Hur mår svensk innebandy?
En kvantitativ undersökning om förekomsten kring svensk innebandys psykiska faktorer samt föreningars preventiva och reaktiva arbete.
Jesper Svensson & Simon Svensson Idrottsvetenskapligt examensarbete
15 högskolepoäng
Författare: Jesper Svensson &
Simon Svensson
Handledare: Haris Pojskic Examinator: Bo Carlsson Termin: VT20
Ämne: Idrottsvetenskap Nivå: Kandidatuppsats Kurskod: 2IV312
Innehållsförteckning
1. INTRODUKTION ... 1
2. BAKGRUND ... 2
2.1PSYKISK OHÄLSA ... 2
2.2ELITIDROTT ... 3
2.3PSYKISK OHÄLSA OCH ELITIDROTT ... 3
2.4STIGMATISERING INOM ELITIDROTT ... 4
2.5FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE AV PSYKISK OHÄLSA ... 5
3. PROBLEMFORMULERING ... 6
4. SYFTE ... 7
4.1FRÅGESTÄLLNINGAR ... 7
4.2AVGRÄNSNINGAR ... 7
5. TIDIGARE FORSKNING ... 8
6. TEORETISKA PERSPEKTIV ... 13
6.1KRAV-KONTROLL-STÖD-MODELLEN ... 13
6.2STRESS-SÅRBARHETSMODELLEN ... 14
6.3OMFATTANDE RAMVERK FÖR FRÄMJANDE AV PSYKISK HÄLSA ... 16
6.4STRESS- OCH SKADEMODELLEN ... 18
7. METOD ... 21
7.1METODVAL OCH ENKÄTUTFORMNING ... 21
7.2URVAL ... 22
7.3DATAINSAMLING ... 23
7.4GENOMFÖRANDE ... 23
7.5 DATABEARBETNING OCH ANALYS ... 24
7.6VALIDITET OCH RELIABILITET ... 25
7.7FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 26
7.8METODDISKUSSION ... 28
8. RESULTAT ... 30
8.1INNEBANDYSPELARES PSYKISKA HÄLSA ... 30
8.1.1 Spelarnas upplevelser av att vara en innebandyspelare ... 31
8.1.2 Spelarnas upplevelser av stöd ... 34
8.1.3 Spelarnas upplevelser av skador ... 36
8.2FÖRENINGARS ARBETE MED PSYKISK HÄLSA ... 36
8.2.1 Frågor om organisation och värdegrund ... 38
8.2.2 Frågor om förebyggande arbete ... 39
8.2.3 Föreningars aktivt främjande ... 42
9. DISKUSSION ... 44
9.1RESULTATDISKUSSION ... 44
KÄLLFÖRTECKNING: ... 52
the Swedish elite floorball´s psychological factors together with associations' preventive and reactive work.
Author Jesper Svensson & Simon Svensson Institute Linnéuniversitetet
Tutor Haris Pojskic
Date 2020-06-06
Number of pages
Keywords Elite athletes, elite sports, floorball, mental health, mental illness, mental illness framework, prevention of mental illness.
Summary The essay starts with an introduction to the chosen topic. Then the background goes through the different definitions of mental illness and elite sports, the correlation between these two, the stigmatisation of mental illness and lastly promotional and preventional work. Later, today’s problem with mental illness is raised along with floorball and furthermore the essay’s objectives. The essay’s purpose is to investigate which factors cause mental illness to a greater extent in national series than in federal series in Swedish floorball. Also how associations work to prevent mental ill health within their organization.
Additionally the essay’s method is a quantitative and digital survey. The survey is distributed via email and the authors personal contacts. The essay´s results showed that the swedish floorball players have a high level of stress, anxiety and overtraining. It also shows that the players don't feel support from their organisation when a player is experiencing mental disorders. Furthermore, the result shows that floorball club is not working with prevention and supporting of mental illness.
ohälsa och idrott eftersom det är ett aktuellt samhällsämne samt att tidigare forskning skett på området av oss. Det är med en stor glädje och motivation vi har lyckats att genomföra ett lyckat examensarbete med denna undersökning. Under vägens gång har vi fått hjälp och stöd av flera olika aktörer. Tack till vår handledare Haris Pojskic för den konstruktiva feedbacken och alla utvecklande möten. Samt ett stort tack till Andrea Hjälmåker, Josefine Sinclaire men framför allt Niklas Nordén på Svenska Innebandyförbundet (SIBF), som bidragit med
kontakter, motivation och konstruktiv feedback i utformningen av enkätundersökningarna.
Tack till alla föreningar som har tagit sin tid att svara på enkätundersökningen under denna utsatta tid, där Covid-19 satt många käppar i hjulet, där ytterligare ett tack ska ges till alla spelare som har svarat på vår enkätundersökning, ert deltagande har varit avgörande för uppsatsen. Ytterligare ett tack till våra opponenter Arash Lohrasbi och Anton Andersson för deras konstruktiva kritik.
1. Introduktion
Innebandy ger många olika positiva effekter på kroppens fysiska, psykiska och sociala funktioner. Dock har innebandyn och idrotten i sig blivit alltför stigmatiserad, där normen är att man ska visa sig så stark som möjligt och klara sig själv (Kenttä & Åkesdotter, 2015;
Folkhälsomyndigheten, 2019; Bauman, 2016). Arbetet med den psykiska hälsan har en benägenhet för att bli bortprioriterad vilket bidrar till att allt fler drabbas av psykiska besvär.
Denna uppsats finner sitt intresse i en tidigare undersökning av författarna som påvisar att innebandyspelare som spelar på elitnivå löper en större risk att drabbas av psykiska besvär än den generella innebandyspelaren. Den tidigare undersökningens syfte var att undersöka om det finns mer eller mindre psykisk ohälsa inom svensk innebandy beroende på om man spelar i en riks- eller förbundsserie. I undersökningen deltog 233 personer, där 155 personer
representerade lag som spelar i en riksserie och resterande 83 personer representerade lag som spelar i en förbundsserie. Jämförelsen skedde mellan riksserier (Division 1, Allsvenskan och SSL) och förbundsserier (Division 2 och neråt). Som tidigare nämnts visade resultatet att det finns mer förekomst av psykisk ohälsa bland riksserierna, där symptom som till exempel stress och ångest skiljde sig åt. Resultatet visade även att innebandyspelare på riksserie-nivå upplever att föreningar inte arbetar kontinuerligt med att förebygga och främja psykisk ohälsa.
Mot bakgrund av författarnas tidigare undersökning ämnar denna uppsats att finna en förståelse gällande de bakomliggande faktorer som gör att en innebandyspelare inom en riksserie drabbas av psykisk ohälsa. Uppsatsen ämnar även att ge ett bidrag till hur man i framtiden ska arbeta proaktivt för att förhindra att psykisk ohälsa ska uppstå inom svensk innebandy.
Bakgrunden ämnar att ge stöd för läsaren kring dessa centrala begrepp såsom psykisk ohälsa och elitidrott samt hur deras interaktion genererar ett samband.
De centrala begreppen som berörs är psykisk ohälsa, elitidrott, psykisk ohälsa och elitidrott, stigmatisering inom elitidrott samt främjande och förebyggande av psykisk ohälsa.
Begreppen har ett tydligt samband till varandra inom området elitidrott, vilket i sin tur ger en koppling till uppsatsens huvudområde innebandy.
2.1 Psykisk ohälsa
Den psykiska hälsan ingår i samlingsbegreppet hälsa tillsammans med ytterligare två dimensioner, fysisk och social hälsa. Enligt World Health Organisation (WHO) (2006) är hälsa ett tillstånd med fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Enligt
Folkhälsomyndigheten (2017) används psykisk ohälsa som en övergripande term för psykiska besvär samt psykiska sjukdomar. Psykiska besvär beskriver olika tillstånd där människor visar tecken på en psykisk obalans eller symptom. Dessa kan vara oro, ångest, nedstämdhet, sömnsvårigheter. En individ lider av psykisk ohälsa när någon av ovanstående symptom upplevts under en tvåveckorsperiod eller längre. I kontrast, psykiska sjukdomar är ett tillstånd där flera symptom uppfyller kriterierna för en diagnos (Folkhälsomyndigheten, 2017).
