Barn- och utbildningsnämnden Tid:

(1)

1/2

Barn- och utbildningsnämnden Tid: 2021-04-27 kl. 18:00

Plats: Gyllenhjelmssalen, Kommunhuset Strängnäs

Barn- och utbildningsnämndens sammanträde kommer att vara stängt för allmänheten på grund av rådande omständigheter, Covid-19.

Majoriteten har förmöte i Magistern och oppositionen i Lagmannen från klockan 17.00.

Föredragningslista Mötets öppnande

Upprop

Val av justerare

Ärende Beteckning

1. Deltagare på distans

2. Information: Närvarande på distans 3. Föredragningslista, anmälan av övriga

frågor

4. Remissvar- Måltidspolitiskt program BUN/2021:123 Bilaga 5. Information: Verksamhetsplanering

för barn- och utbildningsnämnden 6. Information: BAS -

Bildningsakademin Strängnäs inkl.

avsiktsförklaringen

7. Information: Månadsrapport mars Bilaga

8. Information: Tillsyn gentemot fristående förskolor 2020

BUN/2020:615 Bilaga

9. Information: Planering gällande Södra Årby

10. Information: Planering gällande Finninge

(2)

Ärende Beteckning 11. Information: Planering gällande

Bildningscentrum, Eldsund

12. Motionssvar - Skolskjutsregler BUN/2020:572 Bilaga 13. Upphörande av styrdokument -

Riktlinjer för tillämpning av dataskyddsförordningen GDPR

BUN/2020:747 Bilaga

14. Riktlinjer för placering i förskola, fritidshem och annan pedagogisk omsorg, revidering

BUN/2021:138 Bilaga

15. Beslut om namnsättning av ny

förskola vid Tryffelstråket - Förskolan Äventyret

BUN/2019:519 Bilaga

16. Information från kontaktpolitiker 17. Övriga frågor

18. Information från utbildningschef 19. Information från ordförande

20. Ärendebalanslista Bilaga

21. Delegationsbeslut 22. Meddelandeärenden

Kenneth Larsson (M) Jessica Sundqvist

Ordförande Sekreterare

(3)

1/2

Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

www.strangnas.se Bankgiro 621-6907

Handläggare Anna Liljehag 0152-293 79

Barn- och utbildningsnämnden

Remissvar måltidspolitiskt program

Förslag till beslut

Barn- och utbildningsnämnden beslutar att

1. lämna bilagt remissvar på måltidspolitiskt program, 2. punkten direktjusteras.

Beskrivning av ärendet

Teknik- och fritidsnämnden har skickat Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun på remiss till bland andra barn- och utbildningsnämnden.

Av remissen framgår att måltiden är en viktig del i den övergripande målsättningen för kommunens arbete med folkhälsa och Agenda 2030. Det framgår också att man ser måltidsverksamheten som ett horisontellt arbete där fler kontor och funktioner är avgörande för resultatet.

Barn- och utbildningsnämnden har i föreslaget remissvar kommenterat att det måltidspolitiska programmet bör harmonieras med Strängnäs kommuns styrmodell. BUN förespråkar också att programmet uttrycks på en mindre detaljerad och mer övergripande nivå. Därutöver finns några mindre kommentarer.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.

Övriga konsekvenser

Beslutet medför inga övriga konsekvenser.

Uppföljning

Ingen uppföljning krävs.

Beslutsunderlag

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun 2021-2024 Beslutet skickas till

Teknik- och fritidsnämnden

(4)

Tony Lööw Anna Liljehag

Kontorschef Administrativ enhetschef

(5)

1

Formulär för remissvar

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun (Diarienummer TFN/2020:779- 001)

Inledning

Mat och måltider berör alla – en källa till välbefinnande och näring, som mötesplats och kulturbärare. Måltiden är en viktig del i den övergripande

målsättningen för kommunens arbete med folkhälsa och Agenda 2030. Därför är måltidsverksamheten ett horisontellt verksamhetsområde där flera kontor och funktioner är avgörande för resultatet.

Ett måltidspolitiskt program är ett övergripande och politiskt dokument som visar Strängnäs kommuns viljeriktning. Det är ett viktigt verktyg för att hela kommunkoncernen ska samverka och ha en horisontellt kopplad styrning och uppföljning.

Syftet med remissen är att få med ett brett perspektiv, hela förvaltningen samt externa parter och medborgares syn. Därför ber vi er nu svara på remissen enligt nedan.

Beslut om remiss

Teknik- och fritidsnämnden beslutar 23 februari 2021 att sända Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun på remiss. Innan detta har dialoger och

workshopar genomförts samt inspel från hela förvaltningen tagits emot. Detta för att ha en så bra produkt som möjligt när remissen nu skickas ut officiellt och i ett sista steg.

Programmet skickas ut i sin helhet med uppmaningen att granska föreslagna mål, ansvarsfördelning och övriga avsnitt i förslaget till Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun enligt mallen nedan.

Remissen avser texten i styrdokumentet. Den grafiska utformningen kommer att göras efter hantering av inkomna remissvar, för att få ett mer tilltalande och lättläst utseende.

(6)

2 Instruktion

Detta formulär för remissvar innehåller en svarsruta per avsnitt i programmet.

Vänligen lämna kommentarer i respektive ruta, gärna med beskrivning vilken sida och stycke kommentaren avser så att vi enklare kan revidera. Om det finns avsnitt i programmet som du inte vill lämna någon synpunkt på kan du bara lämna det blankt, du behöver inte radera något i formuläret. Sist i formuläret finns en ruta för eventuella övriga medskick eller synpunkter.

Remissvar skickas med e-post till teknikochfritidsnamnden@strangnas.se senast 2021-03-21. Vänligen ange ”Remissvar Måltidspolitiskt program” i ämnesraden.

Barn- och utbildningsnämnden, Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, Socialnämnden, Kulturnämnden samt Kommunstyrelsen har på sig till och med 29 april att inkomma med remissvaren till Teknik- och fritidsnämnden.

Vid frågor, vänligen kontakta: Karin Lundell, chef för Måltidsservice, Strängnäs kommun, karin.lundell@strangnas.se .

Innehåll

Innehåll...2

Avsnitt 1 Inledning ...3

1.1 Ett Måltidspolitiskt program - varför? ...3

1.2 Ett måltidspolitiskt program – till vem?...3

1.3 Ansvar och uppföljning...4

Avsnitt 2 Övergripande målsättningar för mat och måltider...5

Goda måltider...5

Integrerade måltider ...5

Trivsam måltidsmiljö ...6

Miljösmart mat...6

Näringsriktig mat ...7

Säker mat ...7

2.1 Andra styrdokument...8

Avsnitt 3 Måltidspolitiska utvecklingsområden...8

3.1 Måltider i förskola, skola och på fritidshem ...8

3.2 Måltider inom vård och omsorg...9

3.3 Mat och måltider i övriga verksamheter...9

(7)

3 Avsnitt 4 Centrala begrepp och definitioner ...10 Övriga kommentarer ...10

Avsnitt 1 Inledning

1.1 Ett Måltidspolitiskt program - varför?

Remissvar:

1.2 Ett måltidspolitiskt program – till vem?

Remissvar:

(8)

4 1.3 Ansvar och uppföljning

Remissvar:

I enlighet med Strängnäs kommuns styrmodell ska programmet inte kompletteras med handlingsplaner. De politiska prioriteringarna görs i Flerårsplanen och i nämndens verksamhetsplan. Det måltidspolitiska

programmet ska hanteras tillsammans med övriga strategier och övergripande styrdokument när insatser prioriteras i kontorsplanen.

