Förskolor söder

(1)

Utvecklingsplan 21/22

(2)

Inledning

På våra förskolor utgår vi ifrån att barnen har stor kompetens och vi strävar efter att varje barn ska få bli utmanad och stimulerad i sitt lärande med hjälp av medforskande vuxna.

Barnens delaktighet och inflytande ligger till grund för vår verksamhet Som barn på våra förskolor känner du att du bemöts med respekt av

engagerade och kompetenta pedagoger som ger stöd och vägledning.

Utbildningen präglas av trygghet, dialog, öppenhet, ärlighet samt tilltro/tillit till dina förmågor. Du har insyn, delaktighet och inflytande i utbildningen som planeras utifrån dina intressen och behov. Det gör din tid på förskolan meningsfull.

Som vårdnadshavare/förälder på våra förskolor möts du av en förskola som ger ditt barn en meningsfull vardag. Pedagogerna är engagerade och kompetenta och bygger verksamheten utifrån ditt barns intressen och behov.

Du bemöts med respekt och förskolans medarbetare skapar goda

förutsättningar för delaktighet och inflytande genom dialog och öppenhet.

Förskolorna tillämpar förskolepedagogik med följande styrdokument som utgångspunkt:

Barnkonventionen Skollagen

Diskrimineringslagen Läroplan för förskolan Enhetens utvecklingsplan

Målgrupp och styrande dokument

I Förskolor Söder ingår förskolorna Allégården, Kristinaskolan och

Knagglabacke. Enheten har ett inskrivningstal som kan variera över tid, för

att matcha kö och behov av förskoleplatser olika tider under året. Barnens

ålder, behov, förskolornas utrymmen och val av verksamhet är avgörande

för gruppernas storlek och personaltäthet.

(3)

Som vårdnadshavare/förälder har du rätt till att ha ditt barn på

förskolan inom det som kallas för ramtid. Ramtiden är den maxtid en förskola måste hålla öppet om det finns ett behov av det och är mellan klockan 06.00 och 18.30 alla helgfria vardagar förutom julafton, midsommarafton och nyårsafton. Barn till vårdnadshavare som är föräldralediga har rätt till 15 timmar per vecka.

Våra brukare/kunder är barn mellan 1-6 år och deras vårdnadshavare. Vårt arbetssätt syftar till att ge barnen en utbildning där omsorg och lärande bildar en helhet. Tiden på förskolan ska stimulera barnens utveckling och lärande och samtidigt vara rolig, trygg och hälsosam. Barnens behov och intressen styr utformningen av utbildningen. Den pedagogiska miljön är tillgänglig, utmanande, utvecklande och ger förutsättningar för barnens egna initiativ och meningsskapande utifrån läroplanen. IT (informationsteknik) används i det pedagogiska arbetet med barnen.

I samarbete med barnens vårdnadshavare/föräldrar skapar vi bästa möjliga förutsättningar för varje barns utveckling och lärande.

Vårdnadshavarna/föräldrarna får kontinuerlig information om våra aktiviteter och arbetssätt. Via Unikum förmedlas en grundplanering och kontinuerlig dokumentation som berättar om hur förskolan arbetar för att omsätta läroplanen i praktiken. Varje enskilt barn har på Unikum en egen lärlogg, där barnets utveckling dokumenteras kontinuerligt.

Vårdnadshavarnas/föräldrarnas åsikter följs upp genom kontinuerliga samtal och en årlig brukarenkät. Alla förskolor bjuder in till olika aktiviteter för vårdnadshavarna/föräldrarna, i syfte att visa och berätta om det

pedagogiska arbetet på respektive förskola. (Har ej i samma utsträckning som tidigare varit genomförbart under Covid-19).

Förskolans lokaler och medarbetarnas olika kompetenser tas tillvara och vi lär av varandra i olika forum och möten, på den enskilda förskolan, på arbetsplatsträffar och planeringsdagar.

Barnhälsoarbetet är organiserat enligt Örebro kommuns fastställda riktlinjer

vilket innebär att alla förskolorna har tillgång till och samarbetar med

specialpedagog, psykolog, kurator samt barnhälsovård.

(4)

Förutsättningar

Förskolan Allégården

Avdelning Solen 19 barn i ålder

1-3

år Avdelning Månen 19 barn i ålder

1-3

år

På Allégården arbetar 9 pedagoger och en kock. Förskolan har både personal med förskollärarkompetens och barnskötarkompetens. Förskolan har en egen kock som serverar mat lagad från grunden, av ekologiska, miljö och rättvisemärkta

produkter.

Framgångsfaktorer från föregående läsår

:

Uppdelningen i mindre grupper. Engagerade och närvarande pedagoger som utmanat och utforskat tillsammans med barnen. En planerad undervisning som byggt på barnens intressen och behov med fokus på språket. En

tillgängligt, föränderlig och kreativ miljö. Enhetens gemensamma tema och kompetensutveckling i att arbeta språkutvecklande.

