Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Upplevelser av bemötande på akutmottagningar utifrån ett patientperspektiv
En litteraturstudie
Författare Stefanie Nolin Evelina Sjöberg
Examensarbete i vårdvetenskap 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp 2019
Handledare
Barbro Wadensten
Examinator Lena Nordgren
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
BAKGRUND ... 1
Akutmottagning ... 1
Bemötande ... 1
Sjuksköterskans ansvar ... 3
Teoretisk referensram... 4
Problemformulering ... 5
Syfte ... 5
METOD ... 5
Design ... 5
Sökstrategi ... 6
Urval av databaser och sökning ... 6
Studiernas design ... 9
Inklusionskriterier ... 9
Exklusionskriterier ... 9
Tillvägagångssätt ... 9
Bearbetning och analys ... 10
Kvalitetsanalys ... 10
Resultatanalys ... 10
Forskningsetiska överväganden ... 11
RESULTAT ... 11
Positiva upplevelser ... 11
Upplevde sig informerade ... 11
Upplevde sig bekräftade ... 12
Upplevde delaktighet ... 13
Negativa upplevelser ... 13
Upplevde sig oinformerade ... 13
Upplevde ensamhet... 14
Upplevde brist på delaktighet ... 14
Upplevde brist på respekt och trovärdighet ... 15
Upplevde brist på integritet ... 15
DISKUSSION ... 15
Resultatdiskussion ... 16
Information ... 16
Bekräftelse ... 17
Delaktighet ... 18
Ensamhet ... 19
Brist på respekt och trovärdighet ... 19
Brist på integritet ... 20
Författarnas egna tankar ... 21
Metoddiskussion ... 21
Design – styrkor och svagheter ... 21
Datainsamling – Styrkor och svagheter ... 21
Exklusions- och inklusionskriterier – styrkor och svagheter ... 22
Bearbetning och analys – styrkor och svagheter ... 22
Forskningsetiska övervägande – styrkor och svagheter ... 23
Slutsats ... 23
REFERENSER... 24
BILAGA 1. MALL FÖR KVALITETSGRANSKNING ... 31
BILAGA 2. ÖVERSIKT ÖVER INKLUDERADE ARTIKLAR ... 32
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Till en akutmottagning kommer människor med olika sjukdomstillstånd som behöver akut sjukvård. Varje år beräknas cirka 2,5 miljoner patienter besöka Sveriges 74 olika
akutmottagningar i landet. Det är ofta stressigt och många korta möten, därför är bemötandet en viktig del i omvårdnaden. Vårdpersonalen måste snabbt kunna sätta sig in i patientens situation för att förstå patientens behov av vård. Joyce Travelbees teori förespråkar den mellanmänskliga kontakten där kommunikation utgör den viktigaste delen. Även begreppen individ, lidande och mening är betydelsefulla delar i omvårdnadsarbetet.
Syfte: Att beskriva hur patienter över 18 år som besöker en akutmottagning upplevde bemötandet från vårdpersonal.
Metod: En deskriptiv litteraturstudie valdes som ansats och kvalitativa artiklar granskades för att få en djupare förståelse. Artiklarna granskades genom SBU:s granskningsmall. Resultatet
kategoriserades i teman där positiva och negativa upplevelser identifierades.
Resultat: De positiva upplevelser som identifierades var vikten av bra information, delaktighet och bekräftelse. Negativa upplevelser som identifierades var brist på information, ensamhet, brist på delaktighet, brist på respekt och trovärdighet samt brist på integritet.
Slutsats: Då främst negativa upplevelser framkom kan det tyda på att ett behov av förbättring föreligger. Studier inom ämnet var svåra att hitta och även detta kan betyda att mer forskning krävs inom området. Detta för att kunna förbättra arbetet och vidare ge kunskap till vårdpersonal som arbetar inom akutsjukvård för att kunna bemöta och omhänderta patienter i behov av akut vård.
Nyckelord: Akutmottagning, bemötande, patient, omvårdnad, vårdpersonal, litteraturstudie
ABSTRACT
Background: People comes to an emergency department with different medical conditions who needs emergency care. Each year, approximately 2.5 million patients are estimated to visit 74 different emergency departments in Sweden. It is often stressful and many short meetings, that’s why the encounter is an important part of nursing. The healthcare professionals must be able to quickly understand the patient’s situation in order to understand the patient’s need of care.
Travelbee's theory advocates interpersonal contact where communication is most important. The concepts individual, suffering and meaning are also important parts of nursing care.
Aim of the study: To describe how patients over the age of 18 who visit an emergency department experienced the encounter from healthcare professionals.
Methods: A descriptive literature study was chosen as approach and qualitative articles were reviewed to get a deeper understanding. The articles were reviewed through SBU's review template.
The results were categorized into themes where positive and negative experiences were identified.
Results: The positive experiences that was identified were the importance of information, participation and confirmation. Negative experiences that was identified were poor information, loneliness, lack of participation, lack of respect and credibility and lack of integrity.
Conclusions: Mainly negative experiences emerged and this may indicate that there is a need for improvement. Studies were difficult to find and this imply that more research is needed. This to improve the work and further provide knowledge to healthcare staff and students working in emergency care to be able to encounter and care for patients in need of urgent treatment.
Keywords: Emergency department, encounter, patient, healthcare staff, nurse, review
1 BAKGRUND
Akutmottagning
I Sverige finns det 74 akutmottagningar på landets sjukhus och varje år beräknas cirka 2,5 miljoner patienter besöka dessa, vilket ökar för varje år. Det är en betydande verksamhet dit patienter kommer för att söka vård med olika sjukdomstillstånd och stor kompetens krävs hos
vårdpersonalen. Patienter som varit utsatta för trauma efter svåra olyckor samt patienter med mindre allvarliga åkommor besöker i dagsläget akutmottagningar i Sverige (Inspektionen för vård och omsorg [IVO], 2015). Socialstyrelsen (2014) beskriver akutsjukvård som vård där patienten behöver omedelbar behandling och omhändertagande inom några timmar till högst ett dygn. När en patient kommer till en akutmottagning blir patienten triagerad. Triage innebär att varje patient bedöms utifrån medicinsk angelägenhetsgrad, det vill säga hur snabbt patienten behöver vård. Bedömningen innebär en sortering i olika färger. Röd och orange färg innebär att patienten behöver vård
omedelbart medan gul och grön färg innebär låg angelägenhetsgrad och att patienten kan vänta på vård. Blå färg innebär att patienten inte är i behov av akutsjukvård (Socialstyrelsen, 2015).
Miljön på en akutmottagning beskrivs som komplex, dynamisk och sårbar för medicinska fel med allvarliga konsekvenser för patienter. Främst är riskområden relaterade till kommunikation, kompetens, triage och medicinhantering. Uppemot tre procent av alla medicinska fel på sjukhus inträffar på akutmottagningen (Källberg, Göransson, Östergren, Florin & Ehrenberg, 2013). På en akutmottagning arbetar undersköterskor, sjuksköterskor, läkare och sekreterare för att snabbt hjälpa patienter att få rätt behandling och hjälp vidare i vårdkedjan (IVO, 2015).
För många patienter kan kontakten med akutmottagningen vara ett första möte med vården där mötena med vårdpersonalen ofta är korta och intensiva. I det första mötet prioriteras oftast det medicinska vilket kan innebära att mötet främst syftar till att kontrollera objektiva parametrar som puls, blodtryck, temperatur, saturation och att ta blodprover. Den generella omvårdnaden som omfattas av mer vårdande aspekter utöver det medicinska handlandet kan på så sätt bli lidande (Nyström, 2003).
Bemötande
Äldre forskning visar att vårdmötena på akutmottagningar ofta blir korta och intensiva och det är då viktigt att vårdpersonalen bemöter och kommunicerar på ett tydligt och bra sätt för att kunna sätta sig in i patientens situation och för att förstå patientens behov av vård (Nyström, 2003). Vid gott bemötande i en trygg miljö vågar patienten berätta om sitt hälsotillstånd och behandling kan
2 fastställas och påbörjas snabbare (Ivarsson, 2015). Det är viktigt att ta reda på patientens tidigare sjukdomshistoria och symtom för att kunna utreda patienten vidare (Cohen, 2015).