Hur och när uppföljning av programmet ska ske behöver anpassas till styrmodellen.

Användningen av begrepp, exempelvis mål/målsättning, behöver anpassas till styrmodellen.

(9)

5 Avsnitt 2 Övergripande målsättningar för mat och måltider

Goda måltider

Remissvar:

.

Integrerade måltider

Remissvar:

Trivsam måltidsmiljö

(10)

6 Remissvar:

Miljösmart mat

Remissvar:

Näringsriktig mat

(11)

7 Remissvar:

Säker mat

Remissvar:

Måltidsservice enhetschefer fattar beslut om anpassad kost av medicinska skäl på delegation av barn- och utbildningsnämnden.

Här bör stå att man också kan få specialkost utifrån etiska och religiösa skäl, inte endast medicinska, alternativt ”… bland annat medicinska skäl.”

(12)

8 2.1 Andra styrdokument

Remissvar:

Avsnitt 3 Måltidspolitiska utvecklingsområden 3.1 Måltider i förskola, skola och på fritidshem

(13)

9 Remissvar:

Att elever i grundskolan ska erbjudas en enkel frukost och frukt är önskvärt, men måste ses i relation till kostnaden. Det är framför allt att servera en enkel frukost för de elever som inte har möjlighet att äta hemma, som grundskolan ser behov av. Det måltidspolitiska programmet skulle kunna formuleras på en mer övergripande och mindre detaljerad nivå. Detta gäller även skrivningen om att elever ska erbjudas daglig fysisk aktivitet, vilket visserligen är önskvärt men inte bör vara tvingande formulerat.

Riktlinjer för pedagogiska måltider är politiskt beslutade i såväl barn- och utbildningsnämnden som teknik- och servicenämnden. Riktlinjen gäller övergripande och gemensamt för barn- och utbildningsnämndens

verksamheter. Underlaget kan komma från måltidsservice i samarbete med barn- och utbildningsnämndens verksamheter.

”Barn med neuropsykiatriska funktionsvariationer” är det begrepp som numera formellt används (istället för ordet funktionshinder) och barn- och utbildningsnämnden föreslår att den formuleringen används genomgående i måltidspolitiska programmet.

3.2 Måltider inom vård och omsorg

(14)

10 Remissvar:

3.3 Mat och måltider i övriga verksamheter

Remissvar:

Avsnitt 4 Centrala begrepp och definitioner

(15)

11 Remissvar:

Övriga kommentarer Vänligen lämna övriga kommentarer här:

Uppgiftslämnare (frivillig):

Stort tack för dina synpunkter!

(16)

(17)

Innehållsförteckning

1. Inledning...3

1.1 Ett Måltidspolitiskt program - varför? ...3

1.2 Ett måltidspolitiskt program – till vem?...4

1.3 Ansvar och uppföljning...4

2. Övergripande målsättningar för mat och måltider ...6

Goda måltider...6

Integrerade måltider ...6

Trivsam måltidsmiljö ...7

Miljösmart mat ...7

Näringsriktig mat ...8

Säker mat...8

2.1 Andra styrdokument...8

3. Måltidspolitiska utvecklingsområden ...9

3.1 Måltider i förskola, skola och på fritidshem ...9

3.2 Måltider inom vård och omsorg...10

3.3 Mat och måltider i övriga verksamheter ...12

4. Centrala begrepp och definitioner ...13

(18)

Ersätter: Måltidspolicy för Strängnäs kommun, TFNG (G st/2011:71

Gäller för: Strängnäs kommunkoncern

Gäller fr o m: 2021-xx-xx

Gäller t o m: 2024-xx-xx

Dokumentansvarig: Teknik- och servicekontoret

Uppföljning: Årligen genom styrmodell

1. Inledning

1.1 Ett Måltidspolitiskt program - varför?

Mat och måltider berör alla – en källa till välbefinnande och näring, som mötesplats och kulturbärare.

Måltiden är ett mycket tydligt exempel på hur arbetet med hållbar utveckling är en fråga för hela kommunorganisationen. De tre dimensionerna miljömässig, ekonomisk och inte minst social hållbarhet är tydlig i måltidens sammanhang.

Genomförandet av Agenda 2030 för hållbar utveckling bygger dessutom på tre principer som handlar om att vi själva inte kan välja vad som är hållbar

utveckling. Det krävs nämligen framgång utan negativa konsekvenser i alla de områden som de 17 utvecklingsmålen pekar ut. Vi kan heller inte välja vilka delar av verksamheten som ska arbeta med hållbar utveckling, och vi har genom agendan en särskild skyldighet att ta hänsyn till de människor som har sämst förutsättningar och därmed inte kan prioriteras bort.

Med Agenda 2030 kommer därför fokus att hamna på hur måltiden hjälper oss att hitta hindrande målkonflikter och hjälpande synergier. Maten och måltiden är central för hållbar utveckling och en viktig nyckel för att förstå var det finns möjlighet till synergier och hur målkonflikter ska lösas. Därför är

måltidsverksamheten ett horisontellt verksamhetsområde där flera kontor och funktioner är avgörande för resultatet.

Måltiden är en viktig del i människans mående, tillsammans med sömn, motion och psykosociala faktorer. Därför innebär måltider i Strängnäs kommun vällagad, god och säker mat i tilltalande miljö, varje dag. Alla ska känna trygghet i att mat och måltider har rätt näringsinnehåll samt att råvaror, måltidsmiljö och livs- medelshygien håller hög kvalitet. Matlusten stimuleras och grunden läggs för hälsosamma matvanor, för att uppnå en god hälsa hos kommunens invånare, sett ur ett livslångt perspektiv.

(19)

Det är viktigt att mat produceras på ett sätt som inte i onödan belastar miljön och bidrar till negativ klimatpåverkan. Miljö- och klimatsmarta inköp kombinerat med pedagogiska insatser gör att långsiktigt hållbara matvanor skapas och kan bibehållas upp i vuxen ålder. Att förändra människors matvanor är mödosamt och kräver samverkan och långsiktigt arbete. Den offentliga måltiden har stora möjligheter att bidra till samhällets omställning och hållbara utveckling när måltidsverksamheten, förskola, skola, vård och omsorg gör en gemensam ansträngning.

Ett måltidspolitiskt program är ett övergripande och politiskt dokument som visar Strängnäs kommuns viljeriktning. Det är ett viktigt verktyg för att hela kommunkoncernen ska samverka och ha en horisontellt kopplad styrning och uppföljning. Det Måltidspolitiska programmet ska även stärka kommunen i rollen som inköpare, utförare, inspiratör och samverkanspartner och bidra till ett positivt näringslivsklimat och ökad attraktionskraft i den lokala

livsmedelskedjan.

1.2 Ett måltidspolitiskt program – till vem?

Programmet gäller för alla verksamheter som hanterar och tar del av kommunens inköpta livsmedel, mat och måltider. Det är bland andra förskola, skola, olika kommunala boendeformer, hemtjänst/boendestöd/socialpsykiatrins boenden, LSS gruppbostäder och personlig assistans, fritidsgårdar, bad- och

fritidsanläggningar, cafeterior och mötesplatser. Programmet gäller även för representation, personalbefrämjande åtgärder och de kommunala bolagens inköp. Kommunens ambitionsnivå för mat och måltider ska återspeglas i utbud och kommunikation.

Programmet är också till för dem som beslutar om och arbetar med

måltidslokaler eller dess utrustning: förtroendevalda, fastighetsförvaltare, lokal-, kommun- och ekonomicontrollers, upphandlare, med flera.

