UPPSALA UNIVERSITET Teologiska institutionen
Religionshistoria och religionsbeteendevetenskap C, 15 hp VT 2021
Ernils Larsson Gabriella Beer
Karl Fritzhow Karl.Fritzhow.8700@student.uu.se
-En analys av hur nyreligiösa rörelser uppmålas i podcasten Sekter.
Nyreligiösa rörelser i medias ögon.
Abstract
In this essay, I problematize the use of the term sect in the media, I present the concept of neo-religious movements and justify the use of the term. The essay is mainly about the podcast Sekter. The question of issue is, how are neo-religious movements portrayed in the podcast Sekter and how does the podcast Sekter handle and present its material. The purpose is to investigate potential risks in the use of the term sects. The podcast Sekter is the main material that the study consists of, on which I perform a content analysis. In the podcast, the neo-religious movements are portrayed most negatively without any benefits by the host Alexander Letic, while the guests in the sections who have studied in the field are much more restrictive with their criticism of the neo-religious movements. The conclusion to be drawn from this is that there is a constant negative tone towards neo-religious movements in each episode as the guests change while Letic is persistent as a presenter.
Sökord: Nyreligiös, Podcast, Begrepp, Rörelser.
Innehållsförteckning
1 . Inledning... 4
1.1 Bakgrund ... 4
1.2 Syfte och frågeställningar ... 4
1.3 Material ... 5
1.4 Avgränsningar ... 6
1.5 Teori ... 6
1.6 Metod... 7
1.7 Tidigare forskning ... 8
1.8 Egna tankar innan analys ... 9
2. Podcasten – Sekter... 10
2.1 Att välja podcast ... 10
2.2 Sekter Avsnitten kommer presenteras i kronologisk ordning ifrån publiceringsdatum. Så vitt jag vet följer även inspelningen utav varje avsnitt samma ordning. ... 11
2.2.1 Avsnitt 1 ... 11
2.2.2 Avsnitt 2 ... 12
2.2.3 Avsnitt 3 ... 13
2.2.4 Avsnitt 4 ... 14
2.2.5 Avsnitt 5 ... 16
3. Diskussion och slutsats ... 18
3.1 Diskussion ... 18
3.2 Slutsats... 20
Referenser ... 21
Appendix ... 23
1 . Inledning
1.1 Bakgrund
Begreppet ”sekt” används flitigt i dagens media, det handlar om grupper som står utanför det normativa samhället. Hur vida gruppen i fråga har någon spirituell eller liknande inriktning, som de använder för att förklara meningen med livet eller bygger sina ideal på spelar sällan någon roll, gruppen kommer oftast att kategoriseras utav media som en ”sekt” (Lövheim &
Nordin 2015, s. 143). Detta är problematiskt av fler anledningar, för det första lägger många människor ett stort förtroende i vad som sägs i media och vill inte behöva avgöra hur pass sanningsenligt information som presenteras är. Folk vill alltså ta del av informationen på ett så enkelt och smidigt sätt utan att behöva fundera en extra gång på realiteten. Ett annat problem är att redan vid användningen utav ordet ”sekt” är folk påverkade av hur vida det rör sig om något negativt eller positivt. Laddningen i ”sekt” är negativt, det förknippas ofta med ”kulter”, något som vi kanske läst eller hört om som målats upp med mörka och negativa sidor (Frisk 1998, s. 14). Därför från och med nu kommer benämningen av ”sekt” i rapporten bytas ut mot ordval som ”nyreligiositet” eller ”nya religiösa rörelser”.
I samband med det vill jag även poängtera att ”nyreligiositet” och ”nya religiösa grupp”
endast fungerar som ett paraplybegrepp, då grupperna som faller inom ramen är många och det behöver inte finnas någon större likhet mellan varandra (Frisk 1998, s. 11). Detta är viktigt att inneha en viss kunskap om då vi utsätts för olika medier som rapporterar om detta och kunskapen är viktig så man inte sväljer allt som sägs helt utan någon som helst kritisk eftertanke.
Ett relativt nytt mediefenomen som vuxit sig stort idag är podcasts. Podcasts förekommer i många olika former och dess syfte och målgrupp varierar. I följande studie kommer jag att presentera kort eventuella sätt för hur man som individ upptäcker och sedan tar del utav innehållet i en podcast. Därefter kommer jag att utföra en innehållsanalys i en podcast som heter Sekter där jag granskar hur nya religiösa grupper framställs samt hur podcasten väljer att hantera och framställa fakta.
1.2 Syfte och frågeställningar
I denna studie vill jag undersöka potentiella risker i att måla upp förutfattade meningar kring nyreligiösa rörelser i podcastens Sekter. Jag har undersökt ordval, betoning samt valet utav innehållet i podcasten. Hur podcasten som ska vara baserad på fakta faktiskt väljer att presentera detta, samt vilken bild utav nyreligiösa rörelser som podcasten ger möjligt till åhöraren att ta del utav. För att undersöka detta kommer jag utgå efter följande
frågeställningar:
1. På vilket sätt framställs nyreligiösa rörelser i podcasten Sekter?
2. Hur hanterar och presenterar podcasten Sekter sitt material?
1.3 Material
Det material som i huvudsak används är från podcasten Sekter, men även kvalificerade och pålitliga källor från litteratur och digitala artiklar. Innan jag går in mer in på den specifika podcasten som används, kommer jag göra en fördjupning inom vad en podcast är och hur dennes uppkomst ser ut. Podcast framväxt rent allmänt har mycket att tacka utvecklingen utav smartphones och appar (Nationalencyklopedin, 2021a). Att lyssna på en podcast innebär att man streamar en ljudfil. Att streama betyder att man överför en datafil och tar del utav den genom att direktuppspela den, det kan vara ljud, bild eller video. Allt detta sker över internet, vilket gör att allt finns lagrat och du kan del utav det när du vill, till skillnad från radio.
(Nationalencyklopedin, 2021b).
Podcasten Sekter kan man bland annat lyssna på via Spotify och produceras av Alaska Film &
TV. Podcasten tar efter idéer ifrån Parcast podcasten ”Cults”, Parcast är ett amerikanskt världsledande företag inom podcasts och erbjuder flera olika ”podcast-program” med en mycket bred variation. Programledare i podcasten Sekter heter Alexander Letic han är en svenska journalist och har tidigare framträtt i P3 nyheter, tillsammans med honom är även Agnes Hirdwall med som berättarröst (Spotify 2021). Podcasten presenterade sitt första avsnitt på Spotify den 7:e Januari 2020 och sedan dess presenterat ytligare 50 avsnitt (5/19–
2021). Utöver Alexander Letic är det även en forskare eller före detta medlem ifrån den religiösa rörelse som avsnittet handlar om med som gäst, det kan röra sig om en före detta medlem ifrån Scientologerna, Jehovas Vittnen eller någon som har en lång forsknings tid inom religion med specifika inriktningar. Se appendix där samtliga avsnitt presenteras i tur och ordning med avsnittets titel, datum samt gäst och hens specialområde finns.
De podcastavsnitt jag valt att utföra en djupare och mer detaljerad analys utav är avsnitten Folkets tempel, japanska domedagssekten (Aum Shinrikyo), Pedofilsekten (Guds barn), Soltempel ordern och Davidianerna. Anledningen till att jag valt just dessa fem avsnitt har att göra hur pass välkända dessa rörelser var och är idag för de som är någorlunda insatt eller intresserad utav ämnet. Dessa fem rörelser har gjort sig kända eller ökända beroende på hur man ser på det genom sina extrema utföranden som bland annat lett till att fler människor mist livet frivilligt som ofrivilligt. I och med att dessa fem nyreligiösa rörelser blivit så pass kända tror jag även att de har fått agera som mall för hur samhället ser på en nyreligiös rörelse, vilket är egentligen enbart negativt. Dessa anledningar gör att jag tror att de avsnitten gör sig mest lämpade för att svara på mina frågorställningar.
Till varje avsnitt finns det en avsnittsbeskrivning, detta korta stycke ger läsaren en överblick för vad avsnittet kommer att handla om. Här brukar även ”huvudpersonen” för avsnittet eller rörelsen att nämnas för första gången, detta stycke skrivs utav programledaren Alexander Letic tillsammans med redaktionen. I början utav varje avsnitt får man höra Agnes Hirdwall som läser upp en sekvens ifrån en händelse som utmärkt rörelsen, ofta med ljudinslag som är mörka och mullrande i bakgrunden, i inledningen återberättas ofta delar ifrån
avsnittsbeskrivningen. Det rör sig oftast om specifika siffror som antal döda eller skadade.
