Teknikintresset hos flickor på högstadiet

(1)

1

EXAMENSARBETE INOM TEKNIK OCH LÄRANDE, GRUNDNIVÅ, 15 HP

STOCKHOLM, SVERIGE 2017

Teknikintresset hos flickor på högstadiet

- och hur teknikintresset påverkar deras gymnasieval

MATILDA HEKTOR

KTH

SKOLAN FÖR TEKNIKVETENSKAPLIG KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE

(2)

(3)

Teknikintresset hos flickor på högstadiet

- och hur teknikintresset påverkar deras gymnasieval

MATILDA HEKTOR

Lower secondary school girls interest in technology

- and how their interest in technology affect the choice of upper secondary school

EXAMENSARBETE INOM TEKNIK OCH LÄRANDE FÖR

ÄMNESLÄRARE MED INRIKTNING MOT TEKNIK, ÅRSKURS 7-9 Handledare: Susanne Engström, ECE-skolan.

Examinator: Stefan Stenbom, ECE-skolan.

(4)

(5)

Sammanfattning

Det här självständiga arbetet har som syfte att ta reda på vilka uppfattningar som flickor på högstadiet har om teknikämnet för att kunna se vad som kan förändras i den nuvarande teknikundervisningen. Syftet är också att det aktuella arbetet ska kunna bidra till att teknikundervisningen kan utvecklas åt ett håll så att fler flickor känner att de förstår vad teknik är och på så sätt kan utveckla ett intresse som gör att de vill välja att läsa vidare på gymnasiets teknikprogram.

Frågeställningarna som användes i undersökningen var:

- Vad gör teknikämnet intressant för flickor på högstadiet?

- Vad påverkar flickor till att välja/inte välja teknikprogrammet på gymnasiet?

Undersökningen genomfördes med två fokusgruppsintervjuer på två skolor i två olika kommuner. Av resultatet framkom det att en del flickor anser att de haft så lite teknikundervisning att de saknar kunskap om vad teknik är, och att det har bidragit till att de inte utvecklat något intresse för teknikämnet och därmed inte heller funderar på att välja teknikprogrammet. En del flickor anser även att lärarnas roll är viktig för att kunna utveckla ett intresse för teknikämnet, men att det också är väldigt viktigt att ha kvinnliga förebilder som kan visa att det är möjligt även för flickor att lyckas inom en teknisk bransch.

Nyckelord: teknik, teknikintresse, grundskola, högstadiet, flickor.

(6)

Abstract

The purpose of this report is to find out what perception of technology girls in lower secondary school have, so that technology as a subject can be altered. Another aim of this report is to create a helpful tool for future developing the technology subject so that more girls can establish an interest in the subject. This is as an understanding within technology could increase the possibility that they want to study technology in the future.

The research issues for this study are:

- What makes girls in lower secondary school interested in technology?

- What affects girls in their choice of studying or not studying technology in upper secondary school?

The study was performed by group interviews conducted at two different schools in different municipalities. Results given reveal that some girls believe that they have had too little training in technology, leading to a lack of knowledge about what technology is. This contributes to a lack of interest within technology, which makes them not think about choosing the technology program in the future. Some girl believe that the teachers play a significant role when it comes to the development regarding an interest in technology, and also that it is important to have female role-models to show that it is possible for girls to succeed in the technological industry.

Keywords: technology education, technology interest, lower secondary school, girls.

(7)

Förord

Sedan jag påbörjade min lärarutbildning för snart tre år sedan har vi många gånger diskuterat teknikämnet, och vid flertalet tillfällen diskuterat teknikämnets innehåll samt hur man kan nå ut till alla elever. Jag tycker att problemet kring flickors intresse för teknik och hur deras intresse påverkar gymnasievalet är spännande, därav valde jag att mitt självständiga arbete skulle behandla just dessa frågor.

Jag vill rikta ett stort tack till min handledare Susanne Engström, lektor i teknikdidaktik på KTH för hjälp med att hitta intressanta ingångar och betydelsefulla forskare inom området, men främst för den feedback jag fått vid flertalet tillfällen.

Jag vill också tacka de skolor där jag genomförde fokusgruppsintervjuerna för det varma välkomnandet, men också ett stort tack till de flickor som frivilligt valde att delta i samtalet och dela med sig av viktiga tankar och åsikter.

Det finns även flertalet andra människor som varit betydelsefulla för mitt skrivande, min kompis Hedvig som under hela arbetets gång skickat intressanta artiklar kring ämnet, min mormor som delat med sig av erfarenheter från sina verksamma år som lärare i matematik och NO men även min morfar för den tid han lagt ner för att ge mig feedback på rapporten samt de roliga diskussioner vi haft kring om vad ett intresse egentligen är.

(8)

1 Innehållsförteckning

1. Inledning ...1

1.1 Bakgrund ...1

1.2 Syfte ... 2

1.3 Frågeställningar ... 2

1.4 Avgränsningar ... 2

2. Tidigare Forskning ... 3

2.1 Tidigare forskning ... 3

2.2 Teoretiska utgångspunkter ... 4

3. Metod ... 6

3.1 För datainsamling ... 6

3.2 För analys ... 7

4. Resultat ... 8

4.1 Generellt för intresse av ett ämne ... 8

4.2 Teknikintresset ... 9

4.3 Teknik som manligt kodat ... 11

4.4 Teknikprogrammet på gymnasiet ... 12

5. Tolkningsdiskussion ... 14

6. Referenser ... 17

Bilaga 1. Frågor som användes i fokusgruppsintervjuerna ... 19

(9)

1

1. Inledning

Det inledande kapitlet beskriver bakgrunden kring ämnet samt redogör för arbetets syften och frågeställningar. Kapitlet beskriver även vilka avgränsningar som gjorts i arbetet och varför.

1.1 Bakgrund

Människan har alltid strävat efter att lösa problem och uppfylla mänskliga behov genom tekniska lösningar. Vårt samhälle har därför utvecklas i takt med teknikutvecklingen (Skolverket 2011a). Ett exempel är den digitala utvecklingen, där internet var för några år sedan något man bara hade tillgång till hemma på en dator som man kunde koppla till telefonjacket eller något man använde när man var på jobbet. Mobiltelefonerna gick endast att använda för att ringa och skicka sms med. I dagens samhälle ser det helt annorlunda ut, nästintill alla går runt med en smartphone i fickan där man kan göra mycket: ringa, smsa, surfa, lyssna på musik osv. Det har blivit en självklarhet i våra liv och det skulle bli svårt att klara sig utan. Den digitala tekniken har alltså blivit en stor del av vårt samhälle och den fortsätter att utvecklas hela tiden. Vem vet hur det kommer se ut om 15 år.

Det är därför viktigt att ha en allmänbildning inom teknik för att man ska kunna bemästra vardagslivet i det ständigt föränderliga moderna samhället, men också för att man ska kunna delta i samhällsdebatten och diskussioner kring ens framtid (Sjöberg, 2000, s. 217). Genom att läsa teknik som ett obligatoriskt ämne i grundskolan ska alla få chansen till en bred grund inom teknikämnet.

Teknik som lärandeobjekt har funnits i den svenska skolan länge. Redan på början av 1800- talet fanns teknikämnet som inslag i ämnet naturlära under rubriken ”Technologi” och ämnet sågs som en självklar kunskap i dessa böcker om naturen. Under senare delen av 1800-talet framställdes teknikämnet mer som tillämpad naturvetenskap. I normalplanen(läroplan) för svensk skola kunde man då hitta begrepp som teknisk kunskap och tekniska begrepp. I den nya läroplanen 1962, Lgr62 infördes teknisk orientering som ett valbart ämne. Ämnet var då väldigt populärt bland pojkarna då flickor istället läste ämnen som hemkunskap och slöjd trots att man försökte få flickorna att välja teknikämnet. Det var inte förrän i läroplanen 1980, Lgr80 som teknik blev ett obligatoriskt ämne för alla på grundskolan när det blev inlagt i NO- blocket tillsammans med kemi, biologi och fysik. Det var först i läroplanen 1994, Lpo94 som teknik blev ett eget ämne, som man beskrev som ett ämne i gränslandet mellan naturvetenskap och samhällsvetenskap (Hallström, Hultén, & Lövheim, 2013).