Tidigare forskning av Wiman, Wikblad och Idvall (2007) visar att bland det viktigaste i bemötandet för traumapatienter som kom till en akutmottagning var att vårdpersonalen bland annat hade en formell men även en avledande kommunikation för att inge förtroende och trivsamhet. Det var viktigt för patienterna att det fanns ett engagemang och kontinuitet hos vårdpersonalen och att samma sjuksköterska och läkare var närvarande under hela vårdtiden. En förutsättning för ett vårdmöte av hög kvalitet på akutmottagningen var således att vårdpersonal skulle kunna vara flexibel och uppmärksam i sitt möte med patienten (Wiman et al., 2007). I en tidigare undersökning med äldre patienter på en svensk akutmottagning beskriver patienterna att de kände sig ensamma och övergivna. Deras önskan var att få bli sedda, få känna sig delaktiga och att vårdpersonalen lyssnade på dem (Kihlgren, Nilsson, Skovdahl, Palmblad & Wimo, 2004). I annan forskning
framkom det att 38 procent av deltagarna någon gång hade blivit illa bemötta inom vården i Sverige, antingen på vårdcentral, sjukhus eller hos läkare. De personer som upplevde att de blivit illa
bemötta besökte dessutom vården i mindre utsträckning (Jakobsson, 2007).
Patienten hamnar ofta i en beroendesituation och det är då viktigt att vårdpersonalen lyssnar på patienten och bildar sig en helhetsuppfattning av tillståndet (Ivarsson, 2015). Socialstyrelsen (2014) lyfter i sin rapport (väntetider vid sjukhusbundna akutmottagningar) att väntetider är ett komplext problem inom akutsjukvården där efterfrågan på vård samtidigt ökar. År 2014 var den
genomsnittliga väntetiden två timmar och femtio minuter, vilket var längre jämfört med tidigare år.
Detta är faktorer som kan påverka kvaliteten av omhändertagandet, patientsäkerheten samt patientens uppfattning och tillfredsställelse med vården. Även i USA är detta ett stort problem då både besöken och väntetider på akutmottagningar har ökat de senaste 10 till 20 åren i landet. Detta har lett till längre väntetider på vård och lägre patienttillfredsställelse. Väntetiderna har även lett till sämre vård för de med kritiska tillstånd där resultatet har blivit fler komplikationer och högre dödlighet (Pines & McCarthy, 2011). Endast 40% av de patienter som har vårdats på en
akutmottagning i Chicago upplevde att den vård de fick på akutmottagningen var bra (Nerney et al., 2001). I Australien har även antalet besökare ökat på akutmottagningar och antalet akutvårdsplatser har minskat (Australian Institute of Health and Welfare [AIHW], 2016).
3 Sjuksköterskans ansvar
I Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 2017:30) stadgas i 3 § att målet för hälso- och sjukvården är att ge god vård på lika villkor för hela befolkningen samt att alla människors lika värde ska respekteras.
Även de personer som har störst behov av vård ska ges företräde till detta och patienter ska så fort som möjligt få en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. Svensk sjuksköterskeförening ([SSF], 2017a) beskriver att sjuksköterskans ansvarsområde är specialiserat på omvårdnad och att arbetet utgår från sex kärnkompetenser. Bland annat ska sjuksköterskan ha en humanistisk människosyn samt kunna kommunicera med patienter, närstående och andra i närheten på ett empatiskt, respektfullt och lyhört sätt (SSF, 2017a). I sjuksköterskans etiska kod (SSF, 2014) beskrivs fyra områden som sammanfattar riktlinjer för etiskt handlande: sjuksköterskan och allmänheten, sjuksköterskan och yrkesutövningen, sjuksköterskan och professionen samt sjuksköterskan och medarbetare. Utifrån samhällets värdegrund och behov ska ICN:s etiska kod ge vägledning för sjuksköterskor. Bland annat ska sjuksköterskan se till så att patienterna får korrekt och lämplig information och att patientens personuppgifter behandlas konfidentiellt. Vården ska vara jämlik och sjuksköterskan ska främja integritet, trovärdighet och visa medkänsla. Ytterligare riktlinjer är att sjuksköterskan ska upprätthålla sin yrkeskompetens genom kontinuerligt lärande, främja en öppen dialog och ett etiskt förhållningssätt samt arbeta aktivt för att upprätthålla och utveckla
omvårdnadens värdegrund. Dessutom ska sjuksköterskan sörja för ett gott samarbete och respektera kollegor och medarbetare på arbetsplatsen. Sjuksköterskan delar även ett ansvar med samhället att ta ansvar för befolkningen och i synnerhet stödja de personer som är utsatta i samhället. De ska även hjälpa till med att förebygga de samhällsproblem som kan uppstå. Sjuksköterskan ska kunna
förmedla kunskap om hur människors ekonomiska och sociala behov påverkar hälsan (SSF, 2014).
Vid ett bra bemötande ser vårdpersonalen patienten bakom sjukdomen samt skapar en tillit och förtroende mellan de båda. Om patienten känner sig trygg, får information och om vårdpersonalen finns tillgänglig för patienten ökar patientens positiva upplevelser av vården (Mako, Svanäng &
Bjerså, 2016). I Patientlagen (SFS, 2014:821) 5§ står det att patienten ska så långt som möjligt vara delaktig i vården och vården ska om möjligt utgå från patientens önskemål och individuella
förutsättningar, detta för att patienten själv ska kunna utföra vissa vård- och behandlingsåtgärder.
Enligt Patientlagen (SFS, 2014:821) 4 § ska patientens egna självbestämmande och integritet respekteras.
4 Teoretisk referensram
Enligt Kirkevold (2000) grundar sigTravelbees interaktionsteori om omvårdnad på den mellanmänskliga kontakten med kommunikation som bas, där begreppen individ, lidande och mening är viktiga delar. Sjuksköterskan ska i sitt omvårdnadsarbete hjälpa individen att förebygga och ta sig igenom upplevelser av sjukdom, lidande och död oavsett olika upplevelser av detta och hjälpa patienten att finna en mening i det den går igenom. Enligt Kristoffersen, Nortvedt och Skaug (2006) menar Travelbee att lidande är när människan förlorar något som är av stort värde. Ju större värde som förloras desto starkare upplevs lidandet.
Travelbees teori syftar till att lidande är något alla kan uppleva förr eller senare, men att upplevelsen kan skilja sig åt och att patientens egen reaktion av händelsen är det viktiga. Svårt lidande kan utvecklas oavsett vilket medicinskt tillstånd patienten har och därför är det viktigt att se till patientens upplevelse och inte vilken diagnos patienten har. Det är viktigt att människor som lider känner hopp då det går att hantera lidandet på ett bättre sätt. Människan är unik och skiljer sig från alla andra människor och kommer alltid vilja att söka en mening i mötet och även detta är en individuell tolkning (Kristoffersen et al., 2006).
Kommunikation är en annan viktig del för att skapa en mellanmänsklig relation till patienten. Det handlar om att uttrycka sina tankar och känslor mellan varandra, både med ord men även i tonfall, mimik, rörelse och beröring. Sjuksköterskan ska skapa en kontakt till patienten och inte överföra sina egna behov utan lära känna personen och identifiera behoven. Sjuksköterskan ska använda sig av sina kommunikationstekniker men även vara spontan och naturlig i sin kommunikation till patienten (Kristoffersen et al., 2006).
Enligt Kristoffersen och medarbetare (2006) menar Travelbee att miljö inte är den viktigaste delen inom teorin, utan den enskilda individen. Dock har kulturen och familjen betydelse för patientens uppfattning av sjukdom och lidande. En människa kan uppleva hälsa olika, även om patienten är frisk så kan hälsan uppfattas som dålig och tvärtom. Detta är något som är viktigt att tänka på inom omvårdnaden och bemötandet av patienten och se det utifrån patientens perspektiv. Även
definitionen på vad som är god hälsa kan skilja sig mellan olika individer.
Referensramen valdes utifrån aspekten att Travelbees teori syftar till att kommunikation och den mellanmänskliga relationen är en viktig del i omvårdnadsarbetet. Det är viktigt att hjälpa en
5 människa att ta sig igenom lidande och detta kan underlättas genom ett bra bemötande från
vårdpersonalen.
Problemformulering
Att plötsligt försämras i sitt hälsotillstånd och behöva uppsöka en akutmottagning kan drabba alla människor och ofta präglas vistelsen av korta möten med vårdpersonalen. Det kan ofta vara stressigt och mycket av fokuset går till att snabbt utreda och behandla det patienten söker vård för (Nyström, 2003). Patienter som även behöver möta flera yrkesgrupper och genomgå flera undersökningar samt behandlingar kan uppleva olika känslor över sin situation (Nyström, 2003).
