– EN KVALITATIV STUDIE PÅ BEGREPPET ”IMPOSE WILL”

HÖGSKOLAN I HALMSTAD Tel vx 035 - 16 71 00 Besöksadress:

Box 823 Tel direkt 035 - 16 7…… Kristian IV:s väg 3

301 18 HALMSTAD Telefax 035 - 14 85 33 Pg 788129 - 5

”NU GÖR DU SOM JAG VILL”

– EN KVALITATIV STUDIE PÅ BEGREPPET ”IMPOSE WILL”

Högskolan i Halmstad

Sektionen för Hälsa & Samhälle Författare:

Psykologi med inriktning idrott, 60-90hp, HT-2008 Simon Sivertsson

Handledare: Rasmus Tornberg och Gun Paulsson Jarno Söderman

Examinator: Urban Johnson

Sivertsson, S., & Söderman, J. (2008). ”Nu gör du som jag vill”- En kvalitativ studie på begreppet ”impose will”. C-uppsats i psykologi inriktning idrott. Sektionen för Hälsa och Samhälle: Högskolan i Halmstad

Sammanfattning

Begreppet ”impose will” är något som används frekvent inom kampsportsvärlden som något individen strävar efter i en duellsituation. Syftet med studien var att utveckla en teori eller modell av kampsportares syn på begreppet ”impose will”. I studien användes 16 kampsportare med olika erfarenhetsnivå samt olika stilar. Råmaterialet framkom genom intervjuer och metodologin som användes i analysen var inspirerad av grundad teori. Begreppet översattes till svenska och resultatet gav en kärnkategori med tre huvudkategorier som förklarade processen kring individens försök till att påtvinga sin vilja på motståndaren. I diskussionen ges förslag på hur idrottspsykologiska rådgivare kan använda resultatet samt vad som rekommenderas för framtida forskning.

Nyckelord: Impose will, kampsport, kontroll

Sivertsson, S., & Söderman, J. (2008). ”Now do like I want you to do”- a qualitative study on the term “impose will”. C- thesis in sport psychology). School of Health and Society:

University of Halmstad.

Abstract

The term “impose will” is something that frequently is used in the world of martial arts where it´s described as something the individual should strive for in a dueling situation. The purpose of this study was to develop a theory or a model of martial artists view on the term “imposes will”. This study used 16 martial artists with different experience levels and with different martial arts background. The raw material emerged trough interviews and the methodology that was used was inspired by grounded theory. The term was translated to swedish and the results presented a core category with three main categories that explains the process in an individuals attempt to impose his will on his/hers opponent. In the discussion proposals is made to how sport psychologists can use the results and recommendations for future research.

Keyword: Control, impose will, martial arts

Introduktion

”Impose will” är ett begrepp som är populärt inom kampsportsvärlden. I västerländsk media som uppmärksammar kampsportsidrotterna boxning, K-1 och Mixed Martial Arts går det att se, läsa och höra journalister, kommentatorer och utövare använda begreppet som någonting viktigt för att kunna vinna en match. Exempelvis nämner World Extreme Cagefighting- utövaren Mike Brown begreppet när han talar om sin titelmatch mot Urijah Faber: ”I try to go hard and that’s what I’m going to do. I will impose my game on him; that’s the plan”

(Crawford, 2008). Ytterligare ett tillfälle då en journalist nämnt begreppet var inför

matchningen mellan Juan Diaz och Julio Diaz.: ”Juan is a relentless brawler. Julio a classic boxer-puncher. Both are very good at what they do. This unification fight will probably come down to one intangible: when both fighters are forced to dig deep, who has the power to impose his will” (Nat G, 2007). Ett tredje exempel på när begreppet nämns i media är då en journalist använde sig av begreppet vid spekulation angående Brock Lesnars möjligheter inför titelmatchmötet mot Randy ‘The Natural’ Couture: “A physically gifted athlete with the size, speed, and power to impose his will on any opponent, Brock Lesnar (2-1) made an immediate impact in the UFC when he debuted here in February of 2008, and he has his sights set on shocking the world on November 15th" (UFC, 2008). Begreppet används på ett flertal olika vis men verkar för det mesta som en essentiell del för att prestera väl i en match. Men vad är impose will? Vilka fysiska och psykiska egenskaper krävs? Vad får det idrottaren att göra?

Vilka effekter har det på individen? För att förstå sig på detta är det således viktigt att först definiera begreppet och därefter är det intressant att förstå de eventuella processer som kretsar kring impose will.

Bakgrund

Kampsport är ett vedertaget begrepp för sport eller utövning som innehåller eller förbereder någon form av kamp (http://www.ne.se/). De kampsporter som kan anses som intressanta för idrottspsykologi är de som innehåller en duellsituation som tävlingsform. Det finns en mängd tävlingsinriktade kampsporter som inspireras från både västerländsk och österländsk kultur.

Från öster kommer exempelvis de japanska stilarna karate, judo och shootfighting, från Korea kommer Taekwondo, från Kina Shanshou samt från Thailand Muay thai, vilket är detsamma som thaiboxning (http://www.budo.se/). Från väster kommer de traditionella stilarna brottning och boxning samt de mer moderna stilarna brasiliansk jiujitsu, kickboxning och Mixed martial arts (http://www.olympic.org/; http://www.swebox.se; http://www.budo.se/). Judo och karate är de kampsporter som innehar flest utövare världen över (http://www.budo.se/). Mixed martial arts är den kampsportsform som anses vara på frammarsch vad gäller popularitet samtidigt som intresset för traditionell boxning anses sjunka (http://www.smmaf.se/).

Nedan följer en kort sammanfattning av de olika kampsportsstilarnas essens. Enligt svenska boxningsförbundet är boxning en sport där utövarna försöker träffa varandra med slag. En match bestå av tre till tolv ronder och varje rond är tre minuter lång (http://www.swebox.se).

Utövarna kan vinna matchen på poäng, vilket innebär att domarna har bedömt att en av utövarna varit dominant och träffat flest slag under matchen. Det går även att vinna på knock out, vilket innebär att en av utövarna inte har förmåga att resa sig upp innan domaren har räknat till tio (http://www.swebox.se). Slutligen är teknisk knock out ett ytterligare sätt att vinna på, vilket innebär att domaren bryter matchen för att den ena utövaren har en oförmåga att slå tillbaka (http://www.swebox.se). Kickboxning och Thaiboxning har ett liknande regelsystem som boxning men kickboxning tillåter även spark och knän och Thaiboxning tillåter ytterligare att armbågar och i viss mån clinch och kast får användas

(http://www.budo.se/; http://www.swedishmuaythai.nu/). Clinch är när en individ håller fast

motståndaren i nacken och detta öppnar lägen för andra tekniker som exempelvis knän. Inom

brottning använder utövaren grepp, kast och fasthållningar för att försöka besegra

motståndaren. Dagens brottning hämtar sina anor från det antika Grekland och Rom samt är en gren i de olympiska spelen. I huvudsak går brottning ut på att tvinga ner motståndaren på rygg, vilket innebär en omedelbar seger (http://www.olympic.org). Utövarna kan också vinna på kast, grepp och fasthållningar, vilket ger poäng och kan summeras vid duellens slut

(http://www.olympic.org). Judo är sedan 1964 en olympisk sport och den skapades ur jujutsun kring 1800-talets slut (http://www.judo.se/). I Judo använder utövarna sig av kast,

fasthållningar och lås för nacke eller arm (http://www.judo.se/). Enligt svenska judoförbundet finns det regler för hur mycket poäng som ges beroende på hur motståndaren landar efter ett kast och fasthållningar graderas poängmässigt beroende på hur länge den varar samt att den uppfyller de kriterier för att få kallas fasthållning. Nacke och armlås innebär att en utövare fångar motståndaren i ett grepp kring nacke eller arm där den tvingar denna att ge upp (http://www.judo.se/). Utövarna kan även få till en Ippon, vilket är när en av de nämnda teknikerna utförs till en viss grad av perfektion (http://www.judo.se/). Brasiliansk jiujitsu (BJJ) grundades av familjen Gracie i Brasilien (http://www.ibjjf.org/). Kampsportsstilen hämtar sina anor från den traditionella japanska jujutsun och har sin grund i markkamp med brottning med lås och strypningar, vilket även kallas för submissions. När en utövare i BJJ lyckas med en submission är matchen slut men matchen kan även vinnas på poäng. Poäng erhålls när en utövare befinner sig i dominerande positioner och kan även förekomma i nertagningar (http://www.ibjjf.org/). Mixed martial arts (MMA) är en kombination av stilar för sparkar, knän, slag, armbågar, kast och markkamp med inriktningen fullkontakt