Efter inledningen spelad podcastens ”jingel” och man hoppar tillbaka till ”nutid” där Letic återupptar ledandet utav podcasten, i samband med detta introduceras även avsnittets gäst.
Därefter fortsätter podcasten med att gå igenom sådant som de anser är relevant att presentera för avsnittet och handlingens skull, detta är det längsta momentet i alla avsnitten och
utformningen på detta skiljer sig från avsnitt till avsnitt. I Slutet av varje görs en summering utav avsnittet, här diskuterar och ställer Letic frågor till gästen om bland annat hur rörelsen ser ut idag, ifall man bör vara orolig för att något liknande skulle kunna ske igen och så
vidare.
1.4 Avgränsningar
Podcasten har släppt omkring 50 avsnitt där varje avsnitt är 30–50 minuter långa. En
avgränsning som har gjorts är att inte fördjupa mig i alla avsnitt utan välja ut fem stycken som anses vara av mest relevans utifrån frågeställningar och syfte. Argument för att denna
avgränsning anses rimlig är eftersom analysen skulle bli väldigt omfattande och på grund ut av brist på tid antagligen skulle bli väldigt översiktliga och inte särskilt ingående. Jag kommer att resonera på följande vis i mitt val utav avsnitten som jag kommer att djupdyka i.
Podcasten produceras utav Alaska Film & TV, som är ett vinstdrivande företag vars mål är att locka till sig och hålla kvar så många lyssnare som möjligt. Det som de flesta lyssnarna verkar vilja lyssna på är ingen medelmåttig händelse, det flesta lyssnarna vill ha blod, sex, mord och galna personer med karaktäristiska drag ifrån en verklig händelse, denna koppling gör jag mellan just podcast och andra medier som till exempel tv-dokumentärer där
programformationen då man lyfter fram ”skurkar”, ”hjältar” i en verklig kontext blivit populärt (Gripsrud 2011, s. 245). Jag kommer därför att huvudsakligen att fokusera på de avsnitten som innehåller detta. En annan viktig avgränsning är att inte ifrågasätta det som sägs i podcasten. Jag kommer inte värdera hur sanningsenligt matrealet som presenteras är. Detta eftersom det skulle behöva ett omfattande arbete av att analysera källor och skulle störa den röda tråden genom rapporten.
1.5 Teori
Som Frisk (1998) säger vilket även nämns i min inledning används begreppet sekt i media då man talar om en grupp som inte står helt sida vid sida med resten utav samhället, media presenterar, och i många fall tar vi del utav och konsumerar dess publiceringar. Hur
konsumenter tar emot budskapet varierar, något som har en stor betydelse för detta är valet av retoriken hos ”budbäraren” den språkliga utsmyckningen kan bli så pass ensidig att det skulle kunna liknas med ren propaganda (Gripsrud 2011, s. 201).
En forskning som växte fram i Ryssland under 1920-talet stärker även detta då man fastslog att media i olika former kan vara direkt påverkande i hur befolkningen tänker och handlar (Gripsrud 2011, s. 58). Begrepp som kan vara svåra att förstå är just sekt. En sekt eller kult kan förklaras som en mindre grupp människor som drar sig undan eller rent av bryter sig bort från resten utav samhället, ibland kan gruppen se sig själva som avantgarde och är utvalda för att en dag göra upp och segra mot ondskan (Howe 1982, s. 73).
För att argumentera för användningen av nyreligösa rörelser istället för sekt kommer ordet benas ut och utredas. Just nyreligiös rörelse innehåller flera olika ord som man kan behöva definiera för att förstå. Till att börja med ordet ”ny”, användningen utav ordet ny blir relativt, allt är nytt någon gång och kommer så småningom att bli ”gammal” (Frisk 1998, s. 11). Är en rörelse eller ett föremål som uppkom under 1960-talet ny eller gammal? Nästa ord som kan tolkas på flera olika vis är ”religiös”. Behöver man tillhöra eller följa en religion för att vara religiös? Och det sista ordet ”rörelse”, en rörelse bör bestå utav en organisation, men hur omfattande bör denna organisation vara för att det ens ska kunna kallas för organisation?
(Frisk 1998, s. 12).
I denna rapport tolkas nyreligiös rörelse som följande. En grupp människor som samlas med åsikter om hur livet bör levas som skiljer sig ifrån det normativa i samhället. Gruppen ser på livet ur ett filosofiskt perspektiv där rätt och fel inte alltid motsvarar rätt och fel med
resterande samhälle. Konstellationen behöver inte vara ny eller ung, men i jämförelse med de traditionella religionerna som kan vara över 1500 år får rörelsen inte vara äldre än 200 år, Nästa begrepp som jag anser är viktigt att lyfta är ”sekter”. Användningen utav begreppen sekter eller kulter är populärt då man talar om nyreligiösa rörelser, begreppen har var men är inte längre allmänt godtagna då man studerar religiösa organisationsformer inom
religionssociologi, dock finns det även flera olika definitionsförslagför begreppen som inte passar in på min tolkning utav nyreligiösa rörelser. Dessutom förekommer begreppen med en negativ värdeladdning, vilket gör att jag inte ser någon fördel i att använda mig utav någon utav begreppen (Frisk 1998, s. 14), detta nämner jag även kort i min inledning.
Vid sökandet efter en podcast att börja lyssna på går man efter vad man själv finner intressant, detta kan leda till att man släpper sin ”guard” och blir extra mottaglig för information och
”fakta” vilket leder till att ens kritiska-tänk avtrubbas eller rent utav försvinner. Podcasten vill fånga in så många lyssnare som möjligt och ”kryddar” därför avsnitten med medvetet laddade ordval och special-ljudeffekter. Mer om detta finns i min analys där jag använder mig utav en artikel skriven utav Markus Lundström och Tomas Poletti Lundström från 2020 där deras tankar kring olika stadier eller faser man går igenom då man börjar att lyssna på en ny podcast presenteras. I studien utav Lundström & Lundström används en podcast vid namn Motgift, podcasten beskrivs som en radikal nationalistisk podcast utav Lundström & Lundström.
1.6 Metod
I denna undersökning har jag granskat innehållet i podcasten Sekter. Detta kommer att göras i form utav en metod som heter innehållsanalys. En innehållsanalys är en forskningsmetod där man granskar innehållet i ett utvalt material. Detta material kan bland annat bestå utav alla möjliga källor det skulle kunna vara en text ifrån böcker och tidningar, en film, kortare videoklipp, radiosändningar (Nelson & Woods 2011, s. 109), då det finns många likheter mellan radiosändningar och podcast tror jag även att innehållsanalys som metod kommer fungera väl för min studie. Anledningen till att jag valt just denna metod kommer sig utav att jag dels tror denna forskningsmetod lämpar sig bäst vid en undersökning utav en podcast.
Samt att metoden tillåter mig som undersöker själv välja ut de delar jag tror är av värde för att kunna genomföra en fullt ordentlig undersökning. Som tidigare nämns så består podcasten Sekter utav flera avsnitt med många timmar inspelat material, att djup dyka i varje avsnitt skulle vara mycket tidskrävande. Därför är just innehållsanalys fördelaktigt då jag kan
specificera och sikta in mig på enstaka delar som omnämns i materialet, i mitt fall blir det hur nyreligiösa grupper framställs och hur podcasten väljer att hantera och presentera
informationen. De delar utav materialet som jag väljer bort är de avsnitt som innehåller mindre våld, mord och stora tragedier. Dessutom hanterar podcasten i de valda avsnitten de mest kända och bekanta nyreligiösa rörelserna. Anledningen till detta är för att jag upplever och tror att det är sådant som det flesta lyssnarna vill ha (Nelson & Woods 2011, s. 111).
Självklart är validiteten i vad som nämns och presenteras i podcasten Sekter viktigt, dock är det inget jag valt att lägga några större värderingar i, detta då jag som sagt fokuserat enbart på hur podcasten framställer nyreligiösa grupper. Vid analyseringen utav materialet har jag valt
att fokusera på sådant som ordval, tonläge och ljudeffekter. Samt att försökt fastslå vilken effekt och känsla som önskas att framkalla hos lyssnaren.
Det tillvägagångssätt jag har använd mig utav för att kunna besvara mina frågeställningar är att vara att granska samma delar i varje avsnitt, för att sedan kombinera dessa och förtydliga varför jag tolkat det som jag gjort. Då alla avsnitt mer eller mindre är planerade och
genomförda efter samma mall tror jag detta arbetssätt har varit mest givande för att fånga upp och hitta den information jag är ute efter. För att se vilka avsnitt jag valt bort, se appendix som finns efter referenslistan.
