweden enforcing large companies that meet two of the three criterias to establish a sustainability report from the financial year 2017. Based on a comparative case study the purpose of this study is to create knowledge of what influences how IT companies present their sustainability reports. The analysis is based on new institutional theory of isomorphism and is supplemented with stakeholder theory. To achieve the purpose of this study, a qualitative approach has been used where five IT companies in Sweden have been examined. Empirical data have been collected by interviews and a content-analysis of the companies sustainability reports for the financial year 2019. The results shows that all IT companies are affected by coercive factors, both formal and informal, as they are required by law to establish sustainability reports but also to complete the content with other information that are required by the stakeholders. IT companies mimic each other, and knowledge of sustainability reporting has been required to be introduced by the companies that previously have not established sustainability reports. Transparency is something that the companies strive for, but the companies report different amount of key figures and their negative environmental impact, which are indicators of transparency. The most important factor is the requirements of key stakeholders which is what IT companies put most emphasis on.
Keywords: IT-industry, sustainability, sustainability reports, new institutional theory,
isomorphism, coercive, mimetic, normative, stakeholder theory, transparency, key stakeholders.
Förkortningar
CSR - Corporate Social Responsibility
ESG - Environmental Social and Governance
EU - Europeiska unionen
FN - Förenta Nationerna
GHG - Greenhouse gas
GRI - Global Reporting Initiatives
ISO - International Organization for Standardization (internationella standardiseringsorganisation)
KPI - Key Performance Indicator
SDG - Sustainable Development Goals
Innehållsförteckning:
1. Inledning 1
1.1 Bakgrund 1
1.2 Problemdiskussion 3
1.3 Syfte och frågeställning 4
1.4 Avgränsning 4 2. Teoretisk referensram 5 2.1 Hållbarhetsredovisning 5 2.2 Nyinstitutionell teori 6 2.3 Intressentteorin 7 2.4 Analysmodell 10
3. Metod och metodologiska övervägande 11
3.1 Ansats och forskningsdesign 11
3.2 Litteraturgenomgång 12 3.3 Urval 12 3.5 Operationalisering av frågor 14 3.6 Analysmetod 15 3.7 Tillförlitlighet 16 3.8 Metodreflektion 17 3.9 Etiska överväganden 18 4. Empiri 19
4.1 B3 Consulting Group AB (publ) 19
4.1.1 Hållbarhetsredovisning 2019 19 4.1.2 Intervju B3 21 4.2 Knowit AB 22 4.2.1 Hållbarhetsredovisning 2019 23 4.2.2 Intervju Knowit 25 4.3 Prevas AB 26 4.3.1 Hållbarhetsredovisning 2019 26 4.3.3 Intervju Prevas 27 4.4 CGI Sverige AB 29 4.4.1 Hållbarhetsrapport 2019 29
4.5.1 Hållbarhetsrapport 2019 32 4.5.2 Intervju Företag X 33 4.6 Sammanfattning empiri 35 5. Analys 37 5.1 Nyinstitutionell teori 37 5.1.1 Tvingande isomorfism 37 5.1.2 Mimetisk isomorfism 39 5.1.3 Normativ isomorfism 40 5.2 Intressentteori 41 5.2.1 Nyckelintressenter 41 5.2.2 Transparens 43 6. Slutsatser 45
6.1 Slutsats och diskussion 45
6.2 Begränsningar, bidrag och förslag till vidare forskning 47
6.2.1 Begränsningar 47
6.2.2 Studiens bidrag 47
6.2.3 Förslag till vidare forskning 48
REFERENSLISTA 49
BILAGA 1 – Intervjuguide
1. Inledning
I detta kapitel kommer det inledas med en bakgrund till studiens ämne. Vidare kommer en problemdiskussion kring ämnet vilket i sin tur resulterar i att syfte och frågeställningen formas. Kapitlet avslutas med en avgränsning av ämnet.
1.1 Bakgrund
Hållbarhet är ett ämne som är högst aktuellt idag och är något som rapporteras mycket om i media, då effekterna av den globala uppvärmningen och de efterföljande klimatförändringarna börjar bli tydliga (Naturskyddsföreningen, u.å.a). Den globala medeltemperaturen har ökat och både bland annat Australien och Amazonas har drabbats av omfattande bränder det senaste året (Naturskyddsföreningen, u.å.b). År 2015 utvecklade Förenta Nationerna (FN) Agenda 2030 som är en agenda för hållbar utveckling som gäller för världens länder och består av 17 globala hållbarhetsmål (United Nations Development Programme, 2015). Målet är att till år 2030 ska dessa gemensamt åstadkomma följande fyra punkter: ojämlikheter och orättvisor ska minskas, fred och rättvisa ska främjas, extrem fattigdom ska upphöra samt klimatkrisen ska lösas (ibid.). År 1987 introducerades det välkända begreppet hållbar utveckling i Brundtlandrapporten Vår
gemensamma framtid sammanställd av FN:s världskommission för miljö och utveckling.
Brundtlandrapportens definition av hållbar utveckling lyder ”En hållbar utveckling är en
utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” (Andrews & Granath, 2016).
Hållbar utveckling är ett begrepp som innefattar sociala, miljömässiga och ekonomiska dimensioner (Frostenson & Helin, 2018). Den miljömässiga dimensionen handlar om omsorg för miljön, medan den sociala dimensionen innefattar bland annat mänskliga rättigheter, jämlikhet, utbildning och hälsa. Den ekonomiska dimensionen fokuserar på tillväxt, tillgångar och skatt etc. Elkington, som är en av hållbarhetsredovisningens föregångare, menar att för nå en hållbar utveckling bör man se begreppet ur ett ”triple bottom line”-perspektiv som innebär att de tre dimensionerna har en ömsesidig påverkan på varandra (ibid.).
När man pratar om hållbart ansvar så är hållbar IT inte något som många tänker på (Bjur, 2019). Hållbar IT innebär att IT-företag jobbar med att hitta lösningar för att minska IT-produkters miljöpåverkan. När det kommer till de miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekterna inom hållbarhet kan IT-branschen anses ha goda möjligheter att leverera, då dessa områden ofta kräver innovativa lösningar som inte lämnar så stor påverkan på miljön eller människors liv (Myšková & Hájek, 2018). IT-branschen är en bransch som har många tillväxtmöjligheter då världen blir allt mer digitaliserad (Suchánek, 2012, refererad i Myšková & Hájek, 2018).
på en minskad miljöpåverkan tack vare digitaliseringen är hantering av fakturor och digitala kvitton (Bjur, 2019; Olsson, 2019, 22 maj). Även Olson (2008) menar att IT-branschen har möjligheter att hjälpa industrier att bilda hållbara företag, och bidra till ett hållbarare samhälle, genom att hitta lösningar för att till exempel minska utsläppen hos företag.
För att visa sin omgivning hur företaget arbetar med hållbarhet kan företaget hållbarhetsredovisa. En hållbarhetsredovisning är en ram som företag använder för att redovisa sina ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. Frostenson och Helin (2018) beskriver hållbarhetsredovisning som att ”mäta, presentera och ta ansvar gentemot intressenter, både
inom och utanför organisationen, för vad organisationen uppnått i sitt arbete mot hållbar utveckling” (s. 8). Tidigare var det frivilligt att hållbarhetsredovisa, men i slutet på år 2016
infördes Lag (2016:947) om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) där stora företag blir skyldiga att hållbarhetsredovisa från och med räkenskapsår som påbörjas efter 31 december 2016 (Prop. 2015/16:193). Kravet infördes utifrån de EU-direktiv om hållbarhetsredovisning och mångfaldspolicy som framställdes år 2014 där syftet är att öka transparensen när det kommer till hur företag arbetar med de sociala och miljömässiga aspekterna av hållbar utveckling. Enligt Årsredovisningslagen (ÅRL) 6 kap. 10 § (SFS 1995:1554) ska företaget uppfylla mer än ett av följande kriterier under de två senaste räkenskapsåren för att omfattas av lagkravet:
● Medelantal anställda ska uppgå till mer än 250 personer. ● Balansomslutningen ska uppgå till mer än 175 miljoner kronor. ● Nettoomsättningen ska uppgå till mer än 350 miljoner kronor.
