Planering och genomförande av kommunikation som skaparett positivt samarbetsklimat mellan arkitekt och konstruktör

Planering och genomförande av kommunikation som skapar ett positivt samarbetsklimat mellan arkitekt och konstruktör

Erik Eriksson

2020-06-08

BT024G Byggnadsteknik GR (C), Examensarbete Huvudområde: Byggnadsteknik

Högskolepoäng: 15 HP Termin/år: VT2020

Handledare: Johan Larsson, Docent, Tekn Dr.

Examinator: Lars-Åke Mikaelsson, Tekn Dr

Utbildningsprogram: Byggnadsingenjör hållbart byggande

Sammanfattning

Eriksson, E. (2020). En kvalitativ studie baserad på intervjuer som har bearbetats genom fenomenologisk metod för att finna fenomenet hur ett positivt

samarbetsklimat kan skapas mellan arkitekt och konstruktör i Sverige.

Introduktion: Under ett byggprojekt bildas en tillfällig organisation som gemensamt ska genomföra byggprojektet under en begränsad tid. De vanligaste problemen i ett projekt uppstår vanligtvis i projekteringen av byggnaden när alla handlingar och planer ska bestämmas. I denna process är både arkitekt och konstruktör med för att föra projektet framåt. I denna del av projektet anses kommunikationsbrist vara en stor anledning till problemet. För att underlätta situationen och förbättra

kommunikationen behövs ett positivt samarbetsklimat som gör att de problem som uppkommer mellan arkitekt och konstruktör inte kommer att påverka samarbetet och kommunikationen negativt.

Syfte: Undersöka och beskriva hur ett positivt samarbetsklimat kan se ut med fokus på planering och genomförande av kommunikation mellan arkitekt och konstruktör i Sverige.

Forskningsfråga: Hur kan planering samt genomförande av kommunikation skapa ett positivt samarbetsklimat mellan arkitekt och konstruktör i Sverige?

Avgränsningar: Undersökningen kommer inte att undersöka konflikthantering, branschkulturer, ledarskap eller kommunikation i form av kroppsspråk eller underliggande budskap.

Metod: Kvalitativ studie baserad på intervjuer som avkodas med fenomenologisk innehållsanalys.

Urval: Kriterierna var att de arbetar som arkitekt eller konstruktör. Erfarenhetsmässigt skulle arkitekterna ha arbetat med konstruktörer och konstruktörerna med arkitekter.

Resultat: Studien har funnit några huvudfynd. De viktigaste faktorerna som spelar in på att planera och genomföra kommunikation för att skapa ett positivt

samarbetsklimat är goda relationer, integrerad planering och samlokalisering för Konstruktörerna. För arkitekterna är det viktigaste integrerad planering och goda relationer.

Slutsatsen: För konstruktörerna är integrerad planering, goda relationer och

samlokalisering de viktigaste faktorerna. De viktigaste faktorerna för arkitekterna är integrerad planering och goda relationer.

Nyckelord: positivt samarbetsklimat, planering, genomförande, kommunikation, goda relationer, integrerad planering, samlokalisering

Abstract

Eriksson, E. (2020). A qualitative study based on interviews that have been processed through phenomenological method to find the phenomenon how a positive

collaborative climate can be created between architect and designer in Sweden.

Introduction: During a construction project, a temporary organization is formed that will jointly carry out the construction project for a limited time. The most common problems in a project usually arise in the design of the building when all documents and plans are to be determined. In this process, both architect and designer are involved in moving the project forward. In this part of the project, communication failure is considered a major reason for the problem. To facilitate the situation and improve communication, a positive collaborative climate is needed, which means that the problems that arise between architect and designer will not negatively affect collaboration and communication.

Purpose: To investigate and describe what a positive collaborative climate can look like with a focus on planning and implementation of communication between architect and designer in Sweden.

Research question: How can planning and implementation of communication create a positive collaboration climate between architect and designer in Sweden?

Limitations: The study will not investigate conflict management, industry cultures, leadership or communication in the form of body language or underlying messages.

Method: Qualitative study based on interviews decoded with phenomenological content analysis.

Selection: The criteria were that they work as an architect or designer. From

experience, the architects would have worked with designers and the designers with architects.

Results: The study has found some main findings. The most important factors that play a role in planning and implementing communication to create a positive collaborative climate are good relationships, integrated planning and co-location for the Designers. For the architects, the most important is integrated planning and good relationships.

The conclusion: For designers, integrated planning, good relationships and co-location are the most important factors. The most important factors for the architects are integrated planning and good relationships.

Keywords: positive collaboration climate, planning, implementation, communication,

good relations, integrated planning, co-location

Förord

Efter 10 veckors intensivt arbete känns det riktigt skönt och kul att äntligen kunna presentera denna studie. Anledningen till valet av område och inriktning var mitt personliga intresse. Denna studie utgör den sista anhalten för mina studier vid Mittuniversitetet och byggnadsingenjörsprogrammet. Vill passa på att tacka samtliga respondenter som har deltagit i denna studie och handledare Dr, Johan Larsson för all hjälp och handledning.

Innehållsförteckning

Abstract ...

Förord ...

1 Introduktion ... 1

1.1 Tidigare studier inom området ... 2

1.1.1 Kommunikation, planering och genomförande. ... 2

1.1.2 Integrerad Planering (IP) ... 2

1.1.3 Övriga studier relaterat till kommunikation inom arbetsgrupper ... 3

1.2 Problemformulering ... 4

1.3 Syfte ... 4

1.4 Forskningsfråga ... 4

1.5 Avgränsningar ... 5

2 Metod ... 5

2.1 Urval ... 6

2.2 Litteratursökning ... 6

2.2.1 Kvalitetsbedömning ... 7

2.3 Datainsamling ... 8

2.4 Fenomenologisk innehållsanalys ... 8

2.5 Etiska överväganden ... 10

3 Resultat ... 10

3.1 Konstruktörerna ... 10

3.2 Arkitekterna ... 14

3.3 Resultatsyntes ... 17

4 Diskussion ... 17

5 Metoddiskussion... 19

5.1 Reliabilitet ... 19

5.2 Validitet ... 20

5.3 Generaliserbarhet ... 20

6 Slutsats ... 20

6.1 Praktiska rekommendationer ... 20

6.2 Förslag till fortsatta studier ... 21

Bilaga A - Analysmall ...

Bilaga B - Intervjuexempel ...

Bilaga C - Informerat samtycke ...

Bilaga D - Frågeformulär ...

Bilaga E - Tidsplan ...

Termer och förkortningar Arkitekt

Utformar och ritar byggnaden, presenteras genom A-ritning som ingår i projekteringen (Nordstrand, 2011 s.81, 100).

Konstruktör

Utför dimensioneringsuträkningar för att byggnaden ska hålla för inre och yttre belastningar som ingår i projekteringen (Nordstrand, 2011 s.81, 100).

Peer reviewed

Är en vetenskaplig granskningsprocess av opartiska sakkunniga individer som granskar en vetenskaplig artikel. Klarar artikeln processen blir den märkt med Peer Reviewed och kan anses mer trovärdig jämfört med dem som inte är det. (Karolinska Institutet 2015)

Projektering

Projekteringen sträcker sig från idéstadiet till de fullständiga bygghandlingarna

(Hansson et al. 2011 s.18). Projekteringen är beroende av konstruktörer, arkitekter och

andra ingenjörer för att kunna utföra projekteringen (Hansson et al. 2011 s.119).

