Biblioterapi i bokcirklar
-ett sätt för folkbiblioteken att motverka psykisk ohälsa
Författare: Emmie Spånberger Handledare: Fredrik Hanell
Kandidatuppsats
Abstract
The purpose of this thesis was to, in a selected municipality, examine the position of bibliotherapy in reading groups in public libraries. To attain the purpose of the thesis the following questions were asked; What opinions does the librarians in the existing reading groups have on bibliotherapy? What kind of bibliotherapeutic elements exist in the investigated reading groups? Can the reading groups have bibliotherapeutic elements regardless if they were planned for such purposes? Could bibliotherapy be relevant to the public libraries work with the target group mental disabilities in accordance to library law? As a method seven semi-structured qualitative scientific interviews were conducted alongside one web survey. Six of the interviews were implemented with librarians in public libraries and one with two trained bibliotherapists at a hospital library. The theory used was Elizabeth
Brewster’s development of Caroline Shrode’s three phases identification, catharsis and insight, where bibliotherapy is divided into four overlapping kinds of
bibliotherapy: emotive bibliotherapy, informative bibliotherapy, social bibliotherapy and escapist bibliotherapy. The results show that there are distinct observations of Shrodes three phases in one of the reading groups that fit the description of Brewsters emotive bibliotherapy. In the librarians’ description of the rest of the reading groups, several elements of social, informative and escapist bibliotherapy can also be found. However, in those groups a clear identification of Shrodes theoretical phases are much more elusive, even if there are some similarities. The reading groups’ content of bibliotherapeutic elements appears to be, to some extent, independent of the librarians’ knowledge of bibliotherapeutic terms and
denominations. Bibliotherapeutic work seems to be close to unknowingly performed by the librarians in the reading groups, which none the less does not seem to affect its efficiency. Further knowledge about bibliotherapy is assessed to be beneficial to the reading groups in public libraries, which in turn would contribute to the
fulfilling of the goals in library law.
Nyckelord
Biblioterapi, bokcirklar, folkbibliotek, psykiska funktionsnedsättningar, psykisk ohälsa, depression, ångest, känslomässig biblioterapi, informativ biblioterapi, social biblioterapi, eskapistisk biblioterapi.
Tack
I första hand vill jag tacka min handledare Fredrik Hanell för det stora stöd han gett mig under hela arbetet av denna studie. Jag vill också tacka min klasskamrat Lovisa Rydén för hennes hjälp med korrigeringsläsning. Jag vill även ge ett stort tack till min familj för allt stöd, tålamod och uppmuntran.
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
1.1 Biblioterapi 3
1.1.1 Biblioterapi som behandlingsform 3
1.1.2 Biblioterapi som begrepp 3
1.2 Problemformulering 4
1.3 Syfte 4
1.4 Frågeställning 4
1.5 Avgränsningar 4
2 Tidigare forskning 5
2.1 Biblioterapi för olika målgrupper 5
2.1.1 Biblioterapi som stöd för barn med dödliga sjukdomar 5 2.1.2 Biblioterapi för att motverka depression hos ungdomar 6 2.1.3 Biblioterapi för behandling av ångest och ångestrelaterad ohälsa 6 2.1.4 Användning av biblioterapi vid begynnande depression 7 2.1.5 Biblioterapi för att motverka ensamhet hos seniorer 8
2.1.6 Biblioterapi i kvinnofängelse 9
2.1.7 Biblioterapi under sjukskrivning 10
2.1.8 Sammanfattning av forskning 11
3 Teori 12
4 Metod 15
4.1 Val av metod 15
4.2 Urval av intervjupersoner och enkätmottagare 16
4.3 Genomförande av intervjuer 16
4.4 Genomförande av enkät 17
4.5 Författarens förförståelse 17
4.6 Etiska överväganden 18
4.7 Metoder för analys 18
5 Resultat 19
5.1 Intervjuer av bibliotekarier på folkbibliotek 19
5.1.1 Intervju A 19
5.1.2 Intervju B 19
5.1.3 Intervju C 20
5.1.4 Intervju D 21
5.1.5 Intervju E 22
5.1.6 Intervju F 23
5.2 Expertintervju 24
5.3 Sammanställning av resultat från enkät publicerad på sociala medier 27
6 Analys 30
6.1 Bibliotekariernas syn på biblioterapi 30
6.1.1 Inställning till ämnet 30
6.1.2 Kunskap om ämnet 31
6.1.3 Risker med biblioterapi 31
6.2 Tydliga inslag av biblioterapins teoretiska faser 32
6.3 Närvaron av olika typer av biblioterapi 32 6.4 Närvaro av psykisk ohälsa och aktivitetens påverkan 33
7 Diskussion och slutsatser 33
7.1 Vad har bibliotekarierna i de befintliga bokcirklarna för syn på
biblioterapi? 33
7.2 Vilka biblioterapeutiska inslag finns i de undersökta bokcirklarna? 34 7.3 Kan bokcirklarna ha biblioterapeutiska inslag oavsett om de planerades
respektive inte planerades för sådana syften? 34
7.4 Kan biblioterapi vara relevant för folkbibliotekens arbete med
målgruppen psykiska funktionsnedsättningar enligt bibliotekslagen? 35
7.5 Reflektioner kring metod 36
7.6 Förslag på vidare forskning 36
Sammanfattning 37
Källförteckning 38
Publicerat material 38
Opublicerat material 40
Bilaga 1 Intervjuguide till intervju med bibliotekarie på folkbibliotek Bilaga 2 Intervjuguide till expertintervju
Bilaga 3 Inlägg publicerad i boktipsforum på Facebook Bilaga 4 Enkät publicerad i boktipsforum på Facebook
1 Inledning
Folkbibliotekens uppdrag är mångsidigt och riktar sig till alla, därför måste de ha ett utbud som tillfredsställer många olika behov (Widell & Östling, 2013). Personligen har författaren till denna uppsats alltid varit intresserad av bokcirklar på
folkbibliotek för att de har en möjlighet att rikta sig till många av dess olika målgrupper, beroende på hur man väljer att utforma den. Det var under en tidigare kurs, där uppgiften var att göra en forskningsöversikt, då valet av ämne inriktades på bokcirklar, som författaren först kom i kontakt med termen biblioterapi.
Författaren har kommit i nära kontakt med många personer som lider av psykisk ohälsa och ser därför relevansen i att hitta fler sätt att nå denna målgrupp.
Författarens uppfattning av bibliotek är att det finns en speciell dynamik i förhållandet mellan bibliotekarie och låntagare. Detta beror på att bibliotekariens roll inte på något sätt går ut på att tjäna pengar (vilket är sällsynt i en serviceroll), utan att uppfylla låntagarens behov. Författaren anser att detta skapar ett band av tillit mellan bibliotekarie och låntagare som skulle kunna vara användbart för att nå de personer som lider av psykisk ohälsa.
Det finns undersökningar som visar att så många som 1,4 miljoner svenskar,
15 procent av befolkningen, vid något tillfälle i livet kommer att känna av psykiska besvär som kräver hjälp och stöd från professionella vårdgivare. Varannan kvinna och var fjärde man riskerar att någon gång råka ut för en depression, och de senaste årens stora ökning av antalet långtidssjukskrivna kopplas också till största delen ihop med psykisk ohälsa.
En psykisk sjukdom kan leda till psykiska funktionshinder. Det är en varaktig funktionsnedsättning som försvårar för individen att leva ett "vanligt" liv. Ett psykiskt funktionshinder är inte statiskt utan varierar ofta över tiden. En person med psykiskt funktionshinder kan därför periodvis fungera som andra men ibland ha stora svårigheter i vardagslivet. (Infoteket om funktionshinder, 2019)
Psykisk ohälsa kan onekligen vara ett stort hinder i mångas vardag. Att 15 procent av Sveriges befolkning drabbas av detta borde vara skäl nog till att se hur pass allvarsam situationen är. Om man dessutom ser det i ett bredare perspektiv och ser globalt på situationen visar statistik att över 300 miljoner människor världen över lider av depression (Världshälsoorganisationen, 2018). Depression är en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar och kan i allvarliga fall leda till självmord. Runt 800 000 människor dör av självmord varje år i världen och det är den näst främsta dödsorsaken i åldersgruppen 15–29-åringar
(Världshälsoorganisationen, 2018).
Är detta då relevant för folkbiblioteken? Är det ett problem som faller inom ramen för vad folkbiblioteken har ett ansvar för? Efter granskande av bibliotekslagen kan två olika paragrafer anses särskilt betydelsefulla i ämnet. I första hand ska vi se närmare på innebörden av §4:
4 § Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att utifrån deras olika behov och förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av information. (SFS 2013:801)
Denna paragraf benämner tydligt folkbibliotekens ansvar gentemot de personer som lider utav funktionsnedsättningar, vilket även inkluderar funktionsnedsättningar i form av psykisk ohälsa. Även allt fler barn och ungdomar lider av psykisk ohälsa.