En del i teknikämnets nuvarande kursplan, Lgr11 säger att undervisningen ska bidra till att eleverna förbereds för att kunna orientera sig och agera i den teknikintensiva värld som vi lever i idag. Kursplanen beskriver även att undervisningen bland annat ska utveckla kunskaper om teknik i vardagen och teknikens påverkan på samhället (Skolverket, 2011a).

Grundskolan bör alltså ge bredd på teknikundervisningen för att eleverna ska kunna agera på ett bra sätt i samhället även om de inte väljer fortsatt skolgång via teknikprogrammet på gymnasiet.

I en granskning som skolinspektionen gjorde 2014 framkom det att kvinnliga elever tycker teknikundervisningen på högstadiet är tråkig och irrelevant. Det har även visat sig på fördelningen mellan kvinnliga och manliga elever på teknikprogrammet (Skolinspektionen, 2014). Idag är det enbart 16 % kvinnliga elever på teknikprogrammet, vilket är lite jämfört med naturprogrammet där det går ungefär 50 % kvinnliga elever (Skolverket, 2016).

Genusforskare menar att ”pojkar och flickor får olika erfarenheter, färdigheter och kunskaper om teknik på grund av att de i tidiga år behandlas olika utifrån traditionella könsmönster”

(10)

2

(Skolverket, 2011b, s. 1). Enligt skolverket (2011b) är det något som lärarna måste tänka på i undervisningen. Med hjälp av Näringlivsutvecklingsverket, Nutek (NUTEK ersattes av Verket för näringslivsutveckling 2001) beskrivs några strategier som kan öka kvinnors intresse för tekniska ämnen. Strategierna som lyfts fram grundas i att information om förebilder är viktig, att man jobbar med genusfrågor inom teknikämnet, får chansen att träna färdigheter inom teknikområdet samt att man främjar kvinnliga entreprenörer i undervisningen genom att t.ex.

bjuda in både kvinnliga och manliga föreläsare (Skolverket, 2011b).

På uppdrag av Teknikföretagen (2016) genomfördes en undersökning av Ungdomsbaro- metern där man undersökte flickors kvinnors intresse och inställning till teknikämnet och vidare studier inom teknik. Det framkom att enbart 37 % av flickorna är intresserade av teknik och att många upplever att teknik är alltför svårt. Det visar sig i mätningen att många ungdomar har en förutfattad mening om vad tekniska yrken är, då många kvinnor hellre vill jobba med människor och ser det som en anledning till att inte välja tekniska yrken (Teknikföretagen, 2016).

I den granskning som skolinspektionen gjort framkommer det att flickor tycker att teknik är tråkigt och irrelevant. Därför kommer det här självständiga arbetet att undersöka flickor om sina erfarenheter inom teknikämnet. Flickorna får själva möjlighet att komma till tals och dela med sig av sina erfarenheter och åsikter kring teknikämnet i skolan, varför det är intressant, hur man kan göra det intressant och varför många flickor väljer bort teknikprogrammet i gymnasievalet. Idag finns det studier på flickor i naturvetenskap, eller flickor och pojkar i teknikämnet. Det här självständiga arbetet fokuserar därför enbart på flickor inom teknikämnet.

1.2 Syfte

Syftet med undersökningen är att ta reda på unga kvinnliga elever i högstadiets uppfattningar om teknikämnet för att kunna se vad som enligt eleverna kan förändras i teknikundervisningen. Syftet är också att arbetet ska kunna bidra till att teknikundervisningen kan utvecklas så att fler flickor känner att de förstår vad teknik är och att fler ges möjlighet att vilja att läsa vidare på teknikprogrammet på gymnasiet.

1.3 Frågeställningar

- Vad gör teknikämnet intressant för flickor på högstadiet?

- Vad påverkar flickor till att välja/inte välja teknikprogrammet på gymnasiet?

1.4 Avgränsningar

Arbetet avgränsas till att undersöka kvinnliga elevers intresse för teknik på högstadiet. För att få en bild över vad teknikundervisningen inneburit och vad den har bidragit till gällande intresse och vidare studier inom ämnet genomförs undersökningen på unga kvinnliga elever i årskurs 9, eftersom gymnasieval är något som de har framför sig inom en snar framtid.

(11)

3

2. Tidigare Forskning

Det här kapitlet tar upp tidigare forskning inom ämnet samt inom angränsade ämnen som är relevant för arbetets syften och frågeställningar. Det beskrivs även vilka teoretiska utgångspunkter som resultatet kommer analyserar utifrån. För att hitta lämplig litteratur kring tidigare forskning inom ämnet och för teoretiska utgångspunkter användes databaser som Google scholar och ERIC samt tips från handledare för att hitta böcker och lämpliga författare inom området.

2.1 Tidigare forskning

Jan Grenholm (2016), har gjort studier på både flickor och pojkar om vad som påverkar deras framtida yrkesval. Han kom genom sina undersökningar bland annat fram till att de flickor som ville välja en teknisk framtid genom att läsa teknik på gymnasiet antingen hade en dröm sedan länge att arbeta inom den tekniska branschen eller genom att man har en förebild inom branschen som gör att man blir motiverad att studera vidare inom teknik. Hans studie visar också att flickor inte väljer bort teknikprogrammet på grund av att den lilla del andel flickor som väljer programmet. Flickorna i studien uppger också att de blir uppmuntrade av omgivningen att söka tekniska program (Grenholm, 2016).

Vid flertalet tillfällen i hans studie framkommer det att det egna intresset för något styr vilket gymnasieprogram och högre studier man kommer att välja. Han trycker även på att i samtliga grundskolans ämnen förutom de samhällsvetenskapliga ämnena hittar man uttryck som

”väcka eller stimulera intresse” i dagens läroplan. Det förväntas därför av lärarna att jobba för att väcka intresse hos eleverna för just deras ämne, som i sin tur kan bidra till bestående intresse och djupare förståelse och därmed vilja till vidare utveckling inom ämnet (Grenholm, 2016).

Britt Lindahl (2003) gjorde en omfattande studie kring intresse för NO och teknik, där elever följdes från årskurs 5 till årskurs 9 för att se förändringen i intresse och attityder till ämnet.

Data samlades in genom observationer, enkäter och intervjuer. Lindahl kommer bland annat fram till att i årskurs 9 är det endast 37 % av flickorna som anser vara sig intresserade av teknik, jämtemot killarna som har en andel på 80 %. Det framkommer att man tappar intresse för ett ämne om man ser det som svårt och att man inte förstår. Bristande kunskap från lägre åldrar gör att det blir för stort steg på högstadiet när pressen kommer med betyg och flera andra ämnen man ska klara av samtidigt. Flickorna kan känna att det är jobbigt när de inte förstår, och i studien framkom det att de ofta fått be om hjälp hemma för att de inte förstår det vad lärarna går igenom på lektionerna. Det framkommer även att flickor vill känna sig sedda på lektionerna och att de vill få beröm direkt av lärarna. Det beror på att flickor är mer kritiska till ämnen som de känner sig dåliga i och inte är intresserade av. Det är därför viktigt att lärarna tänker på och anpassar innehållet i teknikundervisningen till alla elever (Lindahl, 2003).