1 Introduktion

Varje byggprojekt är unikt och utförs under en begränsad tidsperiod på tillfällig plats där stora resurser investeras på kort tid som ska få projektet att nå de uppsatta målen (Hansson et al. 2017 s.33) där arkitekten och konstruktören utgör viktiga

beståndsdelar av projektet. Arkitekten gör A - ritningar som gestaltar byggnaden och säkerhetsställer att tillgänglighetskraven är korrekta men framförallt att beställaren är nöjd med utformningen. Konstruktören ser till att byggnaden ska hålla för de

potentiella påfrestningar som byggnaden kan bli utsatt för såsom vind och snölaster.

Detta medför att arkitekten och konstruktörens vision handlar om två olika områden men som ska samspela för att få byggnationen att kunna bli verklighet. (Nordstrand, 2011 s.81, 100)

De vanligaste problemen i ett projekt uppstår vanligtvis i projekteringen av en

byggnad (Hansson et al. 2017 s.153) när alla handlingar och planer ska bestämmas. I

denna process är både arkitekt och konstruktör med för att föra projektet framåt. I

denna fas anses kommunikationsbrist vara en stor anledning till problemet (Boverket

2018 s.11, 16, 28–29). För att underlätta situationen och förbättra kommunikationen

behövs ett positivt samarbetsklimat som gör att de problem som uppkommer mellan

arkitekt och konstruktör inte kommer att påverka samarbetet och kommunikationen

negativt (Angelöw, 2002 s.73–75, 153).

1.1 Tidigare studier inom området

1.1.1 Kommunikation, planering och genomförande.

Kommunikation bygger på att det finns en sändare och en mottagare, sändaren skickar en signal i form av information till mottagaren som tolkar informationen. Ett sätt att definiera kommunikationen är ”Det innebär att vi både meddelar oss och delar med oss av något – innebörder, upplevelser, känslor, handlingar och värderingar”

(Nilsson & Waldemarson, 2007 s.11). Målet med kommunikationen är att sändaren och mottagaren efter kommunikationen uppfattat och förstått informationen på samma sätt. (Nilsson & Waldemarson, 2007 s.12).

Professionell kommunikation och vardaglig kommunikation skiljer sig eftersom professionell kommunikation inriktar sig på information som agerar verktyg för att lösa problem som leder till att nå de uppsatta målen (Nilsson & Waldemarson, 2007 s.100). Det är professionell kommunikation som äger rum mellan arkitekt och konstruktör. Det är viktigt att båda parter innan kommunikation samlar på sig information som kommer att kunna användas vid kommunikationen, dvs informationsansvar som en del av planeringen innan genomförande av kommunikation. (Eriksson, 2011 s.173; Sällström & Härngren, 2009 s.133) Under genomförandet ligger fokus på varandra och ämnet som ska diskuteras (Nilsson & Waldemarson, 2016 s.99).

Ett positivt samarbetsklimat är enligt Angelöw (2002 s.73–75, 153) att grupperna har gemensamma mål där samtliga tar ansvar över respektive arbetsuppgift, där viljan att hjälpa varandra är stor. I ett sådant samarbetsklimat är kommunikationen öppen och nära för att skapa gemenskap och samhörighet som bygger bra relationer. Känslan att kunna vara sig själv, delaktig och att ha roligt på arbetet är viktigt för att uppnå tidigare nämnda faktorer. Själva grundstenen är nära och frekvent kommunikation där man kan lyssna, fråga och svara. Det är därför viktigt att vara lyhörd, ödmjuk, och att uppmuntra till dialog, för att lägga grunden till ett positivt samarbetsklimat. Ordet samarbete syftar på en grupp människor som strävar mot ett gemensamt mål

(Stensaasen & Sletta, 2000 s.14).

1.1.2 Integrerad Planering (IP)

Integrerad planering är en metod som bygger på att samtliga inom ett byggprojekt

aktivt ska kunna delta i planeringsarbetet rörande projektet. Själva modellen har en

planeringskedja PDCA (Figur 1), som går genom alla led i projektet för att inkludera

alla yrkesgrupper. På så vis kan information integreras och användas för att skapa

bättre förutsättningar för projektet samt alla inblandade, i detta fall arkitekt och

konstruktör. Planeringsgrupper sätts ihop tidigt i projektet där t.ex. arkitekt och konstruktör skulle kunna ingå. I planeringsgruppen ses de frekvent för att planera, följa upp tidsplaner, rutiner,

kommunikationsplaner, arbetsmiljöplan. Genom de frekventa sammankomsterna skapas en gemensam syn på projektet. Eftersom information flödar genom yrkesgrupperna och med ständigt förbättringsarbete skapas flexibilitet om något behöver ändras.

(Byggledarskap, 2015)

I en studie utförd av Mikaelsson och Larsson (2014) ingår fem olika studier som bygger vidare på originalmodellen av IP (Figur 1) där syftet var att utvärdera, förfina och testa IP modellen. I rapporten jämförs bland annat två byggprojekt, Fiskalen och Aeolus som var väldigt lika till omfattning och

utförande. Båda projekten tillämpade IP genom hela projektet, men skillnader fanns i det sociala klimatet samt kompetens gällande ledarskap. Fiskalen var mer

framgångsrikt eftersom ledarna tillämpade IP mer konsekvent samt att den sociala aspekten var mer i fokus under projektet. (Mikaelsson & Larsson, 2014 s.323–324) I studie III och IV (Mikaelsson & Larsson, 2014 s.323) framgår det att förbättringar skulle behövas av IP inom avseendet att ledarskapet måste ha mer relationsorienterat fokus inom gruppen för att på så vis skapa bättre förutsättningar för projektet men också det sociala klimatet. Studie V är en förbättrad modell av IP som baseras på resultatet på de resterande studierna och kallas Integrated planning for sustainable building production (SBP) och i denna ingår just mer fokusering på relations- orienterat ledarskap. (Mikaelsson & Larsson, 2014 s.319)

1.1.3 Övriga studier relaterat till kommunikation inom arbetsgrupper

Nordstrand (2011 s.78) menar på att kommunikationen mellan konsulterna (i detta fall arkitekt och konstruktör) är centrala för att samarbetsklimatet inte ska haverera, samt att ett transparent informationsflöde är viktigt. Ett annat exempel på vikten av kommunikation görs av Sällström och Härngren (2009 s.15, 61–63) som menar att god kommunikation resulterar i gott samarbetsklimat. Vidare menar de också att

teamkontrakt där de konkreta målen är formulerade har visat sig vara gynnsamt för att skapa enighet i en grupp. Tonnquist (2018 s.141) menar att en

kommunikationsplan över det planerade informationsflödet skapar mindre irritation och på så vis bidrar till ett bättre samarbete, vilket i sin tur indirekt bidrar till ett positivt samarbetsklimat. Ytterligare ett exempel görs av Wu et al. (2017 s.1478 - 1479) som menar att viljan att kommunicera förbättrar sammanhållningen och förtroendet inom en grupp. Sammanhållningen bidrar i sin tur till ett ökat informationsutbyte.

Figur 1. En illustration över hur integrerad planering löper genom alla skikt av projektet. Hur yrkesrollerna flätas in i planeringen.(Mikaelsson & Larsson, 2014 s.320)

Det finns också forskning (Xie et al. 2010 s.369) som visar på att samarbete har en positiv inverkan på gruppens sociala klimat. Samlokalisering dvs att man arbetar på samma plats stärker relationen i grupperna eftersom de kan kommunicera

personligen när behovet uppstår. Detta skapar enligt studien Xie et al. (2010 s.369) en känsla av att gruppen är i rörelse vilket har en motiverande effekt. När gruppen sitter på samma ställe ökar samarbetet vilket bidrar till kvaliteten av kommunikationen som bidrar till bättre relationer.