Den psykiska ohälsan i Sverige har ökat sedan 2006. År 2018 uppgav 17% av befolkningen mellan 16-84 år att de hade en nedsatt psykisk hälsa medans 2006 var det 14%. År 2018 var andelen av personer med nedsatt psykisk hälsa 14% män och 20% kvinnor, där skillnaden mellan män och kvinnor var statistiskt säkerhetsställd (Folkhälsomyndigheten, 2019). I en rapport från Socialstyrelsen (2017) påvisas det hur den psykiska ohälsan bland unga vuxna, 18-24 år, har ökat med 70% under de senaste tio åren, 2006-2016, och att det är denna grupp som löper störst risk för att drabbas av psykisk ohälsa. Socialstyrelsen hävdar att ökningen ej kommer att minska då fall av psykisk ohälsa fortsätter att bli fler, där de vanligaste
diagnoserna som påträffas är depression och olika ångestsyndrom. Man menar att det är svårt att hitta en tydlig orsak till ökningen, men mycket pekar mot de unga vuxnas livsvillkor. De unga vuxna blir dagligen utsatta för stressiga miljöer, bland annat under deras skolgång.
2.2 Elitidrott
Elitidrott är en liten del av idrotten men det finns få saker som berör så många människor som elitidrott och de stora mästerskapen. Riksidrottsförbundet (RF) strävar efter att ge svenska elitidrottare dem allra bästa förutsättningarna för att lyckas. Genom att stödja med ekonomiska stöd, verksamhetsstöd och strukturer möjliggör det att elitidrottare kan fortsätta med sin elitsatsning (RF, 2019). Det finns ingen klar definition av vad elitidrott är. Dock använder RF (2020) ordet elitidrott i samband med att satsa på sin idrott i samband med studier. Satsningen kan vara i samband med idrottsgymnasium som riksidrottsgymnasium (RIG) och nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU). Vidare beskriver RF (2018b) att det även går att kombinera elitidrott och studier på Riksidrottsuniversitet (RIU) eller
Elitidrottsvänliga lärosäten (EVL). För att klassas som elitidrottare för att kombinera studier på RIU eller EVL med hjälpmedel och stöd från RF ska personen klassas som en potentiell eller aktuell landslagsidrottare som bedriver elitidrott i sådan omfattning att anpassade studier är nödvändiga.
2.3 Psykisk ohälsa och elitidrott
Att vara elitidrottare är en helt annan sak till skillnad från den allmänna motionären. Att utöva en sport på högsta nivå erbjuder emellertid en helt annan uppsättning omständigheter, vilket representerar en karriär fylld med stressorer och begränsningar. Elitidrottare är även en grupp som även utsätts för ett enormt tryck för att lyckas på internationell nivå (Schaal et al., 2011). Idrott och psykisk hälsa är två begrepp som generellt har en god relation gentemot varandra. Det finns flertalet bevis som pekar på att fysisk aktivitet bidrar till en bättre fysisk och psykisk hälsa. Rice, Purcell, De Silva, Mawren, Mcgorry och Parker (2016) beskriver hur de genomfört en undersökning där atleter från en mängd olika idrotter fått svara på frågor gällande deras psykiska hälsa. Atleter inom både individuella och lagidrotter intervjuades.
Undersökningens resultat visar att elitatleter utsätts för speciella faktorer som ökar risken till att utveckla en psykisk ohälsa. De mest framstående faktorerna handlar om psykisk påverkan på grund av skada, överträning och utbrändhet, om samhället och medias förväntningar på elitidrottaren samt om organisationers ständiga press på att elitidrottare ska prestera. Rice et
De beskriver även att en elitidrottare är på toppen av sin karriär då de är mellan 18-24 år, och likt Socialstyrelsens rapport (2017) menar forskarna att det är i denna period som en
elitidrottare vanligtvis drabbas av psykisk ohälsa.
2.4 Stigmatisering inom elitidrott
Psykisk ohälsa är kopplat till ett stigma. Stigman som psykisk ohälsa är större i miljöer där det finns utpräglade manliga normer som idrott (RF, 2003). Mentaliteten som finns inom idrotten är att som aktiv vara tuff och vara osårbar. Den manliga normen stämmer inte alls överens med en psykisk ohälsa. Kenttä & Åkesdotter (2015) beskriver varför elitidrottare inte tagit hjälp är på grund av den stigmatiseringen som finns inom idrott. Idrottare försöker oftast vara ensamma och starka för att gå igenom det istället för att ta hjälp utav en person som har kompetens att hantera, bota och förhindra en psykisk ohälsa. Att försöka vara stark och ensam kan alltså leda till en större risk och sårbarhet. Folkhälsomyndigheten (2019) beskriver även att stigmatiseringen av personer med psykisk ohälsa beror på okunskap och fördomar vilket visar ett samband med nedvärderande attityder samt diskriminering. Stigma är ett hinder för att människor ska söka hjälp och prata om sitt psykiska mående. Vidare beskriver Folkhälsomyndigheten att en lösning inte kan kopplas till ett vetenskapligt eller ekonomiskt perspektiv utan att arbete för att minska stigman krävs ett uthålligt och långsiktigt perspektiv.
Bauman (2016) menar att psykisk ohälsa och stigmatiseringen av dess effekter har varit en del av mänskligheten under en lång tid. Trots försök att göra människor medvetna om att detta är ett problem fortsätter gamla övertygelser att leva kvar i samhället samt i den idrottsliga kulturen. Det finns flera olika faktorer som ligger till grund för att stigmat finns inom elitidrott, till exempel hur idrottsorganisationer endast fokuserar på att gå med
ekonomisk vinst eller att individuella idrottare har förväntningar från familj, organisationer och människor inom organisationerna att bli framgångsrika. Dessa faktorer bidrar eller har bidragit till stigmat som finns inom idrotten, där man ska vara mentalt stark och inte söka hjälp av andra (Bauman, 2016).
2.5 Främjande och förebyggande av psykisk ohälsa
Enligt arbetsmiljölagen ska ett förebyggande av arbetsrelaterad psykisk ohälsa (APO) vara en del av den dagliga verksamheten (Karolinska institutet (KI), 2016). Gränsen mellan en
persons privatliv och arbete blir allt mer otydligt vilket bidrar till att orsakerna till APO ofta är komplexa och som inte behöver grunda sig i ens arbete. Dock kan insatser på arbetsplatsen vara verksamma mot psykisk ohälsa oavsett vad som orsakat den. Enligt arbetsmiljölagen är arbetsgivaren den centrala aktören i det förebyggande arbetet. Arbetsgivaren har
förväntningarna på sig att skapa förutsättningar och en organisation som främjar allas anställda möjligheter till en god psykisk och fysisk hälsa (KI, 2016).
Arbetsmiljöverket (2016) konstaterar att en dålig arbetsmiljö leder till ohälsa och lägre engagemang i arbetet, medan en god arbetsmiljö leder till det motsatta. En riskfaktor enligt KI (2016) som gör att APO förekommer är att verksamheten saknar tydliga riktlinjer och policyer samt att dessa inte sprids ut i hela organisationen eller implementeras i det dagliga arbetet. Eftersom riktlinjer och policyer är den centrala delen som arbetsmiljöinsatser vilar på är det viktigt att tidigt kartlägga hur väl fungerande verksamheten är gällande dess arbete med riktlinjer och policyer.
Denna uppsats finner sitt problem i tidigare forskning av författarna som visat att det finns en signifikant skillnad i psykisk ohälsa mellan riks- och förbundsserier inom svensk innebandy.
Dock står det oklart till varför förekomsten av psykisk ohälsa finns i större utsträckning inom svensk innebandys riksserier (SIR) än i dess förbundsserier. Vidare visar det att aktiva spelare upplever att föreningar inom SIR inte arbetar preventivt eller reaktivt med psykisk ohälsa.
Således innebär det att en innebandyspelare som spelar i en riksserie riskerar att drabbas av psykisk ohälsa i högre grad än en spelare i en förbundsserie. En spelare som spelar i en riksserie går att klassas som en elitidrottare och en elitidrottare inom innebandy har skiljaktiga förutsättningar än den generella elitidrottaren. Innebandyn har inte samma
ekonomiska och resursstarka förutsättningar som till exempel ishockey, trots att ishockey och innebandy är jämlika om man jämför antalet utövare (RF, 2018a). Därigenom kan en
innebandyspelares förutsättningar öka risken för att en utövare kan komma att drabbas av psykisk ohälsa.