Programmet ska användas för planering, uppföljning och vidareutveckling av måltiderna i samverkan av berörda verksamheter. Programmet är ett

övergripande och politiskt dokument som visar Strängnäs kommuns viljeriktning.

Programmet ska inspirera friskolors och fristående förskolors måltidsverksamhet och bidra till samverkan med kommunens måltidsservice.

1.3 Ansvar och uppföljning

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun revideras en gång per mandatperiod. Varje kontor, avdelning och bolag inom kommunkoncernen ansvarar för att det måltidspolitiska programmet efterlevs i alla berörda verksamheter. Programmet kompletteras med för verksamheten anpassade handlingsplaner med tydliga åtgärder som bidrar till att uppnå målen i

(20)

programmet. Uppföljning av åtgärder och aktiviteter kopplade till det

måltidspolitiska programmet ska alltså integreras i styrmodellen och ske årligen i samband med ordinarie verksamhetsuppföljning till Kommunstyrelsen.

Handlingsplanerna ska ange de ekonomiska och personella resurser som krävs för att genomföra åtgärderna. Berörda brukarråd är delaktiga i framtagandet av handlingsplanerna, som är kända hos såväl matgäster som medarbetare.

Kommunens verksamheter har tillsammans rätt kompetens för att kunna ta ansvar för sina delar. Det kan handla om specifik kunskap inom kost, dietetik, hälsa eller särskilda gruppers behov av anpassad kost.

Förutom att laga och servera mat bidrar Måltidsservice till alla berörda verksamheter med kompetens och kunskap om mat och måltider samt stöttar verksamheterna i framtagandet av handlingsplaner och lokala rutiner.

Måltidsservice har tillsammans med inköpsenheten ett ansvar för att det finns ramavtal för livsmedel samt nödvändiga måltidstransporter.

I den linjeorganisering som kommunen har i botten av sin styrning är det en utmaning att integrera Måltidsservice i en i övrigt sammanhållen verksamhet. Ett horisontellt samverkande arbete för bästa måluppfyllnad, där brukare och

invånare står i centrum, är därför nödvändigt att prioritera där Måltidsservice finns med sin verksamhet. Måltidsservice fungerar dessutom som den

sammanhållande länken mellan övriga verksamheter, förmedlar kunskap och inspiration från andra delar av livsmedelskedjan.

Ansvaret för matens kvalitet och innehåll ligger hos den verksamhet där maten köps in och tillagas. Med kvalitet menas matens innehåll, råvarornas ursprung, smak, doft, konsistens, näringssammansättning, variation, menyplanering, presentation med mera. Detta innebär att Måltidsservice är ansvarig för råvaror och den mat som tillagas och skickas till ett särskilt boende, medan boendet är ansvarigt för de livsmedel som köps in och de måltider som bereds på plats hos dem.

Den verksamhet, exempelvis den skola eller särskilt boende, där måltiden serveras och äts, ansvarar för att varje matgäst får den mat den behöver för sin hälsa och sitt välbefinnande. Detta kräver kunskap och nära samarbete med andra delar av måltidskedjan, som till exempel Måltidsservice, elevhälsoteam samt hälso- och sjukvård.

Ansvaret för måltidsmiljön ligger hos den verksamhet, exempelvis den skola eller särskilt boende, där måltiden serveras och äts. Med måltidsmiljö menas rumslig gestaltning, möblering, ljudmiljö, mötet mellan medarbetare och matgäst, matens presentation på bordet, den pedagogiska måltiden med mera.

(21)

Resursanvändningen som krävs för kommunens måltider är omfattande och fördelas över flera nämnder och bolag. Därför sker utvärdering av

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun horisontellt för hela koncernen.

En viktig del av genomförande och uppföljning av programmet är måltidsråd och brukarråd som bidrar till matgästernas inflytande och delaktighet.

2. Övergripande målsättningar för mat och måltider

Bild: Måltidsmodellen. Källa: Livsmedelsverket

Mat och måltider i Strängnäs kommun främjar utvecklingen för ett hållbart samhälle. Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun tydliggör kommunens val i miljömässiga, sociala, ekonomiska, kulturella och demokratiska perspektiv.

Goda måltider

Måltider tillagas och serveras med matglädje och hög kvalitet. Medarbetare som har måltidsrelaterade arbetsuppgifter har relevant utbildning, engagemang och kunskap samt ges regelbundet kompetensutveckling för sitt uppdrag.

Ändamålsenliga lokaler och utrustning är också viktiga förutsättningar för goda måltider.

Vad matgästerna tycker om sin mat och måltidsmiljö undersöks regelbundet. I varje verksamhet där måltider ingår, finns ett forum för dialog om måltider.

Forumets roll är att ta tillvara matgästernas åsikter, att sprida kunskap samt främja dialog och delaktighet. Matgäster, pedagoger, omsorgsmedarbetare och köksmedarbetare är representerade. Dialogforum finns på såväl verksamhets- som enhetsnivå i kommunens organisation.

Integrerade måltider

Måltiden är en resurs som används varje dag för att höja kvaliteten i hela verksamheten. Måltiden är en självklar del av pedagogiken, vården och omsorgen.

Varje verksamhet där måltider ingår (exempelvis på en förskola, skola eller särskilt boende) ansvarar för samverkan och utveckling tillsammans med övriga berörda kontor och avdelningar (exempelvis med måltidsservice eller

inköpsenheten). Tillagning nära matgästen främjar dialog och samarbete och gör köket till en integrerad del av kärnverksamheten.

(22)

Trivsam måltidsmiljö

Måltidsmiljön är inbjudande, ren, underlättar bra val för hälsa och miljö samt bidrar som helhet till trivsel. Bemötandet mellan matgäster och medarbetare är trevligt och respektfullt. Den som ansvarar för måltidsmiljön ser till att

matgästerna involveras i utformningen. Samverkan mellan ansvarig

fastighetsägare, förvaltare, lokalcontroller, lokalsamordnare, verksamheten och Måltidsservice är en viktig förutsättning.

Miljösmart mat

Livsmedelskonsumtionen kan påverka miljön både negativt och positivt. Faktorer som är viktiga och som Strängnäs kommun kan påverka genom inköp är bland andra om livsmedlen är producerade nära och möjliggör dialog direkt med producenten, om de gynnar den biologiska mångfalden, är växtbaserade i större utsträckning än i dag, producerade utan skadliga bekämpningsmedel,

producerade utan handelsgödning, samt bidrar till goda arbetsvillkor för producenten.

De viktigaste kraven som kommunen ställer i sin upphandling av livsmedel är

 Minst hälften av de upphandlade artiklarna ska ha EU-ekologisk, KRAV- eller annan tredjepartscertifierad miljömärkning.

 God djurhållning, ursprungsmärkning och livsmedel fria från genmodifiering.

 För varor från länder med stora sociala skillnader ställs krav på Rättvisemärkt eller annan tredjepartscertifierad märkning för social rättvisa. Detta gäller till exempel kaffe, te, socker, kakao och vanilj.

 Förpackningar, förbrukningsmaterial och transporter upphandlas med krav på så liten miljö-, klimat-, och hälsopåverkan som möjligt. Kraven kan med fördel höjas enligt en trappstegsmodell under avtalstiden.

 Andelen inköpta lokalt producerade livsmedel som bidrar till kommunens miljö- och klimatmål, ökas successivt.

 Genom inköp och menyplanering minskas andelen animalier utan att matens närings- och energinivå påverkas negativt.

 Genom inköp och menyplanering främjas intaget av grönsaker, baljväxter, frukt och fullkorn.

 Fisk väljs från hållbara bestånd, märkta med ASC eller MSC alternativt från småskaligt regenerativt fiske.