Slutligen finns en studie relaterad till ämnet av Pettersen Buvik och Rolfsen (2015 s.1493) Studien visar på att när en grupp sedan tidigare har etablerat en relation, exempelvis från ett tidigare projekt, gör att dessa grupper lättare och tidigare utformar riktlinjer för gruppen gällande öppen kommunikation, gemensam filosofi, ansvarsfördelning och tillit.

1.2 Problemformulering

Ett projekt är en tillfällig organisation som ska utföra ett projekt under en utsatt tid (Hansson et al. 2017 s.33) och det är därför viktigt att kommunikationen fungerar direkt även om arkitekten och konstruktören inte känner varandra. De vanligaste problemen i ett projekt uppstår vanligtvis i projekteringen av en byggnad (Hansson et al. 2017 s.153) när alla handlingar och planer ska bestämmas. I denna process är både arkitekt och konstruktör med för att föra projektet framåt. I denna fas anses

kommunikationsbrist vara en stor anledning till problemet (Boverket 2018 s.11, 16, 28–

29). Samarbetsklimatet främjas i och med att kommunikationen fungerar (Nordstrand, 2011 s.78). Fungerande kommunikation lägger grunden för ett positivt

samarbetsklimat (Sällström & Härngren, 2009 s.15, 61–63). Ett bra samarbete har en positiv inverkan på det sociala klimatet (Xie et al. 2010 s.369). Dessa faktorer skapar bättre förutsättningar till att uppnå mer framgångsrika projekt (Mikaelsson & Larsson, 2014 s.323–324).

1.3 Syfte

Att undersöka och beskriva hur ett positivt samarbetsklimat kan se ut med fokus på planering och genomförande av kommunikation mellan arkitekt och konstruktör i Sverige.

1.4 Forskningsfråga

Hur kan planering samt genomförande av kommunikation skapa ett positivt

samarbetsklimat mellan arkitekt och konstruktör i Sverige?

1.5 Avgränsningar

Undersökningen kommer inte att undersöka konflikthantering, branschkulturer, ledarskap eller kommunikation i form av kroppsspråk eller underliggande budskap.

2 Metod

När ämnet och inriktningen var bestämd började arbetet med designen av studien.

Formuleringen av forskningsfråga fastställdes först för att underlätta det fortsatta arbetet. Därefter växte syftet naturligt fram. För att skapa en helhetsbild över projektet planerades alla studiens moment in i ett Gantt – schema (Höst, Regnell & Runeson, 2006 s.51).

Genom att planera in rapporten i tidsplanen (Bilaga E) kunde den växa fram alltefter projektet fortlöpte. För att få en bredare bild över studiens område började

insamlingen av teori i form av böcker och en artikel som rekommenderades av handledare vilket också la grunden för söksträngarna. Redan vid start var

datainsamlingen i form av intervjuer bestämt, därav kunde ett frågeformulär samt urvalsprocessen av respondenter påbörjas i ett tidigt skede. (Bilaga E-Tidplan) Sex respondenter, tre arkitekter och tre konstruktörer valdes eftersom det ansågs rimligt utifrån studiens omfattning samt rimligt för att eventuellt kunna nå en mättnad inom området (Ahrne & Svensson, 2011 s.44).

När alla respondenter var inbokade började arbetet med frågeformuläret. Första steget var att utveckla ett frågeformulär som skulle kunna ge den data som krävs för att besvara forskningsfrågan. Fem frågor och en tidsram på 30 min arbetades fram med handledare och ansågs lagom i omfattning för denna studie. Därför gjordes en testintervju med en konstruktör för att testa frågeformuläret för att öka chansen till bra data (Bilaga D). Eftersom frågeformuläret var väl genomarbetad höll testintervjun hög kvalitet och intervjun kunde därför användas i studien. Testintervjun

transkriberades i originalhastighet först för hand och därefter i Word. Att först skriva för hand blev enklast då ljudinspelningen av intervjun gjordes via datorn för att få en bättre ljudkvalitet. Problemet var att uppspelningshastigheten inte gick att sänka med de hjälpmedelsprogram jag hade. Efter transkribering av testintervjun som tog två arbetsdagar hittades en hastighetsfunktion i programmet VLC av en slump. På så vis kunde jag sänka hastigheten tills jag kunde transkribera i realtid, ord för ord. Detta gjorde att processen blev mindre mödosam och gick väldigt mycket fortare.

Därefter kunde analysmodellen prövas för att klargöra om den kunde fånga

respondenternas essens/kärna av svaren. Relativt omgående framgick det att den

fenomenologiska innehållsanalysen skulle fungera. Analysmodellen valdes genom ett

handledningstillfälle med Dr. Johan Larsson där det diskuterades olika kvalitativa

metoder. Den fenomenologiska innehållsanalysen valdes eftersom metodiken är

noggrann och inte ger utrymme för förutfattade meningar, vilket ger mer tillförlitliga

data (Linden, Westlander & Karlsson, 1999 s.85–105).

För att på ett transparent sätt avkoda intervjuerna utfördes detta i Excel (Bilaga A) där arkitekterna och konstruktörerna avkodades för sig, fråga för fråga (Bilaga B).

När avkodningen var klar började arbetet med att på ett enkelt sätt kunna redovisa resultatet på ett tydligt sätt. En hierarkisk struktur valdes eftersom avkodningen bildar en hierarkisk struktur av sig själv. De fyra sista stegen E-H som visas i Figur 2–

11 är de fyra sista stegen i avkodningsmallen (Bilaga A).

2.1 Urval

Populationen omfattade arkitekter och konstruktörer, samt kriterier i form av att personen i fråga arbetade som konstruktör eller arkitekt och hade erfarenhet av att arbeta med den motsatta yrkesgruppen (en arkitekt behövde erfarenhet av att jobba tillsammans med konstruktör och vice versa). Intervjukriterierna var att de kunde ses personligen för att lättare kunna skapa en koppling till respondenten för att öka kvaliteten på intervjuerna.

Den första arkitekten och konstruktören valdes genom deras tidigare erfarenheter samt att jag hade en relation med dessa sedan innan. Det underlättade eftersom en mer avslappnad kommunikation kunde genomföras och på så vis öka chansen att genomföra goda intervjuer.

De resterande fyra respondenterna hittades genom att ringa till de större firmorna.

Enligt Ahrne & Svensson (2011 s.42, 44) utgör sex respondenter, tre arkitekter och tre konstruktörer en god grund för att undersöka det valda ämnet.

2.2 Litteratursökning

Insamlingen av teori börjades genom en söksträng grundat på Population, Exposure och Outcome (PEO) för att göra teorisökningen mer relevant för det studerade området (Dr, Johan Larsson). Sökorden ligger i linje med forskningsfrågan som Tabell 1 visar.

Forskningsfråga

Hur kan planering samt genomförande av kommunikation skapa ett positivt samarbetsklimat mellan arkitekt och konstruktör i Sverige?

P – Population:

Arkitekt och Konstruktör

E – Exposure:

Kommunikation

O – Outcome:

Positivt

samarbetsklimat Sökord:

Construction

Sökord:

Communication

Sökord:

Team

Tabell 1: Söksträng.

Komplett söksträng

Construction and Communication and Team Databaser:

Google Scholar

Mittuniversitetets biblioteks hemsida Publiceringsintervall: 2010–2017 Villkor: Peer reviewed

Språk: Engelska

Träffantalet var stort, ca 200 000 träffar. Trots detta granskades träffarna på första sidan för att undersöka vad som dök upp. Två av dessa artiklar innehöll användbart material som också klarade kvalitetsbedömningen (2.2.1 Kvalitetsbedömning). På Mittuniversitetets biblioteks hemsida hittades en tredje artikel, även den återfanns på första sidan efter en närmare granskning. Den fjärde artikeln rekommenderades av handledare.