Förskolan Kristinaskolan

Avdelning

Solstrålen 15 barn i ålder

3-4

år

Avdelning Solrosen 15 barn i ålder

3-4

år Avdelning Solgläntan 17 barn i ålder

4-5

år Avdelning Solkatten 17 barn i ålder

4-5

år

På Kristinaskolan arbetar 14 pedagoger med olika tjänstgöringsgrad. Förskolan har både personal med förskollärarkompetens och barnskötarkompetens.

(5)

Förskolan har ett mottagningskök där man serverar mat levererad från en skola i kommunen. Maten är lagad från grunden av ekologiska, miljö och rättvisemärkta produkter.

Uppdelningen i mindre grupper och en något högre grundbemanning, då det funnits barn med särskilda rättigheter. En anpassad och välplanerad

utbildning utifrån barnens behov och intressen. Inspirerande och föränderliga miljöer, engagerade pedagoger med stor kompetens och erfarenhet. Enhetens gemensamma tema och kompetensutveckling i att arbeta språkutvecklande. Att de barn som flyttade över från Allégården till Kristinaskolan förra hösten hade kända pedagoger med sig. Det gav trygghet för barnen och deras vårdnadshavare/föräldrar vid byte av förskola.

Förskolan Knagglabacke

Avdelning Gullvivan 15 Barn i ålder

1-3

år

Avdelning Hasselmusen 25 barn i ålder

3-5

år

På förskolan Knagglabacke arbetar 8 pedagoger med olika tjänstgöringsgrad.

Förskolan har både personal med förskollärarkompetens och barnskötar- kompetens. Förskolan har ett mottagningskök, där man serverar mat gjord på en intilliggande förskola. Maten är lagad från grunden, av ekologiska, miljö och rättvisemärkta produkter.

Uppdelningen i mindre grupper, engagerade, närvarande och medforskande

pedagoger. Föränderliga och tillgängliga pedagogiska lärmiljöer, samt en

välplanerad och genomtänkt utbildning som byggt på barnens behov och

intressen.

(6)

Prioriterade utvecklingsområden

Utifrån resultatet i årets kvalitetsrapport, brukarenkäten och vårt

systematiska kvalitetsarbete har gemensamma utvecklingsområden identifierats.

De prioriterade utvecklingsområdena för läsåret är gemensamma för

alla tre förskolorna tillhörande enheten

. Varje förskola planerar sin verksamhet utifrån sina förutsättningar, intressen och behov i barngruppen. Målet för förskolornas utvecklingsarbete är den samma i syfte att skapa en likvärdig utbildning för alla barn, oavsett vilken förskola barnet går på.

Förskolorna kommer under läsåret att arbeta utifrån ett gemensamt tema, ” Jorden runt” och utifrån det väva in de olika målen i förskolans läroplan och enhetens utvecklingsområden.

Utvecklingsområden för läsår 2021-2022

-Språk

-Interkulturellt arbetssätt

Förskolenämndens prioriterade mål

-Undervisning och lärande -Tillgänglig lärmiljö

-Hållbarhet

Språk

Vårt mål för arbetet med språket

Utbildningen har gett barnen ökade förutsättningar till att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd. Samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften.

Exempel på arbetssätt och metoder vi använder när vi utvecklar barnens språk:

• Genom lek skapar vi många meningsfulla och olika sammanhang där vi ger möjlighet till språkande och samspel.

• Vi ställer öppna frågor och följdfrågor och ger barnen tanketid och talutrymme.

(7)

• Vi samtalar om ord och deras betydelse, förklara obekanta ord och begrepp.

• Vi leker med orden med hjälp av rim, ramsor, att hitta på egna ord eller andra språklekar.

• Vi arbetar med högläsning och samtalar om bild och text.

• Vi använder och kombinerar flera olika uttrycksformer som kan stötta språkutvecklingen, till exempel med hjälp av stödtecken, bilder, rörelse, digitala verktyg och sång.

• Vi visar barnen att alla språk är lika värdefulla.

• Våra lärmiljöer är inbjudande, tydliga och stimulerar till språk och kommunikation.

Interkulturellt arbetssätt

Vårt mål för vårt interkulturella arbetssätt

Utbildningen har gett barnen ökade förutsättningar till att utveckla sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald.

Exempel på arbetssätt och metoder vi använder i vårt interkulturella arbete:

• Vi ser barnens olika bakgrunder och erfarenheter som en tillgång och använder det i vår planering.

• Vi vidgar vårt synsätt, lyssnar och utbyter tankar och erfarenheter med både barn och vårdnadshavare.

• Vi erbjuder böcker och andra texter som visar barnens olika sammanhang och kulturella referensramar.

• Vi låter barnen skapa egna texter, filmer och annat material som utgår från deras erfarenheter, så kallade identitetstexter.

• Vi ser över den pedagogiska miljön ur ett interkulturellt perspektiv, och reflektera till exempel över vilken musik, bilder och annat material som vi erbjuder.