Inom uppsatsens huvudämne, psykisk ohälsa inom svensk innebandy, finns det en tydlig avsaknad av forskning kring just psykisk ohälsa inom innebandy. Den generella forskningen som finns kring psykisk ohälsa och elitidrott är mer riktat mot de större idrotterna som till exempel fotboll och ishockey. Dessutom finns det inga publicerade ramar för hur man bäst kan stödja en elitidrottares mentalvårds behov (Purcell, Gwynther & Rice, 2019). Det närmsta svensk innebandy kommer kring arbete med psykisk hälsa är främjandet i form av SIU-modellen. Detta sker dock endast övergripande och endast riktar sig mot barn och ungdomar (SIBF, 2011). SISU (2020) beskriver att en psykisk hälsa hos aktiva elitspelare är viktigt men likväl hamnar begreppet i skymundan. Att ha en god psykisk hälsa är en
nyckelfaktor till att kunna prestera i en utmanande miljö. Miljön inom elitidrotten kan bidra positivt men det finns även flera olika negativa aspekter med elitidrott. SISU (2020) beskriver vidare att elitidrott har en negativ påverkan på den aktiva elitidrottarens psykiska hälsa. Dess utmanande miljö kan bidra till ett utvecklande av ett psykologisk symptom.
4. Syfte
Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som orsakar psykisk ohälsa i större grad i riksserier än i förbundsserier inom svensk innebandy samt hur föreningar arbetar med att förebygga psykisk ohälsa inom sin organisation.
4.1 Frågeställningar
- Vilka är faktorerna till förekomsten av en psykisk ohälsa för spelare inom svensk innebandys riksserier?
- Hur arbetar föreningar preventivt och reaktivt med psykisk ohälsa inom sin förening?
4.2 Avgränsningar
Uppsatsens avgränsningar syftar till att endast beröra de tre högsta divisionerna inom svensk innebandy på både herr- och damsidan. Det innebär ett involverande av totalt fem olika divisioner som spelar i en så kallad riksserie, vilket innebär att krav såsom elitlicens och kontrakterade spelare finns (SIBF, 2020).
Avgränsningarna finns då uppsatsen är en uppföljning från tidigare forskning av författarna, där det finns bevisat att psykisk ohälsa tenderar att förekomma mer inom SIR än vad det gör i förbundsserier. Avgränsningarna är också satta för att endast rikta sig mot elitidrottare inom innebandyn, vilket man generellt finner i de tre högsta divisionerna på herrsidan och två högsta divisionerna på damsidan.
Som tidigare nämnt föreligger en avsaknad av forskning gällande psykisk ohälsa och innebandy, vilket har en betydelse i form av att de vetenskapliga källor som används i genomgången av tidigare forskning generellt är mer riktade gentemot elitidrott i stort men i synnerhet de större idrotterna såsom fotboll och ishockey. Förekomsten av psykisk ohälsa inom elitidrott är dock till synes komplicerad. Sedan tidigare finns det tydliga samband mellan fysisk aktivitet på motionsnivå och en god psykisk och fysisk hälsa, men sambandet mellan tävlings- och elitinriktad träning & tävling och god psykisk hälsa är mer oklart.
Däremot ställer tveklöst elitidrottande avsevärt ett högre krav på utövaren än motionsträning (Kenttä & Åkesdotter, 2015).
Kenttä & Åkesdotter (2015) skriver i sin artikel om en svensk enkätundersökning som
handlar om svenska elitidrottare och psykisk ohälsa. Enkätundersökningen visade att drygt 30
% av svenska elitidrottare har upplevt psykisk ohälsa i sin karriär. Av de som deltog i undersökningen svarade 38 % av kvinnorna respektive 20 % av männen ja på frågan om de någon gång hade mått psykiskt dåligt under två veckor eller längre tid. Av de symptomer som rapporterades vara vanligast framkom det att depressiva symptom var vanligast, följt av ångest och stressrelaterad ohälsa/överträning. Detta går att koppla till en enkätundersökning gjord i Australien av Gulliver, Griffiths, Mackinnon, Batterham & Stanimirovic (2015) där det framkom att 46 % av 224 australiensiska elitidrottare någon gång upplevt en psykisk ohälsa.
Idrott kan därigenom generera en psykisk ohälsa, framförallt inom idrott på elitnivå. Det forskningsstöd som finns kring träning på elitnivå har visat att en elitidrottare har en ökad sårbarhet mot vissa typer av psykisk ohälsa, där överträning och ätstörningar är vanligast. Det som gör att en elitidrottare riskerar att drabbas av psykisk ohälsa beror på flera faktorer. De mest kända riskfaktorerna är bland annat en stark idrottsidentitet, låg självkänsla,
perfektionism och skador (Kenttä & Åkesdotter, 2015). Utöver detta visar Matte och Michalskis (2018) resultat att att det finns andra flera faktorer. Dessa är brist på tid att spendera med vänner och familj, att hinna med skolan och för liten omtanke från klubbens sida under skadeperiod. Att elitidrottare fortsätter att drabbas av psykisk ohälsa menar Kenttä
& Åkesdotter är ett allvarligt problem. Problemet riskerar att stanna kvar då de tidigare nämnda faktorerna är väldigt centrala delar i en elitidrottares karriär. En individ som håller på med elitidrott ser nästan alltid sig själv som idrottare och agerar utifrån detta. I agerandet vill idrottaren uppfattas som professionell och försöker utföra allt med yttersta perfektion för att bevisa för sig själv men även sin omgivning att man är en elitidrottare. Om idrottaren då möter motgångar inom sin idrott kan det bidra till en sämre självkänsla. Om man även räknar in oturliga och oförberedda skador kan det förstöra både självkänsla men också en hel karriär (Kenttä & Åkesdotter, 2015).
Då fysiska skador relaterar med psykiska skador beskriver Kilic et al. (2017) vikten av att identifiera professionella idrottare som är mer benägna att utveckla en psykisk ohälsa. Detta kan skapa möjlighet till att förebygga en psykisk ohälsa genom att ingripa på idrottare som drabbats av fysiska skador. Ett tidigt ingripande leder i sin tur till en snabbare och säkrare återhämtning och en bättre psykologisk beredskap för att återvända till spelet. Med att ingripa tidigt menar även Kenttä & Åkesdotter (2015) att som elitidrottare är det vanligt att optimera sin psykologiska prestation genom prestationspsykologisk färdighetsträning. Detta för att motverka prestationsångest, panikångest och nervositet samt att bidra till en bättre idrottslig prestation. I detta sammanhang menar Reardon et al., (2019) att det finns en komplex relation mellan skador, prestation och mental hälsa inom elitidrotten. Elitidrott har specifika faktorer med en potentiell förmåga att öka risken för skador och sjukdom, vilket inkluderar psykisk ohälsa. Kilic et al., (2017) beskriver även att elitidrottare som har utsatts för allvarliga skador och/eller nyligen haft en negativ biverkning på grund av skada har 20-50% gånger mer benägna att rapportera symtom på psykisk ohälsa. Två tydliga riskfaktorer inom idrotten går att hitta bland de psykiska och sociokulturella faktorerna. De psykiska faktorer som finns inkluderar bland annat ångest och oro, överkänslighet, dåligt kroppsideal eller självkänsla, perfektionism, ökat risktagande samt nedstämdhet. De sociokulturella faktorer inkluderar i sin tur begränsade sociala resurser, historia från sexuell eller fysisk missbruk, sociala krav, krav från organisation, stress över prestation, kvalité på ledarskap och kultur från idrott och lag (Reardon et al,. 2019).
Elitidrottare tenderar enligt flera studier att ha en högre risk att drabbas av olika psykiska symptom, såsom stress och ångest. Bland annat i en studie av Gouttebarge, Aoki & Kerkhoffs (2016), som genomförde en undersökning för att ta reda på psykisk ohälsa bland aktiva och
upprättades och distribuerades ett elektroniskt frågeformulär av spelarnas fackföreningar i 11 länder över tre kontinenter. Resultatet indikerar att 38 % av aktiva elitidrottare har symptom på ångest och depression. Vidare indikerar före detta elitidrottare att 35% visade symptom på ångest och depression. Ytterligare studier pekar på att elitidrottare är mer utsatta än vanliga idrottare. I Gouttebarge, Backx, Aoki & Kerkhoffs (2015) artikel gjordes en
enkätundersökning där psykisk ohälsa studerades. Författarna delade ut frågeformulär till professionella fotbollsspelare av de nationella spelarförbunden i Finland, Frankrike, Norge, Spanien och Sverige. Enkäten visade att runt 45 % av fotbollsspelarna som deltog i studien från de fem länderna upplevde symptom på minst ett av de psykiska hälsoproblemen. Dessa var depression och ångest, negativa näringsbeteenden, negativa alkoholvanor och
sömnsvårigheter. I Sverige framkom det specifikt att i genomsnitt visade 18,2 % symptom på ångest, 37,9 % symptom på oro och depression, 21,2 % symptom på sömnsvårigheter och 54,9 % visade symptom på negativa näringsbeteenden.