ROSE-projektet (the Relevance of Science Education) är en internationell studie där intressen och attityder för naturvetenskapliga ämnen och teknik har undersökts. Från projektet framkommer det att flickors intresse för teknik skiljer sig från pojkarnas. En selektiv flicka från undersökningen skiljer sig från en selektiv pojke. De saker som pojkar anser vara intressanta, så som motorer, mekaniska apparater och explosioner tycker inte flickor är intressanta då de mer är intresserade av bland annat människan eller hur man kan hålla

(12)

4

kroppen i bra form. Tar man in intressen som är typiska för pojkar hos flickor svalnar hennes intresse (Sjöberg, 2000).

I ROSE-projektet framkommer det även att i de nordiska länderna är flickor mer orienterande mot att arbeta med människor och pojkar är orienterande mot ting. Det är därför viktigt att tydliggöra att ”tekniska yrken” även arbetar med och för människor i stor grad, och inte enbart kring artefakter. Bilden av tekniska yrken som framställs i skolan är en orealistisk bild av vad teknik handlar om i dagens samhälle (Sjöberg, 2000).

Projektet IRIS (Interests and Recruitment In Science) fokuserar på den svårighet som finns i att få flickor att välja en framtid inom STEM-ämnen (Science, Technology, Enegneering &

Mathematics). Studien genomfördes med 7000 studenter i 5 olika länder. Det framkom i studien att bra lärare var något som ökade intresset för STEM-ämne och att flickorna önskade mer koppling till samhället (Henriksen & Consortium, 2012).

Håkan Ahlbom (2011) har undersökt elever i årskurs 9 om deras uppfattning kring teknikundervisningen i skolan och deras attityder till teknikämnet. Han kom fram till att skolan är betydelsefull när det gäller att skapa ett teknikintresse hon eleverna. Den viktigaste aktören är läraren, och hur mötet mellan läraren och eleverna sker i klassrummet. Läraren förmedlar en bild av ämnet för eleverna och kan på så sätt bidra till hur ämnet kommer att uppfattas. Problemet är att ämnet inte sätts in i ett sammanhang, då teknik är en stor del av vårt samhälle idag borde det inte vara så svårt att hitta anknytningar utanför skolan (Ahlblom, 2011).

I en studie gjord av Edvard Norlander (2011) för högskolan i Gävle deltog runt 300 lärare i 32 kommuner framkom det att 66 % av de deltagarna ansåg att de nådde fram till pojkar och flickor lika bra i teknikämnet. Det var (44 %) som tyckte att pojkar verkar ha ett större teknikintresse, men lika många (44 %) såg inga skillnader på intresset hos flickor och pojkar.

Resultatet från enkätundersökningen tydde på att den vuxna generationen inte såg på teknik som ett pojkämne, och att de vuxna kunde påverka barnens intresse för ämnet (Norlander, 2011).

Rohaan, Taconis och Jochems (2008) har granskat relationerna mellan lärarnas kunskaper och elevernas inställning till teknikutbildning. Intervjuer genomfördes med tekniklärare i den engelska motsvarigheten till svenska grundskolan. Av intervjuerna framkommer det att lärarna ser teknikämnet som brett, där teknik är artefakter som ska uppfylla någon nytta för mänskligheten. Att lärarna ser ämnet som brett gör att eleverna kan se ämnet som relevant då de lättare kan koppla till något i sin egen vardag, vilket kan vara svårt om teknikämnet framställs som smalt vilket gör att deras intresse och attityder påverkas av det. Det framkommer även att lärarnas ämneskunskaper tillsammans med pedagogiska/didaktiska kunskaper som påverkade elevernas attityd till ämnet genom sin egen attityd till ämnet (Rohaan, Taconis & Jochems, 2008).

2.2 Teoretiska utgångspunkter

Intresse definieras i nationalencyklopedin (2017a) som ” dels en attityd som består i att man önskar ta del av något, dels något som innebär eller utgör en nödvändig betingelse för eller en bidragande orsak till att en persons eller ett kollektivs nuvarande eller framtida önskningar, krav, rättigheter eller behov tillgodoses.”

” -Ju mer vi intresserar oss för något, desto intressantare blir det. Med andra ord: Det finns egentligen ingenting som inte skulle kunna bli intressant. Frågan är bara hur mycket energi det skulle krävas av oss” (Kast, 2001, s. 106). Att vara intresserad av något medför ett

(13)

5

målmedvetet engagemang. Intresset gör att vi vill ta reda på mer och det skapar en motivation.

Intressen är något som är personligt, och som är viktiga för oss vid en viss tidpunkt. Styrkan i intresset ger oss en antydan i hur vi prioriterar dess värde i vårt liv för tillfället. Intresse ger upphov till engagemang, oavsett om det gäller i relationer eller för någon form av vetenskap.

För att man ska kunna väcka intresse behöver det inte bara vara nytt, det måste också innebära en utmaning. Det får dock inte vara för enkelt eller för omöjligt att klara av utmaningen (Kast, 2001).

Att umgås med människor som delar ens intresse kan bidra till gemenskap och det kan skapas goda cirklar för utveckling av intresset. Genom att prata med varandra blir det en personlig kontakt och engagerad kontakt och det gemensamma intresset förstärks ytterligare. Om vi inte får något tillbaka från våra interaktioner med människor kommer vi dock att förlora intresset (Kast, 2001).

Alla människor stöter någon gång på ämnen och saker i livet som man inte är ett dugg intresserad av, men som man måste skapa ett intresse för. För att lära sig skapa ett intresse för något man tycker är ointressant finns det flera tekniker. Man kan skapa ett intresse för något genom att enbart veta att det är viktigt och nödvändigt att lära sig. Man kan också skapa intresse genom att leta efter intressanta delar av ett ämne som man redan tycker är intressant, man kan då utveckla ett större intresse för hela ämnet. Man använder därför sina egna spontana intressen och utnyttjar dessa i situationer där man blir tvingad till att vara intresserad. Elever lär sig i regel bättre i grupp där det finns andra människor som är intressanta. I en grupp kan intresse mellan eleverna smitta av sig och göra så att det väcks intresse även hos de andra medlemmarna (Kast, 2001).

Denna aktuella studie grundas även i att synen på och intresset för ett skolämne är genusrelaterad. Studien handlar om teknikämnet och ett flertal studier har visat att det finns en relation till teknikämnet som kan kopplas till genus (Berner, 2003; Skogh, 2001;

Mitchham,1994; Turja et al, 2009; Mawson, 2010). Genus beskrivs i nationalencyklopedin (2017b) som ett ” begrepp inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och teoribildning som används för att förstå och urskilja de föreställningar, idéer och handlingar som sammantagna formar människors sociala kön.”

Genusperspektiv beskrivs i nationalencyklopedin (2017c) som ” uppfattning av något utifrån olika kön.”

För att analysera empiri utifrån ett genusperspektiv kan man exempelvis använda sig av Sandra Hardings teori om genus. Harding beskriver den uppdelning som finns mellan manligt och kvinnligt. Hon talar även om den obalans som finns mellan manligt och kvinnligt där mannen oftast är överordnat kvinnan. Hardings teori är uppdelad i nivåer, symbolisk, strukturellt och individuellt. Hon menar att det är en process som sker hela tiden i dessa olika nivåer, de samverkar med varandra men kan också utvecklas på sitt håll utan andra nivåerna påverkas. Den symboliska nivån handlar om normer och inställningar påverkar vårt sett att se på genus, medan den strukturella nivån handlar om hur tillvaron runt omkring oss är strukturerad och organiserad på ett sätt som kan skapa dessa normer och inställningar lika väl som de också kan ändra normer och inställningar. Den individuella nivån handlar om individens könsidentitet (Harding, 1986).

(14)

6

3. Metod

I detta kapitel beskrivs de metoder som användes för datainsamling och analys samt varför metoderna valdes.