Travelbee beskriver enligt Kirkevold (2000) sjuksköterskans betydelse för att hjälpa patienten att ta sig igenom sjukdom och lidande och vikten av att sätta patientens individuella upplevelser i fokus.
För att förstå patientens upplevelser är det betydelsefullt att undersöka hur patienter upplever vården och bemötandet. Travelbees teori syftar även till att skapa en mellanmänsklig relation mellan
sjuksköterska och patient vilket är av stor vikt för att kunna bemöta patienten på dennes nivå (Kristoffersen et al., 2006). Stort ansvar ligger därför hos sjuksköterskan att utveckla och förbättra sitt bemötande mot dessa personer och hjälpa dem utifrån deras situation (Elmqvist, Rask &
Berglund, 2014). Enligt ICN: etiska riktlinjer ska dessa följas av sjuksköterskan för att kunna främja en god omvårdnad av patienter (SSF, 2014).
Varje år uppsöker en stor del patienter akutmottagningar vilket även ökar för varje år (AIHW, 2016;
IVO, 2015; Pines & McCarthy, 2011). För att kunna bemöta dessa patienter på ett professionellt sätt är det viktigt att sammanställa aktuell forskning om hur dessa patienter upplever bemötandet från vårdpersonalen.
Syfte
Syftet var att beskriva hur patienter över 18 år som besöker en akutmottagning upplever bemötandet från vårdpersonal.
METOD Design
Som design har en deskriptiv litteraturstudie använts som ansats för att sammanställa resultat av aktuella forskningsresultat. Litteraturstudien gjordes genom att systematiskt identifiera, välja, värdera och analysera relevant forskning (Forsberg & Wengström, 2013).
6 Sökstrategi
Urval av databaser och sökning
De databaser som har använts i arbetet är PubMed, Cinahl och Web of Science. PubMed användes då det är en bred databas som täcker medicin, omvårdnad och odontologi samt består i huvudsak av vetenskapliga tidskriftsartiklar. Cinahl täcker artiklar inom omvårdnad, sjukgymnastik och
arbetsterapi och är specialiserad på omvårdnadsforskning. De sökord som har använts i arbetet kan ses i tabell 1, resultat av litteratursökning. Ordet AND har använts i sökningen för att begränsa sökningen samt för att få ett mer riktat resultat. Ordet OR har använts i sökningen för att hitta flera kombinationer samt för att få ett bredare resultat (Forsberg & Wengström, 2013).
7 Tabell 1. Resultat av litteratursökning
Databaser Datum
Inklusionskriterier / Filter
Sökord Utfall Vald efter titel-
granskning
Vald efter abstrakt- granskning
Vald efter artikel- granskning
Vald efter kvalitets- granskning
Web of science 2019-09-04 Kategori: Nursing 2009–2019
Patients satisfaction AND emergency department AND
nurse care
171 46 15 3 3
Cinahl 2019-09-09 Linked full text All adult
Academic journals English
2009–2019
(Patient AND Satisifaction) AND (Emergency AND Medical AND Services) AND Interview OR Qualitative Research AND Encounter
111 6 3 3 3
Cinahl 2019-09-17 Linked full text All adult
Academic Journals English
2009–2019
(Emergency AND Care) AND
(Patient AND Satisfaction) AND (Emergency AND Patients) AND (Interview OR Qualitative Research)
89 16 7 5 3
8
Databaser Datum
Inklusionskriterier / Filter
Sökord Utfall Vald efter titel-
granskning
Vald efter abstrakt- granskning
Vald efter artikel- granskning
Vald efter kvalitets- granskning
Cinahl 2019-09-18 Linked full text All adult
Academic journals English
2009–2019
(Emergency service, hospital) AND (Patients) AND (Prehospital Care) AND
(Interview OR Qualitative Research)
3 1 1 1 1
Pubmed 2019-09-17 Full text All adult 19+
English 2009–2019
("Emergency Service, Hospital") [Mesh])
AND "Qualitative Research"
[Mesh]
87 13 13 3 2
Pubmed 2019-09-16 Full text All adult 19+
English 2009–2019
("Emergency Service, Hospital") [Mesh]) AND "Professional-Patient Relations"
[Mesh])
209 26 5 2 1
9 Studiernas design
För att genomföra litteraturöversikten har vetenskapliga originalartiklar granskats och valts ut till arbetet. Artiklar med en kvalitativ forskningsansats har använts för att kunna besvara syftet.
Kvalitativa studier används när syftet är att undersöka upplevelser och erfarenheter samt där syftet är att få en djupare förståelse för problemområdet (Birkler, 2012).
Inklusionskriterier
För att avgränsa sökningen valdes inklusionskriterier där artiklarna skulle vara genomförda i länder med liknande vårdkultur som Sverige, artiklarna skulle vara skrivna på engelska och de skulle ha blivit publicerade mellan år 2009 - 2019. Artiklarna skulle motsvara arbetets syfte och de skulle finnas tillgängliga via Uppsala universitet i full text. Ytterligare kriterier var att
undersökningspersonerna skulle vara över 18 år, att de hade besökt en akutmottagning samt att de fått vård av vårdpersonal.
Exklusionskriterier
För att avgränsa sökningen har artiklar som inte var publicerade de senaste tio åren samt artiklar där språket inte var på engelska valts bort. De artiklar som inte motsvarade syftet eller hade låg kvalité utifrån kvalitetsmallen valdes bort.
Tillvägagångssätt
Artiklarna har sökts i databaserna PubMed, Cinahl och Web of Science, där författarna började med att identifiera relevanta sökord. I Pubmed har de identifierade sökorden sökts på i svensk MeSH för att översätta medicinska termer från svenska till engelska (Karolinska institutet, i.d). Dessa termer användes för att söka i PubMed och i Cinahl. De inklusionskriterier som beskrivits tidigare fylldes i innan sökningen och sökningen gjordes i fritext. För att sedan välja ut artiklar utifrån sökresultatet lästes först titeln på alla artiklarna. De titlar som verkade relevanta sparades och sedan lästes abstraktet på dessa artiklar. Om författarna bedömde att abstraktet var relevant sparades dessa artiklar och hela artikeln lästes sedan igenom. De artiklar som fortfarande var relevanta granskades genom SBU:s granskningsmall och därefter valdes de slutgiltiga artiklarna (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU], 2014) (se bilaga 1) Varje artikel som valdes ut efter kvalitetsgranskningen sammanfattades sedan i en översiktsanalys (se bilaga 2) innan kategorier och teman formades.
10 Bearbetning och analys
I detta avsnitt beskrivs vilka metoder som har använts för att analysera data.
Kvalitetsanalys
Kvalitetsmallen från SBU:s hemsida syftar till att granska kvaliteten och relevansen i artikeln för att säkerhetsställa att studien kan användas för arbetet. SBU:s kvalitetsmall valdes då den syftar till att granska kvalitativa studier och för att undersöka patientupplevelser. Det som granskades var till exempel om syftet var tydligt och utgick från en väldefinierad problemformulering, om urvalet var relevant och om det fanns ett etiskt resonemang samt om datainsamlingen var tydligt beskriven (SBU, 2014). För att bestämma kvaliteten fick varje fråga i kvalitetsmallen mellan 0,25–2 poäng.
Frågor som hade oklara* svar fick 0,25 poäng och frågor med svaret “nej” fick 0 poäng. Då syftet är en viktig del i en artikel poängsattes den frågan med 2 poäng. Medan resterande frågor med svaret
“ja” fick 0,5 poäng. Totalt kunde artiklarna få 12 poäng. De artiklar som fick över 9,6 poäng (80 %) bedömdes som hög kvalitet. De artiklarna mellan 7,2–9,6 poäng (60 % - 79,9 %) bedömdes som medel kvalitet. De artiklar under 7,2 poäng (under 60 %) bedömdes som låg kvalitet. Endast studier med medel och hög kvalitet har tagits med. Av de 17 artiklar som kvalitetsgranskades valdes fyra artiklar bort då de bedömdes ha låg kvalitet.
*Oklara: Frågor där svaren inte gick att få fram i texten.