Mellan åren 1985 och 2014 har andelen unga som drabbats av psykisk ohälsa fördubblats i Sverige och närmare hälften av alla 15-åringar är drabbade
(Folkhälsomyndigheten, 2018). Orsaken till denna ökning är brett diskuterad, men oavsett hur den har uppstått kvarstår faktum att den behöver motverkas. För att ytterligare förstärka bibliotekens betydelse i denna roll ser vi närmare på ytterligare en paragraf.
2 § Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.
Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt.
Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. (SFS 2013:801)
Denna studie ska se närmare på hur biblioteken kan förmedla kunskap till de
personer som förhindras i sin vardag av psykiska funktionshinder. Lösningen för hur biblioteken ska gå tillväga för att ägna denna målgrupp särskild uppmärksamhet är inte alltid lika självklar som den kan vara vid en del fysiska funktionsnedsättningar.
En tidigare lösning har varit att helt enkelt finnas där för de personer som har tillräckligt med ork att kontakta biblioteken och uppfylla de behov som de själva har lyckats identifiera. Hur skulle folkbiblioteken istället kunna påverka målgruppen med psykiska funktionshinder påkallade genom psykisk ohälsa och genom
bibliotekens egna medel hjälpa dessa individer att utvecklas? I ett försök att hitta ett svar på denna fråga ska denna text nu granska ett tillvägagångssätt som nyligen sett ett ökat intresse i Sverige inom biblioteksväsendet. Något som även har nämnts bland annat i Biblioteksbladet, i artiklarna Barn i kris behöver böcker av Tottie Lönn (2014), Växande tro på läkande läsning av Matilda Nilsson (2017), Läka med litteratur av Jennie Aquilonius (2017), Med sjuka barn till andra världar av Matilda Nilsson (2017), och det senaste året även i artiklar av Annika Persson (2019) och Thord Eriksson (2019), nämligen biblioterapi.
Biblioterapi är kort sagt användandet av litteratur för att främja personlig utveckling och lindra psykisk ohälsa. Det handlar inte om själva texten, utan vad den får oss att känna och uppleva (Aquilonius, 2017). Syftet med biblioterapi är inte att byta ut andra behandlingsmetoder, utan att komplettera dem. Biblioterapi skulle även kunna vara ett bra alternativ för de människor som inte mår bra, men inte är tillräckligt sjuka för att vara berättigade till vård (Nilsson, 2017). På detta sätt kan psykisk ohälsa hindras innan den utvecklas till en allvarlig sjukdom.
1.1 Biblioterapi
Bokcirklar är en spridd och känd verksamhet i läsfrämjande arbete på folkbibliotek.
I denna studie definieras en bokcirkel som en grupp av människor som regelbundet samlas för att diskutera litteratur. En bokcirkels syfte kan variera och är beroende av den tilltänkta målgruppen. Om målgruppen i fråga är personer som lider av psykisk ohälsa kan bokcirkelns syfte därmed vara att lindra denna ohälsa med hjälp av utvald litteratur och samtal. För att se om biblioterapi har någon potential att vara ett alternativ för folkbibliotekens bokcirklar ska vi först kort se närmare på var
begreppet kommer ifrån. I enlighet med nationalencyklopedins definition av ordet så är biblioterapi ett ”samlingsnamn för insatser som genom läsning syftar till att bota eller lindra psykisk ohälsa, höja livskvalitén eller bidra till en personlig mognadsutveckling” (Nationalencyklopedin, 2019), och så långt kan vi se att begreppet är intressant att utforska i relation till folkbiblioteken.
1.1.1 Biblioterapi som behandlingsform
Idén att ord kan lindra människors ångest, smärta och lidande har sina rötter redan i antiken (Ihanus, 2004, s. 15). Under antiken behandlades psykiska störningar med bland annat reciterandet av ord eller sång då detta ansågs ha positiva psykologiska och terapeutiska effekter (Ihanus, 2004, s. 14). Man kan därmed konstatera att dessa tankar inte är något nytt, även om just benämningen biblioterapi myntades så sent som 1916 av amerikanen Samuel Crothers (Pettersson, 2014, s. 56).
Behandlingsformen i modern mening kan sägas ha haft sitt genombrott under samma tid som begreppet myntades. I samband med första världskriget upptäcktes att skönlitteratur hade helande effekt för soldater som led av posttraumatiskt stressyndrom (Pettersson, 2014, s. 57). Caroline Shrodes skrev 1949 Bibliotherapy.
A Theoretical and Clinical-Experimental Study som är den första
doktorsavhandlingen i ämnet där hon sammankopplade biblioterapin till psykoterapi och den freudianska psykoanalysen. I denna avhandling gör Shrodes den första beskrivningen av modellen för den biblioterapeutiska processen och etablerar nyckeltermerna identifiering, katharsis och insikt som sedan har blivit bärande termer inom biblioterapin (Shrodes, 1949). Föreningen för biblioterapi grundades i Finland 1981 och var den första europeiska organisationen som började arbetade med främjandet av biblioterapi (Aquilonius, 2017). Begreppet lanserades 2012 i Sverige genom litteraturprogrammet Babel, men det var först 2017 som Sverige fick sin första akademiska utbildning i biblioterapi (Aquilonius, 2017).
1.1.2 Biblioterapi som begrepp
Biblioterapin har genom sin mångsidighet fått många olika inriktningar i lika många översättningar, de begrepp som väljs att belysas i denna studie är de inriktningar som återfinns inom svensk biblioterapiutbildning, närmare bestämt klinisk biblioterapi och humanistisk biblioterapi (Frid, 2016, s. 89). Den kliniska
biblioterapin är främst inriktad på att förbättra hälsan hos sjuka människor och sker därför ofta i samarbete med en läkare, terapeut eller liknande. Den kliniska
inriktningen fokuserar på terapeutisk och läkande effekt av läsning som följs av diskussion, vilket kan ske ensam med en biblioterapeut eller i grupp (Frid, 2016, s.
89). Humanistisk biblioterapi använder läsning som hjälpmedel och lindring vid lindrigare psykiska besvär, men personen anses ändå vara frisk. Humanistisk
biblioterapi kan då ge en terapeutisk positiv effekt och ökad självförståelse, vilket gör det till en mer pedagogisk inriktning (Frid, 2016, s. 89).
1.2 Problemformulering
Sverige har hamnat långt på efterkälken inom den biblioterapeutiska utvecklingen.
Det framkommer exempelvis i denna studies forskningsavsnitt att det finns ytterst lite forskning gällande användning av biblioterapi på folkbibliotek i Sverige.
Finland har använt sig av litteraturterapi ända sedan 1970-talet och ALA (American Library Association) bildade en biblioterapikommitté redan så tidigt som 1939 (Aquilonius, 2017). Trots att användandet av biblioterapi sprider sig i Sverige är det fortfarande bara i delar av landet som metoden verkligen accepteras och ges
utrymme att utveckla biblioteksverksamheten. Då en av folkbibliotekens stora målgrupper består av personer som lider av funktionsnedsättningar, både fysiska och psykiska, kan det anses relevant att vilja utforska alla alternativ som kan vara giltiga tillvägagångssätt för att möta dessas behov. Därför undersöks i denna studie huruvida det i Sverige för närvarande förekommer användning av biblioterapi i befintliga bokcirklar vid folkbiblioteken i en utvald kommun. I studien undersöks även bibliotekariernas åsikter om biblioterapi samt om det finns möjlighet för användandet av biblioterapi för att stärka bibliotekens följande av bibliotekslagen.
1.3 Syfte
Syftet är att, genom ett nedslag i en kommun, undersöka biblioterapins ställning i bokcirkelverksamhet på folkbibliotek.
1.4 Frågeställning
1) Vad har bibliotekarierna i de befintliga bokcirklarna för syn på biblioterapi?
2) Vilka biblioterapeutiska inslag finns i de undersökta bokcirklarna?
3) Kan bokcirklarna ha biblioterapeutiska inslag oavsett om de planerades respektive inte planerades för sådana syften?
4) Kan biblioterapi vara relevant för folkbibliotekens arbete med målgruppen psykiska funktionsnedsättningar enligt bibliotekslagen?
