• No results found

Examensarbete angående axelmonteringen på Volvo CE Components

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Examensarbete angående axelmonteringen på Volvo CE Components"

Copied!
93
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

E X A M E N S A R B E T E

JOHAN TJERNELL

MONTERINGSUPPLÄGG

Examensarbete angående axelmonteringen på Volvo CE Components

CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET Maskinteknik

Luleå tekniska universitet

Institutionen för Tillämpad fysik • Maskin- och materialteknik Avdelningen för Produktionsutveckling

2005:172 CIV • ISSN: 1402 - 1617 • ISRN: LTU - EX - - 05/172 - - SE

(2)

Förord

Det här är en rapport angående mitt examensarbete på Volvo Construction Equipment Components AB. Examensarbetet är en del av min utbildning till Civilingenjör inom Maskinteknik med avslutning produktionsteknik vid Luleå Tekniska Universitet.

Rapporten är slutrapporteringen av en undersökning av alternativa monteringsupplägg vid axelmonteringen på Volvo CE Components. Arbetet har bedrivits under tidsperioden 20020114 – 20020801.

Jag vill ta tillfället i akt och tacka alla personer som hjälpt mig med arbetet men jag vill framförallt tacka Roger Gustafsson VCE och Torbjörn Ilar LTU för ert fantastiska stöd och tålamod.

Johan Tjernell

Eskilstuna 20050418

(3)

Sammanfattning

Rapporten undersöker Volvo Construction Equipment Components axelmontering för axlar till Dumper och Hjullastare.

Arbetet har utförts med intervjuer, studiebesök på andra fabriker och en detaljerad studie av monteringsavdelningen och dess angränsande avdelningar vilka levererar artiklar till

monteringsstationerna. Undersökningen har resulterat i ett förslag där fördelarna av en stationsbaserad montering och fördelarna med en linjemontering kombinerats.

Arbetet presenteras i rapporten och i en dator animerad 3D simulering av förslaget till en ny monteringslayout.

Jag anser att Volvo CE Components och montörerna på monteringsavdelningen skulle gynnas

av monteringslayouten som redovisas i rapporten.

(4)

Abstract

This report evaluates Volvo Construction Equipment Components axel assembly for axels to Articulated Haulers and Wheelloaders.

The work has been a combination of interwiews, visiting of other factories and a detailed study of the department and surrounding departments that are delivering part to the assemblie stations.

This resulted in a proposal there the benefits from a station based assembly and the benefits from a line based assembly are combined. The work is presented in this report and in a computer animated 3D simulation of the proposal for a new assemblie layout.

My conclusion is that Volvo CE Components and the assemblie workers would benefit from

the proposed assembly layout in this report.

(5)

Innehållsförteckning

1 Inledning 1

1.1 Uppgift 1

1.2 Bakgrund 1

1.3 Syfte 1

1.4 Avgränsningar 1

1.5 Tillvägagångssätt och metod 1

2 Kravsammanställning 2

2.1 Monteringslayout 2

2.2 Arbetsmiljö 2

2.3 Kvalitetssäkring 2

2.4 Materialhantering 2

2.5 Leveransansvar 2

2.6 Informationshantering 2

2.7 Transport 2

2.8 Lastbärare 2

3 Nulägesbeskrivning 3

3.1 TMG Gjutgodsbearbetning 4

3.2 Måleriet 5

3.3 TMM Monteringen 6

4 Monteringsbeskrivning 9

4.1 Monteringsdefinition 9

4.2 Förmontering 9

4.3 Huvudmontering 10

4.4 Beskrivning av förmontering 11 4.5 Beskrivning av huvudmontering 15

5 Monteringsanalys 20

5.1 Huvudindelning 20

5.2 Tidsstudier 20

5.3 Allmän förmontering 22 5.4 Specifik förmontering 22

5.5 Huvudmonteringsanalys 23

5.6 Slutmonteringsanalys 25

5.7 Sammanställning av monteringsanalys 26

6 Arbetsmiljö 28

6.1 Momentdragning 28

6.2 Stress 28

6.3 Lyft 29

6.4 Allergier 29

6.5 Sjukdom / Besvär 30

6.6 Trucktrafik 30

6.7 Rehabilitering 30

6.8 Trivsel 31

7 Undersökning 32

7.1 Problemområden 32

(6)

8 Teori 34

8.1 Regler 34

8.2 Metodval 34

8.3 Helhetssyn 35

8.4 Projektplaneringsproblematik 35

8.5 Mätmetoder 36

9 Lösningsförslag 37

9.1 Layout 37

9.2 Gjutgodsbearbetningen TMG:s tvättar 38

9.3 Huvudmonteringen 39

9.4 Slutmonteringen 48

9.5 Truckgränssnitt 52

10 Analys och diskussion om layoutförslaget 53

10.1 Yta för monteringslayout 53

10.2 Rationellare transporter 53 10.3 Ökad utnyttjandegrad av utrustning 53

10.4 Kvalitetssäkring 53

10.5 Produkter 53

10.6 Lastbärare 53

10.7 Effektivare montering 54 10.8 Kaotisk monteringsordning 54

10.9 Bristsituation 54

10.10 Skiftgång 54

10.11 Teknisk renhet 54

10.12 Momentdragning 54

10.13 Lyft 55

10.14 Allergier och sjukdomar 55

10.15 Rehabilitering 55

10.16 Trucktrafik 55

10.17 Trivsel 55

10.18 Arbetsbelastning 55

10.19 Renlighet 55

11 Kostnadssammanställning 56

11.1 Kostnad för ett delautomatiserat system 56 11.2 Kostnad för ett helautomatiserat system 56

12 Slutsats och diskussion 57

13 Kontaktpersoner / Referenslista 58

13.1 Kontaktpersoner 58

13.2 Rapporter 59

13.3 Böcker 59

13.4 Företag 59

13.5 Studiebesök 59

BILAGOR

Scania Falun 1

Volvo Köping 5

ArvinMeritor Lindesberg 13

Volvo Skövde 19

Undersökningsformulär 22 Sammanställning av kommentarer 26 Sammanställning av resultat 27

(7)

1 Inledning

Rapporten är slutrapporteringen av en undersökning av alternativa monteringsupplägg vid axelmonteringen på Volvo CE avd. TMM. Arbetet har bedrivits under tidsperioden 20020114 – 20020823.

1.1 Uppgift

Grunduppgiften för arbetet har varit att undersöka lämpliga alternativ för monteringsupplägg vid axelmonteringen på Volvo CE avd. TMM för att öka produktiviteten och förbättra arbetsmiljön på avdelningen.

1.2 Bakgrund

I dagens monteringsupplägg monteras axlarna på stationer där montören utför alla ingående moment vilket medför att varje station innehar en komplett uppsättning av verktyg och fixturer. Eftersom liknande montering utförs på olika platser minskar flödet vid de enskilda stationerna. Det resulterar i ett ineffektivt utnyttjande av utrustning och utrymme samt medför en stor mängd transporter.

1.3 Syfte

Arbetsplatserna vid axelmontering av dumper och hjullastaraxlar är utspridda vilket hindrar utnyttjandet av synergieffekter mellan avdelningar med gemensamma monteringsmoment.

Därmed kan fabrikens kapacitet och arbetsmiljö förbättras genom en förändring av monteringsupplägget.

1.4 Avgränsningar

Efter diskussion med TMM:s personal om deras önskemål med projektet framkom följande avgränsningar:

• Ej ingående undersökning av monterade axlar.

• Ej precisa prissammanställningar.

• Ej lösningar på detaljnivå.

1.5 Tillvägagångssätt och metod

Tillvägagångssättet vid framtagandet av rapporten var en kombination av intervjuer, en enkät undersökning och studier av utförda rapporter på företaget med anknytning till monteringen.

När en helhetssyn på gruppens materialhantering och samverkande system erhållits

genomfördes studiebesök på Volvo i Köping och Skövde, Scania i Falun samt Arvin Meritor i Lindesberg för att erhålla uppslag till arbetet. Uppslag erhölls även genom att besöka en föreläsning av Eli Goldratt på PLAN-konferensen på Älvsjömässan. Besöken resulterade i ett antal förslag på en ny monteringslayout vilka diskuterades med berörd personal varvid det förslag vilket redovisas i rapporten framkom. Efter fastställning av förslagslayouten kontaktades ett flertal företag för att erhålla ritningar och offerter. Företagens ritningar användes därefter för att skapa en måttriktig visualisering av layouten i

simuleringsprogrammet QUEST. Rapportskrivandet har bedrivits löpande genom kontinuerlig dokumentation under arbetet vilket underlättat sammanställningen av den slutgiltiga

rapporten.