Resultatanalys
För att analysera resultatet enligt Friberg (2017) kan studierna som väljs ut läsas igenom flera gånger för att skapa en förståelse kring innehållet och sammanhanget. Varje artikel kan sedan sammanfattas i ett eget dokument, detta för att få en helhetsförståelse för materialet. Likheter och skillnader plockas sedan ut för att identifiera vad resultatet verkligen säger. Lämpliga rubriker skapas och innehåll som handlar om samma sak placeras under de olika rubrikerna. På så sätt skapas även teman och kategorier. Resultatanalysen i detta arbete har genomförts enligt Fribergs (2017) rekommendationer. Resultatet har enskilt analyserat i varje artikel för att få en förståelse för
materialet. Resultatet har sedan diskuterats mellan författarna och därefter har varje artikels resultat sammanfattats utifrån studiens syfte för att underlätta analysen. Resultatet delades in i positiva och negativa upplevelser och utifrån det har underkategorier skapats. En sammanfattning och översikt av resultatet över de inkluderade artiklarna har presenterats i en tabell (se bilaga 2) (Friberg, 2017).
11 Forskningsetiska överväganden
I denna studie har etiska överväganden gjorts där författarna har tagit hänsyn till forskningsetiska principer vid granskning av artiklarna. Författarna kontrollerade att artiklarna antingen hade ett etiskt resonemang eller att de hade blivit godkända av en etisk kommitté. Studierna som användes i arbetet söktes fram från tillförlitliga databaser och valdes ut efter att det etiska resonemanget har lästs igenom (Forsberg & Wengström, 2013). Vid litteraturstudier är det viktigt göra etiska överväganden gällande presentation och urval av resultatet. För att få ett sanningsenligt resultat i studien har urvalet gjorts objektivt och de artiklar som valdes har redovisats i resultatet, detta för att inte vinkla resultatet (Forsberg & Wengström, 2013).
RESULTAT
För att besvara studiens syfte har 13 kvalitativa artiklar inkluderats i resultatet där fokus har varit patientens upplevelser av bemötandet från vårdpersonal. Resultatet kommer att presenteras utifrån positiva och negativa upplevelser. Under positiva upplevelser har följande kategorier skapats:
upplevde sig informerade, upplevde sig bekräftade samt upplevde delaktighet. Under negativa upplevelser har följande kategorier skapats: upplevde sig oinformerade, upplevde ensamhet, upplevde brist på delaktighet, upplevde brist på respekt och trovärdighet samt upplevde brist på integritet.
Positiva upplevelser Upplevde sig informerade
Information ansågs vara en viktig faktor vid bemötandet för att patienterna skulle känna sig trygga med den vård som gavs. Många patienter uppgav att de fick bra information på akutmottagningen och att vårdpersonalen uppdaterade dem om vad som skulle ske. Detta ledde till att patienterna kunde vara mer delaktiga i vården (Elmqvist & Frank, 2015). Vid långa väntetider och förseningar av undersökningar upplevde patienter som fått information ett större lugn och en kontroll över situationen. De upplevde det lättare att ta sig igenom väntetiden då de kunde planera och hantera plötsliga förändringar samt förbereda sig för hur länge det kunde bli aktuellt att vänta. Information i alla stadier på mottagningen uppskattades (Elmqvist & Frank, 2015; Möller, Fridlund & Göransson, 2010; Revell, Searle & Thompson, 2017; Togher, Davy & Siriwardena, 2013). Patienterna som fick information hade förståelse för att det kom in patientfall som var högre prioriterade och att de då fick vänta längre för att få komma in på undersökning och/eller träffa sjuksköterska/läkare (Revell et al., 2017). När vårdpersonalen hade kunskap och visste vad de skulle göra samt när de gav information på ett lugnt sätt så upplevde patienterna att deras oro minskade (Elmqvist & Frank,
12 2015; Möller et al., 2010; Revell et al., 2017; Togher et al., 2013).
Inför behandlingar uppskattade flera patienter att få muntlig information framför skriftlig, då den informationen värderades högre. Vid muntlig information hade patienterna möjlighet att ställa frågor direkt till sjuksköterskan eller läkaren (Revell et al., 2017). När vårdpersonalen hade en hög kompetens så skapades det lättare ett förtroende för vårdpersonalen och patienterna kände sig trygga och säkra med den vård de fick (Möller et al., 2010; Revell et al., 2017). Jangland, Kitson och Muntlin (2016) beskriver att patienterna upplevde att vårdpersonalen var duktig på att ge och förmedla information och detta lindrade den osäkerhet de kände när de väntade på att få komma in till läkaren. Detta ansågs även vara en avgörande faktor för hur besöket på akutmottagningen upplevdes. Patienterna upplevde informationen om vårdtiden som tydlig och bra (Yap et al., 2017).
Upplevde sig bekräftade
Några patienter på ett sjukhus i Sverige upplevde sitt möte på akutmottagningen som meningsfullt när de blev bemötta och bekräftade av vårdpersonalen (Elmqvist, Fridlund & Ekbergh, 2012; Möller et al., 2010). Vidare berättade patienterna att vårdpersonalen var trevlig, försiktig och gav trygghet.
(Elmqvist et al., 2012; Möller et al., 2010; Togher et al., 2013; Yap et al., 2017). Togher och medarbetare (2013) beskrev att när vårdpersonalen visade förståelse för patientens personliga problem så upplevde patienten att oron minskade.
Deltagarna var enade om att vårdpersonalen hade ett bra bemötande när de såg patienten bakom sjukdomen, när de behandlade patienten som en person och när de talade kunnigt med patienten.
Vårdpersonalen visste till exempel hur de skulle tala med en person som hade panik och få hen att lugna ner sig, vilket deltagarna ansåg som ett bra bemötande (Togher et al., 2013). De ansåg sig nöjda med sitt besök på akutmottagningen när vårdpersonalen pratade med dem på en personlig nivå, använde en vänlig ton samt genuint brydde sig om patienterna (Jangland et al., 2016; Togher et al., 2013). I Revell och medarbetare (2017) beskrevs det att när vårdpersonalen skapade en bra relation så upplevde patienterna att de byggde upp deras självförtroende.
Iqbal, Spaight och Siriwardena (2013) beskrev att patienterna upplevde det som tröstande att ha någon att prata med. Somliga uppskattade när vårdpersonalen satt tyst vid deras sida, endast som stöd för att de inte skulle känna sig ensamma. Det var även viktigt för patienterna att vårdpersonalen var tillmötesgående och att de hade ett professionellt förhållningssätt samt visade empati. Även kunskap om hur vårdpersonalen kunde bygga upp en bra relation mellan patient och vårdpersonal
13 var viktigt. Detta ledde till att patienterna kände sig bekväma och avslappnade (Möller et al., 2010;
Revell et al., 2017; Thomas et al., 2018; Yap et al., 2017).
Egenskaper som ansågs som bra hos vårdpersonalen var när de bemötte patienterna på ett metodiskt och lugnt sätt, visade respekt för patientens autonomi samt hade en positiv inställning. Uppmuntran från vårdpersonalen var ytterligare en faktor som ansågs som positivt för patienterna. När
vårdpersonalen var bekräftande och lät deltagarna ställa frågor minskade deras oro, vilket ledde till att de vågade överlämna sig i vårdpersonalens händer. Vidare framkom att patienterna upplevde respekt, värdighet, lyhördhet och förståelse som viktiga delar i bemötandet (Möller et al., 2010;
Swallmeh, Byers & Arisha, 2018; Togher et al., 2013; Yap et al., 2017).
Upplevde delaktighet
Patienterna uppskattade speciellt när de fick vara delaktiga i medicinska beslut och att de blev informerade om olika behandlingar (Elmqvist et al., 2012; Schoenfeld et al., 2018). De upplevde att det var enklare att vara delaktig och engagerad i vården om läkaren hade en god
kommunikationsförmåga, det vill säga att läkaren var bra på att både förklara samt lyssna på patienten. Patienterna uppskattade även när läkaren bjöd in dem i konversationen så att de själva vågade engagera sig. Annars upplevdes det svårt att veta när det var lämpligt att involvera sig då läkaren ansågs vara expert inom området. De patienter som hade tidigare erfarenhet av vården hade lättare för att våga avbryta och säga till läkaren vad de ansåg om det som diskuterades. Även de som arbetade inom vården hade lättare för att förstå vad läkaren menade och vågade därmed även
avbryta och vara delaktiga i konversationen (Schoenfeld et al., 2018; Togher et al., 2013).