Det första jag gjort är att belysa den korta beskrivning som man kan läsa om avsnittet. Sedan har jag att lagt fokus på hur introt för varje avsnitt, hur avsnittet inleds och så vidare. Därefter har jag observerat gästen, vad är hens profession är, hur hens relation till den nyreligiösa rörelsen avsnittet handlar om ser ut och hur relationen till programledaren Letic ser ut.
Slutligen har jag valt att fokusera på hur avslutet ser ut, här fokuserar jag på sådant som ordval och vilket tonläge som används ifrån Letic för att summera avsnittet.
Slutligen vill jag återigen poängtera att det som jag presenterar i min analys ifrån avsnitten från podcasten Sekter är hur jag upplever valet utav ord och betoningar i orden,
sanningshalten i materialet som presenteras är alltså inget jag kommer att ifrågasätta.
1.7 Tidigare forskning
Någon forskning som gjorts tidigare på just den specifika podcasten jag valt har jag inte funnit. Liselotte Frisk har skrivit boken Nyreligiositet i Sverige (1998, s. 16) där hon poängterar hur individer kan ta skada utav användning av begreppet och hur det kan skada nya religiösa grupper i samhället. Forskning på religiösa grupper i media finns de flera studier kring. Dagstidningens inflytande över nyhetsspridning har minskat sedan 1950-talet, framför allt hos yngre åldersgrupper detta då fler medieplattformar har utvecklats senaste åren, däribland television, radio, även sociala medier har haft en stor påverkan på detta. Där man även inkluderar podcast vilket är den specifika plattform jag valt att ägna mig åt (Nordicom 2014).
När man tittar på vilka sorters nyheter som berör religion som publicerats inom media senaste åren kan man tydligt se att Kristendomen och Svenska Kyrkans plats har minskat, samtidigt som rapporter och nyheter kring islam har ökat markant senaste 10 till 15 åren (Niemelä &
Christensen 2013, s. 20). I Niemelä & Christensens forskning undersöks hur religioner framställs i nyhetstidningar i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige mellan 1988 och 2008 genom en kvalitativ analys bestående ut 5000 artiklar ifrån 14 olika nyhetstidningar. När det kommer till livsåskådningar som inte följer svensk norm målas de som innefattar
grupperingen i media som offer eller förövare och associeras tätt med våld, spänning och hot (Axner 2015, s. 48). Axner lägger sin huvudfokus i sina studier på hur media rapporterar kring muslimer och islam. I studien lyfter Axner ifrån 186 separata artiklar hur muslimer protesteras i svensk media, bland annat hur relationen mellan muslimer runt om i världen och islam i Sverige ser ut, hon poängterar även att muslimer ofta representeras utav stereotypiska bilder i media. Hon menar på att det finns ett problem i att man inte skiljer på Islam och muslimer i Sverige. Då islam nämns i media följs det ofta med terror eller militära aktioner, vilket blir orättvist då religionen islam som helhet inte enskilt representerar varje enskild muslim.
1.8 Egna tankar innan analys
Det är viktigt att förstå att jag varken talar för eller mot nyreligiösa rörelser. Jag är mycket väl medveten om att det finns nyreligiösa rörelser som begått fruktansvärda handlingar som resulterat i att människor utnyttjats, misshandlats både psykiskt och fysiskt och till och med dött. Samtidigt finns det grupper som hjälpt människor med ekonomiskt och psykiskt stöd.
Detta är en analys utav en podcast och hur den väljer att presentera nyreligiösa rörelser. Hur jag ställer mig till handlingarna som presenteras saknar anledning och värde och är därför helt utan intresse för studien.
2. Podcasten – Sekter
2.1 Att välja podcast
Att välja en podcast. Hur kommer det sig att man börjar lyssna på en podcast? Kanske har du blivit rekommenderad att lyssna på den utav en vän, lärare, doktor. Eller har du aktivt sökt efter en själv? Oavsett anledning till varför man började lyssna på en podcast så kvarstår ett solitt faktum, du var sökande efter något. Om det var att lyssna på något underhållande eller ta del utav information spelar ingen roll, detta då du oavsett vad ville ta del utav något.
För att förstå detta en aning bättre kommer jag därför att presentera tre faser som man går igenom vid val utav och påbörjandet utav att lyssna på en podcast, dessa faser är hämtade ifrån Markus Lundström som skrivit artikeln Podcast ethnography tillsammans med Tomas Poletti Lundström. I artikeln berättar dom om tre faser man kan gå igenom då man börjar lyssna på en podcast, detta anser är relevanta för min undersökning att vara medveten om då man börjar lyssna på en podcast, metoden heter även podcast ethnography.
Utforska (Explore)
För att börja lyssna på en podcast måste du först upptäcka den, detta kan göras på olika sätt, ibland blir man rekommenderad att lyssna på den utav den bekant, det kan även vara så att man aktivt sökt upp en podcast som man tror sig tycka om, eller att den rent av dyker upp på grund utav, filterbubblan. Efter att man funnit en podcast som behandlar ett ämne man finner intressant så finns det andra parametrar som behöver stämma in på ens preferens. Dock sådant som man kan ta reda på utan att lyssna på podcasten så som avsnittens längd och antal släppta avsnitt.
Bearbeta (Engage)
Oavsett vad podcasten handlar om, lyssnar man på den, kommer man att bearbeta materialet i huvudet, man engagerar sig i vad som sägs, detta färgas utav hur man ser på livet och hur ens värderingar ser ut. Detta stadie påverkas otroligt mycket utav vilken kontext lyssnaren befinner sig i. Faktorer som spelar roll kan vara vad man gör, vart man är och hur man mår.
Undersöka (Examine)
Efter att ha lyssnat på några avsnitt kommer lyssnaren att komma in i en slags rutin över hur podcasten är utformad, hur tema upplägget vanligtvis ser ut. Hur och vilka begrepp som används, hur dessa begrepp värderas utav de som framför podcasten. Som lyssnare börjar man se ett mönster för hur ”programledaren” talar med sina gäster, är hen arg, glad, ledsen,
alvarlig eller humoristisk? Och i så fall i vilka skeenden är hen det.
(Lundström & Lundström 2020).
Anledningen till att jag valt att ta med detta har att göra med tillskillnad från andra medier är podcast något aktivt personen i fråga söker sig mot. Podcast är inte som ett tv-eller radio- program, det är inget du ”snubblar” över, det är något som du aktivt själv måste välja ut och sätta på själv för att ta del utav. I och med det är du mottaglig på ett annat sätt från en podcast än från radio eller tv, detta understryker även studien ovan från Lundström och Lundström.
2.2 Sekter
Avsnitten kommer presenteras i kronologisk ordning ifrån publiceringsdatum. Så vitt jag vet följer även inspelningen utav varje avsnitt samma ordning.
2.2.1 Avsnitt 1
Episod 1: 2020-01-06 Folkets tempel (37:44 minuter).
Avsnittsbeskrivningen: i det allra första avsnittet podcasten släpper ställs frågor med ledande men öppna frågor. ”Vad lockade folk till denna sekt? Hur kunde över 900 människor välja att sitt liv i världens största massjälvmord? ” I beskrivningen förtydligas och sammanfattar man att rörelsen är från grunden en kristen socialistisk rörelse som innan sitt massjälvmord blev hyllat utav politiker från USA. Beskrivningen lockar till sig den som är det minsta nyfiken, man skriver tydligt ut hur många det var som miste livet och man kallar rörelsen för sekt.
Inledningen i avsnittet: Det första man får höra i avsnittet är en inspelning ifrån Jim Jones, ledaren för rörelsen Folkets tempel säger ”Die with a degree of dignity. Lay down your life with dignity. Don’t lay down with tears agony” (Sekter). Därefter får man hör berättarrösten ifrån podcasten förklara vad det är som sker och ger lyssnaren en kontext till det man just hört, en bildlig och enkel beskrivning. Hur familjer samlas och ställs i led, unga som gamla, för att sedan ta emot ett gift samt hur personerna i ledet får direktiv för hur giftet ska tas.
Sedan avslutas inledning med hur man återigen får höra Jim Jones röst, denna gång manar han på dem att dricka giftet, att det kommer få dem att somna, att det är allt döden är, sömn, i bakgrunden gör man förtvivlade skrik (minut 1). Att använda sig utav en inspelning ifrån händelsen kombinerat med en alvarlig och lugn berättarröst som talar om vad det är som sker ger åhöraren en bra bild utav vad som sker, detta anser jag vara strategiskt smart då man direkt fångar in lyssnaren och den riktiga inspelningen ifrån Jim Jones röst blir som ett
”bevis” på att detta faktiskt hänt på riktigt.