1.5 Avgränsningar
Då biblioterapi ökar alltmer i popularitet är det tämligen aktuellt att undersöka det nuvarande klimatet i ämnet. Studien har därför valt att undersöka aktiva bokcirklar som uppfyller specifika kriterier inom en kommun. De kriterier som denna studie gått efter vid urvalet var att bokcirkeln startats och handleds av en bibliotekarie i bibliotekets lokaler med inriktning på läsning och diskuterandet av litteratur. De kandidat- och masteruppsatser som finns inom ämnet biblioterapi och folkbibliotek har hittills främst inriktats på läsfrämjande (Gambring, 2018), iakttagelser av samarbetsprojekt (Molin, 2015), närvaron av biblioterapeutiska aktiviteter och bibliotekariernas syn på området (Lindman & Åkerman, 2014), samt
undersökningar av bokcirklar ur biblioterapeutiska synsätt (Rydefjord, 2012). De två sistnämnda uppsatserna har mest gemensamt med denna studie. Dock skiljer sig uppsatserna i urvalet av intervjupersoner då Lindman och Åkerman (2014) väljer att endast intervjua bibliotekarier som är utbildade inom biblioterapi och använder sig utav termen i sitt arbete. Därmed begränsar sig författarna till att bara undersöka
bibliotek de redan vet är positivt inställda och använder sig av biblioterapi.
Rydefjord (2012) väljer att endast intervjua bokcirklarnas deltagare då studien koncentrerar sig på ett användarperspektiv.
Denna studie undersöker bokcirklar där författaren innan studiens genomförande inte hade kännedom om användning eller attityd gentemot biblioterapi. Syftet är att undersöka bibliotekariernas åsikter och vetskap om biblioterapin och dess
användning. Studien belyser eventuella faktorer till varför biblioterapi används, alternativt inte används på folkbiblioteken. Studien avgränsar sig därmed inte till att endast undersöka bokcirklar som har ett uttalat biblioterapeutisk syfte eller
tillvägagångsätt, utan väljer istället att undersöka möjligheten och intresset till användandet av biblioterapi.
2 Tidigare forskning
I detta avsnitt kommer studien se närmare på den befintliga forskning som gjorts inom ämnet biblioterapi för att belysa vad som har undersökts och vad som ännu behöver undersökas. Det som framkommer är att forskning kring biblioterapi på folkbibliotek är liten och begränsad då den främst används på sjukhusbibliotek.
2.1 Biblioterapi för olika målgrupper
Följande forskning är indelat efter biblioterapins olika målgrupper för att belysa ämnets mångsidiga användningsområde. De målgrupper som tas upp är; sjuka barn och deras anhöriga, ungdomar lidande av depression, personer som lider av ångest och ångestrelaterad ohälsa, personer med begynnande tecken på depression, seniorer som upplever ensamhet, kvinnor i fängelse och personer som är sjukskrivna på grund av psykisk eller fysisk sjukdom.
2.1.1 Biblioterapi som stöd för barn med dödliga sjukdomar
I Eva Selins Läsklubb pågår!: En metodbok om högläsning som biblioterapi (2019, s. 21) startas en läsklubb på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhusbibliotek.
Läsklubben startas genom efterfrågan av aktivitet för ett barn som går igenom ett tufft skede i sin sjukdom, med syftet att muntra upp och motivera. Försöket mottogs mycket positivt och utvecklades snabbt till ett större projekt. Projektet utgick ifrån modellen KASAM som består av tre komponenter; Begriplighet – förståelse för min tillvaro, Hanterbarhet – finns rätt inre och yttre redskap för att jag ska klara av min situation? och Meningsfullhet – är livet värt att leva? Projektets prioriteringar var med detta att barnen skulle känna till och förstå sin tillvaro, få de inre och yttre redskap som de behövde för att klara av sin situation och uppleva att deras liv var värda att leva. Denna tankemodell hjälpte författarna med kreativ sortering och möjliggörandet av hypoteser (Selin, 2019, s. 25).
Under begriplighet sorterades barnens grundläggande behov av att få veta vad som händer, både inom sig och runt omkring sig. Biblioterapeuten möjliggör för barnet att kunna erfara hur världen fungerar genom litteraturen, men även genom
biblioterapeuten själv, samtidigt som de får möjligheten att utvecklas.
Under hanterbarhet sorterades barnets möjlighet och vilja att delta i att samverka i något positivt. Utifrån biblioterapeutens förväntan av barnets deltagande, kan detta endast i sig själv generera en känsla av hanterbarhet hos barnet. Läsklubben kan ge ett annat fokus för barnen och ge dem en chans att tillfälligt lämna en plågsam tillvaro. Den kan därmed ses som en typ av smärtlindring som barnet själv efterfrågar, vilket tyder på ökad hanterbarhet i stunden (Selin, 2019, s. 29).
Meningsfullhet kan återfinnas i alla barnets intressen. Läsklubbens mål i
sammanhanget blir då att skapa en välgörande stund för barnet så att det har något att längta till. Längtan inger en tro på att det finns en morgondag att se fram emot och ger en chans att undvika den negativa spiral som sjukdom, behandling och oron i familjen kan skapa (Selin, 2019, s. 33).
Läsklubbens resultat som på många sätt visas i korta intervjuer visar hur
betydelsefull aktiviteten är för barnens lugn i livets slutskede, men att det även är ett stort stöd för föräldrar och syskon när det otänkbara händer (Selin, 2019, s. 94).
2.1.2 Biblioterapi för att motverka depression hos ungdomar
John Jacobs (2017, s. 16) studie Taking in the Good Based Bibliotherapy: A novel treatment for adolescent depression är den första studien i sitt slag som kombinerar teorin Taking in the good, alltså att kunna ta in det goda, med biblioterapi för ungdomar som drabbats av depression. Jacobs har en doktorsexamen i psykologi och en masterexamen i rådgivande psykologi. Studien tar sig an utmaningen att analysera olika faktorer som bidrar till skillnaden i mottaglighet för depression hos de olika könen, varefter de genomför en studie specifikt inriktad på biblioterapi för unga kvinnor drabbade av depression. Att kunna ta in det goda har sin grund i modellen HEAL som står för ”Have a positive experience, Enrich that positive experience, Absorb that experience and Link positive and negative material”
(Jacobs, 2017, s. 38). Modellen liknas vid att markera sin väg genom en skog för att kunna gå tillbaka samma väg som man kommit. Denna metod kombineras i studien med biblioterapi då tidigare forskning i studien belyser goda resultat från andra studier som gjorts med syfte att minska självmordsbeteende hos unga kvinnor.
Studien konstaterar även att biblioterapi har större effektivitet i kombination med andra tekniker, såsom gruppterapi, då dessa inger större involvering och djupare insikt hos deltagarna (Jacobs, 2017, s. 49).
2.1.3 Biblioterapi för behandling av ångest och ångestrelaterad ohälsa I artikeln An Evaluation of the Effectiveness of a Transdiagnostic Bibliotherapy Program for Anxiety and Related Disorders: Results From Two Studies Using a Benchmarking Approach (Wootton, Steinman, Czerniawski, Norris, Baptie,
Diefenbach & Tolin, 2018, s. 555) granskas resultaten av två grupper som använder sig av kognitiv beteendeterapi administrerad genom biblioterapi (BCBT).
Behandlingen sker på distans, vilket menas att behandlingarna kan ske helt utan fysiska möten. Detta ger möjligheten att kunna nå ett mycket större antal patienter än traditionell behandling med fysisk kontakt. Denna typ av behandling kan ske med eller utan stöd av en terapeut. Studiens syfte är att granska effektiviteten av BCBT program för patienter med ångest och relaterade ohälsor och med resultaten
se över om dess utgångsläge uppnår en acceptabel marginal i effektivitet (Wootton et al., 2018, s. 566).
Den första gruppen använde sig av en öppen försöksdesign utan terapeutstöd där de jämförde resultaten innan och efter behandling samt en uppföljning efter en
tremånadersperiod (Wootton et al., 2018, s. 566). Deltagarna var diagnostiserade med panikångest, social ångest eller generaliserad ångest. Den andra gruppen utgick från samma design, men inkluderade även stöd av en terapeut, veckovis, per telefon (Wootton et al., 2018, s. 571). Deltagarna i den andra gruppen var förutom de åkommor som förekom i första gruppen även diagnostiserade med tvångssyndrom, specifika fobier, agorafobi eller posttraumatisk stress. Båda gruppernas program var att läsa självhjälpsboken Face your fears: A proven plan to beat anxiety, panic, phobias, and obsessions (Tolin, 2012) som innehåller kognitiv beteendeterapeutiska verktyg för att kunna motverka ångest och ångestrelaterad ohälsa. Deltagarna uppmuntrades även att praktisera verktygen de läste om i en läxuppgift vilken innehöll olika moment som gick ut på olika grader av exponeringsuppgifter (Wootton et al., 2018, s. 567). Deltagarna uppmuntrades att följa ett lässchema där kapitlen var uppdelade på åtta veckor. Den andra gruppen fick dessutom stödjande samtal en gång per vecka per telefon där de fick svara på frågor, ställa frågor, diskutera texten och motiveras (Wootton et al., 2018, s. 572).
Resultaten blev att ungefär hälften av deltagarna i båda grupperna uppnådde högre resultat än grundkriterierna för signifikant förändring i beteende. Deltagarna i båda grupperna uttryckte i hög utsträckning tillfredsställelse av behandlingen och var nöjda med resultaten, dock var antalet nöjda deltagare högre i den andra gruppen.