En likartad uppfattning illustreras i en litteraturstudie av Souter, Lewis och Serrant (2018), där författarna påpekar en elitidrottares utsatthet. Studiens syfte var att undersöka frågor gällande manliga atleter i kontext till elitidrott, där den utformades genom att undersöka nio olika områden kopplade mot psykisk ohälsa, där symptom såsom stress, depression, oro och ätstörningar lyfts fram. Även andra ämnen som till exempel skador, beroende, sökande av hjälp samt stigma berörs. Resultatet av litteraturstudien påpekar att elitidrottare löper en större risk för att drabbas av psykisk ohälsa om man jämför med den generella befolkningen.
Orsaken till detta enligt Souter et al. (2018) verkar bero på flertalet faktorer, men där de fysiska och psykiska kraven på att prestera utgör en stor bidragande faktor. Spelaren sätter höga krav på sig själv samtidigt som denne har press på sig av sin omgivning att prestera på högsta möjliga nivå. Denna stress på att ständigt prestera i samband med till exempel flytt hemifrån och risktagande är sällan en bra kombination. Det är i dessa situationer som elitspelare kan utveckla en psykisk ohälsa. Souter et al. (2018) menar likt Kenttä och Åkesdotter (2015) att elitidrotten och psykisk ohälsa är kopplat till ett stigma. De menar att en av de större utmaningarna inom elitidrotten är utveckla en miljö där psykisk ohälsa inte ses som något fel. En miljö där elitidrottare kan söka hjälp och vård för sin psykiska ohälsa på samma sätt som man söker vård vid en skada. Litteraturen kring elitidrott menar att
atleterna inte behöver prioritera deras mentala välmående, vilket bidrar ytterligare till stigmatiseringen.
I fråga om faktorer kring att en elitidrottare drabbas av psykisk ohälsa går det även att belysa genom att studera idrottsorganisationers vardagliga arbete. I en studie av Liddle, Deane och Vella (2016) granskar författarna befintliga idrottsorganisationers nuvarande
tillvägagångssätt för främjande av mental hälsa, förebyggande och tidig intervention. Detta gjordes genom att söka på icke-politiska hemsidor samt via webben generellt. Resultatet av studien visade att idrottsorganisationer erkände vikten av en god psykisk ohälsa för att vara konkurrenskraftig. Studiens resultat visade att det är relativt låga nivåerna av främjande av mental hälsa inom olika sporter. Även om 32,3% av idrotten nämnde mentala strategier för prestanda och tävling, nämnde endast 11,3% specifika psykiska sjukdomar och endast 11,3%
har verkligen deltagit i en kampanj. Vidare indikerar det att organisationer som väl deltar i en kampanj är enstaka initiativ och saknar långsiktiga inriktningar. Framför allt finns det
uppenbart ett behov av dessa organisationer att klargöra vilken roll de kommer att spela i främjande av mental hälsa samt förebyggande av psykisk sjukdom. Det finns även ett behov av att klargöra hur de skulle underlätta tidig intervention samt hur de skulle stödja individer som upplever psykiska hälsoproblem. Utöver detta hävdar Matte & Michalski (2018) att psykisk ohälsa måste förebyggas i framtiden genom att underlätta för spelarna med ett bättre samarbete mellan klubbarna, skolan och familjen. Det måste finnas tydliga strategier för riktade resultat (Liddle et al. 2016).
Avsaknaden av ett tydligt arbetssätt med främjandet av psykisk ohälsa hos
idrottsorganisationerna tenderar att påverka idrottarna på ett negativt sätt, i synnerhet då flera elitidrottare menar att hjälp behövs. I en studie av Gouttebarge & Kerkhoffs (2017)
undersökte författarna, under ett 6-månaders perspektiv, förekomst av symtom på vanliga psykiska störningar bland nuvarande och pensionerade professionella ishockeyspelare samt utvärderades ishockeyspelarnas potentiella förhållande till potentiella stressfaktorer. Med hjälp av validerade frågeformulär för att bedöma symtom på vanliga psykiska störningar såväl som flera stressfaktorer upprättades och distribuerades ett elektroniskt frågeformulär via de nationella ishockeyspelarnas fackföreningar från Danmark, Finland, Norge och Schweiz.
Resultatet som framkom ur frågeformuläret visade att mer än 90% av de nuvarande och pensionerade elitidrottare nämnde psykisk ohälsa hade påverkat deras prestationer negativt
det att nästan en av tre pensionerade elitatleter rapporterade att psykisk ohälsa hade påverkat deras livskvalitet efter karriären negativt. Cirka 50% av dem rapporterade att det inte fanns tillräckligt med stödåtgärder tillgängliga efter karriären för att hantera psykisk ohälsa. Matte
& Michalski (2018) menar även att för liten omtanke från klubbens sida under en skadeperiod var en bidragande faktor till psykisk ohälsa.
6. Teoretiska perspektiv
Uppsatsens teoretiska perspektiv utgår ifrån fyra olika modeller som ämnar att ligga till grund för att kunna bemöta samt analysera uppsatsens forskningsfrågor. Modellerna har valts ut på grund av dess koppling till huvudämnet psykisk ohälsa, där de teoretiska utgångspunkterna utgår både från hur psykisk ohälsa kan uppkomma i olika situationer samt från hur man kan arbeta för att främja och förebygga uppkomsten av psykisk ohälsa i stort. Modellerna presenteras samt diskuteras i form av en teoridiskussion.
6.1 Krav-kontroll-stöd-modellen
Krav-kontroll-stöd-modellen är en teori som är kopplad till individens psykiska hälsa inom arbetslivet. Det är en teori som utgår från tre olika begrepp som alla påverkar den psykiska och sociala miljön på en arbetsplats. Begreppen är krav, kontroll och stöd (Karasek &
Theorell, 1990). Krav innebär både psykiska och fysiska krav. Psykiska krav i form av till exempel tidspress och fysiska krav i form av till exempel obekväma arbetspositioner.
Kontroll beskrivs som ``kontroll i´´ och ``kontroll över´´ sitt arbete. Stöd kan ses som ett socialt stöd från exempelvis familj och nära vänner eller stöd från chefer och kollegor.
Modellens hypotes menar att en person kan klara av att hantera högt ställda krav samt fatta gynnsamma beslut om denne får ett tillräckligt bra socialt stöd (Karasek & Theorell, 1990).
Dessa tre faktorer är viktiga för att en individ ska må bra på sin arbetsplats och om någon av dessa faktorer brister uppstår påfrestningar. Det finns ett tydligt samband mellan ohälsa och brister i både den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Brister kan leda till oro,
sömnstörningar, hjärt- och kärlsjukdomar, problem med nacke och rygg samt depression (Arbetsmiljöverket, 2015). Brister kan även leda till stress där faktorer som höga krav, ingen kontroll och lågt stöd ökar risken för ohälsa. En förutsättning för en förbättrad psykisk hälsa och psykiskt välbefinnande är att medarbetarna upplever att de har kontroll över sitt arbete.
Kontroll i arbetet skyddar mot stress när individer upplever höga krav (KI, 2016).
Modellens perspektiv, där man ser krav, kontroll samt stöd som viktiga faktorer för en arbetare på sin arbetsplats, går även att iscensätta inom innebandyn. Detta innebär att Krav-
innebandyn som idrottarnas arbetsplats. Det ger också stöd i form av det finns eventuella skillnader mellan kontroll, krav och stöd hos innebandyspelare beroende på vilket lag och riksserie man spelar i. Kontroll i detta fall handlar om innebandyspelares hantering av stress, krav handlar om vilka prestationskrav eller psykiska påfrestningar som de upplever och det sociala stödet är deras familj, vänner, tränare, lagkamrater och förening där stödet kan variera. Modellen i sig kommer även ligga till grund för uppsatsens enkätutformning där resultatet kan visa om dessa tre faktorer bidragit till en psykiska symptom samt vilken av faktorerna som tenderar att påverka en person mest.
Fig 1: Krav-kontroll-stöd-modellen (Karasek & Theorell, 1990).
6.2 Stress-sårbarhetsmodellen
Stress-sårbarhetsmodellen utgör en länk mellan biologiska och psykologiska förutsättningar till varför en människa drabbas av psykisk ohälsa. Vårt genetiska arv, vår personlighet, våra sociala nätverk och den omgivande miljön man lever i kan inverka på stress och därigenom individens hälsa (Aroseus, 2016).