Negativa upplevelser Upplevde sig oinformerade
Patienterna ansåg att det var långa väntetider på akutmottagningen och det upplevdes som
respektlöst och frustrerande när de inte fick någon information om bland annat hur lång väntetiden kunde bli (Forsgärde, From. Attebring & Elmqvist, 2016; Möller et al., 2010; Olthuis et al., 2014:
Thomas et al., 2018). Detta konstateras även i Swallmeh och medarbetare (2018) där deltagarna tänkte lämna akutmottagningen utan att träffa läkaren då de inte fick information om den förväntade väntetiden. I Möller och medarbetare (2010) beskrev deltagare att de upplevde informationen om triagesystemet på akutmottagningen som bristfällig. Det fanns dock patienter som upplevde att information om triagesystemet var onödig och de var glada över att inte ha fått den informationen i förväg. De hade då fått reda på hur länge de eventuellt hade varit tvungna att vänta och detta hade
14 istället lett till upprördhet (Möller et al., 2010). I Swallmeh och medarbetare (2018) beskrev
patienterna istället att de hade underlättat besöket om det funnits information om triagesystemet samt information om väntetider. Informationen upplevdes ibland som dålig då vårdpersonalen hade svårt att förklara tillstånd och behandlingar utan att använda ett medicinskt språk. Deltagarna uppgav att de blev oroliga när de inte förstod informationen (Swallmeh et al., 2018).
Upplevde ensamhet
Patienterna upplevde att väntetiden var lång och de kände en hopplös trötthet när de var ensamma i väntrummet. Vidare framkom att patienterna även upplevde en känsla av osäkerhet och otrygghet när de lämnades ensamma och inte hade någon att prata med. Många patienter trodde att de hade blivit bortglömda i väntrummet och de upplevde då ensamhet och övergivenhet. De önskade att vårdpersonalen hade tittat till dem och visat att de brydde sig (Elmqvist & Frank., 2015; Forsgärde et al., 2016; Jangland et al., 2016; Möller et al., 2010). Patienterna ifrågasatte även effektiviteten av vårdpersonalen då de upplevde att de var långa väntetider och att vårdpersonalen inte såg upptagen ut. Deltagarna uppgav att vårdpersonalen inte heller frågade om deras smärta och några patienter uppgav att de inte fick någon smärtlindring medan de väntade. En patient med smärta berättade att hon inte ville störa vårdpersonalen och hon trodde heller inte att hon kunde få något mot smärtan.
Att ha ont upplevdes öka känslan av hopplöshet hos patienterna som väntade (Jangland et al., 2016;
Möller et al., 2010; Revell et al., 2017).
Upplevde brist på delaktighet
Flera patienter berättade att läkaren tog beslut utan att informera patienterna om vad som skulle ske.
Detta bidrog till att patienterna inte kände sig delaktiga i vården och de upplevde då en förlorad kontroll över sin kropp (Elmqvist et al., 2012). Fenomenet beskrevs även av flera patienter som en känsla av maktlöshet och att de förlorade sin självständighet i vissa situationer. Patienterna
upplevde att de hamnade i en beroendesituation till vårdpersonalen (Elmqvist & Frank, 2015;
Swallmeh et al., 2018). Ett stort antal patienter berättade att de kände sig ensamma när läkaren inte var intresserad av deras åsikt eller patientens försök att söka information utifrån, till exempel genom internet. De upplevde att både sjuksköterskor och läkare avvisade den kunskap som patienten tillförde till samtalet (Schoenfeld et al., 2018).
Ibland lyssnade inte vårdpersonalen på patienternas historia, vilket fick vissa att känna att de överdrev. Bland annat framkom det att vårdpersonalen pratade ovanför patientens huvud och inte lyssnade på vad patienten hade att säga. Deltagarna upplevde att vårdpersonalen var stressad och
15 upptagen vilket ledde till att de kände sig i vägen och ville då inte störa (Schoenfeld et al.,2018). De kände sig även osynliga på grund av brist på ögonkontakt med sjuksköterskorna vilket i sin tur ledde till en upplevelse av brist på kontroll (Forsgärde et al., 2016). De blev oroliga och tvekade inför att ställa frågor. Brist på delaktighet uppmärksammades även när vårdpersonalen hade ett negativt beteende och när de inte lyssnade på patienten utan istället beordrade dem (Jangland et al., 2016; Olthuis et al., 2014; Togher et al., 2013).
Upplevde brist på respekt och trovärdighet
Några patienter upplevde ett sämre bemötande när de inte blev trodda på och när deras tillstånd inte togs seriöst. Bland annat framkom att patienten togs på mindre allvar när hen anlände till
akutmottagningen i egen bil och inte i ambulans (Forsgärde et al., 2016). Flera patienter uttryckte en oro för vad de skulle berätta för sjuksköterskan på akutmottagningen för att verka trovärdig. De var även nervösa för att inte kunna beskriva sina symtom då de upplevde rädsla för att bli förhörda (Möller et al., 2016). Några patienter upplevde även att de inte var välkomna till akutmottagningen då triagesjuksköterskan inte ville hjälpa dem med anledning av att det redan var mycket folk på mottagningen (Forsgärde et al., 2016).
Upplevde brist på integritet
Flera patienter beskrev att de saknade avskildhet och integritet på akutmottagningen. En patient berättade att hon behövde använda toaletten på grund av illamående men att det på mottagningen inte fanns många toaletter och att de var flera patienter i kö. Hon uttryckte även att vårdpersonalen gick förbi henne utan att uppmärksamma hennes tillstånd, vilket hon upplevde som märkligt (Jangland et al., 2016). Patienterna beskrev att de hade hoppats på att behandlas som individer och de tyckte att integriteten både hotades i väntrummet där alla kunde ta del av vad som hände, men även när de låg i korridoren på grund av platsbrist (Iqbal et al., 2013; Schoenfeld et al., 2018;
Swallmeh et al., 2018).
DISKUSSION
Utifrån resultatet har både positiva och negativa upplevelser identifierats om bemötandet på en akutmottagning. Patienterna upplevde att information kring väntetider och vårdförloppet var viktigt samt vårdpersonalens förmåga att bekräfta patienten. Patienterna upplevde det som positivt att få vara delaktig i vården och de beslut som fattades. Dock uttrycktes en brist på information, brist på delaktighet, brist på respekt och trovärdighet samt brist på integritet. Patienterna upplevde även att de kände sig ensamma.
16 Resultatdiskussion
Information
Resultatet om information var väntat då det tidigare framkom i Mako och medarbetare (2016) att patienters positiva upplevelser av vården ökade när vårdpersonalen fanns tillgänglig samt när de informerade patienten. Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2014) är det sjuksköterskans ansvar att se till att patienterna får korrekt och lämplig information på ett anpassat sätt. Sjuksköterskan har också ett ansvar i att kommunicera med patienten på ett empatiskt, lyhört och respektfullt sätt (SSF, 2017a). Något förvånande var därför att många patienter fortfarande upplever att informationen är bristfällig (Forsgärde, From. Attebring & Elmqvist, 2016; Möller et al., 2010; Olthuis et al., 2014:
Thomas et al., 2018). Källberg och medarbetare (2013) beskriver att kommunikation är ett viktigt område för patientsäkerheten då brister i kommunikationen kan leda till allvarliga konsekvenser för patienten. Kommunikationen mellan vårdpersonalen anses vara minst lika viktigt som
kommunikationen till patienten. Detta bekräftar även Sveriges Kommuner och Landsting ([SKL], 2011) som beskriver att internationell forskning visar att nästan dubbelt så många vårdskador beror på brister i kommunikation än brister i den medicinska kompetensen. Viktiga delar är att
individanpassa informationen, ge både muntlig och skriftlig information och ge en sammanfattning av det som sagts. Detta leder till välinformerade och trygga patienter och ökar chansen för goda behandlingsresultat, vilket ger en bättre patientsäkerhet.
Enligt Kirkevold (2000) menar Travelbee att kommunikation är en av de viktigaste delarna i
omvårdnadsarbetet för att kunna skapa en mellanmänsklig relation mellan patient och vårdpersonal.