Resultaten beräknades uppnått högre än acceptabla marginaler i effektivitet och ansågs av studien vara ett effektivt sätt att behandla ångest och ångestrelaterad ohälsa (Wootton et al., 2018, s. 577).
2.1.4 Användning av biblioterapi vid begynnande depression I artikeln Cognitive Bibliotherapy for Mild Depressive Symptomatology:
Randomized Clinical Trial of Efficacy and Mechanisms of Change (Moldovan, Cobeanu & David, 2012, s. 483) studeras effektiviteten av biblioterapi mot
symptomen av begynnande depression. Studien genomfördes genom att deltagarna delades upp i fyra olika grupper; 1) omedelbar behandling (biblioterapi), 2) fördröjd behandling (väntelista), 3) placebo och 4) ingen behandling (Moldovan et al., 2012, s. 484).
I den omedelbara behandlingsgruppen läste deltagarna en utvald bok under en månad och kontaktades en gång varje vecka per telefon för att besvara eventuella frågor om texten eller studien (Moldovan et al., 2012, s. 484). Den fördröjda behandlingsgruppen blev placerade på en väntelista under en månads tid.
Placebogruppen blev givna en bok snarlik den som användes som biblioterapeutiskt material som inkluderade praktiska råd för hur man kunde vara bättre organiserad i hemmet och på arbetsplatsen. Även denna grupp kontaktades via telefonsamtal varje vecka. I den sista gruppen utan behandling blev deltagarna tillsagda att de inte kunde inkluderas i studien, men att de kanske skulle bli kontaktade angående andra studier (Moldovan et al., 2012, s. 484).
Studien använde sig utav Automatic Thought Questionnaire (ATQ), Dysfunctional Attitude Scale (DAS) och General Attitudes and Beliefs Scale för att uppskatta kognitiva mekanismer relevanta vid depression före, under och efter behandling, samt vid uppföljning efter en tremånadersperiod. ATQ är en 30-punkts mätande själv-rapportering som används för att uppskatta depressionsrelaterade kognitioner.
ATQ visar även tydligt förändringar i depressioners nivå av styrka. DAS är ett 40- punkts själv-rapporterings instrument som mäter attityder som är bidragande faktorer för mottaglighet för depression. GABS är ett 26-punkts själv-rapporterings instrument som mäter irrationella kognitiva processer, exempelvis kravställande eller låg frustration tolerans, relaterade till sex innehållsområden: prestation, bifall, bekvämlighet, rättvisa, jaget och andra (Moldovan et al., 2012, s. 485).
Det bedömdes att alla fyra grupper hade likvärdiga nivåer av depressions innan behandling påbörjades (Moldovan et al., 2012, s. 486). Behandlingsgruppen visade en stor minskning av symptom under och efter avslutad behandling, särskilt i jämförande av grupperna med fördröjd behandling och ingen behandling (Moldovan et al., 2012, s. 487). Placebogruppen hade däremot liknande resultat som
behandlingsgruppen under studien. Vid uppföljning i behandlingsgruppen tre månader efter avslutad behandling visades inga tecken på ökning av symptom vilket påvisar att de positiva minskningarna av depressionssymptom var bestående, detta var dock inte fallet för placebogruppen som istället hade en ökning av symptom och därmed endast ansågs ha gett en tillfällig minskning av symptom (Moldovan et al., 2012, s. 488). Därmed visades användningen av biblioterapi i denna studie vara överlägsen placebo, fördröjd behandling och ingen behandling.
2.1.5 Biblioterapi för att motverka ensamhet hos seniorer
I studien Pleasure reading, other activities, and loneliness in later life (Rane- Szostak & Herth, 1995, s. 101) undersöks samband mellan läsning för nöje och minskad känsla av ensamhet. Under året studien skrevs var definitionen av biblioterapi inte lika välutvecklad och ansågs främst använda sig utav
självhjälpsböcker eller poesi i val av litteratur (Rane-Szostak & Herth, 1995, s. 102).
I modern definition av biblioterapi kan däremot all typ av litteratur som lindrar ohälsa användas, vilket gör att denna studie faller innanför de biblioterapeutiska ramarna.
Innan studien påbörjades hade författarna observerat att äldre människor som läste för nöjes skull väldigt sällan led av ensamhet (Rane-Szostak & Herth, 1995, s. 100).
De ansåg att detta kunde bero på att läsning är en aktivitet som inte är beroende av yttre faktorer av fysisk funktion, ekonomi eller social kontakt, utan kan nyttjas oavsett ålder, när som helst och varsomhelst. En annan bidragande faktor kunde vara att äldre människors sömnkvalitet ofta minskar med åren och läsning därmed blir ett möjligt tidsfördriv, även om det är mitt i natten (Rane-Szostak & Herth, 1995, s. 101).
Studien använde sig utav Theory of Optimal Experience, att självstyrda aktiviteter, så som läsning, ger ett optimalt tillstånd benämnt ”flow”. Upplevelsen av flow är inte bara njutbar, utan bidrar till en känsla av kontroll då belöningarna inte längre kommer utifrån, utan upplevs på insidan. Teorin är även baserad på uppfattningen
att när en person upplever flow är de så involverade i aktiviteten att ingenting annat spelar någon roll. I en flow-aktivitet utvecklar individen ett sätt att finna nöje och syfte oberoende av yttre omständigheter. Läsning bedömdes värt att undersöka av författarna av två anledningar: Läsning för nöje uppfyllde alla kriterier för en flow- upplevelse och benämndes ofta som en aktivitet människor som inte led av ensamhet spenderade tid på (Rane-Szostak & Herth, 1995, s. 101).
Genom kvalitativa intervjuer med 195 individer i åldrarna mellan 65–92 år som hade egna bostäder gjordes en undersökning om äldres nöjesaktiviteter och deras mående (Rane-Szostak & Herth, 1995, s. 102). Hur stor ensamhetskänsla en individ erfor bedömdes med hjälp av UCLA Loneliness Scale som är ett mätinstrument bestående av 20-punkter. Var och en av punkterna har ett poängvärde mellan 1–4, ju högre poäng desto starkare känsla av ensamhet beräknades (Rane-Szostak & Herth, 1995, s. 104).
Resultaten visade stora skillnader mellan de som läste för nöje och de som inte läste, där de läsande hade mycket lägre resultat (Rane-Szostak & Herth, 1995, s. 104). Vid undersökandet av andra aktiviteter som hade likvärdig påverkan på känsla av ensamhet var resande och spelandet av spel. Båda dessa aktiviteter uppnår också alla kriterier för flow-upplevelse. I kontrast mot tidigare uppfattningar gällande ensamhet hos äldre, hade de som ägnade sig åt sociala aktiviteter inte lägre resultat än de som inte ägnade sig åt sociala aktiviteter. Då resande hade likvärdiga resultat till läsande tog forskarna även upp att när äldre människor väl blir begränsade av fysisk funktion eller sjukdom och inte längre kan resa, så kan läsning istället bidra med desto större meningsfullhet och är även ett mer ekonomiskt alternativ (Rane- Szostak & Herth, 1995, s. 106).
2.1.6 Biblioterapi i kvinnofängelse
Reading and reckoning in a women’s prison av Megan Sweeney (2008) är en amerikansk studie av självadministrerad biblioterapi i kvinnofängelse. Författaren har genom kvalitativa intervjuer med fängslade kvinnor funnit att läsning spelar en central roll för en del av kvinnornas utveckling. Trots betydande begränsningar i val av material lyckas dessa kvinnor engagera sig i sin läsning för att hjälpa sig själva att hantera sitt förflutna och inspireras till nya sätt att möta omvärlden (Sweeney, 2008, s. 304).
Studien utgår mycket från Elizabeth Longs (2003) teorier i Book Clubs: Women and the uses of reading in everyday life som menar att bokklubbsdeltagare ofta använder litteratur som livsverktyg (Sweeney, 2008, s. 305). Long beskriver även att läsning möjliggör reflektion av identitet och subjektivitet och att läsaren genom diskussion av texten kan skapa nya samhörigheter, ny mening och nya relationer. Long jämför läsgrupper med terapigrupper för att läsarna ofta väver in sina egna problem i texten de läser. Sweeney menar att intagna kvinnors läspraktiker liknar de i Longs studie, även om kvinnor i fängelse ofta uppvisar större intensitet och nödvändighet i strävan efter självupptäckt (Sweeney, 2008, s. 305).
Under 1950-talet följde en våg av fängelse-våld i USA och som svar på detta förnyades engagemanget gentemot rehabiliteringen av fångarna. För att hålla efter detta antogs biblioterapi som central behandlingsmetod och fängelsebiblioteken gick
in i en period av stor utveckling som till slut har lett till ett brett användande av biblioterapeutiska bokcirklar (Sweeney, 2008, s. 306).