 Inköp och utbud säsongsanpassas.

 Från planering till servering via upphandling och inköp arbetar berörda verksamheter med att minimera matsvinnet i hela livsmedelskedjan.

Alla miljö- och klimatkrav tillgodoses så långt det går och prioriteringar görs kontinuerligt för att uppnå en sammanvägd nytta för både invånare och miljö.

(23)

Näringsriktig mat

Maten som serveras är näringsriktig, god, varierad och av hög kvalitet.

Måltiderna är baserade på råd, rekommendationer och riktlinjer som är

utfärdade av Livsmedelsverket och Socialstyrelsen. Matens innehåll motsvarar de svenska näringsrekommendationerna (SNR).

Andelen hel- och halvfabrikat som används är låg och då de används är kvaliteten hög. Livsmedel som köps in är fria från onödiga tillsatser.

Maten tillagas i ändamålsenliga kök så nära matgästerna och serveringstillfället som möjligt. Tillagningskök har bättre förutsättningar att minska mängden matsvinn jämfört med mottagningskök. Smak, konsistens och näringsvärde gynnas av kort varmhållning, och maten sprider dofter som kan väcka aptit och nyfikenhet.

Säker mat

I varje verksamhet där livsmedel hanteras finns tydliga rutiner och regelbunden egenkontroll för säker mat. En tydlig ansvarsfördelning säkerställer vem som ansvarar för att lagstiftningen följs. Det är tydligt för matgästen vad maten innehåller.

Specialkost erbjuds av medicinska skäl. Måltidsservice har kompetens för att avgöra detta samt fattar beslut om individuella koster efter samråd med berörd verksamhet.

2.1 Andra styrdokument

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun har nära koppling till en rad globala, nationella och lokala styrdokument. Några av de viktigaste är:

Agenda 2030 Barnkonventionen

Sveriges nationella livsmedelsstrategi Livsmedelsverkets råd för bra måltider Socialstyrelsens rekommendationer Skollag

Läroplan

Flerårsplan 2021 – 2023 Barn- och ungdomsstrategin Klimat- och energiplan Idrottspolitiska programmet Avfallsplan

Intresse- och målkonflikter uppstår ständigt i kommunens olika verksamheter.

Dessa hanteras med matgästens välmående i fokus, utifrån ett långsiktigt hållbart perspektiv. När målkonflikter uppstår i frågor av strategisk karaktär ska dessa lyftas till högre chef eller kommunens politiska organisation för avgörande.

(24)

3. Måltidspolitiska utvecklingsområden

3.1 Måltider i förskola, skola och på fritidshem

Måltiderna i skolan och på fritids baseras på Livsmedelsverkets Råd för bra måltider i förskolan samt Livsmedelsverkets Råd för bra måltider i skolan.

Under barn- och ungdomsåren grundlägger vi våra matvanor vilket till stor del ligger till grund för framtida konsumtionsmönster. Livsmedelsverket med flera beskriver att bra matvanor har betydelse för inlärning, koncentration och välbefinnande samt bidrar till god hälsa genom livet. Övervikt och fetma är idag de största kostrelaterade hälsoproblemen, vilka ökar risken för en rad sjukdomar som till exempel diabetes, högt blodtryck och hjärt- kärlsjukdom. Det finns även andra typer av kostrelaterade hälsoproblem och det är därför viktigt att

måltiderna i skolan är av god kvalitet och har ett bra näringsinnehåll.

Förskola, skola och fritidshem är arenor som förenar lek, rörelse och goda matvanor i vardagen, med en strävan att inspirera barn och unga till en sund inställning till kost och motion. För elever i skolan erbjuds daglig fysisk aktivitet för att på så sätt stimulera aptiten, ätandet och inlärningen.

Skolmåltiden är en vardagsmåltid. Barnen i skolan äter sig mätta och måltiden bidrar till deras kunskapsresultat och långsiktiga hälsa och välbefinnande. Väl fungerande och integrerade skolmåltider bidrar till en jämlik skola. Högtider och andra speciella tillfällen uppmärksammas och ger variation i vardagen.

Ett inbjudande utbud av såväl kalla som varma rätter och tillbehör ger alla barn möjlighet att äta sig mätta. Utbudet präglas av variation och tradition, med såväl lokal och svensk matkultur som från världens mångfald av smaker och dofter.

Alla barn erbjuds frukt eller grönsak under för- eller eftermiddagen som

komplement till skollunchen. Elever i grundskolan erbjuds en enkel frukost som inledning på skoldagen. Alla platser och tillfällen där barn tar del av mat och måltider i skolan erbjuds ett hälsosamt sortiment. Detta gäller till exempel på utflykt och i skolans cafeteria.

Måltiderna i förskola och skola utgör ett värdefullt pedagogiskt verktyg i skolans uppdrag kring livsstil, miljö och hälsa. I skolan kan schemalagd lunch vara ett bra sätt att ge större nytta av måltiden till undervisningen. Pedagogiska måltider är en värdefull resurs där pedagoger använder måltidssituationen som ett

arbetsverktyg, integrerat i skoldagen. Riktlinjer för pedagogiska måltider tas fram av den verksamhet som måltiden är en del av, alltså av den förskola eller skola där måltiden serveras.

Måltidsmedarbetarnas kompetens integreras och tas till vara i det pedagogiska arbetet på förskolor och skolor. Genom kollegialt lärande bidrar olika

yrkesgrupper till att öka barnens kunskap, intresse och nyfikenhet kring mat och

(25)

måltider och dess koppling till övriga ämnen och kunskapsområden. Lärare, specialpedagoger, skolsköterskor och pedagoger inom hemkunskap samt idrott och hälsa har viktiga roller för att få ihop den komplexa helheten.

Den plats där barn och unga äter utformas så att både barn och vuxna tycker att det är trevligt att äta där. Måltidsmiljön som erbjuds är i möjligaste mån speciellt inredd för ätande. Barnen involveras i matrummets utformning oavsett om det är en matsal eller ett klassrum och det är den verksamhet som har mandat att ändra lokalerna som ser till att detta sker. Barnkonventionen säger att barn ska

respekteras, ha möjlighet att själv kunna påverka sitt liv och att alla beslut som påverkar barn ska beakta barnets bästa. Därmed ska barn involveras i

utformningen av måltidsmiljön som de befinner sig i dagligen. De fyra grundprinciperna säger vidare att:

2. Alla barn är lika mycket värda. Ingen får diskrimineras.

3. Barnets bästa ska alltid sättas i främsta rummet.

6. Alla barn har rätt till liv och utveckling.

12. Alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt. Vuxna ska lyssna, beakta och återkoppla till barnet

Strängnäs kommun tillämpar Kost- och närings riktlinjer för specialkost i förskola och skola. Specialkost av medicinska skäl erbjuds alla barn med behov.

Etiska och religiösa behov hos barn i förskola och skola tillgodoses så länge det inte inverkar på den stora gruppens möjligheter att få sina behov tillgodosedda.

För barn med neuropsykiatriskt funktionshinder ingår anpassning av måltiden som en del i skolans extra anpassningar för det enskilda barnet. Alla

individanpassade koster genomförs i samverkan mellan skola, elevhälsa,

vårdnadshavare och Måltidsservice. Beslut om individanpassade koster fattas av Måltidsservice.

Alla barn uppmuntras att engagera sig i måltidsfrågorna för att utveckla såväl måltidernas kvalitet som elevernas kunskap inom området. Delaktighet i

skolmåltiden är en del av varje barns vardag. Varje förskola och skola erbjuder ett dialogforum där barn kan delta på sina villkor och där såväl mat som måltidens förutsättningar tas upp.