(8)

2 Kravsammanställning

TMM har önskemål och krav på ett nytt monteringsupplägg vilka bör uppfyllas. Önskemålen kan delas upp i kategorierna montering, materialhantering, information samt transport.

2.1 Monteringslayout

Extern layout får ej ändras. Det innebär att ytor reserverade för omgivande verksamhet som Volvo Parts, transmissionsmontering, truckgångar samt gångstråk ej får nyttjas.

Layoutförslaget bör även uppta en så liten yta som möjligt för att friställa ytor för annan verksamhet.

2.2 Arbetsmiljö

Monteringsupplägget ska vara utformat så att det ger en god arbetsmiljö med ergonomiskt uppbyggda arbetsstationer.

2.3 Kvalitetssäkring

Monteringen ska kunna ske med en fullgod kvalitetssäkring vilket medför att artiklarna levereras korrekt monterade med verifiering av monteringsmomenten.

2.4 Materialhantering

Ett materialhanteringssystem ska hantera dagens och morgondagens produkter. Det innebär att systemet bör anpassas för en framtida användning redan under uppbyggnaden av systemet.

2.5 Leveransansvar

Vid uppbyggnad av ett nytt materialhanteringssystem ska endast en leverantör ha totalansvar för uppbyggnad och service av systemet. Leverantören får använda andra leverantörers system, dock har huvudleverantören totalansvar för de produkterna.

2.6 Informationshantering

Informationsutbytet på avdelningen sker mellan levererande avdelningar, externa leverantörer och måleriet vilket är mottagare av färdiga detaljer. Således måste hanterings och

monteringssystemet också vara kompatibla med dagens digitala gränssnitt. Det har efter diskussion med måleriet och TMG framkommit att systemen ska vara kompatibla med fabrikens och Måleriets materialhanteringssystem

2.7 Transport

Transporterna vid avdelningen utförs enbart med truck vilket måste beaktas vid ett

layoutförslag så att truckvägar och gångtrafik planeras in initialt. Trucktrafiken bör begränsas för att minimera kostnader samt öka säkerheten vid avdelningen.

2.8 Lastbärare

De flesta transporter av axlar sker med lastbärare vilket medför onödig hantering och

platsutnyttjande. Således bör användandet av lastbärare minimeras.

(9)

3 Nulägesbeskrivning

För att bekräfta att den ingående informationen till rapporten är korrekt har en

nulägesbeskrivning sammanställts. Beskrivningen är även tänkt som en generell introduktion till fabriken för eventuella leverantörer samt en grundläggande introduktion till monteringen.

Beskrivningen visar ingående relationer mellan de samverkande avdelningarna samt huvudflödet av material inom fabriken.

De samverkande systemen kan grupperas efter funktion utifrån färdig produkt.

Den färdiga produkten levereras från måleriet till lastkaj. Färdigmonterade detaljer levereras till måleriet från monteringen vilken i sin tur får material från tre avdelningar.

Gjutgodsartiklar levereras från TMG ( Gjutgodsavdelningen ), axlar och kugghjul levereras från avdelning TMA ( Bearbetningsavdelning ) och köpartiklar levereras av TML

( Logistikavdelning ) vilka även tillhandahåller truckar för interna och externa transporter. I arbetet har avdelningarna TML och TMA betraktas som leverantörer av gods och beskrivs inte i rapporten. Avdelningarna TMG och måleriet beskrivs generellt i de följande kapitlen.

Därefter beskrivs monteringsförfarandet grundläggande med arbetsförfarande och layout.

TMG TMM

TML LOGISTIK TMMK MÅLERI TMA AXLAR &

(10)

3.1 TMG Gjutgodsbearbetning

TMG, gjutgodsbearbetningen vid Volvo CE bearbetar alla gjutgodsartiklar till monteringen.

Det huvudsakliga flödet ur avdelningen passerar tre stycken tvättmaskiner på avdelningen. De största produkterna är kåpor till axlar, transmissionshus samt delade axelkåpor.

( För utförligare beskrivning av TMG se Hanteringssystem )

3.1.1 Tvätt 1153

Tvätt 1153 tvättar allt färdigbearbetat gods från Hüller Hille, Burkhardt Weber gruppen samt legotillverkat material. Normalt tvättas ca 64 pallar/dygn varav 18 st från Hüller Hille

gruppen, 40 pallar från Burkhardt Weber gruppen samt 6 st från externa tillverkare. Materialet lämnas vid utrymmet utanför tvätten eller hämtas vid maskingrupperna av operatör och tvättas i godtycklig ordning förutom bristmarkerade pallar. Tiden för hantering och tvätt för en artikel i tvätten är ca en timme och därefter packas de färdigtvättade detaljerna i ursprungspall med ett skyddande lager av papper.

Pallar med färdigtvättat material transporteras av operatör eller truck till mellanlager innan montering.

3.1.2 Tvätt 1116

Tvätt 1116 tvättar ca 100 pallar/dygn med mindre artiklar samt nav och navhållare till axlar.

Artiklarna som tvättas bearbetas i ett flertal interna maskingrupper samt på lego. Materialet lämnas av truck på tvättens rullbana utanför tvätten eller hämtas vid maskingrupperna av operatör. Därefter tvättas materialet i godtycklig ordning förutom bristmarkerade pallar vilka får förtur. Tiden för hantering och tvätt för en artikel i tvätten är ca 50 minuter och därefter packas de färdigtvättade detaljerna i ursprungspall med ett skyddande lager av papper och ställs upp på tvättens rullbana. Pallar med färdigtvättat material transporteras av operatör eller truck till mellanlager innan montering.

3.1.3 Axelkåpor

Axelkåporna bearbetas i Fritz Werner gruppen och tvättas i gruppens tvättmaskin. Därefter staplas de modellvis, antingen bandas de fyra och fyra på pall och transporteras till MTH- lagret. Alternativt placeras de på pall eller i internemballage och lagras i väntan på transport till montering.

MTH LAGER MTH INFACKNING TVÄTT 1153 TVÄTT 1116

TVÄTT AXELKÅPOR FÄRDIGA KÅPOR TVÄTTADE DETALJER

(11)

3.2 Måleriet

Måleriet vid Volvo CE är uppbyggt kring ett monorailsystem från JOKAN-systems, måleriet målar axlar, transmissioner samt ramar till hjullastare.

3.2.1 Hantering av inmaterial

Artiklarna transporteras in till uppställningsplats i måleriet av truck på separata lastbärare.

Artiklarna transporteras därefter med interntruck till upphängningsstation i den ordning de ska levereras från fabriken. Artikeln hängs upp på conveyorvagn och registreras i systemet med streckkodsläsare.

3.2.2 Målningsförfarande

Artikeln passerar igenom en tvätt där artikeln tvättas ren från olja och smuts i fem steg.

Därefter passerar den en robotcell som blåser bort vattenansamlingar ur håligheter på artikeln och därefter torkas den i en ugn. Detaljen maskeras manuellt i en maskeringsstation och transporteras in i en dubbel målningscell där två robotar målar var sin sida av axeln med grundfärg. Efter målning transporteras artikeln in i en ugn som härdar grundfärgen. Därefter leds detaljen tillbaks till samma målningsceller för målning av täckfärg. Torkningen av täckfärgen sker i en separat ugn. Ramarna målas manuellt i en separat sprutbox men använder samma tvätt som axlar och transmissioner. Ramarnas härdning av både grundfärg och

täckfärg sker dock i samma ugn som axlar och transmissioner vilket medför köproblem.

3.2.3 Uttransport

När artiklarna är härdade och har svalnat, tas de ner i två separata nedtagningsstationer.

Internt gods tas ned i en station och transporteras med truck ut i fabriken. Detaljer för

utleverans tas ned i en nedtagningsstation. Transmissioner kontrolleras för vatteninträngning och därefter rostskyddas och bättringsmålas artiklarna vid behov, förpackas och hämtas av truck för avlämning till lastbil.

3.2.4 Vatteninträngning

Under tvättning bildas ett undertryck i artikeln p.g.a. temperaturskillnad mellan artikel och tvättvätska vilket ibland medför att vatten tränger in i artikeln. Problemet uppstår inte vid tvättning av axlar, däremot vid tvätt av transmissioner. Transmissionerna tätas med plastfilm vilken provtrycks före tvättning för att säkerställa att de är täta, dock kan läckage ändå uppkomma. Således sker en kontroll av alla transmissioner vid nedtagning från conveyor genom att oljepluggen avlägsnas och oljan kontrolleras visuellt så att den ej innehåller vatten.