Den intervjuperson som Sweeney valt att analysera har i studien getts namnet Denise, vars största utmaning har varit att skilja mellan fantasi och verklighet (Sweeney, 2008, s. 313). Denise tvingades av sin pojkvän att stjäla från köpcenter och blev i sitt hem utsatt för psykisk och fysisk misshandel. Detta ledde till att hon istället kände sig trygg i köpcentret som blev en säker plats att vistas för henne och hennes barn, då hemmet endast associerades med mörker och smärta (Sweeney, 2008, s. 314). Vid jämförande med andra snattare i fängelset identifierade sig Denise istället i samhörighet med affärerna. Hon ansåg att de andra snattarna var fienden, medan hon själv istället hörde hemma där (Sweeney, 2008, s. 315).
Denise lärde sig att identifiera sitt eget beteende genom ett antal olika böcker (Sweeney, 2008, s. 316). Hon lärde sig i första hand genom att identifiera sig själv med en eller fler karaktärer i de olika verken, vilket även ledde till att hon kunde identifiera sitt eget komplexa tillstånd som offer. Genom vissa böcker fick Denise även en djupare förståelse kring större strukturella och historiska krafter, såsom fattigdom och rasism, och hur dessa påverkat hennes handlingar (Sweeney, 2008, s.
317). Genom denna självadministrerade biblioterapi lärde sig Denise att erkänna sina egna illusioner, ställa frågor för att fördjupa sin självmedvetenhet, att skapa ny mening från sina erfarenheter och att kunna se subjektivt på olika händelser. Denise själv uttryckte att vad som startade som en bokklubb istället blev något som
förändrade hennes liv (Sweeney, 2008, s. 323).
2.1.7 Biblioterapi under sjukskrivning
Studien Reading fiction during sick leave: a multidimensional occupation (Mårtensson & Andersson, 2015) inriktar sig på att kvalitativt utforska kvinnors erfarenhet av skönlitterär läsning som sysselsättning under en period av
sjukskrivning. Detta utförs genom kvalitativa intervjuer med åtta kvinnor i
varierande åldrar som var sjukskrivna av psykisk eller fysisk sjukdom (Mårtensson
& Andersson, 2015, s. 62).
Anledningarna till att studien fokuserar på kvinnor är att kvinnor generellt läser mer än män, är mer frekvent frånvarande från jobbet på grund av sjukdom, och är mer mottagliga för mentala sjukdomar, som är den vanligaste orsaken till sjukskrivning.
Deltagare rekryterades genom flygblad som delades ut bland annat via bokaffärer och bibliotek. Alla deltagarna hade sedan tidigare ett intresse för skönlitteratur.
Samtliga deltagare hade även erfarit en period under sjukskrivningen då de varit för sjuka för att kunna ägna sig åt läsning (Mårtensson & Andersson, 2015, s. 63).
Resultaten visar framträdandet av fem olika kategorier som representerar olika upplevelser av läsning av skönlitteratur som sysselsättning under sjukskrivning. Den första kategorin; förespegling av ett vanligt liv, kan handla om att fylla den lucka som blir när en individ måste sjukskriva sig från sin ordinarie sysselsättning. Att återuppta skönlitterär läsning kan inge en känsla av kontroll i att man lyckas utföra något man gjorde innan sjukskrivningen, även om litteraturval kan behöva anpassas till något mer lättläst. På detta vis kan man skapa en brygga till sitt vanliga liv
genom att spendera sin tid på ett meningsfullt sätt och stimulera påskyndande av att klara av dagliga aktiviteter och sysslor (Mårtensson & Andersson, 2015, s. 65).
Den andra kategorin; en känsla av förmåga, beskriver läsandet av skönlitteratur som en känsla av att både vara kapabel och duglig (Mårtensson & Andersson, 2015, s.
65). Nöjet tillsammans med att återta förmågan att läsa skönlitteratur väcker en upplevelse av kapacitet som gör det lättare att hantera livet i helhet och ger ett intryck av att individen är på bättringsvägen (Mårtensson & Andersson, 2015, s.
65).
Den tredje kategorin; en fristad, beskriver läsning av skönlitteratur som en
tillflyktsort, som en privat zon som kan göra sysselsättningen till något bekvämt och belönande tillfälle som ger individen en chans visa sig själv vänlighet. Det kan även ses som ett tillfälle att gå in i en fiktiv värld och flytta fokus bort från krav och problem i vardagen (Mårtensson & Andersson, 2015, s. 66).
Den fjärde kategorin, ett liv tillsammans med andra, är upplevelser av att känna kamratskap och anslutning utan krav. En sådan relation kan kompensera för andra som ställer krav på individen som istället får erfara känslan av att dela någons lidande och uppleva tröst och styrka i hanterandet av sin egen situation. Läsningen blir ett filter som gör det möjligt att identifiera eller distansera sig till händelserna i texten (Mårtensson & Andersson, 2015, s. 66).
Den femte kategorin; känslan av styrka, beskriver stärkandet av egot under sjukskrivningen. Läsandet av skönlitteratur upplevs som en sysselsättning av hög status som ger ett värde i att upprätthålla självbilden av en läsande person. Samtidigt är läsande utan syfte att uppnå ett särskilt mål istället ett tillfälle för självreflektion av sin nuvarande situation, vilket innebär en känsla av uppfyllande och styrka i att fullfölja den uppgift man åtagit sig (Mårtensson & Andersson, 2015, s. 67).
Studien sammanfattar att dessa kategorier innefattar ett sätt att stödja sig själv i strävan efter en aktiv livsstil och återtagandet av sin ordinarie sysselsättning med målet att avsluta sin sjukskrivning och återgå till en normal vardag (Mårtensson &
Andersson, 2015, s. 67).
2.1.8 Sammanfattning av forskning
Utifrån denna forskning kan ses att biblioterapi kan användas i alla olika åldrar och för många olika typer av ohälsa och allmäntillstånd. Vi kan se utifrån Selins (2019) studie att det inte endast är deltagarna i behandlingen som kan gynnas av
biblioterapin, utan även deras anhöriga. Jacobs (2017) studie visar att unga tjejer, som är en riskgrupp för att utveckla psykisk ohälsa, är mer mottagliga för
biblioterapi om den kombineras med gruppsammanhang då diskussionerna gör dem mer involverade.
Både Woottons et al. (2018) och Moldovans et al. (2012) studier visar att
biblioterapi som behandling mot ångest och depression även fungerar på distans, där deltagarna själva läser texten och reflekterar över den. Rane-Szostak och Herths (1995) studie visar hur ensamhet hos äldre, som är en stor bidragande faktor till depression, kan lindras av läsande. Sweeneys (2008) studie visade till och med hur biblioterapin ger kvinnor i fängelse möjlighet att konfrontera sitt förflutna och
utvecklas. Slutligen ser vi i Mårtensson och Anderssons (2015) studie att skönlitterär läsning kan hjälpa sjukskrivna kvinnor att återhämta sig fortare.
Forskning om biblioterapi på folkbibliotek är dessvärre ett svårare område att hitta relevanta studier om. Även om det säkerligen finns forskning inom detta område, är den svår att finna. Detta ökar dock bara relevansen av denna studie och ger dess resultat desto mer mening.
3 Teori
Caroline Shrodes teori är en av biblioterapins grundstenar och används än idag som grundläggande mall vid utvecklandet av nya modeller (Pettersson, 2014, s. 57). I en artikel skriven i samarbete med David Russell beskriver Shrodes hur biblioterapi kan definieras som en process av dynamisk interaktion mellan läsarens personlighet och litteraturen (Russell & Shrodes, 1950, s. 335). Denna process kan användas för personlig utvärdering, tillämpning och utveckling. Artikeln poängterar även att den som handleder i biblioterapeutiska syften inte behöver vara en utbildad terapeut, och den som deltar i biblioterapin behöver inte vara en individ med allvarlig ohälsa i behov av klinisk vård. Biblioterapi inger istället en möjlighet att litteraturen kan ha en viss inverkan på läsaren, men författarna påpekar även att detta inte är en konsekvent händelse som inträffar varje gång en individ läser en bok (Russell &
Shrodes, 1950, s. 335).
Om läsning har en genuin terapeutisk effekt så kan den dock förklaras genom följande termer: identifiering, katharsis och insikt. Identifiering sker när läsaren känner en samhörighet med en eller flera karaktärer, antingen i anknytning till sig själv, eller en person i läsarens närhet (Russell & Shrodes, 1950, s. 336).
Identifiering involverar oftast katharsis, att läsaren identifierar sig med karaktären i texten, vilket leder till att läsaren delar karaktärens konflikter och motivationer som leder till starka känslor. När läsaren placerar sig själv i någon annans situation får denne lättare förståelse både för andra och sig själv, och kan därmed nå insikt. När insikt är uppnådd kan läsaren genom karaktärens behov och lärdom även identifiera sina egna. Även indirekta mekanismer av beteende kan uppkomma mellan dessa tre steg, exempelvis projektion, rationalisering, bortträngning och kompensering (Russell & Shrodes, 1950, s. 337). Dessa mekanismer är kopplade till läsarens personlighet och mognadsgrad och kan inte alltid förutses.