Vårdnadshavare bjuds in att uppleva skollunchen minst en gång per år. Vid föräldramöten och öppet hus är skolmåltiderna en självklar del av det som skolan presenterar för vårdnadshavarna.

3.2 Måltider inom vård och omsorg

Måltider i äldreomsorgen baseras på Livsmedelsverkets Råd för bra måltider i äldreomsorgen (särskilt boende och ordinärt boende). Måltider i LSS-boende baseras på Livsmedelsverkets broschyr Uppmuntra till bra måltider.

(26)

Kommunen strävar efter en hållbar måltidskedja för alla förekommande boendeformer. Med helhetsperspektiv och värdeskapande arbete i hela måltidskedjan, blir måltiderna en resurs med sociala, miljömässiga och ekonomiska vinster.

De inom Strängnäs kommuns vård och omsorg som har behov av stöd ska få uppleva att måltiden är en stressfri och trivsam stund som präglas av respekt, värdighet och lyhördhet. Måltiderna har en central betydelse inom

äldreomsorgen och skapar förutsättningar för livskvalitet. Den enskilde ska få möjlighet till delaktighet och självbestämmande då medarbetarna har ett personcentrerat förhållningssätt.

Enligt Socialstyrelsen är måltiderna grundläggande för att förebygga

undernäring, sjukdom och ohälsa. Det är därför viktigt att måltiderna i vård och omsorg är av god kvalitet och har ett bra näringsinnehåll. De äldres näringsstatus och vikt följs regelbundet och kosten anpassas för att förebygga ohälsa. Vid behov erbjuds anpassad kost, till exempel näringsberikad, energiberikad,

konsistensanpassad eller kost som på annat sätt anpassas till den enskildes behov. Ordination och utförande av insatser kring anpassad kost sker i samverkan mellan hälso- och sjukvård och Måltidsservice. Behovet av

individuella koster utreds initialt av medarbetare med dietistkompetens och i samråd med ansvarig sjuksköterska. Beslut om individanpassade koster fattas av Måltidsservice. Det utförs ett aktivt arbete för att förebygga och motverka

pågående undernäringsproblematik hos de äldre, vilket även regelbundet följs upp. Nattfasta är en riskfaktor för undernäring och ingår i det förebyggande arbetet vilket bland annat innebär att sprida måltidstillfällena jämnt under dagen.

För äldre på särskilt boende erbjuds daglig fysisk aktivitet för att på så sätt stimulera aptiten, ätandet och därmed hälsa och livskvalitet. Matgäster och brukare i vård och omsorg äter sig mätta och måltiden bidrar till deras långsiktiga hälsa och välbefinnande.

Högtider och andra speciella tillfällen uppmärksammas och ger variation i vardagen. En tydlig skillnad mellan vardag och helg märks genom variation på rätter, fikabröd och tilltugg.

Till lunch och middag finns olika rätter att välja bland och ätandet över dygnet är väl fördelat och sker på den enskildes villkor. Maten serveras i karott på bordet så att matgästen får möjlighet att själv förse sig med mat och dryck, när så är

möjligt. Detta främjar såväl valmöjligheter som interaktioner och samtal.

Utbudet präglas av variation och tradition, med såväl sörmländsk som svensk matkultur. Världens mångfald av smaker och dofter får också plats i menyn.

Måltiderna i vård och omsorg utgör ett värdefullt verktyg i verksamhetens uppdrag kring livskvalitet för alla brukare. Väl fungerande och integrerade

(27)

måltider bidrar till en jämlik vård och omsorg. För yngre brukare ska

normaliseringsprincipen råda, det vill säga att det ska vara som för vem som helst, som om individen inte hade behov av stöd och hjälp. I äldreomsorgen kan omsorgsmåltider vara en värdefull resurs och som en del av omvårdnaden, där medarbetare använder måltidssituationen som ett arbetsverktyg i arbetet med att förebygga undernäring och ohälsa. Måltiden anpassad utifrån individuella behov bidrar till en bättre livskvalitet för den äldre.

Måltidsmedarbetarnas kompetens integreras och tas till vara inom vård och omsorg och bidrar till kollegialt lärande om mat och måltider tillsammans med omsorgens medarbetare. Undersköterskor, sjuksköterskor, kostombud,

arbetsterapeuter och fysioterapeuter har viktiga roller för att få ihop den komplexa helheten.

Verksamheterna strävar efter en likvärdig och för brukaren värdefull måltid oavsett boendeform.

Den plats där brukare äter utformas så att de tycker att det är trevligt att äta där.

Måltidsmiljön som erbjuds är i möjligaste mån speciellt inredd för ätande. Alla brukare har möjlighet och uppmuntras att engagera sig i måltidsfrågorna för att utveckla måltidsmiljön och måltidernas kvalitet. Varje vård- och omsorgsboende erbjuder ett dialogforum där enskilda kan delta på sina villkor och där såväl mat som måltidens förutsättningar tas upp. För att främja en trevlig måltidsstund ges matgäster och brukare inom vård och omsorg möjlighet att servera sig maten själv. I så stor utsträckning som möjligt kan den äldre på särskilt boende välja var, med vem och vid vilken tidpunkt måltiden ska intas. Alla verksamheter strävar efter och uppmuntrar möjligheten till praktiskt deltagande kring måltiden efter vars och ens egen förmåga.

Mötesplatser för seniorer erbjuds i de olika kommundelarna där måltider kan intas i ett socialt sammanhang, något som främjar aptit och hälsa för äldre som ännu bor hemma. Att ta sig mellan hemmet och mötesplatsen ger också möjlighet till värdefull rörelse och vardagsmotion.

Anhöriga erbjuds alltid möjligheten att kunna köpa en portion mat vid besök för att kunna dela en måltid med sin närstående, förutsatt att beställning gjorts i god tid enligt boendets rutiner för måltidsbeställning.

3.3 Mat och måltider i övriga verksamheter

På fritidsgårdar erbjuds till vardags ett hälsosamt och miljösmart utbud med syfte att locka till hälsosamma val för barn och unga. Genom delaktighet och aktiviteter kan barn och unga påverka utbudet och lära sig mer om enkla och bra mellan- och kvällsmål. På fritidsgården märks det skillnad mellan vardag och helg genom utbud och aktiviteter i cafeteria och kök.

(28)

På bad- och fritidsanläggningar samt cafeterior och mötesplatser erbjuds till största delen ett hälsosamt och miljösmart utbud. Många besökare är barn och unga och kommunens ansvar att bidra till hälsa och välbefinnande är stort.

På kommunkoncernens anordnade möten, event och konferenser serveras uteslutande växtbaserade måltider.

Vid de kommunägda bolagens inköp av livsmedel och måltider ska det måltidspolitiska programmet vara styrande.

4. Centrala begrepp och definitioner

Definitionerna nedan gäller för tolkningen av detta styrdokument, Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun.

Brukarråd- en grupp personer som företräder människor som kommer i kontakt med kommunens vård, skola och omsorg i någon form, till exempel barn i skolan, äldre eller funktionshindrade.

FAMM – Five Aspects of a Meal Model, en förklaringsmodell för måltidens olika beståndsdelar. Rummet, Produkten, Stämningen, Styrsystemet och Mötet är delar som kan förklara måltidens komplexitet.

Hållbar utveckling- Hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.

Härlagat- mat tillagad i matgästens närhet, till exempel i samma byggnad eller i skolan där barnet går. Härlagat används för restaurang och storkök till skillnad från hemlagat som betecknar mat som lagats i någons privata hem.