Vid läckage transporteras transmissionen tillbaks till provrigg för oljesköljning.

3.2.5 Taktning

Man eftersträvar att leverera artiklarna efter kundorder. Eftersom ordrarna ligger maskinvis

målar man t.ex. två axlar och en transmission till en hjullastare. Axlar packas en per vagn och

transmissioner monteras två per vagn. Således kör man två axlar, två transmissioner och två

axlar vilket ger två kompletta satser till hjullastare.

(12)

3.3 TMM Monteringen

För att bekräfta att den ingående informationen till rapporten är korrekt har en

nulägesbeskrivning av axelmonteringen sammanställts. Beskrivningen är även tänkt som en introduktion till systemet för en eventuell framtida leverantör. Beskrivningen visar ingående relationer mellan de samverkande systemen. Samt flödet av material från att det inkommer till monteringsstationen till det levereras till måleriet. Transmissionsmonteringen är ej behandlad i rapporten.

Material till gruppen levereras av extern samt intern truck. De ungefärliga monteringsvolymer som anges i texten är angivna av Roger Gustafsson, TMM och därefter är antalet montörer angivna av respektive arbetsledare för monteringsavsnitten.

AH 25,30,35 & 40 TRANSMISSION

AWB 15

AWB 30 AWB 40 & 50

AWB 10

(13)

3.3.1 Transmissionsmontering

Transmissionsmonteringen är inte behandlad i rapporten men allmänt kan nämnas att vid transmissionsmonteringen monteras och testas transmission HT 90, HTE 2XX och 3XX vilket är transmissioner i samtliga av Volvos hjullastarmodeller förutom L50 och L330. Även

dropbox till dumper monteras och testas på avdelningen.

3.3.2 Dumperaxel montering

Vid monteringen för dumperaxlar monteras axlar till dumper A 25, 30, 35 och 40 vilket är Volvos samtliga dumpermodeller. Monteringsförfarandet är i grova drag identiskt förutom för AH 40 som är utrustad med våt broms. Våt broms finns även som tillägg för A 35. Gruppen monterar även växlar till alla mellanaxlar. Till fram och bak axlar köps växeln färdigmonterad från Arvin Meritor i Lindesberg. Vid avdelningen monteras ca 6500 st axlar per år. Antalet montörer varierar över året men med en monteringstakt motsvarande årsbehovet för gruppen arbetar följande antal vid grupperna.

3.3.3 Hjullastaraxel montering AWB 10/15

Hjulastaraxel AWB 10 till hjullastare L50 och axelmodell AWB 15 till hjullastare L70 monteras i två separata grupper med liknande montering. Det som skiljer AWB 10 och 15 från resterande axelsortiment är att de har en delad axelkåpa och inbyggd växel. Vid

avdelningen monteras ca 4400 st axlar per år. Antalet montörer varierar över året men med en monteringstakt motsvarande årsbehovet för gruppen arbetar följande antal vid grupperna.

V a r Å rs v o ly m M o n tö re r A 2 5 c a 2 1 0 0 5 A 3 0 c a 1 2 0 0 3 A 3 5 c a 1 8 0 0 4 A 4 0 c a 1 4 0 0 4 Växel

AH 40 AH 30

AH 35 AH 25

Växel

Nav Planetväxel Montering

Växel

Nav Planetväxel Montering

Var Årsvolym Montörer

AWB 10 ca 1400 2.5

AWB 15 ca 3000 5

(14)

3.3.4 Hjullastaraxel montering AWB 30

Hjulastaraxlar till AWB 30 till lastarmodell L90 och L120 monteras i en grupp där den totala axeln monteras med ett luftkuddesystem. Vid avdelningen monteras ca 3000 st axlar per år.

Antalet montörer varierar över året men med en monteringstakt motsvarande årsbehovet för gruppen arbetar 6 montörer i gruppen.

3.3.5 Hjullastaraxel montering AWB 40 och 50

Hjulastaraxlar AWB 40 till L150 och lastare L180 samt AWB 41 och 50 till lastare L220 monteras i en grupp där den totala axeln monteras i stationsform. Linjen genom gruppen avgränsar AWB 40 från AWB 50. Vid avdelningen monteras ca 4500 st axlar per år. Antalet montörer varierar över året men med en monteringstakt motsvarande årsbehovet för gruppen arbetar följande antal vid grupperna.

3.3.6 Intern truck

Alla monteringsavdelningar har tillgång till interntruck vilken utför transporter inom grupperna. Transporterna varierar men består huvudsakligen av att flytta förmonterade detaljer till huvudmonteringsplats i gruppen, byte av pallar, transport till måleriet, transport till testning, byte av skräpcontainer och interntransport av axelkåpor från lager. Truckarna utför även extratransporter som att hämta bristmaterial och lämna kassationer. Det finns totalt fyra truckar på monteringen vilka är bundna till ett avsnitt men samarbete sker vid ojämn belastning. Transmissions, dumperaxel och hjulastaraxel monteringen har tillgång till en intern truck var. Hjulastaraxel och dumper har även en extra truck som de delar på.

Var Årsvolym Montörer

AWB 40 ca 3500 9

AWB 50 ca 1000 3.5 Växel

Nav Planetväxel Montering

AWB 40

AWB 50

Växel

Nav Planetväxel Montering

Var Årsvolym Montörer

AWB 30 ca 3000 6

(15)

4 Monteringsbeskrivning

För att bekräfta att den ingående informationen till rapporten är korrekt har en

monteringsbeskrivning sammanställts. Beskrivningen är även tänkt som en grundläggande introduktion till monteringen för eventuella leverantörer. Monteringsstationerna beskrivs övergripande utifrån montering och produkt med indelning i förmontering och

huvudmontering vilka definieras nedan. Monteringsförfarande och bilder har sammanställts och verifierats av montörerna i respektive gruppavsnitt. Beskrivningarna ska ses som en introduktion till förfarandet och för detaljerade beskrivningar rekommenderas de

verkstadshandböcker vilka berör de olika axeltyperna.

4.1 Monteringsdefinition

4.1.1 Förmontering definition

Enligt rapportens definition innebär att all monteringen som ej utförs på hel kåpa med monterad centrumväxel är förmontering.

4.1.2 Huvudmonterings definition

Huvudmontering vid axelmonteringen innebär enligt rapportens definition montering utförd på hel axelkåpa. Det innebär att montering av detaljer på delad axelkåpa ej klassas som huvudmontering innan de två kåpdelarna och

centrumväxel är monterade till en enhet.

4.2 Förmontering

Förmontering till axlar utförs i gruppen av gruppens montörer. När sedan montörerna utför huvudmonteringen är de beroende av att de förmonterade detaljerna är färdigmonterade när de ska monteras på axeln det medför att man eftersträvar att förmontera innan huvudmonteringen påbörjas alternativt att förmonteringen sker parallellt med huvudmonteringen med en liten mellanbuffert.

Detaljerna vilka förmonteras är centrumväxel, nav, planethållare, diffgafflar, diffsvamp samt

kuggringshållare. Förfaranden vilka är snarlika för flera grupper beskrivs generellt utifrån en

grupp.

(16)

4.3 Huvudmontering

Huvudmonteringen av axlar sker internt inom alla grupper av dess montörer och förfaranden, vilka är snarlika för flera grupper beskrivs generellt. Huvudmontering av axlar sker grovt i två varianter av hjullastaraxlar och två varianter av dumperaxlar. Axeltyperna beskrivs nedan och förfarandet beskriv på följande sidor.

4.3.1 Dumperaxlar

Vid monteringen monteras dumperaxlar till dumper A25, 30, 35 och 40 vilket är axelmodeller till hela Volvos dumpersortiment. Dumperaxlarna är uppbyggda kring en hel kåpa i olika storlekar för de olika modellerna med separatmonterad centrumväxel. Däremot skiljer sig dumperaxlarna åt genom att de monteras med två varianter av bromsar, antingen våt eller torr broms vilka beskrivs nedan.

4.3.1.1 Dumperaxel med torr broms

Torr broms innebär att axeln monteras med bromsskivor och bromsok. Beroende på dumpermodell monteras ett eller två bromsok per bromsskiva.