Figur 1. Shrodes grundteori
I artikeln Bibliotherapy: An Application of Psychoanalytic Theory skriver Shrodes (1960, s. 313) att denna process kan likna vissa metoder som används av psykologer vid psykoanalys. Metoden Shrodes beskriver är att psykologen byter plats med patienten och lever sig in i dennes låtsasvärld och talar patientens språk.
Genom att en annan individ träder in i illusionen tvingas patienten ut ur den och ser istället illusionen framför sig som på en skärm. På detta sätt tvingas patienten att kritiskt granska sina egna föreställningar och beteende. Denna process forcerar patienten till att bilda en ny uppfattning om sig själv som sedan kan användas som ett terapeutiskt verktyg och bygga en bro mellan vanföreställningarna och
verkligheten (Shrodes, 1960, s. 313).
På samma sätt kan den representativa upplevelsen inducerad av läsning involverande identifikation, projektion, katharsis och insikt användas som en gemensam plattform för handledare och läsare (Shrodes, 1960, s. 314).
Figur 2. Illusionen som plattform
Figur 3. Den fiktiva litteraturen som plattform
Dessa manifestationer kan ta många olika former som exempelvis självigenkänning, vilket bland annat kan inge en känsla av tillhörighet som stärker självkänsla och kväver negativa självbilder. Beroende på läsarens förmåga vid läsningstillfället kan kognitiva och psykiska förändringar ske i olika styrkor (Shrodes, 1960, s. 315).
Läsningen kan vara såväl utvecklande som endast återspegla läsarens redan existerande sätt att hantera sin tillvaro, såsom rationalisering eller bortträngning.
Oavsett kan en läsare som har svårt att uttrycka sina egna känslor och upplevelser istället indirekt diskutera dem genom den fiktiva karaktären. Även handledare eller terapeut kan på detta sätt slippa att applicera sina tolkningar på patienten och istället diskutera dem i sammanhang av litteraturen.
Elizabeth Brewster (2011) medför i sin doktorsavhandling en modernare
användning av Shrodes teori. Brewster diskuterar fyra framväxande uppfattningar om biblioterapi; känslomässig, informativ, social och eskapistisk biblioterapi (Brewster, 2011, s. 214). Dessa fyra uppfattningar anser Brewster (2011, s.218) överlappar varandra i den biblioterapeutiska praktiken och är tillstånd som sker mellan skedena av Shrodes identifikation och insikt. Enligt Brewster är katharsis endast ett av de möjliga resultat av identifiering beroende på vad individen själv eftersöker i sitt läsande och som på olika sätt kan leda till insikt (Brewster, 2011, s.
214).
Även om de olika typerna av biblioterapi kan överlappa varandra på många olika sätt så är modellen ovan den tolkning av Brewsters teori som denna studie använder som analytiskt verktyg.
Känslomässig biblioterapi är när läsaren erfar en känslomässig koppling till litteraturen som exempelvis katharsis och självförståelse (Brewster, 2011, s. 217).
Personliga erfarenheter har stor påverkan på individens läsande och resulterar i individuell tolkning och betydelse av texten (Brewster, 2011, s. 216).
Informativ biblioterapi är användandet av läsning i syfte att finna information om psykisk ohälsa eller livssituationer (Brewster, 2011, s. 218). Inkluderad i denna typ av biblioterapi är även användandet av självhjälpslitteratur som terapiform för att uppleva förståelse eller samla information för lärande (Brewster, 2011, s. 216).
Figur 4. Brewsters anpassade teori
Eskapistisk biblioterapi är användandet av läsning för att distrahera, hantera psykisk ohälsa, ge avslappning, lättnad, och undvika symptom av psykisk ohälsa (Brewster, 2011, s. 217). Denna process kan vara passiv eller aktiv, beroende av de symptom som läsaren erfar under lästillfället.
Social biblioterapi är en form av biblioterapi som ofta kan ses i bokcirklar (Brewster, 2011, s. 217). Dynamiken mellan text, deltagare och handledare är väldigt viktiga i denna kontext. Existentiella frågor är ett av de vanligast förekommande teman för diskussion i denna typ av biblioterapigrupp. Psykisk ohälsa, som huvudfokus, förekommer mindre frekvent. Den sociala biblioterapin är mångsidig och kan förändras beroende av gruppens syften och agerande. Dessa kan resultera i allt från socialt stöd till underlättande av känslor eller eskapism
(Brewster, 2011, s. 216).
4 Metod
I detta avsnitt följer en redogörelse för metoder som använts i undersökningen, hur urvalet av intervjupersoner och mottagare av enkät valts ut, vilka etiska
överväganden som gjorts samt hur det samlade materialet bearbetats.
4.1 Val av metod
Studien bygger på metoderna halvstrukturerade intervjuer och enkäter. De halvstrukturerade intervjuerna genomfördes med en kvalitativ ansats där först sex bibliotekarier från folkbibliotek intervjuades. Samtliga bibliotekarier hade haft ansvar för att starta och handleda de aktiva bokcirklarna i utvald kommun.
Kommunen valdes på grund av dess storlek, då det är en medelstor kommun som har tillgång till ett stadsbibliotek, flera mindre filialer, sjukhusbibliotek och högskolebibliotek. Tanken var ett en kommun av denna storlek kunde ses som en median med tillgång till ungefär samma resurser och med samma förutsättningar som många andra kommuner i Sverige. Genom användandet av en kvalitativ forskningsintervju har de intervjuades perspektiv i ämnet lyfts fram (Kvale &
Brinkman, 2014, s. 41), utifrån följande huvudområden; bokcirklarnas syfte och målgrupper, bibliotekariernas uppfattning om bokcirklarna samt deras åsikter om biblioterapi. Därefter utfördes en expertintervju med två bibliotekarier som arbetar på ett sjukhusbibliotek och som är utbildade i biblioterapi. Den data som framkom utifrån intervjuerna diskuteras och jämförs mellan de olika grupperna samt med den tidigare forskningen inom ämnet. Diskussionen utmynnar i vad biblioterapeutiska bokcirklar kan bidra med till folkbiblioteken. Studien ämnar även att bidra med ett användarperspektiv på folkbibliotekens bokcirklar och dess påverkan på deltagarnas mående. För att insamla data användes därför en enkät, administrerad via webben (Bilaga 4).
Validiteten vid intervjuerna bedöms vara god då utformandet och användandet av intervjuguider förhindrade att samtalen gled ifrån ämnet. Transkriberingar av intervjuerna skedde ordagrant och sammanfattades för att undvika selektiv perception och snedvridna tolkningar (Kvale & Brinkman, 2014, s. 298). Även enkäten bedöms ha god validitet då valet att utesluta öppna frågor förhindrade
svararna från att ge otydliga eller irrelevanta svar (Trost & Hultåker, 2016, s. 75).
Reliabiliteten vid intervjuerna bedöms god då samtliga intervjuade uppvisade kunskap och erfarenhet av sina aktiviteter, men då den webbaserade enkäten strävar efter att behålla de svarandes anonymitet skulle reliabiliteten av denna därmed kunna ifrågasättas. Förhoppningen är dock att begränsningen i val av
litteraturintresserade grupper, i vilka enkäten delades på sociala medier, ska ha bidragit till insamling av seriösa och pålitliga svar.
4.2 Urval av intervjupersoner och enkätmottagare
I det inledande skedet av insamlandet av information kontaktades biblioteken med förfrågan om bokcirkelaktiviteter som startats av bibliotekarier och vars aktiviteter utfördes i bibliotekets egna lokaler. Efter individuell kontakt med varje folkbibliotek i vald kommun konstaterades det att det fanns 11 aktiva bokcirklar, men endast 6 av dessa var aktuella för denna studie då övriga inte uppfyllde de kriterier som studien efterfrågade; närvaron av en bibliotekarie, utförande i bibliotekets lokaler och med inriktning på läsning samt diskussion av litteratur. Efter kontakt med de ansvariga för respektive bokcirkel och samtycke till intervjuer utformades en intervjuguide för genomförandet av kvalitativa intervjuer med varje bibliotekarie som har ansvaret för bokcirklarna. En enkät planerades att delas ut till deltagarna i varje bokcirkel efter genomförd intervju med bokcirkelns bibliotekarie. Detta fick senare ändras på grund av etiska överväganden som närmare beskrivs under rubrik 4.5 och enkäten
publicerades istället på sociala medier i utvalda slutna grupper där svaren kunde hanteras mer konfidentiellt och svararna kunde vara anonyma. I valet av var enkäten skulle publiceras uppsöktes alla grupper som inriktade sig på ett intresse för
litteratur och böcker, så som boktips-grupper och webbaserade bokcirklar. För att kunna göra inlägg i dessa grupper krävdes först en ansökan om medlemskap och urvalet begränsades på så sätt av grupperna själva genom att enkäten endast kunde publiceras i de grupper som accepterade författarens medlemskap. Utöver dessa grupper gjordes även ett inlägg på startsidan till den utvalda kommunens stadsbibliotek och författarens startsida.