Individanpassad kost- kost som är anpassad för en enskild person, av medicinska, religiösa, etiska eller andra skäl.

Integrerat- process som leder till att skilda enheter förenas.

Klimatsmart- en handling eller ett inköp av produkt eller tjänst som bidrar till minskad negativ klimatpåverkan eller till och med positiv klimatpåverkan.

Kost- den blandning av olika livsmedel som intas dagligen för att täcka näringsbehovet.

Kvalitet- värdet av egenskaper som till exempel ett livsmedel eller en måltid kan ha. Kvalitetsdimensioner är till exempel den färdiga rättens innehåll, råvarornas ursprung, smak, doft, konsistens, näringssammansättning, variation,

menyplanering, presentation med mera.

(29)

Mat lagad från grunden- mat lagad från råvaror vilket innebär livsmedel som inte värmts upp eller tillagats i förväg.

Miljösmart- en handling eller ett inköp av produkt eller tjänst som bidrar till minskad miljöpåverkan.

Måltid- mat som äts i ett sammanhang där rummet, sällskapet, organiseringen och stämningen bidrar till en helhetsupplevelse.

Måltidskultur- måltidskultur finns överallt där människor äter och delar liknande föreställningar om hur, när, vad, var och med vem man bör äta. Som framgår av själva grundbetydelsen av kultur (odling), är det något som lever och förändras, och som också innehåller ett aktivt moment.

Närproducerat/ lokalt- råvaror och därav förädlade produkter med ursprung i Södermanland och dess grannlandskap.

Omsorgsmåltid- En omsorgsmåltid innebär att medarbetare deltar i måltiden med brukarna vid matbordet för att erbjuda det stöd och den hjälp som behövs under måltiden (Socialstyrelsen).

Pedagogisk måltid- En pedagogisk måltid innebär att skolpersonal äter

tillsammans med barnen i förskolan eller skolan. Syftet är att måltiden ska vara ett tillfälle till samvaro mellan vuxna och barn samt ge möjlighet till att integrera måltiden i skolans pedagogiska uppdrag.

Restaurang, matsal- ett rum särskilt inrett och avsett för att servera mat och äta i.

Specialkost- kost som är anpassad till ett visst sjukdomstillstånd eller medicinskt behov.

Säsongsanpassad, säsongsbetonad- mat som vid varje given tidpunkt och geografiska plats kan odlas utan behov av extra uppvärmning, skördas respektive lagras på ett resurseffektivt sätt. Det kan också handla om att fiska fisksorter när de smakar som bäst, eller att vilt kan jagas och slaktas under en viss del av året.

Att äta säsongsbetonat är att anpassa val av råvaror till vad som finns att tillgå i det geografiska närområdet regionalt eller i klimatzonen. För livsmedel som till exempel citrusfrukter kan de sägas vara i säsong från december till februari beroende på närmast tillgängliga plats där citrusfrukt odlas, det vill säga i södra Europa.

Verksamhet- exempelvis förskola, skola eller särskilt boende.

(30)

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

kommun@strangnas.se www.strangnas.se

Bankgiro 621-6907

Bilaga 2 Länkar och källor med nyttig information, kopplat till Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun

Gustafsson, Inga-Britt, Öström, Åsa, Johansson, Jesper and Mossberg Lena, 2006, ”The Five Aspects Meal Model: a tool for developing meal services in restaurants”

fri_023.fm (livsmedelsverket.se)

Kost och näring, 2020, Kost & Närings nationella rekommendationer för specialkost och anpassade måltider i förskola och skola

kons-nationella-rekommendationer-speckost-anp-malt-13feb2020-final- webb.pdf (kostochnaring.se)

Livsmedelsverket, Maria Lennernäs, 2011, Lunch och lärande - skollunchens betydelse för elevernas prestation och situation i klassrummet

Lunch och lärande - skollunchens betydelse för elevernas prestation och situation i klassrummet, Livsmedelsverkets rapport 1, 2011

Livsmedelsverket, 2020-02-12, Matvanor, hälsa & miljö / Måltider i vård, skola och omsorg / Skola / Utbildning – skola

https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/maltider-i-vard-skola-och- omsorg/skola/utbildning#Inspiration_f%C3%B6r_skolledare

Livsmedelsverket, 2020-02-14, Miljö och hållbarhet Miljö och hållbarhet (livsmedelsverket.se)

Livsmedelsverket, 2012, Uppmuntra till bra måltider, Till dig som ansvarar för måltiden i gruppbostäder och servicebostäder

Uppmuntra till bra måltider - till dig som ansvarar för måltiden i gruppbostäder och servicebostäder (livsmedelsverket.se)

Regeringskansliet, 2020, Agenda 2030 och globala målen Agenda 2030 och globala målen - Regeringen.se

Skolverket, 2020-10-13, Mat i förskolan och skolan Mat i förskolan och skolan - Skolverket

Socialstyrelsen, 2014, Förebyggande av och behandling vid undernäring

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om förebyggande av och behandling vid undernäring

(31)

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

Bankgiro 621-6907

Socialstyrelsen, 2019-11-14, Mat för äldre Mat för äldre - Socialstyrelsen

The EAT-Lancet, The EAT-Lancet Commission on Food, Planet, Health The EAT-Lancet Commission on Food, Planet, Health - EAT Knowledge (eatforum.org)

UNICEF, Barnkonventionen

Barnkonventionen - UNICEF Sverige

United Nations, Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable Development

Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable Development | Department of Economic and Social Affairs (un.org)

(32)

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

Bankgiro 621-6907

Bilaga 1 Process, framtagande av Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun

Projektplan, genomförande av workshops, dialoger och utkast på program är gjort av tjänstepersoner på teknik- och servicekontoret. Karin Lundell, chef för måltidsservice, och Josefine Ericsson, chef för administrativa enheten, har varit projektledare.

Processen för framtagandet av Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun i kronologisk ordning.

Februari 2020 - Projektplan togs fram i början av februari av projektledarna och stämdes av med kontorschef Anna Werner.

Mars – april 2020 - Omvärldsbevakning och kontroll av andra kommuners motsvarande program genomfördes.

Ett antal frågor och workshopmaterial togs fram.

April 2020 - Dialoger genomfördes med barn på Finningeskolan och Mariefreds skola. Kostråd på Finningeskolan, en mellanstadie-klass på Mariefreds skola.

På grund av pandemin fick projektplanen revideras ett antal gånger och dialoger samt workshops kunde inte genomföras som planerat. Det blev färre deltagare än tänkt och skjutet på i tid. Vissa dialoger fick ställas in helt, såsom grupper av äldre och andra externa intressenter.

September- oktober 2020 – Tre workshops för interna intressenter genomfördes i kommunhuset, deltagarantalet varierade mellan 10- 15. Även skriftliga inspel kom in.

Dialog fördes med ungdomsrådet SKUR.

Oktober 2020 - Ett första utkast, med råmaterialet, skickades ut till alla som deltagit på något sätt, i workshops eller dialoger, olika råd med mera fick frågan via mail att inkomma med synpunkter på det första material som nu tagits fram.

Syftet var att tidigt i processen låta alla berörda se vad som diskuterats i dialoger och workshops så att allt fångats upp. Alla gavs möjlighet att göra ytterligare inspel utifrån det sammanställda råmaterialet.

November- december 2020 – Synpunkter utifrån det första utkastet bearbetades och i december skickades en för- remiss ut.

(33)

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

Bankgiro 621-6907

Januari 2021 – Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun fortsätter revideras utifrån synpunkter och börjar bli klart för officiell remissrunda.