Enligt ÅRL 6 kap. 12 § (SFS 1995:1554) ska företagen alltid inkludera dessa områden: miljö, sociala förhållande, personal, mänskliga rättigheter och förebyggande av korruption. Det ska även innehålla information om företagets utveckling, resultat och konsekvenser på grund av organisationen (ibid.). Hållbarhetsrapporten ska ange företagets affärsmodell, policyn som tillämpas i frågorna samt eventuella granskningsförfaranden som genomförts. Om företaget väljer att inte använda policys så måste det motiveras. Sedan ska företaget ange resultatet av policyn och viktiga risker som rör frågorna samt vid relevans om företagens produkt eller tjänst leder till negativ miljöpåverkan. Hållbarhetsredovisning ska även innehålla hur riskerna hanteras och centrala indikationer som anses vara relevanta för organisationen. Slutligen ska det även innehålla annan information som anses vara relevant som till exempel förklaringar till olika belopp i årsredovisningen samt om riktlinjer används och vilka det är (ibid.).
1.2 Problemdiskussion
Klimatförändringar har blivit en av de största utmaningarna för samhället och näringslivet (Kolk, Levy & Pinkse, 2008). Idag har företag ett större krav på sig att agera mer hållbart från omvärlden på grund av globalisering och att världen ständigt utvecklas vilket gör att företag har större möjlighet att påverka (Frostenson & Helin, 2018). Företagens intressenter efterfrågar mer hållbara alternativ och kräver allt mer insyn i företagens miljömässiga och sociala arbete och där har företagens hållbarhetsrapporter en viktig roll (Europeiska kommissionen, 2001). Tidigare studier har främst fokuserat på generella undersökningar på företags hållbarhetsrapporter inom olika branscher och vad som påverkar innehållet i rapporterna. Till exempel i en studie av Maas, Schaltegger och Crutzen (2016) påstår de att företag står inför en utmaning att implementera hållbarhet och att det krävs olika metoder, uppgifter och samspel mellan aktörer i organisationen för att samla in data och analysera hållbarhetsinformation. Att hållbarhet integreras med företagets ekonomiska styrning och interna strategier är väsentligt för att göra bedömningar av vad som ska fokuseras på och rapporteras om. En viktig aspekt är också att ta reda på vad intressenterna efterfrågar och att få dem att känna sig involverade i vad som presenteras (ibid.). Det är av betydelse att informationen som presenteras i rapporten upplevs som relevant och trovärdig för att intressenterna ska kunna göra en rättvis bedömning av företagets effekter och problem. Att informationen som presenteras i hållbarhetsrapporterna ska leda en rättvis bedömning av företagets påverkan tas även upp i Schaltegger och Csutora (2012) studie där de studerat vilken betydelse det har att redovisa om koldioxidutsläpp. Koldioxidredovisning används både för att belysa den negativa miljöpåverkan, men även för att lyfta fram hållbarhetsförbättringar (ibid.). Studiens resultat visar att negativ miljöpåverkan och hållbarhetsförbättringar kompletterar varandra och är viktiga att redovisa om för att öka företagets transparens samt förbättra dess legitimitet.
I en studie av Searcy och Buslovich (2014) undersöktes hur hållbarhetsrapporter i Kanada har utvecklats och hur rapporterna används i företag inom olika branscher. Resultatet visade att hållbarhetsrapporternas innehåll bestäms främst genom vilken standard företagen använder sig av. Många av företagen i studien använde sig av ramverket GRI. Trots att användandet av frivilliga standarder har blivit mer frekvent är det många icke-nödvändiga krav som antingen ändras eller ignoreras av företagen. Detta resulterar i att det blir svårt att jämföra företagens hållbarhetsrapporter. Searcy och Buslovich (2014) diskuterade också utmaningar med att utveckla hållbarhetsrapporterna vilket var tidsbegränsningar, datainsamling och resurser. När det gäller datainsamlingen är utmaningen att finna balans i negativ och positiv information som valdes att presenteras i hållbarhetsrapporterna. Studiens resultat visar att det finns stor variation på innehållet bland företagens hållbarhetsrapporter. Begreppet hållbarhet är brett och det kan vara svårt att ge en exakt förklaring på vad det betyder. Studien visar att hållbarhet betyder olika för olika företag och intressenter vilket leder till att företag använder hållbarhetsrapporter på olika sätt (ibid.).
hållbarhetsrapporter från företag inom tio olika branscher undersöktes. Resultatet visade att totalt 585 indikatorer rapporterades och att samtliga branscher rapporterade om de ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekterna inom hållbarhet, men i olika stor omfattning. Exempelvis visade det sig att kommunikation- och tjänstebranschen hade en större rapportering av den sociala dimensionen (ibid.). När det kommer till hållbarhetsredovisning inom IT-branschen finns en studie av Myšková och Hájek (2018). I studien undersöktes hur hållbarhet framställdes i amerikanska företags årsrapporter och vilken påverkan det hade på företagens lönsamhet. Myšková och Hájek (2018) kom fram till att det är viktigt att redovisa om hållbarhet, men det är inte hur mycket företagen skriver om hållbarhet som ger dem ekonomiska fördelar, utan det är känslan som rapporten framställer. En positiv känsla i rapporterna påverkar också intressenternas inställning till företagen positivt och stärker på så vis företagets image. Detta gäller speciellt de miljömässiga och sociala aspekterna (ibid.).
Forskning om IT-branschen och hållbarhetsrapportering är relativt begränsad som främst har handlat om vilken dimension och indikatorer som fokuseras mest på samt hur hållbarhetsredovisningen påverkar lönsamheten som nämndes ovan. Inom Sverige har forskningen om branschen och hållbarhet mest fokuserat på förhållandet mellan IT-branschen och miljön (Vinnova, 2009), medan forskning om hållbarhetsredovisning inom branschen är minimal. Denna studie kommer att undersöka IT-företag som är verksamma på den svenska marknaden och som upprättar hållbarhetsrapporter. Studien kommer att fördjupa sig i faktorer inom nyinstitutionell teori om isomorfism med fördjupning av intressentteori som påverkar och styr innehållet i hållbarhetsrapporterna, samt hur företagen presenterar rapporterna.
1.3 Syfte och frågeställning
Syftet med studien är att utifrån en komparativ flerfallstudie skapa kunskap om vad som påverkar hur IT-företag presenterar sina hållbarhetsrapporter. Analysen kommer ske med utgångspunkt i nyinstitutionell teori om isomorfism och hur intressenterna påverkar innehållet i IT-företagens rapporter.
Studiens frågeställning är följande:
● Hur presenterar IT-företag sina hållbarhetsrapporter?
1.4 Avgränsning
Studien kommer inriktas på IT-branschen, där fem av Sveriges största tjänste- och konsultföretag inom IT kommer att studeras. Det betyder att studien har såväl en geografisk som branschinriktad avgränsning. Studien har även en teoretisk avgränsning då den utgår från nyinstitutionell teori med fokus på isomorfismen och intressentteorin.
2. Teoretisk referensram
Följande kapitel inleds med att redogöra för begreppen hållbarhetsredovisning och GRI. Därefter presenteras den teoretiska referensram som kommer att ingå i studien. Teorierna som kommer att användas i studien är nyinstitutionell teori om isomorfism och intressentteori. Teorierna kommer diskuteras och kopplas till tidigare forskning. Stycket avslutas med en analysmodell där vi klargör för de centrala begreppen som teorierna grundar sig på.
2.1 Hållbarhetsredovisning
För att kunna studera hur företag arbetar med hållbarhetsrapporter måste det först fokuseras på vad en hållbarhetsredovisning är. Hållbarhetsredovisning kan förklaras som ”en ram för att
redovisa ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter av företagets verksamhet”
(Frostenson & Helin, 2018, s. 8). Hahn och Lülfs (2014) menar att hållbarhetsredovisningen ger en helhetsbild av företagets prestanda i företagets hållbarhetsarbete. Historiskt sett har hållbarhetsredovisning varit frivilligt och förändringar har skett i redovisningen över tid. Det handlar om mätning och prestation samt ett ansvarstagande för företagen gentemot sina externa och interna intressenter (Frostenson & Helin, 2018). Det är viktigt för företag som upprättar en hållbarhetsredovisning att inte enbart framföra nyckeltal och siffror utan även beskriva och ta upp hållbarhetsfrågor.