4.3 Genomförande av intervjuer
Studien har använt sig utav halvstrukturerade intervjuguider för att lämna rum åt följdfrågor men ändå bibehålla struktur och undvika att ströva för långt ifrån ämnets kärna. Vid intervjuerna av folkbibliotekarier användes delvis en kringgående tratteknik då de inledande frågorna i intervjuerna i främsta hand fokuserade på bokcirklarnas utförande och planering (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 172). Detta innebar att syftet att undersöka närvaron av biblioterapeutiska idéer och verktyg i skapandet av bokcirklarna avslöjades först i slutet av intervjuerna. Anledningen till detta var för att studiens ämne inte skulle påverka bibliotekariernas svar. Vid expertintervjun av bibliotekarierna på sjukhusbiblioteket var tillvägagångssättet istället väldigt öppet med en förklaring till intervjuns syfte redan vid första kontakten så att de intervjuade fick en chans att förbereda sig inför intervjun varefter intervjun genomfördes med direkta frågor gällande biblioterapi och dess användning. Intervjuguiden till expertintervjun (Bilaga 2) utformades delvis utifrån studiens syfte och frågeställningar, men även utifrån intressanta åsikter kring ämnet
biblioterapi som framkommit under intervjuerna av bibliotekarierna på folkbiblioteken.
Två olika tillvägagångssätt har använts vid intervjuerna. Fyra av intervjuerna skedde per telefon som spelades in med ljudupptagning och tre intervjuer ägde rum ansikte mot ansikte och spelades in med hjälp av mobiltelefon. Samtliga blev informerade om att samtalen spelades in. Inga anteckningar skrevs under intervjuerna, utan har helt dokumenterats av ljudinspelningar och transkriberingar. Intervjuerna med folkbibliotekarierna varierade i längd mellan ca 6 minuter och 16 minuter, medan expertintervjun varade i 1 timme och 7 minuter.
Intervju A B C D E F Expert
Datum 19.11.25 19.11.25 19.11.22 19.11.22 19.11.27 19.11.25 19.12.10 Tidslängd 06:25 07:03 06:02 14:30 12:17 15:22 1:07:31
Tabell 1. Intervjudetaljer
Samtliga tillfrågade bibliotekarier var positivt inställda till samtalen och intervjuerna föregicks av telefonkontakt där syftet att samla in data angående bokcirklar respektive information om biblioterapi till en kandidatuppsats
framfördes. Beslutet togs att inte på förhand delge intervjupersonerna med frågorna, då studien hade intresse av att samla svar som inte hade anpassats till dess ämne och i så stor utsträckning som möjligt undvika att styra bibliotekariernas svar.
Intervjuguiden (Bilaga 1) som användes vid intervjuerna av folkbibliotekarier undvek även användandet av ledande frågor för att inte ge upphov till ifrågasättande av svarens reliabilitet (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 213).
4.4 Genomförande av enkät
Inlägget som innehöll länken till enkäten publicerades 4 december i nio olika slutna Facebook-grupper inriktade på boktips eller intresse för böcker och läsning,
stadsbibliotekets hemsida, samt författarens hemsida och avslutades 17 december.
Förutom länken till enkäten innehöll inlägget även en kort beskrivning om vem som gjorde enkäten, varför enkäten gjordes, vilken målgrupp enkäten riktade sig till, samt en kort beskrivning av ämnet biblioterapi och kontaktuppgifter till studiens författare (Bilaga 3). Enkätfrågorna fokuserade på de svarandes mentala hälsa och upplevelser av bokcirklarna. För att behålla de svarandes anonymitet efterfrågades inga personliga uppgifter, som exempelvis ålder eller kön. Vid avslutandet av enkäten hade 23 svar samlats in och svaren sammanfattades med hjälp av stapel- och cirkeldiagram.
4.5 Författarens förförståelse
Författarens kännedom av ämnet biblioterapi innan studiens början var främst inhämtat från artikeln The value of therapeutic reading groups organized by public libraries (Walwyn & Rowley, 2011) som är en brittisk studie om terapeutiska bokcirklar på folkbibliotek. Då studiens slutsats var att biblioterapi var gynnande för
deltagarna påverkade detta författarens uppfattning av ämnet, vilket var en stor bidragande faktor vid valet av ämne till denna studie. För att jämställa författarens positiva inställning till ämnet utformades intervjufrågor gällande eventuella faror och risker vid användandet av biblioterapi som besvarades av biblioterapeuterna i expertintervjun.
4.6 Etiska överväganden
Intervjuerna av bibliotekarier vid folkbibliotek benämns intervju A-F för att undvika användandet av namn på bibliotek eller bibliotekarier som kan bidra till
spekulationer över bibliotekens ställningstagande till användandet av biblioterapi.
Den kringgående trattekniken, som beskrivs ovan i avsnitt 4.3, användes vid intervjuerna av folkbibliotekarierna och ansågs nödvändig då författaren inte ville påverka de intervjuades svar gällande deras åsikter i ämnet biblioterapi. Därmed gjordes en vägning av forskningskravet och det etiska ansvaret att informera deltagarna om studiens syfte, vilket resulterade i att deltagarna endast informerades om studiens undersökande av bokcirklarnas utformning, men inte undersökandet av närvaron av biblioterapeutiska inslag (Vetenskapsrådet, 2017, s. 13). Vid utförandet av expertintervjun krävdes ingen kringgående teknik och intervjun kunde därför utföras helt öppet där de intervjuade informerades om studiens fullständiga syfte innan intervjun genomfördes.
Vid insamlandet av denna studies data tillfrågades först de intervjuade bibliotekarierna vid folkbiblioteken om möjligheten att dela ut en enkät till
deltagarna i bokcirklarna. Bibliotekarierna nekade förslaget då de var oroliga att en enkät om ett så pass känsligt ämne skulle riskera att skada den tillit som byggts upp mellan deltagarna och bibliotekarierna. Då förslaget inte godtogs beslutades istället att en enkät skulle publiceras på sociala medier, då detta gav möjlighet till bättre anonymitet och inte riskerade att på något sätt skada relationerna som
bibliotekarierna hade byggt upp med sina deltagare. För att bibehålla anonymiteten för de som besvarat enkäten publicerades den på ett flertal slutna Facebook-grupper inriktade på boktips eller intresse för böcker och läsning. Genom detta
tillvägagångssätt kunde svarande individer skyddas från skada och kränkning i enlighet med individskyddskravet (Vetenskapsrådet, 2017, s. 13).
4.7 Metoder för analys
Efter att först ordagrant transkriberat och sedan sammanfattat intervjuerna och enkätresultaten skrevs dessa ut för noggrann genomgång och läsning. En färg användes till att markera bibliotekariernas åsikter i ämnet biblioterapi i relation till forskningsfråga 1). Åsikterna delas in i tre olika teman; bibliotekariernas inställning till ämnet, deras kunskaper om biblioterapi och vilka risker de anser att användandet av biblioterapeutiska metoder kan innefatta. Färgmarkeringarna delades upp i numrerade sektioner för respektive tema. Dessa nummer användes sedan för att identifiera relevanta kopplingar till expertintervjun av biblioterapeuterna där utvalda stycken markerades med motsvarande siffror.
Därefter användes en färg för att markera närvaron av Brewsters teoretiska faser för att belysa närvaro av biblioterapeutiska inslag som sedan användes till analys av relevanta passager i utskrifter av intervjuer för att kunna ställa dessa i relation till
forskningsfråga 2). Ytterligare en annan färg användes för att identifiera och belysa biblioterapeutiska inslag från de fyra olika typerna av biblioterapi; känslomässig, social, eskapistisk och informativ, i de olika intervjuerna för att besvara
forskningsfråga 3). Utifrån enkätens samlade resultat analyserades sedan närvaron av psykisk ohälsa i bokcirklar på folkbibliotek och vad deltagarna anser att de får ut av dem för att besvara forskningsfråga 4).
5 Resultat
Studien har använt sig av kvalitativa intervjuer med sex bibliotekarier vid folkbibliotek, benämnda Intervju A – F för att insamla information angående genomförande och planering av folkbibliotekens bokcirklar och bibliotekariernas åsikter gällande biblioterapi. Därefter utfördes en expertintervju av två bibliotekarier utbildade inom biblioterapi om biblioterapins utbildning, användningsområde och utveckling. Som komplement till dessa intervjuer publicerades en enkät via sociala medier för att inhämta ett användarperspektiv om bokcirklars påverkan på
deltagarnas mående.