Känsliga lyssnare varnas (minut 2).
I en liten by långt inne i djungeln ligger nästan 1000 döda kroppar (minut 2). Här byter man siffran från ”över 900” till ”nästan 1000”, man stegrar alltså i tragedin.
Berättarrösten som än så länge har hållit en neutral och lugn ton går upp och uttalar orden hårdare än tidigare då hon citerar Jim Jones ”Om vi inte kan leva i frid, kan vi i alla fall dö i frid” (minut 6).
Gästen: Peter Åkerbäck, sociolog och doktor i religionshistoria. Åkerbäck har även studerat och skrivit flera böcker och kapitel kring nyreligiösa rörelser, bland annat tillsammans med Liselott Frisk och Sanja Nilsson har han skrivit Children in Minority Religions (2018) som grundas på 4 års forskning kring hur unga och barn ifrån 1970- och 1980-talet indoktrinerats in i religiösa rörelser, men även hur de blivit misshandlade, utnyttjade och manipulerade utav föräldrar eller andra medlemmar i rörelsen. I boken lyfts bland annat det svenska fallet kring Knutbydramat som resulterade i både mord och mordförsök. I boken tar man även upp just Folkets Tempel som podcast avsnittet han är gäst för handlar om (Frisk, Åkerbäck & Nilsson 2018). (minut 8). Här får man även höra vad det är som gästen finner intressant kring just denna rörelse, Åkerbäck motiverar att just denna rörelse intresserade honom då han menar på att dokumentationen kring Folkets tempel var smal och bristande. Åkerbäck valde därför att forska mer kring rörelsen och har till och med träffat före detta medlemmar, dessa benämner programledaren som ”överlevare”. Åkebäck ställs frågan, vad är det som gör denna rörelse kallas för sekt? (minut 9). Åkerbäck svara då att just denna grupp sågs från början som en kristen rörelse och att det som skedde inom rörelsen som utomstående inte kunde ta del utav
var hur man isolerade sig ifrån resten utav samhället, hur man hade den karismatiske ledaren som enväldigt styrde och ställde. Dessa komponenter kom att bli mallen för hur man avgjorde ifall det rörde sig om en rörelse eller sekt i andra utmärkande fall (minut 9). Något som jag anser vara viktigt att lyfta i denna del är att programledaren Letic benämner gruppen som en sekt, samtidigt som Åkerbäck som har flera år inom ämnet inte benämner detta som en sekt utan som en religiös rörelse.
Sammanfattning/avslutning: Vid avsnittets slut berättar Åkerbäck om intervjuer han haft med före detta medlemmar ifrån rörelsen, han berättar hur dem skäms över det som skett och att detta inte var det som de strävade efter. Deras mål och anledningen till att de var med i rörelsen handlade om att det ville uppnå rättvisa, fred och tycker än idag att rörelsen stod för något gott (minut 33). Åkerbäck avslutar med att man under 70-talet då denna rörelse fått sitt slut öppnades ögonen för hur man såg på övriga liknande nyreligiösa rörelser runt om i världen, att det fanns en skräck för att fler personer var ”hjärntvättade”, Programledaren ifrågasätter väldigt kvickt, ”men var dom inte det?” frågar Letic, Åkerbäck svarar då att det inte är så enkelt, utan att man bör ser på det i hur människor lämnas in i rörelser som dessa och indoktrineras, i stället för att prata om hjärntvättning (minut 36).
Kan detta ske idag? ”Ja, men antagligen inte i Sverige” svarar Åkerbäck.
2.2.2 Avsnitt 2
Episod 4: 2020-01-27 Japanska domedagssekten (Aum Shinrikyo) som man skulle kunna översätta till sanningsläran om Aum (37:03 minuter).
Avsnittsbeskrivning: inleds med att ställa frågan ”Hur lyckades den blinde sektledaren Shoko Ashara locka tiotusentals människor till sin japanska domedagssekt? Vad fick dem att döda mängder av oskyldiga i en serie giftgasattacker?” Följt av ett förtydligande att den nyreligiösa rörelse som det själva kallar för sekt utförde det som än idag är Japans dödligaste terrordåd. I denna inledning strävar man efter att lyfta fram ledaren för rörelsen, man
poängterar att mannen var blind, vilket är ett väldigt handikapp, så hur lyckades han få medlemmarna till rörelsen att utföra detta dåd?
Inledning i avsnittet: Hirdwall inleder med att berätta om morgonen då attentatet ägde rum, hur passagerare på olika tunnelbanor runt om i Tokyo ungefär samtidigt börjar få svårt att andas och faller ihop, utan att någon kan förstå sig på vad som sker och varför det sker. Man får höra hur människor fallit ihop och ligger i högar, totalt dör 13 personer och över 5000 skadades, vilket kom att bli den hittills värsta terrorattacken i japansk historia (minut 1) Hirdwall fortsätter att berätta att 2018, sitter fortfarande Shoko Asahara 63 år gammal i fängelse sedan maj 1995 tillsammans med 6 andra medbrottslingar efter attentatet i mars 1995, han är dödsdömd sedan februari 2004 och är nu bara timmar från att hängas tillsammans med de andra (minut 2). Anledningen till att straffet har blivit uppskjutet förklarar Hirdwall har med att man har hoppats på att få en förklaring från Ashara eller från någon utav de andra som begick dådet varför han organiserade denna offentliga attack, detta dock utan framsteg (minut 3). Inledningen i avsnittet är så pass väl beskriven att om man själv blundar samtidigt som man lyssnar kan man nästan föreställa sig själv hur man står på en trång tunnelbana och plötsligt börjar folk runt omkring en att hosta.
Gästen: Liselott Frisk, professor i religionsvetenskap vid högskolan i dalarna. Frisk har som jag nämnt tidigare både som referent och författare tillsammans med bland annat Åkerbäck skrivit flera böcker kring ny religiösa rörelser, framför allt har Frisk skrivit boken De nya religiösa rörelserna – vart tog de vägen? (2007) som bland annat riktar in sig på rörelser med
rötter ifrån Asien. Frisk berättar vad hon själv att hon blev chockad utav nyheten, hon som vid den tiden redan hade studerat nyreligiösa rörelser sedan flera år tillbaka hade aldrig hört något liknande, och ifall man skulle försöka att dra någon parallell från då till idag menar hon att det närmsta vi kommer då är den Islamska statens (minut 6). Frisk fortsätter med att kort beskriva rörelsen, att den är en utav de yngsta religiösa rörelserna ifrån Japan och följer även ett tydligt mönster för hur dessa rörelser vanligtvis brukar ser ut. Ofta är rörelserna synkretistiska då de vanligen blandar inslag från flera olika redan existerande religioner (minut 7). Dock skiljer sig rörelsen på ett tydligt plan jämte de andra nyreligiösa rörelsen i Japan då de fanns ett tydligt inslag utav asketism med munkar och nunnor som levde ett hårt liv då man skulle visa att man stod ut med bland annat smärta, kyla, värme och hunger. Frisk är mycket noggrann med att benämna gruppen som en nyreligiös rörelse, i hennes jämförelse med Islamska staten och Aum Shinrikyo finns ingen värdering mot någon utav grupperna, utan enbart poängterar att det finns våldsbenägna falanger inom nästan alla religiösa rörelser.
Sammanfattning/avslutning: Frisk berättar hur hon själv besökt Japan för att göra vidare forskning på Aum Shinrikyo och fick då höra om rörelsen Aleph som är en slags fortsättning på Aum Shinrikyo som tagit bort delar ifrån det som var ursprungligen, dock kom hon själv aldrig i kontakt med rörelsen (minut 33). Frisk berättar om hur våld i relation till religion alltid funnits, ofta då man tror på evigt liv, eller en rädsla för att hamna i helvetet efter döden, detta kan då motivera till handlingar som detta, dock understryker hon även att religion kan likväl motivera till goda och bra saker med (minut 34). Frisk påpekar att det kan finnas inre- och yttrefaktorer som påverkar rörelser som dessa. Samhället har här ett ansvar att inte bli fiende och tänka sig för hur man agerar och bemöter rörelsen för att undvika tragedier eller attentat, detta var något som Frisk menar på saknades i detta fall (minut 36).
2.2.3 Avsnitt 3
Episod 6: 2020-02-10 Pedofilsekten (Guds barn/ The Family) (50:50 minuter).