Metoderna för att kunna utföra studien hittades genom sökord som ligger i linje med metoderna som efterfrågades för att kunna utföra studien. På Mittuniversitetets bibliotek finns ett välsorterat filter till vänster om sökrutan. Där klickades ”Östersund bibliotek” i och sökordet ”kvalitativa metoder” användes.

Böcker som har använts i ”1.1 Tidigare studier inom området ” har en variation av olika sökord som ligger i linje med forskningsfrågan. Detta för att söka lite bredare och hitta teori inom ämnet. (Höst, Regnell & Runeson, 2006 s.67)

Sökord: ”Teamkultur”, klickade i ”Östersundbibliotek” i filtret.

Sökord: ”Samspel”, klickade i ”Östersundbibliotek” samt ”Communication” i filtret.

Söksträng: ”Friskare”, klickade i ”Östersundbibliotek” i filtret.

Viss litteratur har varit kända sedan tidigare eftersom de har använts i utbildningen.

2.2.1 Kvalitetsbedömning

Teorin har granskats efter en checklista enligt Höst, Regnell och Runeson (2006 s.60) där följande frågor ställs:

• Hur har materialet granskats och vem har gjort det?

• Garantier för trovärdigheten?

• Är metoden för undersökningen trovärdig?

• Är teorin relevant?

• Har studien refererats av andra trovärdiga situationer?

De vetenskapliga artiklar som har använts har blivit publicerade och är Peer reviewed. Min granskningsprocess enligt Höst, Regnell och Runeson (2006 s.60–61) checklista med följande steg:

• Artikelns relevans för min studie.

• Forskningsmetodens trovärdighet.

• Referenslista.

• Praktisk betydelsen av resultatet och fortsatt forskning.

2.3 Datainsamling

Datainsamlingen har insamlats genom intervjuer av sex olika respondenter, tre arkitekter och tre konstruktörer för att skapa förutsättningar för informationsmättnad (Ahrne & Svensson, 2011 s.44). Frågeformuläret (Bilaga D) utformades

halvstrukturerad där fem fasta frågor för att skapa en viss flexibilitet beroende på respondenternas erfarenheter samt respons under intervjuerna (Höst, Regnell &

Runeson, 2006 s.90). De områden som inkluderades i frågeformuläret blev planera kommunikation, genomföra kommunikation och skapa positivt samarbetsklimat mellan konstruktör och arkitekt (Bilaga D).

Samtliga intervjuer genomfördes genom personliga möten för att kunna etablera en bättre kontakt med respondenterna, eftersom det personliga mötet upplevdes öka kvaliteten på intervjuerna. Innan intervjuerna genomfördes en genomgång av samtyckesinformationen där forskningsfrågan och syftet framgick (Bilaga C).

Syftet med att högläsa syftet och forskningsfrågan var att fösa in respondenten på ämnet innan själva intervjun börjat.

2.4 Fenomenologisk innehållsanalys

När alla intervjuer var transkriberade genomfördes avkodningen med en

malbaseradmetod där intervjuerna avkodas i en mall (Höst, Regnell & Runeson, 2006 s.114).

Analysmallen baserades på en fenomenologisk innehållsanalys utifrån en

arbetsmetod från Linden, Westlander och Karlsson (1999 s.85–105). Intervjuerna har delats in i två delar där avkodningen av arkitekterna har genomförts för sig och konstruktörerna för sig. Sedan bearbetades en fråga i taget, vilket bidrog till en lättare jämförelse mellan arbetsgrupperna konstruktör och arkitekt. Att gå igenom en fråga i taget gjorde det lättare att se mönster och hitta röda trådar lättare, vilket kan ses i bilaga B. Kondensering av konstruktörernas intervjuer gjordes först, därefter

arkitekternas. Analysmallen är uppbyggd genom att ta respondenternas svar från en fråga åt gången som kondenseras i åtta faser A-H för att utvinna kärnan i

respondenternas svar (Bilaga A). Varje fråga blir en egen hierarkisk struktur med

Fas A: I denna fas har information i form av intervjuer från sex respondenter insamlats. Tre arkitekter och tre konstruktörer har valts för att kunna uppnå en god spridning samt en ökad chans för informationsmättnad. (Linden, Westlander &

Karlsson, 1999 s.91–94)

Fas B: I denna fas har intervjuerna blivit mer instuderade för att försöka fånga essensen av intervjun, hitta själen av vad personen menar, deras synvinkel.

Nyckelord, betydelsefulla och karaktäristiska ord markeras. Här skapas en betydelseram. (Linden, Westlander & Karlsson, 1999 s.94–95)

Fas C: I denna fas börjas letandet av mindre beståndsdelar av betydelseramen. De nya mer indelade delarna kallas betydelseenheter som är mindre textfragment som innehåller betydelsefulla fraser för vad respondenten vill förmedla. (Linden, Westlander & Karlsson, 1999 s.95–96)

Fas D: I denna fas gallras betydelseenheterna ner till betydelsekärnor där onödig information som inte har med förståelsen av intervjun att göra, dvs kärnan i intervjun.

På så vis kommer teman och helhetsstruktur lättare kunna identifieras i de senare faserna. (Linden, Westlander & Karlsson, 1999 s.96–98)

Fas E: De framtagna betydelsekärnorna delas i olika teman eller så kallade

delkategorier som ligger i linje med de olika betydelsekärnorna. Teman som ligger nära varandra kan delas in i delkategorier. Kontentan är att en hierarkisk

helhetsstruktur skapas. (Linden, Westlander & Karlsson, 1999 s.99)

Fas F: I denna fas fortsätter indelningen som i Fas E. Närliggande teman sammanfogas till ett nytt tema. Detta kan göras genom att hoppa fram och tillbaka från fas D för att finna likheter och variationer. På så vis kan de nya delkategorierna vara mer

"träffsäkra" på respondentens budskap. Då kan en mer kondenserad indelning av intervjun i hierarkisk ordning i form av teman skapas. (Linden, Westlander &

Karlsson, 1999 s.100–102)

Fas G: I denna fas eftersträvas en så kallad mönsterpassning där alla teman sammanfogas till en solid betydelsefull helhet. Ur detta skapas slutligen teoretiska ansatser. (Linden, Westlander & Karlsson, 1999 s.102–103)

Fas H: I denna fas skapas slutgiltiga meningar eller ord av de teoretiska ansatserna till

något som kan förmedlas vidare på ett greppbart sätt. Resultatet i denna fas kommer

att jämföras mot teorin. (Linden, Westlander & Karlsson, 1999 s.103–104)

2.5 Etiska överväganden

Denna studie har ingen uppdragsgivare utan är ett eget initiativ som bottnar i ett personligt intresse av området. Samtliga respondenter kontaktades via telefon, därefter mailades information om studien och upplägget kring intervjuerna. Detta för att de verkligen skulle vara införstådda i studien.

Studien handlar om den positiva aspekten av kommunikation som skapar ett positivt samarbetsklimat vilket respondenterna fann lugnande eftersom studien inte

omfattade t.ex. konflikthantering. Intervjuformuläret testades för att utröna huruvida materialet skulle hålla god kvalitet men också om den skulle motas bra av

respondenten i förhållande till deras arbetsgivare.

Avkodningsmallen i form av en fenomenologisk innehållsanalys som behandlade respondenternas svar i åtta steg förklarades för att de skulle veta att hur processen gick till. Anledningen var att många av dem var nyfikna på hur intervjumaterialet skulle behandlas.