Alla människor har en viss grad av sårbarhet. Det som avgör om sårbarheten genererar i ohälsa beror om en person utsätts för en viss grad av påfrestningar. Stressfulla händelser kan
därigenom orsaka en depression. Ju högre sårbarhet man har desto mindre stresspåslag behövs för att ohälsa ska kunna uttryckas (Aroseus, 2016). Stress är något som upplevs då man utsätts för krav som sätter ens resurser i anspråk. Det är yttre krav som upplevs som icke-hanterbara och därigenom skapar fysiska, psykiska och beteendemässiga reaktioner hos individen som förändrar förutsättningar. Stressfaktorer kan vara fysiska, sociala och kognitiva vilket innebär att till exempel höga ljud och höga prestationskrav kan skapa samma reaktion i kroppen. Stressreaktionen är kroppens sätt att kunna handskas med det som stressar (Aroseus, 2016).
Alla människor är dock unika och hanterar stress på olika sätt, både genom reaktion och hur mottagliga de är vid stressreaktioner. Våra personligheter avgör vad som är stressande för oss, alltså kan en person tolka en situation som stressande medan en annan person inte alls upplever situationen som stressande. En viktig faktor som skyddar mot stress är det sociala stödet. Detta eftersom våra sociala nätverk, allt från vänner till lärare, hjälper oss att förstå och begripa tillvaron. Den sociala omgivningen skapar en ordning och struktur i en
människas upplevelse och på så sätt motverkar den stress (Aroseus, 2016).
Kopplingen mellan elitidrottare och Stress-sårbarhetsmodellen utgör ett därigenom ett samband med uppsatsens undersökning. Modellen förklarar att alla människor, även elitidrottare, har individuella förutsättningar för att hantera stressfulla situationer som på så sätt kan vara en potentiell faktor till att utveckla en psykisk ohälsa. Om man som människa har en låg hanterbarhet av stress kan det öka risken för psykisk ohälsa, om man samtidigt har ett lågt socialt stöd ökar risken ytterligare. En elitidrottare som har en låg hanterbarhet och lågt socialt stöd har visat sig ha ett tydligt samband mellan stress och idrottslig skada (Smith, Smoll & Ptacek, 1990). Detta innebär att de innebandyspelare som deltar i undersökningen har olika förutsättningar att hantera stress, vilket kan påverka utfallet av resultatet på undersökningen. Stress-sårbarhetsmodellen har en koppling till Stress- och skademodellen (presenteras under rubrik 6.4) är båda modellerna menar att personligheten hos en individ påverkar stressresponsen men även att en låg hanterbarhet kan öka risken till både skada och psykiska symptomer. Stress-sårbarhetsmodellen länkar även ihop med Krav-kontroll-stöd- modellen när det gäller vikten av ett socialt stöd, där det sociala stödet är nästintill avgörande om en individ skall klara av att hantera stressfulla situationer.
6.3 Omfattande ramverk för främjande av psykisk hälsa
Purcell et al. (2019) har utvecklat en ny modell av ingripande som beskriver ryggraden i en omfattande ram för att främja en psykisk hälsa och välbefinnande hos en idrottare (Se figur 2), där modellen dessutom tar hänsyn till behoven hos idrottare som är i riskzonen för att utveckla eller redan upplever psykiska hälsosymptom/störningar. Ramverket är baserat på omfattande litteratur om riskfaktorer för mental ohälsa hos elitidrottare, tillsammans med befintliga idrottsliga riktlinjer eller uttalanden om idrottares välbefinnande.
Ramverket består av fyra olika delar. Dessa är preventative or “foundational components, indicated (at-risk) prevention components, early intervention, specialist mental health care (Se figur 2). Dessa delar går sedan att brytas ner i flera olika faktorer. I kombination
säkerställer dessa delar att elitidrottare får det ingripande stödet de behöver vid rätt tidpunkt, på rätt plats, med rätt person. (Purcell et al. 2019).
Preventative or “foundational” components utgör grunden i själva ramverket och är den viktigaste delen i modellen. Dess grund består utav tre olika delar. Building mental health literacy är första delen som handlar om att tillämpa grundläggande kunskaper kring psykologi för att bidra till en ökad förståelse, minskning av stigman och främja en tidig hjälpsökning.
Individual athlete development & skill aquisition fokuserar på idrottarens karriärs- och personliga utveckling samt dess kompetensförvärv för att uppnå dessa mål. Mental health screening & feedback är en komponent som beskriver att en screening av en psykisk hälsa måste inkluderas tillsammans med de fysiska rutinkontroller som en del av en omfattande ram. Dessa rutinkontroller ger återkoppling till idrottare för att främja förbättrad
självmedvetenhet (Purcell et al. 2019).
Det finns även ytterligare tre stadier i modellen som är viktiga men syftar till mer utvecklade former av psykisk ohälsa samt kräver mer resurser. Detta innebär att undersökningen i sig tar mer grund i ramverkets första del snarare än de följande tre stadierna. Indicated (at-risk) prevention components är det andra steget och syftar till förebyggande program för dem som anses vara "i riskzonen" för nedsatt mental hälsa och välbefinnande. Denna fas syftar till att
upptäcka symtom så tidigt som möjligt och underlätta hänvisning till lämpligt hälso- och sjukvårdspersonal. Det tredje steget är Early intervention som handlar om att ingripa tidigt i fall där prestandan och livskraven som ställs på en idrottare överstiger deras förmåga att hantera situationen, vid till exempel större karriär-hotande skada eller betydande livsstress. I dessa fall bör strukturerade kliniska insatser för mild till måttlig psykisk ohälsa användas.
Specialist mental health care är det fjärde och sista steget som syftar till att trots bästa möjlig ansträngning för att förebygga eller att ingripa tidigt kommer enstaka idrottare uppleva allvarliga eller mer komplexa problem som bipolaritet, depressiva störningar och suicid.
Dessa psykiska störningar kan då komma att kräva specialvård (Purcell et al. 2019).
Det omfattande ramverket med föreningsarbete kring psykisk ohälsa relaterar till uppsatsen genom att den beskriver den centrala delen i hur en förening kan jobba med att främja och stödja idrottares psykiska hälsa. Ramverket är framtaget med hjälp av flertalet omfattande litterära källor som är baserade på elitidrottares psykiska ohälsa, samt med koppling till befintliga idrottsliga riktlinjer och uttalanden om idrottares välbefinnande. Ramverket beskriver de fyra olika arbetssätten för idrottsföreningar där det handlar om preventiva
åtgärder som en större kunskap. Gouttebarge & Kerkhoffs (2017) slutsats nämner även vikten i att interventioner bör utvecklas för att motverka förekomsten av psykisk ohälsa och främjar elitidrottares prestanda och livskvalité. Ramverket kan därav hjälpa uppsatsen genom att ge en tydlig bild på hur man kan motarbeta psykisk ohälsa, vilket i sin tur kan bidra till att föreningarna kan applicera ett liknande ramverk i sin organisation. Ett sådant ramverk inkluderar att indikera riskfaktorer för idrottare för att skapa en större kunskap om psykisk ohälsa. Ramverket menar även att man ska använda ett tidigt ingripande där det skall gå att ingripa vid karriärhotande skador eller vid för högt ställda krav. Ramverket poängterar även att atleter som drabbas av svåra symptomer skall ha möjlighet till specialvård.
Fig 2: Elite athlete mental health and wellbeing framework (Purcell et al. 2019).
6.4 Stress- och skademodellen
Andersen & Williams stress- och skademodell (1998) är en modell som beskriver sambandet mellan stress och idrottsskador. Modellen utgörs av tre faktorer som tillsammans påverkar en persons stressrespons, vilket i sin tur kan öka risken för en idrottsskada. De tre faktorerna är personlighet, historik över stress samt hanterbara resurser. Personlighet innebär hur en individ ser sig själv och vilka egenskaper som denne har. Historik över stress handlar om individens erfarenheter gällande stressfulla situationer. Hanterbara resurser innebär en individs sociala stöd samt användning av stressreducerande tekniker och mediciner.
Modellens hypotes är att individer med en historia av mycket stress, personlighetsdrag som tenderar att förvärra stressresponsen samt har få hanterbara resurser kommer, när denne hamnar i en stressfull situation, att uppleva situationen som mer stressfull och uppvisa större fysiologisk aktivering samt störningar jämfört med en individ som har motsatt psykologisk profil (Andersen & Williams, 1998).
Mot bakgrund av stress- och skademodellen finns det ett samband gällande att individer som har svårt att hantera stressfulla situationer löper en större risk att drabbas av en skada.
Tranaeus (2014) har i sin avhandling utvecklat en interventionsplan baserad på stress- och skademodellen, där syftet med planen är att reducera stressresponsen hos en individ. Planen
inkluderar somatiska och kognitiva metoder baserade på psykologiska färdighetsträning som passar in i stress- och skademodellens olika delar med hänsyn till innebandy.