Avsnittsbeskrivning: Frågeställningarna i avsnittsbeskrivningen börjar med frågan vilka var dessa anhängare? Anhängare som följde David Berg som predikade att budskap om fritt sex med inslag utav pedofili och incest. Egentligen enligt mig den enklaste och kortaste
avsnittsbeskrivningen utav alla 50 avsnitt. Våld mot barn får vem som helst att reagera, detta om något fångar ointresserade som intresserade utav podcasten.
Inledning: Under de 30 första sekunderna utav avsnittet får man en kort men detaljerad beskrivning om personerna i avsnittet, samt deras handlingar.
Därefter lyfter man återigen frågor som, vem var David Berg, hur lyckades han sprida sin
”sex sekt” över hela världen. En rörelse som grundades i Kalifornien i slutet av 1960-talet (1minut 1).
Man får höra hur medborgarrättsrörelsen 1968 har skakat om USA, och som en motkraft mot
”Vietnamkriget” predikar ”hippie-rörelsen” för fri kärlek och fria droger, detta är en
förändringenstid, bland dem står ett gäng ungdomar som kommer att kallas för ”Guds barn”, en rörelse som från början enbart drivs av nyfikenhet och glädje. En rörelse där ingen utesluts och alla ska få vara delaktiga, huvudkaraktären i gruppen är David Berg som redan nu är 50 år gammal, David Berg agerar som en fadersfigur och lyssnar på ungdomarna, ger dem råd och uppmanar dem att det finns andra sätt att leva på än det som samhället och framför allt ungdomarnas föräldrar vill att man ska göra. David Berg intalar ungdomarna att man borde leva i kollektiv, där man kan ha fritt sex med varandra, utan att man är gifta. Men David Berg pratar även om Jesus, guds kärlek, onda tecken, att undergången är nära och det enda sättet att
klara sig på är att gå med i hans religiösa rörelse. Rörelsen får snabbt över 100 medlemmar och kommer att kallas för Guds barn. Friheten som David Berg lockar med drar åt sig flera ungdomar, och tillslut tillkännager David Berg alla de ungdomarna har blivit utvalda och har möjlighet att flytta med honom till Virginia, detta resulterar i att omkring 150 ungdomar flyttar in i ladugård och David berg byter namn till Moses David, han menar att han talat med gud och är sänd för att rädda alla guds barn ifrån apokalypsen, men för att detta ska ske ska samtliga medlemmar i rörelsen missionera och försöka bli fler så att fler själar kan räddas ifrån undergången, detta kommer att inom några år leda till att kvinnorna i rörelsen kommer att ägna sig åt ”flirty fishing” , vilket innebär att man ligger med folk för att sedan berätta om rörelsen (minut 1 till 9). Genom hela denna inledning är berättarrösten Hirdwall mycket noggrann med att förklara den tid som allt detta utspelar sig i, hon talar med en lugn sansad och varm röst fram till de sista 30 sekunderna då hon ändrar tonläget till ett betydligare hårdare uttal och detta är i samband med att Hirdwall förklarar begreppet flirty fishing.
Gästen: Peter Åkerbäck, sociolog och doktor i religionshistoria.
Åkebäck börjar med att förklara om hur världen ser ut då denna nyreligiösa rörelse grundas och växer fram. Han benämner de som en rörigtid med Vietnamkriget, hippie-rörelsen som precis har börjat ta ordentlig fart med fritt sex, samtidigt som detta utspelar sig i ett land där kristendomen fortfarande har ett starkt fäste (minut 10).
Åkerbäck berättar hur jordensundergång är ett centralt spektrum och att David Berg inkluderar sig själv i det hela som ”Jesus”, den sista tidens räddning. (minut 11).
Att Åkebäck beskriver den eran som man befinner sig i då denna rörelse grundas är otroligt viktig för lyssnaren, dels så rör det sig om mer än 50 år sedan samt då det handlar om USA.
Avslutning/sammanfattning: Avslutningsvis hamnade rörelsen i för många rättegångar på grund utav sina sexuella övergrepp på barn då före detta medlemmar anmält, kritiken mot rörelsen blir för stor och det går inte att fortsätta, man gör då ett försök att rädda rörelsen genom att ta bort uppmaningarna kring fritt sex (minut 46). Åkebäck har även själv varit i kontakt med personer som tidigare själva varit en del utav rörelsen guds barn, berättelserna från dem varierar då vissa menar på att just ”flirty fishing” inte var något konstigt på den tiden, vissa känner inte alls igen sig de ”mörka” sidor och historierna som presenteras, samtidigt som några har berättelser som stämmer överens helt och hållet med de mörka sidorna (48:10). Åkerbäck berättar även att rörelsen finns kvar än idag, men man vet väldigt lite om dem, men man tror att de är på väg att ”dö” ut, i Sverige finns det ingen aktivitet idag (49:00). Åkerbäck är noga med att uttrycka att det som hänt mot det utnyttjade barnen är fruktansvärt, men att detta faktiskt inte var fallet överallt, utan att på visa delar fanns det en rörelse där människor levde i ett välfungerande kollektiv.
2.2.4 Avsnitt 4
Episod 9: 2020-03-02 Soltempelordern (49:08 minuter).
Avsnittsbeskrivning: I avsnittsbeskrivningen ställer man frågan hur ett föredrag om homeopati kunde resultera i mord och massjälvmord i Schweiz, Frankrike och Kanada, hur följarna till rörelsen Soltempelorden följde Joseph Di Mambro och Luc Jouret utan att tveka till den grad att 74 människor dog, i hopp om ett bättre liv på stjärnan Sirius.
Händelseförloppet från en kurs i homeopati till att över 70 människor mister livet är längre än vad de vill få det att framstå, här fångar man in den intresserade genom att ställa något
vardagligt bredvid något fruktansvärt.
Inledning: Natten till den 5:e oktober 1994 får vi höra hur räddningspersonal kallas in i Schweiz, Frankrike och Kanada då flera hus står i lågor, i den stunden vet man inte om det, men detta är ingen slump, detta då samtliga döda 56 utav dem döda var av 9 är barn tillhörde rörelsen soltempelordern.
Tony och Nikki Doudou hade bestämt sig att lämna rörelsen, leva ett vanligt liv med sin nyfödda son (berättarrösten är mjuk och sympatisk), detta kommer att straffa sig då utan att paret vet om det, är Emanuel, deras nyfödda son dödsdömd, och kommer att döda genom att få en påle genomborrat sitt hjärta, detta då personerna som kommer att utföra mordet har blivit intalade att det inte är ett barn, utan det är antikrist (minut 2).
Barnet som paret Tony och Nikki har fått ser dem som ett mirakel, detta då de haft problem sedan tidigare med att bli gravida, en utav ledarna från rörelsen Joseph Di Mambro har dessutom förbjudit paret att försöka bli gravida igen, inom rörelsen är Joseph Di Mamros ord lag (minut 3). Här lyfter man verkligen fram den stränga ledaren, man får en tydlig bild utav hur styrande han är över sina följare till rörelsen.
Det faktum att paret vill lämna rörelsen för att leva ett vanligt liv bara ska kunna förbli ett minne som de själva ser som något knasigt de varit del utav under sin ungdom kommer att leda till deras död, deras beslut att lämna kommer inte bara vara deras egen död, utan kommer även att bli startskottet för en ”mordturné” där 74 människor kommer att dö. Detta från att ha varit en rörelse med inslag utav New age, vänder allt på en enda natt, natten då några utav rörelsen medlemmar tar sig in hos familjen mördar dem brutalt (väldigt väl detaljerat), och natten efter 5:e oktober 1994 brinner flera hus upp och resulterar i att ytligare 56 människoliv har död. Polisen går nu från misstänkt massjälvmord till mord utfört utav soltempelordern,
”snart blir dom kända som en utav världens mest makabra sekter”- Hirdwall (minut 6) . Något år senare hittar man ytligare 16 medlemmar döda i Frankrike, och några år senare dör 5 sektmedlemmar i Quebec. ”Det som från början bestod av en grupp alldeles vanliga människor som gått på föredrag om homeopati, har utvecklats tills en av historiens mest blodiga sekter” -Hirdwall (minut 6). Något som är noterbart är hur Hirdwall genom hela inledningen använder sig utav ordet sekter flera gånger, hon uttalar det hårt och flera gånger.
(minut 4 till minut 7).