3.1 För datainsamling

För att samla den empiri som behövdes för att svara på frågeställningen kunde flertalet metoder att användas. På grund av begränsad tid valdes det att enbart genomföra undersökningen genom intervjuer med fokusgrupper. Fokusgruppsintervjuer är en kvalitativ metod med syfte att låta människor få dela med sig av åsikter och känslor för ett valt ämne (Wibeck, 2000). Wibeck (2000) menar att fokusgruppsintervju är gruppintervju där en mindre grupp människor möts för att diskutera ett givet ämne med varandra. När man jobbar med fokusgrupper leds gruppen av en samtalsledare som ställer frågor och följdfrågor för att möjliggöra fler aspekter i samtalet. Fokusgrupper valdes framför individuella intervjuer eftersom att åsikter och tankar kan genom fokusgrupper få djupare innehåll när de i grupp kan diskutera kring tidigare erfarenheter och kunskaper. Den nackdel som finns med fokusgruppsintervjuer är att det finns risk att deltagarna inte vågar dela med sig av vad man egentligen tänker för att man är orolig vad andra ska tycka om man tänker helt annorlunda.

Sex skolor kontaktades med förfrågan om att få komma till skolan för att intervjua/samtala med 4–6 flickor i årskurs 9 inom skolämnet teknik, då antalet deltagare i en fokusgrupp inte bör vara färre än fyra men inte heller fler än sex deltagare (Wibeck, 2000). Efter en bredare förfrågan valdes slutligen två av de tre skolor som svarade, skolorna valdes sedan så att de kom från två olika kommuner för att få en spridning på resultatet. Med hjälp av lärarna på respektive skola valdes elever ut för att delta intervjuerna. Urvalet baserades på att flickorna frivilligt ville delta i undersökningen och sedan skedde det en lottning. Skolor och deltagare i fokusgrupperna namnges ej i denna rapport.

Den första fokusgruppsintervjun genomfördes med 5 elever i åldrarna 15–16 år där alla hade samma lärare och de hade gått i samma klass länge, läraren var behörig i teknikämnet och hade arbetet i många år. Den andra fokusgruppsintervjun genomfördes med 6 elever i åldrarna 15–16 år där de hade två olika lärare i teknik, men där båda lärarna hade arbetat med teknikämnet i många år, och fått behörighet på grund av det och inte på grund av utbildning inom teknikämnet. Samtliga elever som genomförde fokusgruppsintervjuerna erhöll godkännande av både föräldrar och av rektor. De fick information om att deltagandet var frivilligt och att de hade möjligheten att följa skrivprocessen om de önskade samt att de när som helst kunde ta tillbaka sina uttalanden. De var även informerade om att intervjun spelades in, men enbart för att sedan transkriberas för den här analysen för att sedan förstöras och att inga namn ska röjas i rapporten (CODEX, 2016).

Samtalsledaren (författaren av detta aktuella arbete) ställde några grundfrågor, se bilaga 1, till deltagarna, om något behövde förtydligas eller om något intressant kom upp kunde samtalsledaren ställa följdfrågor för att få ut mer. Frågorna var relaterade till olika kategorier (Wibeck, 2000) enligt följande:

Öppningsfrågor med syfte att låta deltagarna bekanta sig med varandra. Det genererade i korta snabba svar. Tanken var att de skulle upptäcka att de hade något gemensamt. Därefter ställdes introduktionsfrågor för att introducera ämnet. Deltagarna fick där möjlighet att reflektera över egna erfarenheter inom ämnet. Man gick sedan vidare till övergångsfrågor, som fick deltagarna att se ämnet i ett större perspektiv. Där handlar det oftast om att de går djupare in i sina kunskaper och erfarenheter. Den mesta delen av tiden skulle ägnas åt nyckelfrågorna, som är ungefär 2–5 stycken och som man som forskare kan koppla till sina

(15)

7

frågeställningar. Avslutningsvis fick deltagarna chansen att tillägga om det var något de inte fått fram tidigare genom en avslutningsfråga. Detta upplägg beskrivs i Wibecks (2000) bok om fokusgrupper. Efter fokusgruppsintervjuerna transkriberades samtalen i sin helhet för att därefter analyseras.

3.2 För analys

Många datainsamlingsmetoder kan vara både kvalitativa och kvantitativa, det beror på hur analysen genomförs. Analysen för det här arbetet är kvalitativt då svaren från intervjuerna har gåtts igenom noggrant för att se vilka delar som är relevanta för arbetets syften och frågeställningarna.

Efter att fokusgruppsintervjun ägt rum skedde transkription av ljuduppspelningen där allt nödvändigt från intervjun skrivs ner ordagrant. På grund av den stora mängd material som fanns, delades det upp i flera omgångar för att inget viktigt material skulle missas. (Wibeck, 2000). Analysen genomfördes därefter i enlighet med följande metodik, med grund i Wibeck (2000).

Man inleder analysen genom att gå tillbaka till undersökningens syfte och frågeställningar för att i en mer noggrann genomgång av intervjuerna hitta de delar som faktiskt är relevanta för undersökningen (Wibeck, 2000). För att ta ut de delar av intervjuerna som var relevant för frågeställningarna och teoretiska utgångspunkter infördes det fyra kategorier som innehållet kunde kopplas till. Kategorierna var generellt intresse för ett ämne, teknikintresse, teknik som manligt kodat och teknikprogrammet på gymnasiet. De delar av intervjumaterialet som var relevant för de olika kategorierna sammanställdes och presenteras genom i sina kategorier under delen ”resultat”. Resultatet tolkas i kategorierna utifrån de teoretiska utgångspunkter genom tidigare forskning som gjorts på området för att få en ökad förståelse (Wibeck, 2000).

(16)

8

4. Resultat

I det här kapitlet redovisas och sammanfattas de delar av fokusgruppsintervjuerna som är relevant för arbetets syften och frågeställningar. Syfte och frågeställningar kan kortfattat anges enligt följande:

Syftet med undersökningen är att ta reda på kvinnliga elever i högstadiets uppfattningar om teknikämnet för att kunna se vad som enligt eleverna kan förändras i

teknikundervisningen.

Frågeställningarna är:

- Vad gör teknikämnet intressant för flickor på högstadiet?

- Vad påverkar flickor till att välja/inte välja teknikprogrammet på gymnasiet?

Resultatet presenteras nedan genom citat och tolkning. Citat som kommer efter varandra visar på den konversation som skett. Det framkommer tydligt när citateten inte kommer från en konversation.

4.1 Generellt för intresse av ett ämne

Den här delen av resultatet visar de delarna av fokusgruppsintervjuerna som går att koppla till generellt intresse för ett ämne. För denna del fick de svara på frågor kring vad som gör ett ämne intressant, hur gruppens sammanhållning spelar roll samt om svårigheter triggar till att lära sig mer eller om det bidrar till att vilja lära sig med.

Det framkommer från fokusgruppsintervjuerna att lärarens roll för att göra ett ämne intressant är stor. Varierande lektioner och att kommunikationen mellan elev och lärare fungerar bra men också att det ska märkas att läraren själv tycker att ämnet är roligt och intressant. Det visar sig från fokusgruppen genom uttalanden i en konversation som:

”Att läraren gör det roligt”

”Jaaa”

”Asså att läraren är intresserad själv av ämnet”

”Liksom att läraren lyssnar”

”Att man gör något kreativt liksom, att man får ha roligt medan man lär sig något för man lär sig oftast bättre då, tycker jag.”

”Jag tycker att man ska ha varierade lektioner, så man inte sitter och gör samma sak på varenda lektion.”

”Aa”

”Att man anpassar efter elevernas mående den dagen typ, att om man precis har gjort ett prov så ska man inte behöva räkna tre sidor i matteboken. på 20 min liksom”

”Jag håller med, eller typ en lång föreläsning direkt efter”

”Det är viktigt det där med att läraren är positiv till ämnet. och att lärarna fattar det där med kommunikation, så om vi inte förstår. För det är ju tråkigt att göra något man inte kan.