Interventionsplanen togs fram som en gruppbaserad utbildning där alla medlemmar (både spelare och personal) i ett lag var inkluderade. Utbildningen berörde sex olika ämnen som anses viktiga för att kunna hantera stressfulla situationer. De sex olika ämnena inkluderade målsättning, somatisk och kognitiva avkopplingsprogram, stresshantering, självförtroende och självkänsla, koncentrationsförmåga samt känslohantering.
Stress- och skademodellen bidrar med ytterligare ett perspektiv på elitidrott och psykisk ohälsa. Modellen visar ett samband mellan stress och skador, där stress kan definieras som ett psykisk symptom och skador som en bidragande faktor till psykisk ohälsa. De tre faktorerna som påverkar en individs stressrespons enligt Stress- och skademodellen går även att koppla till Krav-kontroll-stöd-modellen. Personlighet och historik över stress handlar om själva individen och dennes erfarenheter/kunskaper vilket går att koppla till både krav och kontroll.
En person som är trygg i sin personlighet har kontroll över sig själv och det som personen tidigare har upplevt inom stressfulla situationer bidrar till vilka krav som ställs när man återigen hamnar i en sådan situation. Hanterbara resurser har en tydlig koppling till stöd, där en person som har bra socialt stöd har en möjlighet att använda sig av det stödet under stressfulla situationer. Lika viktigt för uppsatsen är interventionsplanen som Tranaeus (2014) har utvecklat genom stress- och skademodellen. Likt Purcell et al. (2019) och deras
omfattande ramverk för att främja psykisk hälsa menar Andersen & Williams (1998) att en tidig intervention kan både upptäcka och motverka psykiska symptomer hos individer innan de hinner utveckla en psykisk ohälsa.
Fig 3: The stress and injury model (Andersen & Williams, 1998).
7. Metod
7.1 Metodval och enkätutformning
Uppsatsens metod utgörs av två kvantitativa enkätundersökningar. Valet av metod beror främst på att den kvantitativa forskningen riktar sig till flera deltagare samt att för att få fram uppgifter om fördelning, spridning och variation med avseende på en specifik vana inom en specifik grupp, där denna uppsats syftar till innebandyspelare samt föreningar inom SIR.
Metoden i arbetet består av frågor som är kopplade till att svara på syftet samt
frågeställningar, där enkätundersökningen är utformad och sker via SurveyMonkeys hemsida.
För att kunna svara på uppsatsens frågeställningar och syftet har två enkätundersökningar utformats. En enkät skickades ut till aktiva spelare inom SIR (Se Bilaga A) och ytterligare en enkät till personal samt anställda hos föreningar inom SIR (Se Bilaga B). Enkätens frågor är baserat på det material som har tagits fram i uppsatsens tidigare delar. Eftersom egna frågor har tagits fram har en pilotstudie genomförts för att undersöka om enkäten är anpassad för att svara på studiens syfte (Gratton & Jones, 2010). För att ytterligare säkerhetsställa enkätens utformning gav pilotstudiens respondenter ut frågor om feedback kring enkätens utformning.
För att gynna den röda tråden kommer enkäten att använda sig av gruppering av frågorna.
detta genom att ha olika teman på frågor. Dessa teman är till exempelvis preventivt arbete, reaktivt arbete, stöd, krav, kontroll eller skadehantering.
Båda enkäterna utformades genom att endast använda sig av stängda frågor för att enkelt kunna strukturera och analysera datan samt att det gynnar validiteten. Stängda frågor bidrar likaså till en större svarsfrekvens samt att respondenter öppnar upp sig mer av stängda frågor (Gratton & Jones, 2010). Vidare kommer frågor att baseras på skalor. Enkäten mäter
respondentens åsikter, därför använder enkäten flera olika svarsalternativ i form av
likertskalor. Likertskalor innebär att respondenten får markera i vilken grad den instämmer i frågorna. Genom att använda flera svarsalternativ ger det en större svarsflexibilitet, samt ger en mer användbar datauppsättning när det gäller efterföljande dataanalys. Vidare används Aldrig, Någon enstaka gång, Ofta och Alltid som svarsalternativ. Genom att använda dessa begrepp ges möjligheten till att respondenten ska få en större förståelse hur denne ska svara.
Fler svarsalternativ bidrar även till att risken minskar för att respondenten blir irriterad på att
Valet av en enkätundersökning grundar sig dock i flera andra olika aspekter. Enligt Gratton &
Jones (2010) är första aspekten att enkätundersökningar tillåter en bredare tillgänglighet.
Genom detta kan både fler spelare och föreningars ledning från flera olika delar av Sverige delta och göra undersökningen mer trovärdig. Den andra aspekten är att enkätundersökningar tillåter en anonymitet där personens identitet är skyddade. Eftersom psykisk ohälsa går att anses som ett känsligt ämne medföljer det en risk där personer inte väljer att delta i
undersökningen om inte personen känner sig tillräckligt anonym, därav kommer anonymitet tillämpas. Ytterligare två positiva aspekter med en enkätundersökning är att det sätter ingen tidspress på svarstid på varje fråga samt att datan som samlas in blir mer strukturerad och går att visa tydligt via grafer, tabeller eller bidrar till en lättare statistisk analys. Det finns även negativa aspekter med enkätundersökningar. Gratton & Jones (2010) beskriver att dessa kan vara att svåra och komplexa frågor, en låg svarsfrekvens och inga vidare möjligheter att fortsätta att undersöka svaren.
7.2 Urval
Enkätundersökningen som har tagits fram är en urvalsundersökning. Detta för att det har skett ett urval inom innebandyn. Det har dock inte skett något urval mellan kön eller åldersgrupper utan urvalet handlar om att undersökningen riktar sig till aktiva innebandyspelare i en
riksserie, vilket inkluderar Division 1, Allsvenskan samt Svenska Superligan (SSL) för herrar och Allsvenskan samt SSL för damer. Dessa aktiva spelare ska då ha spelat den gångna säsongen (2019/2020) i en riksserie.
Den andra undersökningen riktar sig till själva föreningarna. Denna enkätundersökning är riktad mot föreningar i SIR, med en demografisk och beteendebaserad segmentering. En demografisk segmentering baserat på deras yrken och beteendebaserat segmentering baserat på deras kunskap (Kotler, 2017). Dessa val av segmentering används för att nå personer som har/bör ha kunskap om föreningens arbete angående en psykisk ohälsa. Denna
enkätundersökning riktar sig mot personer som arbetat i föreningen under den gångna säsongen.
7.3 Datainsamling
Datainsamlingen som skett för enkätundersökningen har genomförts genom digitala medier via Surveymonkeys hemsida. Gratton & Jones (2010) menar att användning av
internetbaserade enkäter ger möjlighet att nå ut till fler respondenter, att det är tidseffektivt samt kostnadseffektivt. Ett digitalt enkätformulär gör undersökningen mer lättillgänglig på grund av det allt mer digitaliserade samhället samtidigt som det bidrar till att en större geografisk yta kan täckas vilket i sin tur bidrar till fler svar. Enkäterna och pilotstudien utformades och besvarades via Surveymonkeys hemsida, där hemsidan tillåter en enkel filöverföring av datan till både Excel och SPSS. Därigenom kan resultatet analyseras mer statistiskt.
Undersökningen skickades först och främst ut digitalt till spelare och föreningar som har en koppling till författarna. För att sedan nå den tilltänkta målgruppen, vilket inkluderar samtliga innebandyföreningar inom SIR på både dam- och herrsidan, togs en kontakt med SIBF. I samarbete med SIBF identifierades en kontaktperson till samtliga föreningar som spelar i en av Sveriges riksserier, vilket möjliggjorde en säkerställning av bred geografisk spridning.
Därefter skickades båda enkätundersökningarna ut till de lokaliserade föreningarna, där syftet var att personen som erhöll email från författarna har möjlighet att svara på
föreningsundersökningen samt att denne kunde sprida vidare spelarundersökningen till sina respektive elitlag.