Gästen: Clas Svahn, författare till bland annat Sekter, hemliga sällskap och
domedagsprofetior och journalist på Dagens Nyheter. Något som jag vill påpeka med Svahn som skiljer honom från de resterande gästerna i de avsnitt som jag presenterar är att han är den enda som inte studerat eller gjort en forskning på universitet kring religion eller
nyreligiösa rörelser. Dessutom har Svahn skrivit böckerna UFO-mysteriet: från flygande tefat till cirklar i sädesfälten (1998) och UFO: möte med det okända (2000) som riktar in sig åt något helt annat än nyreligiösa rörelser.
Svahn berättar om hur soltempelordern från början var en vanlig rörelse med tema kring New age-rörelsen, men just denna rörelse utmärker sig specifikt på grund utav sin ledare Joseph Di Mambro då han hade ett stort intresse av ockultism och esoteriska frågor detta förklarar Svahn på ett enkelt och förkortat vis som slutna och fördolda frågor, kunskap som inte var känd för alla. Och 1973 startar han ett center som hette ”Center for the preparation of the new age”, Svahn understryker här att detta är något som säger väldigt mycket om Di Mambros
inställning, att Di Mambro trodde att en ny tidsålder var på ingång, detta center skulle då vara förberedande inför de som skulle komma (Minut 7). Svahn menar på att under 70-talet var
”new-age” frågorna väldigt stora, Svahn som berättar att han som tonåring på 70-talet var redan då mycket insatt och han med andra såg allt som möjligt. Svahn medger att så här i efter
hand var de tänket en aning befängt, samtidigt som han säger till programledaren Letic som är född på 90-talet ”Du skulle vart med för att det här, allt var liksom möjligt på den tiden”- Svahn. Detta för klarar hur Di Mambro såg sig själv som en reinkarnation utav den egyptiska guden Osiri och Moses, han pusslade ihop new age tankar med det som redan var bekant och tala för att en ny människa skulle växa fram menar Svahn på (minut 8).
Svahn fortsätter och förklarar mordet på det nyfödda barnet med att det fanns ett
apokalyptiskt tänk som man tagit från bibeln med ”antikrist”, och när han kommer tillbaka börjar den ”sista striden” som gud och Jesus ska och kommer gå segrande ur (minut 9).
Svahn återgår och berättar om att detta fruktansvärda våldskapital som används var inget som fanns med i början utav rörelsens skapelse. Som det flesta new age rörelser hade man en vänlig, harmonisk och mjuk tankebana, med en ledare som har svaret på allt (minut 10).
Svahn berättar om en person han intervjuat som motiverar att ”Ju längre man är med i rörelsen, ju mindre konstiga upplever man konstigheterna blir” -Svahn. Och det är så här det går till menar Svahn, ledaren höjer nivån lite varje gång, och på så sätt smyger man upp en förändring, och tillslut blir våldet en naturlig del utan att man själv märker det. (minut 11) Något som jag inte kan låta bli att anmärka är Svahn är författare till boken Sekter, hemliga sällskap och domedagsprofetior (2012). Men när han pratar om soltempelordern benämner han inte det som en sekt utan som en rörelse, detta är dock något Letic inte följer med på, utan fortsätter att benämna gruppen som en sekt. Däremot märker man att Svahns kunskap är mycket spetsig, detta gör att de områden han kan svar på tal blir djupa, detaljerade och väldigt uppmålade med liknelser som man enkelt kan relatera till även utan några egentliga
förkunskaper. Man märker av att Svahn i grund och botten är en journalist och författare, inte en professor, svaren är underhållande, saftiga med ett enkelt språk där han sällan använder akademiska ord, och vid de tillfällena han gör så är han noga med att förtydliga dem eller andra begrepp som gemeneman kanske inte är helt van vid.
Avslutning/sammanfattning: Svahn berättar om hur soltempelordern idag inte finns kvar, dock finns det fortfarande mängder utav folk och grupper som tror och tänker på liknande sätt. Än idag finns det slutna sällskap och nyreligiösa rörelser som anser att man måste lämna jorden innan allt är slut eller strävan att bli en del utav och skapa en lite elit finns, ofta att eliten är högst upp i ”pyramiden” med ”vanliga” följare och medlemmar i basen (minut 45).
Detta sätt Svahn avslutar med blir nästan kryptiska och den som är lite nyfiken utav ämne innan, blir nog ännu mer nyfiken efter ett sådant svar.
Svahn drar en parallell med Breivik, som såg sig själv som en del utav en elit, han själv som en tempelriddare som skulle föra krig mot det onda, i hans fall det multikulturella (minut 46).
I denna liknelse blir det otroligt tydligt att Svahn i grunden är journalist och författare, som jag nämner tidigare använder han sig utav liknelser som de flesta kan förstå och relatera till, sådana liknelser är det ingen utav de andra gästerna som använder sig utav.
2.2.5 Avsnitt 5
Episod 17: 2020-04-27 Davidianerna och apokalypsen i Waco (David Coresh) (49:57 minuter).
Avsnittsbeskrivningen: Denna beskrivning skiljer sig ifrån de flesta andra, i det korta stycket som presenteras innan varje avsnitt brukar det finns frågor kring hur detta kunde ske, eller vem var egentligen ledaren? I detta stycke får vi istället läsa om hur Davidianerna har väntat i flera år på jordens undergång, och att 1993 var det äntligen dags. När FBI belägrar rörelsens tillhåll som är en gård vid namn Mount Carmel utanför Waco i Texas, tolkade den nyreligiösa
rörelsen det som den sista striden innan paradiset. Denna belägring vara i 50 dagar och kostade livet på 82 medlemmar till rörelsen.
Inledning: Avsnittet börjar med att utspela sig en morgon 28:e februari 1993, vi får följa en fotograf som sitter i sin bil på väg mot Mount Carmel, han är på uppdrag utav den lokala nyhetskanalen för att bevaka en räd av en religiös gård, allt detta är tänkt som ett
överraskningsmoment, fotografen har därför fått mycket lite information kring vart han ska åka. Tillslut upptäcker han en brevbärare, berättar om hela situationen och frågar sedan om vägen till Mount Carmel, han får en vägbeskrivning tackar och fortsätter mot destinationen.
Det han inte är medveten om är att brevbäraren han just fråga är medlem i den religiösa rörelsen som fotografen är på väg för att bevaka, brevbäraren skyndar sig iväg till gården för att varna sin ledare David Koresh (minut 1).
varför finns det än idag de som sörjer att de inte dog tillsammans med sin Ledare David Koresh? Det hela går väldigt fort och man slängs verkligen in i en spännande fartfylld berättelse där det enda man vet säkert är att något stort kommer snart att inträffa.
Gästen: Egil Asprem, docent i religionshistoria. Asprem är en norsk docent på Stockholms universitet, där han undervisar i kurser som Nya religiösa rörelser och nyandlighet,
Västerländskesoterism samt teori och metod. Hans forskning riktar främst in sig mot
västerländsk esoterism med fokus mot de moderna rörelserna (Stockholm universitet 2021) Benämner Asprem detta som nyreligiös rörelse inte sekt (minut 2).
Asprem benämner denna grupp som en utbrytare ifrån baptistkyrkan som tar sig tillbaka till 1800-talet som håller sig mycket nära och värderar uppenbarelseboken högt, där man ofta pratar om jordens undergång (minut 6). Asprem berättar att begreppet apokalyps kommer ifrån grekiska och betyder uppenbarelse, texter ifrån uppenbarelseboken handlar alltså om syner och visioner som människor fått, ofta kan det röra sig hur man ser gud, änglar eller helvetet. I dessa syner menar man på att det kan finnas dolda budskap som kan hjälpa en att förstå när och var jordens undergång kommer att inträffa (minut 7).
Avslutning/sammanfattning: För att avsluta avsnittet berättar Asprem hur gården Mount Carmel finns kvar än idag, och är hem åt både nya och gamla följare till Davidianerna, samt att församlingen är fortfarande aktiv på ett liknande vis som dagen då 86 personer miste livet (minut 43).
Några utav de gamla ”överlevarna” är övertygade att de fast i uppenbarelsebokens Babylon och avundas de som dog och sörjer att dom och deras barn inte följde med Koresh och de andra i döden (minut 44). Asprem är noggrann med att förtydliga att utbrytargrupper likt Davidianerna inte är jätteovanligt, dock att det går så här långt är inget som tillhör de
vardagliga, ofta är rörelser som dessa lugna fredliga och vill egentligen bara bli lämnade ifred.
Något väldigt intressant som är bland det sista Asprem nämner är hur det även finns
sekulariserade apokalyptiska rörelser som liknar detta tänk, han nämner bland annat det finns grupper som använder Covid eller den stigande växthuseffekten som ”domedagsklocka”. Just denna jämförelse antyder på att ett domedagstänk inte behöver vara kopplat till något religiöst eller komma ifrån en nyreligiös rörelse (minut 46).