Det blir ju roligare om man är lite bättre”

”Ja, man märker om läraren själv tycker att ämnet är kul. Då blir det mycket roligare.”

(17)

9

Gruppen diskuterar också kring hur de reagerar när någonting är för svårt, att det kan göra att man tappar intresse för ämnet men att de också kan tappa intresset för ett ämne om det är för lätt. Det framkommer också att man kan lockas till att bli intresserad om man kan se att andra har kul när de gör något, att man kan bli inspirerad av andra. Det visar sig genom uttalanden i en konversation som

”Majoriteten av alla tillfällen blir man inte det. Liksom är man dålig på något ämne då vill man bara göra det fort så det är slut liksom.”

”Men det är typ som om läraren inte hjälper en, då känns det som ”varför ska jag göra det här för”? Och så ger man upp”

” Men om man vet att andra har kul när de gör det kan man bli lockad, för man vill ju också ha kul.”

”Ja, man kan bli inspirerad av andra. ”

”Det är samma sak om läraren tycker att det är kul, då kan man också bli inspirerad att lära sig. ”

Utifrån samtalet framkommer också att sammanhållningen i en klass påverkar intresset för ett ämne. Om klassen vill lära sig blir det lättare att hänga på och tycka det är kul, jämfört med om det är mindre studiemotiverade klasskamrater då de känner att de måste göra allt själv. De uttrycker också det problem som finns med att klassen ligger på olika nivåer och har olika prestationskrav, och att alltför lätta uppgifter kan göra att intresset minskar för ett ämne.

Det visar sig i uttalanden i en konversation som:

”Asså om alla vill lära sig så blir det lättare att lära sig. Men om alla lallar och en vill lära sig är det svårt att motivera sig. Då blir man liksom ”ååh, då måste jag göra det här själv””

”Läraren brukar oftast fokusera på dom som det går sämst för. Dom vill liksom inte att elever ska få F, då dom fokuserar på dom.”

”Nä, men vissa lärare fokuserar på dom som är bra. För att dom tycker det är mer intressant och för att dom vill ha mer att diskutera.”

”Men man kan bli ointresserad av ett ämne för att man får för lätta uppgifter när man själv vill utvecklas.”

”Jag tycker att en lärare ska ge mycket feed-back och att uppgifterna ska gå och ha på olika nivåer.”

4.2 Teknikintresset

Den här delen av resultatet visar de delarna av fokusgruppsintervjuerna som går att koppla till teknikintresse. De fick då svara på frågor som vad som gör teknikämnet intressant, om de själva är intresserade av teknik samt vad som borde förbättras för att undervisningen skulle bli bättre.

Det framgår från fokusgruppsintervjuerna att några inte riktigt visste vad teknik är genom flera uttalanden i en konversation som:

”Jag skulle inte säga att jag vet exakt vad det är.”

”Det är ganska flummigt.”

”Jag är nog fortfarande osäker på vad teknik egentligen är utanför skolan.”

(18)

10

”Det är liksom inget vi har lärt oss eller pratat om i skolan. ”

”Ja, jag har ingen koll”

”Nä, inte jag heller. ”

En elev menar dock att hon är intresserad av teknik för att det är viktigt och för att det känns viktigt för att man ska kunna klara sig i sitt framtida liv genom att ha uttryckt sig om teknikämnet:

”Det känns väldigt brett, liksom vad är det? Men jag är intresserad för att jag tycker att det är viktigt. För att det känns som det är viktigt att vara lite teknisk. Om man ska klara sig i livet liksom.”

En annan elev uppger att hon tycker att tekniken har vissa intressanta bitar medan andra delar inte upplevs som lika intressanta.

”Jag skulle säga att det finns en del som man är väldigt intresserad av och sen finns det en del som man inte är lika intresserad av.”

Från fokusgruppsintervjuerna framkommer det flera olika tankar och åsikter kring ämnet, där en inte är intresserad av teknik för hon inte enbart är intresserad av hur saker fungerar vilket hon uttrycker:

”Asså nä det tycker inte jag. Asså bara hur det fungerar, det tycker inte jag är så intressant.”

I gruppen finns det andra flickor som visar ett större intresse för teknikämnet då det är stort och svårt att förstå hur saker fungerar och hur någon kunde komma på att utveckla massa saker. Det syns genom uttalanden i en konversationer som:

”Jag tycker att det egentligen är coolt att veta saker, som man egentligen inte har en aning om hur det fungerar.”

”Ja, asså det är coolt att någon har kommit på det.”

”Men man känner sig så osmart när man får höra hur det fungerar, liksom det här gör det här och det här gör det här. Man hade ju ingen aning. Det jag vill säga är att det känns som om man inte vet någonting liksom, det känns så stort. ”

Det framkommer även i fokusgrupperna att tekniken kan bli mer intressant om man får ha det mer och att det ska finnas utrymme för eleverna att tänka fritt och låta eleverna relatera teknikämnet till sina liv. Det framkommer genom uttalanden i en konversation som:

”Ha det bara mer!”

”Ha det mer och låt eleverna tänka lite mer fritt kanske. ”

”Jag tycker det där med lägenheterna lät jättekul”

”Just det här att man kan relatera till sitt eget liv gör det mer intressant. Det skulle kunna vara mer hur tekniska prylar fungerar eller typ mobiler och hur dom laddas.”

För att man ska tycka teknikämnet är mer intressant är det viktigt att lärarna själva är intresserade av ämnet, att de kan förenkla när de förklarar och att teknikundervisningen ska vara mer varierande samtidigt som lärarna låter eleverna få vara med att bestämma. Vilket framgår av samtalet i fokusgruppen.

”Att lärarna ska vara intresserade av ämnet. Nästan lite ”Wow! Nu ska vi bygga det här”

”Ja, liksom lite nördiga.”

(19)

11

”Inte bara berättar jättesvårt för att man kan, utan kan förenkla så att man förstår, och sen utveckla.”

”Jag tycker att lärarna måste variera undervisningen, så att man gör olika saker.”

”Jag tycker att lärarna ska styra upp lite, men också fråga eleverna vad dom tycker typ mellan två grejer så att vi får vara med och välja liksom. ”

4.3 Teknik som manligt kodat

Den här delen av resultatet visar de delarna av fokusgruppsintervjuerna som går att koppla till teknik som ett manligt kodat ämne. För denna del fick de svara på frågor kring om de tycker att kvinnor har svårare att få ett intresse för teknik, om de saknade kvinnliga förebilder samt om de tycker att teknik är ett manligt ämne.

Utifrån samtalen framkommer det att flickorna i en fokusgrupp upplever att teknik har blivit ett manligt ämne för att det har varit så tidigare. De menar på att uppdelningen mellan kvinnor och män på teknikprogrammen bidrar till att man inte vill välja att läsa vidare inom, då man inte vill känna sig tvingade att umgås med den eller de få kvinnliga elever som finns på utbildningen. De har också känslan att man som kvinna måste bevisa att man kan något i teknik och att man då kommer att överraska männen med det. De betonar även att man egentligen inte ska se det utifrån en könsfråga men att det är svårt att inte tänka på det.

”Ja, asså det beror på. Om man är väldigt insatt i t.ex. smink och kläder och mode och sånt.

Då kanske man har intresse för det och att teknik är jobbigt liksom.”

”Ja, asså bara när man hör teknik.”

”Det behöver liksom inte vara så. Men jag tror att det har varit så förut att teknik varit mer för killar. Men att det är mer jämnt nu. Typ.”

”Men på gymnasiet är det fortfarande väldigt lite.”

”Men det beror på, på teknik-design är det många tjejer.”

”Asså i min kompis klass. Hon är ensam tjej i klassen. Det går bara killar och dom är typ 30 personer i klassen. Hon är liksom ensam tjej.”