7.4 Genomförande
Genomförandet verkställdes genom en föreliggande pilotstudie samt utskick av de tilltänkta enkätundersökningarna. För att säkerställa att enkätundersökningarna var utformade på rätt sätt utfördes en pilotstudie. Gratton & Jones (2010) beskriver att oavsett hur välformulerad och utformade en enkät utger sig vara är det alltid viktigt att använda sig av en pilotstudie. En
enkätundersökningarnas frågor går att svara på, att dessa förstås rätt och om svaren går att användas som planerat. Pilotstudien utfördes på den tilltänkta urvalsgruppen för att
kvalitetssäkra pilotstudien. Pilotstudien skickades ut till fyra aktiva spelare samt tre separata föreningar. Samtidigt som pilotstudien skickades ut fick respondenterna instruktioner om hur de skulle ge feedback utifrån frågeformulärets utformning. Feedbacken säkerställdes genom att respondenterna fick medskickat ett feedbackformulär (Se Bilaga C) som respondent skickade tillbaka efter genomförande av enkäten. Feedbacken användes sedan för att korrigera eventuella skrivfel, formuleringsfel samt omformulering av frågor.
Efter en föreliggande pilotstudie genomfördes sedan utskick av enkäterna. Totalt 224 mail skickades ut till 134 lag samt personal inom berörda föreningar. Enkätundersökningarna öppnades samt började spridas den 14:e maj klockan 08.00 och avslutades 20:e maj klockan 23.59, vilket innebär en datainsamling under sammanlagt sju dagar. Spelarenkäten bidrog med sammanlagt 147 antal svar, där 112 svar anses som giltiga. Den första dagen bidrog med 41 svar, andra dagen 3 svar, tredje dagen 2 svar, fjärde dagen 7 svar, femte dagen 50 svar, sjätte dagen 7 svar och sjunde dagen 3 svar. Föreningsenkäten bidrog till sammanlagt 28 antal svar, där 20 svar anses som giltiga. Den första dagen bidrog med 6 svar, andra dagen 2 svar, tredje dagen 2 svar, fjärde dagen inga svar, femte dagen 9 svar, sjätte dagen 1 svar och sjunde dagen inga svar. Under den femte dagen skedde en ökning av svar på båda enkäterna.
Denna ökning berodde på att författarna tog kontakt via telefon till berörda föreningar inom de serier där fler svar eftersträvades. Kontakten bidrog med totalt 27 uppkopplade samtal.
Sammanlagt hade föreningsenkäten en svarsfrekvens på 8,9 %
7.5 Databearbetning och analys
Databearbetning samt analys av enkätundersökningarna kommer att genomföras genom Gratton & Jones (2010) tre steg för bearbetning och analys. De första två stegen kommer användas i bearbetningen av datan och den tredje vid analysering i form av en resultat- och metoddiskussion. Därav kommer de första två stegen att beröras i detta kapitel.
Det första steget är en genomgång av själva materialet. Målet här är att begränsa datan genom att irrelevant material som till exempel transkriberingar och bortfall tas bort, där alla
enkätsvar som ej är fullständiga kommer att räknas bort. Därefter kan den relevanta datan kodas, summeras och sorteras upp. Det andra steget benämns som själva framställningen av datan, där man vill börja hitta slutsatser från massdatan. För att underlätta att hitta slutsatser bör man kunna uppvisa datan i form av tabeller eller diagram (Gratton & Jones, 2010). All data som har samlats in via enkätundersökningen bearbetas och statistiskt analyseras via Surveymonkeys hemsida, där det även bearbetats fram statistik i form av grafer, diagram och tabeller.
7.6 Validitet och reliabilitet
Reliabilitet refereras oftast till hur konsistent ett resultat är, där själva resultatet ska vara liknande flera gånger i rad. Reliabiliteten upprätthålls i undersökningen genom att den utgår ifrån en vetenskaplig grund där tidigare forskning och samhällets nuläge diskuteras samtidigt som valet av datainsamling, ett digitalt enkätformulär, bidrar till att fler kan svara på enkäten.
Det finns flera former av reliabilitet som är viktig för forskare. Dessa tre är inter-observer reliability, test-retest reliability och internal consistency reliability. Inter-observer reliability beskriver till vilken grad hur olika observatörer ger samma resultat till samma fenomen (Gratton & Jones, 2010). Reliabilitet innebär hur denna undersökningens resultat ger upphov till liknande svar som andra forskare inom samma forskningsområde. Denna uppsatsens forskningsområde riktar sig mot elitidrottare och psykisk ohälsa, där vi vill ta reda på vilka känslor och upplevelser som kan komma att orsaka psykiska symptomer, vilket på så sätt kan bidra till att en innebandyspelare på riksserienivå har en större risk att drabbas av psykisk ohälsa än den generella motionsidrottaren. Detta går att jämföra med tidigare forskning som tydligt pekar på att en elitidrottare löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa än den generella befolkningen (Gouttebarge et al., (2015); Gouttebarge et al., (2016); Gulliver et al., (2015); Kenttä & Åkesdotter, (2015); Matte & Michalski, (2018); Souter et al., (2018)).
Test-retest reliability refererar till att om samma forskare mäter samma sak flertalet gånger bör denne kunna få samma resultat gång på gång (Gratton & Jones, 2010). Denna form av reliabilitet strävas efter att uppnås genom att använda rätt sorts information gällande
undersökning har författarna tagit del av flera vetenskapliga källor. Litteratursökningen har utgått ifrån sökord, där de mest framgångsrika var elite athletes och mental health.
Internal consistency reliability menas med till vilken grad olika frågor mäter samma fenomen (Gratton & Jones, 2010). Detta säkerställs genom användningen flera tidigare begrepp som har varit bidragande orsak till att psykisk ohälsa uppstår hos en individ. Både genom att ta del av Folkhälsomyndighetens beskrivning av psykisk ohälsa (2019) men även genom teorier såsom Karasek och Theorells Krav-kontroll-stöd-modell (1990). Frågorna i enkäten är utformade för att rikta sig mot psykiska symptom och besvär, för att på så sätt kontrollera att alla frågor är sammankopplade gentemot fenomenet psykisk ohälsa.
Validitet är det andra steget för att göra en kvalitetssäker undersökning. Validitet handlar om att undersökningen ska vara trovärdig. Metoden behöver vara kopplad till både syftet och frågeställningarna, för att frågeställningarna verkligen mäts i undersökningen. Det ska finnas en relevant insamlad data för det givna problemet och mätinstrumentets förmåga ska bidra till att man kan mäta det som ska mätas (Gratton & Jones, 2010). För att upprätthålla en god validitet har undersökningen utgått ifrån flera olika teorier som pekar på varför psykisk ohälsa uppstår och hur man kan både främja samt förebygga fenomenet. Frågorna i enkäterna är utformade och inspirerade av fyra olika teorier som alla är riktade gentemot individen och dennes psykiska välmående (Karasek & Theorell, (1990); Aroseus, (2016); Purcell et al., (2019); Andersen & Williams, (1998)). Validiteten i undersökningen kontrolleras därav genom att rätt komponenter för att mäta psykiska besvär används. Undersökningens teoriinsamling grundar sig i hur psykiska besvär uppkommer samt hur man bör arbeta proaktivt samt reaktivt med psykisk ohälsa vilket bidrar till att frågorna i enkäterna utgår ifrån det nutida samhällsläget. Validiteten kontrolleras även via genomförande av en pilotstudie där enkäterna testas av en mindre grupp innan dessa skickas ut till spelare och föreningar.
7.7 Forskningsetiska överväganden
Enligt Vetenskapsrådet (2011) bygger en god forskningssed på åtta punkter:
1. Du ska tala sanning om din forskning.
2. Du ska medvetet granska och redovisa utgångspunkterna för dina studier.
3. Du ska öppet redovisa metoder och resultat.
4. Du ska öppet redovisa kommersiella intressen och andra bindningar.
5. Du ska inte stjäla forskningsresultat från andra.
6. Du ska hålla god ordning i din forskning, bland annat genom dokumentation och arkivering.
7. Du ska sträva efter att bedriva din forskning utan att skada människor, djur eller miljö.
8. Du ska vara rättvis i din bedömning av andras forskning.
I denna undersökning kommer samtliga punkter att följas. Eftersom psykisk ohälsa är ett känsligt ämne för många kommer flera åtgärder att göras för att inte någon som deltar i undersökningen ska komma till skada eller kränkas. För att undvika detta kommer de fyra forskningsetiska aspekterna att följas, vilket inkluderar informationskravet,
konfidentialitetskravet, nyttjandekravet samt samtyckeskravet. Informationskravet menar att personen som deltar i enkätundersökningen ska få all information angående studiens
deltagande och syfte. Detta säkerställs genom användning av ett introduktionsbrev (Se Bilaga D) som tagits fram till enkäten. Syftet med detta är att respondenterna ska få en övergripande förståelse kring enkätens syfte, deras betydelse i undersökningen samt för att öka responsen på enkäten. För att göra respondenten medveten om att dennes svar kommer att publiceras i ett examensarbete har en obligatorisk fråga där respondenterna godkänner att deras svar får publiceras. Detta görs för att få ett informerat samtycke av respondenten samt att det således bidrar till ett mer etiskt frågeformulär, men också samtyckes- och konfidentialitetskravet (Gratton & Jones, 2010; Vetenskapsrådet, 2010). Konfidentialitetskravet innebär att alla respondenter har rätt till att vara anonyma och därför kommer inga personuppgifter att användas i enkäterna. Nyttjandekravet innebär att datan som samlas in i datainsamlingen endast får användas till undersökningens syfte, detta säkerställs genom att alla svar kommer att raderas efter uppsatsens avslut. Samtyckeskravet menar att personer som deltar i
undersökningen måste ge sitt samtycke för att delta i undersökningen, vilket säkerställs genom föregående beskrivning av introduktionsbrev samt obligatorisk samtyckesfråga i enkäterna.