(http://www.smmaf.se/). Svenska MMA-förbundet bildades 2007 och 2008 blev MMA en idrott i svenska budo och kampsportsförbundet och därigenom även ansluten till

riksidrottsförbundet. Enligt svenska budo och kampsportsförbundet kan utövaren i MMA vinna på knock out, teknisk knock out, poäng eller tapout. Tapout innebär att en motståndare signalerar att den ger upp och därvid avbryts matchen (http://www.budo.se/). MMA anses som en växande sport och den mest välkända organisationen är Ultimate Fighting

Championship (UFC) (http://www.budo.se/). MMA var till en början mer ett spektakel än en sport och gick ut på att ett flertal utövare med olika kampsportsstilar skulle mötas i en tävling som nästan var helt regelfri (http://www.budo.se/). Royce Gracie som representerade BJJ vann tre av de fyra första tävlingarna och i dagsläget anses BJJ som en av grundpelarna inom MMA och att sporten innehåller nu viktklasser samt regler för farliga slag

(http://www.budo.se/). Brottning, thaiboxning, boxning och judo är andra stilar som bidrar till en komplett MMA- fighter (http://www.budo.se/). Det som till synes är gemensamt för samtliga kampsportsstilar är att det existerar en form av duellsituation hos två parter.

Individen och motståndaren försöker båda att vinna matchen genom att samla poäng och/eller genom avslut via en speciell teknik. Det är både en viljekamp och en fysisk kamp i strävan efter att få viljan dit individen vill.

Forskningsmetodik

Att använda sig av deduktiva kvantitativa forsningsmetoder kan skapa en viss begränsning vad gäller att upptäcka outforskade fenomen. Att ständigt utgå ifrån formella teorier inom området för att skapa hypoteser kan hämma det kreativa flödet i att upptäcka ny mark. Genom att nyttja en induktiv metod styrs inte forskaren av formella teorier utan kan ta sig an

forskningsområdet förutsättningslöst. Svårigheten med denna typ av forskning ligger i att

kvalitetssäkra fynden, att utvärdera validitet och reliabilitet till det som upptäckts på ett så

objektivt sätt som möjligt (Glaser & Strauss, 1967). En metod som utvecklats och som gör

försök i att möjliggöra detta är grundad teori. Grundad teori kan ses som ett arbetssätt för att

samla in, bearbeta samt analysera data och dess syfte är att grunda nya idéer och/ eller att

skapa nya teorier som kommer från empirisk data (Glaser & Strauss, 1967). Syftet med

grundad teori är inte enbart att organisera en mängd data, utan att fånga dess komplexitet i den verklighet som den infinner sig i som inte kan förklaras genom enkla kausala samband

(Hartman, 2001). Enligt Guvå och Hylander (2003) går det att åstadkomma detta genom att urskilja mönster och samvarierande processer som framställs genom en förklaringsmodell.

Denna förklaringsmodell är förvisso baserad på antagande, men är väl förankrad i empirisk data (Guvå & Hylander, 2003). Grundad teori utvecklades främst inom ämnet sociologi och grundades av Glasers och Strauss (1967). På senare tid har grundad teori även använts inom andra områden som till exempel idrottspsykologi där Eccles, Walsh och Ingledew (2002) använder grundad teori för att förstå sig på den kognitiva processen som orienterare ställs inför. Bishop, Karageorghis och Loizou (2007) undersöker unga tennisspelares känslotillstånd när de utsätts för manipulation från musik. Giacobbi, Hausenblas och Fallon (2003)

undersöker visualiseringspåverkan på tränande individer och Middleton, Marsh, Martin, Richards & Perry (2004) använder grundad teori för att definiera mental tuffhet samt ge exempel på ett teoretiskt ramverk.

Syfte

Syftet med studien var att utveckla en teori eller modell av kampsportares syn på begreppet

”impose will”.

Metod Informanter

Urvalet till studien bestod av 16 kampsportare varav 14 var män och två var kvinnor. Åldern bland deltagarna varierade från 18 år till 33 år (m=25,6, sd= 4,3) och antalet aktiva år inom kampsport varierade från två år till 23 år (m=8,5år). Alla intervjupersoner hade

tävlingserfarenhet inom de olika kampsporterna: Thai-boxning (7), Brasiliansk jiu-jutsu (6), Shootfighting (3), Mixed Martial Arts (2), Boxning(2), Brottning (2), Combat jiu-jutsu (2), Submission wrestling (2), Kickboxning (1), Judo (1), Shanshou (1). Anledningen till att summan av kampsporterna blev fler än antalet intervjupersoner var att vissa intervjupersoner hade tävlat i mer än en sport. Tävlingsnivån på intervjupersonerna skiljde sig från amatörnivå (10) till proffsnivå (6), från nationell nivå (5) till internationell nivå (11). Bland

intervjupersonerna fanns guldmedaljörer inom både SM och VM. Urvalet hämtades från kampsportsklubbar från Sveriges sydvästra del. Intervjupersonerna valdes ut genom ett teoretiskt urval, vilket innebar att urvalet fritt kunde väljas efter författarnas behov för att skapa en stor spridning av råmaterialet som möjligt.

Datainsamling

Datainsamlingen skedde med hjälp av kvalitativa intervjuer som genomfördes av författarna, där en semistrukturerad intervjuguide användes. Den semistrukturerade intervjuguiden testades och korrigerades i en pilotintervju med en tävlingserfaren kampsportare för att därefter verka som grund för de resterande intervjupersonerna. Intervjuerna inleddes med öppna ingångsfrågor och de löd som följande; Kan du ge exempel på impose will i en match?

Hur tänkte du? Hur kände du? Hur kan du ha nytta av detta? Dessa följdes sedan upp av relevanta uppföljningsfrågor där bland annat intervjupersonerna ibland ombads att utveckla svaren ytterligare eller förklara mer ingående hur de menade. Intervjuerna spelades in via diktafon och tog från 25 till 45 minuter. Intervjuerna genomfördes i intervjupersonernas kampsportslokal i ett enskilt rum eller i deras hem. Intervjupersonerna kontaktades individuellt eller via kampsportsklubbar där de blev tillfrågade om de ville medverka i

studien. Vid positiva svar fastställdes tid och plats för intervjun. Muntlig information gavs vid intervjutillfället, där studiens syfte väl beskrevs, innan den bandinspelande intervjun

påbörjades. Vidare gavs även information gällande att deltagandet var frivilligt, att de utan

motivering kunde avbryta intervjun samt att all information hanterades konfidentiellt i enlighet med sekretesslagen.

Dataanalys

Datamaterialet analyserades med inspiration av den kvalitativa forskningsmetoden grundad teori. Metoden valdes eftersom den lämpar sig då ett förhållandevis nytt fenomen skall

undersökas eller om ett känt område vill belysas med nya ögon. Syftet är att skapa nya teorier samt att grunda idéer och teorier utifrån den data som undersökningen genererar (Guvå &

Hylander, 2003). Genom grundad teori finns förutsättningar att skapa en större förståelse för det undersökta fenomenet. Det innebär även ett förutsättningslöst tankesätt i en undersökning samt att låta teori växa fram ur insamlad data (Strauss & Corbin, 1998). Intervjuerna

transkriberades och analyserades i öppen och selektiv kodning, vilket innebär att forskaren först fångar substansen i empirin och sedan bryter ner den i mindre segment; så kallade koder i den öppna kodningen. Koderna talar alltså om vad det är som informanterna uttrycker. Dessa förs sedan ihop med liknande koder i den selektiva kodningen och skapar kategorier mellan vilka forskaren sedan försöker söka samband (Guvå & Hylander, 2003). Ur kodningen framkom kategorier som var och en stärks med citat från intervjuerna. En modell bildades som omfattade huvudkategorierna och hur dessa relaterade till kärnkategorin. Modellen förklarar det huvudsakliga problemet kring frågeställningen som i denna studie handlar om begreppet ”impose will”. De 16 intervjuerna varade från 25 till 45 minuter vilket genererade ca 71 A4- sidor dataskriven text.

Resultat

Resultatet redovisas i en modell vilken omfattar de kategorier och underkategorier som växt fram ur intervjuer och kodning som ledde fram till kärnkategorin. Samtliga

undersökningsdeltagare hade en uppfattning om vad begreppet impose will betydde för dem.

Med utgångspunkt från intervjupersonernas uppfattning samt en granskning och jämförelse inom det svenska och engelska språket översätts begreppet till påtvinga sin vilja. Enligt engelsk – svensk ordlista (Petti & Petti, 2003) är ”impose” detsamma som påtvinga.