4.3.1.2 Dumperaxel med våt broms

Våt broms innebär att bromslamellerna sitter inkapslade i ett oljefyllt hölje vilket medför att bromslivslängden förlängs avsevärt. Bromsen köps komplett från Volvo CE i Korea och standardmonteras på axeltyp A40. Våt broms erbjuds även som tillbehör till axel A35.

4.3.2 Hjullastaraxel

Vid monteringen monteras hjullastaraxlar till samtliga hjullastarmodeller förutom L330 vilken är Volvos största hjullastare. Beteckningarna på axlarna som monteras är AWB 10, 15, 20, 25 30, 40 och 50 och de bromsas med en våt broms vilken är inbyggd i deras nav. Dock skiljer sig modellerna förutom deras storlek åt genom att de antingen har en hel eller delad axelkåpa. Varianterna beskrivs nedan.

4.3.2.1 Hjullastaraxel med hel kåpa

Axelmodell AWB 30, 40 och 50 har hel axelkåpa med separatmonterad centrumväxel vilken monteras på samma sätt som på dumperaxlarna därefter monteras naven på samma sätt som på den delade axelkåpan.

4.3.2.2 Hjullastaraxel med delad kåpa

Axelmodell AWB 10, 15, 20 och 25 monteras i delad axelkåpa. Vilket innebär att

centrumväxeln monteras in i kåpdelarna istället för att monteras i ett separat hus vilket

bultas fast i kåpan.

(17)

4.4 Beskrivning av förmontering

4.4.1 Centrumväxel hel kåpa Förmontering av centrumväxel sker avskilt från axelmonteringen i två steg. Först förmonteras de ingående komponenterna i centrumväxeln, därefter monteras de in i

centrumväxelhuset av montör.

Förfarandet är i grova drag identiskt för all centrumväxelmontering till axlar med helkåpa för axeltyperna AH 25, 30, 35 och 40 samt AWB 30, 40 och 50. Montören hämtar material till differentialväxeln med travers (se FM1). Sedan monteras differentialkorset med drev och tryckbrickor i kronhjulet och placeras i en pressfixtur (se FM2).

Differentialhushalvan monteras och bultas fast med dubbelspindlig momentdragare (se FM3).

Montören pressar in lager i

fördelningsväxellådan (se FM4) och pressar lager på mellanaxel och stickaxel. Därefter flyttas de färdigmonterade detaljerna till ett transportbord (se FM5) vilket rullas till slutmonteringsfixturen för centrumväxelhuset där alla ingående komponenter monteras.

Först monteras fördelningsväxeln i centrumväxelhuset (se FM6) och bultas fast med gummikutsar.

Därefter monteras differentialen i med lager och lageröverfall.

Differentialens läge mot pinjongen justeras därefter med två stora justermuttrar så att lagerglappet hamnar inom toleranserna (se FM7). Därefter kontrolleras att växelns märkbild på kuggingreppet är godkänd. Växeln provkörs i fixturen för kontroll av missljud och ställs i ett internemballage (se FM8) för transport med truck till

axelmonteringen.

FM1. Hämta material FM2. Differentalkors

FM3. Momentdragning FM4. Fördelningsväxellåda

FM5. Transportbord FM6. Centrumväxelhus

FM7. Momentdragning FM8. Fördelningsväxellåda

(18)

4.4.2 Centrumväxel delad kåpa Förmontering av centrumväxel till delad axelkåpa sker avskilt från axelmonteringen. Det som skiljer centrumväxel i hel kåpa från delad är att växeln i den delade axelkåpan monteras direkt i kåpan istället för i ett separat hus.

Monteringsförfarandet av växeln är i grova drag identiskt för

axeltyperna AWB 10, 15, 20 och 25. Montören monterar

differentialkorset med drev och brickor i differentialhuset (se FM9).

Därefter pressas differentialväxelns stödlager (se FM10). Växelhuset placeras i kronhjulet (se FM11) och de bultas ihop med dubbelspindlig momentdragare (se FM12).

4.4.3 Växel montering i kåpa Monteringen av differentalväxeln i kåpdelarna föregås av att

kåpdelarna förshimsas. Växeln monteras in i axeln och dras runt för kontroll av rullmotstånd. Är

motståndet felaktigt ändras shimsningen och testet upprepas.

När grundshimsningen är inom toleranserna monteras

differentalspärrsmekanism och pinjong (se FM13 och 14) i kåpdelarna. Differentalväxeln placeras i den undre kåpdelen (se FM14) och spänns fast. Därefter kontrolleras kuggflankspelet mot pinjong (se FM15). Är det uppmätta värdet ej inom toleranserna flyttas shims mellan den undre och den övre kåpdelen varvid

centrumväxelns läge mot pinjongen ändras men ej grundinspänningen av växeln. Därefter monteras den övre och undre kåpdelen ihop (se FM16) varvid den påbörjar samma monteringsförfarande som en hjulastaraxel med hel axelkåpa och monterad centrumväxel.

FM9. Differentalväxel FM10. Lagermontering

FM11. Kronhjulsmontering FM12. Momentdragning

FM13. Övre kåpdel med diffspärr FM14. Undre kåpdel

FM15. Kontroll av kuggflankspel FM16. Montering av övre kåpdel

(19)

4.4.4 Navreduktion

På hjullastaraxlarna är planetväxel och nav sammanbyggda i en enhet.

Förmonteringen sker av axelmontör och förfarandet är i grova drag identiskt för alla axeltyper till AWB 10, 15, 20, 25, 30, 40 och 50.

Kugghjul med färdigmonterade nålar (se förmontering kugghjulsrullning) pressas på planethållaren (se FM17).

Navhållaren pressas ner över en fixtur med förmonterad kuggring och lagerbana (se FM18).

Planethållaren placeras i en

pressfixtur (se FM19) och därefter monteras navhållaren och hjulnav (se FM20). Navet pressas ihop och shimsmåttet mäts upp. Därefter shimsas navet och dras ihop med momentdragare.

4.4.5 Planethållare

Förmontering av planethållare utförs endast till dumperaxlar.

Förmonteringen sker av axelmontör och förfarandet är i grova drag identiskt för alla axeltyper AH 25, 30, 35 och 40. Kugghjul med färdigmonterade nålar

(se förmontering kugghjulsrullning) placeras med mellanläggsbrickor i planethållarhuset (se FM21).

Centrumtappen för varje kugghjul monteras och säkras med en fastskruvad platta (se FM22).

4.4.6 Förmontering av dumpernav Naven till dumper med torr broms pressas i en separat station. Först pressas lagerbanor och hjulbultar i navet (se F23) vilket sker i samma press men med ett annat verktyg.

Därefter skjuts navet genom pressen till en rullbana där en bromsskiva dras fast med elektrisk dragare (se F24).

FM23. Pressning av nav till dumper FM24. Mont. Bromsskiva dumper FM21. Planetväxel FM22. Säkring av lagerstång FM19. Planethållare FM20. Montering av tallrik

FM17. Pressning planetkugghjul FM18. Pressning av kuggring

(20)

4.4.7 Förmontering av diffmek.

Differentalspärrsmekanismen i axeln förmonteras separat i två delar vilket i grova drag är identiskt för alla axeltyper. Skiftgaffeln monteras ihop med klackar och tryckstång (se FM25). Membranhylsan till gaffeln monteras antingen för hand eller i en fixtur (se FM26) där den dras ihop.

4.4.8 Förmontering av bromsbult För att förenkla monteringen av bromsoksfästet på axeln placeras bultarna i fästet i förväg (se FM27).

4.4.9 Kugghjulsrullning

Kugghjulen till alla axelmodeller är lagrade med nållager. Lagren monteras in i kugghjulen i tre varianter, färdiga nållager, nållager färdigpackade i papprör samt manuellt rullade. Färdiga lager monteras direkt i kugghjulet (se FM28), nålar i papprullar trycks färdigplacerade ner i kugghjulen av montör (se FM29) och manuell rullning (se FM30) sker med en hjälpfixtur där montören placerar lösa nålar i en anpassad krage på kugghjulet. Därefter rullas kugghjulet runt varmed nålarna lägger sig på plats i ett lager av fett.

Då kugghjulen innehåller fler än ett lager av nålar läggs brickor mellan lagren och förfarandet upprepas.

4.4.10 Förmont. av bromsfjäder Bromsskivorna i hjullastarnav förmonteras med fjädrar vilka slås in med ett dorn (se FM31).

4.4.11 Förmontering av kuggring Kuggringshållaren till dumper monteras genom att ringdrevshållare och ringdrev monteras ihop med en låsring. Därefter monteras ett lager vilket förvärmts på en induktionsugn (se FM32).