3. Diskussion och slutsats
3.1 Diskussion
Podcasten Sekter framställer nyreligiösa rörelser i det stora hela negativt, det finns flera orsaker till detta i min mening. För det första väljer man enbart att lyfta de värsta av de värsta rörelserna. De nyreligiösa rörelser som ingen tar skada utav får näst intill ingen publicitet och blir därför inte särskilt intressant eller underhållande att höra om. Att presentera någon utav rörelserna ifrån podcasten sekter som bra eller goda förstår jag är svårt, men som även Frisk nämner i avsnittet om Aum Shinrikyo finns det faktiskt de ny religiösa rörelser som tillför styrka och ger människor en mening då de traditionella religionerna inte räcker till och inte känns helt relevanta. Så som jag ser på det finns det egentligen delar i varje nyreligiös rörelse som traditionell religiös rörelse som tillför något positivt för individen. Ett exempel skulle kunna vara kristendomen, som består till större del utav de tre stora inriktningarna Ortodox kristendom, katolsk kristendom och protestantisk kristendom. Svenska kyrkan som grundar sina värderingar ur den protestantiska inriktningen skiljer sig en del ifrån till exempel
baptistiska kyrkan som även härstammar ifrån protestantismen. I dessa två inriktningar finner du olika mål som de jobbar mot och prioriterar (Jackelén & Ottosson Lovén 2016, s. 3), den svenska kyrkan erbjuder mängder av olika hjälpmedel, allt ifrån aktiviteter för unga och vuxna till att få hjälp och stöd genom samtal med präst eller diakon (Svenska kyrkan 2021).
Samtidigt skulle jag kunna tala för att scientologerna kan bistå med hjälp för individer som tillexempel har problem med missbruk (Scientologi Sverige 2021), en nyreligiös rörelse som är omtalad och även har ett eget avsnitt i podcasten Sekter (se appendix). Men varför lyfts inte detta då? För att svara på detta hänvisar jag till tidigare forskning där jag nämner att oftast nämns medlemmar till ”främmande” eller mindre livsåskådningar som inte helt följer de normativa som offer eller förövare (Axner 2015, s. 48). De Axner lyfter är att de artiklar som tar upp positiva agens är få och när det görs nämns inte rörelsen utan medlemmarna (Axner 2015, s. 49). Detta gör att minoritetsrörelser i princip bara omnämns i media då det rör sig om något negativt, då det är något positivt är det inte rörelsen som får publicitet, utan några få medlemmar eller följare till rörelsen. Detta kopplar jag ihop med att det sällan är rörelsen i sig som utgör någon fara eller orsakar skada på människor, ofta kan det röra sig om ledare som utnyttjar rörelsen och dess medlemmar, sedan publicerar media en bild som beskriver en grupp människor som onda, när det kanske egentligen rör sig om en ledare för rörelsen som manipulerar vilsna sökande individer.
En annan betydande aspekt som jag verkligen tycker är relevant för hur podcasten presenterar nyreligiösa rörelser är att ingen utav Peter Åkebäck, Liselott Frisk, Clas Svahn eller Egil Asprem använder sig utav begreppet sekter, den enda som egentligen använder begreppet är programledaren Alexander Letic. Detta blir anmärkningsvärt att han väljer att hålla kvar vid ordet trots att ingen utav gästerna som faktiskt är specialister inom området använder det. Att Letic fortfarande håller kvar vid användningen utav begreppet tror jag har två anledningar, för det första heter podcasten Sekter och inte ny religiösa rörelser, skulle Letic börja prata om nyreligiösa rörelser helt plötsligt tror jag att en del lyssnare inte skulle förstå vad det är han pratar om. För det andra tror jag inte gemenman ser eller förstår innebörden och skillnaden mellan begreppen Sekter och nyreligiösa rörelser. Begreppen kan tolkas och förstås på olika vis och de har blivit populärast att benämna det som sekter och inte nyreligiösa rörelser, vilket
i sin tur har lett till att det flesta är bekantast med just begreppet sekter och inte nyreligiösa rörelser.
Hur hanterar och presenterar podcasten sitt innehåll?
Podcasten Sekter, likt vilket mediakonto som helst vill fånga in nya lyssnare/följare och hålla kvar den gamla lyssnaren/följaren. För att lyckas med att svara på frågan finns det flera aspekter som jag vill väga in, mycket av detta har jag redan varit inne på. Till att början med, hur hanterar podcasten sitt innehåll? Vilken forskningsmetod som de som producerar
podcasten använder sig utav vet jag inte, men om jag själv befann mig i deras situation skulle jag använt mig utav samma metod som jag använt mig utav i min analys, nämligen en
innehållsanalytisk metod. En fördel med metoden är att man kan vara mycket selektiv i vilka delar man väljer att med i sitt undersökningsområde, vilka delar man vill undersöka och ifall det är något specifikt man letar efter (Nelson & Woods 2011, s. 117). Detta är något jag själv upplevde vid utförandet utav min analys. Anledningen till att jag lyfter detta har att göra med hur podcasten hanterar innehållet, som jag nämner tidigare lockar tragedier med blod eller sex fler än glada lyckliga berättelser. Detta gör att hanteringen utav innehållet är inriktat på just sådant, vilket i sin tur leder till att materialet som presenteras består till större del utav just våld, mord och sex.
Då presentationen utav innehållet följer samma tydliga mönster samt att podcasten heter Sekter så nischar podcasten in sig på det ”farliga” med mindre religiösa rörelser, detta kan man se tydligt på Spotify där olika podcast kategoriseras in i olika grupper. Vad spelar det här för roll? Jo, det är här Lundström & Lundströms studie kommer in. Metoden som de
presenterar beskriver mötet och upptäckten med en ny podcast, hur podcasten använder sig utav olika knep för att locka till sig lyssnaren. Vid upptäckten utav en podcast presenterar de tre faser som lyssnaren går igenom. Utforskandet utav podcasten, bearbetningen utav
podcasten och slutligen undersökandet utav podcasten. För att sätta in det här i en kontext för just podcasten Sekter som jag utfört min analys på skulle det kunna se ut så här.
Utforskandet: Lyssnaren hittar en podcast som heter Sekter och handlar om nyreligiösa rörelser, podcastens egen beskrivning om sig själv berättar att ”här kan du ta del utav
fascinerande massmord och färgstarka ledare som manipulerat sina följeslagare, rörelser ifrån hela världen och även ifrån Sverige!” (Spotify 2021). När lyssnaren väl bestämt sig för att ta del utav podcasten går man in på nästa fas.
Bearbetandet: Hur denna fas utspelar sig varierar från person till person. Fasen skiljer sig från föregående fas, ett intresse för ett ämne kan komma ifrån olika håll, hur man tar emot
innehållet påverkas av hur ens värderingar ser ut men också vart man ”befinner” sig när manfår ta del utav materialet, både geografiskt och i livet. Pågår det tillexempel en massa oroligheter i världen eller ens närhet som kan kopplas till religion kan detta påverka hur man bearbetar materialet, ett exempel skulle kunna den pågående konflikten mellan Israel och Palestina som trappats upp rejält senaste veckorna.
Den sista fasen som Lundström & Lundström skriver om är Undersökandet.
Undersökandet: Efter att lyssnaren skapat sig en egen bild utav podcasten baserat från föregående fas kommer hen att lära sig hur de som producerar podcasten använder olika begrepp samt vilka tillfällen detta görs. Här blir lyssnaren nästan som en del utav podcasten, hen har lärt sig genom podcasten vad en sekt är, hur en sekt kan och brukar vara uppbyggd.
3.2 Slutsats
I podcasten framställs nyreligiösa rörelserna mest negativt utan några som helst fördelar utav programledaren Alexander Letic, medans gästerna i avsnitten som studerat inom området är betydligt mer restriktiva med sin kritik gentemot de nyreligösa rörelserna. Slutsatsen som dras från detta är att det finns en konstant negativ ton emot nyreligiösa rörelser i varje avsnitt då gästerna skiftar medans Letic är beständig som programledare.