Processen

Genom analysen framträdde tre huvudkategorier, vilka var: komponenter som påverkar förmågan att påtvinga sin vilja, påtvinga sin vilja samt effekter av att påtvinga sin vilja.

Tillsammans bildar huvudkategorierna en kärnkategori som kan ses som en process med ett cykliskt förlopp (se figur 1).

Figur 1. Modellen visar kärnkategorin ”processen kring att påtvinga sin vilja” samt de tre tillhörande huvudkategorierna.

Komponenter som påverkar förmågan att påtvinga sin vilja

Påtvinga sin vilja Effekter av att påtvinga vilja

”Impose will”- ett sätt att få kontroll

Huvudkategorin: Komponenter för att påtvinga sin vilja

Enligt studiens resultat skapades huvudkategorin ”komponenter för att påtvinga sin vilja”, vilket är komponenter som både kan ha positiv samt negativ inverkan på förmågan att påtvinga sin vilja. Dessa komponenter är fördelade över nio kategorier.

Tabell 1. Visar huvudkategorins nio underkategorier.

Fysisk förmåga

Underkategorin beskriver inverkningarna av individens fysiska förmåga att kunna påtvinga sin vilja på motståndaren. Intervjupersonerna ansåg att det krävs att individen har en styrka som kan mäta sig med sin motståndare samt att det även är till individens fördel att ha god teknik. Slutligen ansåg intervjupersonerna att kondition är förutsättning för att kunna påtvinga sin vilja över tid.

”. . . konditionen är väldigt viktigt. Man kan vara väldigt duktig i första och andra ronden men när det är tredje, fjärde och ibland femte ronden och man är helt slut då är det bara att gå hem. Det är bättre om han slår ner dig innan du blir trött. För man kan inte försvara sig själv, man orkar inte hålla armarna uppe.”

Emotionell kontroll

Emotionell kontroll syftar till individens förmåga att hantera motgångar, kontrollera

emotioner, hantera stress och hantera smärta, vilka samtliga påverkar individens möjlighet att påtvinga sin vilja. Att hantera motgångar var enligt intervjupersonerna en positiv komponent och betyder att individen kan hantera en motgång på ett sätt att den inte påverkas negativt.

När individen har en förmåga att kontrollera emotioner inverkar det positivt till försöket att påtvinga sin vilja och vice versa om individen inte klarar av att kontrollera dennes emotioner.

Enligt intervjupersonerna var förmågan att hantera stress en viktig aspekt inom emotionell kontroll. En individ som kan hantera stress kunde enligt intervjupersonerna bättre påtvinga sin vilja jämfört med en individ som inte kan hantera stress. Att individen kan hantera smärta är positivt för dennes förmåga att påtvinga sin vilja. Smärtan kommer dels från när individen utsätts för yttre våld samt dels från fysisk ansträngning.

”Man ska vara jävligt beredd på hur det är att ta stryk. . . . att man vet hur det känns att bita lite i mattan. . . . du kommer att få stryk när du är i ringen. . . . aj det gör ont. . . . men då får du skärpa till dig”.

Målsättningar

Intervjupersonerna ansåg att målsättningar och att individen vet vad den vill göra i en match ökar förutsättningarna för att kunna påtvinga sin vilja. Dock kan målsättningar inverka negativt på försöket att påtvinga vilja om taktiken inte är till fördel för individen. Utöver att individen hade målsättningar samt en god taktik, menade intervjupersonerna att individen även bör sträva efter att följa sina uppsatta mål. Vidare är det till fördel för individen om den kan vara dynamisk i dess målsättingar. Med detta menar intervjupersonerna att individen bör kunna korrigera eller förkasta målsättningar som inte fungerar och således använda den mest

Komponenter som påverkar förmågan att påtvinga sin vilja

Fysisk förmåga Emotionell

kontroll Målsättningar Självförtroende

Objektiv tolkning samt

logiskt genomförande

Genererad bild Fokus Motivation Personliga egenskaper

optimala målsättningen till dess motståndaren. Betydelsen av att vara dynamisk förstärks även när effekterna av att vara för statisk enligt intervjupersonerna påvisades som något negativt.

”Det som kan förstöra impose will är kanske att du har en gameplan. Du ska göra någonting och du grejar inte riktigt det. Du kanske skulle kunna göra det i nästa rond med det är bara det att du kanske får sämre och sämre självförtroende eftersom du inte klarade det i första”.

Självförtroende

Denna underkategori visar hur självförtroende inverkar på förmågan att påtvinga vilja samt hur självförtroende kan uppnås. Intervjupersoner ansåg att för att individen ska kunna påtvinga sin vilja krävs det ett högt självförtroende. Enligt intervjupersonerna var tillfredställelsen av träning något som kan öka självförtroendet. Vidare menade

intervjupersonerna att det är av betydelse att besitta en känsla av att vara fysiskt förberedd eftersom det genererar till en känsla av att vara psykiskt förberedd. Denna mentala

förberedelse kommer bland annat utifrån känslan av användandet av målinriktad träning samt hård sparring mot erfaret motstånd. Utöver erfarenheter från förberedelser menade

intervjupersonerna även att matcherfarenhet påverkar självförtroendet. Vidare skapas

självförtroendet även genom stödet från klubben. Analysen visar att det bör existera en balans i självförtroendet då intervjupersonerna förklarade att om individen underskattar motståndaren inverkar det på dens förmåga att påtvinga sin vilja.

”Man kan underskatta sin motståndare, ibland när han till exempel är groggy, tappat fokus och man själv bara vill gå på så mycket man kan, så kan det vara fel eftersom man måste tänka på om någonting går fel. . . . man får inte vara slarvig när man tror att man har överläge. . . man får absolut inte underskatta sin

motståndare. . . . man kan ha så mycket självförtroende som kommer ifrån att man tränat hårt, att man har den bästa konditionen, bästa tekniken och då kan man ibland underskatta sin motståndare och då kan han komma med något

överraskande”.

På samma sätt som individen kan underskatta sin motståndare kan den även överskatta sina egna egenskaper. Intervjupersonerna menade att om en individ har ett lågt självförtroende försvåras försöket att påtvinga sin vilja. Det som kan bidra till ett lågt självförtroende är att individen har för mycket respekt för motståndaren. Detta kunde enligt intervjupersonerna vara ett möte med en motståndare som är erkänt duktig inom sporten. Enligt intervjupersonerna kunde ett möte med en motståndare som individen tidigare förlorat mot även skapa denna respekt. Individen bör både sträva efter att få motståndaren att respektera henne eller honom och att samtidigt inte respektera sin motståndare för mycket.

”. . . att sätta sig i respekt liksom, tidigare har jag kört med det thailändska sättet och då håller man igen i början och ger allt på slutet men det funkar inte riktigt här. Här måste man sätta sig i respekt och trycka ner den andres självförtroende, annars blir ju de starkare”.

Objektiv tolkning samt logiskt genomförande

Underkategorin objektiv tolkning samt ett logiskt genomförande under matchsituation

frambringades utifrån analysen, vilket behandlar inverkan på individens förmåga att påtvinga

sin vilja. ”. . . om man slåss med känslor så är det mycket möjligt att man gör fel men om man

tänker och kämpar logiskt så är det mycket mer möjligt att man lyckas”. Intervjupersonerna

ansåg att när individen tolkar sig själv och motståndaren objektivt kan den bättre påtvinga sin vilja på motståndaren.”Att använda sig av sina starka sidor och utnyttja motståndarens svaga sidor”. Att ta hjälp ifrån tränaren ansågs som en del i att kunna tolka sin situation objektivt.

Intervjupersonerna uttryckte att känna sig själv, sin motståndare och den situationen individen befinner sig i som en betydande del i att kunna fatta korrekta beslut som ökar möjligheten till att påtvinga sin vilja. På samma sätt som en korrekt bedömning av situationen har positiv inverkan på förmågan att påtvinga sin vilja, kan en felbedömning av situationen ha en negativ inverkan på möjligheterna att påtvinga sin vilja.

Genererad bild

I denna underkategori visas hur individens genererade bild påverkar försöket att påtvinga sin vilja. Individens genererade bild är individens kroppsspråk, tal och ansiktsuttryck som målar upp en bild av vad den känner. Intervjupersonerna beskrev det närmast som en kamp i att inte visa sina negativa emotioner. När individen visar positiva emotioner påverkas motståndarens förmåga att påtvinga sin vilja negativt. Enligt intervjupersonerna skedde detta genom att ingen bekräftelse ges från individ till motståndare, som därav inte får någon feedback till effekten av dess försök, vilket i sin tur påverkar motståndarens upplevda kapacitet.