Detta sågs även i Yap och medarbetare (2017) där patienterna nämnde vikten av att vårdpersonalen visade respekt för patienten samt samtalade på samma nivå som patienten för att kunna bygga upp en tillit. I annan forskning framkom att den information som patienterna fick inte var tillräcklig och de ansåg att vårdpersonalen inte tillbringade tillräckligt med tid med patienterna. Dock ansågs sjuksköterskorna ha hög vetenskaplig kompetens men begränsad tid till att ge adekvat information till patienten. Att sjuksköterskorna hade begränsad tid med patienten berodde bland annat på brist på bemanning (Palese et al., 2017).
Detta är även något som spekulerats kring i detta arbete då information är en viktig faktor i bemötandet. Det tidigare ökade patientflödet och bristande bemanning på akutmottagningar kan vara en förklaring (Forero, McCarthy & Hillman, 2011; Palesa et al., 2017; Socialstyrelsen, 2015).
Bland annat kan den höga belastningen leda till att vårdpersonalen inte har tid att informera
17 patienterna utan istället prioriterar andra arbetsuppgifter. En annan förklaring kan vara att det inte ligger i vårdpersonalens intresse att informera patienterna. Oavsett bakomliggande orsak är det en brist i vården då det motstrider sjuksköterskans ansvar att informera patienten på ett anpassat sätt (SSF, 2014).
Elmqvist och medarbetare (2012) beskriver att vårdpersonalen undanhöll delar av information som handlade om väntetider för patienterna då de inte ville ge dem falska förhoppningar. Möller och medarbetare (2010) menar att patienterna hade blivit mer upprörda om de fått reda på hur länge de hade varit tvungna att vänta för att få bli undersökta. Denna anledning kan också vara en förklaring till varför vårdpersonalen avvaktade med att även ge annan information till patienterna.
Bekräftelse
Resultatet om bekräftelse ger en indikation på att alla individer kräver olika bemötanden och vårdpersonalen måste lära sig att anpassa sitt bemötande efter patienten. I detta faktum blir den personcentrerade vården viktig för att kunna bemöta varje individ individuellt och kunna anpassa vården (Vårdförbundet, 2015). Det framkommer även i en tidigare studie att det är viktigt att vårdpersonalen är flexibel och uppmärksam i sitt möte med patienten för att kunna skapa en god relation oavsett patient (Wiman et al., 2007). Elder och medarbetare (2004) beskrev i tidigare forskning vikten av en god relation mellan sjuksköterska och patient samt vikten av att genuint bry sig om patienten.
Patienterna kände sig trygga när de sågs som en person och inte bara en patient (Elmqvist et al., 2012; Togher et al., 2013), vilket även är Travelbees fokus då relationen mellan patient och vårdpersonal är avgörande för att kunna hjälpa patienten genom lidande (Kirkevold, 2000). För en patientsäker vård har relationen mellan vårdpersonal och patient en betydande roll då detta kan uppmuntra patienten till att vara delaktig i vården (Socialstyrelsen, 2019).
Denna kategori framkom endast som positiv vilket kan betyda att trots den tidsbrist som
förekommer på akutmottagningar så upplevde patienterna att vårdpersonalen hade tid att bekräfta och se patienten (Elmqvist, Fridlund & Ekbergh, 2012; Möller et al., 2010; Socialstyrelsen, 2018).
Dock framkom även att patienterna inte kände sig bekräftade och att de kände sig ensamma i andra kategorier. Ett fynd med detta i bejakelse kan diskuteras ur den synpunkt att patienterna egentligen inte upplevde bekräftelsen så bra som det antas i detta resultat.
18 Delaktighet
Författarna upplevde resultatet under delaktighet som både oväntat och väntat. På grund av en stressig miljön som råder på akutmottagningar kan det vara svårt att få patienter att känna sig delaktiga (Källberg et al., 2013). Det var dock förvånande att patienter kände att de tappade kontrollen över sin kropp. Det är viktigt att bjuda in patienten, speciellt när det handlar om att ta medicinska beslut och lyssna på patientens historia.
Sjuksköterskan har ett ansvar att förmedla korrekt och lämplig information på ett anpassat sätt till patienten vilket även framgår i Patientlagen 5 § där patientens delaktighet i vården ska främjas så långt det är möjligt (SFS, 2014:821; SSF, 2014). Trots dessa riktlinjer upplevde många patienter att vårdpersonalen talade över huvudet och inte ansåg sig vara intresserade av patientens åsikter eller kunskap. Detta ledde även till att patienterna blev väldigt osäkra på hela vårdsituationen
(Schoenfeld et al., 2018).
Precis som Ivarsson (2015) beskriver så hamnar ofta patienter i en beroendesituation till
vårdpersonalen vilket även uppmärksammades i denna studie (Elmqvist & Frank, 2015; Swallmeh et al., 2018). Ivarsson (2015) beskriver vidare att det då är extra viktigt att sjuksköterskan lyssnar genuint på patienten för att bemötandet ska bli så bra som möjligt. Det är även viktigt att patienten känner sig delaktig och har ett förtroende till vårdpersonalen för att våga dela med sig av bland annat sina symptom, vilket i sin tur kan leda till att diagnos och/eller behandling kan fastställas och påbörjas snabbare (Ivarsson, 2015). Även i en kvantitativ studie av Mako och medarbetare (2016) framkom det att patienter kände sig delaktiga i vården när information och utbildning gavs samt möjlighet till att påverka sin egen vård. McCarthy och medarbetare (2013) påvisade i en annan studie att patienterna upplevde vårdpersonalens kommunikationsförmåga som bristfällig. De
uppskattade att vårdpersonalen ingav trygghet samt lät personen tala till punkt, dock var patienterna missnöjda över att vårdpersonalen inte aktivt engagerade patienten i beslutfattande frågor samt uppmuntrade patienten till att ställa frågor (McCarthy et al., 2013). Detta borde ligga hos arbetsgivarens intresse för att öka patientsäkerheten samt patienttillfredsställelsen.
För att förbättra arbetet med att engagera och göra patienten mer delaktig i vården kan Travelbees teori sättas i fokus (Kirkevold, 2000). Vikten av att lyssna på patienten kan inte nog belysas för att vårdpersonalen ska förstå vad patienten upplever. Enligt Pun, Chan, Murray, Slade och Matthiessen (2017) ansågs kommunikation vara en viktig del för att kunna ge vård av hög kvalitet, särskilt i högrisk- och tidsbegränsade miljöer som akutvårdsavdelningar. Kommunikationen ansågs viktigt i det avseendet att vårdpersonalen bör kommunicera på ett lämpligt sätt till patienten men även lyssna
19 på patientens berättelse.
Författarna har diskuterat om patientens tillstånd vid ankomst till akutmottagningen kan ha påverkat hur patienten upplevde bemötandet från vårdpersonalen. En patient med exempelvis svåra smärtor kan ha upplevt sig mindre delaktig i vården då fokuset förmodligen har varit på smärtan än på vårdpersonalens insatser.
Ensamhet
En förvånande punkt som framkom i resultatet var patienternas upplevelse av att inte få någon smärtlindring under väntan på läkarbedömning (Jangland et al., 2016; Revell et al., 2017). Detta bekräftas även i annan forskning av Aaronsson, Mort, Sonis, Chang och White (2018) där patienterna upplevde att vårdpersonalen inte gjorde sitt yttersta för att kontrollera smärtan. Detta anser författarna är förvånande då smärta ofta är den vanligaste orsaken till att människor söker sig till sjukhusens akutmottagningar och stort fokus borde då läggas på smärtlindring (SFS, 2017b).
Ett annan förvånande fynd var att patienter fortfarande upplever sig ensamma i väntrum på
akutmottagningar då det uppmärksammades redan år 2004 i Kihlgren och medarbetare (2004). Dock framkom det i Elmqvist och medarbetare (2012) att vårdpersonalen inte ville ge information om väntetiden till patienterna då de själva inte visste tiden och ville då inte ge patienterna falska förhoppningar.
Väntetiderna på akutmottagningar ökar för varje år och är ett stort problem då fler människor söker akutsjukvård (AIHW, 2016; IVO, 2015; Pines & McCarthy, 2011; Socialstyrelsen, 2014). Enligt en ny rapport från år 2018 ökar väntetiderna fortfarande på Sveriges akutmottagningar och har i snitt ökat med 6 minuter jämfört med år 2017. Dock har antalet besök minskat de senaste åren
(Socialstyrelsen, 2018).