Februari 2021 – Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun tas upp i Teknik- och fritidsnämnden för beslut om remiss hos nämnder och externa.

Deltagare i dialoger och workshops

Förtroendevalda representanter från Teknik- och fritidsnämnden, Barn- och utbildningsnämnden, Socialnämnden och Kommunstyrelsen.

Målet att få med tjänstepersoner från hela förvaltningen gick bra trots pandemin, stora delar av kommunens förvaltning var representerad i workshoparna.

Elever från Finningeskolan, Mariefreds skola samt ungdomsrådet SKUR deltog.

Det fanns en plan för att ha ytterligare dialog med medborgare men på grund av pandemin gick det inte att genomföra som tänkt utan fick bli i mycket liten skala.

Frågeställningar i dialoger och workshops

Under workshoparna fick deltagarna titta på exempel på andra styrdokument för offentliga måltider från Botkyrka, Upplands Väsby och Sigtuna kommun.

Frågeställningarna under workshoparna var:

- Vad ska ett måltidspolitiskt program innehålla? Kolla på de exempel ni har på borden och ringa in de avsnitt ni tycker är viktiga.

- Vad ska in i styrdokumentet och vad ska stå i olika handlingsplaner?

- Utifrån ditt uppdrag och den verksamhet du representerar- vad behöver du i ett sådant styrdokument? Vad ser du för problem idag? Oklarheter?

Gränsdragning mm.

- Vilka begrepp är centrala och behöver de definieras i styrdokumentet?

- Vilka andra behöver vara inblandade?

- Hur kan invånare vara delaktiga? Vad för fråga kan de påverka?

- Vem gör vad?

- Vad händer om man inte uppfyller det man ska ansvara för?

- Hur följer vi upp? Handlingsplaner?

På Finningeskolan, Mariefreds skola samt i ungdomsrådet SKUR beskrevs följande frågor tillsammans med bilder och en allmän dialog skedde mellan eleverna.

(34)

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

Bankgiro 621-6907

- Vad tycker du är viktigt att tänka på för att uppnå hållbara måltider i vår kommun i framtiden?

- Vad är viktigt för skolan, elever, kopplat till måltider och måltidsmiljö?

Det fullständiga materialet med alla inkomna synpunkter finns sparat i dokument hos teknik- och servicekontoret.

(35)

Utbildningskontoret Dnr BUN/2020:615-644 2021-03-01

Administration

1/30

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

kommunstyrelsen@strangnas.se www.strangnas.se

Bankgiro 621-6907

Handläggare Carina Segerbäck Tel. 0152-293 51

Barn- och utbildningsnämnden

Tillsyn gentemot fristående förskolor i Strängnäs kommun 2020

Strängnäs kommun är tillsynsmyndighet för enskilt driven pedagogisk omsorg och fristående förskolor och utövar årligen tillsynsbesök i dessa verksamheter.

Kommunens tillsynsansvar regleras i skollagens 26 kap.

Naturförskolan Vikingen AB Carola Östlund, rektor

carolaostlund@hotmail.com

Nyckeltal: Dina svar:

Upptagningsområde Hela Strängnäs

(36)

Antal avdelningar 1 avd, 4 grupper

Antal barn 1-2 år 5

Antal personal/årsarbetare 5,1

Varav leg. förskollärare 1

Budget 2700 000:-

Nyckeltal: barn/årsarbetare 4,5 inkl kök, rektor, administration

(37)

Öppettider 7-17

Analys av förskolans förutsättningar:

Beskriv hur ni som huvudman arbetar för att se till att barngruppernas storlek är lämplig, samt hur ni som huvudman i övrigt ser till att barnen erbjuds en god miljö.

- Sökt och erhållit statsbidrag.

- Arbetar tydligt och kontinuerligt med värdegrunden. Med barngruppen dagligdags i undervisningen och med personalgruppen genom rutinmässig diskussion och reflektion på APT.

- Möjliggör att dela in avdelningen i fasta mindre grupper där en pedagog har ansvar för en grupp.

- Skapar stort fokus på undervisning och närvaro.

Vi ÄR med barnen under verksamhetstid.

- Vintertid är grupperna växelvis inne och ute.

Inomhus fördelas pedagogerna och barnen i sina grundgrupper alt tvärgrupper mellan rummen.

Intilliggande idrottshall hyrs, för att möjliggöra delning av gruppen än mer.

- Tydliga rutiner finns.

- Planerings-, mötes- och reflektionstid förläggs kvällstid eller utanför schema så att personal är tillgänglig under verksamhetstid.

- Pedagogerna uppmuntras att komma med egna idéer och initiativ. Vikten av att ha ständig och tydlig kommunikation med varandra betonas.

Det finns en tydlig kultur i personalgruppen att vi pratar MED och inte OM varandra. Rektor har stort förtroende för de anställda. Målsättningen är att skapa känslan av att det är ”vår” förskola vilket leder till engagemang och ansvarstagande hos personalen. Glädje och trivsel i

personalgruppen speglar av sig på barngruppen.

- Miljön är flexibel och förändras utifrån barnens intressen och behov.

- Korta beslutsled då rektor delvis arbetar i kärnverksamheten.

(38)

Analys av barngruppernas sammansättning och storlek:

(vid större bör barnkonsekvensanalys genomföras)

Barnen delas in i fyra grupper med 4-6 barn i varje grupp. 1 personal ansvarar för en grupp.

Åtgärder har man vidtagit sedan enkätresultat? Ingen enkätundersökning under året.

Förskolan Växthuset Helena Dyrén, rektor dyren44@gmail.com

Upptagningsområde Vansö, centrala staden, Finninge

Antal avdelningar 1

(39)

Antal personal/årsarbetare 5,2

Varav leg. förskollärare 2,0

Budget 3,6 milj

Nyckeltal: barn/årsarbetare 5,6

Öppettider 7-17,30 eller enl. behov

(40)

Vi har fått statligt bidrag för att kunna minska gruppen, göra grupp i gruppen. Vi jobbar med att dela och dela och tänka nytt kring detta. Inne och ute. Vi planerar för ett sensoriskt rum på övervåningen. Inköp diskussion och planering pågår. Vad ska vara framme och inte? Vad ska man få fråga efter?

I år har vi en stor grupp 1-2 åringar. Det var det vi hade i kön och många 6 åringar som gick vidare till skolan.

En utmaning, men väldigt kul. Har förstärkt med en förskollärare på heltid i den yngre gruppen.

Åtgärder har man vidtagit sedan enkätresultat? Inte deltagit i enkät.

Haft egna frågor vid inskolningssamtal och utvecklingssamtal

Vi jobbar med lärmiljöer och kontakt med föräldrar under corona. Tittat närmare på gruppen under inskolning och hur vi tänker kring det?

Montessoriförskolan i Strängnäs Kristina Carell, rektor

kristina.carell@strangnasmontessori.se

(41)

Upptagningsområde Strängnäs Kommun

Antal avdelningar 8

Antal personal/årsarbetare 26 personal/22 årsarbetare

(42)

Budget 15 800 000

Nyckeltal: barn/årsarbetare 6,6 barn/årsarbetare

Öppettider 06:00-17:30

Förskolan Pärlan har åtta avdelningar.

Avdelningarna är uppdelade fyra och fyra i skolbyggnadens bottenvåning med varsin gård.

Styrdokumentet är Läroplanen för förskolan och vår metod är Montessoripedagogiken.

Lärmiljön är mycket tydlig och förberedd för barnen. Indelad i fem ämnesområden gör barnen sina egna val av arbete för dagen.