”Det är ett ständigt givande och tagande. . . . man får aldrig ge någonting till motståndaren och man får aldrig visa att någonting tar på en och man får aldrig agera som om man blir påverkad av vad den andre gör”.

Av samma anledning bör individen verka oberörd och varken visa sig svag eller obekväm till motståndarens manipulation. Ett sätt att uppnå detta var enligt intervjupersonerna att inte visa för mycket respekt för motståndaren, vilket kan yttra sig till den genererade bilden av

individen. Vidare menade intervjupersonerna att emotioner bör vara äkta istället för att

försöka visa något som inte är sant. Intervjupersonerna menar att vid ett tillfälle där kontrollen av den genererade bilden är extra påtaglig är under hälsningen inför matchen.

”Jag såg att han försökte stirra ut mig och satte upp sin hand på min axel och sådana grejer och tittade mig i ögonen. Och jag kände att han försökte göra mig rädd. . . . det enda jag kunde tänka på var att, varför försöker han göra det, fattar han inte att jag valt att vara här och skulle jag bli rädd nu när jag redan gjort det valet?”.

Fokus

I denna underkategori menade intervjupersonerna att fokus påverkar möjligheten att påtvinga sin vilja. Effekterna av att tappa fokus eller att fästa fokus vid fel saker kan även ge en

inverkan på möjligheten att påtvinga sin vilja ”. . . inte tänka att fan nu kommer jag få stryk. . . . Att man tappar fokus och tänker på vad som kan hända om man gör fel”.

Motivation

Att vara motiverad och att individen har en vilja att dedikera sig till sin kampsport var enligt

intervjupersonerna viktigt för att kunna påtvinga sin vilja. Motivationen var även av vikt vid

förberedelsen och träning till en match ”I längden är viljan viktigast, har man den kommer de

andra bitarna så som hård träning och så vidare”. Enligt intervjupersonerna var motivationen

något som har betydelse både innan och under en tävling. Motivationen kan även vara mer

ofördelaktig till möjligheten att påtvinga sin vilja. ”Jag kanske skulle hoppat gard eller kört

fullt ut. Jag var mer rädd för att förlora en glädje i att vinna”.

Personliga egenskaper

I denna underkategori belyste intervjupersonerna att förmågan att påtvinga sin vilja är beroende på individens personliga egenskaper. Individen ska vara mentalt tuff för att kunna hantera alla de påfrestningar som en duell och matchsituation inom kampsport innebär.”Är det stor gradskillnad i hur duktig man är så är det klart att man fortfarande kan bli dominerad, men förutsatt att man är någorlunda jämnstark så att säga så tror jag att det handlar om mental tuffhet”.

Vidare inverkar individens mod till vilka val den vågar göra under pressade situationer ”. . . att våga. . . .trots rädsla, smärta och risk för motgångar”. Om individen är envis medverkar det till att den inte ger upp i svåra situationer samt som ett verktyg som kan kombineras med individens fysiska förutsättningar. Individen bör även vara tålmodig och inte fatta förhastade beslut som kan leda till negativ utgång. Enligt intervjupersonerna var ödmjukhet en personlig egenskap som hjälper individen att kontrollera sitt självförtroende från att bli för högt.

”Någonstans ska det vara en fin balans mellan att ha jäkligt mycket insikt att man inte är bättre än vad man är och att man kan förlora när som helst men å andra sidan ska man veta att det är på det rent fysiska planet och att man inte ska låta sig mentalt bli uppumpad eller nerpumpad utan man ska bara fokusera och vara målmedveten. Jag tror inte att man ska hosa upp sig för mycket att jag kan ta henne. Utan snarare bara nu jävlar gäller det att överleva den här fighten och göra en bra fight. Att man har ett jävlaranamma och ett fokus men samtidigt vara medveten om sig själv och sin egen sårbarhet”.

Huvudkategorin: Påtvinga sin vilja

Samtliga intervjupersoner var överens om att påtvinga sin vilja var försöket till att ta kontroll.

”både kunna kontrollera sin motståndare och sig själv. Kontrollerar du inte dig själv så kan du inte kontrollera din motståndare”.

”Att man vill ha kontroll över situationen och föra den till sin match, att inte låta hans eller hennes strategi bli sin egen. Man vill förstöra den och du vill få matchen dit du själv vill och det ska du göra genom att kontrollera honom”.

Intervjupersonerna menade att de båda duellerande parterna konstant försöker att påtvinga sin vilja på varandra. ”. . . ja, det försöker man göra från början. . . . till slut egentligen. Man går in och försöker göra det man vill göra”. Vidare menade

intervjupersonerna att påtvinga vilja både kan vara något som sker kortsiktigt och långsiktigt under en match.

”impose will är att impose sin vilja på någon annan. Nä men, alltså det är att ta kontroll över motståndaren, vara den som dominerar den som styr matchen, man kan ju impose sin vilja under ett enstaka tillfälle eller under hela matchen”.

Syftet med att påtvinga sin vilja är att individen försöker ta det till en kontrollerad miljö genom att pressa och/eller lura motståndaren, alternativt genom att skapa psykologiska hinder.

”Det handlar om att komma i rätt positioner. . . . Försöka få motståndaren i en position där han är obekväm”. Nedan följer de olika sätt som individen kan påtvinga sin vilja på

motståndaren i ordningen pressa, lura samt skapa psykologiska hinder genom citaten: ”. . . då

kommer jag ihåg att jag tände till och verkligen pressade honom i 20-25 sekunder och liksom

tillbaka matchen och sen blev det bara utbyten i sista minuten”. ”Jag får det dit jag vill

eventuellt jag får motståndaren att tro något som inte är sant. Personligen är jag mer inne på att lura motståndaren än att försöka tvinga eller tränga honom”. Upplevelsen av kontroll var enligt intervjupersonerna subjektiv, men intervjupersonerna menade även att om individen upplever kontroll motverkar det motståndarens förmåga att ta kontroll över individen. ”Man upplever kontroll över sin motståndare. . . du vet att du har mer kontroll på honom än vad han har på dig. . . det är han som är orolig. . . jobba utifrån en överlägsen position”.

Huvudkategorin: Effekter av att påtvinga sin vilja

Enligt studiens resultat skapades huvudkategorin effekter av att påtvinga sin vilja. Dessa kan ha positiv samt negativ inverkan på individens komponenter för att påtvinga sin vilja

beroende av vilken grad individen upplever kontroll. Intervjupersonerna menade att om individen upplever en låg grad av kontroll bidrar det till negativa effekter och upplever individen en högre grad av kontroll skapas det positiva effekter på individens komponenter.

Tabell 2. Visar huvudkategorins nio underkategorier.

Kontroll

Intervjupersonerna menade att individen upplever ett tillstånd av makt när den lyckas att påtvinga sin vilja på motståndaren. Detta innebär att individen upplever en ökad kontroll över sin motståndare. ”Det är en typ av maktkänsla, att du har kontroll på honom ” . När individen inte lyckas med att påtvinga sin vilja och motståndaren besitter mer kontroll leder det till ett tillstånd av att ej uppleva makt. ”. . . vanmakt, hjälplöshet, ja alltså det går inte ingenting funkar, vad fan gör jag”.

Tillfredställelse

Intervjupersonerna ansåg att när en individ påtvingar sin vilja på sin motståndare upplever denne en tillfredställelse.

”När jag slog mig ur klinchen. . . . För det hade vi verkligen tränat på träningen två veckor tidigare. . . . Så sa det smack, smack. . . . och jag märkte att den här jobbiga jättemänniskan som drog i min nacke försvann bakåt. . . . Och då började man känna liksom, haha”.

Aggression

Om individen befinner sig i ett läge där den upplever en minskad grad av kontroll kan frustration och ilska uppstå. Intervjupersonerna menade att frustration och ilska har negativa effekter på prestationen.”. . . Ibland hamnar man i en situation som man blir väldigt arg eller frustrerad och då vill man bara gå loss. Och då är det väldigt möjligt att man gör ett misstag”.

Självförtroende

En effekt av påtvingad vilja är att självförtroendet påverkas. Intervjupersonerna menade att när individen påtvingar sin vilja och det leder till en förhöjd grad av kontroll, ökar individens självförtroende. När självförtroendet höjs inverkar det ytterligare till att bilda en positiv spiral då det påverkar komponenterna. Intervjupersonerna ansåg att självförtroendet påverkas negativt när individen upplever en lägre grad av kontroll, vilket kan bidra till en ond spiral.