5.1 Intervjuer av bibliotekarier på folkbibliotek
5.1.1 Intervju A
Den bokcirkel som beskrivs i intervju A inriktar sig i första hand på läsfrämjande och integration och valde sin målgrupp utifrån områdets brist på liknande
aktiviteter, men även på grund av bibliotekets intresse att testa på något nytt.
Kontakten med deltagarna etablerades genom bibliotekets ordinarie marknadsföring via hemsida, mejl men även genom muntlig spridning och uppsättandet av affischer på SFI-skolor.
Vid valet av litteratur för bokcirkeln begränsade sig bibliotekarien i första hand till böcker på lättläst svenska och i andra hand sådant som hen själv ansåg vara passande för deltagarna. Hen påpekar även att en prioritet i valet av litteratur är att boken ska ge möjligheten att öppna upp chansen för diskussion och frågor.
”De träffas samtidigt som de lär sig och det blir mer strukturerat på det sättet att man inte bara pratar utan det är boken som får leda till lärande” (Intervju A, 2019).
Bibliotekarien hoppades att deltagarna på detta sätt får ett ökat intresse för läsandet och lärandet av det nya språket.
Bokcirkeln som startades upp i september 2019 har mottagits på ett positivt sätt och kommer att fortsätta med sina träffar till våren. Bibliotekarien har ett intresse för biblioterapi och har även närvarat på en föreläsning i ämnet som ingivit stor
inspiration som hen hoppas kunna använda sig av i sitt framtida arbete även om hen ännu inte har kommit fram till några konkreta idéer.
5.1.2 Intervju B
Bokcirkeln i intervju B fokuserar till största del på boktips, vilket medför att deltagarna sällan har läst samma bok. ”Ja det är ju ingen vanlig bokcirkel, utan alla tar med sig varsin bok och så går man varvet runt och boktipsar och så blir det ofta
samtal kring olika teman och så” (Intervju B, 2019). Endast en gång per termin händer det att hela gruppen läser samma bok för att sedan diskutera den.
Bibliotekarien skriver alltid ner alla boktips på listor som deltagarna får med sig hem. Dock händer det att diskussioner kring böcker uppstår när någon av deltagarna har tagit till sig ett boktips i gruppen och sedan delar med sig av sina åsikter
gällande verket. Syftet med bokcirkeln blir därför just att tipsa och diskutera böcker.
Bokcirkeln har inte någon uttalad målgrupp, utan alla är välkomna och kommer och går som de vill.
Kontakten med deltagarna etablerades genom flyers, affischer placerade på olika ställen i staden, via bibliotekets hemsida och muntligt. Utöver att deltagarna själva boktipsar så bidrar även bibliotekarien med egna förslag. Hen utgår då oftast från vad hen själv har läst, men ibland även nya böcker eller utifrån ett visst tema, exempelvis baserade hen nyligen ett tips på en dokumentär som hen sett angående en science-fictionförfattare och plockade därmed fram böcker av denne författare som rekommenderades tillsammans med dokumentären. Förutom boktipsen tror bibliotekarien att deltagarna får ut mycket av gemenskapen. ”Många av de som är med är pensionärer och då kan det betyda mycket att få komma ut på en sådan här grej” (Intervju B, 2019). Utöver detta är aktiviteten även kostnadsfri och bjuder på fika.
Bokcirkeln har hittills varit aktiv i två och ett halvt år. Bibliotekarien har inte medvetet använt sig av några biblioterapeutiska idéer eller metoder i bokcirkeln och uttrycker endast ett milt intresse till ämnet med påståendet att ”Allt läsande är väl biblioterapi i sig” (Intervju B, 2019) och att användandet i hens fall skulle kräva konkret kunskap om en deltagares situation för att hen sedan i sin tur ska ha möjligheten att kunna rekommendera lämplig litteratur. Hen uppges inte heller ha funderat särskilt mycket på ämnet, då hen inte ser relevansen för sin bokcirkel.
5.1.3 Intervju C
Bokcirkeln i intervju C har två syften, delvis är den ett integrationsprojekt, delvis så är den en lättläst bokcirkel på en avancerad nivå där deltagarna förväntas kunna läsa relativt obehindrat, men ändå känner ett behov av att öva sin svenska och vill prata om det de har läst. Målgruppen valdes utifrån ett kommunalt samarbete för
nyanlända i Sverige där deltagarna efterfrågade en bokcirkel som motsvarade deras behov. Bibliotekarien bestämde sig då för att upprätta bokcirkeln i samarbete med ett annat bibliotek i kommunen och turas om att hålla i aktiviteten med medverkan av två bibliotekarier, en från varje bibliotek.
Kontakten med deltagarna etablerades på ett traditionellt sätt genom hemsida, programfolder, flyers, affischer och muntligt. Vid valet av litteratur är det ofta tillgången till litteratur som styr, då det ofta är svårt att lägga beslag på många exemplar av en och samma titel och i vissa fall har biblioteket blivit tvunget att stödköpa in fler titlar. Annars har valet av litteratur utgått ifrån att litteraturen ska tillhöra lättlästa böcker på nivå XL som är den svåraste nivån på den typen av böcker. Deltagarna har även läst romanen En komikers uppväxt av Jonas Gardell där bokcirkeln valde att även visa filmen för deltagarna. Bibliotekarien anser att
bokcirkeln bidrar till att deltagarna får en möjlighet att öva sin svenska på ett annat
sätt än i språkcaféer, då dessa oftast inriktar sig på allmänna samtalsämnen och samhällsfrågor.
Här är det mer att vi har ett givet sammanhang, att man pratar om litteraturen. Här kommer det ju även upp andra frågor som kanske är lite mer utav existentiell natur, eftersom mycket i böckernas värld handlar om hur det är att vara människa, helt enkelt. (Intervju C, 2019)
Bokcirkeln startades i augusti 2019. Bibliotekarien har inte medvetet använt sig utav några biblioterapeutiska idéer eller metoder vid planerandet och genomförandet av bokcirkeln, men hen uttrycker ändå ett stort intresse för ämnet och dess relevans för den typ av arbete som hen själv utför. Hen delger även att de eventuella inslag av biblioterapi som möjligen kan speglas i hennes arbete kan snarare ses som outtalad biblioterapi.
5.1.4 Intervju D
Bokcirkel i intervju D skapades med syftet att hålla kvar lässuget hos barn i mellanstadiet. Bibliotekarien anser att deltagarna blir motiverade av att de är tillräckligt gamla för att testa på att komma till biblioteket utan sina föräldrar.
Målgruppen valdes ut just i ett läsfrämjande eller bibehållande syfte som håller igång läsandet då detta annars ofta minskar i slutet av mellanstadieåldern. Kontakten med deltagarna etablerades genom marknadsföring via affischer, bibliotekets hemsida och sociala medier, men även till stor del genom muntlig marknadsföring då bibliotekarierna på biblioteket tipsat användare när de kommit till biblioteket för att låna böcker.
Vid valet av litteratur har deltagarna själva fått inflika med åsikter av bokval och genre. Den senaste terminen har bibliotekarien valt ut lite äldre litteratur till bokcirkeln där deltagarna under terminen läst Ulf Starks Dårfinkar & dönickar, vilken hade fått stor uppskattning bland deltagarna. ”Då började vi läsa från början och då har Simones mamma glömt bort att det är hennes födelsedag. Och det tyckte de ju var jättehemskt” (Intervju D, 2019). Vid diskussioner kring boken framkom att deltagarna till en början varit väldigt kritiska till huvudkaraktären Simones mamma och ansåg henne vara en dålig förälder. Men under läsandets gång utvecklades deltagarnas uppfattning kring denna karaktär då de efterhand insåg att karaktärerna hade en väldigt fin relation och att hon faktiskt var en bra mamma på många sätt.
Bibliotekarien uttrycker hur spännande diskussionerna med deltagarna hade varit och hur hen önskar att det skulle finnas fler böcker som gav upphov till samma sorts diskussioner. Vid ställandet av frågan om bibliotekarien ansåg att dessa diskussioner var givande för bibliotekarierna såväl som deltagarna svarade hen; ”Ja, det är ju jättekul. Det var en tjej som kom och sa att ’Ja idag fyller jag år och jag har bokklubb, kan det bli bättre?’ Då blir man ju så glad i hjärtat” (Intervju D, 2019).
Vid frågan om vad bibliotekarien tror att deltagarna får ut av bokcirkel svarar bibliotekarien att barnen lär sig mycket om att sätta ord och prata om det man läst, samtidigt som man lär känna nya människor som också gillar att läsa. Deltagarna blir även bjudna på fika och får pyssla vid varje tillfälle.
Bokcirkeln har varit aktiv ett år och har under denna period rekryterat fler
medlemmar. Från början var det åtta deltagare i bokcirkeln, men detta har nu ökat till tolv deltagare, vilket försvårar valet av litteratur då bokcirkeln begränsas av