Brist på respekt och trovärdighet
Något som var uppseendeväckande i resultatet var att flera patienter uppgav att de upplevde rädsla för att bli förhörda på akutmottagningen samt rädsla för att inte verka trovärdiga (Möller et al., 2016). Denna upplevelse kan påverka vården och behandlingen då detta skulle kunna leda till att patienter inte vågar berätta hela anledningen till besöket. Bland annat nämndes detta när patienterna anlände i egen bil och inte i ambulans till akutmottagningen (Forsgärde et al., 2016). Detta resultat kan ses som en rimlig upplevelse då patienter som anländer med ambulans oftare har akuta och/eller
20 livshotande symtom vilket innebär att dessa patienter snabbare träffar vårdpersonalen och får en läkarbedömning (Socialstyrelsen, 2009). Dock ska detta inte påverka trovärdigheten hos patienten då alla patienter ska respekteras och behandlas lika inför vården enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763 2 §). I tidigare forskning av Jakobsson (2007) framkom att 38 procent av deltagarna hade upplevt sig illa bemötta inom vården, vilket är nästan hälften av deltagarna. Ytterligare
forskning krävs för att undersöka varför så många patienter fortfarande upplever vården på detta sätt.
Att vissa patienter upplevde en brist i trovärdighet kan förklaras av bemötandet från vårdpersonalen.
Då vårdpersonalen är stressad kan bemötandet verka kort mot patienten vilket patienten kan tolka negativt (Socialstyrelsen, 2019). Eventuellt kanske vårdpersonalen inte tänker på hur patienterna upplever bemötandet. Det är därför viktigt att vårdpersonalen är uppmärksam samt bemöter patienterna på ett respektfullt sätt (SSF, 2017a; Wiman et al., 2007).
Brist på integritet
Det är förståeligt att patientens integritet kan bli lidande på en akutmottagning då många patienter vistas på en begränsad yta. Det är inte ovanligt att patienterna inte alltid har ett eget sjukhusrum utan istället får ligga i korridoren, där andra människor också vistas (Pines & McCarthy, 2011).
Detta strider dock mot de etiska rättigheterna då sjuksköterskan bland annat ska främja integritet enligt Svensk sjuksköterskeförening (2014) och Hälso - och sjukvårdslagen §2 (SFS, 2017:30).
Dock kan detta vara svårt att påverka som enskild individ och kräver förändring på samhällsnivå (Lin et al., 2013). Vilket även kan betyda att det inte alltid är lätt som enskild sjuksköterska att följa ICN:S etiska koder och riktlinjer. Detta framkom även i Aitamaa, Leino-Kilpi, Puukka och Suhonen (2010) där syftet var att undersöka etiska problem som sjuksköterskan stöter på i sitt arbete. I
resultatet framkom att de etiska problem som uppstod kunde relateras till patienter, personal och organisationer. De vanligaste etiska problem gällde fördelning av resurser där över två tredjedelar av deltagarna indikerade att de stötte på etiska problem dagligen eller varje vecka i arbetet.
Då det råder en brist på integritet i väntrum och korridorer som den enskilda vårdpersonalen inte kan påverka kan hen trots detta påminna sig om omständigheterna och försöka värna om
patienternas integritet så långt det är möjligt. Vårdpersonalen kan bland annat samtala med patienten i en lägre samtalston samt försöka samtala när ingen är i närheten (SFS 2008:35). Detta gäller även vid undersökningar då vårdpersonalen ska se till att det sker avskilt från andra patienter (SFS, 2014:821). För att värna om patientens integritet kan vårdpersonalen även förklara för
21 patienten vad som händer och vad de gör. Detta för att patienten ska känna sig trygg med
vårdpersonalen. I tidigare forskning av Nayeri och Aghajanis (2010) framkom det att avskildhet och respekt för patientens integritet hade stor betydelse för hur patienten upplevde vården på
akutmottagningen.
Integritet uppkom endast som en negativ punkt, vilket troligtvis kan förklaras av att endast patienter som upplevde brister med integriteten påpekade detta.
Författarnas egna tankar
Fler negativa än positiva upplevelser framkom vid granskningen av resultatet. Författarna har spekulerat kring om detta kan förklaras av att intervjupersonerna främst yttrade sig om negativa upplevelser. Något som även kan ha påverkat resultatet åt det negativa hållet är att författarna valde att ha med en artikel där endast negativa upplevelser undersöktes (Forsgärde et al., 2016).
Ytterligare en viktig punkt att diskutera är Travelbees referensram som har använts i detta arbete.
Originalkällan till referensramen hittades inte och en sekundärkälla har därför använts. Detta kan ha lett till att författarna inte fick lika riktad och ingående information om det Travelbee själv skriver.
Författarna anser att det finns en osäkerhet med att använda en sekundärkälla då texten kan ha manipulerats och skrivits om.
Metoddiskussion
Design - styrkor och svagheter
För att analysera tidigare forskning valdes kvalitativa artiklar ut då dessa syftar till att undersöka upplevelser och det ger författarna möjlighet till att få en djupare förståelse kring området (Birkler, 2012). En styrka med att välja litteraturstudie som ansats är att data kan analyseras och
sammanställas från flera studier vilket kan ge en övergripande uppfattning över forskningen på området. Kvantitativa studier valdes bort då de syftar till att samla in data genom enkäter och statistik och ger ingen djupgående information om upplevelser (Birkler, 2012).
Datainsamling - styrkor och svagheter
De databaserna som valdes ut var bland annat Pubmed och Cinahl, vilka författarna ansåg som pålitliga då dessa innehåller vetenskapliga artiklar inom omvårdnad (Forsberg & Wengström, 2013).
Web of Science kan ha varit mindre relevant för ämnet då databasen innehåller fler artiklar inriktade på bland annat psykologi, beteendevetenskap och sociologi. Dock innehåller databasen även
22 medicinska artiklar och därför valde författarna att göra en sökning och inkludera relevanta artiklar för arbetet (Karolinska institutet, i.d.). Databasen valdes även för att få ett utökat resultat av artiklar, då det var svårt att hitta artiklar i endast Pubmed och Cinahl. Till en början var det svårt att hitta artiklar då författarna inte hade tillräckligt med kunskap kring hur en sökning genomförs, vilket sågs som en svaghet. Sökorden som användes fick inte tillräckligt relevanta träffar, därför valde
författarna att ta hjälp genom att gå på en lektion i sökstrategi. Därefter gick det enklare att använda rätt sökord och sökteknik, då kolon, parenteser och meSH-termer började användas. Genom att använda meSH-termer hittades fler artiklar genom samma sökord och medicinska termer kunde översättas från svenska till engelska (Karolinska institutet, i.d.). Det var även svårt att hitta
kvalitativa orginalartiklar inom akutsjukvård och bemötande på en akutmottagning, vilket kan tyda på att det inte finns tillräckligt mycket forskning inom ämnet. Vissa artiklar som hittades fanns inte tillgängliga gratis i fulltext via Uppsala universitet, vilket kan ha varit en svaghet då dessa inte gick att använda.
Exklusions- och inklusionskriterier - styrkor och svagheter
Författarna valde att ha flera inklusionskriterier för att få ett så riktat resultat som möjligt. Studier där patienterna var över 18 år valdes då författarna ville undersöka vuxnas upplevelser. För att få så uppdaterad forskning som möjligt kunde endast artiklar från fem år tillbaka ha valts, utbudet var dock inte så stort och därför valdes artiklar från tio år tillbaka istället. Först valdes artiklar från endast västvärlden men då det var svårt att hitta artiklar utökades sökningen till studier i hela världen med liknande vårdkultur som i Sverige. På detta sätt breddades sökningen och fler artiklar kunde hittas. Med liknande vårdkultur menar författarna länder som har en utvecklad industri och ekonomi. De artiklar som kom från utvecklingsländer valdes bort. Fördelen med att använda artiklar med liknande vårdkultur är att deltagarna då har en likande upplevelse av vården. I de länder som inte har en lika utvecklad sjukvård kan upplevelserna skilja sig åt.
Bearbetning och analys - styrkor och svagheter
SBU:s granskningsmall valdes då mallen syftar till att granska kvalitativa artiklar och det var dessa artiklar som inkluderades i denna undersökning. Mallen hittades på SBU:s hemsida och bearbetades för att passa detta arbete. Alternativet “ej tillämpligt” valdes bort då författarna inte ansåg att det alternativet var relevant. Ej tillämpligt skulle väljas då frågan inte ansågs relevant (SBU, 2014).