Referenser
Axner, Marta (2015) Representationer, stereotyper och nyhetsvärdering. Uppsala universitet.
https://www.do.se/globalassets/publikationer/rapport-representationer-stereotyper- nyhetsvardering2.pdf [Hämtad: 2021-05-22]
Frisk, Liselotte (1998). Nyreligiositet i Sverige: ett religionsvetenskapligt perspektiv. Nora:
Nya Doxa
Frisk, Liselotte (2008). De nya religiösa rörelserna - vart tog de vägen? en studie av Scientologi-kyrkan, Guds barn, Hare Krishna-rörelsen, Moon-rörelsen och Bhagwan- rörelsen och deras utveckling över tid. Enskede: TPB
Frisk, Liselotte, Nilsson, Sanja & Åkerbäck, Peter (2018). Children in minority religions:
growing up in controversial religious groups. Bristol: Equinox Publishing Ltd.
Gripsrud, Jostein (2011). Mediekultur, mediesamhälle. 3., [bearb.] uppl. Göteborg: Daidalos
Howe, Irving (1982). Life in a Sect. Grand Street, 2(1), 73–93. doi:10.2307/25006464
Jackelén, Antje & Helén, Ottosson Lovén (2016) Ekumenisk överenskommelse mellan Svenska kyrkan och Equmeniakyrkan. Svenska kyrkan.
https://www.svenskakyrkan.se/filer/KsSkr%202016_05_Equmeniakyrkan.pdf [Hämtad: 2021- 05-22]
Lundström, Markus & Lundström Poletti, Thomas. 2020. Podcast
ethnography.https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/13645579.2020.1778221?fbclid=I wAR04_8nE4SOOQFNt-Wj79P_nflwgFKkqSfmLOkd2x41fQTUM8af_VLlfdIg& [Hämtad:
2021-05-22]
Lövheim, Mia & Nordin, Magdalena (red.) (2015). Sociologiska perspektiv på religion i Sverige. första upplagan Malmö: Gleerups Utbildning
Nationalencyklopedin. 2021a. Poddsändning. https://www-ne-
se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/poddsändning [Hämtad: 2021-05-22]
Nationalencyklopedin. 2021b. Streaming. https://www-ne-
se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/poddsändning [Hämtad: 2021-05-22]
Nelson, Chad & Woods, Robert H. Stausberg, Michael & Engler, Steven (red.) (2011). The Routledge handbook of research methods in the study of religion. S. 109–121. Abingdon, Oxon: Routledge
Scientologi Sverige. 2021 Sanningen om droger. https://www.scientologi.se/how-we- help/truth-about-drugs/ [Hämtad: 2021-05-22]
Spotify. 2021. Sekter https://open.spotify.com/show/2ZuQwAsKMYVln94wYKi6gk [Hämtad: 2021-05-22]
Stockholm Universitet. 2021 Egil Asprem. https://www.su.se/english/profiles/easpr-1.285371 [Hämtad: 2021-05-22]
Svahn, Clas (2012). Sekter, hemliga sällskap och domedagsprofeter i Sverige och världen.
[Rev. och utök. utg.] Sundbyberg: Semic
Svenska kyrkan. 2021. Få hjälp och stöd. https://www.svenskakyrkan.se/fa-
hjalp?utm_source=ab&utm_medium=ingang&utm_campaign=orginal [Hämtad: 2021-05-22]
Appendix
1. Folkets tempel (Jones Town) 2020-01-06 Peter Åkerbäck, docent i religionshistoria och sociolog.
2. Scheikes sexsekt (Hans Scheike)2020-01-13 Liselott Frisk, Professor i religionsvetenskap.
3. Bhagwanrörelsen 2020-01-20 Annette Nyman, journalist och författare.
4. Japanska domedagssekten (Aum Shinrikyo) 2020-01-27 Liselott Frisk, Professor i religionsvetenskap.
5. Plymouthbröderna i Småland 2020-02-03 Clas Svahn, journalist på dagensnyheter och författare.
6. Pedofilsekten 2020-02-010 Peter Åkebäck, docent i religionshistoria och sociolog.
7. Livets ord 2020-02-17 Håkan Järvå, psykolog, författare samt före detta medlem i scientologerna.
8. Mansonfamiljen 2020-02-24 Marianne Englund, före detta Jehovas vittnen numera psykolog som specialiserat sig på ”sekter”.
9. Soltempelorden 2020-03-02 Clas Svahn Svan, journalist på dagensnyheter och författare.
10. Knutby 2020-03-09 Anna Lindman, journalist, programledare som följt Knutby församlingen en längre tid.
11. Frimurarna 2020-03-16 Clas Svahn, journalist på dagensnyheter och författare
12. Scientologerna 2020-03-23 Håkan Järvå, psykolog, författare samt före detta medlem i scientologerna.
13. Heaven´s Gate 2020-03-30 Peter Åkerbäck, docent i religionshistoria och sociolog.
14. Hare Krishna 2020-04-06 Katarina Lundbäck, kriminolog.
15. Budskapet från rymden Björn Hedensjö, psykolog.
16. Jehovas vittnen 2020-04-20 Marianne Englund, psykolog och före detta medlem i Jehovas vittnen.
17. Davidianerna (David Coresh) Egil Asprem, docent i religionshistoria.
18. Ant Hills Kids 2020-05-04 Katarina Howner, läkare och specialist i rättspsykiatrin.
19. FLDS- Magnus Ifver, tidigare medlem i mormonkyrka.
20. Moonrörelsen 2020-05-18 Peter Åkerbäck, docent i religionshistoria och sociolog.
21. Church of Satan Fredrik Gregorius, religionsvetare.
22. Anne Hamilton-Byrne 2020-08-10 Marianne Englund, psykolog och psykoterapeut.
23. Colonia Dignidad 2020-08-17 Henrik Brandao, journalist och DN:s korrespondent i Sydamerika.
24. Korpelarörelsen 2020-08-24 Clas Svahn journalist på dagensnyheter och författare.
25. Sista testamentets kyrka 2020–08-31Katarina Howner, läkare och specialist i rättspsykiatrin
26. The Source Family 2020-09-07 Håkan Järvå, psykolog, författare och före detta medlem i scientologerna.
27. Sect of Nacozari 2020-09-14 Manin Hedenborg White, religionshistoriker.
28. Nordkorea 2020-09-21 Susan Ritzén, SVT-journalist och tidigare asienkorrespondent.
29. Kändisspecial 2020-09-28 Helle Schunnesson, kulturjournalist och Peter Åkerbäck, docent i religionshistoria och sociolog.
30. Hippie Mafia 2020-10-05 Daniel Berg, ekonomhistoriker med inriktning på droghistoria.
31. Hernandez Brothers 2020-10-12 Michael Dahlén, ekonomiprofessor och författare.
32. Illuminati 2020-10-19 Clas Svahn, Journalist på Dagensnyheter och expert inom sekter.
33. Leopardsällskapet 2020-10-26 Anders Claréus, historiker med inriktning mot afrikansk historia.
34. Vapmire Clan 2020-11-02 Cecilia Fredriksson författare.
35. Mor Lilly 2020-11-09 Jonas Bernholm, tidigare medlem i World Light Center och lärjunge till Lilly Gardeby (Mor Lilly).
36. Dödshjälpkyrkan 2020-10-16, 1992 Peter Åkerbäck, docent i religionshistoria och sociolog.
37. Narcosatanicos 2020-11-23 Anne-Christine Hornborg, professor emerita i religionshistoria.
38. Kristet Center Syd 2020-11-30 Ander Lundberg, sociolog.
39. Österns blixt 2020-12-07 Susan Ritzén, journalist från SVT tidigare asienkorrenspondent.
40. New Forest Coven 2020-12-14 Fredrik Gregorius, religionsvetare.
41. NXIVM del 1 2021-03-01 Peter Åkerbäck, docent i religionshistoria och sociolog.
42. NXIVM del 2 2021-03-08 Peter Åkerbäck, docent i religionshistoria och sociolog.
43. Symbiotiska befrielsearmén (SLA) 2021-03-15 Anna-Lena Lodenius, journalist och författare.
44. Maria Åkerblom-rörelsen 2021-03-22 Gustav Björkstrand, före detta biskop, professor emeritus, tidigare riksdagsledamot och minister i finska regeringen.
45. Special: Att ta sig ut 2021-03-29, Linnéa Kuling före detta medlem i
Knutbyförsamlingen och Mariette Lindstein före detta medlem i Scientologerna.
46. Chicago Rippers 2021-04-05 Jenny Westerstrand, ordförande för Roks- Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige.
47. Satanistpaniken 2021-04-12, 1970 Manon Hedenborg White, religionsvetare.
48. Verklighetens center 2021-04-19 Clas Svahn, journalist på dagensnyheter och författare.
49. I Am-rörelsen 2021-04-26 Per Faxneld, religionshistoriker. Church Universal and Triumphant 2021-05-03 David Roxendal, före detta medlem i rörelsen.