Undervisning och lärande

Vårt mål för arbetet med undervisning och lärande

Barnet har fått möjligheter till att tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter.

(8)

Exempel på arbetssätt och metoder vi använder i arbetet med undervisning och lärande:

• Vi arbetar utifrån ett gemenast tema, temat bestämmer arbetets inriktning på ett övergripande plan.

• Inom temat arbetar barngrupperna med olika projekt. Projekten väljs utifrån våra prioriterade mål, barnens intresse och behov.

• Vi ger barnen möjligheter att tränga djupare in i något specifikt område, där gruppen och individens erfarenheter och kunskaper vidgar allas lärande.

• Barnen får arbeta i mindre grupper för att vi ska kunna använda oss av varandras tankar och kunskaper på bästa sätt.

• Vi observerar, dokumenterar och analyserar kontinuerligt det som händer mellan barn, vuxna.

• Vi har en arbetsstruktur för planering av dagen och veckan så vi kan hjälpa varandra att vara lyssnande och närvarande pedagoger material och miljö.

Undervisning på förskolan sker genom att pedagogerna fånga de lärsituationer som uppstår i vardagliga aktiviteter och rutiner (spontan undervisning) samt att

medvetet skapa planerade tillfällen för lärande (planerad undervisning). Den planerade undervisningen görs utifrån barnens behov och intressen, med

utgångspunkt i läroplanen och de utvecklingsområden enheten har. Med hjälp av enhetens gemensamma tema, ” Jorden runt” vävs de olika målen in i det konkreta arbetet.

Tillgänglig lärmiljö

Vårt mål för arbetet med att skapa tillgänglig lärmiljö

Lärmiljöer och tillgång av material har gett barnen möjligheter till utveckling, lärande, lek och kommunikation.

Exempel på hur vi arbetar med att skapa tillgängliga lärmiljöer:

• Vara välkomnande och erbjuda platser för möten som präglas av delaktighet, genomskinlighet och öppenhet

• Vara tillgängliga, tydliga och tillåtande och synliggöra de värden som förskolan vilar på.

(9)

• Ge barnen möjlighet att kommunicera, kollaborera, skapa kreativt och tänka kritiskt

• Miljöer och material är valt ur ett normmedvetet och ett likabehandlings- perspektiv.

• Synliggöra kulturella skillnader i ett interkulturellt förhållningssätt.

• Användas på många olika sätt.

• Ge möjlighet till utmaning, med material anpassat efter varje barns behov.

• Möjliggöra för barn och pedagoger att arbeta projekterande hela dagen.

Hållbarhet

Vårt mål för arbetet med hållbarhet

Barnen har fått möjligheter till att utveckla kunskaper om hur de kan bidra till de tre olika aspekterna på hållbarhet. Ekonomi, social och miljö.

Exempel på arbetet med hållbarhet i undervisningen:

• Vi leker rollekar där barnen kan ta olika roller och ha likvärdiga

möjligheter att delta. Utmana barnen genom att medverka, tillföra material och bredda deras intressen.

• Vi läser böcker där olika livsvillkor lyfts upp och samtalar med barnen om dem.

• Vi arbetar kring innehållet i barnkonventionen tillsammans med barnen.

• Vi samtalar om energi och slöseri kontra sparsamhet.

• Vi samtalar om varifrån maten kommer, hur vi kan minska matsvinnet och vart maten vi slänger tar vägen.

• Vi odlar inomhus tillsammans med barnen. Låter barnen följa odlingsprocessen från frö till planta.

• Vi samtalar om nedskräpning kopplat till nedbrytning, och låter barnen sortera material.

• Vi återvinner och visa på fördelarna med att återbruka material.

Hur är alla delaktiga i processen

Pedagogerna samtalar och reflekterar kontinuerligt med barnen om deras lärande. Vårdnadshavarna/föräldrarna tar del av utbildningens innehåll som på olika sätt dokumenteras på förskolan och på Unikum,

(10)

Hur processen hålls vid liv

Med hjälp av observationer och samtal med barnen planerar vi för en meningsfull och utvecklande utbildning med fokus på våra utvecklingsområden. Reflektioner och utvärderingar tillsammans i arbetslagen och med barnen, dokumenteras kontinuerligt i OneNote. Förskollärna fortsätter att fördjupa och analysera det fortskridande arbetet med att nå målen i sina gemensamma nätverk.

En gemensam kompetensutveckling för pedagogerna pågår under hela läsåret med utgångspunkt från Skolverkets Läslyft. Med hjälp av läslyftet kommer vi utveckla vår undervisning med fokus på språket, flerspråkiga barns lärande och vikten av ett interkulturellt förhållningssätt.

En gemensam föreläsning om AKK och visuellt stöd kommer att genomföras i syfte att öka kompetensen och förståelsen för hur och när jag som pedagog behöver förstärka språket.

Förskolor söder - utvecklingsplan.pdf Pdf, 326.1 kB.

Utvecklingsplan 21/22