Resultatet sorterades genom att skapa teman och kategorier, vilket rekommenderas enligt Friberg (2012), för att kunna analysera resultatet. Vissa delar i artiklarnas resultat var inte relevant för syftet och författarna valde då att endast ta ut det som ansågs passa in på syftet.
23 Forskningsetiska överväganden - styrkor och svagheter
Författarna har utgått från Codex (2018) samt Forsberg och Wengström (2013), där regler och riktlinjer finns beskrivna, för att genomföra forskningsetiska överväganden i arbetet. Artiklarna som valdes skulle antingen ha ett etiskt resonemang eller blivit godkända av en etisk kommitté. Därefter har alla artiklar som varit relevanta för syftet redovisats objektivt för att inte förvrida resultatet, vilket författarna anser vara en styrka (Forsberg & Wengström, 2013). En svaghet med de forskningsetiska övervägandena kan ha varit svårigheter med att översätta och förstå de etiska resonemangen, vilket kan ha lett till misstolkning. Dock har författarna noggrant läst igenom varje studies etiska övervägande samt översatt texten för att på så sätt tolka det så sanningsenligt som möjligt. En annan svaghet kan ha varit författarnas kunskap att avgöra om det etiska resonemanget var tillräckligt starkt eller inte.
Slutsats
I resultatet framkom bland annat positiva aspekter av bemötandet på en akutmottagning. Många patienter upplevde att vårdpersonalen var bekräftande och informerade om situationen samt gjorde patienten delaktig. Trots detta fanns det brister i bemötandet då många uppgav att de istället saknade information och delaktighet i vården. Även bristande hänsyn till integritet, respekt och trovärdighet samt att patienterna kände sig ensamma uppmärksammades. Då främst negativa upplevelser
framkom kan det tyda på att ett behov av förbättring föreligger. Studier inom ämnet var svåra att hitta och även detta kan betyda på att mer forskning krävs inom området. Detta för att kunna förbättra arbetet och vidare ge kunskap till vårdpersonal som arbetar inom akutsjukvård för att kunna bemöta och omhänderta patienter i behov av akut vård.
24 REFERENSER
Aaronson, E.L., Mort, E., Sonis, J.D., Chang, Y. & White, B.A. (2018). Overall Emergency Department Rating: Identifying the Factors That Matter Most to Patient Experience. Journal for Healthcare Quality: Promoting Excellence in Healthcare, 40(6), 366–375. doi:
10.1097/JHQ.0000000000000129
Australian Institute of Health and Welfare. (2016). Emergency department care 2015–16:
Australian hospital statistics. Canberra: Australian Institute of Health and Welfare. Hämtad 6 november, 2019, från https://www.aihw.gov.au/reports/hospitals/emergency-department-careahs- 2015-16/contents/table-of-contents
Aitamaa, E., Leino-Kilpi, H., Puukka, P. & Suhonen, R. (2010). Ethical problems in nursing management: The role of codes of ethics. Nursing ethics, 17(4) 469–482. doi:
10.1177/0969733010364896
Birkler, J. (2012). Vetenskapsteori: En grundbok. Stockholm: Liber.
Codex. (2018). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
Vetenskapsrådet. Hämtad 28 maj, 2019, från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Cohen, M.R. (2015). Stymied by seizures. When the clues point to the wrong path. Postgraduate Medicine, 101(4), 289–292. doi: 10.3810/pgm.1997.04.210
Elder, R., Neal, C., Davis, B.A., Almes, E., Whitledge, L. & Littlepage, N. (2004). Patient
satisfaction with triage nursing in a rural hospital emergency department. Journal of Nursing Care Quality, 19(3), 263–268. Hämtad 4 november, 2019, från https://oce-ovid-
com.ezproxy.its.uu.se/article/00001786-200407000-00013/HTML
*Elmqvist, C. & Frank, C. (2015). Patients’ strategies to deal with their situation at an emergency department. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 29(1), 145–151. doi: 10.1111/scs.12143.
*Elmqvist, C., Fridlund, B. & Ekebergh, M. (2012). On a hidden game board: the patient’s first
25 encounter with emergency care at the emergency department. Journal of Clinical Nursing, 21(17), 2609–2616. doi: 10.1111/j.1365-2702.2011.03929.x
Elmqvist, C., Rask, M. & Berglund, H. (2014). Stöd under och efter akut omhändertagande. I S.
Almerud Österberg & C. Elmqvist (Red.), AKUT Omhändertagande av trauma - på skadeplats och akutmottagning (s.179–198). Lund: Studentlitteratur.
Forero, F., McCarthy, S. & Hillman, K. (2011). Access block and emergency department overcrowding. Critical Care, 15(2), 216–222. doi: 10.1186/cc9998
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier (4. uppl.). Stockholm:
Författaren och Natur & Kultur.
*Forsgärde, E.S., From Attebring, M. & Elmqvist, C. (2016). Powerlessness: Dissatisfied patients’
and relatives’ experience of their emergency department visit. International Emergency Nursing, 25(5), 32–36. doi:10.1016/j.ienj.2015.07.004
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 141–151). Lund: Studentlitteratur.
Inspektionen för vård och omsorg. (2015). Hur står det till med våra akutmottagningar? Tillsyn av patientsäkerheten vid akutmottagningar i Uppsala/Örebro sjukvårdsregion. Inspektionen för vård och omsorg. Hämtad 4 september, 2019, från:
https://www.ivo.se/globalassets/dokument/publicerat/rapporter/rapporter-2015/hur-star-det-till-med- vara-akutmottagningar-rapport.pdf
*Iqbal, M., Spaight, P.A. & Siriwardena, A.N. (2013). Patients’ and emergency clinicians’
perceptions of improving pre-hospital pain management: a qualitative study. Emergency Medicine Journal, 30(3), 1–6. doi:10.1136/emermed-2012-201111
Ivarsson, K. (2015). Möten i vården. Lund: Studentlitteratur.
*Jangland, E., Kitson, A. & Muntlin Athlin, Å. (2016). Patients with acute abdominal pain describe their experiences of fundamental care across the acute care episode: a multi-stage qualitative case
26 study. Journal of Advanced Nursing, 72(4), 791–801. Doi:10.1111/jan.12880
Jakobsson, U. (2007). Möten och bemötande i hälso- och sjukvården. Socialmedicinsk Tidskrift, 84(6), 541–548. Hämtad 5 november, 2019, från
https://svemedplus.kib.ki.se/Default.aspx?queryparsed=bemötande&query=bemötande&start=15&r ows=10&searchform=simple&prevDok_ID=&Dok_ID=105392&pos=16
Karolinska institutet. (i.d). Svensk MeSH. Stockholm: Karolinska institutet. Hämtad 20 september, 2019, från https://mesh.kib.ki.se/
Karolinska institutet. (i.d). Universitetsbiblioteket. Stockholm: Karolinska institutet. Hämtad 4 november, 2019, från https://kib.ki.se/finder/databases/web-science
Kristoffersen, N.J., Nortvedt, F. & Skaug, E-A. (2006). Grundläggande omvårdnad del 4.
Stockholm: Liber.
Kihlgren Larsson, A., Nilsson, M., Skovdahl, K., Palmblad, B. & Wimo, A. (2004). Older patients awaiting emergency department treatment. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 18(2), 169–
176. doi:10.1111/j.1471-6712.2004.00266.x
Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier - analys och utvärdering. Lund: Studentlitteratur.
Källberg, A.S., Göransson, K.E., Östergren, J., Florin, J. & Ehrengerg, A. (2013). Medical errors and complaints in emergency department care in Sweden as reported by care providers, healthcare staff, and patients - a national review. European Journal of Emergency Medicine. 20(1) 33–38. doi:
10.1097/MEJ.0b013e32834fe917
Lennquist, S. (red). (2017). Traumatologi. (Andra upplagan). Stockholm: Liber.
Lin, Y.-K., Lee, W-C., Kuo, L-C., Cheng, Y-C., Lin, C-J., Lin, H-L. & Lin, T-Y. (2013). Building an ethical environment improves patient privacy and satisfaction in the crowded emergency department: a quasi-experimental study. BioMed central Medical Ethics, 14(8), 1–8. doi:
10.1186/1472-6939-14-8