Samtliga respondenter som har deltagit har gjort detta av fri vilja. Innan varje intervju gick jag och respondenterna igenom samtyckes informationen tillsammans för att klargöra eventuella frågetecken gällande studien där ett dokumenterat medgivande genomfördes. I medgivandet ingår behandling av personuppgifter samt deras medverkan i studien (Bilaga C). (Höst, Regnell & Runesson, 2006 s.101–103) 3 Resultat

Resultatet presenteras frågvis där arkitekternas och konstruktörernas redovisas separat. Svaren från varje fråga presenteras i hierarkiska struktur indelat i faserna E, F, G och H som finns beskrivet i avsnitt 2.5 Fenomenologisk innehållsmetod.

Delkategorin ”komma in tidigt” syftar på att komma in tidigt i projektet.

3.1 Konstruktörerna

Fråga 1: Kommunikation som skapar ett positivt samarbetsklimat mellan arkitekt och

konstruktör, vad är det för dig?

I fas E i Figur 2 är det tydligt att ”komma in tidigt” i projektet är viktigt för samtliga respondenter men också ”gemensam filosofi” som är gemensam för två respondenter.

Övriga svar i fas E består av svar som ”respekt”, ”engagera” och att vara ”lyhörda”. I fas F mynnar respondenternas svar från Fas E ut i två delkategorier, ”integrerad planering” och ”god relation”. I kategori G mynnar kategorierna från Fas F ut i ”integrerad planering samt goda relationer” samt ”integrerad planering”, för att sedan resultera i temat ”integrerad planering tillämpas där det ska finnas utrymme för att goda relationer ska kunna utvecklas”.

Konstruktör 1, ”Bra kommunikation för mig är väl egentligen att man kommer in ganska tidigt i projektet allihopa” Ett citat som visar vikten vid att komma in tidigt i projektet.

Fråga 2: Hur planerar du din kommunikation för att skapa ett positivt samarbetsklimat mellan arkitekt och konstruktör?

I fas E i Figur 3 är det tydligt att ”planera kommunikation” är viktigt för två konstruktörer men också ”Påläst” som är gemensam för två konstruktörer. Övriga svar i fas E består av svar som ”komma in tidigt”, ”god relation” och att

ha ”regelbundna möten”. I fas F mynnar respondenternas svar från Fas E ut i tre delkategorier, ”integrerad planering”, ”god relation” och ”förberedelse”. I fas G mynnar delkategorierna från Fas F ut i ”integrerad planering samt goda relationer”

samt ”god relation”, för att sedan resultera i temat ”integrerad planering tillämpas där det ska finnas utrymme för att goda relationer ska kunna utvecklas”.

I denna fråga ligger fokus på planeringen av kommunikation vilket resulterade i att delkategorin ”påläst” dök upp. Konstruktör 1, ”Att man helt enkelt är påläst på ämnet kring ämnet”

Figur 3. visas de fyra sista stegen i kondenseringen av tre konstruktörers svar på Fråga 2. ”Hur planerar du din kommunikation för att skapa ett positivt samarbetsklimat mellan arkitekt och konstruktör?” N=3

Fråga 3: Hur genomför du din kommunikation för att skapa ett positivt samarbetsklimat mellan arkitekt och konstruktör?

I fas E Figur 4 är det tydligt att ”ses personligen” är viktigt för samtliga konstruktörer men också ”god relation” som är gemensam för två konstruktörer. Övriga svar i fas E består av svar som ”Ödmjuk” och ”Integrerad planering”. I fas F mynnar

konstruktörernas svar från Fas E ut i två delkategorier, ”integrerad planering”

och ”god relation och samlokalisering”. I kategori G mynnar delkategorierna från Fas F ut i ”integrerad planering samt goda relationer” samt ”integrerad planering”, för att sedan resultera i temat ”integrerad planering tillämpas där det ska finnas utrymme för att goda relationer ska kunna utvecklas”.

I denna fråga ligger fokus på genomförande av kommunikation. Konstruktörerna värdesätter möjligheten att ses personligen vid genomförande av kommunikation vilket kan ses i fas E.

Konstruktör 1, ”om det är många ändringar, då kanske jag hellre tar det på telefon om det är många ändringar, att man träffas och går igenom det, än att man sitter och skriver ett mail”

Fråga 4: Om arkitekten blir utbytt under ett projekt, hur planerar du din

kommunikation för att skapa ett positivt samarbetsklimat vid denna förändrade situation?

Figur 4: visar de fyra sista stegen i kondenseringen av tre konstruktörer svar på fråga 3. ”Hur genomför du din kommunikation för att skapa ett positivt samarbetsklimat mellan arkitekt och konstruktör?” N=3

I fas E i Figur 5 är det tydligt att spridningen i svaren är större än i föregående frågor.

Fas E består av svaren ”skapa relation”, ”Samarbete”, ”Tillmötesgående”, ”Gemensam filosofi” och ”Förtroende”. I fas F mynnar konstruktörernas svar från Fas E ut i tre delkategorier, ”integrerad planering”, ”god relation” och ”förtroende”. I fas G mynnar delkategorierna från Fas F ut i ”integrerad planering samt goda

relationer”, ”God relation” och ”Förtroende, för att sedan resultera i temat ”integrerad planering tillämpas där man ska lita på varandra och bygga goda relationer”.

Fråga nr 5: Om arkitekten blir utbytt under ett projekt, hur genomför du din kommunikation för att skapa ett positivt samarbetsklimat vid denna förändrade situation?

I fas E Figur 6 är det tydligt att ”ses personligen” är viktigt för två konstruktörer.

Resterande är mer varierande ”Flexibilitet”, ”Tillmötesgående”, Skapa en relation”, ”gemensam filosofi” och ”planera kommunikation” I fas F mynnar

konstruktörernas svar från Fas E ut i fyra delkategorier, ”integrerad planering”, ”god relation och samlokalisering”, ”Integrerad planering och samlokalisering” och ”God relation med utrymme för flexibilitet”. I fas G mynnar delkategorierna från Fas F ut i ”integrerad planering samt goda relationer”, ”integrerad planering och

samlokalisering där goda relationer kan skapas” och Integrerad planering och samlokalisering”, för att sedan resultera i temat ”integrerad planering tillämpas där alla arbetar i samma lokal. Det ska finnas utrymme för att utveckla goda relationer”.

I denna fråga låg fokus på hur kommunikationen genomfördes vid ett utbyte av arkitekten. I ett sådant scenario var möjligheten att ses personligen en viktig faktor för konstruktörerna.

Figur 6 visar de fyra sista stegen i kondenseringen av tre konstruktörer svar på fråga nr 5. ”Om arkitekten blir utbytt under ett projekt, hur genomför du din kommunikation för att skapa ett positivt samarbetsklimat vid denna förändrade situation?” N=3

3.2 Arkitekterna

Fråga 1: Kommunikation som skapar ett positivt samarbetsklimat mellan arkitekt och konstruktör, vad är det för dig?

I fas E i Figur 7 är det tydligt att ”Ömsesidig respekt” är viktigt för två arkitekter.

Resterande delkategorier i fas E är ”lyssna på varandra”, ”Högt i tak”, ”Öppen kommunikation”, ”Personkemi”, ”Samarbetsvilja”, ”Kompromissa”, ”Komma in tidigt”, och ”Bra kommunikation” I fas F mynnar arkitekternas svar från Fas E ut i två delkategorier, ”integrerad planering” och ”God relation”. I fas G mynnar

delkategorierna från Fas F ut i ”Integrerad planering där det finns utrymme”

samt ”God relation”, för att sedan resultera i temat ”Integrerad planering tillämpas där det ska finnas utrymme för att goda relationer ska kunna utvecklas”.