”Ah, det är generellt mer killar där”

”Man är ju inte van att vara med bara killar.”

”Direkt när man kommer till en ny klass så kollar man ju efter tjejer, det ska ju inte vara så.

Men man gör ju det. Går man teknik då kanske man bara har en att välja på. Det är ju inte så kul.”

”Man vill ju inte gå i en klass med bara en tjej, då känner man sig tvingad att vara med den.

Endast pga könet.”

”Det gör att man kanske undviker att söka till teknikprogrammet.”

”Ja, det är också lite läskigt. Vad tänker dom(killarna), liksom ”oj, vad gör hon här””

”Jaa, dom kanske tänker att tjejer inte klarar någonting. Sen kan dom bli överraskade och bas hit, hon är jätteduktig.”

”Man ska ju inte tänka på könet egentligen.”

”Jag vet, men man gör ju det ändå.”

(20)

12

”Jag skulle inte tro att killar tycker att tjejer är sämre, bara att dom inte är intresserade liksom.”

Samtalen i fokusgruppen leder även in på om kvinnliga förebilder har någon verkan på intresset för ämnet. Det framkommer att en elev har blivit inspirerad av en kvinnlig förebild i sin närhet att våga välja att läsa teknikprogrammet på gymnasiet, vilket andra elever menar att de saknar och att det kan ha bidragit till att de väljer bort teknikprogrammet. De menar att nu för tiden när man tänker på teknik så tänker man på män. Vilket framkommer i en konversation som:

”Jag tror att jag skulle bli ännu mer taggad. Jag har ju min kusins kompis, hon går teknik och det verkar skitroligt. Hon sa till mig ”våga gå teknik, testa i alla fall, man kan inte ge upp utan att testa” ”

”Ja, jag hade nog också blivit mer säker om jag hade haft fler teknikkvinnor liksom, som du.

Som är lite nära.”

”Ja, tjejer hade tyckt om det mer då tror jag. Nu ser man mest killar på teknikprogrammet, så tänker man på teknik tänker man mest på killar.”

I en fokusgrupp framkommer det att de inte har sett teknikämnet som ett manligt ämne men att det nog är ett problem eftersom som de varit på en dag för flickor med målet att introducera teknikämnet. Det kommer då upp att teknik är en manlig sak och att det är manligt att gå på teknikprogrammet, men att det egentligen inte är något som påverkar gymnasievalet.

”Nej.”

”Men asså ärligt talat. Om dom måste ha en egen dag för tjejer för att introducera oss till att vilja läsa teknik, då tycker jag faktiskt att det är ett killämne.”

”Teknik är ju en väldigt killig grej, och att gå tekniklinjen.”

”Fast det är ju inte så att man väljer bort det för att det är ett kill-ämne.”

”Men det går ju såklart fler killar där. Men jag är ju inte så insatt eftersom att jag inte kan så mycket om teknikprogrammet eller teknik i skolan. Vi har inte haft så mycket teknik.”

4.4 Teknikprogrammet på gymnasiet

Den här delen av resultatet visar de delarna av fokusgruppsintervjuerna som går att koppla hur de tänker om att välja teknikprogrammet på gymnasiet. De pratar då kring hur undervisningen kunde varit utformad så att fler ville välja att läsa vidare på teknikprogrammet men också hur teknikprogrammet framställs och hur det påverkar ens gymnasieval.

Det framkommer utifrån en fokusgrupp att bristen på kunskap inom teknik bidrar till att några inte vill välja att gå teknikprogrammet. De menar på att de saknar grunden inom teknikämnet och väljer då istället naturprogrammet. Det framkommer att teknikämnet i skolan inte känns som ett riktigt ämne och att det då är lätt att tro att teknikprogrammet är ett yrkesprogram på gymnasiet. De menar att de inte fått någon ordentlig kunskap i vad det betyder att gå teknikprogrammet, vad det innehåller och vad man kan jobba som med en teknisk utbildning. De tror att många väljer att läsa naturprogrammet för att de inte har kunskap om teknikprogrammet trots att man vill jobba med ett tekniskt ämne i framtiden.

”Jag hade kunnat välja teknik, men tycker inte att vi har haft teknik så mycket och jag vet inte riktigt vad det är. Så känns som om jag inte skulle komma dit med en bra grund. Men om vi hade haft mer teknik skulle jag säker kunnat välja teknik. Nu tar jag natur istället. ”

(21)

13

”Jag tycker inte att det känns som ett riktigt ämne, som man kan välja på gymnasiet. Men det är väl för att vi inte har haft teknik så mycket. Teknik har varit en kill-grej, tjejer har inte känt sig så hemma i det.”

”Jag tror att många tror att teknik är enbart yrkesförberedande linje, och inte typ som natur. Att man kan bli ingenjör. Jag hade ingen aning om det.”

”Ja, många tror att det typ är samma sak som hantverkare.”

”Men dom läser egentligen svårare matte än vad man gör på natur. ”

”Många tjejer fattar nog inte att man kan läsa vidare och bli allt möjligt och chefer.”

”Natur har ju länge varit en ”topp-linje” och det borde ju teknik också vara.”

”Det är ju ingen som har pratat om det, känns som om det är lite bortglömt på den här skolan. ”

”Utbilda eleverna i vad teknikprogrammet faktiskt är och vad man kan jobba med.”

”Hade det varit ett seriöst ämne sedan vi var små, hade man kanske tyckt att det varit mer intressant. Då hade det kanske varit värt att kolla på.”

”Många vill nog bli något inom tekniken går nog natur för att dom inte vet.”

I fokusgrupperna framkommer det flera saker som gör att de inte vill välja teknikprogrammet på gymnasiet. Det är dels skrämmande att de är så få flickor som väljer gå programmet och de är oroliga för att hitta kompisar som de trivs med. De har också uppfattningen om att teknik är för svårt och att det skulle göra att man kände sig dålig. Det framkommer genom uttalanden i en konversation som:

”Man är ju inte van att vara med bara killar.”

”Direkt när man kommer till en ny klass så kollar man ju efter tjejer, det ska ju inte vara så.

Men man gör ju det. Går man teknik då kanske man bara har en att välja på. Det är ju inte så kul.”

”Man vill ju inte gå i en klass med bara en tjej, då känner man sig tvingad att vara med den.

Endast pga. könet.”

”Det gör att man kanske undviker att söka till teknikprogrammet.”

_____

Enskilt citat visar: ”Jag hade kunnat välja teknik, men tycker inte att vi har haft teknik så mycket och jag vet inte riktigt vad det är. Så känns som om jag inte skulle komma dit med en bra grund. Men om vi hade haft mer teknik skulle jag säker kunnat välja teknik. Nu tar jag natur istället. ”

(22)

14

5. Tolkningsdiskussion

I det här kapitlet diskuteras resultatet utifrån den tidigare forskning genom de teoretiska utgångspunkter som är valda för arbetet. Genom denna spegling av resultatet mot teoretiska perspektiv och litteraturen diskuteras även frågeställningarnas svar.

Av resultatet framkom det att en del flickor anser att de haft så lite teknikundervisning att de saknar kunskap om vad teknik är, och att det har bidragit till att de inte utvecklat något intresse för teknikämnet och därmed inte heller funderar på att välja teknikprogrammet. En del flickor anser även att lärarnas roll är viktig för att kunna utveckla ett intresse för teknikämnet, men att det också är väldigt viktigt att ha kvinnliga förebilder som kan visa att det är möjligt även för flickor att lyckas inom en teknisk bransch.

Om man ser utifrån intresse så ser vi utifrån resultatet flera exempel på saker man saknar för att få ett intresse för teknik samt flera åsikter om vad som kan göras för att man ska kunna utveckla ett bättre och mer inriktat intresse för teknik.