FM26. Mont. av membranhylsa FM25. Mont. diffgaffel

FM29. Nålrör FM30. Kugghjulsrullning

FM31. Mont. av bromsskivefjäder FM32. Mont. av kuggringshållare FM28. Färdigt nållager

FM27. Bult till bromsfäste

(21)

4.5 Beskrivning av huvudmontering

4.5.1 Montering av växel i helkåpa Förfarandet vid montering av

centrumväxel i hel kåpa är snarlikt för alla dumperaxlar och

hjullastaraxlar med hel kåpa (AWB 30, 40 och 50). Således beskrivs förfarandet generellt för de axeltyperna.

Kåporna levereras av truck från TMG (gjutgodsavdelningen) till monteringstationen på pall eller stålracks (se HM1). Montören lyfter upp axeln i lyfttappar vilka placeras i hålbilden i änden på kåpan.

Förfarandet medför att axelns egenvikt lägger den i rätt läge för fixturen. Axelkåpan spänns fast i fixturen (se HM2). Därefter monteras skiftgaffel (se HM3) och membranhylsa (se HM4) till differentialspärren i kåpan.

Membranhylsan styrs upp i kåpan av en monteringsfixtur vilken är

monterad tills axeln är färdigbyggd.

Därefter ersätts den av ett lock och slanganslutning. I vissa

axelmodeller monteras även plåtar och rör i kåpan för att styra oljan i axeln (se HM5). Ytan mellan centrumväxeln och kåpan bestryks med loctite 510 med spruta eller roller (se HM6) i ett tunt lager.

Därefter monteras diffspärrhylsan på centrumväxeln. Växeln lyfts därefter på plats med travers (se HM4) och dras fast med pneumatisk dragare (se HM8).

På mellanaxlar för dumper monteras även en extra axel vilken leder kraften genom kåpan till bakaxeln.

Därefter roteras axeln på alla dumpermodeller 90 grader för att möjliggöra fortsatt montering.

HM1. Kåpa till grupp HM2. Kåpa till fixtur

HM3. Montering av skifftgaffel HM4. Montering av membranhylsa

HM5. Montering av plåtdetaljer

HM8 Dragning av växel HM6. Applicering av loctite

HM7 Montering av växel

(22)

4.5.2 Montering av torr broms Förfarandet vid montering av nav, bromskivor och bromsok för dumpermodell A25, 30 och 35 med torr broms är snarlikt, således beskrivs förfarandet generellt för de axeltyperna.

Montören monterar spindeln och tillhörande packning på axeln med hjälp av en styrpinne (se HM9).

Därefter lyfts bromsoksfästet på plats med förmonterade bultar.

Bultarna gängas i med en

snabbgående pneumatisk dragare och dras till rätt moment med elektrisk dragare (se HM10).

Därefter lyfts slitring och inre lagret på spindeln (se HM11). Hjulnavet med förmonterad bromsskiva lyfts på spindeln med travers (se HM12).

Därefter monteras kuggringshållaren på spindelns splines.

Kuggringshållaren fästs på spindeln med navmuttern. Navmuttern dras och därefter rullas navet några varv för att lagren mellan spindel och nav ska gå till sig. Förfarandet upprepas till rätt åtdragningsmoment uppnås (se HM14). Muttern säkras med låsbricka och låsring. Bromsoken monteras på bromsoksfästet (se HM15) och bultarna gängas in med pneumatisk dragare. Därefter momentdras de med en

momentnyckel med långt skaft för att erhålla rätt moment (se HM16).

Förfarandet med den manuella momentnyckeln ska lösas med en specialdragare vilken är under framtagning.

De resterande monteringsmomenten på axeln är gemensamma för alla dumperaxlar.

HM9. Spindel HM10. Dragning av bromsfäste

HM11. Slitring HM12. Montering av nav

HM14. Dragning av navmutter

HM15. Montering av bromsok HM13. Montering kuggringshållare

HM16. Momentdragning bromsok

(23)

4.5.3 Montering av våt broms Förfarandet vid montering av våt broms för dumpermodell A40 och A35 med våt broms är snarlikt, således beskrivs förfarandet generellt för båda axelmodellerna.

Montören monterar en tätning på spindeln och lyfter på spindeln på axeln med hjälp av en styrpinne (se HM9 föregående sida). Sedan lyfts bromsen på plats på spindeln med hjälp av samma styrpinne (se HM17). Bultarna vilka fäster broms och spindel vid kåpan placeras och momentdras med elektrisk dragare (se HM18). Slitring och inre lagret trycks in på spindeln med ett dorn (se HM19). Därefter rengörs glidringarna vilka skiljer axelns smörjolja från bromsens

kyloljesystem och trycks på plats med hjälp av en plastfixtur (se HM20 och 21). Därefter placeras navet med förmonterade hjulbultar på spindeln (se HM22). Kuggringen förs på spindelns splines med hjälp av en specialvagn (se HM23).

Slutligen dras kuggringshållaren fast på spindeln av navmuttern.

Navmuttern dras och därefter rullas navet några varv för att lagren mellan spindel och nav ska lägga sig rätt. Förfarandet upprepas till rätt åtdragningsmoment uppnås (se HM24). Muttern säkras med

låsbricka och låsring. Bromsen fylls därefter med tryckluft för att

kontrollera att glidringarna håller tätt.

De resterande monteringsmomenten på axeln är gemensamma för alla dumperaxlar.

HM17. Montering av våt broms HM18. Dragning av våt broms

HM19. Montering av slitring HM20. Montering av inre glidring

HM21. Montering av yttre glidring HM22. Nav montering

HM23. Kuggringsmontering HM24. Dragning av navmutter

(24)

4.5.4 Slutmontering av dumperaxel Förfarandet vid montering av

stickaxel, planethållare och oljefyllning är snarlikt för alla dumperaxlar, således beskrivs förfarandet generellt för alla modellerna.

Montören skjuter in stickaxeln och monterar solhjulet med en spårring (se HM25). Planeten styrs in i navet med travers (se HM26). Planeten dras sedan fast med pneumatisk dragare (se HM27).

Diffmekanismen kontrolleras, låses samt förses med tätning och lock (se HM28). De gängade hål vilka ej används innan slutmontering av axeln på maskin maskeras med plastpluggar för att skyddas vid målningen. Axeln fylls med olja med hjälp av en volymmätare vilken ställs in på korrekt volym (se

HM30). Således kan axeln fyllas med olja parallellt med att montören utför dokumenteringsarbete.

Därefter lyfts axeln från fixturen till internracks

(se HM31). Truck hämtar rackset (se HM32) och kör det till måleriet.

Dumperaxel A40 körs dock till en provningsstation där axeln körs obelastad för att se att glidringarna håller tätt under oljetryck. Vid läckage körs axeln tillbaks till monteringsstationen och rivs vid tillfälle. Rivningen är tidskrävande eftersom den utförs på en oljefylld axel.

HM25. Stickaxel och solhjul

HM27. Momentdragning planet HM28. Differentalmekanism

HM29. Maskering HM30. Oljefyllning HM26. Planet montering

HM31. Axel till internracks HM32. Hämtning av truck

(25)

HM33. Montering av bromskolv HM34. Axel och bromslamell

HM35. Differental inställning HM36. Bromsplatta

HM37. Slutmontering HM38. Slutmontering

HM39. Montering pendelaxel HM40. Navbrygga

4.5.5 Slutmontering hjullastaraxel Förfarandet vid montering av

stickaxel, bromsskiva, nav och oljefyllning är snarlikt för alla hjullastaraxlar, således beskrivs förfarandet generellt.

Bromsskivan med förmonterade fjädrar trycks in manuellt i sitt spår i axelkåpan (se HM33). Därefter placeras stickaxeln i kåpan och förses med solhjul och bromsskiva

(se HM34). Differentialen ställs in för att erhålla rätt frigång vid urkoppling (se HM35). Navet lyfts från

förmonteringens rullbana och förses med bromsplatta (se HM36).

Bromsplattan styrs upp i navhållaren med sprintar vilka tar upp

bromsmomentet vid bromsning.

Navet placeras på kåpan med travers (se HM37). Förfarandet är krångligt då solhjulet ska passas in i planeten.

Därefter dras navet fast med pneumatisk dragare. För att erhålla korrekt bromsinställning sätts bromsarna under tryck och en ställskruv dras mot bromsskivan.

Därefter lossas bulten ett specifikt gradantal för axeltypen för att erhålla rätt frigång på bromsen (se HM38).