Herzig och Schaltegger (2016, refererad i Hahn & Kühnen, 2013) diskuterar också olika fördelar med att ge ut information om företaget i form av en hållbarhetsrapport. Några fördelar är att det bland annat ökar företagens transparens genom att ge ut information om företagens hållbarhetsarbete förbättrar företagets varumärke vilket också leder till att företaget får ett bra rykte. Vidare kan det även signalera konkurrenskraft då företagen har möjlighet till att jämföra sig med sina konkurrenter. Lozano och Huisingh (2011) menar att hållbarhetsredovisning även kan bidra till att utveckla företagens hållbarhetsarbete och därav har hållbarhetsredovisningen fått en större roll och betydelse för studier och näringslivet. I en studie av Searcy och Buslovich (2014) visade det sig att över 70% av företagen som studerades använde sig av endast intern personal för att upprätta innehållet i hållbarhetsrapporten. Företagen kunde även använda sig av extern hjälp, men då handlade det mestadels om att finslipa utkastet av hållbarhetsrapporterna.
Global Reporting Initiatives (GRI) är en global nätverksorganisation som framställer ramverk för hållbarhetsredovisning sedan år 1997. GRI är ett verktyg som företag, regeringar och organisationer i världen kan använda för att redovisa hållbarhetsfrågor gällande ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter såsom antikorruption, mänskliga rättigheter och klimatförändringar (GRI, u.å.). GRI innehåller olika riktlinjer som företagen kan upprätta sina hållbarhetsredovisningar enligt. Hedberg och Von Malmborg (2003) skriver att GRI fungerar
inkluderar endast några få upplysningar, medan den omfattande rapporteringen bygger på kärnrapporteringen, men innehåller samtliga generella upplysningar om företaget (Frostenson & Helin, 2018). Valet av omfattning grundar sig på vad företaget har för rapporteringsbehov och vilken information som intressenterna kräver.
Idag är GRI ett av de mest frekvent använda ramverken när det kommer till hållbarhetsrapportering. Bland Sveriges största företag är det 66% av 100 företag som väljer att använda sig av GRI:s riktlinjer (KPMG, 2019). Avsikten med GRI:s riktlinjer är att skapa transparens och flexibilitet i hållbarhetsredovisningen. Frostenson och Helin (2018) talar om balanserad utvärdering som innebär att företagets positiva och negativa påverkan ska redogöras för att en bedömning ska kunna ske. Att göra en väsentlighetsanalys är en viktig del vid rapportering enligt GRI standards. Väsentlighetsanalysen ska ge en bild av verksamhetens hållbarhetsarbete och tillgodose intressenternas behov av information samt bidra till ökad transparens vilket görs med hjälp av GRI:s riktlinjer (Frostenson & Helin, 2018).
Utöver GRI finns även andra ramverk såsom Internationella standardiseringsorganisation (ISO) och FN:s Global Compact som används. ISO innehåller olika standardserier där den mest dominerande inom hållbarhetsredovisning är ISO 14000 (miljö) (ISO, u.å.). Andra ISO-standarder som förekommer vid hållbarhetsredovisning är; ISO 9001 (ledningssystem) och ISO 14001 (miljöledning). FN:s Global Compact innehåller tio principer som bygger på företags ansvarstagande. Dessa principer finns uppdelade i; miljö, mänskliga rättigheter, antikorruption och arbetskraft (United Nations, 2020).
2.2 Nyinstitutionell teori
Ett perspektiv som kan vara användbart för att studera hur företag arbetar med hållbarhetsrapporter är nyinstitutionell teori. Den nyinstitutionella teorin fokuserar på hur olika omvärldstryck bildar socialt konstruerade regelsystem som på olika sätt styr och påverkar organisationer (Frostenson, 2015). Organisationer måste anpassa sig utefter dessa regelsystem för att anses vara legitima av samhället. Den nyinstitutionella teorin är en relativt bred teori och när det kommer till att förklara varför företag hållbarhetsredovisar är isomorfismen en central del (Searcy & Buslovich, 2014). Isomorfism betyder att organisationer blir homogena genom att de mer och mer börjar likna varandra eftersom att organisationerna vill möta de förväntningar som uppkommer i den institutionella miljö de befinner sig i (DiMaggio & Powell, 1983). Det finns olika typer av isomorfism som påverkar företagen och det är tvingande, mimetisk och normativ isomorfism.
Den tvingande isomorfismen kan delas upp i formellt och informellt tvång, där det formella tvånget handlar om lagar och regler medan det informella mer berör kulturella och sociala krav från omgivningen som organisationerna måste förhålla sig till (DiMaggio & Powell, 1983). De formella kraven är ofta politiska och statliga påtryckningar som påverkar och formar organisationerna på olika sätt. Organisationerna kan då behöva agera och strukturera sig på ett visst sätt för att kunna leva upp till dessa regler och på så vis få legitimitet från samhället. Det informella tvånget uppkommer från den omgivning och sociala kontext som organisationen
befinner sig i (ibid.). Exempelvis kan organisationer sätta press på varandra. Det här är speciellt vanligt inom koncerner där moderföretaget ofta ställer särskilda krav på sina dotterföretag. Några som också kan påverka och ställa krav på organisationens agerande är intressenterna. Oftast anpassar organisationen sig då efter de intressenter som har störst inflytande och makt (ibid.). Sarkis, Gonzalez-Torre och Adenso-Diaz (2010) menar att det främst är trycket från regeringen och myndigheter samt andra aktörer som utgör den tvingande pressen eftersom företag är beroende av resurser från dessa aktörer.
Mimetisk isomorfism innebär att när organisationer upplever osäkerhet så efterliknar de andra
organisationer som verkar vara framgångsrika inom området (DiMaggio & Powell, 1983). Det kan handla om att organisationen står inför ett problem som de inte tidigare har haft vilket gör att de blir osäkra på hur de ska agera. Då försöker de se hur andra organisationer har agerat och imiterar dem. Det här är ett bekvämt sätt för organisationer att försöka efterlikna andras tillvägagångssätt i syfte att försöka vinna samma typ av legitimitet (ibid.). Aerts, Cormier och Magnan (2006) förklarar mimetisk isomorfism också och menar att det uppstår när företag härmar konkurrenternas val och åtgärder. Företag kan härma sina framgångsrika konkurrenter genom att efterlikna deras beteenden och framgångsrecept.
Slutligen handlar den normativa isomorfismen om hur organisationer förändrar sitt agerande utifrån rådande normer som finns för att inte vara annorlunda gentemot andra inom professionen (DiMaggio & Powell, 1983). Det kan handla om att det kan vara krav på att de yrkesverksamma ska ha en viss typ av formell utbildning eller att olika professionella nätverk utvecklas inom branschen. Personal inom samma bransch har ofta liknande yrkesmässig bakgrund och kunskapsbas vilket gör att organisationerna liknar varandra.
Searcy och Buslovich (2014) menar att DiMaggios och Powells (1983) isomorfism är en lämplig teori att använda för att förstå varför företag börjar hållbarhetsredovisa. Den tvingade faktorn förekommer bland annat hos företag som omfattas av lagstiftning om hållbarhetsredovisning eller som har aktieägare som ställer krav på information om hållbarhet. Mimetiska tryck i sin tur blir tydliga när företag känner behov av att hållbarhetsrapportera för att andra gör det. Ett annat exempel på mimetiska tryck är att många företag rapporterar utifrån GRI:s riktlinjer vilket kan göra så andra företag väljer att efterlikna dem genom att också börja rapportera enligt GRI (ibid.). De normativa trycken kan bland annat visa sig genom att företag vill upplevas som företag som tar sitt samhällsansvar eller genom att företaget följer internationella standarder. Searcy och Buslovich (2014) hävdar att de mimetiska och normativa trycken kan bidra till att hållbarhetsrapporter blir mer jämförbara över tid.