Vi ser tydligt i flera delar av resultatet att flickorna tycker att om ett ämne är för svårt så kommer man tycka att det är tråkigt, men även att det inte får vara för lätt. Det som önskas för att teknik ska bli mer intressant ämne är att de vill ha olika nivåer på uppgifterna som ska göras. Det går att koppla till att för att kunna skapa ett intresse behövs det utmaning men att utmaningen som ges måste vara på rätt nivå, intresset kan släckas på grund av att utmaningen är för lätt eller om den anses som omöjlig (Kast, 2001). Lindahl (2003) kom fram till att elever vill känna sig sedda på lektionerna och att det påverkar intresset för ämnet. Även eleverna i den här undersökningen önskar att lärarna varierar ämnet, tänker på deras välmående och att det är något som definierar om en lärare kan få ämnet att bli intressant. Eleverna menar att om deras önskemål om uppgifter och likande tas tillvara på och man kan välja mer själv kan det göra att intresset ökar, om läraren lyssnar på eleverna kan de känna sig sedda och då bli mer motiverade till ämnet.

Från fokusgruppsintervjuerna kommer det fram på flera ställen att läraren har en viktig roll för att ge eleverna ett intresse för ämnet. Kast (2001) menar om man inte får något tillbaka genom interaktioner med andra människor kommer intresset för ämnet att gå förlorat. Om läraren då inte visar intresse för ämnet och kan förmedla det till eleverna kan det påverka att de tappar intresset. Det beskrivs också att elever har lättare att få ett intresse för ett ämne när de är med i en grupp, då intresse för ett ämne kan smitta av sig mellan medlemmarna i gruppen så att det väcks intresse hos fler i gruppen (Kast, 2001). Flickorna i undersökningen är inne på samma sak då de upplever att man kan bli inspirerad av andra som verkar väldigt intresserade av ämnet. Man vill då uppleva deras känsla för ämnet och på så sätt kan man bli intresserad av ämnet.

Det framkommer också från intervjuerna att man kan tycka att vissa saker är intressanta inom ett ämne men att andra saker inom samma ämne inte är intressanta. Genom att välja ut de delar av ett ämne själv är intresserad av skapas ett intresse för ämnet utan att man egentligen inte är intresserad av hela ämnet (Kast, 2001). Studier visar att flickor och pojkar tycker att olika saker är intressanta, och ibland när man ”blandar” deras intressen kan det bidra till att intresset hos flickorna går förlorat (Sjöberg, 2000). Flickor som är mer orienterade mot att intressera sig för människor och det mänskliga behöver därför förstå att i teknikämnet på många sätt går att koppla till människan och dess tekniska yrken samt teknikens påverkan på människor, och att inte enbart handlar om artefakternas funktion.

Även i IRIS-projektet framkommer det att flickor önskade en större koppling till samhället.

Att flickor ofta vill koppla till samhället och människan för att få ett intresse kan bero på att de då ”väljer” den delen av ämnet för att skapa intresset och att den andra delen av ämnet inte

(23)

15

kan påverka deras intresse positivt. Om läraren då gör så som flickorna önskade, med olika nivåer och innehåll på uppgifter finns det möjlighet för eleverna att välja någon del som de tycker är intressant och på så sätt tycka att teknik är intressant trots att man kanske inte är helt uppslukad i hela teknikens innehåll. Det var något som framkom från fokusgrupperna när de uttalade sig om att vissa delar av teknikämnet var intressant medan vissa delar inte var intressanta samt att de ville att teknikämnet skulle vara mer fritt för att intresset skulle öka.

Att förebilder inom ämnet påverkar ens intresse visar sig i resultatet av fokusgruppsintervjuerna men även Grenholm (2016) kommer fram till att det är viktigt med förebilder för att utveckla ett intresse. Att ha någon i sin närhet som talar bra om teknik kan på samma sätt ge ett intresse genom gemenskap så som det kan uppstå intresse genom gemenskapen mellan lärare och klassen. Att ha någon i sin omgivning som man ser upp till som talar bra om teknik gör därför att man får en extra del som bidrar till att teknikintresse skapas, när den goda känslan av att vara intresserad av något smittar av sig och väcker intresse hos andra. Det kan vara den avgörande delen för att vill vilja läsa vidare inom teknik. Det är därför viktigt att lärarna planerar innehållet i teknik så att förebilder för alla i klassen visas upp och på så sätt få alla att förstå att det är intressant och att man kan lyckas på olika sätt.

Lindahl (2003) menar att flickor upplever känslan som att inte kunna och förstå som jobbig och det framkommer även i intervjuerna att man upplever en rädsla på grund av de tror att teknik på gymnasiet är svårt, de väljer då istället bort ämnet. De behöver därför få en större inblick i hur brett teknikämnet är och tona ner fördomarna kring att det är svårt och jobbigt.

Det går också att se på flera ställen i intervjuerna att teknik framställs som ett ämne för pojkar.

Andra studier har visat motsatsen. Exempelvis Norlanders (2011) som framhöll att de flesta lärare ansåg att de nådde fram till pojkar lika väl som flickor. Det är kanske extra viktigt att lärarna ser över innehållet i undervisningen för att flickor ska bli mer intresserade och engagerade i ämnet. Norlanders studie presenterade vad lärarna själva ansåg och i den här aktuella studien har eleverna kommit till tals.

Syftet har varit att diskutera resultatet utifrån ett genusperspektiv, då det är ett stort problem inom teknikundervisningen och andelen flickor på gymnasiet att flickor är minoritet samt att de tycker att ämnet är mindre intressant än andra ämnen som de läser i skolan.

Sandra Harding (1986) menar att det finns en strukturell nivå när man arbetar med genus genom strukturen och organisationen som påverkar hur man ser på ämnet utifrån ett genusperspektiv och att det kan påverka ens tankar och åsikter kring ämnet. I den aktuella studien framkommer exempel på att det finns aspekter på den strukturella nivån utifrån ett genusperspektiv, vilket synliggörs vid flertalet tillfällen under intervjuerna. Flera av flickorna tycker att det är skrämmande att det är så få flickor som går på teknikprogrammet och de vill inte känna sig tvingade att umgås med flickor som de inte valt själva. De är också rädda att pojkarna i klassen ska ifrågasätta varför de valt teknikprogrammet och att när de då visar att de faktiskt är duktiga inom ämnet kommer att behöva överraska pojkarna. De här delarna går att koppla till två av de nivåer som Harding (1986) beskriver. Både till den strukturella och till den symboliska nivån, som handlar om hur normer och inställningar påverkar hur vi ser på ett ämne. Det framkommer att normen är att teknik är ett pojk-ämne, att pojkar är bra på teknik och att det då betyder att flickor är sämre. Flickorna i fokusgruppen påpekar att flickor troligtvis måste bevisa att de platsar på teknikprogrammet och att pojkarna då skulle bli överraskade. Det gör att inställningen hos flickorna är att det är svårt, och att de inte skulle klara av teknikprogrammet, trots att de faktiskt är intresserade av ämnet.

Den strukturella nivån visar att det är strukturen och organisationen kring ämnet som gör att man ser att ämnet är på ett speciellt sätt. Vi vet att det är få flickor som går teknikprogrammet vilket också skrämmer andra flickor då de inte vill vara ensamma. De är medvetna om att man

(24)

16

inte bör se det som en könsfråga, men att det är svårt att inte tänka så. Det gör att den strukturella nivån påverkar den symboliska, då strukturen på teknikprogrammet påverkar och förstärker deras normer och inställningar kring ämnet.

På frågeställningen ”Vad gör teknikämnet intressant hos tjejer på högstadiet” kan man sammanfatta svaret som att intresset för teknik beror mycket på innehållet i undervisningen.