Bromsarnas läckage och funktion kontrolleras. Framaxel och bakaxel skiljer sig åt genom att bakaxeln är försedd med en pendelaxel vilken pressas in i axelkåpan (se HM39).

Bakaxeln på axelmodell AWB 30, 40

och 50 är försedda med navbryggor

vilka monteras mot en bearbetad yta

på axeln (se HM40).

(26)

5 Monteringsanalys

Efter studie av monteringsförfarandet på avdelningen har en analys av utförda tidsstudier på monteringsavdelningarna sammanställts för att finna de avdelningar vilka tappar mest tid på transporter. Därefter har en jämförelse gjorts mellan monteringsförfarandet av de olika axlarna på avdelningen för att finna synergieffekter. Resultatet av jämförelsen följer nedan.

5.1 Huvudindelning

Efter analys av monteringsförfarandet med förmontering och huvudmontering framkom att både förmontering och huvudmontering kan delas upp i axelspecifik montering och

gemensam montering för alla axeltyper. Därmed erhålls följande fyra skarpt avdelade förfaranden:

5.1.1 Allmän förmontering

Allmän förmontering avser gemensam eller liknande montering avskild från axelkåpa för alla axeltyper.

5.1.2 Specifik förmontering

Specifik förmontering avser montering avskild från axelkåpa vilken ej kan kombineras med andra axlar.

5.1.3 Huvudmontering

Huvudmontering avser monteringsmoment på en axelkåpa eller en typ av axelkåpor vilka inte kan kombineras med alla axeltyper.

5.1.4 Slutmontering

Slutmontering innebär huvudmontering vilken är tillämpbar på alla axeltyper.

5.2 Tidsstudier

Ett flertal tidsstudier har utförts på avdelningarna, efter sammanställning av dem har det framkommit skillnader mellan montörernas arbetsmoment på olika avdelningar. De moment som lyfts fram här är nödvändiga moment men procentsatsen nedan för övrigt kan direkt knytas mot hur effektiv gruppens layout är. Följande diagram är en sammanställning av tidsstudierna på Dumper och Hjullastaraxelmonteringen för delad axelkåpa AWB 10/15 där arbetet delats upp i två kategorier:

5.2.1 Montering

Med montering avses tidsposter vilka är direkt knutna till montering, en viss uppdelning av monteringsmomenten har utförts för att ge en överblick på monteringsförfarandet, tex.:

Monterar och drar bult Bestryker med loctite

5.2.2 Övrigt

Med övrigt avses tidsposter vilka ej är montering, tex.:

Hämtar och lämnar

Väntar och dokumenterar

(27)

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

15Fvar 15B 15Bvar 10B 10VAR

AWB DELAD

REN FÖRMONT.

DELADKÅPA HELKÅPA ÖVRIGT AWB 0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

30M 30B 30F 40F 40M 40B 25F 25M 25B 35F 35M 35B AH UTAN CENTRUMVÄXELMONTERING

FÖRMONTERING MONTERING ÖVRIGT

5.2.3 Dumperaxel

Vid sammanställning av tidstudierna på dumperaxelmonteringen utan centrumväxelmontering framkom det att medeltalet på alla dumperaxelavdelningar för övrig monteringstid uppgår till 23,5 %. Se diagram nedan.

5.2.4 Hjullastaraxel med delad kåpa

Vid sammanställning av tidstudierna på hjullastaraxelmonteringen för delad kåpa framkom det att medeltalet för övrig monteringstid uppgår till 2,3 %. Se diagram nedan.

5.2.5 Tidstudieanalys

Diagrammen ovan är ytterligheter men de markerar tydligt att det finns stora vinster med att

ändra layouten på främst dumperaxelmonteringen för att minimera väntetider och tider för

hämta och lämna material. Tiden i fallet hämta lämna material ska ej främst härledas till

produktivitet och ekonomi utan främst till att de är ett mått på hur tungt momentet är att utföra

för montören.

(28)

5.3 Allmän förmontering

5.3.1 Montering av differentialmekanism

Dumper och Hjullastare

Monteringen av differentialgaffelsmekanism sker i alla monteringsstationer av stationens montörer.

Förslag

Monteringen av differentialgafflar kan ske i en punkt för att motivera inköp av halvautomatiserad utrustning.

5.3.2 Rullning av kugghjul

Dumper och Hjullastare

Rullningen av kugghjul sker idag i vissa grupper medan andra grupper använder hela lager. Monteringen av kugghjulen är placerade i direkt närhet till nav och planethjuls monteringen. Förfarandet är pillrigt, tidskrävande och de rullade lagren är utsatta för smuts på arbetsplatsen.

Förslag

Rullning av kugghjul är billigare än att köpa färdiga lager för montering.

Placerar man då nav och planetgrupperna bredvid varandra kan man skapa en gemensam station för kugghjulsrullning varvid ett automatiskt och

renhetskontrollerat monteringsförfarande kan motiveras. Se studiebesök Arvin Meritor sid 17 ( delautomatiserad rullning ) och Volvo Köping sid 7

( helautomatiserad rullning ).

5.4 Specifik förmontering 5.4.1 Centrumväxel

Dumper

Förmontering av centrumväxel till alla dumperaxlar sker idag avskilt från monteringsplatsen och växlarna transporteras därefter ut till respektive monteringsstation.

Förslag

Stationen fungerar bra men bör ligga i direkt anslutning till monteringsplatsen för växeln i kåpan för att minimera transporter samt nära TMG där

centrumväxelhuset tillverkas.

Hjullastare

Växlarna till hjullastaraxlar med hel och delad kåpa monteras i respektive station vilket fungerar bra eftersom transporterna minimeras.

Förslag

Stationerna fungerar bra men bör ligga i direkt anslutning till monteringsplatsen

för växeln i kåpan för att minimera transporter.

(29)

5.4.2 Montering av växel i delad kåpa

Hjullastare

Monteringen av växel i delad kåpa samt inshimsning av växel är ett specialjobb vilket utförs i respektive grupp.

Förslag

Dagens system för monteringen av delad kåpa fungerar bra och bör behållas.

5.4.3 Nav och planetväxel

Dumper och Hjullastare

Monteringen av nav till hjullastaraxlarna och planetväxel till dumperaxlarna med alla moment som ingår i monteringen såsom kugghjulsrullning och pressning sker separat i grupperna.

Förslag

Förfarandet fungerar bra men det finns synergieffekter att vinna med att samla all montering av nav och planetväxlar i samma område genom att all

kugghjulsrullning därmed kan samlas till en punkt ( se kugghjulsrullning ovan ).

5.5 Huvudmonteringsanalys 5.5.1 Centrumväxel

Dumper

Montering av centrumväxel till alla axlar med hel axelkåpa föregås av en tätning med silicon för att täta fogen mellan växel och kåpa. Därefter lyfts växeln i kåpan och dras fast.

Förslag

Tätningen med silicon medför ett problem vid målning eftersom färgen inte fäster på tätningsmedlet. Fogen kan utföras med en noggrannare utrustning för dosering. Således bör centrumväxelmonteringen utföras på så få platser som möjligt för att motivera inköp av dyrare utrustning. Kåporna levereras från TMG och är utrymmeskrävande, således borde monteringen av centrumväxeln vara placerad nära TMG.

Hjullastare

Växlarna till hjullastaraxlar med hel och delad kåpa monteras i respektive station vilket fungerar bra eftersom transporterna minimeras.

(30)

5.5.2 Spindlar och broms

Dumper A35 / A40

Spindlar monteras på alla dumperaxlar, därefter monteras antingen torr eller våt broms. Axeln till dumper A40 har våtbroms som standard och axeln till A35 har våt broms som tillval.

Förslag

Förfarandet att montera dumperaxel A40 och A35 är likvärdigt med alternativet våt eller torr broms. Således bör de monteras tillsammans för att medföra minimerat platsutnyttjande.

Dumper A25 / A30

Axeln till dumper A25 och A30 erbjuds endast med torr broms.

Förslag

Förfarandet att montera dumperaxel A25 och A30 är likvärdigt. Således bör de monteras tillsammans för att medföra minimerat platsutnyttjande.

Hjullastare

Det sitter ingen spindel på hjullastaraxeln men bromskivan med förmonterade fjädrar monteras på axelkåpans sida.

Förslag

Förfarandet med att montera bromskivan fungerar bra, dock är arbetet med att montera fjädrarna slitsamt på handlederna. En delautomatiserad process för montering av fjädrarna vore fördelaktigare för montören.