Effekter av att påtvinga sin vilja

Kontroll Tillfredställelse Aggression Självförtroende Stress Motivation Målsättningar Beteende Fysisk inverkan

”När någon är duktig på att stoppa just det du är bra på och får dig till att göra någonting annat. Och då gäller det inte att låsa sig där utan försöka hitta ett annat sätt. Men lyckas man inte med det så är det lätt att man hamnar i en ond spiral. Att man gång på gång försöker och så fungerar det inte”.

Stress

Intervjupersonerna menade att när individen utsätts för motståndarens försök till att påtvinga sin vilja upplever den en ökad nivå av stress och det kan även bidra till en känsla av

otrygghet. Som motpol till att känna sig stressad och att vara otrygg menade

intervjupersonerna att när individen upplever kontroll känner den en minskad stress och ett upplevt lugn.

”De första två minuterna så gick det precis som jag ville. Då var det jag som styrde. Man märkte på honom att han inte ville. . . . Det är svårt att förklara, det märks rätt tydligt, man själv andas bättre även fast du arbetar för fullt. Man känner sig lugn på något sätt. Det är bekvämt att vara där. Det kan säkert se obekvämt ut och det är obekvämt egentligen, men här uppe i huvudet så känns det bekvämt”.

Motivation

När individen påtvingar sin vilja på motståndaren upplever denne en ökad motivation. När individen upplever en sänkt grad av kontroll kan motivationen försämras. En ytterligare reaktion till en minskad grad av kontroll är ett tillstånd av apati ”. . . ja det spelar verkligen ingen roll vad jag gör, det ända jag får ut av det är att jag blir totalt utmattad”. Slutligen kan upplevelsen av den minskade graden av kontroll leda till att individen ger upp, vilket förklaras som ”Hjälplöshet, ja alltså det går inte, ingenting funkar”.

Målsättningar

När individen påtvingar sin vilja och duellen befinner sig i hans eller hennes miljö bidrar det till att fler valmöjligheter uppenbarar sig. När individen påtvingar sin vilja på dess

motståndare och en förhöjd grad av kontroll erhålls, kan det leda till en möjlighet till att förutse motståndarens beteenden.

”Att hamna i en position där jag vet att jag kan avancera. . . . där jag själv kan välja vad jag vill göra. . . . där motståndaren inte har några valmöjligheter än de jag ger honom. . . . där möjlighet att förutse min manipulationsinverkan på motståndare. . . . att se att i hans ansikte att han inte vill vara där. . . . vetskap att han förbrukar mer energi. . . . det handlar inte om att kunna avsluta. . . . det handlar om kontroll. . . . kan du inte kontrollera din motståndare så kommer du aldrig kunna avsluta honom”.

Vidare när en individ misslyckas med att påtvinga sin vilja hindrar det förverkligandet av dennes målsättningar. Intervjupersonerna ansåg att det i sin tur leder till att individen känner sig begränsad.

Beteende

Intervjupersonerna visade negativa och ofördelaktiga beteenden som en konsekvens av

utsatthet av påtvingad vilja. Ett reaktivt och defensivt beteende är en del av effekterna av att

individen blir utsatt för påtvingad vilja. Ett sådant beteende kan även leda till att individen

som utsätts för den påtvingade viljan tvingas till desperata försök.

”. . . jag hade spenderat 30 sekunder på att försöka komma loss och det inte går och då var det sista utvägen och oftast så funkar aldrig sista utvägen. Och det var då jag gav honom ryggen. Så det var liksom en chansning för att snurra runt och ta hans ben. . . . Och han var för bra för det”.

Ett beteende som kan bli resultatet av att individen utsätts för påtvingad vilja och upplever en lägre grad av kontroll kan vara att individen visar sig svagare för sin motståndare.

Fysisk inverkan

Intervjupersonerna menade att en individ som inte lyckas med att påtvinga sin vilja kan påverkas fysiskt. När individen upplever en längre grad av kontroll samt infinner sig i motståndarens miljö kan det inverka till en fysisk utmattning. ”. . . jag hade vetskap att han förbrukar mer energi”.

Diskussion

Syftet med studien var att utveckla en teori eller modell av kampsportares syn på begreppet

”impose will”. Resultatet i studien frambringade en svensk översättning av begreppet och en modell i processen kring individens försök att påtvinga sin vilja.

Impose will översattes av intervjupersonerna till påtvinga sin vilja, vilket överensstämde med direkt översättning från engelska. Att intervjupersonerna hade liknande uppfattning om vad begreppet torde översättas till kan vara en indikation på att trots att intervjupersonerna hade olika kampsportsbakgrunder, olika erfarenheter, var i olika åldrar samt var verksamma på olika tävlingsnivåer, existerade ett samförstånd av begreppets betydelse.

Modellen som framträdde innehöll tre huvudkategorier som tillsammans relaterade till en kärnkategori. Kärnkategorin som är cyklisk förklarar processen kring individens försök till att påtvinga sin vilja på motståndaren.

Komponenter som påverkar förmågan att påtvinga sin vilja

Denna huvudkategori bestod av nio underkategorier vilka behandlar komponenter av både positiv samt negativ inverkan på förmågan att påtvinga sin vilja. Det fanns stora likheter mellan de negativa och de positiva komponenterna, vilket bidrog till en triangulering för de framväxta kategorierna. En jämförelse mellan de positiva och negativa komponenterna tyder på att de kan agera som varandras motpol. Exempelvis är ett högt självförtroende en positiv komponent för att en individ ska kunna påtvinga sin vilja på sin motståndare medan ett lågt självförtroende är en negativ komponent. Vidare kan en komplexitet i komponenternas verkan tydas när ytterligare komponenter uppmärksammas. Komponenterna ödmjukhet och att inte underskatta sin motståndare kan båda relateras till högt och lågt självförtroende

Resultatet visade att en god fysisk förmåga kan inverka på en individs möjlighet till att

påtvinga sin vilja på sin motståndare. Intervjupersonerna nämnde att storlek, styrka, kondition och teknik kan påverka denna möjlighet. Detta skulle kunna ses som en mer faktisk variabel till förmågan att påtvinga sin vilja. Om motståndaren skulle vara bättre än individen innebär det att det finns en klasskillnad i duellen och då torde det mentala underordnats det fysiska.

Men om duellsituationen är mer jämbördig kan den mentala aspekten vara det som maximerar den ena individens förmåga, vilket således kan bidra till en högre prestation.

Vidare behandlar de resterande åtta kategorierna psykologiska aspekter bakom en

duellsituation, där underkategorin emotionell kontroll behandlar betydelsen av att hantera

motgångar, kontrollera emotioner, hantera stress och hantera smärta. I en studie utförd av Devenport (2006), i syfte att kartlägga psykologins påverkan till framgång inom kickboxning, framstod ett behov för individen att kontrollera sina emotioner under match. Särskilt

uppmärksammades vikten av kontroll över ilska, rädsla och oro. Devenports (2006) resultat stärker denna studie. Vidare upptäckte Devenport (2006) att ett specifikt krav existerar inom kampsporten att hantera extrovert smärta från att bli slagen. En stresshantering av denna unika faktor ansågs som viktig för att kunna maximera prestationen inom kickboxning. Även i denna aspekt stärker Devenport (2006) denna studies resultat. Dock skall tilläggas att syftet med denna studie var annorlunda jämfört med Devenports (2006). Att klara av att hantera stress och anxiety har i tidigare studier visat sig vara en integrerad del av all tävlingsidrott, speciellt på högre nivå (Jones & Hardy. 1990; Orlick & Partington, 1988). Anxiety är ett negativ känslomässigt tillstånd där känslor som nervositet, oro och ångest associeras med aktivering av kroppen (Gould, Greenleaf & Krane, 2002). Stress är en obalans mellan

upplevda krav (fysiska eller psykiska) och upplevd förmåga i en situation där utgången av den är av betydelse. Denna stress uppkommer i en situation där individen upplever en oförmåga att möta dessa krav som har viktiga konsekvenser (Weinberg & Gould, 2006). En

kampsportsutövare kan uppleva förlust och fysisk smärta som viktiga konsekvenser av att inte möta de upplevda kraven.

Underkategorin målsättningar behandlar vikten av att kunna sätta upp relevanta mål och följa dem för att individen ska kunna påtvinga sin vilja. Devenport (2006) visade att individen bör använda sig av kortsiktiga och långsiktiga mål samt utveckla individuella strategier. I detta avseende stärker Devenport (2006) resultatet i denna studie som tyder på att individen bör ha en förmåga att vara dynamisk i sina målsättningar när de inte fungerar. Detta torde ha en relation till den objektiva tolkningen, vilket innebär att individen kan uppfatta när en ny målsättning måste användas.