2.3 Intressentteorin
För att förstå den tvingande isomorfismen, som handlar om påtryckningar från företagets omgivning, bättre kommer isomorfismen att kompletteras med intressentteorin. Intressentteorin handlar om att ett företag har intressenter som de måste förhålla sig till då företaget är i behov
intressenterna förväntar sig att få tillbaka av företaget. Intressenterna och företaget har således en slags ömsesidig relation där olika utbyten sker. Den grundläggande tanken inom intressentteorin som bland annat Freeman (1984, refererad i Frostenson, 2011) förespråkar är att företagen befinner sig i en relationell kontext och hur företagen agerar och förhåller sig till sin omgivning anses vara en avgörande faktor för företagets framgång. Uppfattningen om vilka som klassas som företagets intressenter skiljer sig lite åt, men en definition som man ofta utgår ifrån är Freemans som menar att en intressent är ”vem som helst som kan påverka uppnåendet
av företagets mål, eller som företaget påverkar genom att försöka uppnå sina mål” (Frostenson,
2011 s. 40). Hit räknas bland annat investerare, kunder, myndigheter, anställda men också samhället i sig (Donaldson & Preston, 1995). Se figur 1 för exempel på förhållandet mellan ett företag och dess intressenter. Pilarna är dubbelriktade för att visa att utbyte sker mellan båda parterna.
Figur 1: Egengjord modell utifrån Donaldson och Preston (1995) intressentmodell.
Donaldson och Preston (1995) har valt att beskriva intressentteorin som tre olika perspektiv; deskriptiv, instrumentell och normativ. Den deskriptiva intressentteorin förklarar vad ett företag är och hur det fungerar utifrån den relationella kontext företaget befinner sig i, där olika utbyten av intressen sker mellan företaget och dess intressenter. Instrumentell intressentteori handlar om hur företaget hanterar sina intressenter för att kunna uppnå sina egna ekonomiska mål. Utgångspunkten är att företaget väljer att tillgodose intressenternas krav i syfte att uppnå exempelvis lönsamhet, tillväxt och stabilitet (ibid.). Den normativa intressentteorin i sin tur utgår istället från moraliska och filosofiska principer om hur företaget bör eller inte bör agera gentemot sina intressenter utifrån vad som anses vara moraliskt rätt eller fel. Donaldson och Preston (1995) argumenterar för att de olika perspektiven stödjer varandra trots att de är olika och det är det normativa perspektivet som fungerar som grund för teorins övriga delar. Donaldson och Preston (1995) nämner också att intressentteorin kan ses som strategisk (managerial). Den strategiska intressentteorin handlar om på vilket sätt ett företags ledning bör agera för att bli framgångsrikt, genom att de måste lära sig att identifiera och hantera sina nyckelintressenter. Det är viktigt att företaget tar hänsyn till nyckelintressenternas krav och värderingar och att dessa integreras i företagets processer och beslutsfattande.
När det kommer till redovisning så har intressenterna en viss förväntan på vad för typ av information de vill ha från företaget, då det är intressenterna som kan ses som användarna av redovisningen (Frostenson, 2015). Således kan intressenterna till viss del vara med och styra innehållet i redovisningen och efterfrågan på hållbarhet kan vara en sådan punkt. Om företaget lever upp till detta blir det då den output som intressenterna efterfrågar och den input företagen vill få i utbyte är exempelvis gott rykte eller kapital från investerare. Intressentteorin har enligt Freeman et al. (2010, refererad i Searcy & Buslovich, 2014) haft stor betydelse för utvecklingen av praxis när det kommer till hållbarhetsredovisningen. Eftersom hållbarhetsrapporterna är riktade mot intressenterna borde det också logiskt sett betyda att de också har en viss delaktighet vid upprättandet av rapporten. I Searcy och Buslovich (2014) studie rådgjorde majoriteten av företagen med sina intressenter om vad de tyckte var viktigt vid utformningen av hållbarhetsrapporterna, däremot varierade det till vilken grad intressenterna var delaktiga. Även Myšková och Hájek (2018) tar upp vikten av vilken information och hur den presenteras i årsrapporten, då intressenterna bland annat använder sig av rapporterna när de fattar ekonomiska beslut som berör företagen. Att rapportera om hållbarhet och att det görs med en positiv känsla anses vara ett viktigt inslag för att uppnå legitimitet hos intressenterna.
Fernandez-Feijoo, Romero och Ruiz (2014) har studerat effekten av intressenternas tryck på företagens transparens i hållbarhetsrapporter inom GRI-ramverket. Studien kom fram till att transparens kan förbättra relationen mellan investerare och företaget samt att trycket från nyckelintressenter bestämmer nivån på rapporternas öppenhet. Intressenterna som främst påverkar företagens transparens är ägarna och graden av öppenhet beror på storleken på företaget samt vilken global region företaget tillhör. Fernandez-Feijoo et al. (2014) menar att rapportering av hållbarhet är ett kommunikationsverktyg för att skapa en transparent bild av företaget. Transparens förklaras genom hur tillgänglig företagsspecifik information är för personer utanför företaget (Bushman, Piotroski & Smith, 2004). Dando och Swift (2003) hävdar att företag som rapporterar mer information inte nödvändigtvis förknippas med företagets transparens utan att det associeras istället med förtroende för organisationens engagemang för att vilja arbeta med hållbarhet.
Enligt Herold (2018) kan institutionell teori och intressentteori komplettera varandra när man vill undersöka vad som påverkar hållbarhetsredovisningen. Företags hållbarhetsrapporter kan se väldigt olika ut då företagen utsätts för både institutionella tryck från sin omvärld och från sina intressenter. De två teorierna utgör en teoretisk bas på olika nivåer. Institutionell teori kan förklara varför företag anammar hållbarhetsredovisning och isomorfismen ger en förklaring till varför hållbarhetsredovisningen blir mer likartad. Dock hävdar Herold (2018) att hållbarhetsredovisningen inte alltid blir mer likartad och isomorfismen har då en begränsning när det kommer till att förklara varför variation kvarstår. Det finns en form av dynamik mellan intressenter och aktörer på marknaden (ibid.). Intressentteorin kan därför användas som komplement till att kunna identifiera och förstå vilka olika roller intressenter och aktörer har samt vilket inflytande dessa har på hållbarhetsredovisningen.
2.4 Analysmodell
De två teorierna som är menade att användas för att analysera empirin är nyinstitutionell teori med fokus på isomorfismen och intressentteorin. Dessa utgör grunden till den analysmodell som är tänkt att användas för att besvara studiens frågeställning (se figur 2).
Figur 2: Analysmodell. Egenskapad modell.
Analysmodellen innefattar viktiga centrala områden som påverkar innehållet och presentationen av hållbarhetsrapporten. Inom nyinstitutionella teorin fokuseras det på isomorfismens tre delar som är tvingande, mimetisk och normativ. Intressentteorin används för att fördjupa den tvingande isomorfismen då den utvecklar nyckelintressenternas påverkan och krav på transparens. De centrala begreppen som finns inom isomorfismen är tvång, efterliknelse och kunskap. Lagkravet är formellt tvingande som ställer krav på att stora företag måste redovisa samt påverkar även vad hållbarhetsrapporten ska innehålla. Det kan även förekomma ett informellt tvång där nyckelintressenterna ställer krav på företagen. Nyckelintressenterna kan påverka innehållet genom att ställa krav på företagen i form av information för ökad
transparens i hållbarhetsrapporten. Den mimetiska isomorfismen förklarar hur företag som
upplever osäkerhet kring hållbarhetsredovisningen väljer att efterlikna andra företag som är mer framgångsrika. Den normativa isomorfismen ger insikt över hur företagen blir mer lika varandra genom att kunskapen om hållbarhetsredovisning inom professionen ökar då fler företag än tidigare måste upprätta hållbarhetsrapporter. Alla dessa faktorer påverkar och leder till det innehåll som presenteras i företagens hållbarhetsrapporter.
3. Metod och metodologiska övervägande
Detta kapitel avser att ge en beskrivning av studiens tillvägagångssätt. Här redogörs studiens ansats och forskningsdesign, litteraturgenomgång, urval av företag, datainsamling, analysmetod samt operationalisering av frågor. Sedan redogörs studiens tillförlitlighet och kapitlet avslutas med en metodreflektion samt etiska överväganden.