Arkitekt 1, ”Det är väl att man lyssnar på varandra att man liksom tillåter varandra komma med idéer, utan att man, ja, liksom att man inte trycker ner eller fördömer någon annan. Jag tycker det ska vara högt i tak med idéer och frågor och så”

Fråga 2: Hur planerar du din kommunikation för att skapa ett positivt samarbetsklimat mellan arkitekt och konstruktör?

Figur 7 visar de fyra sista stegen i kondenseringen av tre arkitekter svar på fråga 1, ”Kommunikation som skapar ett positivt samarbetsklimat mellan arkitekt och konstruktör, vad är det för dig?” N=3

I fas E i Figur 8 är det tydligt att variationen större än föregående fråga ”Har inget svar”, ”Skapa relation”, ”Öppen kommunikation”, ”Förståelse för

varandra”, ”Ömsesidig respekt” och ”Positiv anda”. I fas F mynnar konstruktörernas svar från Fas E ut i två delkategorier, ”Har inget svar” och ”God relation”. I fas G mynnar temakategorierna från Fas F ut i ”Har inget svar” och ”Förtroende, för att sedan resultera i temat ”Ska finnas förutsättningar för att goda relationer ska kunna utvecklas”.

Fråga 3: Hur genomför du din kommunikation för att skapa ett positivt samarbetsklimat mellan arkitekt och konstruktör?

I fas E i Figur 9 är det tydligt att ”Kommunikation är viktigt” är viktigt för två arkitekter men också ”Komma in tidigt” som är gemensamt för två arkitekter.

Övriga svar i fas E består av svar som ”Öppenhet och transparens”, ”Bra samarbete”, ”Lita på varandra”, ” Förtroende”, ”Förståelse för varandra”

och ”Konstruktiv kommunikation”. I fas F mynnar arkitekternas svar från Fas E ut i tre delkategorier, ”integrerad planering”, ”God relation” och ”Lita på varandra”. I fas G mynnar delkategorierna från fas F ut i ”Integrerad planering där det finns utrymme för att goda relationer ska kunna utvecklas”, ”God relation samt förtroende”

och ”Integrerad planering”, för att sedan resultera i temat ”integrerad planering tillämpas där det ska finnas utrymme för att goda relationer ska kunna utvecklas”.

Arkitekt 2, ”känna att man har ett förtroende i samarbetet då kan man ju ringa fem gånger på en timma utan att det känns konstigt”

Figur 9visar de fyra sista stegen i kondenseringen av tre arkitekternas svar på fråga 3. ”Hur genomför du din kommunikation för att skapa ett positivt samarbetsklimat mellan arkitekt och konstruktör?” N=3

Fråga 4: Om konstruktören blir utbytt under ett projekt, hur planerar du din kommunikation för att skapa ett positivt samarbetsklimat vid denna förändrade situation?

I fas E i Figur 10 är det tydligt att ”Fullgod överlämning” är viktigt för två arkitekter.

Resterande delkategorier i fas E är ”God relation”, ”Göra det bästa av situationen”, ”Planera”, ”Samarbete” och ”Komma in tidigt”. I fas F mynnar

arkitekternas svar från Fas E ut i två delkategorier, ”integrerad planering” och ”God relation”. I fas G mynnar delkategorierna från Fas F ut i ”Integrerad planering där det finns utrymme för att goda relationer ska kunna utvecklas” och ”Integrerad

planering”, för att sedan resultera i temat ”integrerad planering tillämpas där det ska finnas utrymme för att goda relationer ska kunna utvecklas”.

Arkitekt 3, ”Att de har lämnat över på ett bra sätt”

En delkategori som uppkom under fråga 4 var ”Fullgod Överlämning” vilket inte konstruktörerna nämnde.

Fråga nr 5: Om konstruktören blir utbytt under ett projekt, hur genomför du din kommunikation för att skapa ett positivt samarbetsklimat vid denna förändrade situation?

Figur 10visar de fyra sista stegen i kondenseringen av tre arkitekters svar på fråga 4. ”Om konstruktören blir utbytt under ett projekt, hur planerar du din kommunikation för att skapa ett positivt samarbetsklimat vid denna förändrade situation? ”N=3

Figur 11visar de fyra sista stegen i kondenseringen av tre arkitekters svar på fråga nr 5. ”Om konstruktören blir utbytt under ett projekt, hur genomför du din kommunikation för att

I fas E i Figur 11 är det tydligt att ”Fullgod överlämning” är viktigt för två arkitekter men också ”God relation” som är gemensamt för två arkitekter. Resterande

delkategorier i fas E är ”Göra det bästa av situationen”, ”Planera”, ”Välvillig och lättsam”, ”Ömsesidig relation”, ”Ödmjuk”, ”Kompromissa” och ”Se helheten”. I fas F mynnar arkitekternas svar från Fas E ut i två delkategorier, ”integrerad planering”

och ”God relation”. I fas G mynnar delkategorierna från Fas F ut i ”Integrerad planering tillämpas där det finns utrymme för att goda relationer ska kunna utvecklas” som också blir huvudtemat ”Integrerad planering tillämpas där det ska finnas utrymme för att goda relationer ska kunna utvecklas”.

Arkitekt 2, ”Den andra tar ju vid där den andra avslutade och då fortsätter man på samma sätt, alltså om övergången mellan dem två fungerat bra, att vikarien har slussats in i god tid”

Samma delkategori nämndes ”Fullgod överlämning” denna gång av arkitekterna vilket kan härledas till frågans fokus på att konstruktören byts ut.

3.3 Resultatsyntes

Studien har funnit några huvudfynd. De viktigaste faktorerna som spelar in på att planera och genomföra kommunikation för att skapa ett positivt samarbetsklimat är goda relationer, integrerad planering och samlokalisering för Konstruktörerna. För arkitekterna är det viktigaste integrerad planering och goda relationer.

Det uppkom också nyansskillnader i delkategorierna som var unikt. Vid genomförande av kommunikation i fråga tre och fem ville konstruktörerna ”ses personligen” vilket arkitekterna inte nämnde under samma frågor. Vid planering och genomförande av kommunikation när en konstruktör har blivit utbytt la arkitekterna stor vikt vid ”fullgod överlämning”. Vilket konstruktörerna inte nämnde under samma frågor.

4 Diskussion Goda relationer

Samtliga respondenter menade på att goda relationer ligger till grund för att en god kommunikation ska kunna planeras och genomföras.

Genom en god relation kommer många andra positiva faktorer på köpet såsom delkategorierna ”ömsesidig respekt”, ”förtroende”, ”vara lyhörd”, ”ödmjuk”

och ”engagera” som leder till att god kommunikation skapas (Angelöw, 2002 s.153).

Enligt Pettersen Buvik och Rolfsen (2015 s.1493) har en koppling dvs en redan etablerad relation lättare att utveckla ett mer öppet kommunikationsklimat, gemensam filosofi och ett bättre förtroendeklimat.

Arkitekterna kände att personlig kontakt inte var nödvändigt utan att dialog på andra

sätt fungerar. De la större vikt vid goda relationer, som kan ses i Figur 6. Det

förekommer fler nyckelord där som ligger i linje med viljan av att skapa en god relation. Enligt Wu et al. (2017 s.1478 - 1479) visar det på att viljan av att kommunicera förbättrar sammanhållningen och förtroendet för varandra i en grupp.