Självförtroende innefattar komponenter som visar sig ha stor betydelsen för att individen ska kunna påtvinga sin vilja på motståndaren. Detta resultat var i enighet med Devenports (2006) som menar att utvecklandet av self-efficacy anses vara en grundpelare för att kunna maximera prestationen. Self-efficacy är ett situationsspecifikt självförtroende, vilket innebär idrottarens uppfattning av hans/hennes möjligheter att lyckas med en specifik uppgift vid en specifik tid.

Begreppet self-efficacy torde passa väl i denna studie då självförtroende hänvisar till den specifika matchsituationen (Bandura, 1977). Self-efficacy påverkas av fyra faktorer, vilka är tidigare prestationer, information som individen får genom att se andra utföra uppgiften, verbal övertalning och individens bedömning av sin emotionella aktivering. Störst påverkan på self-efficacy har de erfarenheter en individ har från tidigare prestationer i liknande

situationer (Bandura, 1977), vilket skulle kunna appliceras på denna studie då resultatet visar

att intervjupersonerna tycker att matcherfarenhet påverkar självförtroende. Även verbal

övertalning exemplifierades av intervjupersonerna som en bidragande del till självförtroende

genom stöd från klubben. Från resultatet av denna studie kan tydas att självförtroende hos

individen påverkas av hur individen förbereder sig samt om hon/han finner en tillfredställelse

av förberedelsen. Enligt Devenport (2006) bedömdes korrekt förberedelse utifrån intensitet av

träning och färdigheter som träningen påverkade samt själva adaptionen av träning. Vidare

visar Devenport (2006) att erfarenhet leder till ökat self- efficacy och att detta uppnås främst

genom träningsbedrifter, vilket stärker resultatet i denna studie. Intressant är att ett flertal av

intervjupersonerna i denna studie förklarade ett lägre självförtroende i en duellsituation

genom att ha för mycket respekt för motståndaren.

Resultatet från denna studie tyder på att det inte räcker med ett högt eller lågt självförtroende för att förklara komponenternas påverkan till att påtvinga sin vilja. Självförtroendet bör enligt resultatet även vara balanserat efter individen, hur den uppfattar motståndaren samt hur individen uppfattar situationen. Individen kan överskatta både sina egna och motståndarens egenskaper samt underskatta situationen. Därför kan det infinna sig en komplexitet i självförtroendets inverkan på förmågan att kunna påtvinga sin vilja.

Objektiv tolkning samt logiskt genomförande behandlar vikten av att se duellsituationen objektivt samt agera därefter. Med objektiv syn menas att individen ska kunna uppfatta sin och motståndarens förmåga samt situationen till en så faktisk grad som möjligt med minmal subjektiva felbedömningar. När individen vet vilka styrkor han/hon har och vilka svagheter motståndaren har ska han/hon enligt resultatet försöka agera efter dessa tolkningar logiskt, vilket innebär att försöka dra fördel av denna information. En individ kan förmodligen aldrig se en situation helt objektivt, men borde kunna se den i olika grader och ta hjälp av tränare och klubbkamrater för att möjliggöra en högre grad av objektiv information.

Kontroll av genererad bild är enligt resultatet hur individens kroppsspråk, ansiktsuttryck och tal kan påverka dess försök till att påtvinga sin vilja. Resultatet behandlade att individen bör visa positiva emotioner och undvika att visa negativa emotioner. Genom att individen enbart visar positiva emotioner kan motståndaren påverkas negativt. Resultatet visade att

motståndarens självförtroende kan bli lägre när den inte får feedback och ett lågt

självförtroende var enligt resultatet en negativ komponent till förmågan att påtvinga sin vilja.

Men att konstant visa positiva emotioner är inte alltid är att föredra. Om en individ blir träffad hårt av motståndaren och reagerar genom att visa positiva emotioner, kan uppfattningen av detta vara att individen visar falska känslor och således ger motståndaren feedback. Enligt Devenport (2006) bör individen ha kontroll över kroppsspråket, vilket ansågs viktigt såväl innan match som under match, vilket stärker denna studie. Sammanfattningsvis uppkommer till synes de positiva inverkningarna på försöket till att påtvinga sin vilja utifrån att individen inte ger någon feedback till sin motståndare. Enligt intervjupersonerna var denna feedback extra påtaglig under hälsning inför match, en så kallad staredown. Utifrån sett kan detta se avgörande ut inför en match där exempelvis den som viker blicken kan anses svagare.

Självpresentation är ett begrepp som har en mängd kopplingar till detta resultats kategori;

genererad bild. Forskning kring självpresentation inleddes på 1960-talet av bland annat

Edward E. Jones som intresserade sig för taktiker individer använder för att kontrollera andras intryck av dem (Tenenbaum & Eklund, 2007). Jones och Pittman (1982; ref. i Tenenbaum &

Eklund, 2007) teoretiserade kring personliga strategiers verkan kring vad de kallar

självpresentation. De fann fem strategier och de sammanställde dess olika syfte och eventuella negativa inverkningar. Vidare sammanfattade de vilka beteenden som möjliggör

genomförandet av de olika strategierna. En strategi som Jones och Pittman (1982; ref. i Tenenbaum & Eklund, 2007) kallar självpromotion har till synes ett appliceringsvärde utifrån resultatet från denna studie. Syftet med självpromotion är att instifta respekt, vilket har behandlas vid ett flertal tillfällen i resultatet.

Fokus på rätt saker anges vara viktigt för förmågan att påtvinga sin vilja. Vidare kan fokus ses

hänga ihop med emotionell kontroll eftersom om individen inte kan behålla kontroll över sina

emotioner riktas fokus på dem istället för på det väsentliga. Fokus kan även relateras till

kategorin att tolka situationen objektivt eftersom det handlar om att fokusera på det objektiva

och bortse från det subjektiva. Vidare kan fokus även handla om att individen befinner sig i

nuet. Att ha en hög uppmärksamhetskontroll har visat sig vara en viktig skiljefaktor mellan

framgångsrika och mindre framgångsrika idrottare (Gould, Weiss & Weinberg, 1981).

Devenport (2006) visade att total fokusering och flow ansågs vara en viktig faktor för att prestera väl inom en match, vilket framkom även i denna studie.

Att vara motiverad förklaras som att individen bör ha en vilja i både sina förberedelser och i match för att öka förmågan att påtvinga sin vilja. Intervjupersonerna diskuterade även andra former av motivation där rädsla att förlora ställs inför glädje att försöka vinna. Enligt Devenport (2006) var motivation en grundpelare för att en kickboxare skulle prestera väl under match, denna studie stärker även detta påstående. Self-determination theory (SDT) är en teori som behandlar motivation utifrån att den kan vara inre (självstyrd) och yttre (regleras av yttre omständigheter) (Deci & Ryan, 1985). Enligt SDT är de grundläggande behoven för en optimal psykologisk utveckling, integritet och välmående följande; Behov av upplevd kompetens, Tillhörighet (tillståndet att känna sig knuten till grupp/individ) och

Självbestämmande (en känsla av självständighet och självkontroll) (Deci & Ryan, 1985).

Sammanfattningsvis menar Deci och Ryan (1985) att det optimala förhållandet för inre motivation kommer från en tillfredsställelse av behoven självbestämmande samt känsla av upplevd kompetens. Upplevd kompetens är essentiell för alla typer av motivation och

självbestämmande är en nödvändighet för att motivation skall kunna bli inre. Genom att utgå från SDT kan ytterligare förståelse skapas till modellen utifrån denna studie.

Personliga egenskaper innehåller mental tuffhet, mod, envishet, tålamod samt ödmjukhet.