3.1 Ansats och forskningsdesign
För att kunna besvara studiens frågeställning har studien haft sin grund i en kvalitativ metod. En kvalitativ metod kännetecknas av att den lägger mer vikt vid ord än siffror och har därmed en tolkande och djupgående karaktär (Bryman,2011). Den har ofta fokus på språket och hur saker upplevs. I denna studie har intervjuer genomförts samt en innehållsanalys av företagens årsrapporter gjorts, där fokus har varit på innehållet i hållbarhetsrapporteringen samt hur företagen har presenterat informationen. Den kvalitativa metoden ansågs vara mest lämplig just för att den har mer fokus på ord och kan då ge en mer djupgående förståelse jämfört med en kvantitativ metod. Den kvantitativa metoden är inte lika djupgående och kännetecknas mer av siffror (Jacobsen, 2017), vilket inte passade vår forskningsdesign då hållbarhetsrapporter i större utsträckning består av ord än av siffror.
Enligt Jacobsen (2017) karaktäriseras en kvalitativ metod av en induktiv forskningsansats som utgår från empirin för att generera teori. I denna studie låg dock både teori och empiri som grund till utformningen av studien och intervjuguiden, vilket kännetecknar en abduktiv ansats. Abduktion är en process där forskaren växlar mellan teori och empiri, där ingen av dessa anses ha företräde utan de anpassas efter varandra under forskningsprocessens gång (Jacobsen, 2017). En fördel med denna metod är att en abduktiv ansats bygger på ett pragmatiskt synsätt som handlar om hur öppen forskaren väljer att datainsamlingen ska vara. Det innebär ett mer fritt arbetssätt och hur öppen en undersökning är beror på kunskapsunderlaget som forskaren besitter (ibid.). Genom att använda en abduktiv ansats ledde det till ett mer öppet arbetssätt vid datainsamlingen vilket gav möjligheten att genomföra en mer djupgående analys i studien. Denna studie har utgått från en komparativ forskningsdesign. En komparativ forskningsdesign går ut på att studera och jämföra olika fall för att identifiera gemensamma och särskiljande drag som sedan ligger till grund för teoretiska reflektioner, där syftet är att antingen illustrera befintlig teori eller generera nya teoretiska kunskaper (Bryman, 2011). Inom den kvalitativa forskningen utformas den komparativa forskningsdesignen ofta som en flerfallsstudie där intervjuer eller observationer av två eller fler fall genomförs och sedan jämförs (ibid.). Det var också tillvägagångssättet i denna studie då fem olika IT-företag studerades och jämfördes med varandra.
3.2 Litteraturgenomgång
För att bestämma ämnet till studien utgick vi från att alla tre läste redovisning som inriktning på Ekonomiprogrammet. Sedan var vi överens om att ha med hållbarhetsaspekten i arbetet i och med att det är ett aktuellt ämne. På så sätt kom vi fram till att vi ville inrikta oss på hållbarhetsredovisning.
För att få en fördjupad förståelse till det valda området har en litteraturgenomgång gjorts där tidigare forskning som bland annat berörde hållbarhetsredovisning, nyinstitutionell teori med fokus på isomorfism och intressentteori har lästs. Förutom kurslitteratur har även elektroniska källor använts i studien. Först och främst användes Örebro universitetsbiblioteks söktjänst Primo för att hitta relevanta vetenskapliga artiklar kopplade till ämnesområdet. För hitta de artiklarna användes bland annat sökorden; ”sustainability”, ”sustainability reports”, ”new institutional theory”, ”isomorphism”, ”IT industry”, ”stakeholder theory”. Sökningen filtrerades genom att peer-review (referentgranskning) applicerades och åren justerades till max 10 år tillbaka. Från några av dessa artiklar hittades sedan referenser till andra vetenskapliga artiklar som blev aktuella för studien.
Då hållbarhetsredovisningen hade en central del i studien undersöktes företagens års- och hållbarhetsrapporter. Genom Örebro Universitet har vi haft tillgång till företagsdatabasen Retriever business där företags årsredovisningar finns publicerade. Retriever business användes mycket i början för att identifiera vilka företag som var lämpliga att ha med i studien. Års- och hållbarhetsrapporterna som användes i studien hämtades däremot från företagens hemsidor. För metoddelen användes tidigare kurslitteratur av Bryman (2011) och Jacobsen (2017). Övriga källor som har använts i studien kommer bland annat från GRI, Europeiska kommissionen, Regeringskansliet, Naturskyddsföreningen samt United Nations.
3.3 Urval
Val av bransch blev IT-branschen då IT-branschen oftast inte förknippas med hållbarhet, men som egentligen har en stor betydelse då innovativa lösningar som framställs med hjälp av digitaliseringen kan bidra till den hållbara utvecklingen. Det var främst två faktorer som styrde valet av företag till denna studie varav den ena faktorn var att företagen uppfyllde kriterierna för att klassas som ett större företag enligt ÅRL 6 kap. 10 § (SFS 1995:1554). Den andra faktorn var att samtliga företag var tjänste- och konsultföretag inom IT. Anledningen till valet av samma bransch och tjänst som företagen erbjuder är för att lättare kunna göra en jämförelse mellan företagen, då IT-företagen befinner sig i en liknande institutionell miljö och har samma eller liknande intressenter. Det här betyder således att vi använde oss av ett så kallat målstyrt urval. Ett målstyrt urval innebär att respondenter väljs ut som är relevanta för undersökningen utifrån de forskningsfrågor som ställts vilket är ett vanligt tillvägagångssätt inom kvalitativa studier (Bryman, 2011). Här är man inte intresserad av att få fram respondenter på ett slumpmässigt sätt. I och med detta så kan man inte heller generalisera resultatet till en population på samma sätt som med ett slumpmässigt urval.
För att få tag på företag så googlade vi på ”Sveriges största IT-företag” och via hemsidan Largest Companies fick vi fram en lista på de 100 största IT-företagen i Sverige. Vi selekterade företagen genom att välja ut företag som erbjöd samma typ av tjänst samt omfattades av lagkravet. Tio IT-företag kontaktades med förfrågan om att delta i studien. Av dessa tio fick vi svar från åtta stycken varav samtliga var villiga att delta i studien. Vi fick kontaktuppgifter till ansvariga som hade insikt i företagens hållbarhetsarbete samt hållbarhetsrapportering. Två företag fick vi aldrig något svar ifrån och två upptäckte vi vid en närmare granskning att de hade dotterföretag i andra branscher än IT-branschen som också inkluderades i hållbarhetsrapporten. Då dessa företag inte längre passade in i vårt urval valdes de bort. Ett företag ställde sedan in sin intervju dagen innan den var tänkt att genomföras. Eftersom studien hade en tidsbegränsning fanns det inte möjligheten att kontakta ett nytt företag och således var det fem företag kvar. Vi gjorde dock bedömningen att det var tillräckligt många företag för att kunna genomföra studien ändå, eftersom empirin från de fem företagen resulterade i en stor mängd data.
Företagen fick förfrågan om de ville vara anonyma eller inte i studien. Det var ett företag som ville vara anonyma och de tilldelades namnet Företag X. Tabell 1 visar en sammanställning av de olika företagen, respondenterna och deras yrkestitlar samt arbetslivserfarenheter.
Respondenttabell
Företag Respondent Yrkestitel Arbetslivserfarenheter Intervju B3 Håkan Lindberg Chef verksamhetsutveckling 16 år i B3, 32 år i
branschen.
2020-05-04 53 min
Knowit Johanna Kanusson VD Örebro 1,5 månad som VD, 11
månader i Knowit.
2020-04-30 32 min Prevas AB Cecilia Dahlgren Kvalitetschef och
hållbarhetskoordinator
6 år i Prevas Sverige, 2 år i Prevas Indien.
2020-04-24 40 min CGI AB Karin Dahlin
Thomas
Hållbarhetskoordinator 2 år på CGI, 20 år med hållbarhetsfrågor.
2020-04-27 34 min
Företag X - Hållbarhetschef 3 år i nuvarande roll, 12
år inom företaget.
2020-04-29 36 min Tabell 1. Respondenttabell.
3.4 Datainsamling
Data har bland annat samlats in i form av sekundärdata från IT-företagens års- eller hållbarhetsrapporter. Empirin hämtades från rapporterna år 2019. För att se huruvida företagen
räkenskapsår som inleddes efter 31 december 2016, så upprättade de företag som inte har hållbarhetsredovisat tidigare sina första hållbarhetsrapporter år 2018 eftersom deras räkenskapsår påbörjades under hösten 2017. Eftersom det bara var ett år mellan den första och den senaste rapporten granskades endast års- och hållbarhetsrapporterna från 2019.