Sammanhållningen bidrar i sin tur till ett ökat och bättre fungerande

informationsutbyte, vilket resulterar i en bättre kommunikation (Nordstrand, 2011 s.78). Den förbättrade kommunikationen leder i sin tur till förbättrade relationer (Sällström & Härngren, 2009 s.15).

Integrerad planering

Genom att skapa en planeringsgrupp där arkitekt och konstruktör ingår skulle många teman och delkategorier som tas upp av respondenterna lösas t.ex. planera

kontinuerligt, regelbundna möten, att samtliga kommer in i ett tidigt skede, planera kommunikationen och fullgod överlämning. Den gemensamma filosofin skapas eftersom att kontinuerliga möten och kommunikation skapar en gemensam syn på projektet. (Byggledarskap 2015)

I Studie V (SBP) av Mikaelsson och Larsson (2014) har ett större relations-orienterat fokus implementerats för ledarskapet. Detta för att goda relationer har stor effekt på samarbetsklimatet men också för hela projektets framgång. Fiskalen som var ett av två projekt som granskades var mer framgångsrikt och några av anledningarna var att den sociala aspekten låg mer i fokus samt att IP efterföljdes konsekvent. Vilket också resulterade till att konflikterna var minimala under projektet.

Tonnquist (2018 s,141) menar på att en kommunikationsplan som behandlar det planerade informationsflödet skapar mindre irritation och på så vis bidrar till ett bättre samarbete, som i sin tur indirekt bidrar till ett positivt samarbetsklimat. Vilket många av respondenterna nämnde som en åtgärd för att skapa ett mer positivt samarbetsklimat.

Eftersom integrerad planering skapar förutsättningar för att gruppen, i detta fall konstruktör och arkitekt kommunicerar mer frekvent (Byggledarskap 2015) skapas bättre relationer (Sällström & Härngren, 2009 s.15) som i sin tur skapar bättre kommunikation Angelöw, 2002 s.153).

Samlokalisering

Detta var en faktor som endast var viktig för Konstruktörerna, de vill kunna ses

personligen, särskilt vid etablering av nya relationer. Xie et al. (2010 s.369) visar på att

samlokalisering dvs att man arbetar på samma plats stärker relationen i grupperna

eftersom de kan kommunicera personligen. Det skapar en känsla av att gruppen är i

rörelse vilket motiverar. När gruppen sitter på samma ställe ökar samarbetet vilket

bidrar till kvaliteten på kommunikationen, som i sin bidrar till bättre relationer.

Under frågorna tre och fem (Figur 4 & 6) framgår det att konstruktörerna vill ”ses personligen” om kommunikation ska genomföras. Samtliga konstruktörer arbetade under samlokalisering och ser kanske därför värdet i ”samlokalisering”. Samtliga arkitekter arbetade inte under samlokalisering och har kanske därför inte insett fördelarna och av den anledningen inte nämnde ”ses personligen”.

Summering av Goda relationer, Integrerad planering och Samlokalisering.

Forskningsfrågan efterfrågade hur ett positivt samarbetsklimat kan skapas genom planering och genomförande av kommunikation samt vid ett eventuellt utbyte av en arkitekt eller konstruktör. Utifrån vad studien har visat är det tydligt att

forskningsfrågan är besvarad.

5 Metoddiskussion

Samtliga konstruktörer arbetade eller hade arbetat med arkitekter som är lokaliserade i samma byggnad. De hade erfarenheten av att snabbt kunna föra en dialog

personligen vilket tydligt framkommer i intervjuerna (Figur 4 & 6). Arkitekterna hade ingen erfarenhet av att arbeta i samma byggnad som konstruktörer och att ”ses personligen” var inget de värdesatte heller. Detta kan ha att göra med att de inte har någon tidigare erfarenhet om att arbeta i samma byggnad som konstruktörer. Med detta sagt skulle urvalskriteriet kunnat vara mer exakt på vilka typer av erfarenheter som eftersöktes hos respondenterna. Detta gäller även ”Fullgod överlämning” som nämndes av arkitekterna.

Andra faktorer som kön, ålder, storlek på projekt och utbildningsnivå hade kunnat beaktats under urvalet mer noggrant, vilket också hade blivit lättare i och med åtta respondenter.

Metodiken som har tillämpats i övrigt är transparent, metodisk och rättvis (Bilaga A &

B). Frågeformuläret (Bilaga D) testades innan för att kunna utvärdera om den höll måttet och gav väntad kvalitet vilket den gjorde. Kvaliteten var så pass hög att testintervjun kunde användas som material i studien. Analysmodellen som har använts är metodisk, omfattande och ger inget utrymme för förutfattade meningar eller antaganden.

5.1 Reliabilitet

Frågeformuläret genomarbetades grundligt för att ligga i linje med forskningsfrågan och för att öka chansen att fånga det efterfrågade fenomenet. Den gjordes

halvstrukturerad för att kunna vara en aning flexibel, eftersom samtliga respondenter hade olika erfarenheter. Detta i sig är både en styrka men också en svaghet då det finns skillnader i hur respondenten slungades in på ämnet när de tappade tråden.

(Höst, Regnell & Runeson, 2006 s.41–42)

Testintervjun som genomfördes var bland annat ämnad att säkerhetsställa kvaliteten, och undersöka om frågorna verkligen fångade fenomenet. Resultatet av testintervjun gav önskat resultat eftersom svaren besvarade frågorna på ett bra sätt. Allt eftersom de övriga intervjuerna blivit genomförda kunde det fastslås att variationen inte var speciellt stor, vilket syntes efter transkriberingarna. Detta blev ännu tydligare efter avkodningen med den fenomenologiska innehållsanalysen, där intervjumaterialet bearbetades konsekvent och noggrant. Det fanns vissa variationsskillnader men de kunde härledas till om det är en konstruktör eller arkitekt som svarade. Detta i sin tur kunde ha med deras tidigare erfarenheter att göra. (Höst, Regnell & Runeson, 2006 s.41–42) Reliabiliteten ansågs därav vara medelhög.

5.2 Validitet

I denna studie som använder sig av en kvalitativ metod för att undersöka en liten grupp av sex personer är det svårt att dra slutsatser utanför denna grupp. Resultatet visar att respondenterna i hög utsträckning delat åsikter eller svarat likartat kring vad som är essentiellt för att uppnå god kommunikation. För att öka validiteten ytterligare hade det vart bra med fler respondenter samt observationer av ett projekt. (Höst, Regnell & Runeson, 2006 s.42) Resultatet i sig stämmer väl överens med tidigare studier som har presenteras. Validiteten bedömdes som medelhög.

5.3 Generaliserbarhet

Resultat som framgick genom dessa sex respondenter är svårt att avgöra om

resultaten skulle bli detsamma om antalet respondenter hade utökats till 40 personer, eller en annan stad. De huvudfynd som framgick är inget som är unikt just för arkitekter eller konstruktörer i denna region.

I hela världen kommuniceras det mellan konstruktörer och arkitekter men under andra förutsättningar än i Sverige. Att skapa goda relationer, integrerad planering och arbeta i samma lokal är inget som är unikt i Sverige utan är faktorer som troligtvis används till viss del världen över. (Höst, Regnell & Runeson, 2006 s.41–42) Generaliserbarheten bedömdes därav att vara medel.

6 Slutsats

För konstruktörerna är integrerad planering, goda relationer och samlokalisering de viktigaste faktorerna. De viktigaste faktorerna för arkitekterna är integrerad planering och goda relationer.

6.1 Praktiska rekommendationer

Låt arkitekt och konstruktör ingå i planeringsgruppen i ett tidigt skede. Tillämpas inte

bygger ett mer positivt samarbetsklimat som slutligen kommer att mynna ut i mer framgångsrika projekt.