7.8 Metoddiskussion
Först och främst behöver uppsatsens resultat ses med en kritisk syn gällande
generaliserbarhet. Generaliserbarhet innebär att man drar slutsater om en population utifrån att man studerat ett stickprov av populationen (Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL), 2012). Det finns en ambition i undersökningen om att inneha en god generaliserbarhet, dock är den långtifrån heltäckande. Denna undersökningen berör 112 spelare och 20 föreningar, vilket endast utgör en bråkdel av det totala spelar- och
föreningsantalet som finns inom svensk innebandys fem högsta divisioner för dam och herr.
Därav visar resultatet inga bevis utan indikerar mer vad som pågår ute i föreningslivet, där ett bristande arbete med psykisk ohälsa kan innebära framtida risker för innebandyspelare i SIR.
Uppsatsens resultat blir därav inte fullt representativt för alla föreningar och
innebandyspelare, men det kan dock ge stöd i framtida arbete med att främja samt förebygga psykisk ohälsa.
Det finns flertalet svagheter som går att argumentera om gällande uppsatsens metod. En av dessa svagheter är antalet låga svar på föreningsenkäten gentemot antalet utskickade enkäter.
Detta bidrar till ett hot mot undersökningens reliabilitet. En starkt bidragande orsak till den låga svarsfrekvensen beror främst på den rådande situationen i samhället. År 2020 har varit ett oerhört tufft år för hela Sveriges föreningsliv, där virussjukdomen Covid-19 har satt stopp för nästintill hela idrottsrörelsen. Virussjukdomen smittar via närkontakt mellan människor vilket har gjort att alla idrottsevenemang såsom matcher och tävlingar har blivit inställda eller framflyttade. Detta har försatt svenska idrottsföreningar i en prekär ekonomisk situation där föreningarna har tappat sin allra största inkomstkälla i form av matcher och andra sociala evenemang, vilket har tvingat föreningarna att permittera sin personal för att kunna minska sina utgifter. Denna situation har bidragit till att föreningar samt personal varit svåra att få tag i eller inte har haft tid att svara på enkäten, då dessa antingen arbetat hemifrån eller behövt lägga tid på annat i och med den svåra situationen föreningarna befinner sig i. Flera försök har vidtagits för att försöka motverka den låga svarsfrekvensen på föreningsenkäten. Bland annat genom att ringa runt till kanslier samt skickat påminnelsemail till föreningars info- och kanslimail. 224 mail har skickats ut och fått 28 antal svar på föreningsenkäten vilket ger en
svarsfrekvens på 8,9 %. Föreningsenkäten innehöll även 8 ogiltiga svar vilket innebär att det blev totalt 20 svar. Innan påminnelsemail och genomförda samtal till föreningarna hade det skett 10 antal svar vilket ger en svarsfrekvens på 4,5%. Detta tillvägagångssätt bidrog till en ökning i antalet svar, där målet för antal svar på enkäten kunde uppnås.
Ytterligare en svaghet är att ordet psykisk ohälsa används kontinuerligt under
enkätundersökningen. Det medför risker i form av förre svar eftersom det kan uppfattas som att sätta en diagnos på en individ. Dessutom kan psykisk ohälsa uppfattas som ett känsligt och stigmatiserat ämne. Därför kunde lättare ord användas för att undvika stigmatiseringen och ett känsligt ämne. Däremot kan det argumenteras om att ordet psykisk ohälsa uppfattas som en viktigare del än ord som definierar psykisk ohälsa. Dessa ord kan innebära stress, ångest, låg självkänsla och nedstämdhet med flera. Detta kan bidra till att personer uppfattar enkäten som viktigare än definitionsorden för psykisk ohälsa och väljer därför att tolka det mer seriöst vilket leder till fler svar och möjligtvis större spridning på enkäten. Valet av rubrik föll på att använda psykisk hälsa framför psykisk ohälsa för att associera första anblicken av enkäten med ett positivt laddat ord snarare än negativt. Detta skulle kunna medföra att enkäten var mer engagerande och undvikande från stigmatiseringen kring psykisk ohälsa. Valet av denna undersökning landade på att använda ordet psykisk ohälsa. Genom att använda ordet psykisk ohälsa skulle poängtera seriositeten i enkätundersökningen samt författarnas arbete.
Dessutom skulle detta bidra till att motverka stigmatiseringen kring psykisk ohälsa.
Vidare går även spridningen av enkätundersökningen att ses som en svaghet. Spridningen av spelarenkäten skedde genom författarnas kontaktnät och föreningsenkäten via mailadresser på föreningars hemsidor. Att sprida via författarnas kontaktnät går att anses som en svaghet genom att spelare kan sprida vidare enkäten till en icke behörig person. Denna person kan därmed svara på enkäten och ge missledande svar. Föreningsenkäten spreds genom mailkontakt till föreningar. Även detta går att ses som en svaghet då författare inte har kontroll över vilka som svarar på enkäten i föreningen. Genom denna spridning riskerar enkätundersökningen att tappa i trovärdighet och därmed dess validitet. För att motverka denna risk har författarna inkluderat en beskrivning i samband med kontakt för att motverka en inkorrekt spridning av enkäten.
I resultatdelen presenteras svaren från båda enkätundersökningarna under enskilda rubriker.
Därigenom kommer uppsatsens två frågeställningar presenteras samt besvaras genom en analysering av samtliga frågor kopplade mot uppsatsens syfte. Under resultatdelen kommer inte alla frågor benämnas, utan fullständiga svar för spelarundersökningen samt
enkätundersökningen hittas under Bilaga E respektive F.
Enkätundersökningarna bidrog sammanlagt med 175 genomförda svar, där totalt 132 svar anses som giltiga. Detta inkluderar 112 giltiga svar från spelarenkäten samt 20 giltiga svar från föreningsenkäten. Sammanlagt innebär detta ett bortfall på totalt 43 svar, där 35 ogiltiga svar erhålls från spelarenkäten samt 8 ogiltiga svar från föreningsenkäten. Ett bortfall erhålls vid ett enkätsvar där en eller flera frågor skickas in som obesvarade.
8.1 Innebandyspelares psykiska hälsa
I enkätundersökningen för spelare analyserades 112 giltiga svar. Av dessa 112 personer var 20 personer representerade för ett lag som spelar i SSL Dam, 14 personer representerade i SSL Herr, 29 personer representerade i Allsvenskan Dam, 6 personer representerade i
Allsvenskan Herr samt 43 personer representerade i Division 1 Herr. Bortfallen för respektive serier inräknas till 35 personer, där 25 personer återfanns inom bortfall per serie vilket
presenteras i nedanstående tabell. Resterande 10 svar var endast öppnade där ingen fråga var besvarad (Se tabell 1).
Tabell 1. Antal deltagande i spelarenkäten samt dess bortfall.
Respondenternas medelålder var 21 år (Se figur 4) och respondenterna erhåller ett medeltal på fyra års erfarenhet av spel i någon av SIR (Se figur 5).
Fig 4. Respondenternas medelålder.
Fig 5. Respondenternas medeltal för totala år av erfarenhet.
8.1.1 Spelarnas upplevelser av att vara en innebandyspelare
Enkätundersökningen påvisar flera faktorer som ökar risken för att psykisk ohälsa
uppkommer hos en innebandyspelare som spelar en riksserie. Under enkätens första del, som handlar om spelarnas upplevelser av olika psykiska symptom, påträffas flera bakomliggande faktorer. Under en sammanhängande tvåveckorsperiod upplever respondenterna sig stressade på grund av innebandyn, där kravet att prestera visar sig påtagligt. Kravet på prestation visar sig också att orsaka en prestationsångest för flera av respondenterna. De känner sig även