Utöver Montessoriarbetet är utemiljön viktig. Vår närmiljö inbjuder till stimulerande utevistelse och våra båda förskolegårdar kommer att förbättras under kommande år utifrån pedagogers observationer runt barnens lek och deras egna idéer att skapa ”uterum” för olika utveckling och lek precis som vi tänker inne.

Återkommande arbetar hela verksamheten i Systematiskt kvalitetsarbete utifrån samma fokusområden:

Montessoripedagogik Lärmiljö

Ledning och styrning Eget ansvar

(43)

Lära av varandra Normer och värden

1-3 årsgrupper: 10-11 barn per avdelning (4 avdelningar)

3-5 årsgrupper: 26-27 barn per avdelning (4 avdelningar)

Åtgärder har man vidtagit sedan enkätresultat? Förtydliga innehållet i vårt SKA-arbete ytterligare under varje fokusområde. Göra det ”smalare” för fördjupning.

Montessoriförskolan i Mariefred Katarina Hultman, rektor

katarina.hultman@telia.com

(44)

1. Upptagningsområde Mariefred

2. Antal avdelningar 3

3. Antal barn 1-2 år 10

5. Antal personal/årsarbetare Ca 7

6. Varav leg. förskollärare 1

(45)

7. Budget 3 700 000

8. Nyckeltal: barn/årsarbetare 4

9. Öppettider 6.45 – 17.00

Analys av förskolans förutsättningar:

Genom att följa skolverkets riktlinjer. Lyssna på vad forskning rekommenderar om gruppstorlekar på förskolor. Lyssna på vad personal och föräldrar säger om för stora barngrupper.

En bra miljö för barnen är svaren desamma som ovan. Kan lägga till att inom

Montessoripedagogiken är en god miljö en del av pedagogiken som vi lägger stor vikt på. För att barnen ska må bra, trivas, utvecklas och ha roligt.

Analys av barngruppernas sammansättning och storlek:

Både personal och föräldrar upplever det väldigt positivt med små barngrupper. Personalen hinner följa och se alla barn under dagen. Får en bättre kontakt och anknytning. Föräldrarna känner sig

(46)

trygga när de lämnar på förskolan.

Åtgärder har man vidtagit sedan enkätresultat? Till hösten 2020 är det fler yngre barn som önskar plats. Vi har därför ändrat vårt upplägg med grupperna och skapat två av grupperna med yngre barn i och en grupp för de äldre barnen. Men utan att öka antalet barn/grupp.

Olowsgården förskola Suzanne Olow, rektor suzanne.olow@hotmail.com

Upptagningsområde Olowsgården

Antal avdelningar 1.

(47)

Antal barn 1-2 år HT 2019: 11 stycken. VT 2020: 4 stycken.

Antal barn 3-5 år HT 2019: 16 stycken (dec: 17 stycken). VT 2020: 25

stycken.

Antal personal/årsarbetare Ht 2019: 4 heltid + 4 timmar. VT 2020: 4 heltid + 6 timmar. (+ 0,75% i kök).

Varav leg. förskollärare 1.

Budget

Nyckeltal: barn/årsarbetare Ca 6 till 6,5.

(48)

Öppettider 07.30-17.00. (Det är behovet).

Försöker tillgodose åldersfördelningen och könsfördelningen. Men det beror också på förskolans barnkö.

Barngruppens storlek varierar, vilket också är en ekonomisk fråga.

Vi strävar alltid efter att ge barnen en god miljö, både ute och inne. Detta enligt läroplanens mål och barnens behov.

I det stora hela har vi en bra åldersfördelning på Olowsgården. Vi försöker nå balans enligt Läroplan (Lpfö 18), utefter åldersfördelning och

gruppstorlek.

Åtgärder har man vidtagit sedan enkätresultat? Vi deltar inte i kommunens enkätundersökning.

Vi har en öppen dialog gällande verksamheten och dess behov.

(49)

Smultronstället förskola Monica Axén, rektor

m.axen@smultrons.com

Nyckeltal: Dina svar:

Upptagningsområde Strängnäs kommun

Antal avdelningar 3

Antal personal/årsarbetare 7/5.90

(50)

Budget 3934

Nyckeltal: barn/årsarbetare 5,25

Öppettider 6.30-17.00

Ett tryggt och stabilt år med samma personal under hela året.

Vi hade de ganska tufft under våren när Covid-19 satte igång med flera i personalgruppen som var sjuka en längre tid.

Vi valde att starta året med en mindre barngrupp.

Vi har delat barnen på tre avdelningar för att de skall bli mindre barn på varje ställe. Vi arbetar med att alltid dela grupper i små minigrupper för att vi skall hinna arbeta med varje barns utveckling och lärande.

Vår miljö på förskolan är utmanande och

(51)

utvecklande. VI har en fin utevistelse där vi tillbringar många timmar om dagen. Vi har tre olika gårdar där vi erbjuder varierande aktiviteter som utmanar barnens kreativitet och fantasi.

Vår innemiljö är ombytlig efter barnens nyfikenhet och intresse för stunden. Vi arbetar alltid efter barnens intresse, så därför ändras våra miljöer ofta.

Vi har även detta år valt att starta med en mindre barngrupp på höstterminen för att under hösten jobba in vår värdegrund och få ett lugn på förskolan.

Vi delar barnen på tre avdelningar och delar alltid våra grupper i minigrupper både ute och inne.

Åtgärder har man vidtagit sedan enkätresultat? Har inte gjort någon enkät utan vi gör åtgärder när vi ser att det behövs göra en förändring

Stugans privata förskola Amanda Cederwall, rektor info@stugansforskola.se

(52)

1. Upptagningsområde Hela Strängnäs kommun

2. Antal avdelningar 3

5. Antal personal/årsarbetare 8,87

(53)

6. Varav leg. förskollärare 3

7. Budget 4 994 193

8. Nyckeltal: barn/årsarbetare 4,31

9. Öppettider 6.00-17.30

Analys av förskolans förutsättningar:

För att se till att barngruppens storlek är lämplig så tittar vi på ljudnivån, utrymmet och

pedagogernas utvärderingar och analyser av sitt arbete med barnen. Vi har även hela tiden en dialog med pedagogerna på alla avdelningar gällande storlek på barngruppen då vissa barngrupper är ”rörigare” än andra och behöver innehålla färre barn/fler pedagoger för att förskolan ska kunna upprätthålla en kvalitet och likvärdig utbildning.

Vi förlägger stora delar av vår verksamhet

(54)

utomhus och delar upp barngrupperna i små grupper vid undervisning för att minska ljudnivåerna och för att varje barn ska få möjlighet att utveckla de kunskaper och färdigheter enligt de satta målen för undervisningen.

På arbetsplatsträffar så arbetar vi i

bokcirkelformat med handledning för att öka pedagogernas kompetens. De böcker jag som rektor har valt ut handlar om en likvärdig utbildning, undervisning, barnens miljö, och pedagogernas förhållningssätt. Vi implementerar sen det vi lär oss/kommer fram till på

arbetsplatsträffarna i verksamheten.

Om det är något barn som är i behov av särskilt stöd på olika sätt så kommuniceras det snabbt i arbetslaget och åtgärdas omgående. Eftersom jag som rektor även arbetar i barngrupp så ser jag barnen och deras behov dagligen vilket är väldigt positivt.

Analys av barngruppernas sammansättning och storlek:

Vi har ett väldigt jämnt antal flickor och pojkar i de olika åldersgrupperna och efter att vi har analyserat barngruppens storlek så har vi kommit fram till att det är små barngrupper vilket gynnar barnen och de som arbetar i dem. Pedagogerna hinner med att ge alla barnen omsorg och undervisning.