För att få en djupare förståelse för vad som påverkar hur IT-företagen presenterar sina hållbarhetsrapporter så intervjuades ansvariga (se tabell 1) som hade insikt i företagens hållbarhetsrapportering. Det var dock ett företag (Knowit) där respondenten inte hade lika bra koll på hållbarhetsredovisningen. Koncernens hållbarhetsansvarige var upptagen med personalfrågor rörande covid-19 och hade inte tid att bli intervjuad, därför fick vi intervjua VD:n i Örebro istället. Intervjuerna ägde rum under veckorna 17–19 och genomfördes via telefon. Intervjuerna var semistrukturerade. Semistrukturerade intervjuer är ofta uppbyggda så att det finns en så kallad intervjuguide, men intervjuaren har möjlighet att ändra ordningsföljden samt ställa följdfrågor beroende på respondentens svar (Bryman, 2011). Respondenten har också relativt stor frihet när hen utformar sina svar.
Att använda sig av telefonintervjuer har både fördelar och nackdelar. En fördel med telefonintervju är att det är ett billigt alternativ och intervjuaren och respondenten kan befinna sig på olika platser (Bryman, 2011). En annan fördel är att respondenten inte kan se intervjuaren och kan därmed inte påverkas av hens utseende, kroppsspråk eller ansiktsuttryck. Att man inte kan se varandra är också en av de negativa aspekterna då intervjuaren inte kan läsa av respondenten på samma sätt (ibid.). Enligt Jacobsen (2017) bör en bra intervju ta ungefär 45– 60 minuter att genomföra och det var den tid som avsattes för intervjuerna. Intervjuernas längd varierade mellan 30–40 minuter förutom en som tog cirka 50 minuter. Frey (2004, refererad i Bryman 2011) påstår att telefonintervjuer helst inte bör pågå längre än 25 minuter då de inte är lika effektiva efter det. Detta var något som vi hade i åtanken. Intervjuerna spelades in efter samtycke från respondenterna. Sedan transkriberades intervjuerna ordagrant och sammanställdes för att inte få bortfall av information från respondenterna när detta senare kom att användas som en del av studiens empiri.
3.5 Operationalisering av frågor
Med operationalisering menas att intervjufrågorna utgör en grund för frågeställningarna (Bryman, 2011). För att skapa frågorna har vi utgått från Bryman (2011) råd gällande hur en intervjuguide ska konstrueras. Intervjufrågorna (se bilaga 1) upprättades i den ordningen för få en röd tråd, men ordningsföljden på frågorna samt följdfrågorna kunde variera under de olika intervjuerna beroende på respondenternas svar. Intervjufrågorna är utformade och förankrade efter de valda teorierna nyinstitutionell med fokus på isomorfismen och intressentteorin. I intervjuguiden (se bilaga 1) återfinns vilken teori respektive fråga är kopplad till. Intervjufrågorna inleddes med frågor om respondentens bakgrund vilket är i enlighet med Bryman (2011) sätt att utforma en intervjuguide. Därefter frågades om företaget hade hållbarhetsredovisat innan lagkravet infördes. Följdfrågorna och ordningsföljden varierade sedan beroende på om företaget hade hållbarhetsredovisat innan eller inte samt utifrån hur utvecklade respondenternas svar var.
Vid utformningen av intervjufrågorna har vi utgått från de centrala områdena som återfinns i analysmodellen. Centrala begrepp som användes i intervjufrågorna bygger på intressentteorin och nyinstitutionell teori. Nyckelintressenter är ett centralt begrepp som tillhör intressentteorin, men som även kan kopplas till nyinstitutionell teori när det kommer till tvingande isomorfism (framför allt det informella tvånget). Frågor som berörde lagkravet kan kopplas till den tvingande isomorfismens formella del. Några begrepp som har koppling till den mimetiska isomorfismen är bland annat konkurrensfördelar (fråga 10), där vi hade en följdfråga som ställdes till studiens fem företag; ”Upplever ni någon press om att ni måste jämföra er med
andra företag inom branschen? Att ni borde efterlikna dem eller märker ni om andra försöker
efterlikna er?”. Även fråga nummer 8, kan man tyda om företaget har valt att efterlikna andra med val av ramverk. Fråga nummer 6 och 7 gällande vem som samlar in information och upprättar hållbarhetsrapporten samt om det sker internt eller externt har en koppling till normativ isomorfism som berör professionen och om kunskapen finns inom företaget. Fråga nummer 12 handlade om hur företagen fångar upp krav från sina intressenter och den kopplades till intressentteorins del om nyckelintressenter och transparens samt den tvingande isomorfismens informella del.
3.6 Analysmetod
Studien genomfördes som en komparativ flerfallstudie där resultatet från de fem IT-företagens hållbarhetsrapporter och intervjuer jämfördes med varandra i analysen. Företagens hållbarhetsrapporter analyserades genom att en innehållsanalys utfördes. En innehållsanalys används vid analysering av dokument och texter, där man arbetar sig igenom texten på ett systematiskt sätt (Bryman, 2011). Innehållsanalysen gjordes utifrån att vi fokuserade på utformningen och innehållet i företagens hållbarhetsrapporter. Exempelvis undersöktes vilket ramverk som användes vid upprättandet, om lagkravets samtliga delar fanns med, vilka policys och riskområden samt hur intressenterna och deras krav framställdes. Vi undersökte även vilka delar av de ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekterna av hållbarhet som företagen hade lagt mest fokus på.
Intervjuerna sammanställdes och svaren analyserades med hjälp av den analysmodell som framställdes utifrån den teoretiska referensramen; nyinstitutionell teori med fokus på isomorfismen som kompletteras med intressentteori. Dessa teorier gav oss verktyg till att kunna förklara och förstå hur företagen väljer att presentera sina hållbarhetsrapporter. I utgångspunkt från analysmodellen jämfördes företagens resultat med varandra genom att den tvingande, mimetiska och normativa isomorfismen analyserades var för sig. Den tvingande isomorfismen delades även upp i formella och informella tvång. Sedan analyserades nyckelintressenter och transparens för att få en mer djupgående analys.Tillvägagångssättet valdes för att få en tydlig bild av vilka faktorer som påverkar hur företagen presenterar sina hållbarhetsrapporter och kunna förklara hur isomorfismen och intressenter kopplas till varandra, då intressenterna har en tydlig koppling till den tvingande isomorfismen. Exempelvis identifierades lagkravet om
som påverkar innehållet, samtidigt som företagen måste anpassa sig till informella tvång från andra intressenter som är värdefulla för företagen. Genom intervjuerna identifierades intressenternas betydelse för företagen, vilket även har presenterats tydligt i några av hållbarhetsrapporterna. Inom den mimetiska isomorfismen analyserades efterliknelser. Vi jämförde om företagens hållbarhetsrapporter liknade varandra och intervjuerna kompletterade med mer djupgående svar om företagen har tagit inspiration från andra. Den normativa isomorfismen handlade om kunskap och här låg främst svaren från intervjuerna till grund för analysen, men även i några av företagens hållbarhetsrapporter nämns detta. I analysen har studiens empiri kontinuerligt kopplats till tidigare forskning. Utifrån ovanstående analyser kunde slutsatser till studiens frågeställning dras om hur IT-företag presenterar sina hållbarhetsrapporter.
3.7 Tillförlitlighet
För att genomföra en kvalitativ undersökning krävs det att insamlingen av empiri är tillförlitlig. Tillförlitlighet delas upp i trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att styrka och konfirmera (Bryman, 2011).
Med trovärdighet menas att undersökningen ska vara genomförd på ett trovärdigt och hederligt sätt genom hela processen (Jacobsen, 2017). Data som samlades in till studien har gjorts på ett trovärdigt sätt genom att innehållsanalysen av företagens hållbarhetsrapporter genomfördes tillsammans och diskuterades i samband med det. Vi kom alla överens om vad som var relevant att ha med i studien. Vi hade även direkt kontakt med företagen för genomförandet av intervjuerna där vi var tydliga med att deras uppgifter behandlades konfidentiellt och de fick chansen att läsa igenom och godkänna empirin innan publicering. Detta gjordes för att säkerställa att vi hade tolkat respondenterna rätt och presenterat datan korrekt, vilket är i enlighet med Bryman respondentvalidering (2011). Detta tillvägagångssätt har uppfyllts och därför skulle vi säga att studien är trovärdig på så sätt.