Det bör finnas valmöjligheter för att hitta utmaningar inom ämnet som gör att man kan hitta något som bidrar till utveckling av det egna intresset. De menar också på att intresset ska utvecklas genom förebilder som kan påverka ens intresse och attityd till ämnet, att ha kvinnliga förebilder bidrar till att flickor kan känna att det finns möjlighet även för dem själva att lyckas inom en teknisk bransch. Intressen smittar av sig, därför är det viktigt för läraren att vara intresserad av ämnet och kunna förmedla det till gruppen för att gruppens medlemmar även ska kunna inspirera varandra.

På frågeställningen ”Vad påverkar flickor till att välja/inte välja teknikprogrammet på gymnasiet?” kan man sammanfatta svaret som att det är ett problem med den stora majoritet av pojkar på de tekniska programmen på gymnasiet vilket kan skrämma bort flickor att välja teknik, även fast de kanske egentligen är ute efter en framtid inom ett tekniskt yrke. Det är viktigt att jobba med de normer och inställningar som finns till programmet för att det ska kunna ske en ändring i strukturen på de tekniska programmen. Att få elever att inse hur brett teknik är och visa på de olika möjligheterna som finns efter en avslutad teknisk utbildning tror jag kommer att bidra till att fler flickor väljer teknikprogrammet.

En slutsats är att jag som verksam högstadielärare bör tänka på att planera så att innehållet i tekniken ska förbli brett för att fler elever ska få möjlighet att hitta den del av ämnet som intresserar mest och på så sätt också avspegla hur brett teknikämnet egentligen är. Blir fler flickor intresserade av teknikämnet finns det också möjlighet att uppmuntra dem att våga välja teknikprogrammet på gymnasiet.

Det som framkommit av den här studien tycker jag är något som verksamma lärare kan ta del av, både behöriga och obehöriga lärare. Dels för att man som lärare ska uppmärksamma frågan för att kunna arbeta med att öka teknikintresset hos tjejer. Det är under lärarutbildningen som man samlar på sig mängder av kunskap och verktyg som man sedan ska använda för att skapa en så bra undervisning som möjligt för sina elever. Det är därför viktigt att man på lärarutbildningen utbildar lärare i att kunna förmedla tekniken som både ett brett ämne och ett ämne för alla.

Det finns flera möjligheter till vidare forskning efter den här undersökningen. Det hade bland annat varit intressant att göra samma undersökning i ett större sammanhang, i flera olika städer för att kunna se hur mycket städernas kontext på verkar flickornas intresse och gymnasieval, samt hur lärarnas behörighet påverkar undervisningen. Ökar man undersökningen ännu mer vore det också intressant att se hur det skiljer sig i olika länder.

Den här undersökningen handlade om flickor och deras intresse och vilja att studera vidare i ett ämne som anses vara ”manligt”. Det hade därför varit intressant att undersöka pojkar om deras intresse och vilja att studera vidare inom ämnen som anses vara typiskt ”kvinnliga” för att se om det fanns några likheter med den här undersökningen.

Jag vill avsluta med att förmedla det budskap som en flicka la fram under en av fokusgruppsintervjuerna ” Till alla tjejer där ute: Våga välj teknik”

(25)

17

6. Referenser

Ahlblom, H. (2011). Teknikintresserad?- Jag? i S. O. Hansson, E. Norlander, & I.-B. Skogh, Teknikutbildning för framtiden (ss. 8-20). Stockholm: Liber AB.

Berner, B (2003). Vem tillhör tekniken? Lund: Arkiv förlag

CODEX. (2016). Forskning som involverar barn. Hämtat 2017-05-04 från http://www.codex.vr.se/manniska1.shtml

Grenholm, J. (2016). Teknik eller inte?. (Licentiat-uppsats, Karlstad Universitet, Karlstad)

Hallström, J., Hultén, M., & Lövheim, D. (2013). Teknik som kunskapsinnehåll i svensk skola 1842-2010. Norrköping: Gidlunds förlag.

Harding, S. (1986). The science question in feminism . New York: Cornell University.

Henriksen, E. K. (2012). Interests & Recruitment In Science. Hämtat 2017-04-20 från http://iri.unilj.si/data/Projekti/IRIS/irisarhiv/data/upload/Deliverables/IRIS_publishable

_summary.pdf

Kast, V. (2001). Att väcka intresse och nyfikenhet. Stockholm: Natur och Kultur.

Lindahl, B. (2003). Lust att lära naturvetenskap och teknik?( ISBN 91-7346-467-8) Hämtad från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:296000/FULLTEXT01.pdf

Mawson, B. (2010). Children´s developing understanding of technology. International Journal of Technology and Design Education. (20), 1-13. doi:10.1007/s10798-008-9062-8

Mitcham, C. (1994). Thinking through technology: The Path between Engineering and Philosophy, Chicago: University of Chicago Press.

Nationalencyklopedin [NE]. (2017a). Intresse. Tillgänglig:

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/intresse

Nationalencyklopedin [NE]. (2017b). Genus. Tillgänglig:

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/genus

Nationalencyklopedin [NE]. (2017c). Genusperspektiv. Tillgänglig:

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/genusperspektiv

(26)

18

Norlander, E. (2011). Vad tycker tekniklärarna? i S. O. Hansson, E. Norlander, & I.-B.

Skogh, Teknikutbildning för framtiden (ss. 90-102). Stockholm: Liber Ab.

Rohaan, E. J., Taconis, R., & Jochems, W. M. (2010). Reviewing the relations between teachers’ knowledge and pupils’ attitude in the field of primary technology education.

International Journal of Technology and Design Education, (20), 15-26.

doi:10.1007/s10798-008-9055-7

Sjöberg, S. (2000). Natuvetenskap som allmänbildning- en kritisk ämnesdidaktik (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.

Skogh, I-B. (2001). Teknikens värld - flickors värld: En studie av yngre flickors möte med teknik i hem och skola Stockholm: Stockholms universitet

Skolinspektionen. (2014). Teknik – gör det osynliga synligt. Hämtad 2017-05-30 från https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvali tetsgranskningar/2014/teknik/kvalgr-teknik-slutrapport.pdf

Skolverket. (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

Hämtad 2017-05-30 från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

Skolverket. (2011b). Teknik och Genus. Hämtad 2017-05-30 från

https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.219431!/Genus%20och%20teknik.pdf

Skolverket. (2016). Gymnasiestatitsk teknikprogrammet. Hämtat 2017-05-30 från http://skolnet.skolverket.se/polopoly/programblad/2016/hf/teknik.pdf

Teknikföretagen. (2016). På ingenjörsfronten intet nytt. Eller- varför finns det fler kvinnliga ingenjörer i Oman än i Sverige? Hämtad 2017-05-30 från

https://www.teknikforetagen.se/globalassets/i-

debatten/publikationer/kompetensforsorjning/pa-ingenjorsfronten-intet-nytt.pdf

Turja, L., Endepohls-Ulpe, M., Chatoney, M. (2009). A conceptual framework for developing the curriculum and delivery of technology education in early childhood. International Journal of Technology and Design Education, (19), 353 – 365. doi:10.1007/s10798-009- 9093-9

Wibeck, V. (2000). Fokusgrupper, Om fokuserade fokusgruppsintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur AB.

(27)

19

Bilaga 1. Frågor som användes i fokusgruppsintervjuerna

Öppningsfrågor:

För att få deltagarna bekanta med varandra. Det ska generera i korta snabba svar.

Tanken är att de ska upptäcka att de har något gemensamt. Det ska vara faktafrågor, ej attityder och åsikter.

•

Vad gör/skulle kunna göra teknikämnet intressant?- Så att ni skulle välja att

läsa teknikprogrammet på gymnasiet?

(28)

20

Avslutande fråga

Deltagarna ska få chansen att reflektera över vad som sagts och tillägga om det är

något som inte fått komma till tals.

(29)

21

(30)

22