5.5.3 Stickaxel och solhjul

Dumper

Stickaxel och solhjul monteras likvärdigt på alla dumprar och förfarandet fungerar bra. Det bör dock tas i beaktande att lyfthjälpmedel ska användas vid stickaxelmonteringen eftersom det är ett påfrestande moment.

Hjullastare

Stickaxel och solhjul monteras likvärdigt på alla hjullastare och därefter

monteras bromslamellen på solhjulet. Förfarandet fungerar bra men

lyfthjälpmedel bör användas även här.

(31)

5.6 Slutmonteringsanalys

5.6.1 Fastdragning av navreduktion

Dumper och hjullastare

Planetväxeln för dumper och navhållaren för hjullastaraxlarna dras fast med ett stort antal bultar. Momentdragningen av bultarna sker med pneumatikdragare med mothåll. Skaderisken och förslitningen på montörernas händer är avsevärd ( se arbetsmiljö ).

Förslag

Momentdragningen av navreduktionen bör samlas till en punkt för att

möjliggöra stora investeringar i dragutrustning och lyftverktyg för att underlätta arbetet och minimera olycks och förslitningsrisken.

5.6.2 Oljefyllning

Dumper och hjullastare

Axlarna fylls med en stor mängd olja på varje monteringsstation och det är inte ovanligt med spill. Vissa montörer har även problem med oljeallergier och använder specialhandskar.

Förslag

Oljepåfyllningen bör samlas i en punkt där spillet kan tas omhand ordentligt och operatören bär kläder som skyddar mot oljekontakt.

5.6.3 Bromsjustering

Hjullastare

Hjullastaraxlarnas bromsar justeras och läckagekontrolleras genom att bromsarna tryckansätts och en ställskruv justeras så att rätt frigång erhålles.

Förslag

Alla hjullastaraxlar kan justeras i en punkt för att samla data och få en gemensam inställning på alla axlar.

5.6.4 Renspolning

Många företag spolar sina axlar invändigt under rotation innan de levereras till slutkund, förfarandet ger en renare slutprodukt och medför att axeln kan köras fler timmar innan första oljebyte ( se studiebesök Arvin Meritor ). Förfarandet används ej idag på monteringen.

Förslag

Adderar VCE Components renspolning av sina axlar till monteringsförfarandet

bör stationen vara gemensam och placerad som sista station innan måleriet.

(32)

5.7 Sammanställning av monteringsanalys

För att få en överblick på vad monteringsanalysen medför för layoutförslaget följer nedan den logiska uppdelning och placeringen av alla grupper.

5.7.1 Allmän förmontering

De moment där förmontage till alla axeltyper kan ske är:

Differentialmekanism Placering: Nära Huvudmonteringen AH/AWB Kugghjulsrullning Placering: Nära förmontering av Navreduktion

5.7.2 Specifik förmontering

De moment där specifikt förmontage sker till axeltyperna är följande:

Dumper

Dumperaxelmonteringen kan använda gemensamma stationer mellan

axeltyperna AH 25/30 och AH 35/40 vilket ger ett förmonteringsbehov enligt:

Centrumväxel Placering: Nära TMG

Navpress AH 25/30 Placering: Nära Huvudmonteringen AH 25/30 Navpress AH 35/40 Placering: Nära Huvudmonteringen AH 35/40 Planethållare 25/30 Placering: Nära Slutmonteringen Navreduktion Planethållare 35/40 Placering: Nära Slutmonteringen Navreduktion

Hjullastare

Hjullastarmonteringen behöver en separat station för alla AWB axlar av förmonteringstyperna nedan.

Centrumväxel Placering: Nära varje huvudmontering för AWB XX Navreduktion Placering: Nära slutmonteringen Navreduktion

5.7.3 Huvudmontering

Huvudmontering avser monteringsmoment på en axelkåpa eller en typ av axelkåpor vilka inte kan kombineras med alla axeltyper.

Dumper

Dumperaxelmonteringen kan använda gemensamma stationer för axeltyperna AH 25/30 och AH 35/40 vilket ger ett dubbelt huvudmonteringsbehov enligt:

Centrumväxel i kåpa Placering: Nära TMG

Spindel och broms Placering: Nära huvudmontering av centrumväxel Stickaxel och solhjul Placering: Nära huvudmontering spindel och broms

Hjullastare

Hjullastarmonteringen behöver en separat station av huvudmonteringstyperna nedan för alla olika AWB axlar.

Centrumväxel i kåpa Placering: Nära slutmonteringen

Stickaxel, solhjul, lamell Placering: Nära slutmonteringen

Navbrygga Placering: Nära slutmonteringen

(33)

5.7.4 Slutmontering

Slutmontering innebär huvudmontering som fungerar på alla axeltyper. Vissa moment behövs bara på en axeltyp i slutmonteringsfasen och markeras då.

Dumper och Hjullastare

De moment där slutmontering av alla axeltyper kan ske är:

Loctite för planetväxel Placering: Nära slutmont. Navred.

Navreduktion Placering: Nära slutmont. Drag. Nav Dragning av navreduktion Placering: Nära slutmont bromsinst.

Ställer in bromsar Placering: Nära oljefyllningen

Oljefyllning Placering: Nära Måleriet

Renspolning ( eventuellt ) Placering: Nära Måleriet

Dokumentation Placering: Nära Måleriet

Transportplats till måleri Placering: Nära Måleriet

(34)

6 Arbetsmiljö

För att utreda vilken inverkan dagens arbetsmiljö har på företagets personal besöktes måndagen den 4 mars 2002 CELERO vilka ansvarar för Volvo CE företagshälsovård.

Medverkande på mötet var från avdelningen även Jesper Uhlin och Elvar Persson.

Medverkande personal från CELERO var Barbro Arodin ( arbetsmiljöingenjör ), Terttu Heikinniemi ( företagssköterska ) samt Lill-Ann Lundin ( företagssköterska ). Därefter har följande sammanställning av arbetsmiljön sammanställts:

6.1 Momentdragning

Vid momentdragning vid monteringen används varierande utrustning. Det som främst visat sig vara en olägenhet är belastning vid manuell dragning av moment samt olycksrisk vid maskindragning.

6.1.1 Belastningskador

Den främsta belastningspåkänningen vid dragning av bult uppkommer vid höga moment och manuellt hanterade verktyg. Belastningsskador uppkommer främst på axlar, rygg och armbågar.

6.1.2 Olycksrisk

Den största risken vid maskinell dragning är klämrisk mellan maskinens mothåll och detalj. Det har inträffat tre allvarliga klämskador på det sättet de senast sju åren.

6.2 Stress

Stress är ett växande problem och för närvarande anmäler ca fyra personer per månad stressymptom på hela företaget.

6.2.1 Personligt alstrad

Personligt alstrad stress uppkommer då t.ex. montören ej känner att han producerar i samma utsträckning som andra montörer.

6.2.2 Externt alstrad

Stress som uppkommer av anledningar som montören ej råder över. Orsaken kan t.ex.

vara varsel, otrygghet, ovetande om nästa dags arbetsinnehåll samt eftersläp i produktionen.

6.2.3 Teknikstress

Teknikstress uppkommer då en operatör känner att han inte behärskar de tekniksystem

han förväntas använda. Teknikstress drabbar ofta äldre vilka förväntas använda datorer

i det dagliga arbetet.

(35)

6.3 Lyft

Vid monteringen sker dagligen många lyft, både manuellt och med travers. Lyften medför ofta belastningsskador vid ett felaktigt utförande.

6.3.1 Travers

Vid företaget är de flesta traverser monterade i taket högt över montören. Det medför att traversen blir svår att hantera vid manuella horisontalförflyttningar. Det medför att en del montörer utför ett manuellt lyft för att undvika besvär med travers.

Hanterbarheten ökar markant om avståndet mellan travers och golv minskas vilket kan lösas genom att traversen monteras i lägre bågar över monteringsområdet och ej i taket.

6.3.2 Lyftverktyg / Detaljvikt

Lyftverktyg vilka är krångliga att använda samt detaljer med en vikt i gränslandet mellan lätt och tung medför även de att montören frestas att utföra ett manuellt lyft.

Problemet är välkänt och för närvarande testas en ny variant av travers på AWB 15 vilken kontrolleras med ett viktavlastande handtag för att förenkla lyftet. Mottagandet av traversen har varit mycket positivt. Monteringsförfarandet kan även kvalitetssäkras digitalt genom att montören måste använda traversen för att erhålla godkänt på

monteringsförfarandet.