6.2 Förslag till fortsatta studier

Som framgick i resultatet skiljer sig konstruktörernas och arkitekternas syn på att

genomföra kommunikation. Konstruktörerna ville ”ses personligen” vilket inte var

nödvändigt för arkitekterna. Samtliga konstruktörer hade tidigare erfarenhet av att

arbeta i samma byggnad som arkitekter vilket gjorde att de kunde ses frekvent när de

behövde utbyta information. Arkitekterna som deltog i studien hade inte denna

erfarenhet. Kan det vara därför de inte värdesatte att kunna ”ses personligen” eller

beror det på något annat.

Referenslista

Ahrne, G; Svensson, P. 2011, Handbok i kvalitativa metoder, Liber AB, Stockholm.

Angelöw, B. 2002. Friskare arbetsplatser- Att utveckla en attraktiv, hälsosam och välfungerande arbetsplats. 1. Uppl. Studentlitteratur AB, Lund

Boverket. (2018). Kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn.

https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2018/kartlaggning -av-fel-brister-och-skador-inom-byggsektorn.pdf (Hämtad 2020-03-01)

Byggledarskap. 2015, Integrerad planering - en metod för byggplanering i samverkan.

http://byggledarskap.se/wp-content/uploads/integrerad-planering.pdf (Hämtat 2020-05-01)

Eriksson, P. 2011. Strategiskt ledningsstöd i företag och organisation, 7:1. Uppl. Liber AB, Stockholm.

Hansson, B., Olander, S., Landin, A., Aulin, R och Persson, U. 2017, Byggledning projektering, 1:3. Uppl. Studentlitteratur AB, Lund.

Höst, M; Regnell, B och Runeson, P. 2006. Att genomföra examensarbete. 1. Uppl.

Studentlitteratur AB, Lund.

Karolinska institutet. 2015, Är artikeln peer reviewed. https://kib.ki.se/whatsup/blog/ar- artikeln-peer-reviewed (Hämtat 2020-05-17)

Linden, J; Westlander, G och Karlsson, G. 1999. Kvalitativa metoder i arbetslivsforskning.

Uppsala AB

Mikaelsson, L-Å och Larsson, J. 2014. Integrated planning for sustainable building production – an evolution over three decades. Journal of civil engineering and management. ISSN 1392-3730 / eISSN 1822-3605 2017 Volume 23(2): 319–326 https://doi.org/10.3846/13923730.2015.1023350 (2020-03-29)

Nilsson, B och Waldermarson, A-K. 2007, Samspel mellan människor, 3.Uppl.

Studentlitteratur AB, Lund

Nordstrand, U. 2008, Byggprocessen, 3. Uppl. Liber AB, Stockholm.

Pettersen Buvik, Marte och Rolfsen, Monica. 2018. Prior ties and trust development in project teams – A case study from the construction industry. International Journal of Project Management 33 (2015) 1484–1494.

http://dx.doi.org/10.1016/j.ijproman.2015.06.002 (Hämtat 2020-04-10)

Stenaasen, S och Sletta, O. 2000. Grupprocesser: Om inlärning och samarbete i grupp. 2.

Uppl. Natur Kultur Akademisk, Oslo.

Sällström, C och Härngren, G. 2009. Att utveckla teamkultur i byggprocessen. Svensk Byggtjänst AB, Lund.

Tonnquist, B. 2018. Projektledning, 7. Uppl. Sanoma utbildning AB, Stockholm.

Wu Guangdong; Liu, Cong; Zhao, Xianbo och Zuo, Jian. 2017. Investigating the relationship between communication conflict interaction and project sucess among construction project teams. International Journal of Project Management 35 (2017) 1466–1482. http://dx.doi.org/10.1016/j.ijproman.2017.08.006 (Hämtat 2020-04-20)

Xie, Charlene; Wu, Dash; Luo, Jianwen och Xiaoling Hu. 2010. A case study of multi- team communications in construction design under supply chain partnering. An International Journal Volume 15, Number 5 ·(2010) 363–370. DOI

10.1108/13598541011068279 (Hämtat 2020-04-20)

Bilaga A - Analysmall

Bilaga B - Intervjuexempel

Visar hur analysen har utförts. Exemplet visar hur en fråga har avkodats av tre

respondenter.

Bilaga C - Informerat samtycke

Det här dokumentet är till dig som deltar i min studie, som är en del av mitt examensarbete inom byggnadsingenjörsutbildningen hållbart byggande vid

Mittuniversitetet. Rapporten kommer att presenteras den 3 juni, där ni är välkomna att delta. Efter publiceringen som kommer att äga rum den 8 juni kommer ni att kunna ta del av rapporten.

Syfte

Undersöka och beskriva hur ett positivt samarbetsklimat kan se ut med fokus på planering och genomförande av kommunikation mellan arkitekt och konstruktör i Sverige.

Forskningsfråga

Hur kan planering samt genomförande av kommunikation skapa ett positivt samarbetsklimat mellan arkitekt och konstruktör i Sverige?

Metod

Empiri i form av intervjuer kommer att jämföras med teori för att besvara forskningsfrågan och därigenom uppfylla syftet. Intervjuerna kommer att

transkriberas och kondenseras till mindre beståndsdelar av betydelsekärnor där även citat kan komma att tas ut.

Handledare

Johan Larsson, Docent, Tekn. Dr., johan.larsson@qfromz.com

Examinator

Lars-Åke Mikaelsson, Universitetslektor., lars-ake.mikaelsson@miun.se

Intervjun kommer att spelas in och materialet kommer att bli avpersonifierat innan det presenteras för andra vid sidan av mig själv och min handledare. All information kommer att behandlas konfidentiellt och med största diskretion. All information som spelas in kommer att lagras på min privata dator med lösenord. Allt inspelat material kommer att förstöras efter det att min uppsats blivit godkänd vid examinationen.

Jag har fått tillräckligt med information om syfte och hur studien ska gå till samt hur materialet kommer att lagras. Jag är medveten om att materialet kommer att

diskuteras mellan Erik Eriksson och handledare Johan Larsson samt examinator Lars- Åke Mikaelsson.

Jag är medveten om att jag kan när som helst och utan förklaring kan dra tillbaka min

medverkan i studien tills dess att den är publicerad i DIVA databas.

I samband med att jag skriver under här, ger jag mitt skriftliga samtycke att delta i studien.

Signatur: ________________________________________________________

Namnförtydligande: _______________________________________________

Datum: __________________________________________________________

I samband med att jag skriver under här, godkänner jag att mina personuppgifter får användas i studien.

Signatur: ________________________________________________________

Namnförtydligande: _______________________________________________

Datum: __________________________________________________________

Bilaga D - Frågeformulär

Innan intervjuerna ska samtyckesinformationen gås igenom.

Fråga 1: Kommunikation som skapar ett positivt samarbetsklimat mellan arkitekt och konstruktör, vad är det för dig?

Fråga 2: Hur planerar du din kommunikation för att skapa ett positivt samarbetsklimat mellan arkitekt och konstruktör?

Fråga 3: Hur genomför du din kommunikation för att skapa ett positivt samarbetsklimat mellan arkitekt och konstruktör?

Fråga 4: Om konstruktör / arkitekt blir utbytt under ett projekt, hur planerar du din kommunikation för att skapa ett positivt samarbetsklimat vid denna förändrade situation?

Fråga 5: Om konstruktör / arkitekt blir utbytt under ett projekt, hur genomför du din

kommunikation för att skapa ett positivt samarbetsklimat vid denna förändrade

situation?

Bilaga E - Tidsplan