Överförbarhet handlar om i vilken grad generaliseringen från studiens resultat kan tillämpas till
ett annat sammanhang (Bryman, 2011). Enligt Bryman (2011) har kvalitativa studier oftast inte som mål att generalisera på samma sätt som kvantitativa studier, utan intresset ligger främst i att förstå den kontext som studeras på djupet snarare än bredden. Studiens resultat anser vi till viss del är tillämpningsbart på IT-företag med tjänste- och konsultverksamhet i och med att en tydlig avgränsning gjordes vid val av företag. Resultat kan på kort sikt tänkas tillämpas på IT-företag, men på längre sikt kan det komma att ändras då framtiden är oförutsägbar, eftersom samhället ständigt utvecklas och företagens förutsättningar förändras. Det är svårt att säga huruvida resultatet kan generaliseras till andra typer av branscher då kontexterna och förutsättningarna kan skilja sig åt mellan IT-branschen och andra branscher. Däremot anser vi att en undersökning på endast fem företag inte är tillräckligt för att kunna dra generella slutsatser.
Med pålitlighet menas att ha ett ”granskande synsätt” under hela studiens gång. Bryman (2011) menar att det gäller att studiens alla delar tydligt beskrivs. Genom att göra så blir det lättare för
läsaren att hänga med i studien och kunna bedöma studiens tillvägagångssätt. Vi har kontinuerligt under studiens gång redogjort och resonerat kring olika delar, exempelvis olika val som har gjorts, därmed anser vi att studiens pålitlighet är uppfylld.
Möjlighet att styrka och konfirmera handlar om att kunna bekräfta ens förmåga att vara objektiv
och neutral i förhållande till studien (Bryman, 2011). Dock säger Bryman (2011) att det inte går att vara helt objektiv i en kvalitativ ansats, men att man alltid ska sträva efter inte tillåta någon subjektivitet i studien. Under studiens gång har vi objektivt arbetat med företagens års- och hållbarhetsredovisningar. Däremot när det kommer till intervjuerna samt studiens analys och slutsats har det varit svårare att undvika subjektivitet. Vi anser därmed att studiens möjlighet att styrka och konfirmera delvis är uppfylld.
3.8 Metodreflektion
När intervjufrågorna utformades granskades samtliga företags hållbarhetsrapporter översiktlig. I efterhand insåg vi att en djupgående innehållsanalys hade varit bättre att genomföra innan intervjuerna då det förmodligen hade lett till mindre onödiga frågor. I efterhand har vi också reflekterat över att det hade varit bättre att upprätta två intervjuguider, där den ena skulle vara mer specifikt inriktad till företagen som hade hållbarhetsrapporterat tidigare och den andra skulle vara mer inriktad till företag som inte hade hållbarhetsredovisat innan lagkravet infördes. Under intervjun fick vi ta bort vissa frågor och lägga till andra frågor för att anpassa till företaget som intervjuades. Två intervjuguider hade gett en tydligare bild för företagen och mindre arbete för oss då vi fick anpassa frågorna inför varje intervju. Att genomföra ett pilottest innan de riktiga intervjuerna sker är en fördel för att få erfarenhet samt en bild av hur intervjun kommer gå till enligt Bryman (2011). Ett pilottest hade varit lämpligt i vårt fall då vi som sagt har upptäckt saker som vi hade velat göra annorlunda.
Det är viktigt att man har i åtanke att företagen kan vara partiska vid intervjuer samt att hållbarhetsredovisningen är upprättad till fördel för företagen vilket kan påverka trovärdigheten som diskuteras av Jacobsen (2017). Några respondenter har själva påpekat under intervjun att de är partiska vilket är något som vi har noterat och varit kritiska inför. När det kommer till trovärdighet har även en annan respondent från Knowit förklarat att hon inte hade den kunskapen till att svara på många av de frågor som ställdes under intervjun. Detta är något som har påverkat vår studie mycket då Knowit är ett av de företagen som har hållbarhetsredovisat under en längre tid. Knowits hållbarhetsansvarig var upptagen med frågor om covid-19 och hade därför inte tid att bli intervjuad, istället blev vi rekommenderade att intervjua VD:n i Örebro. På många frågor om bland annat krav från intressenter kunde respondenten endast svara på lokal nivå i Örebro och inte vad som gäller på koncernnivå. Vissa frågor kunde hon heller inte svara på eftersom hon inte jobbat inom företaget så länge. Detta har gjort att vi har varit begränsade till att använda Knowit i våra diskussioner.
material till rapporterna?”. Frågeställningen ändrades ett antal gånger under studiens gång och
en konsekvens av det var att en del intervjufrågor inte längre blev relevanta. Vi mejlade till företagen i efterhand för att komplettera vissa områden som vi upptäckte att vi inte hade ställt så många frågor om under intervjun, bland annat den normativa isomorfismen om kunskap (se bilaga 2). Det vi hade kunnat göra annorlunda är att gå igenom frågorna noggrannare och försöka identifiera eventuella områden som saknades och därmed hade en operationalisering i ett tidigare skede underlättat.
3.9 Etiska överväganden
Vetenskapsrådet (u.å.) har framställt olika forskningsetiska principer, däribland finns det fyra huvudkrav som bör tas hänsyn till vid upprättande av en studie. Nedan följer en kort beskrivning om respektive krav samt hur vi har förhållit oss till dessa.
Informationskravet går ut på att deltagaren ska få tillräckligt mycket information om studiens
syfte och vilka villkor som ställs för att kunna ta ett begrundat beslut om hen vill delta (Vetenskapsrådet, u.å.). Det här tog vi hänsyn till genom att ett informationsbrev skickades ut där bland annat studiens syfte beskrevs samt information gavs om hur de insamlade uppgifterna skulle hanteras.
Samtyckeskravet innebär att samtycke ska inhämtas från deltagarna då de själva har rätt att
bestämma huruvida de vill delta eller ej (Vetenskapsrådet, u.å.). Samtliga respondenter i denna studie har fått ge sitt samtycke till att delta.
Konfidentialitetskravet finns till för att de insamlade uppgifterna om deltagarna ska hanteras på
ett sådant sätt att obehöriga personer inte kan ta del av dem (Vetenskapsrådet, u.å.). I denna studie har insamlade uppgifter hanterats konfidentiellt och endast data som har godkänts av respondenterna har publicerats. Respondenterna fick själva bestämma om de och företaget skulle vara anonyma eller inte. För det företag som önskade anonymitet användes ett påhittat företagsnamn och andra faktorer som skulle kunna leda till identifiering av företaget har utelämnats.
Nyttjandekravet innebär att insamlade uppgifter inte får användas till andra ändamål än det som
studien avser (Vetenskapsrådet, u.å.). All information som har insamlats har endast använts till studiens ändamål.
4. Empiri
I detta kapitel presenteras de sammanställda resultaten från den insamlade datan. Kapitlet är disponerat som så att respektive företag presenteras var för sig. Först ges en kort beskrivning av företaget, därefter kommer innehållsanalysen av företagets hållbarhetsrapport från 2019 och slutligen en sammanställning av intervjun. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av empirins centrala delar.
4.1 B3 Consulting Group AB (publ)
B3 Consulting Group beskriver sig som ”ett av Sveriges snabbast växande konsultföretag inom
IT och management” (B3, 2019 s. 1). B3 har som vision att bli Sveriges bästa konsultbolag för
deras medarbetare, kunder och ägare. B3 ”hjälper företag och förvaltningar att effektivisera sin
IT-verksamhet genom att utveckla teknik, processer, strategi och organisation samt förbättra sin affärsverksamhet med hjälp av smarta IT-lösningar” (B3, 2019 s. 22). Bolaget grundades
under år 2003 och är ett publikt aktiebolag. B3 har redovisat om hållbarhet sedan årsredovisningen 2016 (Lindberg, personlig kommunikation, 4 maj 2020).