Devenports (2006) resultat visar att en kampsportare kan vara fysisk duktigt, men om individen inte besitter ett härdat psyke kan dess prestation påverkas negativt. Det krävs en mental tuffhet för att individen skall prestera väl. Devenport (2006) stärker denna studies resultat som visade att komponenten mental tuffhet kan ha en positiv inverkan på förmågan påtvinga sin vilja. Av intresse kan vara hur intervjupersonerna definierade begreppet mental tuffhet, som redan har en teoretisk förankring inom forskningsvärlden. Mental tuffhet är idag erkänt som den viktigaste egenskapen hos en idrottsutövare som ska maximera sin prestation (Bull, Shambrook, James, & Brooks, 2005; Crust, 2007; 2008; Gucciardi, Gordon, &

Dimmock, 2008; Jones, Hanton, & Connaughton, 2002; 2007; Middleton, et. al. 2004). Enligt Middleton, et al (2004) definieras begreppet: ”Mental tuffhet är att ha en orubblig ihärdighet och övertygelse mot ett mål trots press och motgångar”. Vidare för att uppnå mental tuffhet krävs närvaro av alla eller några av de tolv påträffade komponenterna för mental tuffhet, vilka är: self-efficacy, mentalt självkoncept, potential, uppgiftsspecifik uppmärksamhet, ihärdighet, uppgiftserfarenhet, personligt bästa, uppgiftsvärde, målengagemang, positivitet,

stressminimering och positiv jämförelse (Middleton, et al., 2004). Nio av de tolv

komponenterna har stora likheter med resultatet i denna studie. Detta skulle kunna innebära att det finns en likhet mellan att ha en god förmåga att påtvinga sin vilja och att vara mentalt tuff. Enligt Jones, et al. (2007) är definitionen av en mentalt tuff individ följande: Att individen har ett naturligt eller utvecklat psykologiskt övertag som möjliggör:

• Generellt, att ha förmågan att hantera stress bättre än sina motståndare vid krav som ställs på utövaren utifrån sporten. Kraven är uppdelade i tävlingssituationer,

träningssituationer och livsstilssituationer.

• Specifikt, att vara mer konsekvent och bättre än sina motståndare i att behålla beslutsamhet, fokusering, självförtroende och kontroll under press.

Vidare utvecklade Jones, et al. (2007) 30 attributioner som förklarar vad en mentalt tuff

individ är och 13 av dessa attributioner behandlar dimensionen match. Dessa 13 attributioner

fördelades över sex kategorier som är hantera press, tro, reglera prestation, förbli fokuserad,

uppmärksammad och kontrollerad av tankar och känslor samt kontrollera omgivningen. Av

intresse är att veta om en mentalt tuff individ har en bättre förmåga att påtvinga sin vilja jämfört med en individ som ej besitter dessa attribut. Fyra av de sex nämnda kategorierna behandlar de komponenter som nämns i denna studies resultat. Eventuellt är det så att en mentalt tuff individ lättare finner framgång i en duellsituation eftersom dess attributioner är fördelsamma för att påtvinga sin vilja.

Ödmjukhet redovisades i resultatet som en komponent med positiv inverkan på förmågan att påtvinga sin vilja. Om individen känner till sina begränsningar kan denne utefter detta balansera sitt självförtroende om det skulle bli högt. Ödmjukhet kan även ses hänga samman med objektiv tolkning eftersom en individ med ett högt självförtroende, på gränsen till övertro, kan underskatta motståndaren om den inte är ödmjuk.

Påtvinga sin vilja

Påtvinga sin vilja är ett försök att ta kontroll i en duellsituation. Det sker konstant i försöket att ta matchen till en kontrollerad miljö. Detta sker genom att individen pressar och/eller lurar motståndaren alternativt skapar psykologiska hinder för denne. Upplevelsen av kontroll uppmärksammades av intervjupersonerna. Intervjupersonerna menade att när individen upplever kontroll motverkar det motståndarens förmåga att ta kontroll över individen. Detta skulle kunna bero på att effekterna av kontroll förstärker individens komponenter för att påtvinga sin vilja.

Det finns ett antal kontrollbaserade teorier som enligt Tenenbaum och Eklund (2007) använder begreppet kontroll på ett antal olika vis. I denna studie används definitionen av kontroll som tron (den strategiska tron) gällande om tillräckliga resurser existerar för att skapa ett önskvärt resultat, vilket har likheter med self-efficacy (Bandura, 1977; Tenenbaum &

Eklund, 2007). Av intresse är att förstå hur individer upplever kontroll under en

duellsituation. Ett exempel är om individ A upplever kontroll per automatik innebär att individ B inte upplever kontroll. Detta torde vara möjligt om individ A lyckas påtvinga sin vilja på individ B. Detta innebär att individ A har styrt duellsituationen i ett läge där den föredrar att befinna sig i och den upplever kontroll, det vill säga att den upplever att den har tillräckliga resurser för att skapa ett önskvärt resultat. Om individen upplever tro till sin egen kapacitet inverkar det teoretiskt till att höja individens (individ A:s) self-efficacy samt motivation (SDT), vilket i sin tur kan återspeglas genom självpresentation till individ B (Bandura, 1977; Deci & Ryan, 1985; Tenenbaum & Eklund, 2007). Detta styrker resultatet i denna studie då intervjupersonerna beskrev att när de lyckades med att påtvinga sin vilja på motståndaren upplever en ökad grad av kontroll, ett ökat självförtroende samt en ökad motivation. En motsatt effekt erhålls när individen utsätts för motståndarens påtvingade vilja då intervjupersonerna beskrev att de upplever en minskad grad av kontroll och ett lägre självförtroende. Dock bör tilläggas till tidigare nämnt exempel att individ B:s tolkning av situationen till stor grad inverkar huruvida den upplever graden av kontroll. Individ B kan ha olika upplevelser i olika situationer huruvida dennes resurser är tillräckliga för ett önskvärt resultat samt att den kan tolka individ A:s självpresentation (se kategori genererad bild) på olika vis.

Vidare att påtvinga sin vilja sker konstant i en due llsituation kan te sig logiskt eftersom

individerna har liknande resultatmål, vilket är att vinna matchen. Dock kan individerna ha

olika prestationsmål och processmål vilka inverkar till deras unika försök till att påtvinga

deras vilja. Men kontroll måste inte enbart vara en subjektiv uppfattning utan kan även vara

en individs faktiska egenskaper i en specifik situation som är överlägsen dess motståndare,

vilket då mynnar ut i en mer objektiv kontroll. En individ kan vara faktiskt fysiskt starkare, ha

bättre kondition, ha bättre teknik eller vara taktiskt överlägsen sin motståndare vilket i sin tur troligtvis mynnar ut i kontroll. Detta är även något som intervjupersonerna själva belyste i resultatet i kategorin fysisk förmåga.

Effekter av att påtvinga sin vilja

Effekterna av att påtvinga sin vilja kan relateras till upplevd grad av kontroll. Detta eftersom att påtvinga sin vilja är ett försök till att ta kontroll och beroende på om försöket lyckas eller ej, leder det till olika grad av faktisk och upplevd kontroll och därför olika grad av effekter.

Effekterna kan anses som intressanta eftersom de i processen ger en förklaring till hur positiva och negativa spiraler kan ses hänga samman. Det finns många likheter mellan vad individen behöver för att påtvinga sin vilja (komponenter) och vad individen får ut av att uppleva kontroll (effekter). Exempelvis är ett högt självförtroende en komponent som inverkar på att förbättra förmågan till att påtvinga sin vilja. Om individen genom dess försök lyckas höja nivån av kontroll kan det i sin tur leda till ytterligare ökat självförtroende. Av intresse är att förstå hur snabbt en individ påverkas av detta fenomen och i hur stor utsträckning detta kan maximera individens prestation. Förmodligen har effekten av kontroll olika inverkan

beroende på olika individer och deras olika nivåer av komponenter. I vissa fall kan de positiva effekterna av att uppleva kontroll verka negativa i försöket att påtvinga sin vilja.

Självförtroendet kan exempelvis höjas till den grad att individen får ett för högt

självförtroende och detta försämrar förmågan att påtvinga dess vilja. Förhållandet mellan prestation och självförtroende kan representeras med ett inverterat u där prestation ökar vid ökande självförtroende upp till en viss nivå där högre självförtroende verkar negativt på prestationen (Weinberg & Gould, 2006).

En av effekterna av upplevd kontroll var en känsla av tillfredställelse. Intressant är om känslan kommer från upplevd kontroll eller från bekräftelsen av att klara av en specifik uppgift, vilket innebär att individen får bekräftelse på sin kapacitet som kan härledas till self- efficacy (Bandura, 1977). Enligt tidigare nämnd definition av kontroll, vilket innebär att individen upplever att den besitter tillräckliga resurser för att uppnå önskad utgång, kan ett teoretisk antagande göras att tillfredställelsen av kontroll och ökat självförtroende är nära besläktat. Ytterligare kan tillfredställelsen antagas komma från att individen upplever att ett ökat självförtroende, vilket i sin tur leder till en minskad stress. Detta antagande kan ytterliga stärkas från Martens, Burton, Vealey, Bump och Smith (1990) upptäckter, där självförtroende och anxiety var varandras motpol i förhållande till prestationen.