6.3.3 Lyfthöjd

De flesta detaljer som hanteras är placerade i pall. Vid lyft från en pall placerad på golvet tvingas montören böja sig långt ner för att lyfta materialet vilket belastar längdryggen. Pallar som är placerade högt med tungt material belastar axlar, skuldror och rygg.

6.4 Allergier

Allergier är ett problem företagshälsovården bearbetat med bra resultat. Vid symptom har åtgärder vidtagits vilket möjliggjort fortsatt monteringsarbete. Det som framkallat allergi vid monteringen är:

6.4.1 Krom / Nickel

Krom och Nickel allergi har uppkommit vid montering. Allergibesvären motverkas av speciella handskar vilket medfört att besvären minimerats.

6.4.2 Olja

Oljan väter händerna vid montering vilket ger torrsprickor för överkänsliga montörer.

Torrsprickorna motverkas effektivt av handkräm.

6.4.3 Astma

Astmatiker får besvär av cigarettrök från rökrutorna på monteringen varvid ett förslag

på särskilda rökrum för närvarande utreds. Vissa astmatiker har även problem med de

ämnen som måleriet alstrar vilket löses med att de ej utsätter sig för den miljön.

(36)

6.5 Sjukdom / Besvär

Sjukfrånvaro kan bero av olika orsaker och behöver inte innebära det som uppgivits som skäl till frånvaron. Här följer några varianter av sjukfrånvaro:

6.5.1 Alkohol / Droger

Företagshälsovården är medveten om att mellan två och tre procent av företagets anställda lider av drogproblem. Ser man till samhället i stort är mörkertalet dock stort för generellt har tio procent av den svenska befolkningen problem med droger och då i främsta fall alkohol. Missbruk avhjälps genom att den anställda åläggs att genomgå behandling samt att efterleva de regler företaget sätter upp för fortsatt anställning.

6.5.2 Långtidssjukskrivning

Långtidssjukskrivning kan bero av flera orsaker vilka ej behöver vara arbetsrelaterade.

De vanligaste orsakerna till långtidssjukskrivning på grund av belastning vid monteringen är främst nack och axelbesvär.

6.5.3 Sjuknärvaro

Sjuknärvaro innebär att en anställd arbetar trots att individen ej känner sig frisk.

Anledningen är ofta ovilja att sjukanmäla sig för att det kan medföra ökad

arbetsbelastning på arbetskamrater. Ofta medför det att den anställde blir frånvarande längre från arbetet när sjukdomen bryter ut för fullt.

6.6 Trucktrafik

Trucktrafiken på avdelningen är stundtals intensiv och sker efter högerregeln i truckgångar vilka även nyttjas av fotgängare i stor utsträckning. Det medför att förarna måste ha ett högt risktänkande vilket inverkar negativt på deras arbetsmiljö genom psykisk ansträngning.

6.6.1 Persontrafik

Persontrafik och trucktrafik vistas ofta på gemensamma ytor trots att särskild gångled är utmärkt. Problemet löses enklast genom att separera truck och gångtrafik i största möjliga mån.

6.6.2 Statistik 2001

Tillbud med truckar vid fabriken anmäls ej i den utsträckning de borde och det medför ett stort mörkertal. Rapporterade tillbud med truck som inkom 2001 är:

• Kollision med person 1st

• Kollision 7st

• Tappad last 10st

6.7 Rehabilitering

Volvo CE har drivit en rehabiliteringsavdelning där lättare arbete utförts för att få montörer

med varierande besvär att återgå till normal verksamhet. Arbetssättet är saknat trots att många

stannade på avdelningen och inte återgick till ordinarie verksamheten.

(37)

6.8 Trivsel

Allmänt har det framkommit mer svårdefinierade önskemål på förbättrad arbetsmiljö vilka listas nedan:

6.8.1 Ljudnivå

Vid rast och pauser i de befintliga rastrutorna blir det aldrig tillräckligt tyst utan fabrikens bakgrundsljud är alltid närvarande. Problemet löses enklast med en gemensam avskärmad lokal.

6.8.2 Ljus

Vid monteringen är materialet staplat högt i materialställen samt täckta av vit plåt vilket avskärmar monteringens fönster. Ställagens höjd kan sänkas för att släppa in mer ljus vilket utförts på vissa stationer vid avdelningen med gott resultat. Andra våningen i ställagen kan också lämnas tomma för att släppa in mer ljus.

6.8.3 Gehör

En allmän uppfattning vid tidpunkten för besöket var att man ej ansåg sig få gehör för önskemål och förslag. Det inverkade negativt på verksamheten för att det ej

stimulerade personalen till ett ständigt förbättringstänkande. Idag bedrivs dock

Verksamhets Utvecklings Plan ( VUP ) på hela fabriken varvid uppfattningen borde ha

ändrats.

(38)

7 Undersökning

För att utreda vad montörerna ansåg om sin arbetsmiljö och därigenom finna

förbättringsmöjligheter sammanställdes ett enkelt frågeformulär vilket delades ut till samtliga montörer på axelmonteringen. Många av frågorna var anpassade efter de problemområden som företagshälsovården påpekat. Montörerna fick 29 frågor vilka de fick gradera med siffror enligt följande:

Mycket bra 5

Bra 4

Varken bra eller dåligt 3

Dåligt 2

Mycket dåligt 1

Totalt svarade 36 montörer på enkäten och därefter sammanställdes hela monteringens resultat avdelningsvis och sammanslaget. Resultaten behandlades därefter i företagets Verksamhets Utvecklings Plan ( VUP ). Undersökningsformuläret och en utförlig svarssammanställning är sammanställda i bilaga.

7.1 Problemområden

Efter att medelbetyget på alla avdelningarna räknats ihop framkom följande gemensamma problemområden på största delen av monteringen. Lokala avvikelser framkom men hela resultatet överlämnades till avdelningarnas ansvariga tekniker för åtgärdsanalys.

7.1.1 Lufttemperatur på sommaren Medelbetyg 2,0

Temperaturen inomhus blir väldigt hög på sommaren, problemet kan lösas med bättre ventilation men problemet berörs ej i layoutförslaget.

7.1.2 Truck från truckpool Medelbetyg 2,2

Det finns ett missnöje med att truckpoolen ej servar monteringen tillräckligt fort vilket leder till produktionsbortfall. Problemet kan lösas med en ändrad layout och tas upp i layoutförslaget.

7.1.3 Arbetsbelastning Medelbetyg 2,5 Arbetsbelastningen anses hög och kan förändras med en annorlunda layout med mindre lyft och bättre maskiner. Problemet tas upp i layoutförslaget.

7.1.4 Fika utrymmen Medelbetyg 2,6

Många av fikautrymmena är placerade i monteringen vilket innebär att montörerna ej får en tyst och lugn rastplats. Problemet är under utredning på avdelningen och tas inte upp i layoutförslaget.

7.1.5 Ryggproblem Medelbetyg 2,7

Många operatörer känner av ryggproblem vid monteringen vilket bör tas i beaktande

vid arbetsplatsutformning, problemet behandlas i layoutförslaget genom att många av

de tunga momenten samlats vilket medför att bättre utrustning kan inhandlas.

References

Related documents

Till skillnad från Centraltvätten som finns idag bör denna extra omplockning inte ge stötskador på produkterna tack vare att färre artiklar tvättas åt gången. De behöver

Herden är kanske en kretensisk sägengestalt, en än- kas son, en svinaherde som en gång skall hitta den stora skatt för- fäderna för länge sedan gömt nå- gonstans

Om Volvo CE, som är en internationellt ledande aktör inom “premium construction equipment”, saknar en standardiserad kostnadsmodell över logistikkostnader vid byte mellan

Utifrån de data som fanns tillgängligt under examensarbetet så har batchstorlek och produktföljd genom laser och limcellen tagits fram samt gett mest tillfredsställande

I några svar kommenterar man också att man för det egna projektet haft nytta av själva cirkelformen som givit en möjlighet ta del av andras erfarenheter och kunskaper:

Målet med examensarbetet var att utforma ett nytt layoutförslag för avdelningarna kopplingsnavsgrupp, planethjulsgrupp, kugghjulsgruppen 1, övrigt flöde 1316, övrigt flöde

Inom ramen för syftet med uppsatsen kommer jag att beskriva, vad informationsoperationer är, vilka förmågor till informationskrigföring Sverige har, och i framtiden planerar att ha,

To conclude the empirical findings in this chapter, we see a journey that Volvo CE has been through from 2002 up till now: it started from entering the CE market in China; and due to