4.1.1 Hållbarhetsredovisning 2019
Hållbarhetsredovisningen för år 2019 är skriven på svenska och är integrerad i årsredovisningen 2019. Hållbarhetsredovisningen finns under rubriken Hållbarhet och omfattar 6 sidor av årsredovisningen (B3, 2019). B3 hade totalt 712 anställda vid årets utgång, varav 76% är män och 24% är kvinnor. Inom styrelsen är fördelning lika mellan könen. B3 finns runtom i Sverige och har ett kontor i Polen.
B3:s hållbarhetsrapport inleds med:
B3 strävar efter att vara etiskt och transparent bolag med goda relationer i samhället och med en positiv påverkan på människor och miljö. Det enskilt största bidraget till en hållbarare värld sker genom bolagets tjänster.
(B3, 2019 s. 36)
I rapporten nämner B3 att transparensen sker genom dialog mellan ledare, medarbetare och kunder. B3 arbetar med ansvarstagandet utifrån kund- medarbetar- och ägarperspektiv. B3:s affärsmodell går ut på att skapa värde för sina medarbetare, kunder och aktieägare (B3, 2019). Alla riktlinjer, policyer samt instruktioner finns på bolagets egna intranät som alla medarbetare kan ta del av och dessa är något som också delas ut till bolagets medarbetare. I hållbarhetsredovisningen står det om en uppförandekod (Code of Conduct) där policyn säger hur konsulterna i B3 jobbar samt förklarar hur visselblåsare skyddas när rapportering om brott mot uppförandekod uppkommer. Uppförandekoden finns publicerad på hemsidan som alla
riktlinjer. Enligt Great Place To Work (GPTW) medarbetarundersökning ansåg 94 % av medarbetare att B3 är en mycket bra arbetsplats.
Under rubriken jämställdhet och mångfald skriver B3 att:
Bolaget följer en plan för mångfald som utgår från synen att medarbetarnas olikheter, förutsättningar och erfarenheter är tillgångar i verksamheten, skapar dynamik i en grupp samt perspektiv och impulser till nya tankar och idéer.
(B3, 2019 s. 36)
Gällande jämställdhet arbetar B3 ständigt med att rekrytera fler kvinnor (B3, 2019). I hållbarhetsrapportens Sustainable Development Goals (SDG)-tabell nämner B3 att de under 2020 ska starta ett nätverk för att förbättra jämställdheten. Enligt bolaget är det självklart att fördelningen över män och kvinnor ska vara jämlik på alla nivåer inom koncernen och är något som de aktivt arbetar med. B3 jobbar även hela tiden för att motverka åldersdiskriminering genom att anställa seniorkonsulter som har många års branscherfarenhet. Bolaget har även uppdaterat en policy gällande trakasserier och särbehandling.
B3 jobbar aktivt med att minska sin klimatpåverkan genom att bland annat använda sig av internettjänster istället för att ta sig till platsen fysiskt. B3 redovisar sin klimatpåverkan enligt GHG-protokollet (Green House Gas Protocol Corporate Standard). Resultatet visade ett utsläpp på totalt 1,28 ton koldioxid-ekvivalenter (CO2e) per medarbetare. Detta är en låg siffra till följd
av att miljö/rese-policyn följs, då tjänsteresorna huvudsakligen sker kollektivt med tågresor. B3-koncernen är certifierade enligt ISO 14001. 80% av alla medarbetare jobbar i miljö med förnyelsebar el och lite över 90% av B3:s lokaler har källsortering. B3 deltar i konsultbranschens samarbete med Färdplan för ett Fossilfritt Sverige.
Under området miljö och samhälle talar B3 om att bolaget utgår från och har respekt för FN:s konvention om mänskliga rättigheter. Detta syns genom att företaget respekterar medarbetarnas beslut gällande om de vill ingå i en fackförening (B3, 2019). Företaget skriver även att barnarbete eller arbete som görs under tvång och hot är något som B3 inte har tolerans för. B3:s hållbarhetsarbete som bygger på 10 av de 17 globala målen inom hållbarhet är uppdelat på 5 olika områden. På sidorna 38–39 på hållbarhetsrapporten kan man tydligt se relevansen, KPI (Key Performance Indicator), en beskrivning samt hur statusen ser ut till respektive mål. De olika områdena omfattar; ekonomisk hållbart företagande, hållbarhet i arbetsmiljö och personal, jämställdhet och mångfald, etiskt företagande samt miljö och samhälle.
B3 skriver att det är många arbetare som brinner för hållbarhetsfrågor och att företaget under 2019 satsade på B3 Social Innovation med avsikten att hjälpa valda organisationer med att ”utnyttja digitaliseringens möjligheter för att underlätta sin verksamhet. Fokus ligger på att
effektivisera, automatisera och modernisera kundens verksamhet” (B3, 2019 s. 40). B3 har som
plan att realisera ett antal projekt per år. Under 2019 arbetade de bland annat med Suicide Zero, en organisation som arbetar för att minimera antalet självmord som begås (ibid.). I samarbete med Karolinska Institutet har B3 hjälpt forskare genom att ha tagit fram en plattform kallad
ResearchAid för att effektivt kunna ta fram data gällande inflammatoriska sjukdomar (B3,
2019).
Genom direkt kunddialog strävar B3 att vinna konsultuppdragen. Utöver de tidigare nämnda policyerna finns även informationspolicy, insiderpolicy och ersättningspolicy. I årsredovisningen finns ett avsnitt kallat hållbarhetsrisk där B3 skriver att branschen de medverkar i har en begränsad miljöpåverkan och därmed finns det inte heller några sådana direkta risker. De främsta riskerna omfattar istället medarbetarna, där det bland annat handlar om att företagets tillväxt beror på förmågan att ha kvar sina skickliga arbetare och kunna anställa nya. Det finns också en risk för att medarbetarna känner sig utarbetade.
Inom mänskliga rättigheter eller antikorruption har bolaget inte identiferat några risker kopplade till i verksamheten. B3 ser det som ett prioriterat område att leva upp till grundläggande normer, som annars riskerar bolagets anseende. Genom uppförande och rutiner kring kunder, ramavtal och branschstandarder minimeras dessa risker.
(B3, 2019 s. 58)
4.1.2 Intervju B3
Intervjun genomfördes med Håkan Lindberg som är verksamhetschef på B3. Lindberg har varit anställd 16 år på B3, men har 32 års erfarenhet inom IT-branschen.
Lindberg säger att lagkravet om att stora företag blir tvungna att hållbarhetsredovisa var motivet till att företaget började hållbarhetsrapportera, trots att företaget började innan lagkravet kom ut. Hållbarhetsrapporten upprättas i huvudsakligen av Lindberg, men även HR-chefen som fokuserar på jämställdhet och personal. Lindberg nämner att ingen ny personal behövde anställas när det nya lagkravet infördes utan kunskapen om att upprätta hållbarhetsredovisningar fanns redan innan. Företaget har valt att ta hjälp externt för att korrigera språket och strukturera upplägget. B3 har även en grupp som jobbar för sociala initiativ. Det är styrelsen och ledningen som verkar och godkänner texten i slutändan.
När det kommer till utmaningar anser Lindberg att transparens är den främsta utmaningen och tycker att bolagen borde vara mer öppna. GRI tycker Lindberg personligen är tråkigt och därför har B3 inte haft det ramverket. Däremot kommer kanske GRI att användas i framtiden som en referenslista i slutet av hållbarhetsredovisningen. I och med att B3 är ett publikt aktiebolag har aktieägarna krav på att hållbarhetsredovisningarna ska innehålla mer siffror för att de ska kunna analysera och jämföra. Det är något som Lindberg håller med om även fast det inte står med i lagkravet. Lagkravet har definitivt gjort att B3 har arbetat mer med hållbarhet, men även samhället har haft en påverkan. ”Om man inte jobbar med hållbarhet idag så bor man under en
sten, inte bara för att det är ett lagkrav tycker jag utan för så som samhället är uppbyggt idag”,
säger Lindberg. Lindberg menar att i dagens samhälle tänker folk mer nyanserat och har en sinnesnärvaro gällande att bedriva ett hållbarhetsarbete och samverka med samhället. Lindberg