Från resultatet kan tydas att komponenter för att påtvinga sin vilja och effekter av kontroll, oavsett om de är av negativ eller av positiv prägel, har en förbindelse. Självförtroende, motivation, stress och målsättningar är alla komponenter för att påtvinga vilja och effekter av kontroll. I modellen (se figur 1) kan tydas att effekterna direkt påverkar komponenterna och komponenterna indirekt påverkar effekterna genom graden av upplevd kontroll. Summeringen av dessa resultat tyder på att effekter och komponenter har mycket gemensamt men att de finns på varsin sida om påtvingad vilja.

Metoddiskussion

Författarna har följt riktlinjerna enligt Guvå och Hylander (2003) samt erhållit handledning

från en expert inom området för grundad teori. Författarna präglats av idrottspsykologiska

tankesätt, vilket både kan gynna och verka begränsande på studiens resultat. Det kan gynna

eftersom fenomenet som studerats befinner sig inom ramarna för idrottspsykologi och

begränsar genom att författarnas psykologiska erfarenheter endast kommer därifrån och till

större del utgörs av teoretisk kunskap. Författarna själva har erfarenhet av olika kampsporter,

vilket har underlättat bemötandet och förståelsen för de termer som används inom

kampsporten. Dess eventuella negativa inverkan kan vara att författarna präglats av sina egna erfarenheter. Reliabilitetsprövning av resultatet visar att det uppfyller samtliga grundläggande reliabilitetskriterierna. Validiteten i studien bygger på att författarna följer

valideringsprocessen som granskas och prövas kontinuerligt genom hela studien. Författarna anser sig ha följt denna process för att låta empirin tala för sig själv.

Implikationer

Genom att skapa förståelse i processens betydelse kan kampsportare motiveras till att arbeta med sina personliga egenskaper, situationsspecifika egenskaper och förstå vikten av

förberedelser (fysisk och psykisk träning). Detta gynnar till synes idrottspsykologiska rådgivare som får argument till varför det är viktigt att jobba med psykologiska processer.

Vidare kan det vara viktigt för kampsportare att förstå processen i sin helhet, dels för att förstå betydelsen av komponenterna och dels vad det kan leda till (effekterna). På så vis kan de påträffade positiva spiralerna nyttjas på ett medvetet stadium och detta skulle kunna leda till en maximerad idrottsprestation. Detta kan vara början till att stärka samarbetet mellan idrottspsykologiska rådgivare och kampsportare.

Framtida forskning

Resultatet av denna studie är en substantiv teori, vilket innebär att den måste prövas inom andra områden för att möjliggöra en generell applicering. Samtidigt kan en strävan efter att skapa en generell teori bli för okänslig för applicering. Tennis, som också är en idrott med duellsituation kanske ställer helt andra krav och skapar annorlunda effekter till att påtvinga sin vilja jämfört med kampsport. Dock kan denna studie ge inspiration och idéer till fortsatt forskning inom andra sporter med duellsituationer. För utveckling och förståelse av

effekternas inverkan på påtvinga sin vilja kan med fördel traditionella hypotetiska deduktiva/

indukt iva, kvalitativa och kvantitativa studier användas. Exempelvis kan självförtroendets väg

följas genom processen att påtvinga sin vilja. Intressant är att om en individ kan övertala sig

själv att ha kontroll trots att den inte har det, ger positiva effekter på komponenterna. Vidare

kan det vara intressant att utveckla ett instrument som mäter komponenterna till att påtvinga

sin vilja. Detta skulle exempelvis kunna möjliggöra en mätning av idrottspsykologiska

interventioner. Genom att koppla formella teorier till ramverket till att påtvinga sin vilja

skulle det i framtiden kunna möjliggöra att prestationen i en duellsituation förbättras.

Referenser

Bandura, A. (1977). Self-efficacy: toward a unifying theory of behavioral change.

Psychological review, 84, 191-215.

Bishop, D., B., Karageorghis, C., I., & Loizou, G. (2007). A grounded theory of young tennis player´s use of music to manipulate emotional state. Journal of sport & exercise psychology, 29, 584-607.

Bull, S. J., Shambrook, C. J., James, W., & Brooks, E. (2005). Towards an understanding of mental toughness in elite English cricketers. Journal of applied sport psychology, 17, 209- 227.

Crawford, P. (2008, August 11). Mike Brown:”I will impose my game on him!”.Fight hype.

Hämtad 25:e Oktober, 2008. Från http://www.fighthype.com/pages/content3224.html

Crust, L. (2008). A review and conceptual re- examination of mental toughness: Implications for future researchers. Personality and individual differences, 45, 576-583.

Crust, L. (2007). Mental toughness in sport: A review. International journal of sport and exercise psychology. 5. 270-290.

Deci, E., & Ryan, R. M. (1985). Intrinsic motivation and selfdetermination in human behavior. Journal of Mind and Behavior, 1, 33-43

Devenport, T. J. (2006). Perceptions of the contribution of psychology to success in elite kickboxing. Journal of sports science and medicine, CCSSI, 99-107.

Eccles, D., W., Walsh, S., E., & Ingledew, D., K. (2002). A grounded theory of expert cognition in orienteering. Journal of sport & exercise psychology, 24, 68-88.

Crawford, P. (2008, August 11). Mike Brown:”I will impose my game on him!”Fight hype.

Hämtad 25:e Oktober 2008. Från http://www.fighthype.com/pages/content3224.html

Giacobbi, P., R., Hausenblas, H., A., & Fallon, E., A. (2003). Even more about exercise imagery: A grounded theory of exercise imagery. Journal of sport & exercise psychology, 15, 160-175.

Gould, D., Greenleaf, C., & Krane, V. (2002). Arousal – Anxiety and Sport Behavior. I T.

Horn (Red.) Advances in Sport Psychology. Champaign, IL: Human Kinetics.

Glaser, B., & Strauss, A. (1967). The discovery of grounded theory. Strategies for qualitative research. New York: Aldine de Gruyer.

Gould, D., Weiss, M.R., & Weinberg, R.S. (1981). Psychological Characteristics of Successful and Nonsuccessful Big Ten Wrestlers. Journal of sport psychology, 3, 69-81.

Gucciardi, D., F., Gordon, S., & Dimmock, J., A. (2008). Towards an understanding of mental

toughness in Australian football. Journal of applied sport psychology, 20, 261-281.

Guvå, G., & Hylander, I., (2003). Grundad teori- ett teorigenererande forskningsperspektiv.

Stockholm: Liber AB.

Hartman, J. (2001). Grundad teori – Teorigenerering på empirisk grund. Lund:

Studentlitteratur.

Jones, G., Hanton, S., & Connaughton, D. (2002). What is this thing called mental toughness?

An investigation of elite sport performers. Journal of Applied Sport Psychology, 14, 205-218.

Jones, G., Hanton, S., & Connanaughton, D. (2007). A framework of mental toughness in the world´s best performers. The Sport Psychologist, 21, 243-264.

Jones, G., & Hardy, L. (1990). Stress and performance in sport, Wiley: Chichester.

Martens, R., Burton, D., Vealey, R. S., Bump, L. A., & Smith, D. E. (1990) Development and Validation of the Competitive State Anxiety Inventory-2. I R. Martens, R. S. Vealey & D.

Burton (Red.) Competitive Anxiety in Sport. Champaign, IL: Human Kinetics.

Middleton, S., C., Marsh, H., W., Martin, A., J., Richards, G., E., & Perry, C. (2004).

Discovering mental toughness: A qualitative study of mental toughness in elite athletes. SELF research centre. University of western Sydney.

Nat G. (2007, 16:e Oktober). A test of will. HBO. Hämtat 25:e Oktober 2008. Från http://www.hbo.com/boxing/ events/ 2007/1013_diaz_diaz/columns/gottlieb_profile.html

Orlick, T., & Partington, J. (1988). Mental links to excellence, The Sport Psychologist, 2, 105-130.

Petti, W., & K Petti, K. (2003). Nordstedts lilla engelska ordbok. Trondheim: Nordstedts ordbok AB.

Strauss, A., & Corbin, J. (1998). Basics of Qualitative Research: Grounded Theory Procedures and Techniques SAGE Publications. London

Tennenbaum, G., & Eklund, R.C. (2007). Handbook of Sport Psychology 3rd ed. John Wiley

& Sons, inc. New Jersey

UFC. (2008, 2:a September). UFC 91: COUTURE vs LESNAR. Hämtad 25:e Oktober 2008.

Från http://www.ufc.com/index.cfm?fa=news.Detail&gid=14275

Weinberg, R. S., & Gould, D. (2006). Foundation of sport and exercise psychology.

Champaign, IL: Human kinetics.